Är vintern här för att stanna?

Transkript

1 Är vintern här för att stanna? Såväl globalt som regionalt är det stort intresse av vädret såhär års i energimarknaden varför det i detta månadsbrev är det på plats att bena ut vinterns utsago och staka ut prognosen tillsammans med vår tro för kommande månader! Septembers varma och torra sensommar sitter knappt kvar på näthinnan. Efter omslaget i oktober gjorde hösten entré på allvar och nu i början av november kommer vintern på besök. Säger dessa svängningar något om vad vi kan förvänta oss i vinter? Om vi rekapitulerar de gångna månadernas utfall, kopplar samman de klimatologiska statistiska indikatorerna och väger in säsongsprognoserna kan vi då med större tilltro uttala oss om vad som komma skall? Sensommarvädret från september är ett minne blott! September var varm och relativ torrt över Skandinavien och stora dela av Europa där högtrycken dominerade väderbilden. Med förhärskande torra syd- och sydostvindar under stora delar av månaden, blev det sammantaget en mycket solig, varm och torr september i Skandinavien. Lokalt sattes rekord för såväl höga maxtemperaturer som för lite nederbördsenergi. På många platser i främst västra Götaland översteg septembers månadsmedeltemperatur augustis månadsmedel vilket är anmärkningsvärt. Anledningen var den persistenta sydostliga strömningen och uppvärmning av den över landbacken transporterade luften. Solens givmildhet medförde också fler soltimmar mot normalt, även om det inte sattes några direkta rekord. Ölands norra udde segrade med 245 timmar, medan Tarfala fick minst soltimmar med 74 timmar, vilket iofs här är kring normalt. De absoluta septemberrekorden sattes som så många gånger förr i Målilla den 15/9 med 28,2 C. Vi fick tangerat rekord i Helsingborg med 27,5 C där 13/9 blev den varmaste dagen i månaden /9 var även de varmaste dagarna i Göteborg som kom upp i 27,4 C, Växjö hade 26,8 C och Lund kom upp i 26,9 C. Att hitta ett liknande år med värme så pass sent i en septembermånad som i år, behöver man gå tillbaka till Inte bara dagarna utan även nätterna var exceptionellt ljumma förra månaden, även om man inte kom upp i tropisk nivå(>20 C) men strax därunder vilket är extremt ovanligt i september. Ett varmt väderläge med sydlig komponent på luftströmningen och ett rejält uppvärmt havsvatten är orsaken till att det inte blev kallare. Större delen av landet upplevde en torr eller mycket torr månad. Bara i delar av Norrbotten, Lappland och Jämtland föll något mer regn och över 1000 m ö h föll nederbörden dessutom som blötsnö. Mest i millimeter räknat fick Katterjåkk i nordligaste Lapplandsfjällen med 107 mm (vilket är 127 % av deras normalmängd på 84 mm) medan Latnivaara i norra Lappland noterade mest i procent räknat med 177 % (74 mm mot normala 42 mm). Lågt markvatten och en del avdunstning medförde att nederbörden här det inte påverkade magasinspåfyllnaden något. Således fortsatte hydrobalansen att sjunka till runt -10 TWh när vi gick in i oktober.

2 Inte bara magasinsområdena fick en mycket torr månad. Grundvattennivåerna var fortsatt mycket under det normala i främst landets sydöstra delar, och det behövs nu i stort sett dubbla normalmängden nederbörd under höst och vinter för att återställa den balansen! Mindre än hälften av normal månadsmängd föll däremot i större delen av Götaland, Svealand och östra delen av södra och mellersta Norrland. Allra minst föll i nordvästra Skåne och västra Blekinge med bara ett fåtal millimeter och cirka 5 % av normal månadsmängd. Den meteorologiska hösten kom till slut i oktober. Hösten gjorde förvisso en rivstart i samband med något kallare väder en bit in i augusti, men sedan stod den i princip stilla i september då sensommaren dominerade bilden. Först när vi närmade oss oktober tog hösten små kliv vidare söderut över Norrland medan sensommarvädret bara fortsatte och fortsatte i söder. Till slut började ändå hösten ta över alltmer, första snön la sig i norr och två regndygn avslutande månaden dock utan nämnvärd påverkan på hydrobalansen. Efter månadsskiftet till oktober slogs det fast med fem dygn med medeltemperatur <10 C varje enskilt dygn vilket per definition krävs för att den meteorologiska hösten ska infinna sig. Det upplevdes som steget från sommar till höst kom väldigt abrupt. Det var resterna av den tropiska orkanen Karl som kom insvepande västerifrån och bröt högtryckets dominans på allvar. Regnen var sannerligen välbehövliga, om inte för växligheten iaf, efter en lång torr period. Väderbilden ändrades och följdes av kraftiga västvindar som brakade in över främst norra Västkusten. Ovädret den september följdes också av kallare luft vilken bredde ut sig över landet och förberrede höstens intåg. Det ostadigare vädret i månadens slut gav de två mest åsk-rika dygnen i september med ca 300 registrerade blixtar i landet. När vi nu är i oktober minskar sannolikheten alltmer för åska men väderobservatörerna för istället ta fram snö-mätstickan! I Jämtland lade sig den första snön under natten till den 30 september. Snömätningen kommer igång först under oktober även om det förekommer snö i höglänt terräng redan tidigare. Från sommar till höst då tryckbilden förändrades radikalt över Skandinavien. Resterna av den tropiska cyklonen Karl medförde att under efternatten den 30 sjönk lufttrycket i Överkalix-Svartbyn till 963,3 hpa, vilket är det lägsta lufttrycket i landet i september sedan1956. Det värdet är för övrigt också svenskt septemberrekord! Några dagar efteråt återhämtar sig högtrycket med besked och vi ser åter ett extremt mäktigt högtryck växa in över Sverige i början av oktober. Det var den 4 oktober som lufttrycket var som allra högst och är numera det nya svenska rekordet för högsta lufttryck i oktober med 1050,2 hpa, uppmätt vid Vilhelmina flygplats. Det gamla rekordet för högsta lufttryck i oktober är ett av våra äldsta vilket sattes den 14/ med 1048,6 hpa i Stockholm. Men det är inte helt unikt att ytterligheter i lufttryck följer tätt inpå varandra. Till exempel i november Då passerade den 6 november det näst djupaste lågtryck vi observerat i november månad. Tolv dygn senare, den 18 november, noterade Malung och Östmark-Rännberg nytt högtrycksrekord för november med 1056,0 hpa. Hur ska man tolka stora tryckvariationer i lufthavet och vad väntar oss i vinter? Hösten är som bekant en fantastisk årstid då himlens skådespel bjuder på extra dramatik och snabba växlingar där vegetationens färgsprakande prakt brukar vittna om en svunnen energi. Vissa år sker det med mer dramatik och variation jmf med andra år. Vädret just nu är ett typexempel på detta, där temperatursvängningar och är en kamp om årstiderna utspelar sig.

3 Att vi under en tid har haft mer av meridionala(nord-sydliga) rörelser i lufthavet än de mer normala zonala(väst->ost) flöden, skulle kunna betyda att vi även kommande period kan se ett liknande vädermönster. En tidigare och mer omfattande snöläggning över Sibirien påverkar tryckbilden på norra halvklotet. Detta ger klimatologiskt mer av nord-sydliga luftrörelser i vår närhet. Snön över Ryssland ökar sannolikheten för ett mäktigt vinterhögtryck senare i vinter. Dess samverkan med Azoriska högtrycket i sydost ger över tiden mer av nordvästligt flöde över Skandinavien. Det styr nederbörden ner över kontinenten i större omfattning istället för mot de Skandinaviska magasinen. Tidig snöutbredningen över Ryssland brukar också ge en något tidigare snöläggning i Skandinavien vilket vi sett i år. I skrivande stund är i stort sett hela landet snötäckt. Detta ger en bestående temperaturvariation och kommer sannolikt också öka frekvensen av kalluftsutbrott i Norden. Tryckmönstret påminner på flera sätt om tidigare vintrar med tidiga kalluftsutbrott under oktober( , och ). Det kan delvis förklaras av att vi även då hade en tidigare utbredning av sibirisk snöläggning under inledningen av hösten och mer av högtryckinflytande därefter under vintern. Att vi dessutom är inne i en La Niña-fas påverkar tryckbilden över östra Stilla havet och i Mellanamerika med H-tryck och då ökade förutsättningar för L-tryck över västra Atlanten. Det skapar en rubbad höjdströmning mot den normalt ost-västliga strömningen. Det skapar ökade förutsättningar för H-tryck över östra Atlanten och vi får statistiskt mer av nord-sydliga luftrörelser i Europa under vintern. Nordatlantiska oscillationen(nao) är ett annat kopplat klimatfenomen som förekommer i Nordatlanten. Skillnader i klimatet år från år i det nordatlantiska området beror till stor del på små fluktuationer i tryckskillnaden mellan det halvpermanenta Islandslågtrycket och Azoriska högtrycket. Tryckbilden påverkas bland annat av hur starkt högtrycket är över Ryssland. Ett starkare H över Ryssland och en La Niña-fas samtidigt ökar förutsättningarna för att vi kommer få mer av negativt NAO-index i vinter. Se nedan förklaring av NAO-index och tidigare års El Niño/La Niña statistik på nästa sida. Schematisk beskrivning av NAO-index och rådande vädertyper vid NAO<0 resp NAO>0. Positivt NAOindex ger mildare och regnigare vintrar i Nordeuropa, medan negativt NAO-index ger kallare och torrare vintrar. För Sydeuropa gäller det motsatta.

4 Eftersom det finns viss tröghet i klimatssystemen kommer det troligen bli perioder av lågtryckspassager mot Skandinavien efterhand i november-december. Tryckbilden med mer av H- inflytande över Nordkalotten och över Azorerna kan styra dessa genomströmningar mer över södra Skandinavien och ner mot Kontinenten så att det över tiden ändå blir en torrare period. Givetvis kommer det framstötar med mildluft och blötare veckor men dessa episoder blir förmodligen mer tillfälliga i vinter. Vi har sett det mönstret i oktober där hydrobalansen fortsatt sjunka och nu är -20 TWh. Med NAO-index<0 över tiden och nederbördsenergier högst upp mot normala kommande månader är det troligt att hydrobalansen kommer ligga kring -20 till -25 TWh under vintern. Finns det statistiska likheter från tidigare år? Perioder av blötår efterföljs av torrår och det finns en viss periodicitet även om vädret inte sägs ha något minne. Periodiciteten kan förklaras av att normalens definition ger utrymme för svängningar runt densamma och vi kan därmed uttala oss vilken period vi är i och vart vi sannolikt är på väg. Att blötare perioder har något kortare periodicitet historiskt, jämfört med torrperioder, bör indikera att vi är inne i en torrperiod nu och vi kan hitta statistiska likheter med tidigare liknande år. Se mer i grafen nedan där vi också ser den negativa korrelationen med spotpriset. Hydrobalans(TWh) och systempris(eur/mwh) de senaste tio åren Under La Niña-år(ovan) har vi oftare NAO<0(nedan). Ökat H-inflytande och en torrare/kallare period i Skandinavien

5 Solinstrålningen och solfläckarna Ser vi tillbaka på de kalla vintrarna vi haft har de också föregåtts av låg solaktivitet och relativt låg nivå på antalet solfläckar. Vi är inne i en avtagande solaktivitet och antal solfläckar minskar och förväntas nå sitt minimum om några år(2020). Perioder med låg solaktivitet har statistiskt sett sammanfallit med kalla/torra år vilket kan läggas till prognoserna som ytterligare en parameter för att styrka vår tro och prognosernas tillförlitlighet. De kalla åren och har varit år av låg solaktivitet. Arktisk havsisutbredning och Sibiriskt snötäcke Den arktiska isen har sitt minimum i aug-sep varje år då man går mot tillväxt över vinterhalvåret. I år inträffade det den 5 september. I år var det relativt isfritt på delar av ishavet mellan Grönland och Ryssland så vid kalluftsutbrott kunde luften plocka upp såväl fukt som energi ur det öppna havet. Denna dumpades därmed i större utsträckning över Sibirien i år vilket gav förutsättningar till ett mer omfattande potentiellt ryskt högtryck senare under säsongen och därmed förutsättningar för utbredning av kallare och torrare väder och mer snö under vintern i Europa. Överst ser man att snöutbredningen är ngt större än normalt totalt sett på norra hemisfären. Mellanbilden visar att istillväxten är något högre än normalt i år jmf m tidigare år dvs en brantare istillväxt. Nederst i jämförelse 15 september resp 7 november under vintrarna 2009, 2010 och 2013 då snöutbredningen var jämförbar med i år.

6 Havsvattentemperaturer i våra omgivande hav Norra Atlanten är totalt sett något kallare än de senaste åren medan det är något varmare över västra Atlanten. Detta bör ge en marginellt svagare och lägre lågtrycksfrekvens mot tidigare år och således förutsättningar för det Azoriska högtrycket att vinna mark och breda ut sig norrut när lågtrycken väl glesar ut. Detta skapar mer av de meridionala rörelserna även om det kommer en del lågtryck mot Skandiavien under kommande veckor. På bilden nedan ser man spåren av La Niña över ekvatorn i Stilla havet och den något svalare norra Atlanten. Vad säger då säsongsprognoserna? November inleds torrt och kallt då det första större snöfallet gör sig påmint även i södra Sverige. Efterhand, till mitten av månaden, återhämtar sig vädret och det blir något blötare och mildare upp mot drygt normalt för månaden. Kampen om vintern fortsätter och någon torr/kall period kan komma under avslutningen av månaden. Detta vädermönster med kamp mellan höst och vinter ser ut att fortsätta in i kommande månad innan vintern troligen etablerar sig på allvar under andra halvan av december. Det kalla och torra vintervädret kommer troligen hålla i sig in i januari och början av februari så vi får 5-8 vinterveckor i hela förbrukningsområdet och en mer normallik vinter. Så definitivt går vi mot en kallare och torrare vinter jämför med de senaste milda och blöta vintrarna vi haft. Se aktuell snödjupskarta tv och säsongsprognoserna nedan.

7 December avvikelse från normalt: Januari avvikelse från normalt: Februari avvikelse från normalt: Säsongsprognosen indikerar kring normal temperatur och torrare i december-januari med ökat H- inflytande såväl öster- som västerifrån. Framför allt kallare på Kontinenten i januari med nordliga vindar och ökat H-inflytande över Atlanten och Brittiska öarna samt över Ryssland. Efterhand i februari mildare och aningen blötare såväl i Norden som på Kontinenten. De samlade klimatologiska och statistiska indikatorerna nedan stödjer ett vintrigare och torrare scenario kommande månader med ökat H-inflytande över tiden. La Niña => ökad sannolikhet för vintrigare och torrare väder i Europa NAO<0 => ökad sannolikhet för vintrigare och torrare väder i Europa

8 Lägre solaktivitet=> ökad sannolikhet för ngt vintrigare Tidigare och mer omfattande snöläggning i Sibirien=> ökad sannolikhet för vintrigare och torrare väder med ökat H-inflytande senare i vinter och mer meridionala luftströmmar Kring eller något kallare havstemperatur än normalt över norra Atlanten ger marginellt något svagare lågtrycktrafik Tryck- och snö/isläggningsmönster påminner om statistiskt tidigare kalla/normala vintrar. Sammanfattning Efter innevarande vintervecka går vi enligt de senaste prognoserna mot en tillfällig mer baissad väderbild kommande 1-2 veckor. Således en mer sidledes prispåverkan till korrigering något ner i närtid är att vänta i närtid. Det är risk att kommande veckor är lite mer volatila då väderbilden med omväxlande väder och nyckfulla prognoserna kommer påverka marknaden. Men med en underliggande oro för vintern och en eventuell återkommande vinterkyla och torka i slutet av november kommer gynna uppsidan. Kampen mellan hösten och vintern ser ut att fortsätta månaden ut och troligen in i december innan vi troligen får ett mer persistent vinterläge efterhand lagom till jul. Störst risk för mer av snö och kyla ser vi främst från slutet av december till mitten av februari då hela landet ser ut att få vinterväder under 5-8 veckor. Först efterhand i februari ser det ut att kunna bli något mildare och blötare väder. Scenariot ovan innebär att vinden över tiden kommer ligga under eller kring normalt, frånsett enstaka kortare perioder med över normalt vindkrafttillskott i Norden i vinter. Det kommer tidvis i vinter att vara ganska ansträngt på energimarknaden främst i januari till början av februari då det normalt sett är som kallast. Väger man samman säsongsprognoserna med de statistiska faktorerna så finns det all anledning att tro att Kung Bore kommer hålla hela Norden i ett vintergrepp under åtminstone någon av de kommande vintermånaderna! Jag är därmed också beredd att utlova att större delen av landet får en vit jul i år.