Miljötekniska undersökningar Etapp 1

Transkript

1 Dnr Miljötekniska undersökningar Etapp 1 Objekt 03 - Johansfors Glasbruk, Emmaboda, Kalmar Län Daniel Werkelin, AB PentaCon Stig Gustavsson, WSP Samhällsbyggnad AB

2 Dnr

3 Dnr Förord Denna rapport redovisar resultat från undersökningar utförda på uppdrag av Glasbruksprojektet. Glasbruksprojektet är ett samverkansprojekt mellan länsstyrelserna i Kalmar och Kronobergs län samt Nybro, Emmaboda, Lessebo och Uppvidinge kommuner. Slutsatser och tolkningar som presenteras i rapporten är författarnas egna och skall inte tolkas som ställningstaganden från Glasbruksprojektet, länsstyrelserna eller kommunerna. Glasbruksprojektets organisation Glasbruksprojektet drivs av en projektgrupp med följande sammansättning: Lars Olof Höglund, Kemakta Konsult AB, projektledare Gabriella Fanger, Kemakta, ställföreträdande projektledare Sven Andersson, Länsstyrelsen i Kalmar län Leif Karlsson, Länsstyrelsen i Kronobergs län Sam Ekberg, Nybro kommun Anders Svensson, Länsstyrelsen i Kalmar län, adjungerad Erika Brömses, Länsstyrelsen i Kronobergs län, adjungerad Inom Glasbruksprojektet finns även en referensgrupp med representanter för länsstyrelserna i Kalmar och Kronobergs län, Emmaboda, Nybro, Lessebo och Uppvidinge kommuner samt Svenska Glasbruksföreningen som adjungerad. Inom Glasbruksprojektet har prioriterade glasbruksobjekt med hög riskklassning valts ut för fortsatta undersökningar. Projektet som helhet omfattar utredningar av totalt 25 st glasbruk, varav 14 i Kalmar län och 11 i Kronobergs län. I antalet objekt ingår några glasbruksdeponier. Dessutom skall sedimentföroreningar i sex åar/vattendrag i anslutning till bruken undersökas. Glasbruksåarna är Alsterån, Hagbyån, Ljungbyån, Lyckebyån, Ronnebyån och Mörrumsån. Omfattning Glasbruksprojektets övergripande syfte är att ta fram underlag för att avgränsa och kvantifiera föroreningarna i mark och sediment vid ett antal prioriterade glasbruk i Kalmar och Kronobergs län. Utredningarna skall ligga till grund för en bedömning av eventuella hälso- och miljörisker i dagsläget och på sikt med påträffade föroreningar, klargöra vilket åtgärdsbehov som finns och vilka efterbehandlingsåtgärder som kan vidtas för att minimera identifierade risker. Utredningarna skall även utgöra ett underlag för att prioritera vilka åtgärder som behöver vidtas. Arbetena inom Etapp 1 har genomförts under En andra etapp planeras för 2007 med slutrapportering i oktober Kartor publicerade i enlighet med tillstånd Dnr /188, Lantmäteriverket. Ur Geografiska Sverigedata, fastighetskartan, översiktskartan, bakgrundskarta och vattenkartan (Kalmar och Kronobergs län). i

4 Dnr Rapportering Följande rapporter har tagits fram inom Glasbruksprojektets Etapp 1: Objekt Övergripande rapportering för Glasbruksprojektet nr Alla Syntesrapport Kemakta Konsult AB Etapp 1 AL HA LJ RO LY MÖ Sedimentundersökningar av sex glasbruksåar Alsterån Hagbyån Ljungbyån Ronnebyån Lyckebyån Mörrumsån Ekologgruppen i Landskrona AB Miljötekniska undersökningar av glasbruk Etapp 1 25 Älghult 22 Alsterfors Geo Innova AB 16/17 Kosta 6 Emmaboda 3 Johansfors AB Pentacon 1/2 Boda 24 Rosdala 23 Lindshammar Geosigma AB 13 Orrefors 11 Gullaskruv 10 Gadderås 9 Flygsfors Swepro Project Management AB 8 Flerohopp 7 Alsterbro 21 Transjö 20 Strömbergshyttan FB Engineering AB 19 Skruf Kompletterande undersökningar Etapp 1 22 Alsterfors Geo Innova AB 2 Boda 3 Johansfors 7 Alsterbro AB Pentacon 13 Orrefors Tidigare metodikundersökningar av glasbruk 12 Målerås 18 Björkå 4/5 Åfors 14 Pukeberg 15 Bergdala Kemakta Konsult AB Envipro Miljöteknik AB Empirikon AB Svenska Glasbruksföreningen Slutrapporter april 2004 Samtliga rapporter finns tillgängliga i elektronisk form för nedladdning på projektets hemsida: ii

5 Dnr SAMMANFATTNING Föreliggande miljötekniska markundersökning utgör ett steg för att bedöma föroreningssituationen inom Johansfors Glasbruksområde. Undersökningen följer rekommendationerna i SGF:s (Svenska Geotekniska Föreningen) fälthandbok 2004:1 Det helt övergripande primära skyddsobjektet utgörs av Lyckebyån och innebär att denna måste skyddas mot påverkan av höga halter förorening. Undersökningsmetodiken har varit att först upprätta en provtagningsplan med ett givet antal provtagningspunkter. Innan fältundersökningar utfördes hade provtagningsplanen godkänts av beställaren. Fältundersökningen består av fem provtagningspunkter utförda med skruvborr, nio stycken provtagningspunkter har utförts genom grävning med maskin varav en punkt ytligt i befintligt upplagd jordvall. Ett ytligt samlingsprov har dessutom uttagits med spade från 10 stycken separata punkter inom glasbruksområdets ej hårdgjorda ytor. Installation av fem stycken grundvattenrör av PEH-plast, diameter 63 mm har utförts varav tre i utförda provgropar. Vatten har erhållits i två av rören, 03GV5 2,5-3,5 och 03GV8 2,0-3,0. Beställaren har angivit ram för nivåer vid uttagande av jordprover samt parametrar vid laboratorieanalyser av jord och vatten. Totalt har 13 jordprover och två stycken grundvattenprover analyserats. Vid vattenprovtagning har mätning av ph, konduktivitet och temperatur utförts i fält. Vattenproverna har filtrerats i fält med 45 µm filter. Samtliga prover har förvarats svalt och sänts snarast möjligt till anvisat laboratorium, Analytica AB i Täby. Resultaten av utförda undersökningar visar på förhöjda metallhalter i förhållande till riktvärdesnivån Mindre Känslig Markanvändning (MKM) i punkterna 03Skr1, 03GL12 och 03GL13. I samtliga tre punkter överskrider arsenik (As) och bly (Pb) samt i sistnämnda punkten även zink (Zn) riktvärdesnivån MKM minst tre gånger. Tagna grundvattenprover visar enbart på måttliga halter i jämförelse med effektrelaterade tillståndsklasser för metaller i grundvatten, Naturvårdsverket. På grund av detta rekommenderas att passiv provtagning utförs minst under en månad i Lyckebyån för att utröna glasbruksområdets påverkan på ån. Det rekommenderas att kompletterande provtagningar utförs i anslutning till de punkter där de förhöjda föroreningshalterna finns i jord för att kunna beräkna föroreningens utbredning i plan och profil. Ytterligare analyser bör utföras för att få ett bättre grepp om föroreningshalterna. Som komplement rekommenderas att laktester och därmed sammanhängande platsspecifika riktvärden tas fram för att tillsammans med övriga kompletteringar kunna avgöra om föroreningen kan kvarligga utan att miljö och människor påverkas negativt. iii

6 iv Dnr

7 Dnr Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... iii 1 UPPDRAG OCH SYFTE OMRÅDESBESKRIVNING Läge och ägarförhållanden Recipienter och skyddsobjekt Markens nuvarande och framtida användning Historisk redogörelse Byggnader Dag- och spillvattenledningar UTFÖRDA UNDERSÖKNINGAR Tidigare utförda undersökningar Undersökningar HYDROGEOLOGISKA FÖRHÅLLANDEN Topografi och geologisk uppbyggnad Grundvattenförhållanden Ytvatten och sediment FÖRORENINGSSITUATIONEN Resultat från kemiska analyser Sammanfattande beskrivning av föroreningssituationen Föroreningsutbredning och bedömd avgränsning Översiktliga spridningsvägar Beräkning av föroreningstransport Möjliga åtgärdsalternativ BEDÖMNING AV BEHOV AV VIDARE UNDERSÖKNINGAR SLUTSATSER REFERENSER Bilaga 1 - Provmärkning Bilaga 2 - Karta med provtagningspunkter Bilaga 3 - Sammanställning av analysdata Bilaga 4 - Fältnoteringar och protokoll Bilaga 5 - Analysprotokoll v

8 vi Dnr

9 Dnr UPPDRAG OCH SYFTE Glasbruksprojektet är ett samarbetsprojekt mellan länsstyrelserna i Kalmar och Kronobergs län med syfte att kartlägga föroreningssituationen vid glasbruken inom Glasriket (Nybro, Emmaboda, Lessebo och Uppvidinge kommuner i Småland) samt klargöra vilka åtgärder som kan komma att behöva vidtas för att minska riskerna för hälsa och miljö. Länsstyrelserna i Kronobergs och Kalmar län genomförde tillsammans med berörda kommuner under åren 1999 och 2000 en inventering av glasindustrin i länen. Resultatet av inventeringen ledde till att ett stort antal glasbruk riskklassades enligt MIFO-modellen 1 (Länsstyrelsen i Kronobergs län: Meddelande 2001:1). Inom Glasbruksprojektet har de glasbruk med hög riskklassning valts ut för fortsatta undersökningar. Projektet som helhet omfattar utredningar av totalt 25 glasbruk, varav 14 i Kalmar län och 11 i Kronobergs län. I antalet objekt ingår några glasbruksdeponier. Dessutom ska sedimentföroreningar i sex åar/vattendrag i anslutning till bruken undersökas. Glasbruksprojektets övergripande syfte är att ta fram underlag för att avgränsa och beräkna mängden föroreningar i mark och sediment vid glasbruken. Utredningarna ska ligga till grund för en bedömning av eventuella hälso- och miljörisker i dagsläget och på sikt, klargöra vilket åtgärdsbehov som finns och vilka efterbehandlingsåtgärder som kan vidtas för att minska riskerna. Utredningarna ska även utgöra ett underlag för att prioritera vilka åtgärder som behöver vidtas. 1 MIFO, Metodik för Inventering av Förorenade Områden. NV rapport

10 2 Dnr

11 Dnr OMRÅDESBESKRIVNING 2.1 Läge och ägarförhållanden Johansfors glasbruk är beläget ca 8 km norr om Emmaboda, öster om väg 28. Glasbruket ligger i förlängningen av Bruksgatan, i direkt anslutning till Lyckebyån (se bilaga 2, ritning G 101). Fastigheten ägs av Håkan Persson, Sutarekulla i Broakulla. 2.2 Recipienter och skyddsobjekt Den närmaste recipienten är Lyckebyån, väster om glasbruksområdet. Ca 3 km nedströms har Lyckebyån mycket stora naturvärden. Med anledning av detta har objektet placerats i riskklass 2 i Kalmar läns Naturvårdsprogram (Länsstyrelsen i Kronobergs län: Meddelande 2001:1). 2.3 Markens nuvarande och framtida användning Marken används i dag som industrifastighet för tillverkning av hushålls- och prydnadsglas. Under överskådlig framtid kommer användningen av marken, inom fastigheten, vara densamma. 3

12 Dnr Historisk redogörelse Närheten till Lyckebyån har gjort området attraktivt för industrier av olika art. I anslutning till det aktuella området har bl.a. sågverk, plastindustri, åkeri och smedja funnits. Inom undersökningsområdet uppfördes ett glasmåleri Johansfors glasbruk anlades 1891 i samband med uppförandet av en hytta. Den första hyttan var byggd i trä och låg i samma läge som den nuvarande brann den gamla hyttan ned och man byggde upp en ny uppfördes en mer modern och tidsenlig byggnad, som används än i dag. Denna byggnad rymde, till skillnad från sin föregångare, både hytta, sliperi och personalutrymmen mm byggdes ett nytt lager. Schaktmassor från detta bygge flyttades en bit åt öster byggdes en ny gasoldriven degelugn. I mängkammaren finns i dag både den stora sandbingen och träluckor med lådor för olika råvaror som mäng blandades av kvar. Glasbruksdeponin, öster om glasbruksområdet, är till stora delar är bevuxen. En del avfall (rostiga tunnor) ligger dock öppet vid deponin. Avgränsningen mot bruket är ej tydlig, det är tänkbart att det kan förekomma glasbruksavfall som fyllnad här. Deponin på objektet användes troligen fram till Förbrukade syrabad skall enligt uppgifter i MIFO 1 ha tömts i en grop vid infarten till den gamla kommunala deponin vid Sutarekulla 1:46. Bruket är än idag i drift. Tillverkningen har bestått av hushålls- och prydnadsglas, tidigare i soda och kristall, men i idag används arsenik- och blyfritt glas. 2.5 Byggnader Glasbruksbyggnaderna är av varierande ålder och i bra skick. Huvudbyggnaden har tegelstomme och bedöms vara uppförd under 1960-talet. Markytan runt glasbruksbyggnaderna är intermittent hårdgjorda med asfalt. I huvudsak är marken inom undersökningsområdet grusbelagd eller bestående av gräsytor. Deponin, öster om glasbruket, är bevuxen med gräs och träd. 2.6 Dag- och spillvattenledningar Inom stora delar av undersökningsområdet finns ett kommunalt vatten, spill- och dagvattennät. Detta gäller inom den del av området som byggnader och gator/vägar finns. 4

13 Dnr UTFÖRDA UNDERSÖKNINGAR 3.1 Tidigare utförda undersökningar Inga tidigare miljötekniska markundersökningar är kända inom glasbruksområdet. Länsstyrelserna i Kronobergs och Kalmar län har dock tidigare, tillsammans med berörda kommuner under åren 1999 och 2000 genomfört en inventering av glasindustrin i länen. Resultatet av inventeringen ledde till att ett stort antal glasbruk, däribland Johansfors glasbruk, riskklassades enligt MIFO-modellen (Länsstyrelsen i Kronobergs län: Meddelande 2001:1). 3.2 Undersökningar 2006 Jordprov har uttagits varje halvmeter eller där avvikande jordlager observerats. Upptagna jordprover har tagits i rilsanpåsar för att få tillräcklig mängd prov för laboratorieanalys. Proverna har besiktigats i fält och noteringar har gjorts i borrprotokoll om jordart, sammansättning, färg, förekomst av främmande material och andra tecken på förorening samt observationer av eventuella påtagliga heterogeniteter i materialet, såsom täta linser, zoner med grövre material etc., som kan påverka strömningsmönster för grundvatten eller fungera som spärrskikt eller kortslutningar för föroreningstransport. Vid all provtagning har engångshandskar av vinyl använts för undvikande av korskontaminering mellan de olika jordproverna. Observationer av vattenmättade skikt eller eventuella förekomster av mark- och grundvattenytor har noterats. Installation av grundvattenrör har utförts med PEH-rör (63/52 mm) för nivåmätning och vattenprovtagning. Rören har installerats med borrbandvagn utrustad med skruvborr alternativt i samband med provgropsgrävning. Grundvattenrörens filter har generellt installerats i hela sin längd under bedömd grundvattenyta (där det har varit tekniskt möjligt med t.ex. tillräckligt jorddjup). Nivåmätning/provtagning har skett efter ungefär en vecka. Vid provtagningen har först grundvattenytans nivå relativt rörets överkant mätts varefter rören har omsatts med ungefär tre rörvolymer. Provtagning har skett med engångsbailers. Varje prov har delats upp i delprover i förhållande till valda analyser. På ett delprov har temperatur, ph och ledningsförmåga (konduktivitet) mätts. Detta har utförts direkt i fält, efter kalibrering av instrumentet, för att få tillförlitliga mätningar. Totalt antal provpunkter: 9 provgropar (Skruvborrpunkt, 03JSkr1, har ersatts med provgrop pga dålig åtkomst för borrvagnen), 5 skruvborrpunkter (Varav även 03JSkr5 har utförts som provgrop vid installation av grundvattenrör) Totalt antal uttagna prover: 40 st (bruksmark) 41 st (glasavfall) varav 14 stycken analyserade enligt tabell nedan. 10 stycken ytliga jordprover har tagits inom bruksområdet och analyserats som ett samlingsprov (03JPg MIX 0-0,5). Totalt antal grundvattenrör: 5 st installerade (varav 2 st analyserade). 5

14 Dnr Tabell 3.1 Provtagningspunkter inom bruksområdet och motiv till placering Provpunkt Syfte/lokalisering Provtagningsmetod djup Media Parametrar Installation Provtagning Analys- Analyser 2 Bruksområde 03JSkr1Pg 0,2-0,5 03Gv1_ 0,3-1,3 03JSkr2 0-0,5 03JSkr3 0-0,5 03JSkr4 0-0,5 03JSkr5 0-0,6 Tidigare glassliperi vid Sliparedammen Glasbruksbyggnadens södra gavel, lastbrygga. Glasbruksbyggnadens östra gårdsplan Glasbruksbyggnadens östra gårdsplan Fd glasblåseriets västra gavel. 03Gv5_ 2,5-3,5 03JSkr6 0-0,6 Fd glasblåseriets östra gavel. 03JPg MIX 0- Ytprover från 0,5 bruksmark Deponiområden 03GL7 0,4-0,8 03GL8 0,1-1,0 Bedömd deponi Provgrop Varje 0,5 m 0,3-0,5 Jord Totalhaltsanalys Bedömd deponi Provgrop Varje 0,5 m ej prov Jord Totalhaltsanalys Grundvattenrör Torr Vatten Metallanalys 03Gv10_1,6-2,6 03GL11 (ej prov) Provgrop Varje 0,5 m 0-1,0 Jord Totalhaltsanalys 03GL13_0-0,5 Provgrop 3 Grundvattenrör Varje 0,5 m Torr 0,2-0,5 Jord Vatten Syralakbar fraktion Skruvborr Varje 0,5 m 0-0,5 Jord Syralakbar fraktion Skruvborr Varje 0,5 m 0-0,5 Jord Syralakbar fraktion Skruvborr Varje 0,5 m 0-0,5 Jord Syralakbar fraktion Skruvborr Grundvattenrör Varje 0,5 m Grundvatten 4 0-0,6 Jord Vatten Syralakbar fraktion Metaller Skruvborr Varje 0,5 m 0-0,6 Jord Syralakbar fraktion Spadprovtagare Jord Syralakbar fraktion Bedömd deponi Provgrop Varje 0,5 m 0,4-0,8 Jord Totalhaltsanalys Metallanalys Bedömd deponi Provgrop Grundvattenrör Varje 0,5 m Grundvatten 0,1-1,0 Jord Vatten 03Gv8_2,0-3,0 03GL9 0,3-0,5 03GL10 (ej prov) Totalhaltsanalys Metallanalys Ev. förekomst av glasdeponi Bedömd deponi (Kompletterande extrapunkt) Uppschaktade jordmassor (Kompletterande extrapunkt) Provgrop Grundvattenrör Varje 0,5 m Torr ej prov Jord Vatten 03Gv11_2,4-3,4 03GL12 0-1,0 Totalhaltsanalys Metallanalys Provgrop Varje 0,5 m Jord Totalhaltsanalys 2 Analyserade ämnen i enlighet med analysprotokoll, bilaga 5. 3 Ej möjligt att utföra skruvborrning pga dålig åtkomst (vägräcken). 4 Fältanalyser och filtrering i enlighet med bilaga 4. 6

15 Dnr HYDROGEOLOGISKA FÖRHÅLLANDEN 4.1 Topografi och geologisk uppbyggnad Undersökt område är beläget direkt öster om Lyckebyån. Markytan inom området är relativt horisontell men faller något åt sydväst och ån. Uppströms Bruksgatan är Lyckebyån dämd (Sliparedammen) och höjdskillnaden mellan vattenytan i dammen och vattenytan nedströms var (Stamparedammen) 2,3 m Jorden inom området består huvudsakligen av sand och grus med siltinslag och, enligt geologiskt kartblad Lessebo No:4 1878, betecknas jorden som rullstensgrus i direkt anslutning till Lyckebyån. Nordost och sydväst består jorden enligt samma kartblad av krosstensgrus (moräner). Utförda provtagningar, genom provgropsgrävning, bekräftar att det är en åsbildning direkt öster om ån med inslag av finare mellanjordar som silt. 4.2 Grundvattenförhållanden Grundvattenytan ligger enligt de installerade rören cirka 3,5-4,0 meter under markytan och strömningsriktningen är huvudsakligen mot söder. Uppströms dammen torde däremot strömningsriktningen vara mera mot sydväst och Sliparedammen (se fig 4.1). Grundvattnets gradient uppskattas till mellan 5-10 promille. Strömningshastigheten i naturlig jord inom undersökningsområdet ligger i intervallet 1-50 m/tim vilket ger en permeabilitet på cirka 10-3 m/s. Tabell Avvägda grundvattennivåer Provpunktsid 03GV1 0,3-1,3 03GV5 2,5-3,5 03GV8 2,0-3,0 03GL10 1,6-2,6 03GV11 2,4-3,4 Sliparedammen Stamparedammen Grundvattennivå (möh) 148,8 (Ej vatten) 149,52 149,24 149,42 (Ej vatten) 148,44 (Ej vatten) 149,66 147,33 Grundvattennivå (mumy) 1,3 (Ej vatten) 3,2 2,37 2,6 (Ej vatten) 3,4 (Ej vatten) 7

16 Dnr Figur Bedömda strömningsriktningar i grundvattensystemet. 4.3 Ytvatten och sediment Den helt dominerade recipienten är Lyckebyån med strömningsriktningen mot söder. Direkt norr Bruksgatan är ån dämd, Sliparedammen, med ett fall på drygt två meter. Inom själva undersökningsområdet finns inga diken och därmed inget ytvatten eller sediment. 8

17 Dnr FÖRORENINGSSITUATIONEN 5.1 Resultat från kemiska analyser Resultat från laboratorieanalyser återfinns i bilaga 3. Analyserade jordprover som uppvisar metallföroreningshalter över KM redovisas i nedanstående tabell 5.1. Samtliga konstaterade föroreningar i jord ligger över grundvattenytan, både inom bruksområdet och deponiområdet. Tabell Laboratorieanalyser av jord jämfört med Naturvårdsverkets generella riktvärden för KM och MKM. Rapport Färgmarkeringar för tabellerade analysresultat; gult (>KM), orange (>MKM), rött (>3 MKM). Provpunkt As Pb Cd Zn 03JSkr2_0-0, , JSkr3_0-0,5 34,6 66,8 <0,1 67,9 03JSkr4_0-0,5 5,47 16,3 <0,1 28,1 03JSkr5_0-0,6 <3 71,4 0,251 54,7 03JSkr6_0-0,6 <3 117 <0,1 33,2 03JSkr1(Pg)_0,2-0, JPg MIX 0-0, , GL7_0,4-0,8 <4 34,9 0, ,9 03GL8_0,1-1,0 <4 20,2 0, ,2 03GL9_0,3-0,5 2,64 29,3 0, ,4 03GL12_0-1, , GL13_0-0, , Analyserade vattenprover som uppvisar metallföroreningshalter över måttlig halt redovisas i nedanstående tabell 5.2. Även halter uppmätta i referensprovet redovisas i samma tabell. Tabell Laboratorieanalyser av vatten jämfört med Bedömningsgrunder, NV rapport 4915, tabell 13. Effektrelaterade tillståndsklasser för metaller i grundvatten (Cd, Zn, Pb, As). Färgmarkeringar för tabellerade analysresultat; gult (måttlig halt), orange (hög halt), rött (mycket hög halt). Provpunkt As Cd Pb Zn 03Gv5 <2 0,117 1,45 22,7 03Gv8 1,54 <0,05 1,28 5,20 9

18 Dnr Sammanfattande beskrivning av föroreningssituationen Föroreningsutbredning och bedömd avgränsning Figur Uppmätta metallföroreningar i jord jämfört med Naturvårdsverkets generella riktvärden för MKM. Endast jordprover med halter överstigande MKM redovisas. Färgmarkeringar i undersökningspunkter; orange (>MKM), rött (>3 MKM). På grund av relativt få provtagningspunkter och utförda analyser kan föroreningsutbredningen endast beskrivas översiktligt. På ovanstående översiktskarta (fig. 5.1) redovisas jordprover med metallföroreningar överstigande MKM. I respektive undersökningspunkt har den metall med högst halt i förhållande till dess generella riktvärde redovisats. Metallföroreningar i jord som uppmätts i halter över MKM är As och Pb. Inom deponiområdet har även Zn konstaterats i halter över MKM. Av de relativt få utförda provtagningspunkterna samt analyser kan en föroreningsutbredning endast ges generellt. Förhöjda metallföroreningar har konstaterats ställvis inom bruksområdet samt vid det tidigare glassliperiets läge, nedströms Sliparedammen. Inga förhöjda halter av metallföroreningar har uppmätts i tagna grundvattenprover. 10

19 Dnr Översiktliga spridningsvägar Generellt kan sägas att föroreningar sprids via transport med vatten. I jordens omättade zon via infiltrerande nederbörd och med grundvatten i den mättade zonen. Spridningsbenägenheten är beroende av ett antal parametrar bland annat på jordens innehåll av organiskt material, jordens genomsläpplighet och på ringa eller riklig nederbörd. På grund av jordens genomsläpplighet (åsmaterial) sker infiltration direkt ner till grundvattnet och därmed sker föroreningsspridning inom undersökt område huvudsakligen via grundvattnet. En stor del av grundvattnet torde strömma ut i Lyckebyån nedströms Sliparedammen Beräkning av föroreningstransport Strömningshastigheten i naturlig jord bedöms ligga i intervallet 1-50 m/tim vilket ger en permeabilitet på cirka 10-3 m/s. Spridning av metallföroreningarna kan dock även ske genom vattentransport i mer genomsläppliga fyllningsjordlager, t.ex. ledningsgravar. Infiltrationsarean för deponin bedöms till ca 2000 m² och en nettoinfiltration 5 om ca 300 mm/år vilket ger en total nettoinfiltration om ca 600 m³/år inom det aktuella området. Med konstaterade föroreningshalter för Cd (ca 0,1 µg/l), Pb (ca 1,5 µg/l) och Zn (ca 20 µg/l) inom bruksområdet erhålls en grov uppskattning av motsvarande föroreningstransport i vatten. I infiltrationsvattnet transporteras, grovt uppskattat, <0,1 g Cd/år, <1 g Pb/år och 12 g Zn/år. Infiltrationsarean för bruksområdet bedöms till ca 6000 m² och en nettoinfiltration om ca 300 mm/år vilket ger en total nettoinfiltration om ca 1800 m³/år inom det aktuella området. Med konstaterade föroreningshalter för As (ca 1,5 µg/l), Pb (ca 1,5 µg/l) och Zn (ca 5 µg/l) inom bruksområdet erhålls en grov uppskattning av motsvarande föroreningstransport i vatten. I infiltrationsvattnet transporteras, grovt uppskattat, <1 g As/år, <1 g Pb/år och 3 g Zn/år. 5 Nederbörd exklusive ytavrinning och avdunstning. 11

20 Dnr Möjliga åtgärdsalternativ I denna rapport har uppmätta föroreningar jämförts med Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad mark och bedömningsgrunderna för miljökvalitet avseende grundvatten. För att få en mer rättvisande bild avseende föroreningarnas farlighet på människa och miljö bör en fördjupad riskbedömning utföras för det aktuella området. Vid en fördjupad riskbedömning tas platsspecifika riktvärden fram för de förekommande föroreningarna i jord och i vatten. Det framtagna specifika riktvärdet för respektive ämne, inom det aktuella området, anger den föroreningsnivå som bör underskridas för att undvika risk för oönskade effekter på hälsa och miljö. Man utgår från ett toxikologiskt gränsvärde, t.ex. tolererbart dagligt intag, TDI. Från detta värde beräknar man vilken halt som får finnas i marken för varje exponeringsväg. Man brukar räkna med 7 möjliga exponeringsvägar. Direkt intag av jord, hudkontakt, intag via damm, intag via ånga, intag via dricksvatten, intag via grönsaker odlade på platsen och intag via fisk. Avseende det aktuella glasbruksområdet styrs aktuella exponeringsvägar av markanvändningen. Efter den fördjupade riskbedömningen för området kan en plan för eventuella saneringsåtgärder upprättas. Ett alternativ till en fördjupad riskbedömning med upprättandet av platsspecifika riktvärden är att tillämpa de av Naturvårdsverket framtagna generella riktvärdena. Med de konstaterade föroreningshalterna inom glasbruksområdet skulle det innebära att saneringsåtgärder måste vidtas, exempelvis uppgrävning och transport till deponi av förorenad jord över riktvärdesnivån MKM. Ekonomiskt och miljömässigt bör scenariot med upprättandet av platsspecifika riktvärden ge en bättre bild av vilket eller vilka områden som bör åtgärdas med hänsyn till risken för oönskade effekter på hälsa och miljö. 12

21 Dnr BEDÖMNING AV BEHOV AV VIDARE UNDERSÖKNINGAR För att kunna bedöma utbredningen av den påträffade deponin vid provgrop 03GL12 bör 3-5 stycken provgropar utföras inom närområdet till provgrop 03GL12. Ytterligare 2-3 stycken provgropar bör utföras i den uppskrapade jordvallen där provgrop 03GL13 är belägen för att bedöma om hela jordvallen innehåller föroreningar, bland annat glas. Vid punkt 03JSkr1, belägen på en holme i Lyckebyån föreslås inga ytterligare provtagningar på grund av holmens ringa storlek samt att stabilitetsproblem kan uppstå om grävning sker på större ytor. Jorden inom hela holmen bör betraktas som förorenad med den nu uppmätta nivån. Enligt muntliga uppgifter erhållna under fältarbetet skall en glasdeponi finnas på en holme nedströms Stamparedammen. Relevansen i detta bör kontrolleras med ytterligare historisk inventering samt därefter 1-3 stycken provgropar. För att utröna föroreningarna inom glasbruksområdets påverkan på Lyckebyån föreslås att passiva provtagare (vattenmossa) utplaceras på minst fyra platser, dels uppströms Sliparedammen, i Sliparedammen och i Stamparedammen. Dessutom bör en punkt placeras nedströms Stamparedammen för att se påverkan från den troliga deponin. Mätperioden bör vara minst en månad men kan vara längre beroende på vattenföring och nederbörd och bör försöka spegla årsbelastningen på Lyckebyån. Under förutsättning att aktuellt område även fortsättningsvis klassas som industriområde föreslås att platsspecifika riktvärden tas fram för att fastställa om föroreningen kan ligga kvar. Detta under förutsättning att föreslagna kompletteringar inte uppvisar dramatiskt högre föroreningshalter samt att påverkan på Lyckebyån är liten eller måttlig. 13

22 14 Dnr

23 Dnr SLUTSATSER De huvudsakliga föroreningarna inom undersökt område är As, Pb och i viss mån Zn. Metallerna uppträder som fast förorening i jorden. Föroreningsnivåerna i grundvattnet är måttliga av samma ämnen. Övriga analyserade ämnen i vatten föreligger i ej detekterbara eller låga halter. Med ovanstående kompletteringar bör det gå att säkerställa en godtagbar markmiljö. Beroende på resultaten av kompletteringarna kan det bli nödvändigt med ytterligare åtgärder än de som anges ovan. 15

24 16 Dnr

25 Dnr REFERENSER Naturvårdsverket (1998): Rapport 4310 och 4311 Vägledning för miljötekniska markundersökningar, del 1 och del 2. Naturvårdsverket (1996): Rapport 4638 Generella riktvärden för förorenad mark Beräkningsprinciper och vägledning för tillämpning Efterbehandling och sanering. Naturvårdsverket (1997): Rapport 4807 Åtgärdskrav vid efterbehandling. Naturvårdsverket (1999): Rapport 4918 Metodik för inventering av förorenade områden. Länsstyrelsen i Kronobergs län: Meddelande 2001:1 Inventering av förorenade områden enligt MIFO fas 1, Glasbruk i Kalmar och Kronobergs län. Länsstyrelsen i Kronobergs län: Glasbrukens byggnadskultur. Länsstyrelsen i Kalmar län - Kalmar läns Naturvårdsprogram. 17

26 Dnr

27 Dnr Bilaga 1 - Provmärkning Provmärkning för undersökningar vid glasbruksområden Exempel 1 04Gv3_ Glasbruksobjektets Id-nr. Tilldelas av projektledaren för respektive undersökningsobjekt Gv Vattenprov taget i grundvattenrör 3 Provpunkt inom objekt 04 _3.5-4 Filterdjup m under markytan Exempel 2 Exempel 3 Exempel 4a Exempel 4b Exempel 5 Exempel 6 Exempel 7 04Gv6_Ref _Ref 04GL2_ GL _ JSkr5_ JSkr _ JPg5_ JPg _ JPg_Mix_2,3,6,9 _Mix_2,3,6,9 04JSkr6_Ref _Ref 04Y9 Y Som ovan med tillägg av Ref för referensprov Glaskross, mäng mm från deponi Provtagningsdjup m under markytan Jordprov från bruksmark taget med skruvborr Provtagningsdjup m under markytan Jordprov från bruksmark taget i provgrop Provtagningsdjup m under markytan Samlingsprov från punkterna 2, 3, 6 och 9. Specifikation ges i fältprotokollet av från vilka nivåer de olika delproven härrör. Tillägg av Ref för referensprov Ytvattenprov, tex i grävd brunn, dike etc

28 Dnr

29 Bilaga 2 - Karta med provtagningspunkter Dnr

30

31

32

33 Bilaga 3 - Sammanställning av analysdata Dnr

34

35 Objekt 03 - Johansfors Glasbruk Sammanställning av analysdata ELEMENT SAMPLE 03JSkr2_0-0,5 03JSkr3_0-0,5 03JSkr4_0-0,5 03JSkr5_0-0,6 03JSkr6_0-0,6 03JSKr20_Ref_0-0,5 03JSkr1Pg_0,2-0,5 03JPg_Mix_0-0,5 03GL7_0,4-0,8 03GL8_0,1-1,0 03GL9_0,3-0,5 03GL12_0-1,0 03GL13_0-0,5 TS % 98,5 97,3 98,1 95, , ,8 88, ,8 76,4 95 GF % av TS 2,2 2 0,8 3,4 2,6 1,7 2,9 0,7 3 5,1 SiO2 % TS 69 70,4 70,9 74,5 66,2 64,7 67,8 Al2O3 % TS 4,5 13,5 12,5 12,4 14 2,33 9,68 CaO % TS 5,87 1,05 1,19 1,27 1,25 5,67 2,27 Fe2O3 % TS 0,564 2,39 2,98 1,99 4,22 1,31 2,01 K2O % TS 1,67 4,42 3,48 3,72 3,97 4,19 4,4 MgO % TS 0,172 0,507 0,337 0,298 0,572 0,183 0,303 MnO % TS 0,175 0,0558 0,0457 0,0409 0,0652 0,178 0,0473 Na2O % TS 12,9 3,84 3,33 3,52 3,57 9,03 4,96 P2O5 % TS 0,0654 0,124 0,0469 0,0888 0,197 0,245 0,0966 TiO2 % TS 0,162 0,398 0,365 0,307 0,396 1,28 0,247 Summa % TS 95,1 96,7 95,2 98,1 94,4 89,1 91,8 LOI % TS 0,9 2,1 3 0,8 3,3 3,3 3,8 As mg/kg TS ,6 5,47 <3 <3 1, <4 <4 2, B mg/kg TS 2,8 <1 <1 <1 <1 <1 30,8 <5 <5 <5 < Ba mg/kg TS 68 88,8 15,3 59,9 45,6 35, Be mg/kg TS 0,344 0,343 0,238 0,264 0,246 0,788 2,6 2,01 2,14 2,35 <0,6 1,62 Cd mg/kg TS 0,201 <0,1 <0,1 0,251 <0,1 0, ,24 0,0554 0,0709 0,0874 0,817 0,597 Co mg/kg TS 2,99 3,47 1,75 2,68 2,54 2,48 4,12 2,91 2,62 2,36 5,15 4,66 2,56 Cr mg/kg TS 5,61 3,71 2,36 3,09 4,21 5,56 38, ,5 37,3 43,2 58,3 38 Cu mg/kg TS 24,6 8,26 3,44 9,22 6,36 4,53 14,3 7,83 14,7 11,5 18,1 26,8 17,3 Fe mg/kg TS Hg mg/kg TS 0,0211 0,0138 <0,01 0,0269 0,0324 0,059 0,0172 <0,01 0,0511 <0,01 <0,1 <0,1 <0,1 La mg/kg TS 9,65 30,4 20,1 36,6 38, ,5 Li mg/kg TS 5,83 6,18 2,98 3,7 4,16 Mn mg/kg TS Mo mg/kg TS 0,833 0,588 0,486 <0,4 <0,5 <6 <6 <6 <6 <6 <6 16,7 Nb mg/kg TS <6 12,3 8,46 10,6 9,74 16,2 7,48 Ni mg/kg TS 7,26 5,13 3,31 2,59 4,52 4,99 7,24 6,92 5,56 2,95 10,7 13,9 6,38 P mg/kg TS Pb mg/kg TS ,8 16,3 71, , ,9 20,2 29, S mg/kg TS ,2 220 < < Sb mg/kg TS 3,96 <3 <3 <3 <3 <0,04 54,4 3,87 4,64 0,566 2,12 6, Sc mg/kg TS 2,36 3,35 2,57 2,7 3,95 9,72 2,4 Se mg/kg TS 1,76 0,39 1,6 1,55 0,89 1,1 1,23 Sn mg/kg TS <20 <20 35,9 31,9 26,2 <20 29,6 Sr mg/kg TS 17,4 12 5,87 9,82 7, U mg/kg TS 2,52 2,51 2 2,17 2,44 <2 1,53 V mg/kg TS 11,9 10,6 4,41 8,35 7,73 11,8 16,7 20,6 28,2 25,7 36,8 10,7 24,9 W mg/kg TS <60 <60 <60 <60 <60 <60 <60 Y mg/kg TS 8,61 21, ,1 17,6 20,8 12,4 Zn mg/kg TS ,9 28,1 54,7 33,2 35, ,9 25,2 66, Zr mg/kg TS 73, ,7 220 Sid 1 (2)

36 Objekt 03 - Johansfors Glasbruk Sammanställning av analysdata ELEMENT SAMPLE 03Gv5 03Gv8 Filtrerad NEJ NEJ Ca mg/l 8,63 11,5 Fe mg/l 0,0329 1,74 K mg/l 6,19 18,4 Mg mg/l 2,48 5,51 Na mg/l 8,06 11,2 S mg/l 3,2 8,7 Al µg/l 37,5 797 As µg/l <2 1,54 B µg/l Ba µg/l 38,5 101 Cd µg/l 0,117 <0,05 Co µg/l 0,183 1,25 Cr µg/l <0,5 1,54 Cu µg/l 4,81 4,87 Hg µg/l <0,02 <0,02 Mn µg/l 22,6 715 Ni µg/l 1,62 <0,5 Pb µg/l 1,45 1,28 Sb µg/l 1,41 0,411 Zn µg/l 22,7 5,2 Sid 2 (2)

37 Bilaga 4 - Fältnoteringar och protokoll Dnr

38 PentaCon Glasbruksprojektet Undersökningsetapp 1 Fil daterad: Objekt 03 Johansfors Koordinater provtagningspunkter X Y Differens Anm. 03JSkr JSkr JSkr JSkr JSkr JSkr GL GL GL GL GL GL extra pg 03GL EXTRA PROV I VALL 03JPg MIX 0-0,5 delprov delprov delprov delprov delprov delprov delprov delprov delprov delprov

39 PentaCon Glasbruksprojektet Undersökningsetapp 1 Fil daterad: Objekt 03 Johansfors Skruvprovtagningspunkter Pkt Nivå Jordart Borrdjup/stopp Anm. 03JSkr1 0-0,2 F[saMu] punkten utförd som provgrop (enl. ök m GF ) 03JSkr1 0,2-0,5 F[glas] Grundvattenrör installerat - 03GV1 0,3-1,3 03JSkr1 0,5-0,7 F[saGr] 03JSkr1 0,7-1,0 F[grSa] 03JSkr1 1,0-1,5 F[grSa] stopp 03JSkr2 0-0,5 F[muSa] 3 försök 03JSkr2 0,5-1,0 F[grSa] Ej rör pga hålet rasar igen 03JSkr2 1,0-1,5 F[Sa] 03JSkr2 1,5-2,0 F[Sa] 03JSkr2 2,0-2,5 F[Sa btg tegel] 03JSkr2 2,5-3,0 F[Sa btg tegel] fukt ~2,7 03JSkr3 0-0,5 F[saGr] 03JSkr3 0,5-1,0 sagr ås mrtl 03JSkr3 1,0-1,6 sagr ås mrtl 03JSkr3 1,6-2,0 samn 03JSkr3 2,0-2,4 sisamn stopp B el bl 03JSkr4 0-0,5 F[grSa] slagsond före Skr 03JSkr4 0,5-1,0 simn Ej rör, inget vatten på stoppnivån 03JSkr4 1,0-1,5 sisamn 03JSkr4 1,5-1,9 sisamn Stopp B el bl 03JSkr5 0-0,6 F[grSa] Rör installerat genom Pg (GF ) 03GV5 2,5-3,5 03JSkr5 0,6-1,0 F[muSa] 03JSkr5 1,0-1,5 grsa 03JSkr5 1,5-2,0 samn 03JSkr5 2,0-2,5 sisamn 03JSkr5 2,5-3,0 sisamn skr fastnat 03JSkr6 0-0,5 F[grSa] 03JSkr6 0,5-1,0 grsa 03JSkr6 1,0-1,5 sisamn mkt fast 03JSkr6 1,5-2,0 sisamn mkt fast stopp bl 03Sed 1 ej utförd pga, finns ingen sedbassäng 03JPg MIX 0-0,5 delprov 1 0-0,5 musagr delprov 2 0-0,5 samugr delprov 3 0-0,5 musagr delprov 4 0-0,5 sagr delprov 5 0-0,5 samugr tegel delprov 6 0-0,5 sagr delprov 7 0-0,5 sagr delprov 8 0-0,5 sagr delprov 9 0-0,5 sagr delprov ,5 sagr

40 PentaCon Glasbruksprojektet Undersökningsetapp 1 Fil daterad: Objekt 03 Johansfors Provgropar Pkt Nivå Jordart Anm. 03GL7 0-0,4 Mu rötter 03GL7 0,4-0,8 sisaf 03GL7 0,8-1,5 (gr)sa 03GL7 1,5-2,0 samn fast 03GL7 2,0-2,5 samn fast 03GL8 0-0,1 F[saGr] Rör installerat 03Gv8 2,0-3,0 03GL8 0,1-0,5 F[siSaf] innehåller även kattskallar¹ 03GL8 0,5-1,0 F[siSaf] innehåller även kattskallar 03GL8 1,0-1,2 T delvis filtig 03GL8 1,2-1,5 grsa 03GL8 1,5-2,0 Sa 03GL8 2,0-2,5 Sa ev Mn 03GL8 2,5-3,0 Sa ev Mn 03GL9 0-0,3 Mu 03GL9 0,3-0,5 musagr 03GL9 0,5-1,0 (sa)gr 03GL9 1,0-1,5 Gr 03GL9 1,5-2,0 Gr 03GL9 2,0-2,6 Grf 03GL9 extra prov ytligt Rött, fraktion Si mindre fläck bredvid Pg 03GL10 0-0,2 Mu Rör installerat 03Gv10 1,6-2,6 03GL10 0,2-0,5 sagr 03GL10 0,5-1,0 sagr 03GL10 1,0-1,5 sagr 03GL10 1,5-2,0 (sa)gr 03GL10 2,0-2,5 sagr 03GL10 2,5-2,7 Grf mkt fast 03GL11 0-0,2 sagrmu Rör installerat 03Gv11 2,4-3,4 03GL11 0,2-0,5 sagr 03GL11 0,5-1,0 sagr lite St 03GL11 1,0-1,5 Grf lite St 03GL11 1,5-2,0 (sa)gr lite St 03GL11 2,0-2,5 Grf St 03GL11 2,5-3,0 (sa)gr fast 03GL11 3,0-3,3 Gr fast 03GL12 0-0,1 F[glas Extra provgrop 03GL12 0,1-0,5 F[saGr tegel järn trä glas] 03GL ,0 F[saGr tegel järn trä glas] 03GL12 1,0-1,3 Mu 03GL12 1,3-1,9 sasimn 03GL13 0-0,5 F[mu glas] Ex Pg. provet tagit i jordvall ca 20 m öster pkt12 ¹ Kattskallar - fossila stromatoporoider.

41 PentaCon Glasbruksprojektet Undersökningsetapp 1 Fil daterad: Objekt 03 Johansfors Grundvatten Höjdsystem RH70 Fix ,515 Nivåmätningar Omsättning Fältmätningar Vattenprovtagning Slitsdjup Vy/ök rör My Ök rör Vy vatten kond ph temp Filtrering Kommentar µs/cm grader C 03GV1 0,3-1,3 0,3-1,3 m torrt 150,07 150,8 ej V 149,4 03GV5 2,5-3,5 2,5-3,5 m 3,72 152,72 153,24 149, ,2 14,3 filtrerat i fält 03GV8 2,0-3,0 2,0-3,0 m 3,41 151,61 152,65 149, ,82 14,7 filtrerat i fält 03GL10 1,6-2,6 1,6-2,6 m torrt 152,02 153,02 ej V 149,42 03GV11 2,4-3,4 2,4-3,4 m torrt 151,84 152,43 ej V 148,44 Ytvatten Lyckebyån uppströms* 149,66 mitt* 147,66 nedströms* 147,33 *Läge se kartunderlag

42 Bild 1 - Johansfors 03JSkr1(Pg)_2 Hela jordprofilen består av fyllning. Bild 2 - Johansfors 03GL7_3 Naturlig jord, morän mot djupet. AB PentaCon Telefon Org nr Södertorg 10, Visby Telefax Säte Gotland

43 2 (4) Bild 3 - Johansfors 03GL8_1 Överst fyllning, därunder tunt lager torv, svart på bilden. Därunder naturlig jord, sand och grus. Bild 4 - Johansfors 03GL9_2 Naturligt åsmaterial, sand och grus.

44 3 (4) Bild 5 - Johansfors 03GL10_2 Naturligt åsmaterial, sand och grus. Bild 6 - Johansfors 03GL11_2 Naturligt åsmaterial, sand och grus.

45 Bild 7 - Johansfors 03GL12_2 Osorterad deponi ner till ca 1 m därunder tunt lager mulljord följt av silt och sand, troligen moränjord. 4 (4)

46

47 Bilaga 5 - Analysprotokoll Dnr

48

49

50

51

52

53

54

55

56

57

58

59

60

61

62

63

64