Miljötekniska undersökningar Etapp 1

Transkript

1 Dnr Miljötekniska undersökningar Etapp 1 19, Skrufs Glasbruk och deponi Jenny Palm FB Engineering AB

2 Dnr

3 Dnr Förord Denna rapport redovisar resultat från undersökningar utförda på uppdrag av Glasbruksprojektet. Glasbruksprojektet är ett samverkansprojekt mellan länsstyrelserna i Kalmar och Kronobergs län samt Nybro, Emmaboda, Lessebo och Uppvidinge kommuner. Slutsatser och tolkningar som presenteras i rapporten är författarnas egna och skall inte tolkas som ställningstaganden från Glasbruksprojektet, länsstyrelserna eller kommunerna. Glasbruksprojektets organisation Glasbruksprojektet drivs av en projektgrupp med följande sammansättning: Lars Olof Höglund, Kemakta Konsult AB, projektledare Gabriella Fanger, Kemakta, ställföreträdande projektledare Sven Andersson, Länsstyrelsen i Kalmar län Leif Karlsson, Länsstyrelsen i Kronobergs län Sam Ekberg, Nybro kommun Anders Svensson, Länsstyrelsen i Kalmar län, adjungerad Erika Brömses, Länsstyrelsen i Kronobergs län, adjungerad Inom Glasbruksprojektet finns även en referensgrupp med representanter för länsstyrelserna i Kalmar och Kronobergs län, Emmaboda, Nybro, Lessebo och Uppvidinge kommuner samt Svenska Glasbruksföreningen som adjungerad. Inom Glasbruksprojektet har prioriterade glasbruksobjekt med hög riskklassning valts ut för fortsatta undersökningar. Projektet som helhet omfattar utredningar av totalt 25 st glasbruk, varav 14 i Kalmar län och 11 i Kronobergs län. I antalet objekt ingår några glasbruksdeponier. Dessutom skall sedimentföroreningar i sex åar/vattendrag i anslutning till bruken undersökas. Glasbruksåarna är Alsterån, Hagbyån, Ljungbyån, Lyckebyån, Ronnebyån och Mörrumsån. Omfattning Glasbruksprojektets övergripande syfte är att ta fram underlag för att avgränsa och kvantifiera föroreningarna i mark och sediment vid ett antal prioriterade glasbruk i Kalmar och Kronobergs län. Utredningarna skall ligga till grund för en bedömning av eventuella hälso- och miljörisker i dagsläget och på sikt med påträffade föroreningar, klargöra vilket åtgärdsbehov som finns och vilka efterbehandlingsåtgärder som kan vidtas för att minimera identifierade risker. Utredningarna skall även utgöra ett underlag för att prioritera vilka åtgärder som behöver vidtas. Arbetena inom Etapp 1 har genomförts under En andra etapp planeras för 2007 med slutrapportering i oktober Kartor publicerade i enlighet med tillstånd Dnr /188, Lantmäteriverket. Ur Geografiska Sverigedata, fastighetskartan, översiktskartan, bakgrundskarta och vattenkartan (Kalmar och Kronobergs län). i

4 Dnr Rapportering Följande rapporter har tagits fram inom Glasbruksprojektets Etapp 1: Objekt Övergripande rapportering för Glasbruksprojektet nr Alla Syntesrapport Kemakta Konsult AB Etapp 1 AL HA LJ RO LY MÖ Sedimentundersökningar av sex glasbruksåar Alsterån Hagbyån Ljungbyån Ronnebyån Lyckebyån Mörrumsån Ekologgruppen i Landskrona AB Miljötekniska undersökningar av glasbruk Etapp 1 25 Älghult 22 Alsterfors Geo Innova AB 16/17 Kosta 6 Emmaboda 3 Johansfors AB Pentacon 1/2 Boda 24 Rosdala 23 Lindshammar Geosigma AB 13 Orrefors 11 Gullaskruv 10 Gadderås 9 Flygsfors Swepro Project Management AB 8 Flerohopp 7 Alsterbro 21 Transjö 20 Strömbergshyttan FB Engineering AB 19 Skruf Kompletterande undersökningar Etapp 1 22 Alsterfors Geo Innova AB 2 Boda 3 Johansfors 7 Alsterbro AB Pentacon 13 Orrefors Tidigare metodikundersökningar av glasbruk 12 Målerås 18 Björkå 4/5 Åfors 14 Pukeberg 15 Bergdala Kemakta Konsult AB Envipro Miljöteknik AB Empirikon AB Svenska Glasbruksföreningen Slutrapporter april 2004 Samtliga rapporter finns tillgängliga i elektronisk form för nedladdning på projektets hemsida: ii

5 Dnr SAMMANFATTNING FB Engineering AB har på uppdrag av Länsstyrelsen i Kalmars och Kronobergs län utfört en miljöteknisk markundersökning av Skrufs glasbruk. Uppdraget har utförts under sommaren 2006 under projektledning av Kemakta KonsultAB. Skrufs glasbruk har funnits sedan 1897 och ligger precis norr om Skruvs centrum i Kronobergs län. Glasbruket är fortfarande aktivt med glasblåsning och fabriksförsäljning. I anslutning till glasbruket finns en deponi som idag är bevuxen med ängsgräs och buskar. Jord- och vattenprover har tagits inom både deponi- och bruksområdet och dessa har visat på höga halter av bly och arsenik. Både bly och arsenik var förr vanligt förekommande ämnen vid glasblåsning. Arsenik användes för att avlägsna blåsor vid smältning och bly för att få en hög ljusbrytningsförmåga. På grund av dess giftighet har dessa ämnen ersatts av barium, zink och antimon i modern glastillverkning. Deponins djup bedöms sträcka sig ned till maximalt ca 3,5 meter under markytan. Deponins utbredning har baserat på provgropsgrävning uppskattats till att omfatta ca 3100 m 2. Andelen förorenade volymer inom deponiområdet samt området med ytligare glasbruksavfall uppskattas till ca 9000 m 3. Det bör påpekas att volymuppskattning baseras på stickprovtagning vid en översiktlig markundersökning. Erfarenheter visar att en teoretisk uppskattning av förorenade volymer nästan undantagslöst underskattar de volymerna som påträffas vid en sanering. Kompletterande undersökningar föreslås för att kunna göra ytterligare avgränsning av föroreningsutbredning och utlakning. iii

6 iv Dnr

7 Dnr Innehållsförteckning 1 UPPDRAG OCH SYFTE OMRÅDESBESKRIVNING Läge och ägarförhållanden Recipienter och skyddsobjekt Markens nuvarande och framtida användning Historisk redogörelse Byggnader Dag- och spillvattenledningar UTFÖRDA UNDERSÖKNINGAR Tidigare utförda undersökningar Undersökningar HYDROGEOLOGISKA FÖRHÅLLANDEN Topografi och geologisk uppbyggnad Grundvattenförhållanden Ytvatten och sediment FÖRORENINGSSITUATIONEN Resultat från kemiska analyser Sammanfattande beskrivning av föroreningssituationen Möjliga åtgärdsalternativ BEDÖMNING AV BEHOV AV VIDARE UNDERSÖKNINGAR SLUTSATSER REFERENSER Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Bilaga 6 Bilaga 7 Bilaga 8 Provmärkning Karta med provtagningspunkter Sammanställning av analysdata Fältnoteringar och protokoll Analysprotokoll Ritningar Tidigare utförda undersökningar Beräkningar v

8 vi Dnr

9 Dnr UPPDRAG OCH SYFTE FB Engineering AB har fått i uppdrag av Länsstyrelsen i Kalmars och Kronobergs län att inom Glasbruksprojektet utföra miljötekniska markundersökningar av tre glasbruk; Transjö glasbruk, Strömbergshyttans bruk och Skrufs glasbruk, med tillhörande deponier. Uppdraget har utförts under projektledning av Kemakta Konsult AB. Glasbruksprojektets övergripande syfte är att ta fram underlag för att avgränsa och kvantifiera föroreningar vid ett antal prioriterade glasbruk i Kalmar och Kronobergs län. De utförda undersökningarna ska ge underlag för riskbedömning och bedömning av åtgärdsbehov samt i största möjliga utsträckning avgränsa föroreningsutbredning. 1

10 2 Dnr

11 Dnr OMRÅDESBESKRIVNING 2.1 Läge och ägarförhållanden Skrufs glasbruk är beläget på fastigheterna Skruv 30:1-Skruv 30:4 i Kronobergs län se figur 2.1 nedan. Skruv 30:1 och 30:2 ägs av Lessebo kommun. Skruv 30:3 ägs av Skrufs Glasbruk AB som även äger Skrufs glasbruk. Skruv 30:4 ägs av Ljuders Hembygdsförening. Figur 2.1 Översiktskarta över det undersökta området Glasbruket ligger norr om den järnväg som går mellan glasbruket och Skruvs centrum. 2.2 Recipienter och skyddsobjekt Väster om deponin och vedladorna rinner en bäck som kulverteras precis vid vedladornas sydligaste punkt. Bäcken försvinner ner under området och kommer åter upp i dagen söder om Skrufs Trä, för att sedan ansluta till Moamålaån, sydöst om Skruvs samhälle. 2.3 Markens nuvarande och framtida användning Deponiområdet som är bevuxet med högt ängsgräs och enstaka buskar, är beläget norr om glasbruket, precis norr om vedladorna. Detta område ligger inbäddat mellan ett dike i väster och granskog i norr och öst. Utöver att området använts som glastipp har även hushållsavfall lagts här. Enligt Lessebo kommuns avfallsplan från 1992 för Ångsågen Skruv Glasbrukstipp innehåller deponiområdet glasavfall bly, arsenik och även hushållsavfall. 3

12 Dnr Den järnväg som anlades 1874 hade redan skapat en viss industri i området då Skrufs glasbruk anlades Järnvägen ligger mellan befintligt glasbruk och Skruvs centrum där större delen av villabebyggelsen finns. På glasbruket sker det fortfarande glasblåsning och glastillverkning. 2.4 Historisk redogörelse Skrufs glasbruk har funnits sedan 1897 och knappt 10 år efter uppstarten införskaffades en ny bränslebesparande glasbruksugn, som senare kom att vara den mest använda sorten bland Smålands alla glasbruk. Till en början var det mest hushållsglas som producerades på glasbruket, men detta kom att även omfatta prydnadsglas på talet. Bly och arsenik var en viktig beståndsdel i glasmassan för att erhålla rätt kvalitet. Arsenik användes för att avlägsna blåsor vid smältning och bly för att få en hög ljusbrytningsförmåga. Då båda dessa ämnen är giftiga har de ersatts i dagens glasblåsning med barium, antimon och zink. Deponering inom själva glasbruksområdet var vanligt förekommande bland alla glasbruk fram till talet, då en gemensam specialanläggning för glasavfall startades i Emmaboda. Precis i anslutning till Skrufs deponi ligger två gamla vedlador, i en av dem kan det finnas en gammal degelkross. 2.5 Byggnader Då Skrufs Glasbruk brann ner vid mitten av talet finns inte den ursprungliga hyttan kvar, utan inom området finns byggnader som härstammar från Det enda som klarade sig från branden är det gamla sliperiet som numera används som lager. De flesta av byggnaderna inom Skrufs Glasbruk är delvis sammanbyggda med varandra. Det finns en aktiv hytta där det fortfarande pågår glastillverkning. Inom området finns även andra verksamheter, såsom Skrufs trä, Tommys motor, IT-café, glasshop, museum och café. Bakom glasbruket, kring vedladorna och deponin finns mestadels grusbelagda gångar och vägar. Parkeringsplatsen, som är lokaliserad precis framför museet är även den grusbelagd. De större vägarna kring glasbruket är asfalterade. Öster om museet består marken av gräs och grus. Den enda riktiga bostadsbebyggelsen norr om järnvägen är belägen precis öster om bruket. Det är villabebyggelse från 1950-talet som består av ett 20-tal hus. 2.6 Dag- och spillvattenledningar Inom området finns en nedgrävd infiltrationsbädd som troligtvis använts för att rena slipvatten från sliperiet. Infiltrationsbädden har varit svår att lokalisera, då den inte syns på markytan och inga kartor eller ritningar med dess exakta position har återfunnits. På de kartor som studerats har infiltrationsbädden varit placerad ca 20 meter öster om sliperiets fasad. Tekniska kontoret i Lessebo och E-on kontaktades för ledningsvisning inom området. 4

13 Dnr UTFÖRDA UNDERSÖKNINGAR 3.1 Tidigare utförda undersökningar I Lessebo kommuns avfallsplan för Skrufs deponiområde från 1992, redogörs för tidigare utförda vattenundersökningar mellan 1989 till Se bilaga 7, Skruf- deponi sidorna 3 samt 4. Andra noteringar i avfallsplanen är att det finns bly och arsenik på tippen, tillsammans med hushållsavfall. Länsstyrelserna i Kalmar och Kronobergs län har under 1999 till 2000 utfört inventering enligt MIFO 1. Skrufs glasbruk placerades då i riskklass 2. Därefter har Skrufs glasbruk klassats om till risklass Undersökningar 2006 Val av provpunkter har gjorts efter instudering av tillhandahållet material, platsbesök samt tidigare verksamhets lokalisering, t ex mängkammare, hytta, måleri och sliperi. För provpunkters placering se bilaga 2. Jordprovtagning Fältarbetena har utförts i enlighet med vad som föreskrivs i SGFs "Fälthandbok - Miljötekniska markundersökningar" rapport 1:2004 samt Arbetsmiljöverkets skrift "Marksanering - om hälsa och säkerhet i förorenade områden". Provtagning med skruvborr utfördes inom bruksmark ned till maximalt 3,4 m den 21 och 22 juni Borrdjupet berodde på vilken nivå grundvattnet påträffades. Samlingsprov togs för varje halvmeter, vid olika jordtyper inom en halvmeter togs separata prov på dessa. Okulärbesiktning av jordproverna utfördes i samband med provtagning vilket dokumenterades i borrprotokoll, se bilaga 4. När borrskruven drogs upp från djupare marklager avlägsnades ytlager före provtagning för att undvika att provtagning skedde på ej representativt jordlager. Under borrning iakttogs försiktighet så att jord i borrhålet eller på marken ej föll ned och förorenade lägre liggande nivåer i borrhålet. På samtliga nivåer togs ca 0,5-1 kg jord ut. Jordproverna lades i diffusionstäta påsar. De jordprover som skulle skickas in till analys lades över i provburkar som märktes och skickades till laboratorium. Provtagning med grävmaskin utfördes inom deponiområde ned till maximalt 3,5 m den 21 och 22 juni Djupet berodde på vilken nivå som det ej påträffades deponerade massor längre samt på vilken nivå grundvattennivån låg (i de fall som grundvattenrör skulle installeras). Samlingsprov från samtliga schaktväggar togs för varje halvmeter, vid olika jordtyper inom en halvmeter togs separata prov på dessa. Vid provtagning sorterades större fraktioner såsom sten och glasbitar bort. Det provmaterial som inte användes till analys sparas och förvaras i kylskåp för eventuella kompletterande analyser. Grundvattenrör installerades inom bruksmark i punkter där skruvborrning och jordprovtagning utförts. I deponiområde installerades grundvattenrör med hjälp av grävmaskin. I deponiområdena hölls grundvattenrören i rätt läge vid återfyllning av provgropen med hjälp av en planka där ett hål för grundvattenröret hade borrats. Grundvattenrören installerades med överdelen av den slitsade (0,3 mm) intagsdelen i anslutning till grundvattenytan. I samband med 5

14 Dnr installationen kontrollerades att rören hade kontakt med grundvattnet och därefter tömdes rören på vatten. Grundvattenprovtagning Provtagning av grundvatten i installerade rör utfördes den 10 och 11 juli Vid provtagningen mättes grundvattennivån med ljuslod, därefter omsattes, om det var möjligt, minst tre rörvolymer vatten före dess att provtagning skedde. Provtagning skedde med bailerrör. Konduktivitet, temperatur och ph mättes direkt i fält och därefter filtrerades vattnet genom 0,45 µm filtersprutor. Vid vattenprovtagningen antecknades utförda arbeten, uppmätta nivåer och värden samt eventuella avvikelser i en fältdagbok, se bilaga 4. Samtliga vattenprover förvarades mörkt och kylt inför transport till laboratorium. Ytvatten- och sedimentprovtagning 2 ytvattenprov skulle tas nedströms i det dike som rinner längs deponins västra kant respektive 100 m uppströms enligt provtagningsplanen. Då diket var torrt kunde inga ytvattenprov tas. Diket har varit torrt både vid platsbesök , jordprovtagning och vattenprovtagning Däremot var vattenföringen god vid Kemaktas och Länsstyrelsens fältbesiktning Sedimentprovtagning skedde i det dike som rinner längs deponins västra kant. Prov togs och lades i diffusionstät påse för att sedan läggas över i provbruk som märktes och skickades till laboratorium. Totalt antal provpunkter: 4 (PG), 8 (Skr) Totalt antal uttagna prover: 38 (bruksmark) 18 (glasavfall). Ett samlingsprov på hela det provtagna djupet i respektive provgrop och ett samlingsprov på den översta halvmetern i varje provpunkt är analyserade enligt tabell nedan. Totalt antal grundvattenrör: 5 Totalt antal sedimentprover: 1 6

15 Dnr Tabell 3.2. Översikt som sammanfattar utförd provtagning. Provpunkt Syfte/lokalisering Provtagningsmetod Media Installation Provtagning Djup Analyser Parametrar* Bruksområde 19JSKr5 19JSKr6 19JSKr7 19JSKr8 19JSKr9 Kontroll av misstänkt spill vid lastbrygga Kontroll av mängkammare Kontroll av misstänkt spill vid utgång från hytta Kontroll av området kring infiltrationsbädd. Kontroll f.d syrakammare Skruvborr Varje 0,5 m 2.0 Jord Syralakbar fraktion Skruvborr Grundvattenrör Varje 0,5 m 3,4 Jord Vatten Syralakbar fraktion Metaller Skruvborr Varje 0,5 m 2,2 Jord Syralakbar fraktion Skruvborr Grundvattenrör Varje 0,5 m 2,5 Jord Vatten Skruvborr Grundvattenrör Varje 0,5 m 3,0 Jord Syralakbar fraktion Metaller Syralakbar fraktion Metaller Vatten Skruvborr Varje 0,5 m 2,4 Jord Syralakbar fraktion Skruvborr Varje 0,5 m 2.0 Jord Syralakbar fraktion 19JSKr10 Kontroll av dekorsliperi 19JSKr11 Kontroll av misstänkt förorenat område (synligt glasavfall) 19JSKr12_Ref Referensprov Skruvborr Varje 0,5 m 2,0 Jord Syralakbar fraktion Deponiområde 19GL1 Deponi Provgrop Varje 0,5 m 2,0 Jord Totalhaltsanalys 19GL2 Deponi Grundvattenrör i provgrop 19GL3 Deponi Grundvattenrör I provgrop Grundvattenrör Grundvattenrör Varje 0,5 m Grundvatten Varje 0,5 m Grundvatten 2,7 Jord Vatten 3,5 Jord Vatten Totalhaltsanalys Metaller Totalhaltsanalys Metaller 19GL4 Deponi Provgrop Varje 0,5 m 2,0 Jord Totalhaltsanalys Sediment 19Sed15 I dike intill deponi. Manuell 0-0,2 m Sediment Syralakbar fraktion 7

16 8 Dnr

17 Dnr HYDROGEOLOGISKA FÖRHÅLLANDEN 4.1 Topografi och geologisk uppbyggnad Marken består till stor del av isälvsmaterial som är relativt genomsläppligt. Det förekommer berg i dagen och block i området kring deponin. Det är tydligt att området är uppfyllt. Deponin sluttar nedåt mot diket i väster samt mot skogen norrut. I deponins östra kant stiger marknivån. 4.2 Grundvattenförhållanden Grundvattnet strömmar i sydlig riktning med en gradient på ca 5 mm per m. För bedömda strömningsriktningar i grundvattensystemet se karta i bilaga 6. Tabell 4.2 Inmätta grundvattennivåer samt Provpunktsid Grundvattennivå (möh) Grundvattennivå (mumy) 19 GV 2 136,673 2,19 19 GV 3 136,513 2,95 19 GV 6 136,006 2,72 19 GV 8 135,034 1,96 19 GV 9 135,66 2, Ytvatten och sediment Väster om deponin rinner ett dike som kulverteras vid vedladorna och vidare ansluter till Moamålaån nedströms sydöst om Skruvs samhälle. Vid samtliga fältbesökt har det dock varit torrt i diket. 9

18 10 Dnr

19 Dnr FÖRORENINGSSITUATIONEN 5.1 Resultat från kemiska analyser Tabell 5.1 Analysresultat för jordprover och glasavfall tagna Analysresultaten har jämförts med Naturvårdsverkets generella riktvärden för KM och MKM, rapport Överskridanden av riktvärdena har markerats enligt nedanstående färgkodning. Samtliga värden anges i mg/kg TS med undantag för TS (%) och GF (% av TS). 11

20 Dnr Parameter >KM >MKM > 3 MKM GL 1 GL 2 GL 3 GL 4 JSkr5 JSkr6 JSkr7 JSkr8 JSkr9 JSkr 10 JSkr 11 JSkr 12_ Ref TS 82,1 86, , ,5 96,4 94,4 67,7 98,9 95,6 93,3 GF 5,9 5,2-1, ,2 - SiO 2 61,1 65,4 67,3 68, Al 2 O 3 5,18 10,1 4,17 8, CaO 2,75 2,64 2,25 1, Fe 2 O 3 2,86 1,94 2,22 2, K 2 O 5,25 4,53 4,93 4, MgO 0,405 0,367 0,162 0, MnO 4,09 0,0622 0,118 0, Na 2 O 1,82 3,49 3,71 2, P 2 O 5 0,288 0,270 0,0555 0, TiO 2 0,150 0,320 0,151 0, Summa 83,9 89,1 85,1 89, LOI 6,5 6,2 3,2 4, As ,8 38, ,92 8,71 4,78 B ,7 1,31 <1 1,98 4,64 <1 <1 <1 Ba , ,0 54,5 53,8 Be <0,6 1,59 0,781 1,53 0,197 0,274 0,220 0,181 0,794 0,388 0,405 Cd 0,786 0,824 1,18 0,652 0,515 <0,1 <0,1 0,239 0,673 <0,1 0,174 0,134 Co 3,50 2,71 3,88 3,44 3,38 3,61 2,25 1,76 4,06 3,50 3,71 1,80 Cr 71,8 40,2 47,1 86,4 3,66 4,43 3,91 4,23 9,83 4,41 5,94 4,13 Cu 38,1 28,7 61,3 32,2 28,2 13,7 10, ,0 6,60 14,3 6,86 Fe Hg 0,0822 0,924 <0,1 0,0757 0,0215 0,0134 <0,01 0,0524 0,0758 0,0150 0,0244 0,0441 La 7,29 21,1 33,4 20,4 Li 4,50 7,15 5,31 5,27 7,76 9,25 6,83 Mn ,15 Mo <6 <6 <6 <6 0,498 <0,4 <0,4 <0,4 <0,4 <0,4 0,499 Nb <6 7,92 <6 8,43 Ni 17,3 13,5 32,9 14,8 3,87 5,29 8,66 3,94 5,72 4,26 6,22 2,69 P Pb ,4 85,7 38,0 S Sb ,1 9,25 <3 <3 <3 <3 <3 <3 0,198 Sc 1,69 2,80 <1 2,37 Se 2,20 1,85 1,10 0,408 Sn <20 <20 <20 <20 Sr ,14 10,2 12, ,20 5,39 U 0,972 1,58 1,02 1,50 V 27,6 26,2 14,4 26,4 10,3 9,94 6,88 6,47 17,4 9,54 10,6 7,85 W <60 <60 <60 <60 Y 6,74 11,7 7,69 10,5 Zn ,6 57, ,9 75,6 48,8 Zr 78, ,6 189 >KM >MKM > 3 MKM 12

21 Dnr Tabell 5.2 Analysresultat för vattenprover tagna Analysresultaten har jämförts med Naturvårdsverkets effektrelaterade tillståndsklasser, Livsmedelsverkets drickvattennormer och bakgrundshalter från NV och SGU. För de gränsvärden som anges för dricksvatten gäller att de angetts i samma enhet som respektive parameter anges i. De analysresultat som överskrider dricksvattennormer markeras genom understrykning och de halter som överskrider bakgrundshalten markeras med fet stil. För jämförelse med Naturvårdsverkets tillståndsklasser används nedanstående färgkodning. > klass 1 mycket låg halt > klass 2 låg halt > klass 3 måttlig halt > klass 4 hög halt Parameter Enhet 19V2 19V3 19V6 19V8 19V9 SLVFS 2001:30** > klass 5 mycket hög halt Bakgrunds halt* (µg/l) Al µg/l , , As µg/l ,0 24, ,5 B µg/l ,0 2 Ba µg/l , Ca mg/l 47,7 69,1 54,3 16,5 55,4 Cd µg/l 0,415 1,24 0,297 0,190 0,177 5,0 2 0,1 Co µg/l 0,773 0,646 5,12 0,674 8,44 Cr µg/l <0,3 <0,5 0,839 <0,5 <0, ,4 Cu µg/l 4,92 11,1 4,78 33,4 3, / ,5 Fe mg/l 0,262 0,0551 0,0402 0,0614 0,192 0,1 1 Hg µg/l <0,02 <0,02 <0,02 <0,02 <0,02 1,0 2 0,001 K mg/l 8,693 61,8 39,4 8,54 68,8 Mg mg/l 3,62 10,4 9,61 2,25 8, Mn µg/l , ,2 100 Na mg/l 6,55 13,3 18,4 36,0 36,0 Ni µg/l 1,45 2,26 9,78 3,85 6, Pb µg/l ,9 3,35 23, ,2 S mg/l 6,95 21,9 11,5 3,50 8,53 Sb µg/l 13,1 4,97 93, ,35 5,0 2 Zn µg/l 43, ,4 45 ph 7,36 7,66 7,43 7,2 6,99 Konduktivitet µs/cm Temperatur ºC 20,6 18,1 18,8 23,3 20,9 > klass 1 mycket låg halt > klass 2 låg halt > klass 3 måttlig halt > klass 4 hög halt > klass 5 mycket hög halt * Bakgrundsdata från SGU:s grundvattennät och NV rapport 4915 ** Livsmedelsverkets dricksvattennormer 1 Gränsvärde för tjänligt med anmärkning vid provtagningspunkt 2 Gränsvärde för otjänligt vid provtagningspunkt 13

22 Dnr Tabell 5.3 Analysresultat för sedimentprov taget Analysresultaten har jämförts med Naturvårdsverkets jämförvärden för metaller i sediment samt bakgrundshalter för sjöar och vattendrag i södra Sverige. De analysresultat som överskrider jämförvärdet markeras genom understrykning och de halter som överskrider bakgrundshalten markeras med fet stil. Parameter Enhet 19Sed15 Jämförvärde Bakgrund, S Sverige TS % 54 GF % av TS 11,0 As mg/kg TS 12, Cd mg/kg TS 0,305 0,3 1,4 Co mg/kg TS 5, Cr mg/kg TS 3, Cu mg/kg TS 9, Hg mg/kg TS <0,04 0,08 0,16 Ni mg/kg TS 2, Pb mg/kg TS V mg/kg TS 10, Zn mg/kg TS 45, Sammanfattande beskrivning av föroreningssituationen Föroreningsutbredning och bedömd avgränsning Både jord- och grundvattenanalyserna samt sedimentprovet visar på förekomst av föroreningar som direkt kan hänföras till glasbruksverksamhet, framförallt arsenik och bly. Mark Föroreningshalter över MKM har uppmätts av arsenik, bly och zink. För både bruksområdet och deponiområdet har det påträffats förhöjda halter av arsenik och bly. Det uppmättes föroreningshalter >3 MKM i samtliga punkter inom deponiområdet, men enbart i någon enstaka punkt i bruksområdet. Bruksmark I punkten 5, vilken är den provpunkt som ligger närmst deponiområdet, påträffades höga halter av både bly och arsenik (> 3 MKM). Även i punkten 9 har höga halter av arsenik och bly påträffats. Denna punkt ligger på andra sidan glasbruket, på gaveln vid den tidigare syrakammaren. Provpunkt 6 har arsenikhalt över MKM och blyhalt > 3 MKM, vilket bekräftar misstanken om att det kan ha skett spill av kemikalier från inlastningen till mängkammaren. Punkterna 7, 10, 11 samt 12 (ref) har enbart något förhöjda värden av arsenik och bly. Punkten 8, vilken är belägen kring den nedgrävda infiltrationsdammen, har förhöjda värden av bly och arsenik. 14

23 Dnr Deponiområdet Deponiområdet anses vara relativt inbäddat i den naturliga miljön, med diket som gränsar av i väst, vedlador i syd och granskogen i nord och nordöstlig riktning. Vid provgropsgrävning visade det sig att ett större område med ytligt glasavfall fanns öster om deponin, samt mellan vedladorna och diket. Deponins djup bedöms sträcka sig ned till maximalt ca 3-3,5 meters djup under markytan, med lokala variationer. Djupet varierade dock, med den djupaste delen i centrum av deponin. Deponins utbredning har baserat på provgropsgrävning uppskattats till att omfatta ca 2500 m 2, men vid inkludering av den ytliga glasavfallet blir utbredningen snarare 3100 m 2 se ritning i bilaga 2. Förorenade volymer inom deponiområdet samt området med ytligare glasbruksavfall uppskattas till ca 8750 (2500 x 3,5) (600 x 0,5), vilket ger totalt ca 9050 m 3 Baserat på de iakttagelser som gjorts i fält vid provgropsgrävning samt de nivåer som grundvattnet uppmätts till bedöms förorenade massor förekomma under grundvattenytan. Volymen förorenade massor under grundvattenytan uppskattas till maximalt ca 1375 m 3 till 3250 m 3 baserat på en grundvattennivå i två provpunkter på 2,20 och 2,95 m under markytan och förekomst av glasbruksavfall ned till maximalt ca 3,5 m. I samtliga punkter uppmättes arsenik- och blyhalter > 3MKM. I punkt 2 överskred även zinkhalterna MKM. Punkterna 1, 2 och 4 hade förhöjda halter av kadmium (> KM) och punkten 3 även förhöjd halt av kadmium (>MKM). Vatten Punkterna inom deponiområdet påvisade mycket höga halter av arsenik och bly enligt Naturvårdsverkets effektrelaterade tillståndsklasser, vilket överensstämmer med de jordprover som togs där. I dessa punkter överskreds även dricksvattennorm gällande Al, As, B och Mn samt dessutom överskridande för Sb och Fe i punkten 2. Bakgrundshalterna överskreds för As, Cu, Zn och Mn i deponipunkterna. I både provpunkt 6 och 9 överskred halterna av arsenik och bly samtliga jämförelsevärden. Punkterna 6 och 9 hade även förhöjda värden gällande dricksvattennorm för Al, B, Sb och Mn. I provpunkt 8 uppmättes förhöjda halter med avseende på As, Cd, Cu, Pb och Zn jämfört med bakgrundshalterna. Dricksvattennormerna överskreds för As, B och Sb. Sediment Sedimentprovet påvisar förhöjda halter av både arsenik och bly i förhållande till jämförvärdet och bakgrundsvärdet. Vid jämförelser med Naturvårdsverkets indelning av avvikelseklasser för metallhalter i sediment bedöms arsenik- och blyhalterna innebära liten avvikelse från jämförvärdet medan övriga halter klassas som ingen avvikelse. 15

24 Dnr Översiktliga spridningsvägar Då deponin angränsar till ett dike kan detta vara en spridningsrisk både vid nederbörd samt grundvattenströmning. Detta dike har förbindelse med Moamålaån som finns närmare Skruvs centrum. Jorden inom deponiområdet är kraftigt uppblandat med glasavfall. Då marken är utfylld är den mer genomsläpplig, vilket medför spridningsväg med både infiltrerande nederbörd och grundvatten. Beräkning av föroreningstransport Olika ämnens benägenhet att fördelas mellan vattenfas och partikelfas utrycks genom en distributionskoefficient, Kd. Dessa Kd-värden kan användas för att beräkna urlakning av föroreningar från mark till grundvatten. Uppskattning av Kd och urlakning av föroreningar har gjorts för deponiområdet respektive bruksområdet. Det ska observeras att beräkningen ej är platsspecifik utan är baserad på teoretiska Kd-värden. Kd-värden har beräknats för metaller från analysresultaten för både bruksområdet och deponiområdet. Uppskattning av Kd från jämförelse mellan markhalt och grundvattenhalter har utförts för de provpunkter där grundvattenrör installerats (GV2, GV3, GV6, GV8, GV9). För beräkningar se bilaga 8. I tabell 5.4 redovisas Kd beräknat som kvoten mellan uppmätta halter i jord och grundvatten. Beräknat Kd bruksmark (l/kg) Beräknat Kd deponi (l/kg) Generellt Kd (l/kg) (SNV 4639) Ämne Arsenik As Bly Pb Kadmium Koppar Cu Krom Cr Nickel Zink Zn De beräknade Kd-värdena för mark/grundvatten är betydligt högre än generellt vedertagna Kd, vilket innebär att fastläggningen av ämnena är högre (lakbarheten mindre) än vad som antagits vid beräkningen av Naturvårdsverkets generella riktvärden. Mängden vatten som passerar genom de förorenade områdena är dels beroende av nederbörden, dels av infiltrationen av de förorenade massorna. För uträkning av urlakning har uppskattning av årlig nederbörd gjorts ca 650 mm/ år (SMHI årsnederbörd ). För fullständig beräkning av ämnens lakbarhet, se bilaga 8. 16

25 Dnr I nedanstående tabell 5.5 redovisas beräknade teoretiska urlakningsmängder för deponirespektive bruksområdet. Tabell 5.5 Teoretiskt beräknad urlakning i kg/år från området. Beräknad urlakning för deponiområdet (kg/år) Beräknad urlakning för bruksområdet (kg/år) Ämne Arsenik As Bly Pb Kadmium 0,04 0,12 Koppar Cu 0,12 0,6 Krom Cr 0,04 0,02 Kvicksilver 0,003 0,001 Nickel 0,29 0,5 Zink Zn 7,7 8, Möjliga åtgärdsalternativ Förekomst av höga föroreningshalter inom så väl bruks- som deponiområdet medför att en kombination av åtgärder förmodligen är nödvändig för att säkerställa miljön inom området. Åtgärder som genomförs inom det aktuella området bör rikta sig mot att förhindra spridning av föroreningar från området till recipient. Flera olika åtgärdsalternativ finns för at minska risken för föroreningsspridning. En fördjupad undersökning med bland annat lakbarhetsstudier är nödvändig för att avgöra vilken typ av åtgärder som kan motiveras av den aktuella risknivån. Tänkbara alternativ är grävsanering, partiell grävsanering av de mest förorenade ytorna, reaktiv barriär som skyddar recipienten från att ytterligare föroreningar sprids från området till recipienten, anläggande av ytskikt som förhindrar infiltration av förorenade massor eller solidifiering av föroreningar på plats. Åtgärder som solidifiering och reaktiv barriär kräver dock omfattande pilotstudier för att anpassas till de platsspecifika förhållandena. De områden där föroreningar förekommer ytligt, på framförallt den nordliga och nordöstra sidan av glasbruksområdet, ligger nära bebyggelse. För att förhindra att människor och djur utsätts för föroreningar bör området saneras ner till 70 cm djup och täckas med geotextil för att hålla rena och förorenade massor åtskilda samt därefter täcka området med minst en halvmeter matjord. 17

26 Dnr BEDÖMNING AV BEHOV AV VIDARE UNDERSÖKNINGAR I området kring glasbruksbyggnaderna bör provtagning utföras i fler punkter för att bättre kunna avgränsa det förorenade området. Då skruvborrning ej fick utföras genom asfalt kunde dessa områden ej undersökas vid provtagningstillfället. Utökad provtagning med installation av grundvattenrör bör ske i de områden där ytligt glasavfall påträffats samt ytterligare österut mot bostadsområdet för att undersöka exponeringsrisken för de boende. Det ansågs vara förstörande och störande att gräva närmare dessa hus vid provtagningstillfället. För att avgränsa föroreningarna i djupled bör kompletterande analyser ske av jordprover >0,5 m. Vid skruvborrning påträffades glas djupare ned i jordlagren i punkterna 5, 6, 8 och 9. Sedimentprovtagning bör utföras uppströms i diket för att se hur föroreningssituationen ser ut uppströms glasbruksområdet. Det bör undersökas om diket väster om deponin är vattenfyllt vid något tillfälle. I så fall bör ytvattenprov tas i höjd med deponin samt där diket når Moamålaån, för att få en bild av föroreningsspridningen. Laktester bör utföras på jordprover från så väl bruks- som deponiområdet. Dessa laktester bör genomföras i kombination med analys av totala föroreningshalter i jordprover tagna inom bruksområdet. För att det skall vara möjligt att utföra säkerhetshöjande åtgärder inom området krävs såväl en hydrogeologisk som en geoteknisk utredning av området. Dessa tekniska utredningar är av stor vikt för att avgöra vilka typer av åtgärder som är motiverade och möjliga inom området samt för att kunna översiktligt uppskatta kostnaden för dessa. 18

27 Dnr SLUTSATSER Utförd undersökning visar att vissa punkter inom bruksområdet innehåller höga halter av bly och arsenik. I området kring glasbruksbyggnaderna bör provtagning utföras i fler punkter för att bättre kunna avgränsa det förorenade området. Skrufs deponi är relativt väl avgränsad. Den innehåller mestadels glas i olika fraktioner med en deponibotten på ca 3-3,5 m under markytan. Förorenade massor förekommer under grundvattennivån. Analyser på jord, grundvatten och sediment visar på innehåll av höga blyoch arsenikhalter, halter som överstiger 3 MKM. Det finns närbelägna bostäder samt ett dike som eventuellt har förbindelse till större bäck, vilket gör att den är en föroreningsrisk. Deponiområdets utbredning har kunnat avgränsas relativt väl, det bör dock noteras att volymuppskattningen baseras på stickprovtagning vid en översiktlig markundersökning. Tidigare erfarenheter visar att en teoretisk uppskattning av förorenade volymer nästan undantagslöst underskattar de volymerna som påträffas vid en sanering. Åtgärder som genomförs inom det aktuella området bör rikta sig mot att förhindra spridning av föroreningar från området till recipient. Flera olika åtgärdsalternativ finns för at minska risken för spridning via föreningar. En fördjupad undersökning med bland annat lakbarhetsstudier är nödvändig för att avgöra vilken typ av åtgärder kan motiveras av den aktuella risknivån. 19

28 Dnr REFERENSER Lessebo kommun (1992): Avfallsplan Ångsågen Skruv Glasbrukstipp Länsstyrelsen i Kronobergs län (1998): Glasbrukens byggnadskultur, s 48, Lamke L och Melchert D. Länsstyrelsen i Kronobergs län (2001): Inventering av förorenade områden enligt MIFO fas 1, Glasbruk i Kalmar och Kronobergs län. Naturvårdsverket (1996): Generella riktvärden för förorenad mark, beräkningsprinciper och vägledning för tillämpning. Efterbehandling och sanering, Rapport Naturvårdsverket (1999): Bedömningsgrunder för miljökvalitet, grundvatten, Rapport 4915 SLVFS 2001:30, Livsmedelverkets föreskrifter för dricksvatten Swedish Environmental Protection Agency (1997): Development of generic guideline values, Model and data for generic guideline values for contaminated soils in Sweden, Report / lag och rätt / bedömningsgrunder / sjöar och vattendrag / jämförvärden karttjänst, jordartskarta länskartor nederbördskarta 20

29 Dnr Bilaga 1 Provmärkning Provmärkning för undersökningar vid glasbruksområden Exempel 1 04Gv3_ Glasbruksobjektets Id-nr. Tilldelas av projektledaren för respektive undersökningsobjekt Gv Vattenprov taget i grundvattenrör 3 Provpunkt inom objekt 04 _3.5-4 Filterdjup m under markytan Exempel 2 Exempel 3 Exempel 4a Exempel 4b Exempel 5 Exempel 6 Exempel 7 04Gv6_Ref _Ref 04GL2_ GL _ JSkr5_ JSkr _ JPg5_ JPg _ JPg_Mix_2,3,6,9 _Mix_2,3,6,9 04JSkr6_Ref _Ref 04Y9 Y Som ovan med tillägg av Ref för referensprov Glaskross, mäng mm från deponi Provtagningsdjup m under markytan Jordprov från bruksmark taget med skruvborr Provtagningsdjup m under markytan Jordprov från bruksmark taget i provgrop Provtagningsdjup m under markytan Samlingsprov från punkterna 2, 3, 6 och 9. Specifikation ges i fältprotokollet av från vilka nivåer de olika delproven härrör. Tillägg av Ref för referensprov Ytvattenprov, tex i grävd brunn, dike etc

30

31 Dnr Bilaga 2 Karta med provtagningspunkter Koordinater för provpunkter

32

33

34

35 Dnr Koordinater för provpunkter SKOGGR , ,002 0,000 SKOGGR , ,316 0,000 SKOGGR , ,333 0,000 SKOGGR , ,097 0,000 SKOGGR , ,707 0,000 SKOGGR , ,219 0,000 SKOGGR , ,601 0,000 SKOGGR , ,780 0,000 SKOGGR , ,864 0,000 SKOGGR , ,808 0,000 SKOGGR , ,613 0,000 SKOGGR , ,917 0,000 SKOGGR , ,696 0,000 SKOGGR , ,399 0,000 SKOGGR , ,378 0,000 SKOGGR , ,126 0,000 SKOGGR , ,382 0,000 SKOGGR , ,708 0,000 SKOGGR , ,887 0,000 SKOGGR , ,450 0,000 SKOGGR , ,136 0,000 SKOGGR , ,561 0,000 SKOGGR , ,244 0,000 SKOGGR , ,001 0,000 SKOGGR , ,593 0,000 SKOGGR , ,592 0,000 SKOGGR , ,593 0,000 SKOGGR , ,231 0,000 SKOGGR , ,041 0,000 SKOGGR , ,708 0,000 SKOGGR , ,382 0,000 SKOGGR , ,780 0,000 SKOGGR , ,002 0,000 SKOGGR , ,601 0,000 SKOGGR , ,134 0,000 SKOGGR , ,648 0,000 SKOGGR , ,041 0,000 SKOGGR , ,534 0,000 19JSkr11_2, , , ,721 19GV8_2, , , ,835 19GV8_2,2M , , ,994 19GV9_2, , , ,572 19GV9_2,5M , , ,030 19JSkr10_2, , , ,508 19GV6_3, , , ,772 19GV6_3,0M , , ,726 19JSkr7_2, , , ,239 19JSkr5_2, , , ,117 19GL4_2, , , ,853 19GL3_3,5M , , ,463 19GL3_3, , , ,235 19GL2_2,7M , , ,863 19GL2_2, , , ,403 19GL1_2, , , ,906

36

37 Bilaga 3 Sammanställning av analysdata Dnr

38 Dnr Jämförvärden As Cd Co Cr Cu Hg Ni Pb V Zn Vattendrag, större µg/l jämförvärde 0,2 0,003 0,05 0,2 1 0,001 0,5 0,05 0,1 3 bakgrund, N Sverige 0,2 0,005 0,05 0,2 0,9 0,002 0,5 0,12 0,1 2,9 bakgrund, S Sverige 0,4 0,014 0,13 0,4 1,3 0,004 1,0 0,32 0,4 4,3 bakgrund, slättlandsåar 0,6 0,016 0,35 0,8 1,9 0,004 2,7 0,38 0,8 5,7 Vattendrag, mindre µg/l jämförvärde 0,06 0,002 0,03 0,1 0,3 0,001 0,3 0,02 0,06 1 bakgrund, N Sverige 0,06 0,003 0,03 0,1 0,3 0,002 0,3 0,04 0,06 0,9 bakgrund, S Sverige 0,3 0,016 0,06 0,2 0,5 0,004 0,4 0,24 0,2 2,0 Sjöar µg/l jämförvärde 0,2 0,005 0,03 0,05 0,3 0,001 0,2 0,05 0,1 1 bakgrund, N Sverige 0,2 0,009 0,03 0,05 0,3 0,002 0,2 0,11 0,1 0,9 bakgrund, S Sverige 0,3 0,016 0,06 0,2 0,5 0,004 0,4 0,24 0,2 2,0 Sediment mg/kg torrsubstans jämförvärde 8 0, , bakgrund, N Sverige 10 0, , bakgrund, S Sverige 10 1, , Vattenmossa mg/kg torrsubstans bakgrund, hela landet 2 0, , Jämförvärdena utgör skattningar av naturliga, ursprungliga metallhalter i olika typer av svenska vatten. Skattningarna har gjorts på grundval av nutida halter i norra Sverige. Tabellen ovan anger också nutida bakgrundshalter, dvs nuvarande "normala" halter i sjöar och vattendrag som inte är påverkade av lokala föroreningskällor. Gränsen mellan norra och södra Sverige utgörs i det här sammanhanget av Dalälven. Mindre vattendrag definieras som bäckar med avrinningsområden upp till några kvadratkilometer. Avvikelseklasser för metallhalter i sediment Klass Benämning As Cd Cr Cu Hg Ni Pb Zn uppmätt halt / jämförvärde 1 Ingen avvikelse < 1 < 1 < 1 < 1 < 1 < 1 < 1 < 1 2 Liten avvikelse Tydlig avvikelse Stor avvikelse Mycket stor avvikelse > 4 > 23 > 11 > 7 > 13 > 8 > 80 > 10

39 Bilaga 3 Jord Parameter 19GL1_SP 19GL2_SP 19GL3_SP 19GL4_SP 19JSKr5_0,0-0,5 19JSKr6_0,0-0,5 19JSKr7_0,0-0,5 19JSKr8_0,0-0,5 19JSKr9_0,0-0,5 19JSKr10_0,0-0,5 19JSKr11_0,0-0,5 19Sed15_0-0,2 Enhet As mg/kg TS B < <1 <1 <2 mg/kg TS Ba mg/kg TS Be <0, mg/kg TS Cd <0,1 <0, <0, mg/kg TS Co mg/kg TS Cr mg/kg TS Cu mg/kg TS Fe mg/kg TS Hg <0, <0, <0,04 mg/kg TS La mg/kg TS Li mg/kg TS Mn mg/kg TS Mo <6 <6 <6 < <0,4 <0,4 <0,4 <0,4 <0, mg/kg TS Nb < <6 8,43 mg/kg TS Ni mg/kg TS P mg/kg TS Pb mg/kg TS S mg/kg TS Sb , <3 <3 <3 <3 <3 < mg/kg TS Sc ,80 <1 2,37 mg/kg TS Se 2.2 1,85 1,10 0,408 mg/kg TS Sn <20 <20 <20 <20 mg/kg TS Sr mg/kg TS U mg/kg TS V mg/kg TS W <60 <60 <60 <60 mg/kg TS Y mg/kg TS Zn mg/kg TS Zr mg/kg TS GF % av TS TS % Alkalinitet 1.34 mmol/l SiO % TS Al2O % TS CaO % TS Fe2O % TS K2O % TS MgO % TS MnO % TS Na2O % TS P2O % TS TiO % TS Summa % TS LOI % TS

40 Bilaga 3 Vatten ELEMENT SAMPLE 19V3 Glasbruksprojektet 19V2 Glasbruksprojektet 19V8 Glasbruksprojektet 19V6 Glasbruksprojektet 19V9 Glasbruksprojektet Filtrerad NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ Ca mg/l Fe mg/l K mg/l Mg mg/l Na mg/l S mg/l Al µg/l As µg/l B µg/l Ba µg/l Cd µg/l Co µg/l Cr µg/l <0,5 <0,5 <0, <0,5 Cu µg/l Hg µg/l <0,02 <0,02 <0,02 <0,02 <0,02 Mn µg/l Ni µg/l Pb µg/l Sb µg/l Zn µg/l

41 Dnr Bilaga 4 Fältnoteringar och protokoll Noteringar och protokoll från: borrning provgropsgrävning fältinstallationer provtagning Fotodokumentation

42

43

44

45

46

47

48

49

50 1 Beskrivning av provgropar 19GL1_2,0 19GL2_2,7 19GL3_3,5 19GL4_2,0 Gammal deponi norr om vedlador. Provgrop grävs med grävmaskin i deponins södra kant, ca 8 m från bäck och 41m in från där vedladorna börjar. 0-0,5 Väldigt mycket glaskross direkt. Lite naturligt material 0,5-1,0 Samma som ovan. 1,0-1,5 Mycket glaskross, stenkross, degelrester svart Svart grus 1,5-2,0 Efter mörk grus kom vanlig grovkornig sand. Deponislut på 2,0 Gammal deponi. Provgrop grävs med grävmaskin i deponins norra kant, ca 5m från skogskanten. Grundvattenrör installeras. 0-0,5 Stora stenar, glasrester, mkt plastrester, tegelrester, metall och allmänt bråte. Gammal papperspåse med ' Hydrat Pottaska'. 0,5-1,0 Samma som ovan. 1,0-1,5 Samma som ovan, men deponin avtar vid 1,5 där grovkornig sand börjar komma fram. 1,5-2,0 Inget glas längre. 2,0-2,5 Fuktig grovkornig sand/grus. 2,7 Grundvattenrör installeras, funktionskontrolleras och evakueras på vatten. Gammal deponi. Provgrop grävs med grävmaskin i deponins centrum, ca 35m från skogens norra kant. Grundvattenrör installeras. 0-0,5 Rött grus, mkt glaskross, mkt stenkross, vit glassand (?), ingen jord alls utan enbart glas. Väldigt mycket genomskinligt finfördelat glaskross. 0,5-1,0 Samma som ovan, men även stora stenblock. Cykel. 1,0-1,5 Sam som ovan + större tegelrester, enstaka metallföremål, begränsat med naturligt material. 1,5-2,0 Glaset börjar avta 2,0-2,5 Mer naturligt material 3,0 Deponibotten 3,5 Grundvattenrör installerat, funktionskontrollerat och evakuerat på vatten. Provgrop grävs med grävmaskin i deponins östra kant, ca 7m nordväst om stor sten. 0-0,5 Glasbrukssand, skor, papper, mäng(?), grön sand, tegel, glaskross. 0,5-1,0 Stora stenar, glaskross som har avtagit något från föregående, svart sand, träflis. 1,0-1,5 Rödare silt, smått glaskross, porslin 1,5-2,0 Naturligt material börjar komma fram och glaset börjar minska. 2,0 Deponibotten.

51 DAGBOK Projektdag Ort Projekt/projektnummer Veckodag Vecka nr Skruf Måndag 28 Ansvarig arbetsledare Jenny Palm Arbetsplats Skrufs Glasbruk Provpunkt 19V6 Datum VÄDER GV-NIVÅ (anges både från markyta och rörets överkant) Tid: Temp: 25 grader Celsius Rörets överkant: 3,82 m Markytan: 2,72 m Uppehåll Sol Regn Snöfall Vind OMSÄTTNING (anges i l) ca 1 liter VÄDER PROVTAGNING Tid: Temp: 25 grader Celsius Uppehåll Sol Regn ph : 7,43 kond. : 413 µs/cm temp. : 18,8 Snöfall Vind Omsättningsnoteringar: Första dagen gjordes 7 omsättningsförsök. De 3 första försöker fick vi upp ca 1/4 dels rör / omgång. Vattnet var grumligt. Vid de kommande omsättningsförsöken kom nästan inget vatten. Gjorde uppehåll på 30 minuter, men ytterst lite hade runnit till. Gjorde uppehåll på 1 ½ h, men ytterst lite hade runnit till. Återkom nästa dag ( kl ) och tog provet. Då det tog väldigt lång tid att filtrera vattnet, ca 150 ml/h, så beslutades efter samråd med laboratorium och projektledning att provmängden kunde reduceras från 150 ml till 30 ml. Det tog ca 10 minuter att fylla provburken (30 ml) Projektledare Arbetsledare Kontrollerad av:

52 DAGBOK Projektdag Ort Projekt/projektnummer Veckodag Vecka nr Skruf Måndag 28 Ansvarig arbetsledare Arbetsplats Provpunkt Datum Jenny Palm Skrufs Glasbruk 19V VÄDER GV-NIVÅ (anges både från markyta och rörets överkant) Tid: 11,58 Temp: 25 grader Celsius Rörets överkant: 2,66 m Markytan: 2,19 m Uppehåll Sol Regn Snöfall Vind OMSÄTTNING (anges i l) 6 liter VÄDER Tid: 15,00 Temp: 25 gradercelsius Uppehåll Sol Regn PROVTAGNING ph: 7,36 kond.: 257 µs/cm temp.: 20,6 grader Celsius Snöfall Vind NOTERINGAR Omsättningsnoteringar: Första omsättningen (½ rör) med klart vatten. Kommande omsättningar var det grumligt vatten och ca 1/4 rör per hämtning. Omsattes på 6 liter vatten före provtagning. Omsättningen gick lätt och vattnet var grumligt och luktfritt. Det tog ca 1 h att fylla provburken (150 ml). Projektledare Arbetsledare Kontrollerad av:

53 DAGBOK Projektdag Ort Projekt/projektnummer Veckodag Vecka nr Skruf Måndag 28 Ansvarig arbetsledare Arbetsplats Provpunkt Datum Jenny Palm Skrufs Glasbruk 19V VÄDER GV-NIVÅ (anges både från markyta och rörets överkant) Tid: 11,45 Temp: 25 grader Celsius Rörets överkant: 3,60 m Markytan: 2,95 m Uppehåll Sol Regn Snöfall OMSÄTTNING (anges i l) Ca 6 liter Vind VÄDER Tid: 14,02 Temp: 25 grader Celsius Uppehåll Sol Regn Snöfall PROVTAGNING ph: 7,66 kond.: 506 µs/cm temp.: 18,1 grader Celsius NOTERINGAR Vind Omsättningsnoteringar: Gjorde 12 st omsättningar och fick ½ fyllda rör med grumligt vatten. Luktfritt. Omsattes på 6 liter vatten före provtagning. Omsättningen gick lätt och vattnet var grumligt och luktfritt. Det tog ca 50 minuter att fylla provburken (150 ml) och då byttes filter en gång. Projektledare Arbetsledare Kontrollerad av:

54 DAGBOK Projektdag Ort Projekt/projektnummer Veckodag Vecka nr Skruf Måndag 28 Ansvarig arbetsledare Arbetsplats Provpunkt Datum Jenny Palm Skrufs Glasbruk 19V VÄDER GV-NIVÅ (anges både från markyta och rörets överkant) Tid: 11,04 Temp: 25 grader Celsius Rörets överkant: 2,72 m Markytan: 1,96 m Uppehåll Sol Regn Snöfall OMSÄTTNING (anges i l) ca 6 liter Vind VÄDER Tid: 12,40 Temp: 25 gradercelsius Uppehåll Sol Regn Snöfall Vind PROVTAGNING ph: 7,2 kond.: 229 µs/cm temp. : 23,3 grader Celsius NOTERINGAR Omsättningsnoteringar: Omsattes på ca 6 liter vatten före provtagning. Omsättningen gick lätt och vattnet var till en början väldigt grumligt och lerigt. Efter halva omsättningsvolymen började vattnet ljusna något. Vattnet var luktfritt. Det tog ca 1 h att fylla provburken (150 ml). Projektledare Arbetsledare Kontrollerad av:

55 DAGBOK Projektdag Ort Projekt/projektnummer Veckodag Vecka nr Skruf Måndag 28 Ansvarig arbetsledare Arbetsplats Provpunkt Datum Jenny Palm Skrufs Glasbruk 19V VÄDER GV-NIVÅ (anges både från markyta och rörets överkant) Tid: 11,23 Temp: 25 grader Rörets överkant: 2,83 m Markytan: 2,37 m Uppehåll Sol Regn Snöfall OMSÄTTNING (anges i l) Ca 1,5 liter Vind VÄDER Tid: 11,15 (obs ) Temp: 25 grader Uppehåll Sol Regn Snöfall Vind PROVTAGNING skedde ph: 6,99 kond.: 552 µs/cm temp.: 20,9 grader NOTERINGAR Omsättningsnoteringar: På 5 omsättningar kom det enbart ½ liter vatten, grumligt. 2 h senare samma dag kom där ½ liter vatten, grumligt På 6 omsättningsförsök kom där väldigt lite vatten, tog prov på detta vatten. Det tog ca 15 minuter att fylla provburken (30ml). Då det tog väldigt lång tid att filtrera vattnet, ca 150 ml/h, så beslutades efter samråd med laboratorium och projektledning att provmängden kunde reduceras från 150 ml till 30 ml. Projektledare Arbetsledare Kontrollerad av: