Miljötekniska undersökningar Etapp 2

Transkript

1 GEO INNOVA Miljötekniska undersökningar Etapp 2 10 Gadderås glasbruk och deponi Karsten Håkansson, Geo Innova AB Stig Gustavsson, WSP Samhällsbyggnad Märta Ländell, Geo Innova AB Daniel Werkelin, AB PentaCon

2

3 Förord Denna rapport redovisar resultat av undersökningar utförda inom ramen för Glasbruksprojektet Glasbruksprojektet är ett samverkansprojekt mellan länsstyrelserna i Kalmar och Kronobergs län samt Nybro, Emmaboda, Lessebo och Uppvidinge kommuner. Slutsatser och tolkningar som presenteras i rapporten är författarnas egna och skall inte tolkas som ställningstaganden från Glasbruksprojektet, länsstyrelserna eller kommunerna. Omfattning Inom Glasbruksprojektet har prioriterade glasbruksobjekt med hög riskklassning undersökts. Projektet som helhet omfattar utredningar av totalt 25 st glasbruksobjekt, varav 14 i Kalmar län och 11 i Kronobergs län. I antalet objekt ingår några glasbruksdeponier. Dessutom har sedimentföroreningar undersökts i sex åar/vattendrag i anslutning till bruken. Glasbruksåarna är Alsterån, Hagbyån, Ljungbyån, Lyckebyån, Ronnebyån och Mörrumsån. Glasbruksprojektets övergripande syfte är att ta fram underlag för att avgränsa och kvantifiera föroreningarna i mark och sediment vid ett antal prioriterade glasbruk i Kalmar och Kronobergs län. Utredningarna ligger till grund för en bedömning av hälso- och miljörisker i dagsläget och på sikt med påträffade föroreningar, klargör vilket åtgärdsbehov som finns och vilka efterbehandlingsåtgärder som kan vidtas för att minimera identifierade risker. Utredningarna utgör ett underlag för att prioritera vilka åtgärder som behöver vidtas. Arbetet har utförts i två etapper: Etapp 1 genomfördes under 2006, och etapp 2 har genomförts under Projektet slutrapportas i december Rapportering Fyllig rapportering och dokumentation av de olika undersökningarna har tagits fram inom Glasbruksprojektet. En fullständig lista över rapporter redovisas i kapitlet Referenser. Samtliga rapporter finns tillgängliga i elektronisk form för nedladdning på projektets hemsida: Kartor publicerade i enlighet med tillstånd Dnr /188, Lantmäteriverket. Ur Geografiska Sverigedata, fastighetskartan, översiktskartan, bakgrundskarta och vattenkartan (Kalmar och Kronobergs län). i

4

5 Innehållsförteckning Förord... i Omfattning... i Rapportering... i 1 UPPDRAG OCH SYFTE OMRÅDESBESKRIVNING UTFÖRDA UNDERSÖKNINGAR Tidigare utförda undersökningar Undersökningar i Etapp 2, HYDROGEOLOGISKA FÖRHÅLLANDEN Topografi och geologisk uppbyggnad Grundvattenförhållanden Ytvatten FÖRORENINGSSITUATIONEN Resultat från fältanalyser... 7 Grundvatten Resultat från kemiska analyser... 7 Lakförsök ytjord... 7 Lakförsök glas... 9 Grundvatten Sammanfattande beskrivning av föroreningssituationen Föroreningsutbredning och bedömd avgränsning Översiktliga spridningsvägar Översiktliga exponeringsvägar Beräkning av föroreningstransport BEDÖMNING AV BEHOV AV VIDARE UNDERSÖKNINGAR SLUTSATSER REFERENSER Rapportering inom Glasbruksprojektet Bilaga 1 Provmärkning Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Karta med provtagningspunkter Sammanställning av analysdata Fältnoteringar och protokoll Bilaga 5 Fotografier ii

6

7 1 UPPDRAG OCH SYFTE Av Länsstyrelsen i Kalmar län har Geo Innova AB erhållit uppdraget att utföra undersökningar av glasbruks- och deponiområdet i Gadderås (Etapp 2 av glasbruksprojektet) i samarbete med AB PentaCon. Gadderås är beläget i Nybro kommun, Kalmar län. Undersökningen kompletterar de miljötekniska markundersökningar som utfördes av Swepro under sommaren 2006, inom Glasbruksprojektet. Denna undersökning ska ytterligare beskriva de hydrogeologiska förhållandena och föroreningsspridningen. I denna rapport redovisas resultat av undersökningar utförda För bakgrundsinformation, tidigare undersökningar m.m., hänvisas till Ungvari et al. (2006). I Etapp 2 utförs undersökningar vid fyra glasbruk. Arbetet styrs och samordnas av projektledare vid Kemakta Konsult AB. 1

8 2 OMRÅDESBESKRIVNING Gadderås ligger strax nordost om Orrefors och Flygsfors i Nybro kommun, Kalmar län. Glasbruket och glasbruksdeponin ligger i utkanten av det lilla samhället. Bruket är beläget på en höjd. Strax intill deponin finns en våtmark, som troligen avvattnas till Lansgöl, norr om objektet. Området hör till Ljungbyåns avrinningsområde. I glasbruksbyggnaden pågår ingen verksamhet och den ser ut att delvis vara i dåligt skick. Området är i huvudsak täckt av gräs och sly. På delar av deponiområdet finns glasavfall i dagen. En noggrannare områdesbeskrivning som även omfattar historisk redogörelse återfinns i rapport från Etapp 1 (Ungvari et al., 2006). 2

9 3 UTFÖRDA UNDERSÖKNINGAR 3.1 Tidigare utförda undersökningar Undersökningar från Etapp 1 liksom tidigare utförda undersökningar av objektet redovisas av Ungvari et al. (2006). 3.2 Undersökningar i Etapp 2, 2007 En provtagningsplan för planerade arbeten vid glasbruket togs fram. Denna diskuterades med projektledare och godkändes med kommentarer innan fältarbetena utfördes. Vissa förändringar gentemot den beslutade provtagningsplanen genomfördes vid fältarbetena. Omfattning av provtagningar och undersökningar enligt provtagningsplan och efter justeringar presenteras i Tabell 3-1. Provtagningspunkter finns markerade i ritning i bilaga 2. Tabell 3-1 Omfattning för provtagningar och nyinstallationer vid Gadderås. Provtagning/installation Enligt provtagningsplan Efter justering, p.g.a. förhållanden i fält Provtagning av deponerat glas 2 st. 2 st. Provtagning av ytjord 3 st. 3 st. Installation av grundvattenrör 4 st. 4 st. Grundvattenprovtagning 4 nya rör 3 gamla rör 3 brunnar 4 nya rör 3 gamla rör 2 brunnar Provtagning i en brunn utgick. Detta berodde på att fastighetsägaren inte kunde nås (Gislatorp 1:41). Varken denna brunn eller de som provtagits, har hittats i SGU:s brunnsarkiv (2007). Provtagning av ytlig jord och deponerat glas utfördes den 30 maj. Installation av grundvattenrör genom rördrivning utfördes den juni. Grundvattenprover togs den juli. Fältarbetena följde råd och anvisningar i SGF:s fälthandbok för miljötekniska markundersökningar (SGF, 2004). Grundvattenrör installerades på fyra platser i anslutning till glasbruksområdet. För att kunna installera grundvattenrör till tillräckligt djup, utfördes installationen genom rördrivning (ODEX 90). Som spolmedia användes luft. Inga jordprover togs ut i samband med borrningen. Grundvattenrör av ofärgad PEH-plast installerades. Installationsdjup och filternivå framgår av bilaga 4. Grundvattenrören har avvägts. Rören betecknas 10GvFr20-10GvFr23 (Fr-foderrör). Bilder från rörinstallationen finns i bilaga 5. 3

10 Jord uttogs för lakförsök på några delområden markerade på kartan. Proverna togs som 4-6 delprov med spade, till ett djup av ca 5 cm. Prov togs vid nordvästra sidan om midjan på huset (10YT A och 10YT B), söder om byggnaden (10YT A och 10YT B), nordost om byggnaden (10YT A och 10YT B) samt över ett större område norr om byggnaden och vid den sydöstra sidan om midjan på huset (10YT C-3C). Av misstag blandades prover från olika delområden vilket innebär att analyserna ej alltid sammanfaller med lokalen för provtagning (se Tabell 3-2). Glaskross för lakförsök uttogs av det material som låg öppet på deponin, se bilaga 6 i rapport från Etapp 1 (Ungvari et al., 2006). Glasbitar plockades från flera delytor jämt fördelade över deponiområdet. Innan proven sändes till laboratorium för lakförsök, siktades de. Ett delprov i storleksfraktionen 0-0,8 cm och två i fraktionen 2-4 cm särskildes. Proven benämndes Gadderås 10GL 0-0,8, Gadderås 10GL Kross A och Gadderås 10GL Kross B. Den minsta fraktionen (0-0,8 cm) lakades utan föregående krossning medan de båda andra krossades före lakförsök. Vid vattenprovtagningen lodades först vattennivån i rören. Därefter omsattes vattnet med ca tre rörvolymer. Brunnen på fastigheten Gislatorp 1:34 används för bevattning och kan därför betraktas som omsatt. Så är troligen fallet även med brunnen på fastigheten Gislatorp 1:13. Detta är något osäkert eftersom fastighetsägaren inte kunde nås. Prov från samtliga rör uttogs för bestämning av elektrisk konduktivitet, sedan användes samma prov för bestämning av ph och temperatur. Nytt delprov uttogs för laboratorieanalys. Ett delprov filtrerades i fält genom filter med porstorlek 0,45 µm och ett delprov sändes ofiltrerat för analys. Alla prover, även de i brunnarna, togs med bailer. I Tabell 3-2 sammanställs uttagna prover och utförda undersökningar. Uttagna prover har betecknats i enlighet med bilaga 1. Tabell 3-2 Översikt över uttagna prover och utförda undersökningar. Provbeteckningarna för jord för lakförsök gäller det prov som undersökts. I ritningen betecknas provtagningsområdena med datum för provtagning och siffrorna 1-3 samt bokstaven C. Provpunkt Syfte Provtagnings- Djup Analyser /undersökningsmetod Media Parametrar 10YT 1A-3A Lakförsök, syralakn (M1-c) Manuell jordprovtagning Ytligt Jord 10YT 1B-3B Lakförsök, syralakn (M1-c) Manuell jordprovtagning Ytligt Jord 10YT 1C-3C Lakförsök, syralakn (M1-c) Manuell jordprovtagning Ytligt Jord 10GL kross A Lakförsök, syralakn (MG-1) Manuell jordprovtagning Ytligt Glasavfall 10GL kross B Lakförsök, syralakn (MG-1) Manuell jordprovtagning Ytligt Glasavfall 10GL 0-0,8 Lakförsök, syralakn (MG-1) Manuell jordprovtagning Ytligt Glasavfall 10GvPg5 Föroreningssituation Grundvattenprovtagning 4,1-5,0 Vatten 10GvPg8 Föroreningssituation Grundvattenprovtagning 4,1-5,0 Vatten 10GvPg12 Föroreningssituation Grundvattenprovtagning 2,1-3,0 Vatten 10GvFr20 Kontroll av spridning Grundvattenprovtagning 5,2-6,1 Vatten 10GvFr21 Kontroll av spridning Grundvattenprovtagning 4,2-5,1 Vatten 10GvFr22 Kontroll av spridning Grundvattenprovtagning 6,2-7,1 Vatten 10GvFr23 Kontroll av spridning Grundvattenprovtagning 4,2-5,1 Vatten 10Brunn 1:34 Kontroll av spridning Grundvattenprovtagning Vatten 10Brunn 1:13 Kontroll av spridning Grundvattenprovtagning Vatten L/S 2, L/S 10, syralakbar fraktion för jord totaluppslutning för glas Metaller, med och utan uppslutning 4

11 4 HYDROGEOLOGISKA FÖRHÅLLANDEN 4.1 Topografi och geologisk uppbyggnad Topografi och geologisk uppbyggnad beskrivs i rapport från Etapp Grundvattenförhållanden Grundvattennivån i de rör som provtogs har lodats med ljud-/ljuslod. Resultat av lodningarna presenteras i Tabell 4-1 och bilaga 4. De rör som installerades med hjälp av rördrivning under juni månad, lodades samma dag som installation. De flesta rör höjde sin grundvattenyta i juli p.g.a. hög nederbörd, men något rör hade lägre grundvattennivå i juli. Detta gör att det är osäkert om nivåerna stabiliserats efter borrningens påverkan vid den första mätningen. Tabell 4-1 Provpunkt Grundvattennivåer, lodade sommaren Rören lodades till att börja med den juni. Lodningen från juni månad i rören satta genom rördrivning, utfördes samma dag som installation. Grundvattennivå (m ö h) Grundvattennivå (m ö h) Grundvattennivå (m u m y) Grundvattennivå (m u m y) GvPg5 149,17 149,93 4,82 4,06 10GvPg8 148,78 149,75 3,64 2,67 10GvPg12 149,13 150,27 1,61 0,47 10GvFr20 147,78 150,71 4,50 1,60 10GvFr21 149,56 150,72 3,05 1,89 10GvFr22 152,04 150,22 1,58 3,40 10GvFr23 149,01 150,01 1,89 0,89 10Brunn 1:34 10Brunn 1:13 150,20 149,71 Uppmätta grundvattennivåer under juli 2007 är 0,9-1,3 m högre än uppmätta nivåer i augusti Sommaren 2007 var mycket nederbördsrik, medan sommaren 2006 var torr. Uppmätta grundvattennivåer i rör på och kring objektet antyder att grundvattenströmningen är riktad utåt från området. De lägsta nivåerna har uppmätts i glaskrosset 10GvPg5 och 10GvPg8. Huvudsaklig strömningsriktning är troligen mot våtmarken i norr. Strömningen i södra delen av området är mer osäker. Möjligen kan strömningsriktningen variera med årstiderna. 5

12 4.3 Ytvatten Ytvattenförhållanden beskrivs i rapport från Etapp 1. På själva bruks- och deponiområdet förekommer inget ytvatten. 6

13 5 FÖRORENINGSSITUATIONEN 5.1 Resultat från fältanalyser Grundvatten I Tabell 5-1 redovisas resultat från fältmätningar på grundvattenprover. I de undersökta vattenproven tagna på deponiområdet är ph-värdet drygt 7. I proverna tagna i rör installerade i utkanten eller utanför området samt i brunnar är ph lägre (under 7). Den elektriska konduktiviteten är högre i prov från rör 10GvPg8 än i övriga prover. Tabell 5-1 Resultat från fältmätningar på grundvattenprover. Grundvattenrör/brunn Temperatur ( C) ph Elektrisk konduktivitet (µs/cm) 10GvPg5 9,6 7, GvPg8 10,5 7, GvPg12 13,8 6, GvFr20 11,0 6, GvFr21 11,4 6, GvFr22 9,7 6, GvFr23 11,4 6, Brunn 1:34 13,9 6, Brunn 1:13 11,7 6, Resultat från kemiska analyser Lakförsök ytjord Resultat från utförda lakförsök på ytjord presenteras i diagram nedan samt i bilaga 3. Lakningarna har utförts som tvåstegslakningar (L/S 2 och L/S 10). Även totalhalten (syralakbar fraktion) av metaller har analyserats på proverna. I figurerna redovisas medelvärde från tre lakförsök, eftersom uttagna prover från olika delområden slogs samman före försöken. Jämförelse mellan uppmätta totalhalter och riktvärden för förorenad mark (Naturvårdsverket, 1996) presenteras i Figur 1. Riktvärdet för mindre känslig markanvändning överskrids något för arsenik, medan kadmium- och zinkhalterna överskrider riktvärdet för känslig markanvändning. Observera att för kvicksilver är rapporteringsgränsen lika med KM. Skillnaden mellan de tre enskilda resultaten varierar. För zink är standardavvikelsen ca 90 % av 7

14 medelvärdet, för koppar ca 70 %, för arsenik ca 50 %, för kadmium och bly ca 40 % och för övriga metaller under 20 %. I Figur 2 jämförs ackumulerad utlakning vid L/S 10 med totalhalterna. För samtliga undersökta metaller är utlakningen mindre än 10 % av totalhalten (fastfashalten efter syralakning), för de flesta metaller är utlakningen 0,1-0,5 % av totalhalten och för kvicksilver så liten som 0,02 %. Spridningen i lakresultat för de tre resultaten varierar för de olika metallerna. För arsenik, kadmium och bly är standardavvikelsen större än medelvärdet. För krom, koppar och antimon är standardavvikelsen ungefär halva medelvärdet Totalhalter och riktvärden Gadderås ytjord 100 mg/kg totalhalter MKM KM As Ba Cd Co Cr Cu Hg Mo Ni Pb Sb Zn Figur 1 Totalhalter i prov av ytjord för lakförsök jämfört med generella rikvärden för förorenad mark (Naturvårdsverket, 1996). Redovisade resultat är medelvärde för tre prover. mg/kg ,1 0,01 0,001 0,0001 A s Cd Co Cr Cu Hg Mo Ni Pb V Zn Sb Totalhalt L/S 10 Figur 2 Utlakning vid L/S 10 för ytjord från Gadderås jämfört med totalhalter. Redovisade resultat är medelvärde av tre lakförsök. Lakresultaten har jämförts med mottagningskriterier för inert avfall (IA) samt för farligt avfall (FA) och presenteras i Figur 3 nedan. Mottagningskriterierna beskrivs i Naturvårdsverkets handbok med allmänna råd (Naturvårdsverket, 2007). Handboken är utformad i syfte att minska avfallsdeponeringens 8

15 negativa effekter så att ett fullgott skydd vid deponering erhålls. De är användbara om sanering och efterföljande deponering är aktuellt, så att materialet styrs till rätt deponiklass. Resultaten visar att lakningen av arsenik, kadmium, molybden, bly och antimon överstiger kriteriet för inert avfall. Vid eventuell deponering av massorna skulle alltså inte kraven för en inertavfallsdeponi vara tillräckliga. Utlakning Gadderås ytjord mg/kg Mottagn IA Medel 3 prover Mottagn FA As Ba Cd Co Cr Cu Hg Mo Ni Pb Sb Zn Figur 3 Utlakning från prover av ytjord från bruksmark i Gadderås. Utlakade mängder jämförs med mottagningskriterier för inert avfall och farligt avfall enligt NFS 2004:10. Redovisade resultat ar medelvärde av tre lakförsök. Lakförsök glas Resultat från utförda lakförsök på glaskross presenteras i diagram nedan samt i bilaga 3. Lakningarna har utförts som tvåstegslakningar (L/S 2 och L/S 10). Även totalhalten av metaller har analyserats på proverna. I figurerna redovisas resultat dels från utsiktat material i storlek 0-0,8 cm och dels medelvärde från två försök på grövre material (2-4 cm) som krossats. Jämförelse mellan uppmätta totalhalter och riktvärden för förorenad mark (Naturvårdsverket, 1996) presenteras i Figur 4. För båda fraktionerna överskrids riktvärdet för mindre känslig markanvändning för arsenik och zink, medan blyhalten i provet 0-0,8 cm överskrider MKM och i provet på krossat material överskrider riktvärdet för känslig markanvändning. Skillnaden i totalhalt mellan de båda enskilda resultaten för krossat är mycket liten. Generellt är halterna något högre i det utsiktade materialet (0-0,8 cm) än i det krossade. I Figur 5 jämförs ackumulerad utlakning vid L/S 10 med de initiala totalhalterna i glasproven. För samtliga undersökta metaller är utlakningen två till fem tiopotenser mindre än totalhalten. Skillnaden i resultat för de båda proverna av glaskross är liten, vilket kan tyda på att materialet är homogent. Även mellan det utsiktade materialet (0-0,8 cm) och det krossade, fås små skillnader i resultat från lakförsöken för de flesta metaller. För några ämnen (koppar, bly och zink) är utlakade mängder märkbart högre för det material som inte krossats före försök (0-0,8 cm). 9

16 Totalhalter och riktvärden Gadderås, glas 0-0,8 cm resp. kross mg/kg totalhalt, totalhalt, kross MKM KM As Ba Cd Co Cr Cu Hg Mo Ni Pb Sb Zn Figur 4 Totalhalter i prov av glas (0-0,8 cm, ej krossat resp. 2-4 cam, krossat) för lakförsök jämfört med riktvärden för förorenad mark (Naturvårdsverket, 1996). Redovisade resultat för krossat material är medelvärde för två prover. Totalhalter och lakning, deponerat glas, Gadderås mg/kg totalhalt, cm L/S 10, cm L/S10, glaskross totalhalt, glaskross As Cd Co Cr Cu Hg Mo Ni Pb Sb V Zn Figur 5 Utlakade mängder vid L/S 10 för deponerat glas från Gadderås, jämfört med totalhalter i det lakade provet. Redovisade resultat för krossat glas är medelvärde av två lakförsök. Lakresultaten har jämförts med mottagningskriterier för inert avfall (IA) samt för farligt avfall (FA) och presenteras i Figur 6 nedan. Resultaten visar att lakningen av arsenik och antimon överstiger kriteriet för inert avfall. Vid eventuell deponering av massorna skulle alltså inte kraven för en inertavfallsdeponi vara tillräckliga. Kontroll av om avfallet skall betecknas som farligt avfall enligt avfallsförordningen har emellertid inte gjorts. 10

17 Utlakning Gadderås deponerat glas 1000 mg/kg Mottagn IA L/S 10, cm L/S 10, glaskross Mottagn FA As Ba Cd Co Cr Cu Hg Mo Ni Pb Sb Zn Figur 6 Utlakning från prover av deponerat glas i Gadderås. Utlakade mängder jämförs med mottagningskriterier för inert avfall och farligt avfall enligt NFS 2004:10. Redovisade resultat för krossat glas är medelvärde av två lakförsök. Grundvatten Resultat från laboratorieanalyser av grundvatten presenteras i Tabell 5-2 och Tabell 5-3 samt i bilaga 3. I Tabell 5-2 redovisas resultat från analyser utförda på filtrerade grundvattenprover. Jämförelse görs med rikt- och gränsvärden framtagna av Naturvårdsverket (1996, 1999) och Livsmedelsverket (2001). Arsenik förekommer i mycket höga halter i ett par prov. Bly, kadmium och zink förekommer i måttliga halter i några prover, i övrigt är halterna låga eller mycket låga. Arsenik, bly, kadmium, koppar, zink och mangan förekommer i halter över Livsmedelsverkets gränsvärden. I Tabell 5-3 presenteras resultat från analyser utförda på ej filtrerade grundvattenprover. Skillnaden mellan resultaten från filtrerade och ofiltrerade prover ger en uppskattning av andelen av de olika metallerna som förekommer partikelbundna. För de provpunkter där både ofiltrerade prover och filtrerade prover överstiger detektionsgräns har ett genomsnitt bildats för andelen partikelbundna grundämnen. Andelen partikelbundna ökar från Mn 64 % till Pb 95 %; Mn < Cd, Ni < As, Cu <Zn < Al < Fe < Pb. Bly förekommer i flera prover i höga halter i partikelbunden form. I något/några av proverna är också arsenik, kadmium, koppar, zink, aluminium, järn och mangan till största delen partikelbundna. I prov från brunnarna, är metallhalterna relativt låga både i löst och partikelbunden form. 11

18

19 Tabell 5-2 Metallhalter i filtrerade grundvattenprover. Uppmätta halter jämförs med bedömningsgrunder för miljökvalitet, (Naturvårdsverket, 1999), och Livsmedelsverkets dricksvattennormer (SLVFS 2001:30). Uppmätta halter har färgmarkerats efter tillståndsklass enligt: klass 1: blått, klass 2: grönt, klass 3: gult, klass 4: orange och klass 5: rött. Halter som överstiger bakgrundshalter har markerats med fet text. Gränsvärden för dricksvatten överskrids för bor (ett prov), antimon och arsenik (två prover), järn (tre prover), mangan (sex prover) samt aluminium (sju prover), detta anges med kursiv text. Halter och riktvärden anges i µg/l, utom för järn där värdena anges i mg/l. Provpunkt Sb As Pb B Cd Cr Cu Hg Ni Zn Al Fe Mn (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) 10 GV5 filt <0,5* 5.68 <0,02* <0, GV8 filt <0,5* 3.38 <0,02* GV12 filt <0,02* GV20 filt 1.14 <1* <0,5* 12.9 <0,02* GV21 filt <1* 1.22 < <0,5* 1.26 <0,02* GV22 filt <0,5* 4.33 <0,02* GV23 filt <1* 0.21 < <0,5* 1.36 <0,02* Brunn 1:34 filt <0,5* 5.42 <0,02* Brunn 1:13 filt <1* <0,5* 16.1 <0,02* (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (mg/l) (µg/l) SNV4915, klass 1, 1 0,2 0,05 5 mycket låg halt SNV 4915, klass 2, 1-5 0,2-1 0,05-0, låg halt SNV 4915, klass 3, , måttlig halt SNV 4915, klass 4, hög halt SNV 4915, klass 5, >50 >10 >5 >1000 mycket hög halt SNV 4915, 0,5 0,2 0,1 0,4 1,5 0, Bakgrundshalter SLVFS 2001:30 5, , ,0 20 Otjänligt SLVFS2001: , Tjänligt m. anm. * detektionsgränsen överstiger bakgrundshalten 13

20 Tabell 5-3 Metallhalter i ofiltrerade grundvattenprover. Provpunkt Sb As Pb B Cd Cr Cu Hg Ni Zn Al Fe Mn (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (mg/l) (µg/l) 10 GV5 ofilt GV8 ofilt <0, GV12 ofilt GV20 ofilt 2.17 < <0, GV21 ofilt GV22 ofilt GV23 ofilt < <0, Brunn 1:34 ofilt <0, <0,02 <0, Brunn 1:13 ofilt <0,9 15 <0,

21 5.3 Sammanfattande beskrivning av föroreningssituationen Föroreningsutbredning och bedömd avgränsning Ytterligare bedömning av föroreningsutbredning och avgränsning har inte gjorts i denna etapp. Beskrivning av denna återfinns i rapport från Etapp 1, bilaga 6 (Ungvari et al., 2006). Översiktliga spridningsvägar Spridningsbilden via grundvatten har reviderats jämfört med studien, beroende på att fler grundvattenrör installerats. I etapp 1 beskrevs en i huvudsak sydostlig eller sydlig spridning. Vår bedömning är att det finns en vattendelare på området som gör att föroreningar sprids utåt från denna. Möjligen kan de nordostliga och nordvästliga flödeslinjerna böja av norrut mot våtmarken. En del av spridningen kan emellertid ske mot syd-sydost där det finns två enskilda brunnar. Översiktliga exponeringsvägar Området är inte inhägnat och ligger i anslutning till bostadshus och trafikerade vägar, och är därmed lättillgängligt för människor och djur. Området är till stora delar bevuxet med gräs eller sly, men det finns också glas i dagen. Därmed kan risk finnas för exponering via intag av jord eller inandning av damm, särskilt i samband med grävning. Förekommande föroreningar är inte flyktiga, varför exponering via inandning av ånga inte bedöms föreligga. I anslutning till glasbruket finns brunnar, som också provtagits. Enligt uppgift används dessa endast för bevattningsändamål. Eftersom området är lättillgängligt och ligger mycket nära bebyggelsen finns det en risk för exponering via bär som växer på området. En tänkbar exponeringsrisk kan vara via intag av fisk. Ytvatten från området dräneras via en våtmark till en mindre bäck som slutligen mynnar i Ljungbyån. Bäcken har inte provtagits. Det bedöms dock vara troligt att metaller fastläggs i våtmarken, och att föroreningshalten i bäcken och i Ljungbyån inte nämnvärt påverkas. Beräkning av föroreningstransport Föroreningsspridningen kan beräknas på olika sätt. Ett sätt är att använda sig av halter i grundvatten och infiltrationsområdets storlek, samt data över nederbörd och avdunstning. Detta tillvägagångssätt har genomförts i flera studier i Etapp 1. Ett annat sätt är att genom framräknade eller uppskattade Kd-värden beräkna hastigheten för mobilisering och spridning av föroreningar. Kd är en fördelningskoefficient som beskriver förhållandet mellan halten i fast fas och löst fas. I princip bör Kd ange fördelningen då ett porvatten står i jämvikt med en fast fas. Generellt kan sägas att ju lägre Kd-värde desto större utlakning av föroreningar från jorden. För en genomgång av Kd, lakbarhet och sorption, se Elert et al. (2006). Vi har nedan valt att göra Kd-beräkningar med data som består av totalhalter samt halter i lakvatten vid L/S 2. 15

22 Kd-beräkning I Etapp 1 har inga kvantitativa beräkningar av föroreningstransport för Gadderås utförts. I föreliggande undersökning (Etapp 2) har Kd-värden beräknats med hjälp av data från laktester för utlakning av metaller (i ytjorden på bruksområdet respektive deponerat glas) vid L/S 2 och korresponderande totalhalter. Som framgår ovan är detta sätt att beräkna Kd inte helt korrekt eftersom en analys av porvattnets halt inte gjorts. Eftersom istället vatten vid L/S 2 analyserats är utspädning (från porvattnet till grundvattnet) inkluderad i beräkningen. Som underlag för transportberäkning bör värdena kunna användas. För att inte blanda samman med riktiga Kd kommer därför beteckningen Kd-lak att användas. I Tabell 5-6 presenteras resultaten av Kdberäkningarna. Tabell 5-6 Beräknade Kd-värden för ytjord och deponerat glas från Gadderås, jämfört med Kd från beräkning av generella riktvärden (Naturvårdsverket, 1997). Generellt Kd (SNV, 1997) Beräknat Kd-lak, ytjord Beräknat Kd-lak, glas 0-0,8 cm Beräknat Kd-lak, krossat glas Arsenik Bly Kadmium Koppar Krom Nickel Zink För både ytjord och deponerat glas ligger de beräknade Kd-värdena (Kd-lak) högre än de Kdvärden som använts för framtagning av Naturvårdsverkets generella riktvärden, förutom för koppar i ytjord där samma Kd som det generella räknats fram. Beräknade mängder metaller som lakas ut från bruks- och deponiområdet per år presenteras i Tabell 5-7. Tydligt är att utlakningen av arsenik är betydligt högre än för andra ämnen. Detta stöds av de grundvattenanalyser som gjorts i grundvattenrören i glaskrosset, och som visar ungefär samma förhållande mellan arsenik och bly i halter som beräknade transporterade mängder. Utlakad mängd arsenik är stor, beroende på att beräknat Kd-värde är förhållandevis lågt. Trots de höga Kd-värdena för deponerat glas är utlakningen av övriga metaller från glas i nivå med utlakning från ytjord p.g.a. det höga innehållet av metaller i glasavfallet. Den utlakade mängden av de undersökta metallerna är högre för det utsiktade glasmaterialet (0-0,8 cm) än för det glasmaterial som krossats före försök. Detta var särskilt tydligt för koppar, bly och zink, se 5.2. En möjlig förklaring skulle kunna vara ph-skillnader i lakvattnet, men de ph-skillnader som finns är små och verkar i motsatt riktning (lakningen av bly och zink borde varit högre för kross vid detta ph-värde) I prov från de grundvattenrör och enskilda brunnar som provtagits utanför bruks- och deponiområdet (10GvFr20, 10GvFr23, 10Brunn1:13 och 10Brunn 1:34) har i huvudsak låga eller mycket låga halter av de undersökta metallerna uppmätts. I något/några 16

23 prov har måttliga halter av kadmium och zink påträffats, vilket möjligen kan bero på utlakning från det deponerade materialet. Tabell 5-7 Beräknade mängder av metaller som lakas ut per år från ytjord på bruksområdet samt från deponerat glas. Utlakning, ytjord (kg/år) Utlakning, glas 0-0,8 cm (kg/år) Utlakning, krossat glas (kg/år) Totalt (kg/år) Arsenik 0,17 6,1 3,1 9,3 Bly 0,075 0,059 0,0025 0,14 Kadmium 0,0029 0,0026 0, ,0057 Koppar 0,13 0,094 0,0082 0,23 Krom 0,0033 0,0049 0, ,0092 Nickel 0,0073 0,0087 0,0012 0,017 Zink 0,84 0,76 0,13 1,73 17

24 6 BEDÖMNING AV BEHOV AV VIDARE UNDERSÖKNINGAR De ytterligare undersökningar som behöver göras är i första hand mätningar av grundvattennivåer vid olika årstider för att verifiera den förmodade grundvattenströmningen. Mätningar bör göras minst 6 gånger per år, varav en mätning görs vid snösmältning och en vid höstregn. Styrande för dessa undersökningar är i första hand behovet av kunskap för att undersöka möjlig påverkan på brunnar. Ingen tydlig påverkan på brunnar har konstaterats i undersökningen, men brunnarna har inte omsatts i den omfattning som är önskvärd. Den komplicerade grundvattenströmningen gör att det inte går att utesluta att brunnarna vid vissa tider av året påverkas, eller att de i framtiden kommer att påverkas av läckage från området. Strömningsriktningen för grundvattnet är svår att bedöma p.g.a. flacka gradienter och korta avstånd mellan grundvattenrören. Vi föreslår därför att ytterligare rör installeras på större avstånd från bruksområdet. Förslagsvis sätts ett rör i utkanten av deponiområdet nord/nordväst om rör 10GvPg5, ett rör sätts m sydost om 10GvFr23 längs ledningsgatan och ett sätts m sydväst om området i riktning mot våtmarken söder om vägen. Ytterligare motiv för det senare röret, är att undersöka föroreningsspridningen i denna riktning eftersom något förhöjd kadmiumhalt uppmättes i rör 10GvFr20. Undersökningar av halter i våtmarken norr om området kan göras för att undersöka påverkan på fisk i Ljungbyån. Ett ytterligare motiv till sådana undersökningar kan vara att kvantifiera transporten i denna riktning som ett led i en beräkning av massbalanser av transport. 18

25 7 SLUTSATSER Vi instämmer i huvudsak med de slutsatser som drogs i Etapp 1 (Ungvari et al., 2006). Eftersom flera nya grundvattenrör installerats, kan grundvattenströmningen bedömas något säkrare än tidigare. Osäkerheten är dock fortfarande stor, varför ytterligare mätpunkter enligt föregående avsnitt vore önskvärda. Enligt nivåer uppmätta under 2007, bedöms grundvattnet strömma från området och den högsta nivån antas finnas någonstans runt glasbruksbyggnadens södra huskropp och ladan söder om bruksbyggnaden. I ytjord på bruksområdet har arsenik påträffats i halter över riktvärdet för mindre känslig markanvändning (Naturvårdsverket, 2006), medan det i glasmaterial påträffats arsenik, bly och zink i halter över MKM. Eftersom området inte är inhägnat, kan risk för exponering finnas i form av ofrivilligt intag av jord eller damm, eller intag av vilda bär. Intag skulle möjligen också kunna ske genom intag av grönsaker som exponerats av damm. Vidare bedömer vi att det troligtvis finns en risk för att både bruksmarken och det deponerade materialet läcker metaller till omgivningen. I glasavfallet är metallerna hårt bundna (höga beräknade Kd-värden), men eftersom metallinnehållet är högt kan ändå den lakade mängden vara betydande. 19

26 8 REFERENSER Elert, M., Fanger, G., Höglund, L.-O., Jones, C., Suér, P., Wadstein, E., Bjerre-Hansen, J. och Grøn, C., Laktester för riskbedömning av förorenade områden. Naturvårdsverket, Huvudrapport och underlagsrapport 1a. Livsmedelsverket (2001): Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten, SLVFS 2001:30 version med ändringar t.o.m. LIVSFS 2005:10. Naturvårdsverket (1996): Generella riktvärden för förorenad mark, Beräkningsprinciper och vägledning för tillämpning, Efterbehandling och sanering, Rapport Naturvårdsverket (1999): Bedömningsgrunder för miljökvalitet, Grundvatten, Rapport Naturvårdsverket (2000): Bedömningsgrunder för miljökvalitet, Sjöar och vattendrag, Rapport Naturvårdsverket (2007): Mottagningskriterier för avfall till deponi, Handbok 2007:1 med allmänna råd till Naturvårdsverkets föreskrifter om deponering, kriterier och förfaranden för mottagning av avfall vid anläggningar för deponering av avfall. (2004:10). Handbok 2007:1. Svenska Geotekniska Föreningen, 2004, Fälthandbok Miljötekniska markundersökningar, Rapport 1:2004, Linköping. Sveriges geologiska undersökning, 2007, Brunnsarkivet, access Ungvari, L., Olofsson, J., Sandberg, L. och Jansson, H., (2006): Miljötekniska undersökningar Etapp 1, 10 Gadderås, Swepro Project Management AB, Rapport inom Glasbruksprojektet. 20

27 8.1 Rapportering inom Glasbruksprojektet Höglund L. O., Fanger G. och Yesilova H. (2007): Slutrapport Glasbruksprojektet , Kemakta Konsult AB, Höglund L. O., Fanger G. och Yesilova H. (2007): Syntesrapport Etapp 1 Resultat och tolkningar från undersökningar av 25 glasbruksobjekt och 6 glasbruksåar, Kemakta Konsult AB, Höglund L. O. (2007): Utdrag ur Syntesrapport Föroreningssituation Jämförelser med haltgräns för akuttoxicitet, Kemakta Konsult AB, Reviderad Davidsson T. och Holmström K. (2007): Glasbruksprojektet Sedimentundersökningar av sex glasbruksåar.alsterån (Objekt: 25 Älghults Glasbruk, 22 Alsterfors Glasbruk, 7 Alsterbro glasbruk, 18 Björkå glasbruk), Ekologgruppen i Landskrona AB, Davidsson T. och Holmström K. (2006): Glasbruksprojektet Sedimentundersökningar av sex glasbruksåar Hagbyån (Objekt: 1 Boda glasbruk, 2 Boda glasbruksdeponi), Ekologgruppen i Landskrona AB, Davidsson T. och Holmström K. (2007): Glasbruksprojektet Sedimentundersökningar av sex glasbruksåar Ljungbyån (Objekt: 12 Målerås glasbruk, 11 Gullaskruvs glasbruk, 13 Orrefors glasbruk, 9 Flygsfors glasbruk, 8 Flerohopps fd glasbruk, 10 Gadderås glasbruk, 14 Pukebergs glasbruk), Ekologgruppen i Landskrona AB, Davidsson T. och Holmström K. (2007): Glasbruksprojektet Sedimentundersökningar av sex glasbruksåar Lyckebyån (Objekt: 16 Kosta Glasbruk, 21 Transjö Glasbruk, 4 Åfors glasbruk, 5 Åfors deponi, 3 Johansfors glasbruk, 6 Emmaboda glasverk och 19 Skrufs glasbruk), Ekologgruppen i Landskrona AB, Davidsson T. och Holmström K. (2007): Glasbruksprojektet Sedimentundersökningar av sex glasbruksåar Ronnebyån (Objekt: 17 Kosta glasbruk med deponi, 15 Bergdala glasbruk, 20 Strömbergshyttans glasbruk med deponi), Ekologgruppen i Landskrona AB, Davidsson T. och Holmström K. (2007): Glasbruksprojektet Sedimentundersökningar av sex glasbruksåar Mörrumsån (Objekt: 23 Lindshammars Glasbruk, 24 Rosdala glasbruk), Ekologgruppen i Landskrona AB, Palm J. (2006): Miljötekniska undersökningar Etapp 1 Objekt 19 Skrufs Glasbruk och deponi, FB Engineering AB, Nimark S. (2006): Miljötekniska undersökningar Etapp 1 Objekt 20 Strömbergshyttans glasbruk och deponi, FB Engineering AB, Nimark S. och Palm J. (2006): Miljötekniska undersökningar Etapp 1 Objekt 21 Transjö Glasbruk, FB Engineering AB, Håkansson K. och Ländell M. (2006): Miljötekniska undersökningar Etapp 1 Objekt 22 Alsterfors, Geo Innova AB, Reviderad

28 Håkansson K. och Ländell M. (2006): Miljötekniska undersökningar Etapp 1 Objekt 25 Älghult, Geo Innova AB, Reviderad Bergelin A., Jansson M., Tapper M. och Bylin S. (2006): Miljötekniska undersökningar Etapp 1 Objekt 11 Gullaskruv, Geosigma AB, Version 1.1, Bergelin A., Jansson M., Tapper M. och Bylin S. (2006): Miljötekniska undersökningar Etapp 1 Objekt 23 Lindshammar, Geosigma AB, Version 1.1, Bergelin A., Jansson M., Tapper M. och Bylin S. (2006): Miljötekniska undersökningar Etapp 1 Objekt 13 Orrefors, Geosigma AB, Version 1.1, Bergelin A., Jansson M., Tapper M. och Bylin S. (2006): Miljötekniska undersökningar Etapp 1 Objekt 24 Rosdala, Geosigma AB, Version 1.1, Werkelin D. och Gustavsson S., (2006): Miljötekniska undersökningar Etapp 1 Objekt 01 (Glasbruk) och 02 (Deponi) - Boda Glasbruk och Deponi, Emmaboda, Kalmar Län, AB PentaCon och WSP Samhällsbyggnad AB, Werkelin D. och Gustavsson S., (2006): Miljötekniska undersökningar Etapp 1 Objekt 06 - Emmaboda Glasverk, Emmaboda. Kalmar Län, AB PentaCon och WSP Samhällsbyggnad AB, Werkelin D. och Gustavsson S., (2006): Miljötekniska undersökningar Etapp 1 Objekt 03 - Johansfors Glasbruk, Emmaboda, Kalmar Län, AB PentaCon och WSP Samhällsbyggnad AB, Ungvari L., Olofsson J., Sandberg L. och Jansson H. (2006): Miljötekniska undersökningar Etapp 1 Objekt 07 Alsterbro Glasbruk, Swepro Project Management AB, Ungvari L., Olofsson J., Sandberg L. och Jansson H. (2006): Miljötekniska undersökningar Etapp 1 Objekt 08 Flerohopp Glasbruk, Swepro Project Management AB, Ungvari L., Olofsson J., Sandberg L. och Jansson H. (2006): Miljötekniska undersökningar Etapp 1 Objekt 09 Flygsfors Glasbruk, Swepro Project Management AB, Ungvari L., Olofsson J., Sandberg L. och Jansson H. (2006): Miljötekniska undersökningar Etapp 1 Objekt 10 Gadderås, Swepro Project Management AB, Håkansson K. och Ländell M. (2007): PM Miljötekniska undersökningar Etapp 1 Objekt 02 Boda glasbruksdeponi, Kompletterande undersökningar, Geo Innova AB, Håkansson K. och Ländell M. (2007): PM Miljötekniska undersökningar Etapp 1 Objekt 03 Johansfors glasbruk, Kompletterande undersökningar, Geo Innova AB, Werkelin D. och Gustavsson S., (2006): PM Miljötekniska undersökningar Etapp 1 Kompletteringar Objekt 07 Alsterbro, Nybro kommun, Kalmar Län, AB PentaCon och WSP Samhällsbyggnad AB, Werkelin D. och Gustavsson S., (2006): PM Miljötekniska undersökningar Etapp 1 Kompletteringar Objekt 13 Orrefors Nybro kommun, Kalmar Län, AB PentaCon och WSP Samhällsbyggnad AB,

29 Håkansson K., Gustavsson S., Ländell M. och Werkelin D. (2007): Miljötekniska undersökningar Etapp 2 Objekt 22 Alsterfors glasbruk och deponi, Geo Innova AB, AB PentaCon och WSP Samhällsbyggnad AB, Reviderad Håkansson K., Gustavsson S., Ländell M. och Werkelin D. (2007): Miljötekniska undersökningar Etapp 2 Objekt 09 Flygsfors glasbruk och deponi, Geo Innova AB, AB PentaCon och WSP Samhällsbyggnad AB, Reviderad Håkansson K., Gustavsson S., Ländell M. och Werkelin D. (2007): Miljötekniska undersökningar Etapp 2 Objekt 10 Gadderås glasbruk och deponi, Geo Innova AB, AB PentaCon och WSP Samhällsbyggnad AB, Reviderad Håkansson K., Gustavsson S., Ländell M. och Werkelin D. (2007): Miljötekniska undersökningar Etapp 2 Objekt 20 Strömbergshyttan glasbruk och glasbruksdeponi, Geo Innova AB, AB PentaCon och WSP Samhällsbyggnad AB, Reviderad Fanger, G., Höglund, L. O., Jones, C. and Svensson, H. (2004): Undersökning och fördjupad riskbedömning av fem glasbruk i Kalmar och Kronobergs län samt förslag på generell metodik för riskbedömningar vid glasbruk, Svenska Glasbruksföreningen, Kemakta AR

30

31 Bilaga 1 Provmärkning Provmärkning för undersökningar vid glasbruksområden Exempel 1 04Gv3_ Glasbruksobjektets Id-nr. Tilldelas av projektledaren för respektive undersökningsobjekt Gv Vattenprov taget i grundvattenrör 3 Provpunkt inom objekt 04 _3.5-4 Filterdjup m under markytan Exempel 2 Exempel 3 Exempel 4a Exempel 4b Exempel 5 Exempel 6 Exempel 7 04Gv6_Ref _Ref 04GL2_ GL _ JSkr5_ JSkr _ JPg5_ JPg _ JPg_Mix_2,3,6,9 _Mix_2,3,6,9 04JSkr6_Ref _Ref 04Y9 Y Som ovan med tillägg av Ref för referensprov Glaskross, mäng mm från deponi Provtagningsdjup m under markytan Jordprov från bruksmark taget med skruvborr Provtagningsdjup m under markytan Jordprov från bruksmark taget i provgrop Provtagningsdjup m under markytan Samlingsprov från punkterna 2, 3, 6 och 9. Specifikation ges i fältprotokollet av från vilka nivåer de olika delproven härrör. Tillägg av Ref för referensprov Ytvattenprov, tex i grävd brunn, dike etc Kompletterande uppgifter innefattar bland annat: Hur provet tagits (tex engångsbailer eller sänkbar pump med engångsslang) Provtagarens namn Provtagningsdatum Ofiltrerat/Filtrerat 0,45 µm i fält Särskilda noteringar (tex grumligt, avvikande doft etc)

32

33 Bilaga 2 Karta med provtagningspunkter Dnr

34

35

36

37 Bilaga 3 Sammanställning av analysdata Dnr

38

39 Bilaga 3 Sammanställning av analysdata Totalhalter ytjord Gadderås 10 Gadderås 10YT 1A-3A 10 Gadderås 10YT 1B-3B Gadderås 10 YT 1C-3C TS % As mg/kg TS B mg/kg TS <1 <1 <1 Ba mg/kg TS Be mg/kg TS Cd mg/kg TS Co mg/kg TS Cr mg/kg TS Cu mg/kg TS Fe mg/kg TS Hg mg/kg TS <1 <1 <1 Li mg/kg TS Mn mg/kg TS Mo mg/kg TS <0.4 Ni mg/kg TS P mg/kg TS Pb mg/kg TS Sb mg/kg TS <3 <3 <3 Sr mg/kg TS V mg/kg TS Zn mg/kg TS

40 Bilaga 3 Sammanställning av analysdata Lakning av ytjord, Gadderås 10 Gadderås 10YT 1A-3A 10 Gadderås 10YT 1A-3A 10 Gadderås 10YT 1B-3B 10 Gadderås 10YT 1B-3B Gadderås 10 YT 1C-3C Gadderås 10 YT 1C-3C L/S 2 L/S 10 L/S 2 L/S 10 L/S 2 L/S 10 TS % Ca mg/kg TS Fe mg/kg TS K mg/kg TS Mg mg/kg TS Na mg/kg TS S mg/kg TS Al mg/kg TS As mg/kg TS B mg/kg TS < < <0.2 Ba mg/kg TS Cd mg/kg TS Co mg/kg TS Cr mg/kg TS < Cu mg/kg TS Hg mg/kg TS < < < Mn mg/kg TS Ni mg/kg TS Pb mg/kg TS Sb mg/kg TS Zn mg/kg TS ph Kond

41 Bilaga 3 Sammanställning av analysdata Totalhalter glaskross, Gadderås 10 Gadderås 10 GL Kross A 10 Gadderås 10 GL Kross B 10 Gadderås 10GL 0-0,8 TS % SiO2 % TS Al2O3 % TS CaO % TS Fe2O3 % TS K2O % TS MgO % TS MnO % TS Na2O % TS P2O5 % TS TiO2 % TS Summa % TS LOI % TS As mg/kg TS B mg/kg TS Ba mg/kg TS Be mg/kg TS <0.6 <0.6 <0,6 Cd mg/kg TS Co mg/kg TS Cr mg/kg TS 14.6 < Cu mg/kg TS Hg mg/kg TS <0.01 < La mg/kg TS < <6 Mo mg/kg TS <6 <6 <6 Nb mg/kg TS <6 <6 <6 Ni mg/kg TS Pb mg/kg TS S mg/kg TS Sb mg/kg TS Sc mg/kg TS <1 <1 <1 Se mg/kg TS Sn mg/kg TS <20 <20 <20 Sr mg/kg TS U mg/kg TS V mg/kg TS < W mg/kg TS <60 <60 <60 Y mg/kg TS Zn mg/kg TS Zr mg/kg TS

42 Bilaga 3 Sammanställning av analysdata Lakning av glaskross, Gadderås Gadderås 10GL Kross A Gadderås 10GL Kross A Gadderås 10GL Kross B Gadderås 10GL Kross B Gadderås 10GL 0-0,8 Gadderås 10GL 0-0,8 L/S 2 L/S 10 L/S 2 L/S 10 L/S 2 L/S 10 TS % Ca mg/kg TS Fe mg/kg TS K mg/kg TS 1.62 < < <8 Mg mg/kg TS <0.2 < Na mg/kg TS S mg/kg TS < < <4 Al mg/kg TS As mg/kg TS B mg/kg TS Ba mg/kg TS Cd mg/kg TS Co mg/kg TS Cr mg/kg TS <0.001 < Cu mg/kg TS Hg mg/kg TS < < < < Mn mg/kg TS Ni mg/kg TS < < Pb mg/kg TS Sb mg/kg TS Zn mg/kg TS ph Kond. ms/m

43 Sammanställning av analysdata - grundvatten Filtrerade prover 10 GV5 filt 10 GV8 filt 10 GV12 filt 10 GV20 filt 10 GV21 filt 10 GV22 filt 10 GV23 filt 10 Brunn 1:34 filt 10 Brunn 1:13 filt Ca mg/l Fe mg/l <0, K mg/l Mg mg/l Na mg/l S mg/l Al µg/l As µg/l <1 <1 1.1 < <1 B µg/l < < Ba µg/l Cd µg/l Co µg/l Cr µg/l <0,5 <0,5 1.5 <0,5 <0,5 <0,5 <0,5 <0,5 <0,5 Cu µg/l Hg µg/l <0,02 <0,02 <0,02 <0,02 <0,02 <0,02 <0,02 <0,02 <0,02 Mn µg/l Ni µg/l Pb µg/l Sb µg/l Zn µg/l Bilaga 3

44 Sammanställning av analysdata - grundvatten Ofiltrerade prover 10 GV5 ofilt 10 GV8 ofilt 10 GV12 ofilt 10 GV20 ofilt 10 GV21 ofilt 10 GV22 ofilt 10 GV23 ofilt 10 Brunn 1:34 ofilt 10 Brunn 1:13 ofilt Ca mg/l Fe mg/l K mg/l Mg mg/l Na mg/l S mg/l Al µg/l As µg/l < B µg/l < Ba µg/l Cd µg/l Co µg/l <0,2 <0,2 Cr µg/l <0,9 <0,9 Cu µg/l Hg µg/l <0, <0, <0,02 <0,02 <0,02 Mn µg/l Ni µg/l <0,6 1.6 Pb µg/l Sb µg/l Zn µg/l Bilaga 3

45 Bilaga 4 Fältnoteringar och protokoll Dnr

46

47 Foderrörsborrning och installation av grundvattenrör vid glasbruket i Gadderås Pockys brunnsborrning Geo Innova Punkt Borrobservationer (m u m y) Höjd över markytan (m) Djup (m u r ö k) Filter (m) Filtrets nivå (m u m y) 10GvFr block 1, sand 4-5 berg 10GvFr stort block 1, sand berg 10GvFr block 1, några dm jord berg 10GvFr23 ytjord lite glasbitar 1, berg Bilaga 4

48 Bilaga 4 Provtagning av grundvatten Grundvattenrör Rörmaterial Nivå (rök) Nivå (my) Lodad nivå Vattenyta Datum för lodning Rörets höjd över markytan Brunnsdjup Rördiameter (inner-) (m ö h) (m ö h) (m u r ö k) (m ö h) (m) (m u r ö k) (mm) Kommentar Gadderås 10GvPg5 PEH GvPg8 PEH röret lutar GvPg12 PEH GvFr20 PEH GvFr21 PEH GvFr22 PEH GvFr23 PEH Brunn 1:34 Betong Brunn 1:13 Betong

49 Provtagning av grundvatten Grundvattenrör/brunn Temperatur ph Elektrisk konduktivitet ( C) (µs/cm) Prov sänt för analys Provtagnings- och omsättnigsmetod Gadderås 10GvPg GV5 filt, 10GV5 ofilt Bailer 10GvPg GV8 filt, 10GV8 ofilt Bailer 10GvPg GV12 filt, 10GV12 ofilt Bailer 10GvOd GV20 filt, 10GV20 ofilt Bailer 10GvOd GV21 filt, 10GV21 ofilt Bailer 10GvOd GV22 filt, 10GV22 ofilt Bailer 10GvOd GV23 filt, 10GV23 ofilt Bailer 10Brunn 1: Brunn 1:34 filt, 10Brunn 1:34 ofilt Bailer 10Brunn 1: Brunn 1:13 filt, 10Brunn 1:13 ofilt Bailer Kommentar Prover har filtrerats i fält genom 0.45 µm filter. Bilaga 4

50

51 Bilaga 5 Fotografier Dnr

52

53 GEO INNOVA Bild 1: Deponerat glas och grundvattenrör 10GvPg5.

54 GEO INNOVA Bild 2: Foderrörsborrning och installation av grundvattenrör 10GvFr23.

55 GEO INNOVA Bild 3: Foderrörsborrning och installation av grundvattenrör 10GvFr22. Bild 4: Foderrörsborrning och installation av grundvattenrör 10GvFr20.