Glasbruksprojektet Sedimentundersökningar av sex glasbruksåar. Ljungbyån

Transkript

1 Dnr Glasbruksprojektet Sedimentundersökningar av sex glasbruksåar Ljungbyån (12 Målerås glasbruk, 11 Gullaskruvs glasbruk, 13 Orrefors glasbruk, 9 Flygsfors glasbruk, 8 Flerohopps fd glasbruk, 10 Gadderås glasbruk, 14 Pukebergs glasbruk) Torbjörn Davidsson, Karl Holmström Ekologgruppen i Landskrona AB

2 Dnr Glasbruksprojektet Sedimentundersökningar av sex glasbruksåar Ljungbyån Rapporten är upprättad av: Torbjörn Davidsson och Karl Holmström Granskning: Cecilia Holmström och Karin Magnusson Uppdragsgivare: Länsstyrelsen i Kalmar län, Glasbruksprojektet Kartutsnitt i rapporten redovisas med tillstånd enligt: Lantmäteriverket. Ur Geografiska Sverigedata, fastighetskartan. Dnr /188 Omslagsbild: Damm i Ljungbyån, Flerohopp. Foto: Birgitta Bengtsson Landskrona oktober 2006 med komplettering augusti 2007 EKOLOGGRUPPEN Utskriftsversion: Ekologgruppen i Landskrona AB, ADRESS: Järnvägsgatan 19B, Landskrona TELEFON: , FAX: , HEMSIDA: E-POST: mailbox@ekologgruppen.com

3 Dnr Förord Denna rapport redovisar resultat av undersökningar utförda inom ramen för Glasbruksprojektet Glasbruksprojektet är ett samverkansprojekt mellan länsstyrelserna i Kalmar och Kronobergs län samt Nybro, Emmaboda, Lessebo och Uppvidinge kommuner. Slutsatser och tolkningar som presenteras i rapporten är författarnas egna och skall inte tolkas som ställningstaganden från Glasbruksprojektet, länsstyrelserna eller kommunerna. Omfattning Inom Glasbruksprojektet har prioriterade glasbruksobjekt med hög riskklassning undersökts. Projektet som helhet omfattar utredningar av totalt 25 st glasbruksobjekt, varav 14 i Kalmar län och 11 i Kronobergs län. I antalet objekt ingår några glasbruksdeponier. Dessutom har sedimentföroreningar undersökts i sex åar/vattendrag i anslutning till bruken. Glasbruksåarna är Alsterån, Hagbyån, Ljungbyån, Lyckebyån, Ronnebyån och Mörrumsån. Glasbruksprojektets övergripande syfte är att ta fram underlag för att avgränsa och kvantifiera föroreningarna i mark och sediment vid ett antal prioriterade glasbruk i Kalmar och Kronobergs län. Utredningarna ligger till grund för en bedömning av hälso- och miljörisker i dagsläget och på sikt med påträffade föroreningar, klargör vilket åtgärdsbehov som finns och vilka efterbehandlingsåtgärder som kan vidtas för att minimera identifierade risker. Utredningarna utgör ett underlag för att prioritera vilka åtgärder som behöver vidtas. Arbetet har utförts i två etapper: Etapp 1 genomfördes under 2006, och etapp 2 har genomförts under Projektet slutrapportas i december Rapportering Fyllig rapportering och dokumentation av de olika undersökningarna har tagits fram inom Glasbruksprojektet. En fullständig lista över rapporter redovisas i kapitlet Referenser. Samtliga rapporter finns tillgängliga i elektronisk form för nedladdning på projektets hemsida: Kartor publicerade i enlighet med tillstånd Dnr /188, Lantmäteriverket. Ur Geografiska Sverigedata, fastighetskartan, översiktskartan, bakgrundskarta och vattenkartan (Kalmar och Kronobergs län). i

4 ii Dnr

5 Dnr SAMMANFATTNING Glasbruksprojektets övergripande syfte är att ta fram underlag för att avgränsa och kvantifiera föroreningar i mark och sediment, bedöma hälso- och miljörisker, samt föreslå åtgärder vid ett antal prioriterade glasbruk och i sex s k glasbruksåar i Kalmar och Kronobergs län. Dessa åar är Alsterån, Hagbyån, Ljungbyån, Lyckebyån, Mörrumsån och Ronnebyån. I denna rapport redovisas resultat från sediment- och vattenundersökningar i Ljungbyån. Inom avrinningsområdet har recipienter till Målerås glasbruk, Gullaskruvs glasbruk, Orrefors glasbruk, Flygsfors glasbruk, Flerohopps fd glasbruk, Gadderås glasbruk och Pukebergs glasbruk studerats. Syftet har varit att ge underlag för både riskbedömning och bedömning av åtgärdsbehov samt i största möjliga utsträckning avgränsa föroreningsutbredningen. Totalt har sedimentprov tagits på 83 platser, våtmarksprov på 3 platser och vattenprov på 15 platser. Merparten av sedimentproven är tagna i ytsediment, men prover har även tagits på sedimentnivåerna 8-10 cm och cm djup. Proven har analyserats på ett flertal metaller liksom ett antal andra relevanta parametrar. De ackumulerade sedimentens utbredning, tjocklek och risk för spridning nedströms har bedömts i fält. Genomförda undersökningar visar på kraftig föroreningspåverkan från flera av de studerade glasbruksobjekten. Ljungbyåns huvudfåra med dammar i området kring Orrefors och Flygsfors har hög föroreningsgrad av flera metaller, främst arsenik, kadmium, koppar och bly. Störst mängder metaller beräknades finnas i sedimenten i dämningspåverkade delar av åfåran. Vattenproven visade däremot inte på någon kraftig förorening med undantag av blyhalterna som vid flera lokaler var höga. Mindre diken vid Målerås och Flygsfors visade också på kraftig påverkan, där såväl sedimenten som vattnet i diken nedströms glasbruken uppvisade förhöjda halter av flera metaller. Vid övriga objekt var föroreningsgraden inte lika påtaglig, men höga halter uppmättes på flera lokaler. Åtgärder för att ta bort förorenade sediment bör i första hand koncentreras till de mest förorenade lokalerna. I andra hand rekommenderas punktinsatser i dammar vid glasbruksobjekten vid Flerohopp och Pukeberg. Utsläpp och läckage av föroreningar bör dokumenteras och åtgärdas. Komplettering Under augusti 2007 upprepades vattenprovtagningen upp- och nedströms samtliga glasbruk. Resultaten visade mycket stor överensstämmelse med undersökningarna Undersökningen visar att föroreningen sannolikt är pågående, och att tolkningen av resultaten för 2006 gäller. iii

6 iv Dnr

7 Dnr Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... i 1 UPPDRAG OCH SYFTE OMRÅDESBESKRIVNING Orientering Berörda ytvatten och recipientförhållanden UTFÖRDA UNDERSÖKNINGAR Tidigare utförda undersökningar Undersökningar Kompletterande undersökningar FÖRORENINGSSITUATIONEN Resultat från kemiska analyser Sammanfattande beskrivning av föroreningssituationen och möjliga åtgärdsalternativ Kompletterande undersökningar BEDÖMNING AV BEHOV AV VIDARE UNDERSÖKNINGAR SLUTSATSER Undersökningar Kompletterande undersökningar REFERENSER Bilaga 1 Provmärkning, provpunkter och provpunktskartor Bilaga 2 Metallföroreningar kartöversikt Bilaga 3 Kommentarer till provtagningsplatser och fältprotokoll Bilaga 4 Beräkning av föroreningsmängder v

8 vi Dnr

9 Dnr UPPDRAG OCH SYFTE Glasbruksprojektets övergripande syfte är att ta fram underlag för att avgränsa och kvantifiera föroreningar i mark och sediment, bedöma hälso- och miljörisker, samt föreslå åtgärder vid ett antal prioriterade glasbruk och i sex s k glasbruksåar i Kalmar och Kronobergs län. Dessa åar är Alsterån, Hagbyån, Ljungbyån, Lyckebyån, Mörrumsån och Ronnebyån. Föreliggande undersökningsdel inom glasbruksprojektet omfattar provtagning i sediment, våtmarker och vatten. Syftet med dessa undersökningar är att geografiskt kartlägga och avgränsa föroreningsutbredning och föroreningsgrad samt att ge underlag för bedömning av hälso- och miljörisker samt framtida spridningsrisker. Vidare skall undersökningarna ligga till grund för bedömning av vilka åtgärdsbehov som kan föreligga. Undersökningarna skall också mynna ut i förslag på vilka efterbehandlingsåtgärder som är lämpliga och hur eventuella åtgärdsarbeten skall prioriteras. I denna rapport redovisas resultat från undersökningar i Ljungbyån, vilken är recipient till Målerås glasbruk, Gullaskruvs glasbruk, Orrefors glasbruk, Flygsfors glasbruk, Flerohopps fd glasbruk, Gadderås glasbruk, Pukebergs glasbruk (objekt nr 12, 11, 13, 9, 8, 10 och 14 enligt Glasbruksprojektets benämning). Rapporten ingår som en av sex i den rapportserie som redovisar de sediment- och vattenundersökningar av sex glasbruksåar som genomförts sommaren 2006 med kompletteringar Arbetet har utförts av Ekologgruppen AB på uppdrag av Länsstyrelserna i Kalmar och Kronobergs län. I redovisningen av uppdraget ingår, utöver föreliggande rapport (levererad som Word- och pdffil), följande delar: Excelfiler med samtliga analysresultat Digitala fotografier Digitalt kartmaterial Fullständiga analysprotokoll från Analytica (kopior på original) Kopior på fältprotokoll Allt material har levererats till uppdragsgivaren och finns arkiverat hos Länsstyrelsen i Kalmar län. 1

10 2 Dnr

11 Dnr OMRÅDESBESKRIVNING 2.1 Orientering Föreliggande rapport behandlar undersökningar i Ljungbyåns avrinningsområde. Avrinningsområdet är nästan och helt hållet beläget inom Kalmar län. Medelavrinningen i området ligger mellan 6 och 8 l/s km 2 (SMHI 1996). Undersökta glasbruksobjekt inom avrinningsområdet ligger alla i Nybro kommun (se figur 1 och bilaga 1). Figur 1. Översiktskarta över Ljungbyåns avrinningsområde med glasbruksobjekt markerade. 2.2 Berörda ytvatten och recipientförhållanden Målerås Målerås är beläget vid Ljungbyåns avrinningsområdesgräns i nordväst (figur 1, bilaga 1). Glasbruket och deponin ligger norr om Vapenbäcksån, och området avvattnas både mot söder och mot norr/öster. Grundvattenströmningarna kring deponin är relativt komplicerade med avrinning åt flera håll (Länsstyrelsen i Kronoberg 2001). Skogsdiken med avrinning mot sydväst har ej undersökts i området närmast bruket. I Långegöl (8 ha) sydväst om glasbruket mynnar ett dike som misstänks avvattna delar av glasbruksområdet. Långegöl avvattnas via en mindre bäck som rinner till Vapenbäcksån. Tilloppsdiket till Långegöl var vid provtagningstillfället torrt uppströms landsvägen men anslutande vägdiken tillförde vatten. Långegöl hade vid provtagningstillfället mäktiga lösa ackumulationssediment ute i sjön (7 m djup). I kanten utanför dikesmynningen var mjuksedimentlagret tunnare. 3

12 Dnr Mot norr avvattnas glasbruksområdet via ett dike som börjar vid glasbruket med anslutande diken från väg och våtmarksområde (kärret närmast deponin) de första 150 m (bilaga 1). Diket hade vid provtagningstillfället huvudsakligen hårdbotten fram till vägbron i norra Målerås. De ackumulationsbottnar som hittades var mellan 1 och 2 dm tjocka. Mindre uttorkade diken med oklar flödesriktning anslöt till detta dike norr om glasbruket. Spridningsvägar för eventuellt grundvattenläckage från glasbruksområdet är ej kända eller utredda i denna undersökning. Inga spill- eller dagvattenledningar har dokumenterats i denna undersökning. Gullaskruv Gullaskruv ligger vid Ljungbyåns huvudfåra, som uppströms Orrefors heter Vapenbäcksån (bilaga 1). Drygt 2,5 km nedströms Gullaskruv rinner Vapenbäcksån in i Orranässjön. Ån har här ett avrinningsområde på 113 km 2. Orranässjön har en areal på cirka 1 km 2. På vägen ner mot Orranässjön vidgar sig ån på några sträckor till sjölika områden. Uppströms Gullaskruv har Vapenbäcksån relativt hård botten. Nedströms Gullaskruv fram till Orranäsasjön finns flera dammar och utvidgningar av å-fåran som vid fältbesöket hade lugnflytande vatten och mycket ackumulerat finsediment i kanterna. Mitt i strömfåran var botten dock för det mesta hård och stenig. På stora delar av åsträckningen var ån smalare och vattenrörelserna större med mjuksediment i kanterna ofta i näckrosbälten, där det binds av rötterna. Vid Orranäsasjöns inlopp och utlopp var djupet mindre än 1 m och botten mest hård med sand, sten och block. Mellan stenarna fanns mjuksediment men med liten mäktighet. I själva strömfåran var botten hård men i vikar och på större djup var mäktigheten av ackumulerat mjuksediment större. Vattendjupet vid provpunkterna ute i sjön var mellan 3 och 4,5 m. Bakom bruket och ner mot ett sumpigt område intill Vapenbäcksån ligger brukets deponi (Länsstyrelsen i Kronoberg 2001). Spridningsförutsättningarna till ytvatten bedöms som mycket stora då marken består av genomsläppliga jordarter och deponin ligger mycket nära Vapenbäcksån. Tidigare undersökningar visar på att ett visst utläckage av metaller sker till grundvatten och ytvatten från deponin (Länsstyrelsen i Kronoberg 2001). Inga ledningar har dokumenterats i denna undersökning. Orrefors Orrefors ligger vid Ljungbyåns huvudfåra (bilaga 1). Uppströms Orrefors heter ån Vapenbäcksån. Glasbruket i Orrefors ligger drygt 1,5 km nedströms Orranässjön. Ljungbyåns avrinningsområde vid Orrasjöns utlopp är 132 km 2. Nedströms Orrefors finns dämmen där ån vidgar sig, först vid Flygsfors och därefter vid Smedsfors. I den dämningspåverkade åfåran uppströms glasbruket bestod botten vid provtagningstillfället av mjuka sediment och dammen var till stor del igenväxt. I dammen närmast uppströms bruket fanns det mjuka sediment mest vid kanterna, och en hel del av detta bundet av näckrosrötter. Nedströms bruket bestod botten omväxlande av tjocka sediment och hårdbotten ner till maden ca 500 m österut. Där fanns gungfly på södra stranden och mycket ackumulerat sediment. Efter detta har ån ett bra fall ner till dammen vid Riveberg, där det vid provtagningstillfället fanns ganska mycket sediment i västra delen. Nedströms dammen var bottenförhållandena varierande med mestadels ganska tjocka och väl utbredda sedimentlager, ofta med stora stenar med sediment emellan. Speciellt mycket sediment fanns längs sträckan från vägbron och övre delen av dammen vid Flygsfors (mellan 0,3 till 0,8 m tjocka lager). I dammens nedre del fanns mindre sediment. 4

13 Dnr Ljungbyåns huvudfåra med omgivningar är 10 km nedströms Orrefors klassad som riksintresse för naturvård (Länsstyrelsen i Kronoberg 2001). Det är ett område med mycket hög känslighet och relativt högt skyddsvärde. Inga ledningar har dokumenterats i denna undersökning. Flygsfors Flygsfors ligger drygt 1 km öster om Orrefors vid Ljungbyån (bilaga 1). Glasbruksobjektet är beläget norr om Ljungbyån. Området avvattnas dels söder ut mot ån och dels norrut mot biflödet Barkabäcken. Dämmen i Ljungbyån finns strax nedströms Flygsfors samt ytterligare en km nedströms vid Smedsfors. Barkabäcken rinner ut i Ljungbyån strax uppströms Smedsfors. Mellan dammen i Flygsfors och Smedsfors kvarndamm var Ljungbyåns fåra vid provtagningstillfället omväxlande stenig/blockig med strömmande vatten och djupare med lugnare vatten. I de lugnare partierna fanns ackumulerat sediment längs strandkanterna där det ofta växte näckros och gäddnate. Mittfårans botten var, där den kontrollerades, hård. I Smedsfors kvarndamm fanns mjuksediment med varierande tjocklek. Framför inloppet till dammen var botten renspolad. I västra delen vid utloppet fanns mäktigast sedimentlager. Diket norr om glasbruksområdet hade mjukbotten närmast deponin. Fram till sammanflödet med Barkabäcken var botten omväxlande stenig och mjuk. Diket förde vid provtagningstillfället knappt något vatten och lokalen uppströms sammanflödet med Barkabäcken var fuktig, utan vatten. Barkabäcken hade från dikets utlopp omväxlande mjuk och hård botten fram till utflödet i Ljungbyån strax uppströms Smedsfors kvarndamm. Spridningsförutsättningarna till diket norr om deponin bedöms som stora (Länsstyrelsen i Kronoberg 2001). Både Barkabäcken och Ljungbyåns huvudfåra med omgivningar är klassade som riksintresse för naturvård nedströms Flygsfors. Inga ledningar har dokumenterats i denna undersökning. Tidigare undersökningar visar på att ett visst utläckage av metaller sker från deponin (Länsstyrelsen i Kronoberg 2001). Enligt uppgift från Nybro kommun finns på gamla kartor ett dike från norr som mynnar i Ljungbyån öster om fotbollsplanen i Flygsfors. Flerohopp Flerohopp ligger ganska centralt i Ljungbyåns avrinningsområde invid huvudfåran (bilaga 1). Huvudfåran är dock uppdelad i olika fåror vid passagen av Flerohopp. Nedströms Flerohopp kantas Ljungbyån av stora myrområden. Ca 4 km nedströms Flerohopp övergår åfåran i ett kvillområde och ytterligare ca 2 km nedströms delas fåran i två huvudstråk; Ljungbyån och Gunnaboån. Ovan förgreningen har Ljungbyån ett avrinningsområde på 248 km 2. Vid provtagningstillfället hittades ackumulerat sediment i dammarna. I dammen uppströms bruket var mjuksedimentlagret tjockt. I dammarna invid bruket togs proven nära utloppen och sedimentlagret var begränsat i tjocklek (10-30 cm). I dammen sydost om bruket fanns däremot tjocka lager i en stor del av dammen. Nedströms dammarna i Flerohopp har Ljungbyån ett lugnt lopp med mjukt sediment ackumulerat längs kanterna, ofta i näckros/gäddnate-bälten. Där mittfåran har kunnat kontrolleras har denna haft hårdbotten. Ljungbyån är, nedströms Flerohopp, fattig på dammar och sjöar i avgränsat provtagningsområde (Nybro kommun). Huvudfåran delar upp sig på flera armar vilket komplicerar karteringen av mjukbottnar. 5

14 Dnr Direkt nedströms Flerohopp är Ljungbyån med omgivningar av riksintresse för naturvården (Länsstyrelsen i Kronoberg 2001). Inga ledningar har dokumenterats i denna undersökning. Deponin sträcker sig ända ner till Ljungbyån (Länsstyrelsen i Kronoberg 2001). Gadderås Gadderås ligger cirka 5 km nordost Orrefors. Området ligger i Råsabäckens avrinningsområde men ej i direkt anslutning till något vattendrag (bilaga 1). Ett dike rinner förbi glasbruksområdet och fortsätter genom våtmarks/skogsområden. Råsabäcken mynnar i Ljunbyån strax nedströms Flerohopp och har här ett avrinningsområde på 42 km 2. Vattendraget löper inte genom några dammar eller sjöar. Cirka 0,5 km nordost om Gadderås ligger den lilla sjön Lansgöl. Diket hade vid provtagningstillfället stillastående vatten på uppströmslokalen och mjuksediment längs en stor del av sträckan. Där diket har stenig botten fanns någon cm sediment på stenarna. Lansgöl, öster om glasbruksområdet, hade mäktiga mjuksedimentlager. Troligen lakas föroreningar ut till grundvattnet som sedan rinner mot Gadderås samhälle (Länsstyrelsen i Kronoberg 2001). Något ytvatten är inte direkt hotat. Enligt rapport från Högskolan i Kalmar, Miljö- och naturresurslinjen (1988) finns vittnesmål om att stora mängder fluor och syra spolades ner i kärret mot Lansgöl. Enligt samma rapport rör sig grundvatten i området mot sydväst, dvs mot bäcken väster om Gadderås. Inga ledningar har dokumenterats i denna undersökning. Pukeberg Pukeberg ligger i Nybros södra del invid S:t Sigfridsån (bilaga 1). Uppströms Bolanders bäck, som kommer från nordost via Linneasjön har S:t Sigfridsåns ett avrinningsområde på 105 km 2. Nedströms Bolanders bäck, med mynning strax nedströms glasbruket, har S:t Sigfridsån ett avrinningsområde på 160 km 2. Nedströms i S:t Sigfridsån finns endast några mindre dammar och åvidgningar. Uppströms glasbruket bestod botten av flera steniga/blockiga partier med mycket lite mjuksediment. Ån hade vid provtagningstillfället både mjuk- och hårdbottenpartier ner till ca 2 km nedströms bruket, varefter botten var hård ner till dammen vid landsvägen. Större delen av dammens botten bestod av hårt material. Glasbruket är beläget på Nybroåsen som är sydöstra Sveriges största isälvsavlagring. På grund av detta är spridningsförutsättningarna mycket stora. S:t Sigfridsån och Nybroåsen är klassade som "Mycket högt naturvärde" (klass II) enligt Kalmar läns naturvårdsprogram. Inga ledningar har dokumenterats i denna undersökning. Infiltrering av processvatten har enligt uppgift gjorts i marken/stenkista (Fanger m fl 2004). 6

15 Dnr UTFÖRDA UNDERSÖKNINGAR 3.1 Tidigare utförda undersökningar Recipientkontroll Provtagning inom Ljungbyåns recipientkontroll sammanfaller med undersökningsområdet i föreliggande undersökning med 8 provpunkter, från Ljungbyåns källflöden i Målerås ner till Markustorps kvarndamm belägen i Ljungbyåns huvudfåra nedströms Flerohopp (Kommittén för samordnad kontroll i Ljungbyån 2004). Dessutom tas prov i St Sigfridsån vid ett antal punkter nedströms Nybro. Vid utflödet från Långegöl söder om Målerås tas vattenprov 6 ggr per år för analys av fysikaliska kemiska parametrar samt metaller. Vid Yttratorp sydost om Målerås tas vattenprov 6ggr per år för analys av metaller. På båda lokalerna har förhöjda halter av bly registrerats och vid Yttratorp även tillfälligtvis förhöjda värden av kadmium. Vid gamla vägen i Gullaskruv, Hälleberga Kvarn nedströms Gullaskruv och vid Riveberg nära Orrefors, tas vattenprov 6 ggr per år för analys av fysikaliska kemiska parametrar. På den senare lokalen tas även vattenprov 6 ggr per år för analys av metaller, varav flera av de analyserade uppvisat förhöjda värden. Vid Markustorps kvarn nedströms Flerohopp tas vattenprov 6 ggr per år för analys av fysikaliska kemiska parametrar. I St. Sigfridsån vid Kvarnfors, innan sammanflödet med Ljungbyån, tas vattenprov 12 ggr per år för analys av fysikaliska kemiska parametrar samt metaller. Halterna av kadmium, koppar och nickel har där enstaka år varit förhöjda. Förutom analys av vatten mäts årligen metallhalter i vattenmossa på sex platser i huvudfåran med provtagning i augusti. Analyserna visar på förhöjda halter av flera metaller men generellt minskande trender mellan 1991 och Övriga undersökningar Länsstyrelsen i Kalmar län (1987) har undersökt metallinnehållet i vattenmossa på flera lokaler i Ljungbyån. Man fann höga halter av bly och arsenik på flera av lokalerna bl a i Målerås nedströms Långegöl, i dagvattendike vid Målerås glasbruk, i Vapenbäcksån nedströms Målerås, vid Gullaskruv, Orrefors och Flygsfors samt i St. Sigfridsån nedströms Pukeberg. Ett antal sedimentundersökningar har genomförts i Ljungbyån. En utredning av blypåverkan i Ljungbyån (Alcontrol 2004) visar på förhöjda halter i ytsediment (0-2 cm) i dammen vid Smedsfors (nedströms Orrefors och Flygsfors). Halterna var däremot låga i sediment från Orranässjön ca 4 km nedströms Gulaskruv, liksom i Ljungbyåns nedre delar. Brink och Söderberg (1988) har undersökt området mellan Orrefors och Flerohopp och fann förhöjda halter av bly och arsenik i bottensediment. Pettersson och Svensson (1982) har undersökt samma område och fann förhöjda halter av bly i sediment, vatten och mossa. Glasbruksobjekten vid Målerås och Pukeberg har ingått i en metodikstudie i Glasbruksprojektets regi (Fanger m fl 2004). Vid Målerås dock har inga undersökningar gjorts som berör sediment eller ytvatten. Vid Pukeberg registrerades vid mätningar 2002 förhöjda halter av bly i ytvatten i Kärringagölen. På samma lokal togs även ett sedimentprov vilket uppvisade metallhalter som bedömdes vara låga (Fanger m fl 2004). 7

16 Dnr Undersökningar 2006 Omfattning Sediment- och vattenprovtagning har genomförts i recipienter till Målerås glasbruk, Gullaskruvs glasbruk, Orrefors glasbruk, Flygsfors glasbruk, Flerohopps fd glasbruk, Gadderås glasbruk, Pukebergs glasbruk under juni och juli Sedimentkärnor har tagits med sedimenthämtare. Sedimentkärnorna har skivats i skikten 0-0,02 m, 0,08-0,10 m samt 0,18-0,20 m djup enligt nedanstående tabell. Provtagningslokalerna har valts ut där bottnar med ackumulationssediment hittats. P g a att många prov tagits i rinnande vatten och i damm-, sjöinlopp måste dock stor försiktighet tillämpas i de fall resultat från olika sedimentdjup värderas. Möjligheter för stora olikheter i sedimentationshastighet, olikheter i sedimentets ursprung samt omlagringar p g a strömmar, bioturbation etc måste beaktas. För vattenprov, där stora variationer från prov tagna vid olika tillfällen kan förväntas, måste resultaten värderas och hanteras som de tidsmässiga stickprov de är. Våtmarksprov har tagits nedströms Gullaskruv, Orrefors och Flerohopps glasbruk. Lokalerna har spridits ut längs vattendrag/dammar/sjöar för att ge en bild av föroreningsförekomster, spridningsvägar och risk för framtida spridning. Fördelningen av sediment- våtmarks- och, vattenprov har diskuterats fram i samarbete med beställarens projektgrupp (tabell 3.1). Uppströms/referensprov har tagits för såväl vatten som sedimentprov. Vattenprovet i Ljungbyån nedströms Orrefors fyller även en funktion som ett uppströmsprov till Flygsfors och avgränsningen mellan undersökningsområdena är diffus. Upp och nedströmsprov har även tagits i diket vid Flygsfors deponi. För att bedöma spridningen av metaller har 5 sedimentprov tagits i dammar längre nedströms Flerohopp (Blomkulla 4,5 km nedströms, Gunnabo 12 km nedströms, Maltebo 18 km nedströms och Meltorp 13 km nedströms Flerohopps glasbruk). Våtmarksproven har skivats i skikt 0-0,02 m, 0,08-0,10 m samt 0,18-0,20 m djup med undantag av våtmarken i Orrefors där det bara gick att få upp en kortare jordkärna vilket gav två skikt (0-0,02 m och 0,08-0,10 m). Samtliga prov har analyserats av Analytica AB, förutom vattnets syrgashalt, temperatur, konduktivitet och ph, vilka har mätts i fält. Samtliga provlokaler visas på karta i bilaga 1. Tabell 3.1 Provfördelning för Ljungbyåns glasbruksobjekt. Målerås glasbruk provtyp Antal provpunkter Antal analyser (samtliga genomförda) Sediment 0-2 cm 4 4 Sediment 0-2, 8-10 cm 1 2 Sediment 0-2, 8-10, cm 1 3 Totalt 6 9 Våtmark 0 0 Ytvatten 2 2 Gullaskruv glasbruk provtyp Antal provpunkter Antal analyser (samtliga genomförda) Sediment 0-2 cm Sediment 0-2, 8-10 cm 2 4 Sediment 0-2, 8-10, cm 2 6 Totalt Våtmark 0-2, 8-10, cm 1 3 Ytvatten 2 2 8

17 Dnr Fortsättning tabell 3.1 Orrefors glasbruk provtyp Antal provpunkter Sediment 0-2 cm Sediment 0-2, 8-10 cm 2 4 Sediment 0-2, 8-10, cm 1 3 Totalt Våtmark 0-2, 8-10 cm 1 2 Ytvatten 2 2 Antal analyser (samtliga genomförda) Flygsfors glasbruk provtyp Antal provpunkter Antal analyser (samtliga genomförda) Sediment 0-2 cm Sediment 0-2, 8-10 cm 4 8 Sediment 0-2, 8-10, cm 3 9 Totalt Våtmark 0 0 Ytvatten 3 3 Flerohopp glasbruk provtyp Antal provpunkter Antal analyser (samtliga genomförda) Sediment 0-2 cm Sediment 0-2, 8-10 cm 2 4 Sediment 0-2, 8-10, cm 2 6 Totalt Våtmark 0-2, 8-10, cm 1 3 Ytvatten 2 2 Gadderås glasbruk provtyp Antal provpunkter Antal analyser (samtliga genomförda) Sediment 0-2 cm 5 5 Sediment 0-2, 8-10 cm 0 0 Sediment 0-2, 8-10, cm 1 3 Totalt 6 8 Våtmark 0 0 Ytvatten 2 2 Pukeberg glasbruk provtyp Antal provpunkter Antal analyser (samtliga genomförda) Sediment 0-2 cm 2 2 Sediment 0-2, 8-10 cm 4 8 Sediment 0-2, 8-10, cm 0 0 Totalt 6 10 Våtmark 0 0 Ytvatten 2 2 9

18 Dnr Metodik Provtagning och sedimentkartering Sedimentkartering har skett genom att sedimentproppar tagits upp med sedimenthämtare (se nedan) och sedimentets karaktär och mäktighet beskrivits. Som stöd för sedimentkarteringen har också använts ekolod samt en ljudsond med vilken sedimentets karaktär (fast-mjukt) kan indikeras. Intakta sedimentkärnor har tagits med sedimenthämtare (modell Benell 70 mm, och modell Kajak 50 mm). Sedimentkärnorna har skivats med tillhörande skivningsutrustning i skikt 0-0,02 m, 0,08-0,10 m samt 0,18-0,20 m djup. Våtmarksprov har tagits på liknande sätt som sedimentprov genom att plexiglasrör (70 mm) tryckts ner i marken. Före provtagning har vegetation och förna avlägsnats lokalt från provplatsen. Provtagningsmetodiken för sediment och våtmarksprov har följt Naturvårdsverkets handbok för miljöövervakning, undersökningstyp: Metaller i sediment (ver. 1:1, ). Provtagning av vatten har följt svensk standard: SS och SS All provtagning har utförts av Ekologgruppen i Landskrona AB. Analyser Analys av torrsubstans (TS) och glödförlust (GF) i sediment och våtmarksprov har utförts enligt svensk standard, SS Metallanalyser av sediment- och våtmarksprov har utförts genom att proven torkats enligt SS varefter uppslutning skett i slutna teflonbehållare med HNO 3 + H 2 O 2. Metallanalyser av vattenprov har utförts genom upplösning av prov med HNO 3 (Se med HCl). Analyser av förbehandlade sediment-, våtmarks- och vattenprov har därefter skett enligt EPA-metoder (modifierade) (ICP-AES) och (ICP-SFMS). Analys av kvicksilver i vattenprov har skett enligt SS-EN (modifierad). Fältanalyser har utförts efter svensk standard: syrgashalt och temperatur SS-EN 27027, konduktivitet SS-EN och ph SS Övriga analyser av vatten har utförts enligt följande: alkalinitet SS-EN ISO , suspenderad substans SS-EN 872, turbiditet (grumlighet) SS , färgtal SS-EN ISO 7887, glödrest och glödgningsförlust av suspenderad substans SS , TOC DIN EN 1484 H3, totalfosfor DIN och klorid EN ISO Samtliga prov har analyserats av Analytica AB, förutom vattnets syrgashalt, temperatur, konduktivitet och ph, vilka mättes i fält av Ekologgruppen. Resultatbedömning För klassning av erhållna resultat har Naturvårdsverkets rapportserie Bedömningsgrunder för miljökvalitet använts. Främst har klassning skett efter rapport 4913, Sjöar och vattendrag, se tabell

19 Dnr Tabell 3.2 Tillståndsklassning av metallhalter i sediment och vatten enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet, sjöar och vattendrag (Rapport 4913). Metaller i sediment Tillståndsklassning (mg/kg TS) Klass, benämning Cu Zn Cd Pb Hg Cr Ni As 1 Mycket låga halter < 15 < 150 < 0,8 < 50 < 0,15 < 10 < 5 < 5 2 Låga halter , ,15-0, Måttligt höga halter , Höga halter Mycket höga halter > 500 > 5000 > 35 > 2000 > 5 > 500 > 250 > 150 Metaller i vatten Tillståndsklassning (µg/l) Klass, benämning Cu Zn Cd Pb Cr Ni As 1 Mycket låga halter < 0,5 < 5 < 0,01 < 0,2 < 0,3 <0,7 < 0,4 2 Låga halter 0, ,01-0,1 0,2-1 0,3-5 0,7-15 0,4-5 3 Måttligt höga halter ,1-0, Höga halter ,3-1, Mycket höga halter > 45 > 300 > 1,5 > 15 > 75 > 225 > 75 Resultat avseende ämnen och parametrar som ej behandlas i Bedömningsgrunder för miljökvalitet har tillsvidare ej klassats men när så bedömts vara relevant har sådana resultat kommenterats genom att de jämförts med övriga resultat i denna undersökning. 3.3 Kompletterande undersökningar 2007 Vattenprovtagningen från 2006 upprepades i augusti Proven togs på samma ställen med undantag av provet nedströms Pukebergs Glasbruk som fick flyttas längre nedströms pga översvämningar av huvudfåran i en otillgänglig våtmark (bilaga 1). Samma analyser som 2006 genomfördes och samma fält- och labmetodik användes som vid den tidigare undersökningen. Analys av glödförlust/glödrest av suspenderat material gjordes ej

20 Dnr Damm Ljungbyån Flerohopp 12

21 Dnr FÖRORENINGSSITUATIONEN 4.1 Resultat från kemiska analyser Målerås glasbruk Undersökningar 2006 Resultaten pekar på kraftigt förhöjda halter av arsenik i sediment från diket mot norr nedströms glasbruket (LJ_SED2 och 3), samt måttligt höga halter i prov tagna i Långegöl med tillflödande dike (bilaga 2). Det skall tilläggas att det inte finns någon kontakt mellan ytvattnet i norra diket och diket mot Långegöl. Provet taget i västra diket (LJ_SED1) är sannolikt att betrakta som ett uppströmsprov och har inga förhöjda halter av analyserade metaller (tabell 4.1 bilaga 1 och 2). Bly och kadmium uppvisar måttligt höga halter i flera prov, medan krom, koppar och zink på enstaka provtagningslokaler uppvisade måttligt höga halter. För parametrar som saknar tillståndsklassning registrerades något högre halter av bor och vanadin i sediment (jämfört med datamaterialet från samtliga 6 glasbruksåar). Vattenproven där båda är nedströmsprov i samma dike, visar förhöjda halter av i stort sett samma metaller som i sedimentet (tabell 4.9). Arsenikhalten klassas som mycket hög i vattenprovet omedelbart nedströms bruket. Av de metaller som saknar tillståndsklassning för ytvatten, uppvisar flera höga halter jämfört med datamaterialet för samtliga glasbruksåar, t ex antimon, selen, barium, kobolt, mangan och uran. Undersökningar 2007 Ytvattenundersökningarna nedströms Målerås glasbruk visar mycket stor överensstämmelse med provtagningen 2006 (tabell 4.9 och 4.10). Tabell 4.1 Analysresultat från sedimentprov tagna vid Målerås glasbruk. Halter i mg/kg TS för metaller samt procent för torrsubstans (TS) och glödförlust (GF). Parametrarna är: arsenik, bor, barium, kadmium, kobolt, krom, koppar, kvicksilver, nickel, bly, antimon, vanadin och zink. Parametrar märkta med asterisk (*) har klassats enligt SNV Rapport 4913 enligt följande: (ej markerat) = mycket låga och låga halter, = måttligt höga halter, = höga halter och = mycket höga halter. Läge Provmärkning Nivå TS GF As * B Ba Cd * Co Cr * Cu * Hg * Ni * Pb * Sb V Zn * Dike västerut nedströms glasbruk LJ_SED1 0-0,02 11,6 83,8 1,96 45, ,33 0, ,1 2,77 77,1 0,61 8,5 16,4 Dike norrut nedströms glasbruk LJ_SED2 0-0,02 5, , ,36 3,2 3 18,1 0,06 3,69 211,0 6,1 29,2 178 Dike norrut nedströms glasbruk LJ_SED3 0-0,02 5,9 65, , ,19 3, ,4 0,14 6,6 224,0 2, Dike uppströms Långgöl LJ_SED4 0-0,02 2,3 61,8 18,5 12,1 68,6 0,44 1, ,7 0,13 5,44 353,0 0, ,8 Långgöl nära inlopp LJ_SED5 0-0,02 1,9 52,7 12, ,61 9, ,5 0,12 8,32 196,0 0,62 77, ,08-0,10 9,2 39,7 15 <2 63,9 3,69 34, ,5 0,15 10,3 187,0 1,04 52,3 338 Långgöl mitt LJ_SED6 0-0,02 2,9 20,7 15,3 14, ,39 23, ,7 0, ,0 0,14 38, ,08-0,10 3,7 24,1 6,16 4, ,42 34,8 17 5,87 0,05 4,38 83,6 0, ,9 0,18-0,20 3,7 23,7 6,54 3, ,12 51,6 32 9,4 0,09 1,38 59,5 0,48 48,

22 Dnr Gullaskruvs glasbruk Undersökningar 2006 Sedimentproven uppvisar med ett par undantag måttligt höga halter av kadmium (tabell 4.2 bilaga 2). Uppströmsprovet har inga förhöjda halter, varför påverkan från glasbruket är sannolik. Måttligt höga halter av metaller med tillståndsklassning registrerades för koppar och krom (enstaka prov) samt zink (flera prov). Även vid Gullaskruv är halten av bor något hög jämfört med datamaterialet från samtliga 6 glasbruksåar. Våtmarksprovet vid Gullaskruv uppvisade inga förhöjda halter av analyserade metaller (tabell 4.8). Nedströmsvattenprovet visade på måttligt höga halter av kadmium och koppar, medan uppströmsprovets halter ej var förhöjda (tabell 4.9). Undersökningar 2007 Vattenproven visar på måttligt höga halter av kadmium och bly. Uppströmsprovet visade högre kadmiumhalt än nedströmsprovet (tabell 4.10). Tabell 4.2 Analysresultat från sedimentprov tagna vid Gullaskruvs glasbruk.. Halter i mg/kg TS för metaller samt procent för torrsubstans (TS) och glödförlust (GF). Parametrarna är: arsenik, bor, barium, kadmium, kobolt, krom, koppar, kvicksilver, nickel, bly, antimon, vanadin och zink. Parametrar märkta med asterisk (*) har klassats enligt SNV Rapport 4913 enligt följande: (ej markerat) = mycket låga och låga halter, = måttligt höga halter, = höga halter och = mycket höga halter. Läge Provmärkning Nivå TS GF As * B Ba Cd * Co Cr * Cu * Hg * Ni * Pb * Sb V Zn * Ljumgbyån uppstr bruk LJ_SED11 0-0,02 12,1 31,1 3,27 11,7 66,1 1,89 8,17 8 9,59 0,06 5,57 49,4 0, Vapenb-ån 200 m nedstr bruk LJ_SED12 0-0,02 7,2 56,4 7,95 12, , , ,0 1, Vapenb-ån 750 m nedstr bruk LJ_SED13 0-0,02 3,1 55,3 7,41 16, ,27 18, ,16 6,56 95,4 0,88 21,6 254 Vapenb-ån 1 km nedstr bruk LJ_SED14 0-0,02 3,8 54,7 5,99 12, ,21 28, ,12 6,52 74,1 0,66 16,3 181 LJ_SED14 0,08-0,10 6,5 51,9 5,16 13, ,59 16, ,17 6,62 113,0 0,73 23,1 221 LJ_SED14 0,18-0,20 8,2 49,6 5,36 2, ,18 21, ,9 0,19 8,89 116,0 0,7 22,2 187 Damm 1,5 km nedstr bruk LJ_SED15 0-0,02 5,2 47,6 5,27 2, ,36 24,5 9 20,2 0,18 6,87 118,0 0,76 17,9 242 LJ_SED15 0,08-0,10 7,6 41,7 7,48 5, ,61 24, ,9 0,22 7,43 132,0 0, Damm 1,5 km nedstr bruk LJ_SED16 0-0,02 3,1 49,6 6,16 < , ,9 0,17 8,87 118,0 0,8 23,6 302 Ån 1,2 km uppstr Orranäsasjön LJ_SED17 0-0,02 6,7 42,7 6,27 5, , ,4 15 0,09 7,74 46,3 0,44 17,4 340 Ån 750 m uppstr Orranäsasjön LJ_SED18 0-0,02 10,4 31,5 5,97 4, ,05 22, ,5 0,09 7,9 49,7 0,31 19,9 273 Ån 500 m uppstr Orranäsasjön LJ_SED19 0-0,02 4,5 30,8 5,88 < ,19 30,4 11,7 10,3 0,15 6,03 45,6 0,2 19,2 251 Ån 150 km uppstr Orranäsasjön LJ_SED20 0-0, ,9 5,11 < ,37 16,3 11,4 9,35 0,12 5,25 44,7 0,17 19,1 235 LJ_SED20 0,08-0,10 12,1 27,1 4,65 < ,49 17,1 12,8 11,7 0,12 6,52 55,9 0, Ån 150 km uppstr Orranäsasjön LJ_SED21 0-0,02 21,1 29,6 3,53 < ,73 11,8 20,9 8,77 0,15 5,96 65,4 0,15 33,8 106 Orranäsasjön nära inlopp LJ_SED22 0-0,02 7,1 30,1 5,26 < ,98 18,6 13,3 11,5 0,13 6,79 52,8 0,25 22,1 280 Orranäsasjön västra delen LJ_SED23 0-0,02 4,7 28 8,75 < ,25 30,3 14,7 15,5 0,18 8,8 82,6 0,36 29,7 349 LJ_SED23 0,08-0,10 9,1 25,8 9,52 < ,67 31,9 15,8 18,1 0,2 10,5 93,7 0, LJ_SED23 0,18-0,20 9,7 37,1 4,01 < ,27 12,7 16,0 13,8 0,1 6,01 48,0 0,19 31,3 181 Orranäsasjön västra delen LJ_SED24 0-0,02 5,4 31,5 8,23 < ,59 24,6 14,7 17,4 0,17 9,47 103,0 0,41 33,5 385 Orranäsasjön nära utlopp LJ_SED25 0-0,02 7,2 27,5 6,68 < ,83 25,5 10,8 12,9 0,16 8,07 81,5 0,29 25,4 301 Orranäsasjön nära utlopp LJ_SED26 0-0,02 5,6 28,2 7,21 < ,52 35,1 8,5 10,1 0,11 6,84 64,6 0,27 21,

23 Dnr Orrefors glasbruk Undersökningar 2006 Kraftigt förhöjda koncentrationer av flera metaller uppmättes i sediment från provtagningslokaler nedströms glasbruket (tabell 4.3, bilaga 2). Att föroreningarna stammar från Orrefors glasbruk är tydligt eftersom nedströmsproven hade betydligt högre halter än de tre uppströmsproven. Uppströmsproven uppvisade i stort samma föroreningar och halter som prov från Gullaskruvsområdet och nedströms. Ett av uppströmsproven hade även måttligt höga halter koppar, kvicksilver och bly. Nedströms Orrefors uppvisar resultaten höga till mycket höga halter av bly och måttligt höga till mycket höga halter av arsenik. Även kadmium, koppar och zink uppvisar förhöjda värden. För parametrar som saknar tillståndsklassning upptäcktes något högre halter av bor, barium, antimon och vanadin i sediment (jämfört med datamaterialet från samtliga 6 glasbruksåar). De förhöjda koncentrationerna sträcker sig ända ner till Flygsfors och längre (se nedan). Det finns ingen tydlig skillnad i halter mellan sediment från dammar och åfåror. Ej heller är det någon stor skillnad i halter i sediment tagna från olika nivåer. Våtmarksprovet hade måttligt höga halter av koppar och bly (tabell 4.8). Nedströmsvattenprovet hade förhöjda halter av bly (tabell 4.9). Av de metaller som saknar tillståndsklassning för ytvatten, uppvisar antimon höga halter i nedströmsprovet jämfört med uppströmsprovet och jämfört med datamaterialet för samtliga glasbruksåar. Undersökningar 2007 I stort överensstämmer mätningen 2007 med mätningen Den förhöjda blyhalten i ytvatten nedströms glasbruket registrerades som måttligt hög. Antimonhalterna var betydligt lägre än 2006 (tabell 4.10). Tabell 4.3 Analysresultat från sedimentprov tagna vid Orrefors glasbruk.. Halter i mg/kg TS för metaller samt procent för torrsubstans (TS) och glödförlust (GF). Parametrarna är: arsenik, bor, barium, kadmium, kobolt, krom, koppar, kvicksilver, nickel, bly, antimon, vanadin och zink. Parametrar märkta med asterisk (*) har klassats enligt SNV Rapport 4913 enligt följande: (ej markerat) = mycket låga och låga halter, = måttligt höga halter, = höga halter och = mycket höga halter. Läge Provmärkning Nivå TS GF As * B Ba Cd * Co Cr * Cu * Hg * Ni * Pb * Sb V Zn * Vapenb-ån 1 km uppstr bruk LJ_SED31 0-0,02 7,5 38,3 4,57 < ,57 14, ,6 0,12 5,52 46,2 0,27 23,1 167 Damm 200 m uppstr bruk LJ_SED32 0-0,02 14,3 27,7 9,8 < ,09 16,8 9 29,7 0,32 7, ,59 16,8 282 Damm 200 m uppstr bruk LJ_SED33 0-0,02 5,6 33,7 4,36 < ,62 20, ,1 0,17 7,3 66,4 0,34 20,1 230 Åfåra 150 m nedstr bruk LJ_SED34 0-0,02 4,8 28,6 59,4 33, ,06 21, ,14 22, ,2 28,6 600 LJ_SED34 0,08-0,10 19,1 12, , ,73 8, ,13 15, ,4 32,4 214 Åfåra 600 m nedstr bruk LJ_SED35 0-0,02 22,2 13, ,5 94,1 1,4 8, ,9 0,16 9, , Åfåra 800 m nedstr bruk LJ_SED36 0-0,02 12,7 19,6 11,8 3,55 98,1 1,87 13, ,5 0,08 8, ,72 21,9 259 Damm 1,2 km nedstr bruk LJ_SED37 0-0,02 21,2 20,8 10,3 < ,21 12, ,3 0,08 7, ,52 38,5 165 Åfåra 1,3 km nedstr bruk LJ_SED38 0-0, ,1 25,2 < ,66 19, ,4 0,04 5, ,35 28,9 214 Åfåra 1,7 km nedstr bruk LJ_SED39 0-0,02 6,6 33,4 40,1 8, ,09 57, ,4 0,24 20, ,1 52,4 546 Ljungbyån uppstr Flygsfors LJ_SED40 0-0,02 17,1 18,4 56,9 8, ,47 37, ,2 0,16 10, ,06 40,4 338 Ljungbyån uppstr Flygsfors LJ_SED41 0-0,02 11,8 28,8 11,4 2,41 61,5 0,83 8, ,06 4, ,03 26,2 118 Damm Flygsfors LJ_SED42 0-0,02 5,4 32,9 26,5 7, ,25 43, ,5 0,17 13, ,76 37,7 440 LJ_SED42 0,08-0,10 17,4 21,2 22,3 11, ,02 26, ,7 0,12 12, ,57 49,4 251 Damm Flygsfors LJ_SED43 0-0,02 4, , ,04 53, ,2 0,14 13, ,38 35,8 422 LJ_SED43 0,08-0,10 7,2 31,9 28,1 8, ,98 45, ,5 0,16 12, ,33 39,4 383 LJ_SED43 0,18-0,20 8, ,5 7, ,64 49, ,8 0, ,32 37,9 373 Damm Flygsfors LJ_SED44 0-0,02 8,8 27,2 33,2 9, ,44 37, ,4 0,14 13, , Damm Flygsfors LJ_SED45 0-0,02 6, ,6 13, ,41 73, ,7 0,3 24, ,24 74,

24 Dnr Flygsfors glasbruk och deponi Undersökningar 2006 De höga halterna registrerade i sediment från Ljungbyån uppströms Flygsfors fortsätter utan att avklinga ned till Smedsfors Kvarn (tabell 4.4, bilaga 2). Höga halter registrerades främst för bly, arsenik, kadmium och koppar. Blykoncentrationerna gavs den högsta klassningen i flera prov och på olika nivåer i sedimenten. Flera andra metaller, däribland kvicksilver, uppvisade förhöjda värden. Av de icke klassade metallerna var halterna av bor, barium, kobolt, antimon och vanadin förhöjda jämfört med datamaterialet från samtliga 6 glasbruksåar. Vattenproven uppströms (= nedströms Orrefors) och nedströms Flygsfors bruk visade båda på förhöjda halter av bly (tabell 4.9). Av de metaller som saknar tillståndsklassning för ytvatten, uppvisar antimon i nedströmsprovet samma höga halter som i nedströms provet vid Orrefors. Diket som löper förbi och norr om deponin i Flygsfors (tabell 4.4, bilaga 2, prov LJSED51-54) uppvisade höga till mycket höga halter av arsenik ner till sammanflödet med Barkabäcken. Även kadmium och koppar uppvisade höga halter, medan krom, kvicksilver, nickel, bly, och zink uppvisade måttligt höga halter. Diket hade tydligt förhöjda halter av barium, kobolt och vanadin jämfört med datamaterialet från samtliga 6 glasbruksåar. Märkligt i sammanhanget är att det som tolkats som ett uppströmsprov (LJ_SED51) ca 200 m nordväst om deponin hade väl så höga halter som provet nedströms tabell (4.4, bilaga 1, bilaga 2). Eftersom strömriktningen är tydlig, kan man spekulera i om det finns en annan källa uppströms. Vattenprovet visade på samma sak, nämligen förhöjda halter såväl uppströms som nedströms av arsenik, koppar och bly (tabell 4.9). Av de metaller som saknar tillståndsklassning för ytvatten, uppvisar flera höga halter jämfört med datamaterialet för samtliga glasbruksåar, t ex antimon, selen, barium, kobolt, mangan och uran. Undersökningar 2007 Vattenproven uppströms (= nedströms Orrefors) och nedströms Flygsfors bruk uppvisade liksom 2006 förhöjda halter av bly (tabell 4.10). Antimonhalterna var lägre än Såväl uppströms som nedströms deponin registrerades måttligt höga och höga halter av arsenik, koppar och bly, de två senare tydligt högre nedströms (tabell 4.10). Kadmiumhalten var liksom 2006 ca 10 ggr förhöjd nedströms deponin och där klassad som hög. Arsenikhalten var hög både upp- och nedströms deponin. Flera av de metaller som saknar tillståndsklassning för ytvatten, uppvisar förhöjda halter nedströms deponin. Ljungbyån vid Flerohopp 16

25 Dnr Tabell 4.4 Analysresultat från sedimentprov tagna vid Flygsfors glasbruk. Halter i mg/kg TS för metaller samt procent för torrsubstans (TS) och glödförlust (GF). Parametrarna är: arsenik, bor, barium, kadmium, kobolt, krom, koppar, kvicksilver, nickel, bly, antimon, vanadin och zink. Parametrar märkta med asterisk (*) har klassats enligt SNV Rapport 4913 enligt följande: (ej markerat) = mycket låga och låga halter, = måttligt höga halter, = höga halter och = mycket höga halter. Läge Provmärkning Nivå TS GF As * B Ba Cd * Co Cr * Cu * Hg * Ni * Pb * Sb V Zn * Åfåra 600 m nedstr bruk LJ_SED46 0-0,02 5,3 35,2 33,6 6, ,03 50, ,9 0,151 20, ,77 42,6 587 Åfåra 500 m nedstr bruk LJ_SED47 0-0,02 6,5 29,2 20,7 3, ,38 46, ,4 0,105 13, ,54 39,3 395 LJ_SED47 0,08-0,10 16,1 27,7 22,1 4, ,95 29, ,5 0,107 11, ,83 40,7 316 LJ_SED47 0,18-0,20 16, ,5 6, ,04 16, ,122 7, ,73 34,9 224 Åfåra 1 km nedstr bruk LJ_SED48 0-0,02 11,3 17,5 22,9 < ,41 49,6 7 8,71 <0,04 10, ,97 57,3 482 Damm 800 m nedstr bruk LJ_SED49 0-0,02 2,4 33, , , ,29 92, , LJ_SED49 0,08-0,10 14,3 30,5 21,1 4, ,78 37, ,9 0,116 10, ,77 45,2 299 Dike uppstr deponi LJ_SED51 0-0,02 5,3 84, , ,63 15, ,161 16, , Dike direkt nedstr deponi LJ_SED52 0-0,02 1,9 54, , , ,3 0,122 7,59 131,0 11, Dike 500 m nedstr deponi LJ_SED53 0-0,02 5, , ,67 25, ,4 43, , LJ_SED53 0,08-0, ,3 48,7 3, ,21 7, ,8 0,127 14,1 36,1 1,35 72,7 61,3 Dike 1 km nedstr deponi LJ_SED54 0-0,02 30,3 36, , ,59 27, ,8 0,194 12, ,81 45,7 255 Barkabäcken nedre delen LJ_SED55 0-0,02 7,5 34,4 13 <2 90,3 1,87 35, ,4 0,108 7,72 28,4 0,614 85,3 160 Barkabäcken nedre delen LJ_SED56 0-0,02 11,3 31,6 7,34 2, ,7 23,2 9 16,5 0,087 9,75 19,3 0,653 21,9 144 Ljungbyån 2 km nedstr bruk LJ_SED60 0-0, ,3 12,5 4, , ,7 0,135 8, ,99 25,3 281 LJ_SED60 0,08-0,10 11,4 37,9 60,6 18, ,84 34, ,6 0,255 15, ,6 39,9 457 Ljungbyån 130 m uppstr damm LJ_SED61 0-0,02 9,2 38,9 6,33 < ,03 16, ,5 0,055 8, ,31 46,3 230 Ljungbyån 100 m uppstr damm LJ_SED62 0-0,02 9,5 30,8 29,5 4, ,15 54, ,5 0,125 17, ,03 36,3 404 Smedfors kvarndamm inlopp LJ_SED63 0-0,02 11,7 28,2 7,61 < ,4 21, ,4 0,081 7, ,705 53,2 150 LJ_SED63 0,08-0,10 26,7 13,2 2,62 < ,784 19,1 19 4,36 0,08 5,95 63,5 0,099 49,4 116 Smedfors kvarndamm västra LJ_SED64 0-0,02 5,6 40,1 19,9 3, , ,128 14, ,41 38,9 424 Smedfors kvarndamm centralt LJ_SED65 0-0,02 7,6 45,8 28,8 2, ,59 56, ,1 0,155 14, ,26 33,8 449 LJ_SED65 0,08-0, ,8 6, ,04 60, ,3 0,191 16, ,9 38,8 456 LJ_SED65 0,18-0, ,7 26,1 3, ,33 44, ,2 0,117 14, ,3 34,9 431 Smedfors kvarndamm utlopp LJ_SED66 0-0,02 3,1 36,5 19,3 2, ,89 49, ,4 0, ,93 29,7 415 LJ_SED66 0,08-0,10 14,1 28,7 90,6 5, ,13 31, ,6 0,232 11, ,04 30,9 414 LJ_SED66 0,18-0, ,5 39 3, ,49 43, ,178 13, ,89 34,4 398 Flerohopp fd glasbruk Undersökningar 2006 Sedimentprov med förhöjda metallhalter vid Flerohopps före detta glasbruk registrerades både upp- och nedströms glasbruksområdet (tabell 4.5, bilaga 2). Detta tyder på att föroreningarna härstammar från Orrefors/Flygsforsområdet. Måttligt höga till höga halter uppmättes för arsenik, kadmium, koppar, bly och zink. Halterna avklingar längs vägen och 1-2 km nedströms är det endast blyhalten som klassas som hög. Måttligt höga halter av ovan nämnda metaller kunde dock uppmätas ner till 20 km nedströms Flerohopps glasbruk. Vattenprovet visade på 17

26 Dnr förhöjda halter av bly, med höga halter uppströms och måttligt höga halter nedströms, medan kadmiumhalten var måttligt hög uppströms och normal nedströms bruket (tabell 4.9). De höga antimonhalterna i vattenprov från Orrefors och Flygsfors klingar av men är ändå klassade som höga i Flerohopp. Detta tyder på att ingen förorening tillkom från Flerohopps bruksområde vid provtagningstillfället. Våtmarksprovet som togs i en mad (som sannolikt översvämmas) nedströms glasbruksområdet uppvisade förhöjda halter av bly, arsenik, kadmium och krom (tabell 4.8). Halterna uppvisade ingen vertikal gradient som kan påvisa när föroreningarna ackumulerats. Undersökningar 2007 Blyhalterna i vattenprovet var något högre än 2006 (höga halter både upp- och nedströms). Kadmium- och antimonhalten var betydligt lägre än 2006 (tabell 4.10). Tabell 4.5 Analysresultat från sedimentprov tagna vid Flerohopps före detta glasbruk. Halter i mg/kg TS för metaller samt procent för torrsubstans (TS) och glödförlust (GF). Parametrarna är: arsenik, bor, barium, kadmium, kobolt, krom, koppar, kvicksilver, nickel, bly, antimon, vanadin och zink. Parametrar märkta med asterisk (*) har klassats enligt SNV Rapport 4913 enligt följande: (ej markerat) = mycket låga och låga halter, = måttligt höga halter, = höga halter och = mycket höga halter. Läge Provmärkning Nivå TS GF As * B Ba Cd * Co Cr * Cu * Hg * Ni * Pb * Sb V Zn * Damm 600 m uppstr bruk LJ_SED71 0-0,02 7,8 41,1 20,6 4, ,26 61, ,6 0,174 16,9 707,0 6,86 33,3 565 Damm 200 m uppstr bruk LJ_SED72 0-0,02 4,7 45,7 11 3, ,14 40, ,4 0,168 14,3 478,0 3,76 29,7 466 LJ_SED72 0,08-0,10 6,9 32,3 7,8 2, , ,8 0,127 11,8 348,0 4,01 22,1 376 Damm 200 m uppstr bruk LJ_SED73 0-0,02 30,1 6,4 4,93 < , ,8 0,049 5,23 128,0 0,871 12,8 156 Damm 100 m nedstr bruk LJ_SED74 0-0,02 41,4 12,2 8,16 < ,18 9, ,206 6,3 171,0 2,19 17,5 161 LJ_SED74 0,08-0,10 34,5 13,8 9,61 < ,91 14, ,5 0,053 7,46 256,0 2,21 22,4 224 LJ_SED74 0,18-0,20 20,2 55,5 30 5, ,73 21,8 9 43,9 0,166 10,1 814,0 4,41 21,9 370 Damm 100 m nedstr bruk LJ_SED75 0-0,02 6,8 37,6 15,7 2, ,23 29, ,4 0,12 12,9 569,0 5,27 29,4 460 Baddamm norra Flerohopp LJ_SED76 0-0,02 6,3 53,4 7,49 5, ,66 21, ,8 0,137 11,6 262,0 4 24,5 333 Damm 100 m nedstr bruk LJ_SED77 0-0,02 2,1 39,1 39,1 4, ,04 32, ,6 0,186 12,8 791,0 8,57 33,8 521 LJ_SED77 0,08-0,10 14,7 21,2 22,8 < ,4 17,2 9 54,1 0,111 7,87 318,0 6,65 18,5 262 Åfåra 600 m nedstr bruk LJ_SED78 0-0,02 1,6 34,5 12,1 < ,02 43, ,3 0,226 13,8 201,0 3,69 54,5 317 Sidofåra 600 m nedstr bruk LJ_SED79 0-0,02 62,1 2,8 3,06 <2 49,9 0,425 4,88 5 3,56 <0,04 3,88 34,9 0,345 23,5 144 Åfåra 800 m nedstr bruk LJ_SED80 0-0,02 2,7 52,1 11,3 3, ,35 9, ,144 7,51 440,0 4,99 63,1 320 Åfåra 2 km nedstr bruk LJ_SED81 0-0,02 16,3 23 1,51 <2 82,4 0,773 5,78 7 8,5 <0,04 4,26 26,2 0,538 18,4 120 Åfåra 3 km nedstr bruk LJ_SED82 0-0,02 3,6 47,3 15,9 3, ,2 35, ,5 0,194 15,4 458,0 6,05 30,2 485 Damm Gunnabo, Gunnabogren LJ_SED83 0-0,02 14,8 13,1 1,37 <2 54,9 0,598 4,85 6 6,63 <0,04 4,58 25,4 0,383 12,7 92,3 Damm Blomkulla Ljungbyån LJ_SED84 0-0,02 3,1 48,8 14,5 5, ,1 58,4 9 21,1 0, ,0 2,83 24,9 485 LJ_SED84 0,08-0,10 9, ,5 2, ,11 38, ,9 0,112 13,9 166,0 2,23 27,2 367 LJ_SED84 0,18-0,20 26,9 15,7 5,77 < ,67 24, ,8 0,079 8,96 59,0 0,786 32,8 256 Damm Blomkulla Ljungbyån LJ_SED85 0-0,02 6,3 55,1 12 4, ,41 44,3 7 14,7 0,102 14,1 161,0 2,3 20,3 388 Damm Meltorp Ljungbyån LJ_SED86 0-0,02 14,8 27,7 2,53 < ,84 25,3 12 9,59 0,067 9,62 31,7 0,151 40,6 467 Damm Maltebo, Gunnabogrenen LJ_SED87 0-0,02 10,2 42,2 1,51 <2 61,3 0,457 6, ,8 0,039 4,34 15,7 0,52 10,4 43,3 18

27 Dnr Gadderås glasbruk Undersökningar 2006 Sedimentprov från diket väster om Gadderås samhälle uppvisade för enstaka prov måttligt höga halter av krom, koppar, nickel, bly, och zink (tabell 4.6, bilaga 2). Sedimenten i Lansgöl öster om bruksområdet hade höga halter av arsenik i ytsedimentet. Även kadmium, koppar, kvicksilver, nickel och zink hade förhöjda halter i ytsedimentet. I det skiktade provet avtog halterna med djupet. Vanadin uppvisade jämförelsevis höga halter i Lansgöls ytsediment. Uppströmsvattenprovet hade måttligt höga halter av bly, medan halterna nedströms var låga (tabell 4.9). Av de metaller som saknar tillståndsklassning för ytvatten, uppvisar kobolt och uran höga halter jämfört med datamaterialet för samtliga glasbruksåar. För båda metallerna var det dock uppströmsprovet som hade högst halt. Undersökningar 2007 Liksom 2006 var bly-, kobolt-, och uranhalterna relativt höga i ytvatten vid Gadderås glasbruk. Även koppar och kadmium uppvisade förhöjda halter, den senare med en tydlig förhöjning på nedströmslokalen (måttligt höga halter, tabell 4.10). Tabell 4.6 Analysresultat från sedimentprov tagna vid Gadderås glasbruk.. Halter i mg/kg TS för metaller samt procent för torrsubstans (TS) och glödförlust (GF). Parametrarna är: arsenik, bor, barium, kadmium, kobolt, krom, koppar, kvicksilver, nickel, bly, antimon, vanadin och zink. Parametrar märkta med asterisk (*) har klassats enligt SNV Rapport 4913 enligt följande: (ej markerat) = mycket låga och låga halter, = måttligt höga halter, = höga halter och = mycket höga halter. Läge Provmärkning Nivå TS GF As * B Ba Cd * Co Cr * Cu * Hg * Ni * Pb * Sb V Zn * Dike uppströms bruk LJ_SED91 0-0,02 5,2 50,7 6,13 5,02 86,2 0,852 12, ,3 0,062 7,54 34,2 0,374 53,1 110 Dike 350 m sydväst Gadderås LJ_SED92 0-0,02 8,1 57,9 3,07 <2 71,4 1, ,5 0,295 15,6 97,9 1, Dike 500 m sydväst Gadderås LJ_SED93 0-0,02 13,4 47,4 4,12 < ,02 33, ,5 0,043 12,6 17,5 0, Dike 600 m sydväst Gadderås LJ_SED94 0-0,02 9,3 55,5 3,5 <2 54,5 0,872 23, ,3 0,154 11,2 369,0 0,435 64,9 273 Lansgöl västra delen LJ_SED95 0-0,02 3,1 56,8 37,2 4, ,02 12, ,1 0,294 17,3 116,0 3, LJ_SED95 0,08-0,10 5, ,3 3,74 97,2 0,97 12, ,7 0,134 12,2 64,4 1,48 98,1 129 LJ_SED95 0,18-0, ,3 1,49 <2 47,1 0,26 1, ,5 0,073 6,11 9,4 0, Lansgöl norra delen LJ_SED96 0-0,02 2,9 66,2 36,1 3, ,97 9, ,345 19,9 136,0 2, Pukebergs glasbruk Undersökningar 2006 Vid Pukeberg föll sedimentens halter av flera metaller inom kategorin måttligt höga (tabell 4.7, bilaga 2). Endast ett prov uppvisade höga halter, nämligen kadmium i det djupare sedimentet i Kärringagölen alldeles nedströms bruket. I Kärringagölen var även halter av arsenik, krom, koppar, bly och zink förhöjda. Kadmium, nickel och zink uppvisade även uppströms bruket måttligt höga halter. I sediment från ån och dammen längre nedströms bruket var halterna av 19

28 Dnr kadmium, krom, koppar, kvicksilver, nickel och zink förhöjda. Jämfört med datamaterialet från samtliga 6 glasbruksåar var vanadinhalterna höga i flera prov. Vattenprovet hade måttligt hög halt av kadmium uppströms bruket men normal halt nedströms (tabell 4.9). Av de metaller som saknar tillståndsklassning för ytvatten, uppvisade kobolt och uran höga halter jämfört med datamaterialet för samtliga glasbruksåar, men halterna var höga i både upp- och nedströmsprov. Undersökningar 2007 Ytvattenproven uppvisade en föroreningsbild som mycket väl överensstämmer med den 2006 (tabell 10). Tabell 4.7 Analysresultat från sedimentprov tagna vid Pukebergs glasbruk. Halter i mg/kg TS för metaller samt procent för torrsubstans (TS) och glödförlust (GF). Parametrarna är: arsenik, bor, barium, kadmium, kobolt, krom, koppar, kvicksilver, nickel, bly, antimon, vanadin och zink. Parametrar märkta med asterisk (*) har klassats enligt SNV Rapport 4913 enligt följande: (ej markerat) = mycket låga och låga halter, = måttligt höga halter, = höga halter och = mycket höga halter. Läge Provmärkning Nivå TS GF As * B Ba Cd * Co Cr * Cu * Hg * Ni * Pb * Sb V Zn * St Sigrfridsån uppstr bruk LJ_SED ,02 7,5 50 7,01 2, ,35 90, ,1 0,252 15,1 101,0 0,657 40,5 357 Kärringagölen LJ_SED ,02 16,7 18,3 11,8 2, ,5 57, ,096 14,3 125,0 0,863 36,1 291 LJ_SED102 0,08-0,10 8,8 56,6 29,9 5, ,1 50, ,2 0,229 10,6 311, Ån 300 m nedstr bruk LJ_SED ,02 10,3 58,3 4,5 < ,53 46, ,3 0,083 13,2 27,8 0, LJ_SED103 0,08-0,10 11,4 67,6 2,51 < ,664 15, ,3 0,084 5,31 32,6 0, ,4 Ån 700 m nedstr bruk LJ_SED ,02 8,2 20,9 1,1 <2 67 0,916 10, ,6 0,084 6,71 18,9 0,199 12,1 95,7 Ån 1,2 km nedstr bruk LJ_SED ,02 1,8 56,9 8,71 2, ,06 98, ,4 0,354 17,5 78,6 2,2 78,8 486 LJ_SED105 0,08-0,10 4,3 55,6 8,64 2, ,02 91, ,8 0,393 16,4 77,3 2,55 71,7 471 Damm 5 km nedstr bruk LJ_SED ,02 5,9 52,3 4,1 5, ,28 40, ,1 0,355 14,8 53,4 0,883 53,8 355 LJ_SED106 0,08-0,10 15,1 43,5 2,54 < ,48 27, ,8 0,257 16,5 52,8 0,852 53,2 306 Tabell 4.8 Analysresultat från våtmarksprov vid våtmarksobjekt i Ljungbyåns avrinningsområde. Halter i mg/kg TS för metaller samt procent för torrsubstans (TS). Parametrarna är: arsenik, bor, barium, kadmium, kobolt, krom, koppar, kvicksilver, mangan, nickel, bly, antimon och zink. Parametrar märkta med asterisk (*) har klassats enligt SNV Rapport 4913 enligt följande: (ej markerat) = mycket låga och låga halter, = måttligt höga halter, = höga halter och = mycket höga halter. Läge Provmärkning Nivå TS As * B Ba Cd * Co Cr * Cu * Hg * Mn Ni * Pb * Sb Zn * Gullaskruv, mad nedstr bruk LJ_VM1 0-0,02 9,7 3,69 5, ,89 11,4 4 10,2 0, ,8 53,7 0,444 70,4 LJ_VM1 0,08-0,10 14,2 2,55 <1 51,4 1,16 2,4 11 9,08 0, ,6 85,0 0,214 35,2 LJ_VM1 0,18-0,20 19,3 3,24 2, ,97 4, , ,2 80,3 0,4 61,7 Orrefors nära deponi LJ_VM2 0-0,02 6,4 3,79 3,26 81,7 1,01 5, ,2 0, ,0 92,6 0, LJ_VM2 0,08-0,10 13,8 3,18 3,57 68,3 1,18 4, ,2 0, ,8 207,0 0, Fäbromaden syd Flerohopp LJ_VM3 0-0,02 18,4 4,31 3, ,25 9,9 8 19,9 0, ,9 479,0 0, LJ_VM3 0,08-0,10 33,7 19,5 <1 80 1,47 7, ,4 0, ,85 253,0 0, LJ_VM3 0,18-0,20 36,3 3,15 < ,549 7, ,72 0, ,54 71,2 0,033 62,2 20

29 Dnr Tabell 4.9 Analysresultat från vattenprov 2006, tagna upp- och nedströms glasbruksobjekt i Ljungbyån. Parametrarna är: kalcium, järn, kalium, magnesium, natrium, svavel, bor, aluminium, arsenik, antimon, selen, tenn, barium, kadmium, kobolt, krom, koppar, kvicksilver, mangan, nickel, bly, uran, zink, klorid, temperatur, syrgashalt, konduktivitet, ph, alkalinitet, suspenderat material, turbiditet, glödrest av suspenderat material, glödförlust av suspenderat material, total organiskt kol och totalfosfor. Parametrar märkta med asterisk (*) har klassats enligt SNV Rapport 4913 enligt följande: (ej markerat) = mycket låga och låga halter, = måttligt höga halter, = höga halter och = mycket höga halter. ProvmärkObjekt Läge Ca Fe K Mg Na S B Al As * Sb Se Sn mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l LJ_Y1 Målerås Dike nedströms glasbruk 15,5 6,4 2,74 2,6 5,39 0,863 37, ,903 0,585 <0,5 LJ_Y2 Målerås Dike nedströms glasbruk 16 2,65 2,75 2,38 4,7 0,666 45, ,678 0,442 <0,5 LJ_Y3 Gullaskruv Ljungbyån uppströms glasbruk 4,5 1,84 0,771 0,99 6,28 2,4 < <1 <0,1 0,084 <0,5 LJ_Y4 Gullaskruv Ljungbyån nedströms glasbruk 4,32 1,76 0,763 0,97 6,35 1,85 < <1 0,245 0,085 <0,5 LJ_Y5 Orrefors Ljungbyån uppströms glasbruk 5,36 1,24 0,676 0,91 4,93 1,91 < <1 0,114 0,107 <0,5 LJ_Y6 Orrefors Ljungbyån nedstr glasbruk/uppstr Flygsfors 6,09 1,08 0,954 1,01 5,69 2,54 < <1 1,32 0,122 <0,5 LJ_Y7 Flygsfors Flygsfors diket uppstr deponin 12,2 6,72 1,63 1,8 7,75 1,84 < ,3 0,249 0,327 <0,5 LJ_Y8 Flygsfors Flygsfors diket nedstr deponin 15,7 11,1 3,02 2,48 9,08 1,61 72, ,9 2,41 1,13 <0,5 LJ_Y9 Flygsfors Flygsfors Ljungbyån nedstr glasbruk 6,67 1,66 0,877 1,09 6,24 2,58 < <1 1,45 0,102 <0,5 LJ_Y10 Flerohopp Flerohopp Ljungbyån uppstr glasbruk 6,73 1,37 0,884 1,11 5,87 2,44 < <1 0,937 0,092 <0,5 LJ_Y11 Flerohopp Flerohopp Ljungbyån nedstr glasbruk 6,94 1,88 0,999 1,33 5,58 2,39 < <1 0,606 0,108 <0,5 LJ_Y12 Gadderås Gadderås dike uppstr glasbruk 6, ,14 1,61 5,4 1,95 < <1 <0,1 0,323 <0,5 LJ_Y13 Gadderås Gadderås dike nedstr glasbruk 3,62 2,39 0,827 1,1 4,79 3,53 < <1 <0,1 0,139 <0,5 LJ_Y14 Pukeberg Pukeberg St Sigfridsån uppstr glasbruk 11,6 3,53 2,3 2,85 10,4 1,63 < <1 0,216 0,263 <0,5 LJ_Y15 Pukeberg Pukeberg St Sigfridsån nedstr glasbruk 11,7 2,4 2,56 2,61 11,1 2,68 < <1 0,232 0,185 <0,5 Ba Cd * Co Cr * Cu * Hg Mn Ni * Pb * U Zn * Cl µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mg/l LJ_Y1 Målerås Dike nedströms glasbruk 103 0,366 4,14 <0,9 8,38 <0, ,17 10,2 0,728 49,6 4 LJ_Y2 Målerås Dike nedströms glasbruk 46,7 0,164 0,859 <0,9 3,45 <0, ,52 4,06 0,512 12,9 4,1 LJ_Y3 Gullaskruv Ljungbyån uppströms glasbruk 12,9 <0,05 0,528 <0,9 1,54 <0, ,728 0,707 0,196 5,2 9,2 LJ_Y4 Gullaskruv Ljungbyån nedströms glasbruk 13,2 0,144 0,363 <0,9 3,48 <0, ,722 0,848 0,198 5,02 9,3 LJ_Y5 Orrefors Ljungbyån uppströms glasbruk 15,8 0,059 0,315 <0,9 1,56 <0, <0,6 <0,6 0,16 4,35 7 LJ_Y6 Orrefors Ljungbyån nedstr glasbruk/uppstr Flygsfors 16,9 <0,05 0,306 <0,9 2,59 <0, ,71 4,06 0,169 9,22 7,8 LJ_Y7 Flygsfors Flygsfors diket uppstr deponin 37,3 0,0709 5,5 <0,9 4,38 <0, ,05 3,9 0,777 4,93 11 LJ_Y8 Flygsfors Flygsfors diket nedstr deponin 96,8 0, ,03 5,99 <0, ,6 5,6 0,936 11,3 10 LJ_Y9 Flygsfors Flygsfors Ljungbyån nedstr glasbruk 20,3 <0,05 0,43 <0,9 1,44 <0, ,654 4,41 0,163 4,42 8,3 LJ_Y10 Flerohopp Flerohopp Ljungbyån uppstr glasbruk 15,6 0,123 0,322 <0,9 1,49 <0, ,684 3,71 0,155 5,41 8,5 LJ_Y11 Flerohopp Flerohopp Ljungbyån nedstr glasbruk 18,2 0,0686 0,73 <0,9 1,38 <0, ,987 2,69 0,176 6,71 8,4 LJ_Y12 Gadderås Gadderås dike uppstr glasbruk 24,1 0,0748 4,94 <0,9 2,31 <0, ,93 1,41 1,38 8,85 7,3 LJ_Y13 Gadderås Gadderås dike nedstr glasbruk 20,7 0,0949 4,54 <0,9 1,26 <0, ,5 <0,6 0, ,7 LJ_Y14 Pukeberg Pukeberg St Sigfridsån uppstr glasbruk 25,1 0,139 3,75 <0,9 1,69 <0, ,88 0,619 0,371 10,1 17 LJ_Y15 Pukeberg Pukeberg St Sigfridsån nedstr glasbruk 28,5 0,0622 1,65 <0,9 2,2 <0, ,25 0,662 0,524 9,05 19 Temp O2 Kond ph Alk Susp Turb Färg Glödrest GF TOC P-tot C mg O2/l ms/m mg HCO3/l mg/l FNU mgpt/l mg/l mg/l mg/l mg/l LJ_Y1 Målerås Dike nedströms glasbruk 15,2 5,65 10,7 6, ,5 400 <8, <0,10 LJ_Y2 Målerås Dike nedströms glasbruk 15,1 5,36 10,3 6, , <0,10 LJ_Y3 Gullaskruv Ljungbyån uppströms glasbruk 16 8,54 6,1 6,51 6,6 <2,9 1,7 110 <2, <0,10 LJ_Y4 Gullaskruv Ljungbyån nedströms glasbruk 16,3 8,08 6,1 6,52 6,5 <3,1 1,6 110 <3, <0,10 LJ_Y5 Orrefors Ljungbyån uppströms glasbruk 20,3 7,3 5,7 6,6 7,8 <2,9 1,3 110 <2, <0,10 LJ_Y6 Orrefors Ljungbyån nedstr glasbruk/uppstr Flygsfors 20,1 8,45 6,5 6, ,4 100 <2, <0,10 LJ_Y7 Flygsfors Flygsfors diket uppstr deponin 17,2 4,02 11,4 6, < <0,10 LJ_Y8 Flygsfors Flygsfors diket nedstr deponin 15,4 4,71 14,2 6, <0,10 LJ_Y9 Flygsfors Flygsfors Ljungbyån nedstr glasbruk 21 7,33 7,2 6,64 10 <2,9 2,1 100 <2, <0,10 LJ_Y10 Flerohopp Flerohopp Ljungbyån uppstr glasbruk 19,5 8,85 7,1 7,03 21 <2,9 1,4 110 <2, <0,10 LJ_Y11 Flerohopp Flerohopp Ljungbyån nedstr glasbruk 19,7 7,9 7,2 6,72 13 <2,9 2,4 110 <2, <0,10 LJ_Y12 Gadderås Gadderås dike uppstr glasbruk 20,2 6,08 8 6,09 8, < <0,10 LJ_Y13 Gadderås Gadderås dike nedstr glasbruk 16,2 7,06 6 5,52 <1,0 7,8 1,6 110 <2,9 7,8 18 <0,10 LJ_Y14 Pukeberg Pukeberg St Sigfridsån uppstr glasbruk 17,2 7,2 14,3 7,16 29 <2,9 3,8 200 <2, <0,10 LJ_Y15 Pukeberg Pukeberg St Sigfridsån nedstr glasbruk 18,3 6 13,6 6, ,7 2,6 150 <2,9 3,7 22 <0,10 21

30 Dnr Tabell 4.10 Analysresultat från vattenprov 2007, tagna upp- och nedströms glasbruksobjekt i Ljungbyån. Parametrarna är: kalcium, järn, kalium, magnesium, natrium, svavel, bor, aluminium, arsenik, antimon, selen, tenn, barium, kadmium, kobolt, krom, koppar, kvicksilver, mangan, nickel, bly, uran, zink, klorid, temperatur, syrgashalt, konduktivitet, ph, alkalinitet, suspenderat material, turbiditet, total organiskt kol och totalfosfor. Parametrar märkta med asterisk (*) har klassats enligt SNV Rapport 4913 enligt följande: (ej markerat) = mycket låga och låga halter, = måttligt höga halter, = höga halter och = mycket höga halter. Provmärkning Objekt Läge Ca Fe K Mg Na S B Al As * Sb Se Sn mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l LJ_Y21 Målerås Dike nedströms glasbruk <0.5 LJ_Y22 Målerås Dike nedströms glasbruk < <0.5 LJ_Y23 Gullaskruv Ljungbyån uppströms glasbruk < <0.5 LJ_Y24 Gullaskruv Ljungbyån nedströms glasbruk < < <0.5 LJ_Y25 Orrefors Ljungbyån uppströms glasbruk < < <0.5 LJ_Y26 Orrefors Ljungbyån nedstr glasbruk/uppstr Flygsfors < < <0.5 LJ_Y27 Flygsfors Flygsfors diket uppstr deponin <0.5 LJ_Y28 Flygsfors Flygsfors diket nedstr deponin <0.5 LJ_Y29 Flygsfors Flygsfors Ljungbyån nedstr glasbruk < < <0.5 LJ_Y30 Flerohopp Flerohopp Ljungbyån uppstr glasbruk < < <0.5 LJ_Y31 Flerohopp Flerohopp Ljungbyån nedstr glasbruk < < <0.5 LJ_Y32 Gadderås Gadderås dike uppstr glasbruk < < <0.5 LJ_Y33 Gadderås Gadderås dike nedstr glasbruk < < <0.5 LJ_Y34 Pukeberg Pukeberg St Sigfridsån uppstr glasbruk < < LJ_Y35 Pukeberg Pukeberg St Sigfridsån nedstr glasbruk < < <0.5 Ba Cd * Co Cr * Cu * Hg Mn Ni * Pb * U Zn * Cl µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mg/l LJ_Y21 Målerås Dike nedströms glasbruk < < LJ_Y22 Målerås Dike nedströms glasbruk < < LJ_Y23 Gullaskruv Ljungbyån uppströms glasbruk < < LJ_Y24 Gullaskruv Ljungbyån nedströms glasbruk < < LJ_Y25 Orrefors Ljungbyån uppströms glasbruk 18.1 < < < < LJ_Y26 Orrefors Ljungbyån nedstr glasbruk/uppstr Flygsfors < < LJ_Y27 Flygsfors Flygsfors diket uppstr deponin < LJ_Y28 Flygsfors Flygsfors diket nedstr deponin < LJ_Y29 Flygsfors Flygsfors Ljungbyån nedstr glasbruk 18.8 < < < LJ_Y30 Flerohopp Flerohopp Ljungbyån uppstr glasbruk 19 < < < LJ_Y31 Flerohopp Flerohopp Ljungbyån nedstr glasbruk 17.8 < <0.9 <1 < LJ_Y32 Gadderås Gadderås dike uppstr glasbruk < < LJ_Y33 Gadderås Gadderås dike nedstr glasbruk < < LJ_Y34 Pukeberg Pukeberg St Sigfridsån uppstr glasbruk < LJ_Y35 Pukeberg Pukeberg St Sigfridsån nedstr glasbruk < < Temp O2 Kond ph Alk Susp Turb Färg Glödrest GF TOC P-tot C mg O2/l ms/m mg HCO3/l mg/l FNU mgpt/l mg/l mg/l mg/l mg/l LJ_Y21 Målerås Dike nedströms glasbruk <0.10 LJ_Y22 Målerås Dike nedströms glasbruk <0.10 LJ_Y23 Gullaskruv Ljungbyån uppströms glasbruk <0.10 LJ_Y24 Gullaskruv Ljungbyån nedströms glasbruk <0.10 LJ_Y25 Orrefors Ljungbyån uppströms glasbruk <0.10 LJ_Y26 Orrefors Ljungbyån nedstr glasbruk/uppstr Flygsfors <0.10 LJ_Y27 Flygsfors Flygsfors diket uppstr deponin <0.10 LJ_Y28 Flygsfors Flygsfors diket nedstr deponin <0.10 LJ_Y29 Flygsfors Flygsfors Ljungbyån nedstr glasbruk <0.10 LJ_Y30 Flerohopp Flerohopp Ljungbyån uppstr glasbruk <0.10 LJ_Y31 Flerohopp Flerohopp Ljungbyån nedstr glasbruk <0.10 LJ_Y32 Gadderås Gadderås dike uppstr glasbruk <0.10 LJ_Y33 Gadderås Gadderås dike nedstr glasbruk < <0.10 LJ_Y34 Pukeberg Pukeberg St Sigfridsån uppstr glasbruk <0.10 LJ_Y35 Pukeberg Pukeberg St Sigfridsån nedstr glasbruk <

31 Dnr Sammanfattande beskrivning av föroreningssituationen och möjliga åtgärdsalternativ Kartor med provpunkter och sedimentens föroreningsgrad redovisas i bilaga 1 och 2. I bilaga 4 redovisas föroreningsutbredning och mängduppskattning där sådan kunnat beräknas och avgränsas. Kommentarer till eventuella åtgärdsbehov gäller enbart berörda recipienter. Generellt gäller att åtgärder för att minimera utsläpp vid källan prioriteras. Målerås glasbruk Såväl vattenprov som sedimentprov från diket nedströms bruket visar på kraftig och pågående förorening. Eftersom diket är litet och flödet lågt ackumuleras sannolikt föroreningar temporärt i sedimentet. Föroreningarna ligger sannolikt ansamlade i första hand i mjukbottnar innan diket tar av mot sydost ca 500 m nedströms glasbruket. Risk för spridning av förorenade sediment till nedströmslokaler bedöms som relativt stor då sedimentet var löst på provtagningslokalerna, i synnerhet närmast glasbruket. Sannolikt finns någon spridningsväg från glasbruksområdet eller okända deponier till det dikessystem som mynnar i Långegöl. Sediment med måttligt höga halter av förorening ligger idag på Långegöls botten med högst halter framför inloppet och i ytsediment ute i gölen. Förhöjda halter av metaller i utloppet från Långegöl uppmäts frekvent inom recipientkontrollen. Sedimentet i botten av Långegöl bedöms ligga relativt säkert för resuspension. Som åtgärd bör man överväga sanering av diket, i första hand närmast glasbruket. Med generaliseringar och antaganden redovisade i bilaga 4 beräknas de höga halterna av arsenik i sedimenten i diket motsvara 0,1 kg arsenik. Man bör även utreda och åtgärda pågående föroreningsspridning från bruk och deponi. Åtgärder i Långegöl är inte lika angelägna. Gullaskruvs glasbruk Nedströms Gullaskruv finns en tydlig kadmiumpåverkan, vilken slår igenom som måttligt höga halter i sedimenten ända ner till Orrefors. Även zink uppvisar frekvent förhöjda värden på sträckan. Vattenprovet tyder på ett pågående utsläpp av kadmium och även koppar. Den senare uppvisar ett förhöjt värde nedströms bruket. I första hand bör man undersöka, dokumentera och åtgärda pågående förorening, framförallt av kadmium. Orrefors glasbruk Påverkan från Orrefors glasbruk är stark med förhöjda halter av flera miljöfarliga metaller, framförallt arsenik och bly. Föroreningen registrerades i merparten av sedimentproven och i såväl djupa som grunda skikt ner till dammen i Flygsfors och även längre nedströms (se nedan). Vattenproven tyder på en pågående föroreningsspridning av bly och antimon. Stor risk för spridning av förorenat sediment från åfåror och dammar bedöms föreligga. Att spridning sker är uppenbart då förhöjda halter av flera metaller uppmätts långt nedströms. Sedimenten är dessutom lösa även om de bitvis binds av näckrosrötter och annan växtlighet. I detta område finns flest ackumulerade föroreningar i Ljungbyåsystemet och åtgärder bör ges högsta prioritet. Sanering av förorenade sediment i Ljungbyån med dammar bör övervägas och pågående utsläpp och läckage dokumenteras och minskas. Fram till dammen i Flygsfors bedöms de förhöjda halterna i sedimenten i Ljungbyåns huvudfåra motsvara ca 4 kg arsenik, 0,1 kg kadmium, 2 kg koppar och 300 kg bly. 23

32 Dnr Flygsfors glasbruk och deponi Sedimentens halter av bly fortsätter att vara höga nedströms Flygsfors, medan arsenikhalterna avtar något. Kadmium och kopparhalterna ökar något jämfört med sträckan uppströms. Vattenproven tyder inte på något pågående utsläpp av undersökta metaller. Praktiskt taget varje sedimentprov från huvudfåran innehöll höga till mycket höga halter av arsenik och/eller bly. I kvarndammen vid Smedsfors fanns en stor mängd ackumulerat sediment med höga halter av arsenik och bly. Även kadmium-, koppar- och zinkförorening var tydlig längs hela ån ner till Smedsfors kvarn. Risken för vidare spriding av förorenat sediment är stor. Liksom i Flygsfors är sedimenten lösa. I detta område finns flest ackumulerade föroreningar i Ljungbyåsystemet och åtgärder bör ges högsta prioritet. Sanering av förorenade sediment i Ljungbyån med dammar bör övervägas och pågående utsläpp och läckage dokumenteras och minskas. I de två dammarna i Flygsfors bedöms de förhöjda halterna i sedimenten motsvara ca 20 kg arsenik, 2 kg kadmium, 40 kg koppar och 1000 kg bly (bilaga 4). I Smedsfors kvarndamm är motsvarande siffror ca 9 kg arsenik, 1 kg kadmium, 10 kg koppar och 600 kg bly. I åfåran mellan dessa dammar är halterna av samma metaller förhöjda men mängden sediment är betydligt mindre vilket ger mängder på 1 kg arsenik, 0,1 kg kadmium, 1 kg koppar och 100 kg bly. Vad gäller diket norr om Flygsfors glasbruksdeponin visar både vattenprov och sedimentprov på kraftig och pågående förorening. Eftersom diket är litet och flödet lågt ackumuleras sannolikt föroreningar mer eller mindre varaktigt i sedimentet. Höga halter av arsenik, kadmium, koppar, bly, zink, krom, kvicksilver och nickel registrerades ända ner till sammanflödet med Barkabäcken. Vid höga flöden finns dessutom en påtaglig risk att förorenade sediment spolas vidare nedströms. Diket rinner nedströms genom en betesmark och tjänar sannolikt som dricksvatten för hästar. Sanering av diket bör övervägas och läckage från deponin dokumenteras och åtgärdas. Med generaliseringar och antaganden presenterade i bilaga 4 bedöms de förhöjda halterna i sedimenten motsvara ca 4 kg arsenik, 0,1 kg kadmium, 2 kg koppar 2 kg bly, 3 kg zink, 1 kg krom och 0,4 kg nickel. Flerohopp fd glasbruk I Flerohoppsområdet och nedströms registrerades höga och måttligt höga halter för flera metaller, men inga förekomster av mycket höga halter som i Orrefors och Flygsforsområdet. Det mesta tyder på att de föroreningar som uppmätts härstammar från aktiviteter uppströms Flerohopp, eftersom uppströmsproven har liknande halter som nedströmsproven. Förorenade sediment hittades främst i dammar upp- och nedströms före detta bruket samt i lugnpartier i åfåran vid vägbron öster om Flerohopp och söderut. Halterna avklingar nedströms och 1-2 km nedströms är det endast blyhalten som klassas som hög. Måttligt höga halter av ovan nämnda metaller kunde dock uppmätas ner till 20 km nedströms Flerohopps glasbruk. I dammen närmast nedströms deponin var halterna högst i det djupaste sedimentlagret (18-20 cm). Längre nedströms var förhållandet det omvända. I de två centralt belägna dammarna (bilaga 4) bedöms de förhöjda halterna i sedimenten motsvara ca 2 kg arsenik, 0,4 kg kadmium, 40 kg bly, 3. Punktinsatser med sanering av sediment i dammarna bör övervägas. Vad gäller åfårorna söder om Flerohopp föreligger praktiska problem för bortförsel av förorenat sediment med långa sträckor i otillgängliga områden. Föroreningssituationen är dock inte lika akut som i Orrefors/Flygsfors och åtgärder kan ges lägre prioritet. 24

33 Dnr Gadderås glasbruk Stora delar av dikets sträckning väster om Gadderås hade mjukbotten och därmed sannolikt ackumulerade metaller. Föroreningsnivåerna var dock begränsade (måttligt höga halter). Sedimentet var löst och sannolikt lättrörligt. I Lansgöl var halterna högre, särskilt i översta lagret (0-2 cm). Höga halter registrerades av arsenik och koppar. Halterna motsvarar 3 kg arsenik och 8 kg koppar (bilaga 4). Det är mycket möjligt att dessa föroreningar stammar från de utsläpp som enligt uppgift skett tidigare då stora mängder fluor och syra spolats ner i kärret mot Lansgöl (Miljö- och naturresurslinjen 1988). Från- och tillopp till Lansgöl är inte undersökta i föreliggande arbete men sannolikt är flödena små och risken för utspolning av ackumulerade sediment liten. Föroreningsgraden i påverkade områden bedöms vara måttlig och saneringsåtgärder bedöms inte ha högsta prioritet. Pukebergs glasbruk Endast ett sedimentprov har klassats som innehållande höga halter, nämligen det från Kärringagölen norr om glasbruket för kadmium. Halterna motsvarar en mängd av 0,1 kg kadmium (bilaga 4). Även andra metallhalter var förhöjda i dammens sediment, men även uppströmsprovet hade förhöjda halter för några av dessa. Längre nedströms hade en stor andel av proven halter som klassats som måttligt höga. Mängden föroreningar nedströms bruket är begränsade då halterna klassats som måttligt höga och andelen botten med mjuksediment sannolikt är mindre än 50 %. Spridningen verkar vara begränsad och väldigt lite sediment tycks ha ackumulerats i dammen 4 km nedströms bruket. Man kan överväga att gräva ur sedimenten i Kärringagölen. Spridningskällan uppströms bruket bör identifieras. Åtgärder i ån bedöms ha lägre prioritet. 4.3 Kompletterande undersökningar 2007 Under augusti 2007 upprepades vattenprovtagningen upp- och nedströms samtliga glasbruk. Resultaten visade mycket stor överensstämmelse med undersökningarna Undersökningen visar att föroreningen sannolikt är pågående, och att tolkningen av resultaten för 2006 gäller. Långegöl söder om Målerås 25

34 26 Dnr

35 Dnr BEDÖMNING AV BEHOV AV VIDARE UNDERSÖKNINGAR Föroreningarnas utbredning får anses väl dokumenterade genom utförd provtagning. Några frågor som väckts under arbetet redovisas nedan. Den stora variationen i sedimentens mäktighet gör mängduppskattningarna mycket vanskliga. Med utgångspunkt från åtgärdsalternativ bör utbredningen av sedimenten längs förorenade åsträckor karteras noggrannare. Risken för nedströmstransport av förorenade sediment är svår att analysera. Provtagning av vatten under perioder med högflöden, alternativt stormar, vid strategiska ålokaler kan ge värdefull information om detta. Målerås glasbruk Det har inte klarlagts hur långt nedströms glasbruket föroreningarna i diket sträcker sig. Åtgärder i diket bör föregås av någon form av kartering av mjukbottnar i och nedströms Målerås och enstaka metallanalyser. Spridningsvägarna till Långegöl är ej klarlagda. Förekomst av diken, flödesriktning och grundvattenströmmar mot Långegöl och sydväst bör utredas. Gadderås glasbruk Avrinningen från Lansgöl bör identifieras, karteras och eventuellt provtas. Flygsfors deponi Orsaken till föroreningsförekomsten uppströms deponin bör utredas. Pukebergs glasbruk Orsaken till föroreningsförekomsten uppströms deponin bör utredas. 27

36 Dnr SLUTSATSER 6.1 Undersökningar 2006 Genomförda undersökningar visar på kraftig föroreningspåverkan från flera av de studerade glasbruksobjekten. Ljungbyåns huvudfåra med dammar i området kring Orrefors och Flygsfors har hög föroreningsgrad av flera metaller, främst arsenik, kadmium, koppar och bly. Störst mängder metaller beräknades finnas i sedimenten i dämningspåverkade delar av åfåran. Vattenproven visade däremot inte på någon kraftig förorening med undantag av blyhalterna som frekvent var höga. Mindre diken vid Målerås och Flygsfors visade också på kraftig påverkan. Såväl sedimenten som vattnet i diken nedströms glasbruken uppvisade förhöjda halter av flera metaller. Vid övriga objekt var föroreningsgraden inte lika påtaglig, men höga halter uppmättes på flera lokaler. Åtgärder för att ta bort förorenade sediment bör i första hand koncentreras till ovan nämnda lokaler. I andra hand rekommenderas punktinsatser i dammar vid glasbruksobjekten vid Flerohopp och Pukeberg. Utsläpp och läckage av föroreningar bör dokumenteras och åtgärdas. 6.2 Kompletterande undersökningar 2007 Under augusti 2007 upprepades vattenprovtagningen upp- och nedströms samtliga glasbruk. Resultaten visade mycket stor överensstämmelse med undersökningarna Undersökningen visar att föroreningen sannolikt är pågående, och att tolkningen av resultaten för 2006 gäller. Provtagning i Vapenbäcksån uppströms Gullaskruv 28

37 Dnr REFERENSER Alcontrol (2004): Utredning av blypåverkan i Ljungbyån Orrefors Glasbruk, Orrefors Kosta Boda AB. Brink och Söderberg (1988): Arsenik och bly i bottensediment och strandnära sediment i Ljungbyån. Högskolan i Kalmar. Fanger, G., Höglund, L. O., Jones, C. and Svensson, H. (2004): Undersökning och fördjupad riskbedömning av fem glasbruk i Kalmar och Kronobergs län samt förslag på generell metodik för riskbedömningar vid glasbruk, Svenska Glasbruksföreningen, Kemakta AB Kommitten för samordnad kontroll i Ljungbyån (2004): Ljungbyån Länsstyrelsen i Kalmar län (1987): Undersökning av urlakning av bly och arsenik från vissa glasbruksdeponier mm. Länsstyrelsen i Kronoberg (2001): Inventering av förorenade områden enligt MIFO fas 1. Miljö- och naturresurslinjen (1988): Geohydrologisk undersökning av 3 deponeringsplatser inom Nybro kommun. Högskolan i Kalmar. Naturvårdsverket (2000): Bedömningsgrunder för miljökvalitet Sjöar och vattendrag. Rapport Pettersson och Svensson (1982): Blyförekomst i sediment, vatten och vattenmossa Ljungbyån i Kalmar län. Högskolan i Kalmar. SMHI (1996): Avrinningsområden i Sverige, Del 3 Vattendrag till Egentliga Östersjön och Öresund. Svenskt Vattenarkiv. SMHI Hydrologi nr 50, SMHI (1996): Avrinningen i Sverige medelvärden SMHI (1996): Svenskt sjöregister, Volym 2 (2). Svenskt Vattenarkiv. SMHI Hydrologi nr 71, Rapportering inom Glasbruksprojektet Höglund L. O., Fanger G. och Yesilova H. (2007): Slutrapport Glasbruksprojektet , Kemakta Konsult AB, Höglund L. O., Fanger G. och Yesilova H. (2007): Syntesrapport Etapp 1 Resultat och tolkningar från undersökningar av 25 glasbruksobjekt och 6 glasbruksåar, Kemakta Konsult AB, Höglund L. O. (2007): Utdrag ur Syntesrapport Föroreningssituation Jämförelser med haltgräns för akuttoxicitet, Kemakta Konsult AB, Reviderad Davidsson T. och Holmström K. (2007): Glasbruksprojektet Sedimentundersökningar av sex glasbruksåar.alsterån (Objekt: 25 Älghults Glasbruk, 22 Alsterfors Glasbruk, 7 Alsterbro glasbruk, 18 Björkå glasbruk), Ekologgruppen i Landskrona AB,

38 Dnr Davidsson T. och Holmström K. (2006): Glasbruksprojektet Sedimentundersökningar av sex glasbruksåar Hagbyån (Objekt: 1 Boda glasbruk, 2 Boda glasbruksdeponi), Ekologgruppen i Landskrona AB, Davidsson T. och Holmström K. (2007): Glasbruksprojektet Sedimentundersökningar av sex glasbruksåar Ljungbyån (Objekt: 12 Målerås glasbruk, 11 Gullaskruvs glasbruk, 13 Orrefors glasbruk, 9 Flygsfors glasbruk, 8 Flerohopps fd glasbruk, 10 Gadderås glasbruk, 14 Pukebergs glasbruk), Ekologgruppen i Landskrona AB, Davidsson T. och Holmström K. (2007): Glasbruksprojektet Sedimentundersökningar av sex glasbruksåar Lyckebyån (Objekt: 16 Kosta Glasbruk, 21 Transjö Glasbruk, 4 Åfors glasbruk, 5 Åfors deponi, 3 Johansfors glasbruk, 6 Emmaboda glasverk och 19 Skrufs glasbruk), Ekologgruppen i Landskrona AB, Davidsson T. och Holmström K. (2007): Glasbruksprojektet Sedimentundersökningar av sex glasbruksåar Ronnebyån (Objekt: 17 Kosta glasbruk med deponi, 15 Bergdala glasbruk, 20 Strömbergshyttans glasbruk med deponi), Ekologgruppen i Landskrona AB, Davidsson T. och Holmström K. (2007): Glasbruksprojektet Sedimentundersökningar av sex glasbruksåar Mörrumsån (Objekt: 23 Lindshammars Glasbruk, 24 Rosdala glasbruk), Ekologgruppen i Landskrona AB, Palm J. (2006): Miljötekniska undersökningar Etapp 1 Objekt 19 Skrufs Glasbruk och deponi, FB Engineering AB, Nimark S. (2006): Miljötekniska undersökningar Etapp 1 Objekt 20 Strömbergshyttans glasbruk och deponi, FB Engineering AB, Nimark S. och Palm J. (2006): Miljötekniska undersökningar Etapp 1 Objekt 21 Transjö Glasbruk, FB Engineering AB, Håkansson K. och Ländell M. (2006): Miljötekniska undersökningar Etapp 1 Objekt 22 Alsterfors, Geo Innova AB, Reviderad Håkansson K. och Ländell M. (2006): Miljötekniska undersökningar Etapp 1 Objekt 16/17 Kosta glasbruk och glasdeponi, Geo Innova AB, Håkansson K. och Ländell M. (2006): Miljötekniska undersökningar Etapp 1 Objekt 25 Älghult, Geo Innova AB, Reviderad Bergelin A., Jansson M., Tapper M. och Bylin S. (2006): Miljötekniska undersökningar Etapp 1 Objekt 11 Gullaskruv, Geosigma AB, Version 1.1, Bergelin A., Jansson M., Tapper M. och Bylin S. (2006): Miljötekniska undersökningar Etapp 1 Objekt 23 Lindshammar, Geosigma AB, Version 1.1, Bergelin A., Jansson M., Tapper M. och Bylin S. (2006): Miljötekniska undersökningar Etapp 1 Objekt 13 Orrefors, Geosigma AB, Version 1.1, Bergelin A., Jansson M., Tapper M. och Bylin S. (2006): Miljötekniska undersökningar Etapp 1 Objekt 24 Rosdala, Geosigma AB, Version 1.1,

39 Dnr Werkelin D. och Gustavsson S., (2006): Miljötekniska undersökningar Etapp 1 Objekt 01 (Glasbruk) och 02 (Deponi) - Boda Glasbruk och Deponi, Emmaboda, Kalmar Län, AB PentaCon och WSP Samhällsbyggnad AB, Werkelin D. och Gustavsson S., (2006): Miljötekniska undersökningar Etapp 1 Objekt 06 - Emmaboda Glasverk, Emmaboda. Kalmar Län, AB PentaCon och WSP Samhällsbyggnad AB, Werkelin D. och Gustavsson S., (2006): Miljötekniska undersökningar Etapp 1 Objekt 03 - Johansfors Glasbruk, Emmaboda, Kalmar Län, AB PentaCon och WSP Samhällsbyggnad AB, Ungvari L., Olofsson J., Sandberg L. och Jansson H. (2006): Miljötekniska undersökningar Etapp 1 Objekt 07 Alsterbro Glasbruk, Swepro Project Management AB, Ungvari L., Olofsson J., Sandberg L. och Jansson H. (2006): Miljötekniska undersökningar Etapp 1 Objekt 08 Flerohopp Glasbruk, Swepro Project Management AB, Ungvari L., Olofsson J., Sandberg L. och Jansson H. (2006): Miljötekniska undersökningar Etapp 1 Objekt 09 Flygsfors Glasbruk, Swepro Project Management AB, Ungvari L., Olofsson J., Sandberg L. och Jansson H. (2006): Miljötekniska undersökningar Etapp 1 Objekt 10 Gadderås, Swepro Project Management AB, Håkansson K. och Ländell M. (2007): PM Miljötekniska undersökningar Etapp 1 Objekt 02 Boda glasbruksdeponi, Kompletterande undersökningar, Geo Innova AB, Håkansson K. och Ländell M. (2007): PM Miljötekniska undersökningar Etapp 1 Objekt 03 Johansfors glasbruk, Kompletterande undersökningar, Geo Innova AB, Werkelin D. och Gustavsson S., (2006): PM Miljötekniska undersökningar Etapp 1 Kompletteringar Objekt 07 Alsterbro, Nybro kommun, Kalmar Län, AB PentaCon och WSP Samhällsbyggnad AB, Werkelin D. och Gustavsson S., (2006): PM Miljötekniska undersökningar Etapp 1 Kompletteringar Objekt 13 Orrefors Nybro kommun, Kalmar Län, AB PentaCon och WSP Samhällsbyggnad AB, Håkansson K., Gustavsson S., Ländell M. och Werkelin D. (2007): Miljötekniska undersökningar Etapp 2 Objekt 22 Alsterfors glasbruk och deponi, Geo Innova AB, AB PentaCon och WSP Samhällsbyggnad AB, Reviderad Håkansson K., Gustavsson S., Ländell M. och Werkelin D. (2007): Miljötekniska undersökningar Etapp 2 Objekt 09 Flygsfors glasbruk och deponi, Geo Innova AB, AB PentaCon och WSP Samhällsbyggnad AB, Reviderad Håkansson K., Gustavsson S., Ländell M. och Werkelin D. (2007): Miljötekniska undersökningar Etapp 2 Objekt 10 Gadderås glasbruk och deponi, Geo Innova AB, AB PentaCon och WSP Samhällsbyggnad AB, Reviderad Håkansson K., Gustavsson S., Ländell M. och Werkelin D. (2007): Miljötekniska undersökningar Etapp 2 Objekt 20 Strömbergshyttan glasbruk och glasbruksdeponi, Geo Innova AB, AB PentaCon och WSP Samhällsbyggnad AB, Reviderad

40 Dnr Fanger, G., Höglund, L. O., Jones, C. and Svensson, H. (2004): Undersökning och fördjupad riskbedömning av fem glasbruk i Kalmar och Kronobergs län samt förslag på generell metodik för riskbedömningar vid glasbruk, Svenska Glasbruksföreningen, Kemakta AB

41 Bilaga 1 Bilaga 1 Provmärkning, provpunkter och provpunktskartor Provtagningspunkter i Ronnebyåns vattensystem. I kolumnen Provpunkt-provtyp avser SEDsedimentprov, VM-våtmarksprov och Y-vattenprov (normalt taget cirka 0,2 m under ytan). Kolumnerna Provpunkt och Provdjup (för vattenprover enbart Provpunkt) är tillsammans den märkning proverna fått. Provpunktsnumrering är löpande och ökande i riktning nedströms. Kommun Objekt Läge x-koord y-koord Provpunkt Provdjup Provtagning 2006 Nybro Målerås Dike västerut nedströms glasbruk LJ_SED1 0-0,02 Nybro Målerås Dike norrut nedströms glasbruk LJ_SED2 0-0,02 Nybro Målerås Dike norrut nedströms glasbruk LJ_SED3 0-0,02 Nybro Målerås Dike uppströms Långgöl LJ_SED4 0-0,02 Nybro Målerås Långgöl nära inlopp LJ_SED5 0-0,02 Nybro Målerås Långgöl nära inlopp LJ_SED5 0,08-0,10 Nybro Målerås Långgöl mitt LJ_SED6 0-0,02 Nybro Målerås Långgöl mitt LJ_SED6 0,08-0,10 Nybro Målerås Långgöl mitt LJ_SED6 0,18-0,20 Nybro Gullaskruv Ljumgbyån uppstr bruk LJ_SED11 0-0,02 Nybro Gullaskruv Vapenbäcksån 200 m nedstr bruk LJ_SED12 0-0,02 Nybro Gullaskruv Vapenbäcksån 750 m nedstr bruk LJ_SED13 0-0,02 Nybro Gullaskruv Vapenbäcksån 1 km nedstr bruk LJ_SED14 0-0,02 Nybro Gullaskruv Vapenbäcksån 1 km nedstr bruk LJ_SED14 0,08-0,10 Nybro Gullaskruv Vapenbäcksån 1 km nedstr bruk LJ_SED14 0,18-0,20 Nybro Gullaskruv Damm 1,5 km nedstr bruk LJ_SED15 0-0,02 Nybro Gullaskruv Damm 1,5 km nedstr bruk LJ_SED15 0,08-0,10 Nybro Gullaskruv Damm 1,5 km nedstr bruk LJ_SED16 0-0,02 Nybro Gullaskruv Ån 1,2 km uppstr Orranäsasjön LJ_SED17 0-0,02 Nybro Gullaskruv Ån 750 m uppstr Orranäsasjön LJ_SED18 0-0,02 Nybro Gullaskruv Ån 500 m uppstr Orranäsasjön LJ_SED19 0-0,02 Nybro Gullaskruv Ån 150 km uppstr Orranäsasjön LJ_SED20 0-0,02 Nybro Gullaskruv Ån 150 km uppstr Orranäsasjön LJ_SED20 0,08-0,10 Nybro Gullaskruv Ån 150 km uppstr Orranäsasjön LJ_SED21 0-0,02 Nybro Gullaskruv Orranäsasjön nära inlopp LJ_SED22 0-0,02 Nybro Gullaskruv Orranäsasjön västra delen LJ_SED23 0-0,02 Nybro Gullaskruv Orranäsasjön västra delen LJ_SED23 0,08-0,10 Nybro Gullaskruv Orranäsasjön västra delen LJ_SED23 0,18-0,20 Nybro Gullaskruv Orranäsasjön västra delen LJ_SED24 0-0,02 Nybro Gullaskruv Orranäsasjön nära utlopp LJ_SED25 0-0,02 Nybro Gullaskruv Orranäsasjön nära utlopp LJ_SED26 0-0,02 Nybro Orrefors Vapenbäcksån 1 km uppstr bruk LJ_SED31 0-0,02 Nybro Orrefors Damm 200 m uppstr bruk LJ_SED32 0-0,02 Nybro Orrefors Damm 200 m uppstr bruk LJ_SED33 0-0,02 Nybro Orrefors Åfåra 150 m nedstr bruk LJ_SED34 0-0,02 Nybro Orrefors Åfåra 150 m nedstr bruk LJ_SED34 0,08-0,10 Nybro Orrefors Åfåra 600 m nedstr bruk LJ_SED35 0-0,02 Nybro Orrefors Åfåra 800 m nedstr bruk LJ_SED36 0-0,02 Nybro Orrefors Damm 1,2 km nedstr bruk LJ_SED37 0-0,02 Nybro Orrefors Åfåra 1,3 km nedstr bruk LJ_SED38 0-0,02 Nybro Orrefors Åfåra 1,7 km nedstr bruk LJ_SED39 0-0,02 Nybro Orrefors Ljungbyån uppstr Flygsfors LJ_SED40 0-0,02

42 Bilaga 1 Nybro Orrefors Ljungbyån uppstr Flygsfors LJ_SED41 0-0,02 Nybro Orrefors Damm Flygsfors LJ_SED42 0-0,02 Nybro Orrefors Damm Flygsfors LJ_SED42 0,08-0,10 Nybro Orrefors Damm Flygsfors LJ_SED43 0-0,02 Nybro Orrefors Damm Flygsfors LJ_SED43 0,08-0,10 Nybro Orrefors Damm Flygsfors LJ_SED43 0,18-0,20 Nybro Orrefors Damm Flygsfors LJ_SED44 0-0,02 Nybro Orrefors Damm Flygsfors LJ_SED45 0-0,02 Nybro Flygsfors Åfåra 600 m nedstr bruk LJ_SED46 0-0,02 Nybro Flygsfors Åfåra 500 m nedstr bruk LJ_SED47 0-0,02 Nybro Flygsfors Åfåra 500 m nedstr bruk LJ_SED47 0,08-0,10 Nybro Flygsfors Åfåra 500 m nedstr bruk LJ_SED47 0,18-0,20 Nybro Flygsfors Åfåra 1 km nedstr bruk LJ_SED48 0-0,02 Nybro Flygsfors Damm 800 m nedstr bruk LJ_SED49 0-0,02 Nybro Flygsfors Damm 800 m nedstr bruk LJ_SED49 0,08-0,10 Nybro Flygsfors Dike uppstr deponi LJ_SED51 0-0,02 Nybro Flygsfors Dike direkt nedstr deponi LJ_SED52 0-0,02 Nybro Flygsfors Dike 500 m nedstr deponi LJ_SED53 0-0,02 Nybro Flygsfors Dike 500 m nedstr deponi LJ_SED53 0,08-0,10 Nybro Flygsfors Dike 1 km nedstr deponi LJ_SED54 0-0,02 Nybro Flygsfors Barkabäcken nedre delen LJ_SED55 0-0,02 Nybro Flygsfors Barkabäcken nedre delen LJ_SED56 0-0,02 Nybro Flygsfors Ljungbyån 2 km nedstr bruk LJ_SED60 0-0,02 Nybro Flygsfors Ljungbyån 2 km nedstr bruk LJ_SED60 0,08-0,10 Nybro Flygsfors Ljungbyån 130 m uppstr damm LJ_SED61 0-0,02 Nybro Flygsfors Ljungbyån 100 m uppstr damm LJ_SED62 0-0,02 Nybro Flygsfors Smedsfors kvarndamm vid inlopp LJ_SED63 0-0,02 Nybro Flygsfors Smedsfors kvarndamm vid inlopp LJ_SED63 0,08-0,10 Nybro Flygsfors Smedsfors kvarndamm västra delen LJ_SED64 0-0,02 Nybro Flygsfors Smedsfors kvarndamm centralt LJ_SED65 0-0,02 Nybro Flygsfors Smedsfors kvarndamm centralt LJ_SED65 0,08-0,10 Nybro Flygsfors Smedsfors kvarndamm centralt LJ_SED65 0,18-0,20 Nybro Flygsfors Smedsfors kvarndamm vid utlopp LJ_SED66 0-0,02 Nybro Flygsfors Smedsfors kvarndamm vid utlopp LJ_SED66 0,08-0,10 Nybro Flygsfors Smedsfors kvarndamm vid utlopp LJ_SED66 0,18-0,20 Nybro Flerohopp Damm 600 m uppstr bruksområde LJ_SED71 0-0,02 Nybro Flerohopp Damm 200 m uppstr bruksområde LJ_SED72 0-0,02 Nybro Flerohopp Damm 200 m uppstr bruksområde LJ_SED72 0,08-0,10 Nybro Flerohopp Damm 200 m uppstr bruksområde LJ_SED73 0-0,02 Nybro Flerohopp Damm 100 m nedstr bruk LJ_SED74 0-0,02 Nybro Flerohopp Damm 100 m nedstr bruk LJ_SED74 0,08-0,10 Nybro Flerohopp Damm 100 m nedstr bruk LJ_SED74 0,18-0,20 Nybro Flerohopp Damm 100 m nedstr bruk LJ_SED75 0-0,02 Nybro Flerohopp Baddamm norra Flerohopp LJ_SED76 0-0,02 Nybro Flerohopp Damm 100 m nedstr bruk LJ_SED77 0-0,02 Nybro Flerohopp Damm 100 m nedstr bruk LJ_SED77 0,08-0,10 Nybro Flerohopp Åfåra 600 m nedstr bruk LJ_SED78 0-0,02 Nybro Flerohopp Sidofåra 600 m nedstr bruk LJ_SED79 0-0,02 Nybro Flerohopp Åfåra 800 m nedstr bruk LJ_SED80 0-0,02 Nybro Flerohopp Åfåra 2 km nedstr bruk LJ_SED81 0-0,02 Nybro Flerohopp Åfåra 3 km nedstr bruk LJ_SED82 0-0,02 Nybro Flerohopp Damm vid Gunnabo, Gunnabogrenen LJ_SED83 0-0,02 Nybro Flerohopp Damm vid Blomkulla Ljungbyån LJ_SED84 0-0,02

43 Bilaga 1 Nybro Flerohopp Damm vid Blomkulla Ljungbyån LJ_SED84 0,08-0,10 Nybro Flerohopp Damm vid Blomkulla Ljungbyån LJ_SED84 0,18-0,20 Nybro Flerohopp Damm vid Blomkulla Ljungbyån LJ_SED85 0-0,02 Nybro Flerohopp Damm vid Meltorp Ljungbyån LJ_SED86 0-0,02 Nybro Flerohopp Damm vid Maltebo, Gunnabogrenen LJ_SED87 0-0,02 Nybro Gadderås Dike uppströms bruk LJ_SED91 0-0,02 Nybro Gadderås Dike 350 m sydväst Gadderås LJ_SED92 0-0,02 Nybro Gadderås Dike 500 m sydväst Gadderås LJ_SED93 0-0,02 Nybro Gadderås Dike 600 m sydväst Gadderås LJ_SED94 0-0,02 Nybro Gadderås Lansgöl västra delen LJ_SED95 0-0,02 Nybro Gadderås Lansgöl västra delen LJ_SED95 0,08-0,10 Nybro Gadderås Lansgöl västra delen LJ_SED95 0,18-0,20 Nybro Gadderås Lansgöl norra delen LJ_SED96 0-0,02 Nybro Pukeberg St Sigrfridsån uppstr bruk LJ_SED ,02 Nybro Pukeberg Kärringagölen LJ_SED ,02 Nybro Pukeberg Kärringagölen LJ_SED102 0,08-0,10 Nybro Pukeberg St Sigrfridsån 300 m nedstr bruk LJ_SED ,02 Nybro Pukeberg St Sigrfridsån 300 m nedstr bruk LJ_SED103 0,08-0,10 Nybro Pukeberg St Sigrfridsån 700 m nedstr bruk LJ_SED ,02 Nybro Pukeberg St Sigrfridsån 1,2 km nedstr bruk LJ_SED ,02 Nybro Pukeberg St Sigrfridsån 300 m nedstr bruk LJ_SED105 0,08-0,10 Nybro Pukeberg Damm 5 km nedstr bruk LJ_SED ,02 Nybro Pukeberg Damm 5 km nedstr bruk LJ_SED106 0,08-0,10 Nybro Gullaskruv Maden 700 m nedstr bruk LJ_VM1 0-0,02 Nybro Gullaskruv Maden 700 m nedstr bruk LJ_VM1 0,08-0,10 Nybro Gullaskruv Maden 700 m nedstr bruk LJ_VM1 0,18-0,20 Nybro Orrefors Våtmark vid deponi LJ_VM2 0-0,02 Nybro Orrefors Våtmark vid deponi LJ_VM2 0,08-0,10 Nybro Orrefors våtmark vid deponi LJ_VM2 0,18-0,20 Nybro Flerohopp Fäbromaden syd Flerohopp LJ_VM3 0-0,02 Nybro Flerohopp Fäbromaden syd Flerohopp LJ_VM3 0,08-0,10 Nybro Flerohopp Fäbromaden syd Flerohopp LJ_VM3 0,18-0,20 Vattenprovtagning 2006 Nybro Målerås Målerås dike nedströms glasbruk LJ_Y1 Nybro Målerås Målerås dike nedströms glasbruk LJ_Y2 Nybro Gullaskruv Gullaskruv Ljungbyån uppströms glasbruk LJ_Y3 Nybro Gullaskruv Gullaskruv Ljungbyån nedströms glasbruk LJ_Y4 Nybro Orrefors Orrefors Ljungbyån uppströms glasbruk LJ_Y5 Nybro Orrefors Orrefors Ljungbyån nedströms glasbruk/uppströms Flygsfors LJ_Y6 Nybro Flygsfors Flygsfors diket uppströms deponin LJ_Y7 Nybro Flygsfors Flygsfors diket nedströms deponin LJ_Y8 Nybro Flygsfors Flygsfors Ljungbyån nedströms glasbruk LJ_Y9 Nybro Flerohopp Flerohopp Ljungbyån uppströms glasbruk LJ_Y10 Nybro Flerohopp Flerohopp Ljungbyån nedströms glasbruk LJ_Y11 Nybro Gadderås Gadderås dike uppströms glasbruk LJ_Y12 Nybro Gadderås Gadderås dike nedströms glasbruk LJ_Y13 Nybro Pukeberg Pukeberg St Sigfridsån uppströms glasbruk LJ_Y14 Nybro Pukeberg Pukeberg St Sigfridsån nedströms glasbruk LJ_Y15 Kompletterande vattenprovtagning 2007 Nybro Målerås Målerås dike nedströms glasbruk LJ_Y21 Nybro Målerås Målerås dike nedströms glasbruk LJ_Y22 Nybro Gullaskruv Gullaskruv Ljungbyån uppströms glasbruk LJ_Y23

44 Bilaga 1 Nybro Gullaskruv Gullaskruv Ljungbyån nedströms glasbruk LJ_Y24 Nybro Orrefors Orrefors Ljungbyån uppströms glasbruk LJ_Y25 Nybro Orrefors Orrefors Ljungbyån nedströms glasbruk/uppströms Flygsfors LJ_Y26 Nybro Flygsfors Flygsfors diket uppströms deponin LJ_Y27 Nybro Flygsfors Flygsfors diket nedströms deponin LJ_Y28 Nybro Flygsfors Flygsfors Ljungbyån nedströms glasbruk LJ_Y29 Nybro Flerohopp Flerohopp Ljungbyån uppströms glasbruk LJ_Y30 Nybro Flerohopp Flerohopp Ljungbyån nedströms glasbruk LJ_Y31 Nybro Gadderås Gadderås dike uppströms glasbruk LJ_Y32 Nybro Gadderås Gadderås dike nedströms glasbruk LJ_Y33 Nybro Pukeberg Pukeberg St Sigfridsån uppströms glasbruk LJ_Y34 Nybro Pukeberg Pukeberg St Sigfridsån nedströms glasbruk LJ_Y35

45 Bilaga 1

46 Bilaga 1

47 Bilaga 1

48 Bilaga 1

49 Bilaga 1

50 Bilaga 1

51 Bilaga 2 Bilaga 2 Metallföroreningar kartöversikt

52 Bilaga 2

53 Bilaga 2

54 Bilaga 2

55 Bilaga 2

56 Bilaga 2

57 Bilaga 2

58 Bilaga 2

59 Bilaga 2

60 Bilaga 2

61 Bilaga 2

62 Bilaga 2

63 Bilaga 3 Bilaga 3 Kommentarer till provtagningsplatser och fältprotokoll I denna bilaga redovisas kommentarer till provtagningsplatser samt en sammanställning av information från fältprotokoll. Bedömning av vattendjup, sedimentens mäktighet och beskaffenhet samt vattendragets bredd och flöde har gjorts i fält. Sedimentens rörlighet har bedömts utifrån sedimentens beskaffenhet och vattendragens/dammarnas/sjöarnas djup, form och läge. Av olika skäl saknas information för vissa parametrar i vissa provpunkter. Fullständiga fältprotokoll har överlämnats till uppdragsgivaren och finns arkiverade hos Länsstyrelsen i Kalmar län. Kommentarer till provtagningsplatser Målerås dike mot norr/öst Ett mindre dike löper i nord-sydlig riktning norr om bruket. Dikets ursprung och riktning på vattnet är svårtolkat då området ligger på vattendelaren och inget rörligt vatten påträffades. Sannolikt leder detta dike till nedan beskrivna dike mot norr/öst och provtagning är att betrakta som ett uppströmsprov. Diket har mjukbotten. Ett annat dike börjar som en recipient till glasbruket och under de första 150 m ansluter tillflöde från ett våtmarksområde och ett vägdike. Prov har tagits på två ställen i närheten av glasbruket där mäktigheten av mjuksediment är 1-2 dm. Diket har huvudsakligen hårdbotten fram till vägbron i norra Målerås. Spridningsvägar för eventuellt grundvattenläckage från glasbruksområdet är ej kända eller utredda i denna undersökning. Målerås Långegöl med uppströmsprov Grundvattenströmningarna kring deponin är relativt komplicerade med avrinning åt flera håll (Länsstyrelsen i Kronoberg 2001), vilket betyder att grundvatten kan röra sig mot sydost eller sydväst. Diken mot sydost har ej undersökts. I Långegöl mynnar ett dike som misstänks avvattna delar av glasbruksområdet mot sydost. Diket var vid provtagningstillfället torrt uppströms landsvägen men anslutande vägdiken tillförde vatten. Prov togs i diket nedströms vägen. Ett sedimentprov togs mitt ute i Långegöl, vid 7 m djup och hade vid provpunkten ca 40 cm av lösa mjuksediment. Ett sedimentprov togs i kanten utanför dikesmynningen där mjuksedimentlagret var tunnare (13 cm). Gullaskruv Vapenbäcksåns huvudfåra fram till Orranäsasjön Uppströmsprovet har tagits i en sedimentbank på en sträcka som i övrigt har relativt hård botten. Nedströms Gullaskruv fram till Orranäsasjön finns flera dammar och utvidgningar av å-fåran som vid fältbesöket hade lugnflytande vatten och mycket ackumulerat finsediment i kanterna. Mitt i strömfåran var botten dock för det mesta hård och stenig. På stora delar av åsträckningen var ån smalare och vattenrörelserna större. Här hittades mjuksediment i kanterna ofta i näckrosbälten, där det binds av rötterna. Våtmarksprov togs på en öppen mad nedströms Gullaskruv. Orranäsasjön Vid provpunkter i inlopp och utlopp var djupet mindre än 1 m och botten mest hård med sand, sten och block. Mellan stenarna fanns mjuksediment men med liten mäktighet. I själva strömfåran var botten hård men i vikar och på större djup mäktigheten av ackumulerat mjuksediment större. Vattendjupet vid provpunkterna ute i sjön var mellan 3 och 4,5 m. Orrefors Ljungbyåns huvudfåra med dammar fram till Flygsfors Uppströmsprovet togs vid vägen 500 m uppströms bruket. Det var mjuk botten och dammen var till stor del igenväxt. I dammen närmast uppströms bruket fanns det mjuka sediment mest vid kanterna, och en hel del av detta binds av näckrosrötter. Nedströms bruket var det tjocka

64 Bilaga 3 sediment omväxlande med hårdbotten ner till maden ca 500 m österut, där det fanns gungfly på södra stranden och mycket sediment (svårtaget, pga rötter och löv). Efter detta hade ån bra fall ner till dammen vid Riveberg, där det fanns ganska mycket sediment i västra delen. Nedströms dammen var bottenförhållandena varierande med mestadels ganska tjocka och väl utbredda sedimentlager, ofta med stora stenar med sediment emellan. Speciellt mycket sediment fanns från vägbron och i övre delen av dammen vid Flygsfors, mellan 0,3 till 0,8 m tjocka lager, medan det var mindre sediment i dammens nedre del Flygsfors Ljungbyåns huvudfåra fram till damm vid Smedstorps kvarn Mellan dammen i Flygsfors och Smedsfors kvarndamm var Ljungbyåns fåra omväxlande stenig/blockig med strömmande vatten, och djupare med lugnare vatten. I de lugnare partierna fanns ackumulerat sediment längs strandkanterna där det ofta växer näckros och gäddnate. Mittfårans botten var, där den kontrollerades, hård. I Smedsfors kvarndamm fanns mjuksediment med varierande tjocklek. Framför inloppet till dammen var botten renspolad. I västra delen vid utloppet fanns mäktigast sedimentlager. Flygsfors Diket norr om glasbruksområde samt Barkabäcken fram till sammanflödet med Ljungbyån Diket norr om glasbruksområdet hade mjukbotten närmast deponin. Nedströms fram till sammanflödet med Barkabäcken var botten omväxlande stenig och mjuk. Diket förde vid provtagningstillfället knappt något vatten och lokalen uppströms sammanflödet med Barkabäcken var fuktig, utan vatten. Barkabäcken hade omväxlande mjuk och hård botten fram till utflödet i Ljungbyån strax uppströms Smedsfors kvarndamm. Flerohopp Ljungbyåns huvudfåra med dammar fram till ett madområde 3 km nedströms glasbruk Uppströmsprovet togs nära utloppet i dammen strax uppströms bruket. Mjuksedimentet var tjockt. I dammarna invid bruket togs proverna nära utloppen och sedimentlagret var begränsat i tjocklek (10-30 cm). I dammen sydost om bruket fanns däremot tjocka lager i en stor del av dammen. Nedströms dammarna i Flerohopp har Ljungbyån ett lugnt lopp med mjukt sediment ackumulerat längs kanterna, ofta i näckros/gäddnate-bälten. Där mittfåran har kunnat kontrolleras har denna haft hårdbotten. Dammar 4,5-18 km nedströms Glasbruket i Flerohopp Ljungbyån är, nedströms Flerohopp, fattig på dammar och sjöar i avgränsat provtagningsområde (Nybro kommun). Huvudfåran delar upp sig på flera armar vilket komplicerar karteringen av mjukbottnar. För att bedöma spridningen av metaller har 5 sedimentprov tagits i dammar längre ned i åsystemet. Nedströmsprov togs i dammarna vid Blomkulla (4,5 km nedströms Flerohopps fd glasbruk), i Gunnabo (Gunnaboå-grenen 12 km nedströms Flerohopps fd glasbruk) och där 0,1-0,5 m sediment tycks finnas i stor del av dammarna. I Gunnaboå-grenen vid dammen vid Maltebo (18 km nedströms Flerohopps fd glasbruk) fanns ett tjockt sedimentlager (0,6 m och tjockare). I Ljungbyån i dammen vid Meltorp (13 km nedströms Flerohopps fd glasbruk) fanns tjockt sediment i kanten men i övrigt hård botten. Gadderås Ett dike (övre delarna av Råsabäcken), som vid provtagningstillfället hade stillastående vatten på uppströmslokalen, rinner förbi glasbruksområdet och fortsätter genom våtmarks/skogsområden för att 8 km nedströms ansluta till Ljungbyån vid Flerohopp. Diket hade mjuksediment längs en stor del av sträckan där 6 sedimentprov fördelades. Där diket har stenig botten finns någon cm sediment på stenarna. Lansgöl, öster om glasbruksområdet hade mäktiga mjuksedimentlager.

65 Bilaga 3 Pukeberg St Sigfridsån Uppströms glasbruket bestod botten av flera steniga/blockiga partier och mjuksediment var svåra att hitta. Provet togs i en slamficka i ett blockigt område 200 m uppströms glasbruket. Nedströms bruket togs ett prov i Kärringadammen alldeles norr om glasbruksområdet, samt i mjukbottenlokaler längs sträckan ned till 1,4 km nedströms glasbruket. Ån hade både mjuk- och hårdbottenpartier ner till ca 2 km nedströms bruket, varefter botten var hård ner till dammen vid landsvägen. Större delen av dammens botten bestod av hårt material. Ett tvåskiktat prov togs i ett begränsat område med mjuksediment vid inloppet i sydvästra delen av dammen.

66 Bilaga 3 Uppgifter från fältprotokoll Tid Provmärkning Glasbruksområde Provtagningsdatum Provtagare Hämtare Foto Vattendjup Sed. propplängd Sed. Mäktighet Sedimentets beskaffenhet på olika provnivåer nr sign typ nr m m m 0-0,02 0,08-0,10 0,18-0,20 m LJ_SED1 Målerås :34 AE, TD Benell ,05 0,09 0,1 1 dy med grovdetritus liten 1 stilla medel LJ_SED2 Målerås :15 AE, TD Benell ,1 0,12 0,2 1 dy med lite grovdetritus stor 1-2m lugn medel LJ_SED3 Målerås :20 AE, TD Benell ,35 0,2 0,2 1 dy med grovdetritus stor 2 lugn medel LJ_SED4 Målerås :28 AE, TD Benell ,25 0,09 <1 1 dy m grovdetritus medel 1,5 lugn medel LJ_SED5 Målerås :35 AE, TD Benell ,13 0,13 2 dy dy, gyttja liten - LJ_SED6 Målerås :53 AE, TD Benell ,7 0,37 >37 3 dy dy, gyttja dy, gyttja liten - LJ_SED11 Gullaskruv :54 AE, TD Benell ,16 0,2-0,4 1 dy+grovdetritus medel 5 lugn medel LJ_SED12 Gullaskruv :03 AE, TD Benell ,06 0,2 1 dy, grovdetritus medel lugn låg/medel LJ_SED13 Gullaskruv :57 HB, BW Kajak 29 0,6 0,25 >1 1 mkt löst grågrönt dy med recent växtlighet stor 10 stilla låg/medel LJ_SED14 Gullaskruv :38 HB, BW Kajak ,33 >0,5 3 mkt löst torvig dy löst torvig dy torvig dy stor 6 lugn låg/medel LJ_SED15 Gullaskruv :54 HB, BW Kajak 25 0,5 0,1 2 mkt löst dyigt löst dyigt med växtrester stor 30 stilla låg/medel LJ_SED16 Gullaskruv :26 HB, BW Kajak ,1 0,06 0,2 1 mkt löst dyigt recent växtmaterial gråbrunt stor låg/medel LJ_SED17 Gullaskruv :41 HB, BW Kajak 22 0,6 0,07 0,4 1 dy, mkt växtdelar medel 25 stilla låg/medel LJ_SED18 Gullaskruv :01 HB, BW Kajak ,6 0,12 0,15 1 torvig dy, växtrester medel 50 stilla låg/medel LJ_SED19 Gullaskruv :38 HB, BW Kajak 19 1,8 0,3 0,4 1 dy gråbrun medel 50 låg/medel LJ_SED20 Gullaskruv :19 HB, BW Kajak 18 1,1 0,22 0,3 2 dy med nitrogent inslag gyttjelera medel 80 låg/medel LJ_SED21 Gullaskruv :56 HB, BW Kajak 17 0,8 0,07 0,2 1 dyig gyttjelera medel 80 låg/medel LJ_SED22 Gullaskruv :03 HB, BW Kajak 16 3,7 0,07 0,25 1 dy m tydligt innehåll av växtmat. Luktlös liten LJ_SED23 Gullaskruv :29 HB, BW Kajak 3,3 0,33 >0,5 3 luktfri brun dy m tydligt luktfri brun dy m tyd luktfri brun dy m tyd liten LJ_SED24 Gullaskruv :27 HB, BW Kajak ,2 0,3 0,5 1 luktfri gråbrun dy liten LJ_SED25 Gullaskruv :41 HB, BW Kajak 2,6 0,25 0,5 1 dy, luktfri liten LJ_SED26 Gullaskruv :13 HB, BW Kajak 2,9 0,2 0,3 1 gråbrun dy liten LJ_SED31 Orrefors :45 HB, BW Kajak ,4 0,2 0,4 1 brun dy m växtrester, löst medel/stor 25 stilla låg/medel LJ_SED32 Orrefors :13 HB, BW Kajak 32 0,6 0,03 max 0,3 1 brungrå dy m växtrester o rötter löst medel/stor LJ_SED33 Orrefors :31 HB, BW Kajak 34 1,3 0,12 0,2 1 torvig lös dy m tydligt växtinnehåll medel/stor LJ_SED34 Orrefors :02 HB, BW Kajak 36 0,3 0,12 0,3 2 gråbrun torvig dy mkt v brungrå torvig dy mkt växtmaterial medel 2,5 lugn låg LJ_SED35 Orrefors :29 HB, BW Kajak 38 1,1 0,03 0,03 1 torvig brun dy medel 10 lugn låg LJ_SED36 Orrefors :52 HB, BW Kajak 37 0,1 0,04 0,04 1 torvig brun lös dy stor 5 låg LJ_SED37 Orrefors :42 HB, BW Kajak 39 0,4 0,1 ca 0,1 1 löst dy m mycke växtdelar (recenta) stor LJ_SED38 Orrefors :14 HB, BW Kajak 40 0,05 0,08 0,15 1 torvigt m inblandning av sand medel 3 lugn låg LJ_SED39 Orrefors :57 BB, HB Benell ,5 0,03 >0,4 1 lös dy stor 10 lugn låg LJ_SED40 Orrefors :31 BB, HB Benell ,7 0,1 0,3 1 dy mörkgrå m minerogent innehåll+växtdelar medel 20 stilla låg LJ_SED41 Orrefors :49 BB, HB Benell ,9 0,08 0,8 1 torvigt, fast medel 30 stilla låg LJ_SED42 Orrefors :13 BB, HB Benell ,2 0,15 0,3 2 löst, dy fastare dy stor LJ_SED43 Orrefors :42 BB, HB Benell ,3 0-0,5 3 myck löst grågrön gyttja lös grågrön gyttja lös grågrön gyttja stor Risk rörlighet Antal provnivåer Vattendragsbredd Vattenhast. Vattenföring

67 Bilaga 3 Uppgifter från fältprotokoll fortsättning Tid Provmärkning Glasbruksområde Provtagningsdatum Provtagare Hämtare Foto Vattendjup Sed. propplängd Sed. Mäktighet Sedimentets beskaffenhet på olika provnivåer nr sign typ nr m m m 0-0,02 0,08-0,10 0,18-0,20 m LJ_SED44 Orrefors :16 BB, HB Benell ,2 0,18 0,02-0,3 1 lös gröngrå gyttja stor LJ_SED45 Orrefors :29 BB, HB Benell ,4 0,22 0,22 1 lös grågrön gyytja m växtinnehåll stor LJ_SED46 Flygsfors :51 BB, HB Benell ,8 0,15 0,15 1 myck löst, dyigt organiskt stor 20 lugn låg LJ_SED47 Flygsfors :16 BB, HB Benell ,5 0,22 0,3 3 mkt löst, grå dy ganska fast grå dy fast, gråbrun torvig stor LJ_SED48 Flygsfors :06 BB, HB Benell ,2 0,12 ca 0,2 1 mk växtdelar, dyigt medel/stor 6 lugn låg LJ_SED49 Flygsfors :33 BB, HB Benell ,5 0,4 ca 0,5 2 mkt lös vattenhaltig dy grå dy stor LJ_SED51 Flygsfors :06 HB, BW Kajak 41 0,2 0,08 0,1 1 grovdetritus dominerad dy medel 1 stilla låg LJ_SED52 Flygsfors :26 HB, BW Kajak 42 0,01 0,02 0,02 1 mkt löst geggigt järnoxidfärgat (roströd) medel 0,5 lugn låg LJ_SED53 Flygsfors :45 AE, TD Kajak 82 0,02 0,17 0,17 2 dy+detritus medel 1,5-2 lugn medel LJ_SED54 Flygsfors :23 AE, TD Benell ,17 0,4 1 gyttja-lera med grovdetr medel 2 lugn låg LJ_SED55 Flygsfors :23 AE, TD Benell ,2 0,08 0,15 1 dy m gyttja grovdetr svart medel 4 lugn medel LJ_SED56 Flygsfors :42 AE, TD Benell ,2 0,1-0,2 1 dy med grovdetritus o sand medel 2,5 lugn medel LJ_SED60 Flygsfors :15 AE, TD Benell ,15 0,5 2 dy med grovdetritus dy+gyttja med grovdetritus medel 10 lugn medel LJ_SED61 Flygsfors :31 AE, TD Benell ,3 0,2 0,2 1 dy, gyttjelera medel lugn medel LJ_SED62 Flygsfors :14 AE, TD Benell ,21 0,2 1 dy+grovdetritus medel 7 lugn medel LJ_SED63 Flygsfors :34 AE, TD Benell ,8 0,14 0,1-0,2 2 dy, grovdetritus lergyttja, sand, grus medel LJ_SED64 Flygsfors :06 AE, TD Benell ,09 1 dy/silt medel LJ_SED65 Flygsfors :41 AE, TD Benell ,5 0,21 0,1-0,2 3 dy+grovdetritus dy+gyttja dy+gyttja+rötter medel LJ_SED66 Flygsfors :12 AE, TD Benell ,2 0,27 0,2 3 dy dy/gyttja dy/gyttja medel lugn/stilla medel LJ_SED71 Flerohopp :54 BB, HB Benell ,8 0,22 0,7 1 dy med mycket grovdetritus, grå medel LJ_SED72 Flerohopp :26 BB, HB Benell ,5 0,3 0,3 2 mkt lös dy med org mtr Lös dy med org mtrl, brunsvart stor LJ_SED73 Flerohopp :44 BB, HB Benell ,6 0,15 0,15 1 mkt lös org dy stor LJ_SED74 Flerohopp :44 BB, HB Benell ,6 0,2 0,3 3 sandinblandad dy, mkt fast dy m växtdelar mkt fast dy med väx stor LJ_SED75 Flerohopp :08 BB, HB Benell ,3 0,12 0,3 1 lös, mycket org mtrl stor LJ_SED76 Flerohopp :50 BB, HB Benell ,8 0,12 0,2 1 lös gråbrun dy m växtrester medel LJ_SED77 Flerohopp :31 BB, HB Benell ,6 0,22 0,25 2 mkt lös dy dy med stort innehåll av växtdelar och sand stor LJ_SED78 Flerohopp :30 AE, TD Kajak ,03 0,03 1 dy + sand stor 8 lugn LJ_SED79 Flerohopp :09 AE, TD Kajak ,06 >0,06 1 dy + sand stor 8 lugn LJ_SED80 Flerohopp :07 AE, TD Kajak ,03 0,03 1 dy stor 15 lugn LJ_SED81 Flerohopp :04 AE, TD Kajak ,04 0,05-0,1 1 dy stor 12 lugn LJ_SED82 Flerohopp :33 AE, TD Kajak 94 0,8 0,07 >0,5 1 dy stor 20 lugn LJ_SED83 Flerohopp :37 BB, HB Benell ,6 0,1 >0,3 1 lös dy med mkt växtdelar, gråsvart stor LJ_SED84 Flerohopp :18 BB, HB Benell ,3 0,25 >0,4 3 lös dy, gråbrun gråbrun dy, mkt väx gråbrun dy, mkt väx stor LJ_SED85 Flerohopp :52 BB, HB Benell ,08 0,15 1 mkt lös brungrå dy stor Risk rörlighet Antal provnivåer Vattendragsbredd Vattenhast. Vattenföring

68 Bilaga 3 Uppgifter från fältprotokoll fortsättning Tid Provmärkning Glasbruksområde Provtagningsdatum Provtagare Hämtare Foto Vattendjup Sed. propplängd Sed. Mäktighet Sedimentets beskaffenhet på olika provnivåer nr sign typ nr m m m 0-0,02 0,08-0,10 0,18-0,20 m LJ_SED86 Flerohopp :48 BB, HB Benell ,5 0,2 0,5 1 lös dy, gråbrun stor LJ_SED87 Flerohopp :10 BB, HB Benell ,2 0,15 >0,6 1 fast torvig dy, brun medel LJ_SED91 Gadderås :15 AE, TD Kajak 77 0,2 0,15 0,4-0,5 1 dy + detritus liten 1,5 stilla LJ_SED92 Gadderås :08 AE, TD Kajak 81 0,2 0,1 >0,5 1 dy med grovdetritus medel 1 lugn LJ_SED93 Gadderås :36 AE, TD Kajak 80 0,2 0,16 >0,5 1 dy medel 1,5 lugn LJ_SED94 Gadderås :19 AE, TD Kajak 79 0,3 0,14 0,14 1 dy med grovdetritus medel 2 lugn LJ_SED95 Gadderås :10 BB, HB Benell ,7 0,4 1 3 lös dy, gråbrun dy, gråbrun fast dy, gråbrun liten LJ_SED96 Gadderås :23 BB, HB Benell ,9 0,3 >1 1 lös dy, gråsvart liten LJ_SED101 Pukeberg :57 AE, TD Kajak 84 0,35 0,06 0,06 1 dy, gyttja medel 5 lugn LJ_SED102 Pukeberg :20 AE, TD Kajak 85 1,3 0,12 0,12 2 dy + grovdetritus gyttja + grus medel LJ_SED103 Pukeberg :11 AE, TD Kajak 86 1,5 0,11 >0,5 2 dy + detritus dy + torv + grovdetritus medel 7 lugn LJ_SED104 Pukeberg :55 AE, TD Kajak ,11 >0,5 1 dy och gyttja medel 10 lugn LJ_SED105 Pukeberg :38 AE, TD Kajak 88 1,3 0,1 0,2 2 dy dy medel lugn LJ_SED106 Pukeberg :24 BB, HB Benell ,15 0,15 2 lös grå dy fast grå dy medel Risk rörlighet Antal provnivåer Vattendragsbredd Vattenhast. Vattenföring

69 Bilaga 4 Bilaga 4 Beräkning av föroreningsmängder Beräkningar av mängden ackumulerade föroreningar har gjorts i avgränsade områden där föroreningar påträffats. Kriterierna för att göra beräkningar har varit att förorening föreligger med höga eller mycket höga halter i flera punkter, alternativt måttligt höga halter i flera punkter över en större yta. Halten för en förorening i respektive skikt har omräknats till mg/kg våtvikt genom att korrigera för TS-halten. Medelhalten för respektive skikt har sedan beräknats och uttryckts som mg/l med ett antagande att densiteten är 1 kg/l. Halterna i sedimentskikt på nivåer däremellan har interpolerats med antagande om linjär förändring i koncentration. Föroreningsutbredningens yta har bestämts med hjälp av vektorskikt i GIS-program, alternativt uppmätt vattendragsbredd och vattendragets längd. Vidare har korrigerats för den andel av ytan som bedöms ha ackumulerat sediment. Beräkningarna bygger på att den bedömda arealen har samma sedimentdjup och fördelning av förorening över hela ytan. Ju mer minerogent material och ju mindre vatten sedimentprovet innehåller desto större blir felet i antaganden och beräkningar. Beräkningar har undvikits i sådana fall. Aktuella siffror presenteras nedan. Resultatet av beräkningarna är redovisade i kapitel 4.2 Sammanfattande beskrivning av föroreningssituationen.

70 Bilaga 4

71 Bilaga 4

72 Bilaga 4