Miljötekniska undersökningar Etapp 1

Transkript

1 Dnr Miljötekniska undersökningar Etapp 1 21, Transjö Glasbruk Sara Nimark, Jenny Palm FB Engineering AB

2 Dnr

3 Dnr Förord Denna rapport redovisar resultat från undersökningar utförda på uppdrag av Glasbruksprojektet. Glasbruksprojektet är ett samverkansprojekt mellan länsstyrelserna i Kalmar och Kronobergs län samt Nybro, Emmaboda, Lessebo och Uppvidinge kommuner. Slutsatser och tolkningar som presenteras i rapporten är författarnas egna och skall inte tolkas som ställningstaganden från Glasbruksprojektet, länsstyrelserna eller kommunerna. Glasbruksprojektets organisation Glasbruksprojektet drivs av en projektgrupp med följande sammansättning: Lars Olof Höglund, Kemakta Konsult AB, projektledare Gabriella Fanger, Kemakta, ställföreträdande projektledare Sven Andersson, Länsstyrelsen i Kalmar län Leif Karlsson, Länsstyrelsen i Kronobergs län Sam Ekberg, Nybro kommun Anders Svensson, Länsstyrelsen i Kalmar län, adjungerad Erika Brömses, Länsstyrelsen i Kronobergs län, adjungerad Inom Glasbruksprojektet finns även en referensgrupp med representanter för länsstyrelserna i Kalmar och Kronobergs län, Emmaboda, Nybro, Lessebo och Uppvidinge kommuner samt Svenska Glasbruksföreningen som adjungerad. Inom Glasbruksprojektet har prioriterade glasbruksobjekt med hög riskklassning valts ut för fortsatta undersökningar. Projektet som helhet omfattar utredningar av totalt 25 st glasbruk, varav 14 i Kalmar län och 11 i Kronobergs län. I antalet objekt ingår några glasbruksdeponier. Dessutom skall sedimentföroreningar i sex åar/vattendrag i anslutning till bruken undersökas. Glasbruksåarna är Alsterån, Hagbyån, Ljungbyån, Lyckebyån, Ronnebyån och Mörrumsån. Omfattning Glasbruksprojektets övergripande syfte är att ta fram underlag för att avgränsa och kvantifiera föroreningarna i mark och sediment vid ett antal prioriterade glasbruk i Kalmar och Kronobergs län. Utredningarna skall ligga till grund för en bedömning av eventuella hälso- och miljörisker i dagsläget och på sikt med påträffade föroreningar, klargöra vilket åtgärdsbehov som finns och vilka efterbehandlingsåtgärder som kan vidtas för att minimera identifierade risker. Utredningarna skall även utgöra ett underlag för att prioritera vilka åtgärder som behöver vidtas. Arbetena inom Etapp 1 har genomförts under En andra etapp planeras för 2007 med slutrapportering i oktober Kartor publicerade i enlighet med tillstånd Dnr /188, Lantmäteriverket. Ur Geografiska Sverigedata, fastighetskartan, översiktskartan, bakgrundskarta och vattenkartan (Kalmar och Kronobergs län). i

4 Dnr Rapportering Följande rapporter har tagits fram inom Glasbruksprojektets Etapp 1: Objekt Övergripande rapportering för Glasbruksprojektet nr Alla Syntesrapport Kemakta Konsult AB Etapp 1 AL HA LJ RO LY MÖ Sedimentundersökningar av sex glasbruksåar Alsterån Hagbyån Ljungbyån Ronnebyån Lyckebyån Mörrumsån Ekologgruppen i Landskrona AB Miljötekniska undersökningar av glasbruk Etapp 1 25 Älghult 22 Alsterfors Geo Innova AB 16/17 Kosta 6 Emmaboda 3 Johansfors AB Pentacon 1/2 Boda 24 Rosdala 23 Lindshammar Geosigma AB 13 Orrefors 11 Gullaskruv 10 Gadderås 9 Flygsfors Swepro Project Management AB 8 Flerohopp 7 Alsterbro 21 Transjö 20 Strömbergshyttan FB Engineering AB 19 Skruf Kompletterande undersökningar Etapp 1 22 Alsterfors Geo Innova AB 2 Boda 3 Johansfors 7 Alsterbro AB Pentacon 13 Orrefors Tidigare metodikundersökningar av glasbruk 12 Målerås 18 Björkå 4/5 Åfors 14 Pukeberg 15 Bergdala Kemakta Konsult AB Envipro Miljöteknik AB Empirikon AB Svenska Glasbruksföreningen Slutrapporter april 2004 Samtliga rapporter finns tillgängliga i elektronisk form för nedladdning på projektets hemsida: ii

5 Dnr SAMMANFATTNING FB Engineering AB har på uppdrag av Länsstyrelserna i Kalmars- och Kronobergs län utfört en miljöteknisk markundersökning av Transjö glasbruk. Uppdraget har utförts under sommaren 2006 under projektledning av Kemakta Konsult AB. Transjö glasbruk ligger strax öster om väg 28, söder om Kosta i Lessebo kommun, Kronobergs län. Glasbruksområdet är beläget på fastigheten Transjö 1:29 i anslutning till Lyckebyån och Transjön. Transjö glasbruk startade 1870 och produktionen pågick fram till 1951, då glasbruket lades ner. Glasbruket tillverkade både soda- och kristallglas. Deponering av glasbruksavfallet skedde på en egen deponi i anslutning till bruket. Tippen innehåller både glasbruksavfall, blymönja och arsenik. Provtagning med skruvborr utfördes inom glasbruksområdet och med grävmaskin inom deponiområdet. Grundvattenrör installerades för vattenprovtagning i ungefär hälften av punkterna. De provpunkter som undersökts har valts baserat på platsbesök samt tidigare verksamhets lokalisering. Jordprover och vattenprover lämnades in till ackrediterat laboratorium för analys. Både jord- och grundvattenanalyserna visade på förekomst av föroreningar som direkt kan hänföras till glasbruksverksamhet, såsom arsenik, bly, kadmium och zink. De påträffade föroreningarna förekommer framförallt inom deponiområdet, där glasbruksavfallet är mer eller mindre uppblandat med jord. Deponins djup bedöms sträcka sig ned till maximalt ca 3,5 meter under markytan men på sina ställen ligger den ytligare. Deponins utbredning har baserat på provgropsgrävning uppskattats till att omfatta ca 2500 m 2. Förutom deponiområdet där glasbruksavfall påträffades ned till ca 3,5 m djup, förekom det områden där glasbruksavfall endast förekom ned till maximalt ca 0,5 m djup. Dessa områden omfattade ca 1400 m 2. Andelen förorenade volymer inom deponiområdet samt området med ytligare glasbruksavfall uppskattas till ca 7100 m 3. Det bör påpekas att volymuppskattningen är baserad på stickprovtagning vid en översiktlig markundersökning inom ett relativt heterogent område. Erfarenheter visar att en teoretisk uppskattning av förorenade volymer nästan undantagslöst underskattar de volymerna som påträffas vid en sanering. Kompletterande undersökningar föreslås för att kunna göra ytterligare avgränsning av föroreningsutbredning och utlakning. iii

6 iv Dnr

7 Dnr Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... iii 1 UPPDRAG OCH SYFTE OMRÅDESBESKRIVNING Läge och ägarförhållanden Recipienter och skyddsobjekt Markens nuvarande och framtida användning Historisk redogörelse Byggnader Dag- och spillvattenledningar UTFÖRDA UNDERSÖKNINGAR Tidigare utförda undersökningar Kompletterande undersökningar HYDROGEOLOGISKA FÖRHÅLLANDEN Topografi och geologisk uppbyggnad Grundvattenförhållanden Ytvatten och sediment FÖRORENINGSSITUATIONEN Resultat från kemiska analyser Sammanfattande beskrivning av föroreningssituationen Möjliga åtgärdsalternativ BEDÖMNING AV BEHOV AV VIDARE UNDERSÖKNINGAR Komplettering av aktuell markmiljöundersökning Ytterligare kompletterande undersökningar SLUTSATSER REFERENSER Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Bilaga 6 Bilaga 7 Bilaga 8 Provmärkning Karta med provtagningspunkter Sammanställning av analysdata Fältnoteringar och protokoll Analysprotokoll Ritningar Tidigare utförda undersökningar Beräkningar v

8 vi Dnr

9 Dnr UPPDRAG OCH SYFTE FB Engineering AB har fått i uppdrag av Länsstyrelserna i Kalmars och Kronobergs län att inom Glasbruksprojektet utföra miljötekniska markundersökningar av tre glasbruk; Transjö glasbruk, Strömbergshyttans bruk och Skrufs glasbruk, med tillhörande deponier. Uppdraget har utförts under projektledning av Kemakta Konsult AB. Glasbruksprojektets övergripande syfte är att ta fram underlag för att avgränsa och kvantifiera föroreningar vid ett antal prioriterade glasbruk i Kalmar och Kronobergs län. De utförda undersökningarna ska ge underlag för riskbedömning och bedömning av åtgärdsbehov samt i största möjliga utsträckning avgränsa föroreningsutbredning. 1

10 2 Dnr

11 Dnr OMRÅDESBESKRIVNING 2.1 Läge och ägarförhållanden Transjö glasbruk ligger strax öster om väg 28, söder om Kosta i Kronobergs län. Glasbruksområdet samt deponiområdet är beläget på fastigheten Transjö 1:29 i anslutning till Lyckebyån och Transjön. Det forna glasbrukets deponi har inventerats enligt MIFO Då fick Transjö glasbruk riskklass 2, men därefter har deponin omklassats till riskklass 1. Fastighetsägare är Transjö Hytta AB. 2.2 Recipienter och skyddsobjekt Glasbruksområdet i Transjö är utpekat som fast fornlämning. Söder om deponin finns ett område som har utpekats ha höga naturvärden enligt SVS. De miljöer som nämns är mosaikartad sumpmark i anslutning till bäck, å och sjö. Det finns öppna kärr, delvis sumpskog med glasbjörk, al och vide och delvis holmar med gammal barrskog. En del död ved finns och området är värdefullt för bland annat fågelliv och lägre fauna. Lyckebyån slingrar sig genom den nuvarande hyttan för att sedan mynna ut i Transjön. Området kring och öster om Transjön är präglat av smältvattenbildningar från inlandsisen. Transjön beskrivs i Kronobergs Natur som en vacker skogssjö med ås-, sand- och myrstränder. Transjön delas genom två skogsbevuxna näs. Transjöområdet har tilldelats klass 2, vilket betyder mycket stora naturvärden vad gäller geologi, landskap, biologi och friluftsliv. 2.3 Markens nuvarande och framtida användning Kring Transjö glasbruk är mycket av den naturliga miljön bevarad. Glasbruksdeponin har fortsatt att användas som tipp för framförallt trädgårdsavfall men även annat bråte. I deponins avslutning söderut mot Transjön var det ej möjligt att komma fram vid fältarbetena på grund av detta. 2.4 Historisk redogörelse 1870 startade ett glasbruk i Transjö, där det då sedan en tid tillbaka redan fanns ett sliperi samt såg belägna precis vid Lyckebyån. Produktionen pågick fram till 1951, då glasbruket lades ner. Glasbruket tillverkade både soda- och kristallglas. Deponering av glasbruksavfallet skedde på en egen deponi. Tippen innehåller glasbruksavfall, blymönja och arsenik och är idag bevuxen med sly, träd och gräs. (Länsstyrelsen i Kronobergs län, sid 50) Idag kan man se ruinrester av den gamla hyttan samt grunden till sliperiet och sågen. 2.5 Byggnader Det finns få byggnader kvar på området som härstammar från glasbruket, dock finns ett gammalt magasin intakt som idag delvis används som glasshop. Det finns även en studio i närheten av det gamla glasbruket, Transjöhyttan, med glasblåsning. Runtomkring den gamla 3

12 Dnr hyttruinen finns både sommarbostäder samt åretruntbostäder. Inom området finns inga asfalterade ytor, utan enbart grusytor och naturliga gröna ytor. 2.6 Dag- och spillvattenledningar Efter kontakt med tekniska kontoret på Lessebo kommun erhölls information om att det inte finns några vattenledningar inom det gamla glasbruksområdet. 4

13 Dnr UTFÖRDA UNDERSÖKNINGAR 3.1 Tidigare utförda undersökningar Lessebo kommun har fram till 1999 utfört grundvattenprovtagning enligt ett fastställt kontrollprogram i ett grundvattenrör som är placerat mitt i deponin. Dessa analyser visade på låga föroreningshalter. Kommunen slutade med sina mätningar Länsstyrelsen har därefter utfört en MIFO fas 1-inventering. Sedan dess har inga grundvattenmätningar utförts i området fram tills undersökningen sommaren Kommunens mätningar utfördes en gång per år under och 1998 samt vid två tillfällen under Resultaten visar att låga halter av bly uppmättes under åren (jmf med NV rapport 4915, tabell 13). Vid provtagningstillfället 1995 var blyhalten måttlig på gränsen till hög. Analysresultaten av arsenik och antimon visade på halter under laboratoriets rapporteringsgräns. Ingen påverkan kunde ses med avseende på konduktiviteten. Grundvattennivån som uppmättes vid installationen av grundvattenröret i december 1993 låg på ca 3,5 m u my. 3.2 Kompletterande undersökningar 2006 Fältarbetena har utförts i enligt med vad som föreskrivs i SGFs "Fälthandbok - Miljötekniska markundersökningar" rapport 1:2004 samt Arbetsmiljöverkets skrift "Marksanering - om hälsa och säkerhet i förorenade områden". Provtagning med skruvborr utfördes inom bruksmark ned till maximalt 3,0 m den 20 och 21 juni Borrdjupet berodde på vilken nivå grundvattnet påträffades. Samlingsprov togs för varje halvmeter, vid olika jordtyper inom en halvmeter togs separata prov på dessa. Okulärbesiktning av jordproverna utfördes i samband med provtagning vilket dokumenterades i borrprotokoll, se bilaga 4. När borrskruven drogs upp från djupare marklager avlägsnades ytlager före provtagning för att undvika att provtagning skedde på ej representativt jordlager. Under borrning iakttogs försiktighet så att jord i borrhålet eller på marken ej föll ned och förorenade lägre liggande nivåer i borrhålet. På samtliga nivåer togs ca 0,5-1 kg jord ut. Jordproverna lades i diffusionstäta påsar. De jordprover som skulle skickas in till analys lades över i provburkar som märktes och skickades till laboratorium. Provtagning med grävmaskin utfördes inom deponiområdet ned till maximalt 3,5 m den 20 och 21 juni Djupet berodde på vilken nivå som det ej påträffades deponerade massor längre samt på vilken nivå grundvattennivån låg (i de fall som grundvattenrör skulle installeras). Samlingsprov från samtliga schaktväggar togs för varje halvmeter, vid olika jordtyper inom en halvmeter togs separata prov på dessa. Vid provtagning sorterades större fraktioner såsom sten och glasbitar bort. Det provmaterial som inte användes till analys sparas och förvaras i kylskåp för eventuella kompletterande analyser. Grundvattenrör installerades inom bruksmark i punkter där skruvborrning och jordprovtagning utförts. I deponiområde installerades grundvattenrör med hjälp av grävmaskin. I deponiområdena hölls grundvattenrören i rätt läge vid återfyllning av provgropen med hjälp av en planka där ett hål för grundvattenröret hade borrats. Grundvattenrören installerades med överdelen av den slitsade (0,3 mm) intagsdelen i anslutning till grundvattenytan. I samband med installationen kontrollerades att rören hade kontakt med grundvattnet och därefter tömdes rören på vatten. 5

14 Dnr Grundvattenprovtagning Provtagning av grundvatten i installerade rör utfördes den 11 juli Vid provtagningen mättes grundvattennivån med ljuslod, därefter omsattes, om det var möjligt, minst tre rörvolymer vatten före dess att provtagning skedde. Provtagning skedde med bailerrör. Konduktivitet, temperatur och ph mättes direkt i fält på separata delprov. Vattenprovet filtrerades genom 0,45 µm filtersprutor ned i därför avsedda provtagningskärl. Vid vattenprovtagningen antecknades utförda arbeten, uppmätta nivåer och värden samt eventuella avvikelser i en fältdagbok, se bilaga 4. Samtliga vattenprover förvarades mörkt och kylt inför transport till laboratorium. I tabell 3.1 nedan redovisas omfattning och motivering till placering av provpunkter. Totalt antal provpunkter: 4 (PG), 5 (Skr), 1(ytprov) Totalt antal uttagna prover: 25 (bruksmark) 19 (glasavfall). Ett samlingsprov på hela det provtagna djupet i respektive provgrop och ett samlingsprov på den översta halvmetern i varje provpunkt är analyserade enligt tabell nedan. Totalt antal grundvattenrör: 6 (5 analyserade). Tabell 3.1. Översikt som sammanfattar utförd provtagning. Provpunkt Syfte/lokalisering Provtagningsmetod Installation Provtagning Djup Analyser Media Parametrar* Bruksområde 21JSkr5 Kontroll av misstänkt förorening Skruvborr Varje 0,5 m 2,0 Jord Syralakbar fraktion 21JSkr6 Kontroll av sliperi Skruvborr Varje 0,5 m 3,0 Jord Syralakbar fraktion Grundvattenrör Vatten Metaller 21JSkr9 Kontroll av misstänkt spill Skruvborr Varje 0,5 m 3,0 Jord Syralakbar fraktion 21JSkr10 Kontroll av misstänkt spill Skruvborr 21JSkr11 Kontroll av sågverk Skruvborr 21J_Mix Ytsamlingsprov kring hyttruin Deponiområden 21GL1 Deponi Grundvattenrör i provgrop Grundvattenrör Grundvattenrör Vatten Varje 0,5 m 2,0 Jord Vatten Varje 0,5 m 2,0 Jord Metaller Syralakbar fraktion Metaller Syralakbar fraktion Metaller Grundvattenrör Vatten Manuell 0 Jord Syralakbar fraktion Varje 0,5 m 2,5 Jord Totalhaltsanalys Grundvattenrör Grundvatten Vatten Metaller 21GL2 Deponi Provgrop Varje 0,5 m 2,0 Jord Totalhaltsanalys 21GL3 Deponi Provgrop Varje 0,5 m 2,0 Jord Totalhaltsanalys 21GL4 Deponi Grundvattenrör I provgrop Grundvattenrör Varje 0,5 m Grundvatten 3,5 Jord Vatten Totalhaltsanalys Metaller 6

15 Dnr HYDROGEOLOGISKA FÖRHÅLLANDEN 4.1 Topografi och geologisk uppbyggnad Området underlagras av hård, tät morän. Denna påträffades framförallt i deponins västra del. Moränen går ej att gräva i med grävskopa och grundvattnet tränger heller inte upp genom den. Moränen överlagras av grus, sand och på sina ställen även torv. Det område där det gamla glasbruket och deponiområdet är belägna är relativt flackt men med en högpunkt ungefär mitt uppe på deponin. Det sluttar ner mot Transjön i sydlig riktning. 4.2 Grundvattenförhållanden Grundvattnet strömmar i sydlig riktning med en gradient på ca 7 mm per m. För bedömda strömningsriktningar i grundvattensystemet se ritning i bilaga 6. Provpunktsbeteckningar och inmätta grundvattennivåer redovisas i tabell 4.1 nedan. Tabell 4.1 Inmätta grundvattennivåer samt Provpunktsid Grundvattennivå (möh) 21GV1 182,2 2,18 m 21GV GV6 182,695 0,74 m 21GV9 183,068 0,92 m 21GV10 182,875 0,62 m 21GV11 183,498 0,41 m Grundvattennivå (mumy) - vid provtagningstillfället var gv-röret torrt, varför ingen gv-nivå kunde uppmätas. Vid installation av grundvattenrören funktionskontrollerades och evakuerades samtliga rör, varför frånvaron av vatten i GV4 troligtvis beror på den torra period som föregått provtagningstillfället. 4.3 Ytvatten och sediment Transjön, Lyckebyån och en bäck från Lilljössemon finns i anslutning till glasbruksområdet. 7

16 8 Dnr

17 Dnr FÖRORENINGSSITUATIONEN 5.1 Resultat från kemiska analyser Tabell 5.1 Analysresultat för jordprover och glasavfall tagna Analysresultaten har jämförts med Naturvårdsverkets generella riktvärden för KM och MKM, rapport Överskridanden av riktvärdena har markerats enligt nedanstående färgkodning. Samtliga värden anges i mg/kg TS med undantag för TS (%) och GF (% av TS). 9

18 Dnr >KM >MKM > 3 MKM Parameter GL 1 GL 2 GL 3 GL 4 JSkr5 JSkr6 JSkr9 JSkr 10 JSkr 11 21J_mix TS 88,6 79,3 96,5 88,5 93,0 93,4 87,7 74,9 65,0 93,9 GF - 6,8 1,8-4, ,5 - SiO ,4 70,4 67, Al 2 O 3 11,4 4,86 13,0 4, CaO 2,92 12,9 1,23 7, Fe 2 O 3 2,72 1,44 3,11 1, K 2 O 3,26 1,66 4,07 2, MgO 0,314 0,988 0,320 0, MnO 0,167 0,839 0,0689 0, Na 2 O 4,57 5,82 4,28 7, P 2 O 5 0,181 0,905 0,0997 0, TiO 2 0,348 0,188 0,333 0, Summa 94,9 85,0 96,9 91, LOI 3,7 13,3 2,3 6, As ,3 11,7 20,8 40,1 <3 28,3 B 68,7 60,5 5,56 29,8 <1 <1 <1 <1 <1 4,86 Ba ,6 39,8 78,0 66,0 32,6 93,3 Be 1,72 1,01 2,23 0,832 0,617 0,414 0,498 0,394 0,327 0,302 Cd 1,39 0,543 0,225 1,53 0,171 0,241 0,863 0,517 0,274 0,739 Co 7,82 5,07 3,46 10,5 2,03 3,40 3,51 1,79 0,403 1,50 Cr ,5 90, ,90 10,9 6,91 4,50 1,45 2,50 Cu 59,5 57,9 14,2 33,1 11,2 21,0 32,8 29,5 5,59 25,2 Fe Hg 0,147 0,0440 0,0197 0,0493 0,0794 0,0222 0,0833 0,0663 0,0193 0,0543 La 24,4 11,4 34,4 < Li ,96 6,11 4,72 3,29 3,0 3,82 Mn ,6 425 Mo <6 <6 <6 <6 0,625 0,615 0,503 <0,4 <0,4 1,03 Nb 11,7 <6 13,8 < Ni 27,9 14,1 10,1 11,3 5,88 10,5 4,53 3,01 0,949 2,24 P Pb , ,8 69,4 S Sb <3 <3 <3 <3 <3 4,46 Sc 4,47 2,38 3,89 1, Se 2,36 0,837 0,554 31, Sn <20 <20 <20 < Sr ,42 10,5 8,47 10,3 5,65 30,6 U 3,55 1,61 2,46 1, V 30,2 24,1 24,6 16,8 10,5 18,8 7,0 6,42 2,97 5,58 W <60 <60 <60 < Y 18,1 9,39 19,3 8, Zn , , ,7 346 Zr , , >KM >MKM > 3 MKM 10

19 Dnr Tabell 5.2 Analysresultat för vattenprover tagna Analysresultaten har jämförts med Naturvårdsverkets effektrelaterade tillståndsklasser, Livsmedelsverkets drickvattennormer och bakgrundshalter från NV och SGU. För de gränsvärden som anges för dricksvatten gäller att de angetts i samma enhet som respektive parameter anges i. De analysresultat som överskrider dricksvattennormer markeras genom understrykning och de halter som överskrider bakgrundshalten markeras med fet stil. För jämförelse med Naturvårdsverkets tillståndsklasser används nedanstående färgkodning. > klass 1 mycket låg halt > klass 2 låg halt > klass 3 måttlig halt > klass 4 hög halt Parameter Enhet 21GL1 21GV6 21GV9 21GV10 21GV11 SLVFS 2001:30** > klass 5 mycket hög halt Bakgrunds halt* (µg/l) Al µg/l 25, As µg/l 696 1,62 <1 4,90 2, ,5 B µg/l 225 <20 <20 21,0 <20 1,0 2 Ba µg/l ,2 20,4 33,9 22,2 Ca mg/l 95,1 6,16 3,78 5,13 3,96 Cd µg/l 0,287 0,108 <0,05 <0,05 <0,05 5,0 2 0,1 Co µg/l 0,285 0,713 0,408 0,0735 0,209 Cr µg/l <0,5 <0,5 <0,5 <0,5 0, ,4 Cu µg/l 2,66 1,37 <1 <1 < / ,5 Fe mg/l 0,093 6,46 1,02 3,03 5,14 0,1 1 Hg µg/l <0,02 <0,2 <0,02 <0,02 <0,02 1,0 2 0,001 K mg/l 15,5 1,32 1,60 3,80 2,20 Mg mg/l 14,0 1,33 1,01 1,66 1, Mn µg/l , ,2 100 Na mg/l 47,2 6,15 6,59 6,66 7,02 Ni µg/l 0,674 0,808 0,921 <0,5 1, Pb µg/l 2,34 1,79 1,0 0,969 0, ,2 S mg/l 3,84 0,862 2,35 1,73 0,523 Sb µg/l 75,8 0,374 0,253 0,342 0,352 5,0 2 Zn µg/l 42,2 5,86 8,84 3,34 10,7 45 ph 7,9 7,26 6,61 6,98 6,9 Konduktivitet µs/cm Temperatur ºC 18,3 20,2 20,2 21,3 21,7 > klass 1 mycket låg halt > klass 2 låg halt > klass 3 måttlig halt > klass 4 hög halt > klass 5 mycket hög halt * Bakgrundsdata från Kemakta (SGU:s grundvattennät och NV rapport 4915) ** Livsmedelsverkets dricksvattennormer, 1 gränsvärde för tjänligt med anmärkning vid provtagningspunkt 2 gränsvärde för otjänligt vid provtagningspunkt 11

20 Dnr Sammanfattande beskrivning av föroreningssituationen Både jord- och grundvattenanalyserna visar på förekomst av föroreningar som direkt kan hänföras till glasbruksverksamhet, så som arsenik, bly, kadmium och zink. Mark Föroreningshalter över MKM har uppmätts av arsenik och bly. Föroreningshalter över KM har uppmätts av arsenik, kadmium, krom, bly och zink. Punkter i vilka det uppmättes föroreningshalter >3 MKM påträffades enbart inom deponiområdet och endast av arsenik. Bruksmark Inom bruksområdet är det enbart arsenik som överskrider MKM (vid f d magasinet). Det påträffades ej några förhöjda halter i punkten 11. I övrigt överskred halterna KM i alla punkter utom vid magasinet där MKM överskreds. Deponiområdet Arsenikhalterna var så höga att de överskred 3MKM i punkterna 1,2,3 och 4. Blyhalterna överskred MKM i punkt 1 och 4 samt KM i 2 och 3. Det uppmättes halter av kadmium, krom och zink över KM i punkt 1, medan det i punkt 2 var kadmium- och blyhalterna som överskred KM och i punkt 3 blyhalten som överskred KM. Deponins djup bedöms sträcka sig ned till maximalt ca 3,5 m u my men på sina ställen nåddes botten redan efter ca 2,0 m. Deponins utbredning har baserat på provgropsgrävning uppskattats till att omfatta ca 2500 m 2, se ritning i bilaga 6. Förutom deponiområdet där glasbruksavfall påträffades ned till ca 3,5 m djup, förekom det områden där glasbruksavfall endast förekom ned till ca 0,5 m djup. Dessa områden omfattade ca 1400 m 2. Detta område låg i den sydvästra delen av deponiområdet. På flera platser förekom även synligt glas på markytan utan att det förekom glasavfall djupare ner i marken. Andelen förorenade volymer inom deponiområdet samt området med ytligare glasbruksavfall uppskattas till ca 6800 m 3 (2500x2,75)+ 700 m 3 (1400x0,5). Det bör noteras att volymuppskattningen baseras på stickprovtagning vid en översiktlig markundersökning inom ett relativt heterogent område. Erfarenheter visar att en teoretisk uppskattning av förorenade volymer nästan undantagslöst underskattar de volymerna som påträffas vid en sanering. Vatten I punkt 1 uppmättes mycket hög halt av arsenik enligt Naturvårdsverkets tillståndsklasser. Halter av arsenik, kadmium, antimon, mangan och bly uppmättes över bakgrundshalterna. Dricksvattennormerna överskreds av arsenik, bor och mangan. I punkt 6 uppmättes enligt Naturvårdsverket måttliga halter av kadmium och bly samt låga halter av arsenik och zink. Bakgrundshalterna för arsenik, kadmium, bly och mangan överskreds. Dricksvattennormerna överskreds av aluminium, järn och mangan. I punkt 9 uppmättes en måttlig halt av bly samt låg halt av zink. Bakgrundshalterna för arsenik, kadmium, mangan och bly överskreds. Vad gäller dricksvattennormerna så överskreds de liksom i föregående punkt av aluminium, järn och mangan. 12

21 Dnr I punkterna 10 och 11 är halterna av arsenik och bly låga samt även zink i 11. Dricksvattennormerna för aluminium, järn och mangan överskrids i båda punkterna samt dessutom bor i punkt 10. Bakgrundshalterna för arsenik, mangan och bly överskrids i båda punkterna samt dessutom krom i punkt 11. Grundvattenytan uppmättes till ca 2,1 m u my i punkt 1. I punkt 1 nåddes deponibotten på ca 2 m djup. I punkt 4 där deponibotten ej nåddes förrän på 3,5 m u my erhölls tyvärr inget grundvatten vid provtagningstillfället. Baserat på de iakttagelser som gjorts i fält vid provgropsgrävning samt de nivåer som grundvattnet uppmätts till bedöms det förekomma förorenade massor under grundvattenytan. Det föreligger dock en osäkerhet i detta antagande då grundvattennivån troligtvis låg lägre än normalt vid tillfället för nivåmätning av vattenytan, då provtagningstillfället föregicks av en torr och varm period. Tills hur stor del förorenade massor förekommer under grundvattenytan är dock svårt att bedöma då enbart en grundvatten-nivåmätning finns att tillgå. Den nivåmätning som utfördes vid installation av kommunens grundvattenrör i december 1993, visade på en grundvattennivå på 3,5 m u my. Baserat på ovanstående anses kompletterande mätningar behövas, se vidare under kapitel 6. Volymen förorenade massor under grundvattenytan uppskattas till maximalt ca 3500 m 3 baserat på mätning av grundvattennivån i en provpunkt samt att glasbruksavfall påträffades ned till maximalt 3,5 m under markytan. Översiktliga spridningsvägar De påträffade föroreningarna förekommer framförallt inom deponiområdet, där glasbruksavfallet är mer eller mindre uppblandat med jord. Den utfyllda jorden är genomsläpplig, vilket medför spridningsväg med både infiltrerande nederbörd och grundvatten. Då det ej förekommer några hårdgjorda ytor infiltrerar all nederbörd ned i förorenade områden. Då det utfyllda deponiområdet underlagras av hård morän sker spridning med vatten som avleds ovanpå detta lager. I deponins närhet finns flera vattendrag som utlakande föroreningar kan spridas till. I deponier utan täckning kan ph sjunka hastigt på grund av surt nedfall eller tillskott av organiska syror vilket ökar upplösningshastigheten för glaspartiklarna. Beräkning av föroreningstransport Olika ämnens benägenhet att fördelas mellan vattenfas och partikelfas utrycks genom en distributionskoefficient, Kd. Dessa Kd-värden kan användas för att beräkna urlakning av föroreningar från mark till grundvatten. Uppskattning av Kd och urlakning av föroreningar har gjorts för deponiområdet respektive bruksområdet. Det ska observeras att beräkningen ej är platsspecifik utan är baserad på teoretiska Kd-värden. Kd-värden har beräknats för metaller från analysresultaten för både bruks- och deponiområdet. Uppskattning av Kd från jämförelse mellan markhalt och grundvattenhalter har utförts för de provpunkter där grundvattenrör installerats (GV1, GV6, GV9, GV10 och GV11). För beräkningar se bilaga 8. I tabell 5.3 redovisas Kd beräknat som kvoten mellan uppmätta halter i borrhål, provgropar och halter i grundvatten, Kd mark/grundvatten. 13

22 Dnr Tabell 5.3 Kd beräknat via jämförelse mellan markhalt och grundvattenhalt. Beräknat Kd mark/markvatten (l/kg) Generellt Kd (l/kg) (SNV 4639) Ämne Arsenik As Bly Pb Kadmium Koppar Cu Krom Cr Nickel Zink Zn De beräknade Kd-värdena för mark/grundvatten är betydligt högre än de generellt vedertagna Kd, vilket innebär att fastläggningen av ämnena är högre (lakbarheten mindre) än vad som antagits vid beräkningen av Naturvårdsverkets generella riktvärden. Mängden vatten som passerar genom de förorenade områdena är dels beroende av nederbörden, dels av infiltrationen av de förorenade massorna. Den årliga nederbörden inom området är ca 650 mm (SMHI årsnederbörd ). Då delar av nederbörden avgår via avdunstning beräknas infiltrationen inom både deponiområdet och bruksområdet till cirka 585 mm/år. För att utröna hur mycket metaller som lakas ur under nuvarande förhållande har en teoretisk urlakningsberäkning för deponiområdet respektive bruksområdet utförts. Se bilaga 8 för beräkningar. I nedanstående tabell 5.4 redovisas beräknade teoretiska urlakningsmängder för deponirespektive bruksområdet. Tabell 5.4 Beräknad teoretisk urlakning från området. Beräknad urlakning för deponiområdet (kg/år) Beräknad urlakning för bruksområdet (kg/år) Ämne Arsenik As 54 2,6 Bly Pb 0,6 0,4 Kadmium 0,04 0,05 Koppar Cu 0,1 0,14 Krom Cr 0,07 0,01 Kvicksilver 0,0005 0,001 Nickel 0,2 0,2 Zink Zn 3,5 8 14

23 Dnr Möjliga åtgärdsalternativ Bruksområdet Behovet av åtgärder inom bruksmark är svårt att avgöra baserat på den översiktliga undersökningen. Föroreningshalterna i jord är inte så höga att de motiverar kostsamma saneringsåtgärder. Förekomsten av relativt låga halter av föroreningar i grundvatten tyder på att området inte utgör en uppenbar risk för recipienten. Deponiområdet Då omfattningen av deponiområdet bedöms vara relativt litet är en traditionell grävsanering ett tänkbart alternativ för denna deponi. För att minska utlakningen av tungmetaller från området samt minska risken för exponering av glas och föroreningar som ligger på markytan kan ett tätskikt läggas på deponin. Denna åtgärd bedöms som särskilt lämplig då området ligger tillgängligt för allmänheten med boende i närheten och då vi vet att området används som tipplats för trädgårdsavfall mm. Eventuellt kan ytterligare åtgärder vara nödvändiga för att förhindra markvattenburen transport av föroreningar från området. 15

24 16 Dnr

25 6 BEDÖMNING AV BEHOV AV VIDARE UNDERSÖKNINGAR 6.1 Komplettering av aktuell markmiljöundersökning Dnr Det bör utföras skruvborrningar och installation av grundvattenrör i fler punkter kring den gamla hyttan, i den mån den är möjligt med hänsyn till byggnadsresterna för att bättra kunna avgränsa föroreningsutbredningen och göra en riskbedömning. För att kunna avgränsa föroreningsutbredningen i djupled föreslås kompletterande analysering av borrprover från djup > 0,5 m i punkten GV9. Vid borrningen noterades glasrester och annat misstänkt glasbruksavfall på djup ned till 1,8 m i GV9. Det bör utföras fler nivåmätning av grundvattenytan i de grundvattenrör som installerats i deponin samt i det rör som kommunen tidigare utförde mätningar. Dessa bör genomföras med regelbundna intervall över hela året för att få en mer heltäckande bild över grundvattensituationen och grundvattnets vertikala rörelser i deponin. Provtagningstillfället i juli 2006 föregicks av en torr och varm period, vilket kan ha inneburit att grundvattnet vid andra förhållanden kan ligga högre och röra sig genom förorenade massor. Nivåmätningarna bör kompletteras med provtagning och analys på grundvattnet för att kunna studera eventuella variationer i utlakning av tungmetaller från deponiområdet beroende på grundvattenytans nivå, dvs om förorenade massor förekommer under eller över grundvattenytan. Laktester bör utföras på jordprover från så väl bruks- som deponiområdet. Dessa laktester bör genomföras i kombination med analys av totala föroreningshalter i jordprover tagna inom bruksområdet. 6.2 Ytterligare kompletterande undersökningar Ytvattenprover bör tas i Transjön, bäcken belägen öster om deponin samt Lyckebyån för att undersöka eventuell recipientpåverkan samt utspädning. I dessa vattendrag bör också sedimentprover tas. För att det skall vara möjligt att utföra säkerhetshöjande åtgärder inom området krävs såväl en hydrogeologisk som en geoteknisk utredning av området. Dessa tekniska utredningar är av stor vikt för att avgöra vilka typer av åtgärder som är motiverade och möjliga inom området samt för att kunna översiktligt uppskatta kostnaden för dessa. 17

26 18 Dnr

27 Dnr SLUTSATSER Utförd undersökning visar att deponiområdet är förorenat med arsenik och bly. Även grundvattnet är påverkat, men det behövs fler mätningar för att kunna säga i vilken grad. I deponin är glasbruksavfallet mer eller mindre uppblandat med jord. Den utfyllda jorden är genomsläpplig, vilket medför spridningsväg med både infiltrerande nederbörd och grundvatten. Deponin ligger i nära anslutning till sjöar, vattendrag, sankmark och bostäder, vilket gör att den innebär en risk för att människor exponeras samt att föroreningsspridning sker till recipient. Deponiområdets utbredning har kunnat avgränsas relativt väl, det bör dock noteras att volymuppskattningen baseras på stickprovtagning vid en översiktlig markundersökning inom ett relativt heterogent område. Tidigare erfarenheter visar att en teoretisk uppskattning av förorenade volymer nästan undantagslöst underskattar de volymerna som påträffas vid en sanering. Behovet av åtgärder inom bruksmark är svårt att avgöra baserat på den översiktliga undersökningen. Föroreningshalterna i jord är inte så höga att de motiverar kostsamma saneringsåtgärder. Förekomsten av relativt låga halter av föroreningar i grundvatten tyder på att området inte utgör en uppenbar risk för recipienten. För att det skall vara möjligt att utföra säkerhetshöjande åtgärder inom området krävs såväl en hydrogeologisk som en geoteknisk utredning av området. Dessa tekniska utredningar är av stor vikt för att avgöra vilka typer av åtgärder som är motiverade och möjliga inom området samt för att kunna översiktligt uppskatta kostnaden för dessa. 19

28 20 Dnr

29 Dnr REFERENSER Kronobergs Natur (1989): Länsstyrelsen i Kronobergs Natur, Naturvårdsprogram för Kronobergs län, Inventeringsdel. Lessebo kommun, utdrag av rapport från grundvattenprovtagning under Länsstyrelsen i Kronobergs län (1998): Glasbrukens byggnadskultur, s 50, Lamke L och Melchert D. Länsstyrelsen i Kronobergs län (2001): Inventering av förorenade områden enligt MIFO fas 1, Glasbruk i Kalmar och Kronobergs län. Naturvårdsverket (1996): Generella riktvärden för förorenad mark, beräkningsprinciper och vägledning för tillämpning. Efterbehandling och sanering, Rapport Naturvårdsverket (1999): Bedömningsgrunder för miljökvalitet, grundvatten, Rapport SLVFS 2001:30, Livsmedelverkets föreskrifter för dricksvatten. Swedish Environmental Protection Agency (1997): Development of generic guideline values, Model and data for generic guideline values for contaminated soils in Sweden, Report Lessebo kommun, Plan- och Miljökontoret, Ulla-Britt Rundqvist, telefonkontakt karttjänst, jordartskarta länskartor nederbördskarta naturvärdesdatabas 21

30 Dnr

31 Dnr Bilaga 1 Provmärkning Provmärkning för undersökningar vid glasbruksområden Exempel 1 04Gv3_ Glasbruksobjektets Id-nr. Tilldelas av projektledaren för respektive undersökningsobjekt Gv Vattenprov taget i grundvattenrör 3 Provpunkt inom objekt 04 _3.5-4 Filterdjup m under markytan Exempel 2 Exempel 3 Exempel 4a Exempel 4b Exempel 5 Exempel 6 Exempel 7 04Gv6_Ref _Ref 04GL2_ GL _ JSkr5_ JSkr _ JPg5_ JPg _ JPg_Mix_2,3,6,9 _Mix_2,3,6,9 04JSkr6_Ref _Ref 04Y9 Y Som ovan med tillägg av Ref för referensprov Glaskross, mäng mm från deponi Provtagningsdjup m under markytan Jordprov från bruksmark taget med skruvborr Provtagningsdjup m under markytan Jordprov från bruksmark taget i provgrop Provtagningsdjup m under markytan Samlingsprov från punkterna 2, 3, 6 och 9. Specifikation ges i fältprotokollet av från vilka nivåer de olika delproven härrör. Tillägg av Ref för referensprov Ytvattenprov, tex i grävd brunn, dike etc

32

33 Bilaga 2 Karta med provtagningspunkter Koordinater för provpunkterna Dnr

34 transjö-bilaga 2-koordinater.txt VÄGGR , ,285 0,000 VÄGGR , ,264 0,000 VÄGGR , ,639 0,000 VÄGGR , ,183 0,000 VÄGGR , ,916 0,000 VÄGGR , ,200 0,000 VÄGGR , ,025 0,000 VÄGGR , ,750 0,000 VÄGGR , ,771 0,000 VÄGGR , ,329 0,000 VÄGGR , ,283 0,000 VÄGGR , ,935 0,000 VÄGGR , ,714 0,000 VÄGGR , ,191 0,000 VÄGGR , ,903 0,000 21GV9_2,3M , , ,988 21GV9_2, , , ,781 21GV10_1, , , ,147 21GV10_1,4M , , ,495 POL , , ,295 POL , , ,887 21GV6_2,4M , , ,435 21GV6_2, , , ,044 21JSKr5_2, , , ,598 21GL3_2, , , ,166 DEPOGR , , ,870 DEPOGR , , ,535 21GL4_3,5M , , ,576 21GL4_3, , , ,373 21GL1_2,5M , , ,380 21GL1_2, , , ,185 DEPOGR , , ,559 DEPOGR , , ,722 DEPOGR , , ,788 21GV11_1,0M , , ,908 21GV11_1, , , ,951 21GL2_2, , , ,862 Page 1

35

36

37 Bilaga 3 Sammanställning av analysdata Dnr

38

39 ELEMENT SAMPLE 21GL1_samlingsprov Glasbruksprojektet 21GL2_samlingsprov Glasbruksprojektet 21GL3_samlingsprov Glasbruksprojektet 21GL4_samlingsprov Glasbruksprojektet TS % GF % av TS SiO2 % TS Al2O3 % TS CaO % TS Fe2O3 % TS K2O % TS MgO % TS MnO % TS Na2O % TS P2O5 % TS TiO2 % TS Summa % TS LOI % TS As mg/kg TS B mg/kg TS Ba mg/kg TS Be mg/kg TS Cd mg/kg TS Co mg/kg TS Cr mg/kg TS Cu mg/kg TS Hg mg/kg TS La mg/kg TS <6 Mo mg/kg TS <6 <6 <6 <6 Nb mg/kg TS 11.7 < <6 Ni mg/kg TS Pb mg/kg TS S mg/kg TS Sb mg/kg TS Sc mg/kg TS Se mg/kg TS Sn mg/kg TS <20 <20 <20 <20 Sr mg/kg TS U mg/kg TS V mg/kg TS W mg/kg TS <60 <60 <60 <60 Y mg/kg TS Zn mg/kg TS Zr mg/kg TS Alkalinitet mmol/l GL4_samlingsprov Glasbruksprojektet: Samlingsprov: 21JPg4_0,0-0,5+0,5-1,0+1,0-1,5+1,5-2,0+2,0-2,5, +2,5-3,0+_1,0_röd

40 Parameter 21JSKr5_0,0-0,5 21JSKr6_0,0-0,5 21JSKr9_0,0-0,5 21JSKr10_0,0-0,5 21JSKr11_0,0-0,5 KM MKM Enhet As < mg/kg TS B <1 <1 <1 <1 <1 mg/kg TS Ba mg/kg TS Be mg/kg TS Cd mg/kg TS Co mg/kg TS Cr mg/kg TS Cu mg/kg TS Fe mg/kg TS Hg mg/kg TS Li mg/kg TS Mn mg/kg TS Mo <0,4 <0,4 mg/kg TS Ni mg/kg TS P mg/kg TS Pb mg/kg TS Sb <3 <3 <3 <3 <3 mg/kg TS Sr mg/kg TS V mg/kg TS Zn mg/kg TS GF % av TS TS %

41 ELEMENT SAMPLE 21V6 Glasbruksprojektet 21V11 Glasbruksprojektet 21V10 Glasbruksprojektet 21V1 Glasbruksprojektet 21V9 Glasbruksprojektet Filtrerad NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ Ca mg/l Fe mg/l K mg/l Mg mg/l Na mg/l S mg/l Al µg/l As µg/l <1 B µg/l <20 < <20 Ba µg/l Cd µg/l <0,05 <0, <0,05 Co µg/l Cr µg/l <0, <0,5 <0,5 <0,5 Cu µg/l 1.37 <1 < <1 Hg µg/l <0,02 <0,02 <0,02 <0,02 <0,02 Mn µg/l Ni µg/l <0, Pb µg/l Sb µg/l Zn µg/l

42

43 Dnr Bilaga 4 Fältnoteringar och protokoll Noteringar, protokoll och foton från: borrning provgropsgrävning fältinstallationer provtagning

44

45

46

47

48

49

50

51

52 1 Beskrivning av provgropar 21GL1_2,5 21GL2_2,0 21GL3_2,0 21GL4_3,5 Sydost om grusväg och hyttruin finns gammal deponi som är bevuxen med gräs och träd. Synligt glas fanns mellan provpunkterna 1-4. Denna provpunkt är tänkt så nära angränsande tomt (deras parkeringsplats) för att se deponins avslut i väst. Provgrop grävs med grävmaskin och det installeras ett grundvattenrör. 0-0,5 Sand, grus, mkt glaskross, tegel, rötter, degelrester 0,5-1,0 Sand, grus, mkt glaskross, tegel, rötter, degelrester 1,0-1,5 Grus, sand, glaskross börjar avta 1,5-2,0 Grus, sand, tegelrester, mer glaskross igen. Glaset slutar på ca 1,80-1,90 2,0-2,5 Mkt sten och tegelrester. Inget glas 2,5 Grundvattenrör installerat, funktionskontrollerat och evakuerat på vatten Ca 17m från lyktstolpe inom deponiområdet. Provgrop grävs med grävmaskin. 0-0,5 Mörk grus med mkt glaskross, sten (foto på askgrå sand) 0,5-1,0 Mörkt grus med mkt glaskross, sten 1,0-1,5 Mörkt grus med lite mindre glaskross 1,5-2,0 Inget synligt glas. Inget prov taget Höger om grusväg. I deponins sydvästra riktning ner mot angränsande tomt för att påvisa deponins avslut i sydost. Provgrop grävs med grävmaskin. 0-0,5 Ytligt glaskross, mkt glasspill, stora glasbitar 0,5-1,0 Rödbrun grus, stenkross med enstaka glaskross 1,0-1,5 Rödbrun grus, stenkross, enstaka glaskross. 1,5-2,0 Rena massor, enbart rödbrunt grus med stenkross i. Höger om grusväg mittemot ruin. Provgrop grävs med grävmaskin och det installeras ett grundvattenrör. 0-0,5 Glaskross, stenkross, grus 0,5-1,0 Glasbrukssand, vitt grus (kalk?), kolrester, mkt glas, tegel, mäng (?) 1,0-1,5 Mkt glas, mäng (?), degelrester, kolrester. Samma innehåll som lagret ovanför. 1,5-2,0 Som lagret ovan, men mer deponiavfall. 2,0-2,5 Fortfarande mkt glaskross, kalk och grus 2,5-3,0 Mkt glaskross, kalk, grus, porslin, kolrester. Nästan enbart deponimaterial, väldigt lite naturligt material. Sand börjar komma på 3,0. 3,5 Grundvattenrör installerat, funktionskontrollerat och evakuerat på vatten..

53 1 DAGBOK Projektdag Ort Projekt/projektnummer Veckodag Vecka nr Transjö Tisdag 28 Ansvarig arbetsledare Jenny Palm Arbetsplats Transjö Glasbruk Provpunkt 21V1 Datum VÄDER GV-NIVÅ (anges både från markyta och rörets överkant) Tid: 09,45 Temp: 25 grader Celsius Rörets överkant: 2,91 m Markytan: 2,18 m Uppehåll Sol Regn Snöfall Vind OMSÄTTNING (anges i l) ca 0,4 l VÄDER PROVTAGNING Tid: 15,05 Temp: 25 grader Celsius Uppehåll Sol Regn ph : 7,91 kond. : 630 µs/cm temp. : 18,3 Snöfall Vind NOTERINGAR Omsättningsnoteringar: Första omsättningen kom det enbart ca 0,1 dl, grumligt vatten. Man kunde höra röret slå ner på botten av grundvattenröret. Försökte flera hämtningar utan resultat. 4 h senare provades ny omsättning, enbart ca 0,2 dl, grumligt vatten. 1 h senare provades ny omsättning, enbart mängd för att få ihop till provet. Det tog ca 10 minuter att fylla provburken (30 ml) Projektledare Arbetsledare Kontrollerad av:

54 2 DAGBOK Projektdag Ort Projekt/projektnummer Veckodag Vecka nr Transjö Tisdag 28 Ansvarig arbetsledare Jenny Palm Arbetsplats Transjö Glasbruk Provpunkt 21V10 Datum VÄDER GV-NIVÅ (anges både från markyta och rörets överkant) Tid: 09,16 Temp: 25 grader Celsius Rörets överkant: 1,13 m Markytan: 0,62 m Uppehåll Sol Regn Snöfall Vind OMSÄTTNING (anges i l) ca 6 liter VÄDER PROVTAGNING Tid: 14,51 Temp: 25 grader Celsius Uppehåll Sol Regn ph : 6,98 kond. : 93 µs/cm temp. : 21,3 Snöfall Vind NOTERINGAR Omsättningsnoteringar: Bra omsättning på vatten. Första röret var fullt där översta delen klart vatten, följt av grumligt vatten. Efter 2 omsättningar började vattnet lukta något unket. Det tog ca 7 minuter att fylla provburken (30 ml) och två filter. Projektledare Arbetsledare Kontrollerad av: k:\uppdrag\250519\16-prj\04-bsk\transjö\bilagor rapport\bilaga4-fältanteckningar vattenprovtagning.doc/sn

55 3 DAGBOK Projektdag Ort Projekt/projektnummer Veckodag Vecka nr Transjö Tisdag 28 Ansvarig arbetsledare Jenny Palm Arbetsplats Transjö Glasbruk Arbetsplats 21V4 Datum VÄDER GV-NIVÅ (anges både från markyta och rörets överkant) Tid: 09,33 Temp: 25 grader Celsius Rörets överkant: m Markytan: m Uppehåll Sol Regn Snöfall Vind OMSÄTTNING (anges i l) ca 1 liter VÄDER PROVTAGNING Tid: 14,05 Temp: 25 grader Celsius Uppehåll Sol Regn ph : - kond. : - temp. : - Snöfall Vind NOTERINGAR Omsättningsnoteringar: Inget som helst vatten i röret. Man varken kände vattenmotstånd då man förde ner bailersröret eller hörde något vatten alls. GV nivå (3,10 m), men den kan inte räknas då inget vatten visade sig. Väntade 4½ h för att åter prova med omsättningen, men det var ingen skillnad. Projektledare Arbetsledare Kontrollerad av: k:\uppdrag\250519\16-prj\04-bsk\transjö\bilagor rapport\bilaga4-fältanteckningar vattenprovtagning.doc/sn

56 4 DAGBOK Projektdag Ort Projekt/projektnummer Veckodag Vecka nr Transjö Tisdag 28 Ansvarig arbetsledare Jenny Palm Arbetsplats Transjö Glasbruk Provpunkt 21V6 Datum VÄDER GV-NIVÅ (anges både från markyta och rörets överkant) Tid: 10,16 Temp: 25 grader Celsius Rörets överkant: 1,26 m Markytan: 0,74 m Uppehåll Sol Regn Snöfall Vind OMSÄTTNING (anges i l) ca 6 liter VÄDER PROVTAGNING Tid: Temp: 25 grader Celsius Uppehåll Sol Regn ph : 7,26 kond. : 74 µs/cm temp. : 20,2 Snöfall Vind NOTERINGAR Omsättningsnoteringar: De 2 första rören var fyllda med klart och luktfritt vatten. Kommande 4 rör var vattnet något grumligt. Lätt att omsätta. Det tog ca 7 minuter att fylla provburken (30 ml) och två filter användes. Projektledare Arbetsledare Kontrollerad av: k:\uppdrag\250519\16-prj\04-bsk\transjö\bilagor rapport\bilaga4-fältanteckningar vattenprovtagning.doc/sn

57 5 DAGBOK Projektdag Ort Projekt/projektnummer Veckodag Vecka nr Transjö Tisdag 28 Ansvarig arbetsledare Jenny Palm Arbetsplats Transjö Glasbruk Provpunkt 21V9 Datum VÄDER GV-NIVÅ (anges både från markyta och rörets överkant) Tid: 08,50 Temp: 25 grader Celsius Rörets överkant: 1,57 m Markytan: 0,92 m Uppehåll Sol Regn Snöfall Vind OMSÄTTNING (anges i l) ca 6 liter VÄDER PROVTAGNING Tid: Temp: 25 grader Celsius Uppehåll Sol Regn ph : 6,61 kond. : 57 µs/cm temp. : 20,2 Snöfall Vind NOTERINGAR Omsättningsnoteringar: Första röret var fullt med klart vatten, följande 5 rör var grumligt och luktade något unket. Lätt att omsätta. Projektledare Arbetsledare Kontrollerad av: k:\uppdrag\250519\16-prj\04-bsk\transjö\bilagor rapport\bilaga4-fältanteckningar vattenprovtagning.doc/sn

58 6 DAGBOK Projektdag Ort Projekt/projektnummer Veckodag Vecka nr Transjö Tisdag 28 Ansvarig arbetsledare Jenny Palm Arbetsplats Transjö Glasbruk Provpunkt 21V11 Datum VÄDER GV-NIVÅ (anges både från markyta och rörets överkant) Tid: 09,51 Temp: 25 grader Celsius Rörets överkant: 1,40 m Markytan: 0,41 m Uppehåll Sol Regn Snöfall Vind OMSÄTTNING (anges i l) ca 6 liter VÄDER PROVTAGNING Tid: 14,10 Temp: 25 grader Celsius Uppehåll Sol Regn ph : 6,9 kond. : 68 µs/cm temp. : 21,7 Snöfall Vind NOTERINGAR Omsättningsnoteringar: Vattnet var väldigt tjockt och lerigt, luktade något unket. Inga problem med omsättningen, fick 1/4 dels fyllda rör. Det tog ca 10 minuter att fylla provburken (30 ml) och två filter användes. Projektledare Arbetsledare Kontrollerad av: k:\uppdrag\250519\16-prj\04-bsk\transjö\bilagor rapport\bilaga4-fältanteckningar vattenprovtagning.doc/sn

59 1 Transjö deponi Deponins östra kant mot närmsta hus. Transjö deponi Uppschaktade fyllnadsmassor. Transjö deponi InstalIation av gv-rör. Transjö deponi Provtagning i schaktväggarna i provgrop.

60

61 Bilaga 5 Analysprotokoll Dnr

62

63

64

65

66

67

68

69

70

71

72

73

74

75

76

77

78

79

80

81 Dnr Bilaga 6 Ritningar utbredning av deponier grundvattennivåer och strömningsriktningar

82

83

84

85

86

87 Bilaga 7 Tidigare utförda undersökningar Dnr

88

89

90

91 Dnr Bilaga 8 Beräkningar Excelfil Kd-beräkning Excelfil urlaknings-beräkning

92

93 Transjö GV1 (deponi) µg/l mg/l l/kg SNV 4639 Transjö GV6 µg/l mg/l SNV 4639 halt i jord halt i vatten KD-värde KD-värde halt i jord halt i vatten KD-värde KD-värde Arsenik As Arsenik As Bly Pb Bly Pb Kadmium Kadmium Koppar Cu Koppar Cu Krom Cr <0,5 #VALUE! #VALUE! 2000 Krom Cr <0,5 #VALUE! #VALUE! 2000 Kvicksilver 0.15 <0,02 #VALUE! #VALUE! 200 Kvicksilver 0.02 <0,2 #VALUE! #VALUE! 200 Nickel Nickel Zink Zn Zink Zn Transjö GV9 µg/l mg/l l/kg SNV 4639 Transjö GV10 µg/l mg/l l/kg SNV 4639 halt i jord halt i vatten KD-värde KD-värde halt i jord halt i vatten KD-värde KD-värde KD-värde Arsenik As <1 #VALUE! #VALUE! 30 Arsenik As Bly Pb Bly Pb Kadmium 0.86 <0,05 #VALUE! #VALUE! 30 Kadmium <0,05 #VALUE! #VALUE! 30 Koppar Cu <1 #VALUE! #VALUE! 500 Koppar Cu <1 #VALUE! #VALUE! 500 Krom Cr 6.91 <0,5 #VALUE! #VALUE! 2000 Krom Cr <0,5 #VALUE! #VALUE! 2000 Kvicksilver 0.08 <0,02 #VALUE! #VALUE! 200 Kvicksilver <0,02 #VALUE! #VALUE! 200 Nickel Nickel <0,5 #VALUE! #VALUE! 100 Zink Zn Zink Zn Transjö GV11 µg/l mg/l l/kg SNV 4639 halt i jord halt i vatten KD-värde KD-värde KD-värde Arsenik As < #VALUE! 30 Bly Pb Kadmium <0,05 #VALUE! #VALUE! 30 Koppar Cu <1 #VALUE! #VALUE! 500 Krom Cr Kvicksilver <0,02 #VALUE! #VALUE! 200 Nickel Zink Zn MEDELVÄRDE "värdefel" ej medräknade SNV 4639 KDvärde Arsenik As Bly Pb Kadmium Koppar Cu Krom Cr Nickel Zink Zn