Kursplan Kurskod Dnr Beslutsdatum Kursens benämning Engelsk benämning Undervisningsspråk Ämne Poängtal ECTS poäng Nivå

Transkript

1 Institutionen för samhällsvetenskap Kursplan Kurskod GAP 521 Dnr 2005:11au Beslutsdatum Kursens benämning Engelsk benämning Undervisningsspråk Kulturer och pedagogiska möten Cultures and pedagogic meetings Svenska Ämne Allmänt utbildningsområde 2 Poängtal 20 ECTS poäng 30 Nivå Inplacering i utbildningssystemet Kursen ingår i lärarutbildningsprogrammet Gäller från Förkunskaper Syfte För tillträde till kursen krävs att den studerande är antagen till programmet för lärarutbildning (LLÄRY), har genomfört och i huvudsak blivit godkänd på kursen GAP810/GAP811, Allmänt utbildningsområde 1, samt att den studerande skall ha genomfört och i huvudsak blivit godkänd på inriktningsstudier omfattande 40 poäng. För studenter antagna till AUO60- programmet (LLA60) krävs att den studerande har genomfört och i huvudsak blivit godkänd på kursen GAP810/GAP811. Syftet med kursen är att de studerande skall fortsätta att utveckla sin lärarprofession, och därvid fördjupa ett flervetenskapligt förhållningssätt till frågor om kunskap och lärande. I kursen skall de studerande utveckla kunskap om betydelsen av relationen individ-grupp-samhälle för barns, ungdomars och vuxna studerandes utveckling, lärande och socialisation. I kursen behandlas lärande i ett vidare sammanhang. Det gäller både det lärande som sker inom och utanför institutionella miljöer såsom förskola/skola. Kunskap om barns, ungas och vuxnas livsvillkor i samhället skall utvecklas för att skapa förutsättningar för pedagogiska möten med alla barn och elever. Här aktualiseras specialpedagogiska frågeställningar. En väsentlig utgångspunkt i detta sammanhang är hur en skola för alla ska kunna realiseras. Studenten ska aktivt kunna ta ställning till frågor som rör demokrati, värdegrund, kunskapssyn och människosyn. Insikten om samspelets betydelse i mötet med barn, elever och föräldragrupper ska fördjupas genom kursen. För de studerande som är antagna till AUO60-programmet (LLA60) syftar kursen även till att ge studenterna ett ämnesdidaktiskt perspektiv relaterat till något eller några av de ämnen som studerats före programtillträdet. 1

2 Efter avslutad kurs skall den studerande: - ha kunskaper om socialisationsprocessen som livslång process (inklusive yrkessocialisation) och vilka konsekvenser den får för den egna yrkesrollen - ha kunskaper om olika perspektiv på lärande med särskild betoning på det sociokulturella perspektivet - ha förståelse för betydelsen av kategorier som klass, genus och etnicitet för det pedagogiska mötet - ha insikt i familjers, barns och elevers olika livsvillkor - ha kunskaper om mediesamhället och mediers roll för socialisation och identitetskonstruktion - ha förståelse för hur medier och estetiska uttrycksformer kan användas som pedagogiska verktyg - ha kunskaper om olika definitioner av kultur, samt kulturmötens betydelse för utveckling och lärande - ha utvecklat sin erfarenhet av att samtala med barn/elever, enskilt och i grupp - ha vidareutvecklat ett vetenskapligt förhållningssätt med kritisk granskning och reflektion som grund för det livslånga lärandet i yrket - ha förståelse för ett specialpedagogiskt synsätt utifrån gällande styrdokument - vara orienterad om det specialpedagogiska kunskapsområdet, med särskild betoning på lärandeproblem, läs- och skrivsvårigheter samt psykosocial problematik Innehåll Delkurs 1. Villkor för pedagogiska möten - identitet och meningsskapande, 5 poäng Villkor och förutsättningar för pedagogiska möten är det övergripande temat för kursen som helhet. I denna delkurs betonas individens utveckling som social varelse samt betydelsen av tillhörighet i grupper och betydelsen av meningsskapande sammanhang som sätts i relation till en pedagogisk praktik. Olika syn på kunskap och lärande introduceras med betoning på ett sociokulturellt lärandeperspektiv. - lärande och socialisation som livslång process - lärares egen yrkessocialisation - socialisation, identitet och medier samt medier som pedagogiskt verktyg - identitetssökande och identitetskonstruktion, samt barn och elevers behov av meningsskapande sammanhang - pedagogisk praktik som en relation mellan individ och samhälle och hur denna relation kan påverka behovet av specialpedagogik - kritisk reflektion avseende styrdokument och lärares yrkesidentitet - grupprocessen och gruppens betydelse för lärande Delkurs 2, Pedagogiska möten och specialpedagogik, 5 poäng Många insikter och färdigheter förvärvas i informella pedagogiska praktiker. I de sammanhang där en förändring av tankemönster och handling sker är interaktionen mellan människor avgörande. I denna delkurs betonas således samspelets betydelse för pedagogiska möten mellan lärare och barn, elever samt föräldrar, likaså betonas alla barns och elevers möjlighet att lära samt deras rätt till att ingå i en social gemenskap. Vidare fokuserar delkursen frågor och dilemman kring en skola för alla vilket utgör en väsentlig utgångspunkt för det specialpedagogiska kunskapsområdet. 2

3 - psykosocial problematik som konflikthantering och mobbning - styrdokument med avseende på specialpedagogiska frågeställningar - läs- och skrivutveckling samt läs- och skrivsvårigheter - utformning och utvärdering av åtgärdsprogram - utvecklingssamtal I delkursen ingår 2 poäng verksamhetsförlagd utbildning där det studeras hur delkursens innehåll kommer till uttryck i förskolans/skolans verksamhet. Här betonas samspelets betydelse för mötet med barn, elever och föräldrar bl a genom pedagogiska samtal med barn och elever samt diskussion med lärare om utvecklingssamtal och åtgärdsprogram. Detta innehåll studeras genom studentens aktiva deltagande i VFU-platsens verksamhet i stort. Delkurs 3. Livsvillkor, samhälle och allas lärande, 5 poäng De mönster som finns i det omgivande samhället har betydelse för pedagogiska möten. I denna delkurs intar skolan som institution en viktig roll, då den speglar och reproducerar väsentliga förhållanden i samhället. Denna relation, skola samhälle analyseras avseende framförallt reproduktionsmönster varvid etablerade redskap för kategorisering och klassificering (klass, genus och etnicitet) intar en central plats. Frågor om villkor för allas lärande sätts i fokus, bl a genom olika pedagogiska inriktningars arbetssätt och estetiska uttrycksformers betydelse för lärande. - betydelsen av klass, genus och etnicitet för lärande och socialisation - förändring och reproduktion av livsvillkor utifrån genus, etnicitet och klass och hur dessa kan relateras till specialpedagogiska perspektiv - förändring och reproduktion av familjemönster - social snedrekrytering - reformpedagogiska traditioner, samt nyare pedagogiska idériktningars relation till samhället - estetiska processers betydelse för barns/elevers lärande samt den egna kulturella positionens betydelse för en pedagogisk praktik - olika perspektiv på kultur I delkursen ingår 1 poäng verksamhetsförlagd utbildning där det studeras hur delkursens innehåll kommer till uttryck i förskolans/skolans verksamhet genom studentens aktiva deltagande i VFU-platsens verksamhet i stort. Detta sker bl a genom intervjuer/samtal med barn och elever. Intervjuerna/samtalen är dels en övning i att samtala med barn kring deras vardag och dels en del av fältstudien. Delkurs 4a (LLÄRY). Fältarbete, 5 poäng För en blivande lärare är det viktigt att ha inblick i och förståelse för barns och elevers livsvillkor för att kunna arbeta professionellt och skapa förutsättningar för pedagogiska möten. I denna delkurs genomför studenterna ett fältarbete om barns och elevers vardag. Fältarbetet ger möjlighet till att distansera sig och reflektera över den pedagogiska verksamheten en grund för att utvecklas till reflekterande praktiker. Med utgångspunkt i konkreta problem och utifrån teoretisk kunskap skapar studenterna en problemformulering som berör ett för skolan relevant område. Fältarbetet kan innefatta såväl sociologiska, medievetenskapliga, pedagogiska som specialpedagogiska frågeställningar. Fältarbetet presenteras i form av delrapporteringar och en avslutande rapport. Arbetet kommer att ha ett kvalitativt fokus och innefatta empiriinsamling i form av intervjuer som genomförs under VFU-perioden. 3

4 - vetenskapligt förhållningssätt och problemformuleringar - kvalitativa metoder med intervjuteknik i fokus - rapportskrivning - förhållandet mellan teori och praktik och framförallt förhållandet mellan vetenskaplig och professionell kunskap i syfte att studenterna skall utveckla ett förhållningssätt som gör dem till reflekterande praktiker Delkurs 4b (LLA60). Ämnesdidaktik, 5 p En viktig förutsättning för professionellt arbete som lärare är ämnesdidaktisk kompetens. I denna delkurs studeras ämnesdidaktiska frågeställningar som relateras till något eller några av de ämnen som studenten inhämtat före programtillträdet. Med utgångspunkt i didaktisk teori och verksamhetsförlagd utbildning ges studenterna möjlighet att reflektera över och omsätta detta i konkret verksamhet. - Ämnesdidaktisk teori - Relationen ämne ämnesdidaktik - Ämnesdidaktiska frågor i konkret verksamhet Verksamhetsförlagd utbildning omfattar tre poäng som fördelas över hela terminen i samråd med handledare och vfu-lärare. Undervisningsformer Undervisningen består av föreläsningar, seminarier, fältarbete med ett problemorienterat förhållningssätt, skriftlig och muntlig kommunikation som grund för reflektion och lärande samt verksamhetsförlagd utbildning. Diskussioner och uppgifter görs även via en nätbaserad utbildningsplattform under kursens gång. Omfattningen av obligatoriska moment framgår av schemat Läromedel Författare Titel Sid. Ahrne, Göran; Roman, Christine & Franzén, Mats Andersson, Lars Gustav m fl. Det sociala landskapet: en sociologisk beskrivning av Sverige från 1950-talet till början av 2000-talet. Göteborg: Korpen. (2003) (kap. 1-4, ca. 200 s.) Skolan och de kulturella förändringarna. Lund: Studentlitteratur. (1999) Andersson, Lena Var det bra så? Stockholm: Natur och kultur. (2004) 175 Bryman, Alan Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber ekonomi (2002) 502 de Swaan, Abram Mänskliga samhällen. Lund: Arkiv förlag. (2003) 175 Dysthe, Olga Det flerstämmiga klassrummet: att skriva och samtala för att lära. 264 Lund: Studentlitteratur. (1996) Eriksson, Björn Mobbing: en sociologisk diskussion. Sociologisk forskning 2001:1. 35 Gripsrud, Jostein Mediekultur och mediesamhälle. Göteborg: Daidalos. (2000) 409 (kap. 1-3, 119 s.) Gustafsson, Birgitta & Fritzén, Lena Idag ska vi på teater. Det kan förändra ditt liv. Om barnteater som meningsskapande i skolan. Pedagogisk kommunikation 2004:3. Växjö: Institutionen för pedagogik, Växjö universitet. (2004) (Kommer att säljas av Akademibokhandeln på Campus.) 105 HSFR (Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet) Hwang, Philip & Nilsson, Björn Illeris, Knud Forskningsetiska principer i humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning (1990) Kan nås via internet: Utvecklingspsykologi: från foster till vuxen. Stockholm: Natur och kultur. (2003) (Tre valbara kapitel utifrån inriktning, ca. 100 s.) Ingick även i AUO I. Lärande i mötet mellan Piaget, Freud och Marx: Lund: Studentlitteratur. (2001)

5 Jenner, Håkan Motivation och motivationsarbete i skola och behandling. Stockholm: 21 Myndigheten för skolutveckling/liber distr. (2004) (kap.1-2, 21 s.) Kan nås via internet ( Månsson, Per Båten i parken. Stockholm: Prisma. (2000) 155 Nilsson, Björn Individ och grupp: en introduktion till gruppsykologi. Lund: 158 Studentlitteratur. (1993) Nobel, Agnes Hur får kunskap liv? Om konst och eget skapande i undervisning. 169 Stockholm: Carlssons. (2001) Persson, Bengt Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. Stockholm: Liber. 160 (2001) Skolverket Att arbeta med särskilt stöd några perspektiv. Stockholm: Liber 127 Distribution. (2002) SOU 1999:63 Att lära och leda. Det nya läraruppdraget. (kap. 3, 24 s). 475 Regeringskansliet, SOU. (1999). Kan nås via internet ( Stadler, Ester Läs- och skrivinlärning. Lund: Studentlitteratur. (1998) 97 Statens institut för handikappfrågor i Individuell planering för förskolebarnet. (2000) 35 skolan (SIH) Statens institut för handikappfrågor i Individuell planering i skolan för eleven. (2000) 40 skolan (SIH) Svedberg, Lars. & Zaar, Monica Boken om pedagogerna. Stockholm: Liber. (1998) (kap. 4-7, 76 s.) 320 Ingick även i AUO I. Wellros, Seija Språk, kultur och social identitet. Lund: Studentlitteratur. (1998) 180 Åhs, Olle Bortom bråk och hårt klimat. Om att utveckla social förmåga i skola 143 och förskola. Stockholm: Runa. (1998) Kompendium (Kommer att säljas av Akademibokhandeln på Campus vid kursstart.) Specialtryck av Invandrare och minoriteter. (Kommer att säljas av Akademibokhandeln på Campus) Litteratur till delkurs 4 väljs i samråd med ansvarig lärare/handledare. Examinationsformer Examinationen kan ske i form av aktivt deltagande seminarier, skriftlig och/eller muntlig tentamen, skriftliga och/eller muntliga redovisningar och paper. För de som ej blivit godkända vid ett första examinationstillfälle ges möjlighet till förnyad prövning. Förmågan att omsätta kunskaper i adekvat handling i förhållande till elever och skolans uppdrag prövas särskilt i anslutning till de verksamhetsförlagda momenten. Efterlevnaden av de etiska reglerna följs upp och bedöms. Lärarstudentens professionella förhållningssätt examineras efter samråd med lärarutbildare i verksamheten. Förmågan att omsätta kunskaper i adekvat handling prövas. Efterlevnaden av de etiska reglerna följs upp och bedöms. För de studerande som ej godkänts vid ordinarie VFU ges endast möjlighet till ytterligare en förnyad prövning. Betygsättning Vid betygsättningen används något av betygen väl godkänd, godkänd eller underkänd. Överlappning Kursbevis Övrigt För studenter antagna till LLÄRY utgörs den verksamhetsförlagda delen av tre poäng, för studenter antagna till LLA60 utgörs den av sex poäng. Efter avslutad kurs erhåller den studerande kursbevis efter begäran hos institutionssekreteraren. Programstuderande erhåller studiemeritförteckning över samtliga avslutade kurser och delkurser. 5