Protokoll 3/ Namn Kl. Uppg

Transkript

1 Protokoll 3/ Fullmäktige Tid , Kl. 18:00-23:15 Plats Wessmansalen, Stora byvägen 8 Deltagare Namn Kl. Uppg Närvarande Liljeström Christel 18:00-23:15 fullmäktige ordf. Vestman Heikki 18:00-23:15 fullmäktige I viceordf , Suominen Mia 18:15-23:15 fullmäktige II viceordf. 30- Haapaniemi Rauno 18:00-23:15 fullmäktige III viceordf. Alaterä Mandi 18:00-23:15 ledamot 27-34, Backström Anders 18:00-23:15 ledamot Berg Mari 18:00-23:15 III suppleant Björkell Rolf 18:00-23:15 ledamot Blomstedt Lars-Göran 18:00-23:15 I suppleant Boman Rainer 18:00-23:15 ledamot Granqvist Johan 18:00-23:15 ledamot Grönqvist Kjell 18:00-23:15 ledamot Haikonen Petri 18:00-23:15 ledamot Huotari Juha 18:00-23:15 II suppleant Hursti Jari 18:00-23:15 ledamot Hämäläinen Monika 18:00-23:15 I suppleant Jalas Jyri 18:00-23:15 ledamot Kankfelt Tim 18:00-23:15 ledamot Karhinen Linda 18:00-23:15 ledamot Kopra Juha 20:25-20:30 I suppleant 35 Laaksonen Annette 18:00-22:10 ledamot Liljeström Maria 18:00-23:15 ledamot Lindqvist Clara 18:00-23:15 ledamot Lindqvist Kaj 18:00-23:15 ledamot Lindroos Kicka 18:00-23:15 ledamot Manninen-Ollberg 18:00-23:15 ledamot Marja Mattila Marketta 18:00-23:15 ledamot 27-34, Myrberg Bob 18:00-23:15 ledamot Mäkelä-Bengs Päivi 20:25-20:30 III suppleant 35 Nyberg Kasper 18:00-23:15 ledamot Oksanen Ari 18:00-23:15 KST ordf. Paunonen Laura 20:25-20:30 IV suppleant 35 Piri Valtteri 20:25-20:30 II suppleant 35 Rantala Juhani 18:00-23:15 ledamot Rope Timo 18:00-23:15 ledamot Saarnio Sini-Pilvi 18:00-23:15 ledamot Salo Juha 18:00-23:15 ledamot Sandström Stefan 18:00-23:15 ledamot Silén Christer 18:00-23:15 II suppleant Skogster Antti 18:00-23:15 ledmot 27-34, Sundbäck Janica 18:00-23:15 ledamot Sundman Richard 18:00-23:15 ledamot Suuronen Juha 18:00-23:15 ledamot Virpiö Sami 18:00-23:15 ledamot Virtanen Kimmo 18:00-23:15 ledamot 27-34, 36-51

2 Protokoll 3/ Virtanen Maarit 18:00-23:15 I suppleant 27-34, Virtanen Tapio 18:00-23:15 ledamot 27-34, Övriga Grannas Mikael 18:00-23:15 kommundirektör Iijalainen Anne 18:00-23:15 Kanerva Matti 18:00-23:15 Kokko Leena 18:00-23:15 Laitasalo Pekka 18:00-23:15 Lausamo Stella 18:00-23:15 Myllyvirta Ilari 18:00-23:15 Stenvall Peter 18:00-23:15 sekreterare Svärd Adelina 18:00-23:15 ungdomsfullm.repr Söyrilä Pekka 18:00-23:15 Torsell Kurt 18:00-23:15 Träskelin Heidi 18:00-23:15 Yli-Jama Kaisa 18:00-23:15 Frånvarande Abrahamsson Anna ledamot Berntzen Caspar ledamot Elfgren Thomas ledamot Granqvist Peter ledamot Kuntsi Hanna ledamot Rope Maarit ledamot Ordförande Protokollförare Datum Underskrift Ärenden Datum Protokolljustering Protokollet framlagt Christel Liljeström Protokolljuste rare Timo Rope Peter Stenvall Protokolljustera re Kasper Nyberg

3 Protokoll 3/ Luettelo käsitellyistä asioista/ärendeförteckning Otsikko/Rubrik Sivu/Sida 27 Sammanträdets laglighet och beslutförhet 5 28 Val av protokolljusterare 6 29 Godkännande av föredragningslistan 7 30 Revisionsnämndens utvärderingsberättelse Bokslut Personalrapporten för år Delårsöversikt Köksutredning för södra Sibbo G 20 Delgeneralplan för Tallmo T 7 Detaljplan och detaljplaneändring för utvidgning av Hassellunden, del A T 8 Detaljplaneändring för Stenkulla Ändring av grundavtalet för Keski-Uudenmaan koulutuskuntayhtymä Val av nya förtroendevalda i stället för den bortgångne Pentti Sittnikow Val av ersättare i revisionsnämnden Anhållan om befrielse från förtroendeuppdrag/jari Vaahterikko Anhållan om befrielse från förtroendeuppdrag/margareta Rintala Anhållan om befrielse från förtroendeuppdrag/markku Rintala Motion gällande stomlägenhetsprincipen/alla fullmäktigegrupper Motion om granskning av generalplanens dimensionering för AT-områdenas del/svenska folkpartiets fullmäktigegrupp Motion om att utveckla familjearbetet / Heikki Vestman m.fl Motion om snabba bussturer i södra Sibbo/Svenska folkpartiets fullmäktigegrupp 48 Invånarinitiativ angående språkordningen för trafikmärkens tilläggsskyltar och vägnamnsskyltar i Sibbo samt bytande av skyltarnas ordning i enlighet med Finlands språklag/noranta och fullmäktigemotion gällande tidigare invånarinitiativ/rope Kommundirektörens rapport Motion om servicesedel för närståendevårdares ledighet/heikki Vestman m.fl Motion om att iståndsätta gatu- och vägskyltar/marja 123

4 Protokoll 3/ Manninen-Ollberg m.fl.

5 Protokoll 3/ Fullmäktige Sammanträdets laglighet och beslutförhet KFGE 27 Fullmäktige Efter förrättat namnupprop konstaterade ordförande att 36 ordinarie fullmäktigeledamöter var närvarande. Följande ledamöter hade anmält förhinder: Anna Abrahamsson; i hennes ställe hade inkallats I ersättaren Lars-Göran Blomstedt, Thomas Elfgren; i hans ställe hade inkallats II ersättaren Christer Silén, Peter Granqvist; i hans ställe hade inkallats III ersättaren Mari Berg Caspar Berntzen; i hans ställe hade inkallats I ersättaren Monika Hämäläinen, Hanna Kuntsi; i hennes ställe hade inkallats II ersättaren Juha Huotari, Maarit Rope; i hennes ställe hade inkallats II ersättaren Maarit Virtanen. Ordförande konstaterade att 42 ledamöter var närvarande. Kallelse till fullmäktiges sammanträde har satts upp på anslagstavlan samt publicerats i tidningarna Östnyland och Sipoon Sanomat den 4 juni Kallelse har sänts till fullmäktiges och kommunstyrelsens ledamöter elektroniskt. Ordföranden konstaterade att sammanträdet var lagligen sammankallat och beslutfört.

6 Protokoll 3/ Fullmäktige Val av protokolljusterare KFGE 28 Fullmäktige Till protokolljusterare valdes Kasper Nyberg och Timo Rope.

7 Protokoll 3/ Fullmäktige Godkännande av föredragningslistan KFGE 29 Fullmäktige Fullmäktige beslöt enhälligt godkänna föredragningslistan.

8 Protokoll 3/ Fullmäktige Revisionsnämndens utvärderingsberättelse / /2014 TITARLTK 27 Revisionsnämnden Ordförandes förslag: Revisionsnämnden bereder utvärderingsberättelsen för år : Revisionsnämnden beredde utvärderingsberättelsen för år TITARLTK 35 Revisionsnämnden Ordförandes förslag: Revisionsnämnden bereder utvärderingsberättelsen för år : Revisionsnämnden beredde utvärderingsberättelsen för år TITARLTK 42 Revisionsnämnden Ordförandes förslag: Revisionsnämnden bereder utvärderingsberättelsen för år : Revisionsnämnden beredde utvärderingsberättelsen för år TITARLTK 49 Revisionsnämnden Bilaga revisionsnämndens utvärderingsberättelse för Sibbo kommuns för år Ordförandes förslag: Revisionsnämnden godkänner och undertecknar revisionsnämndens bifogade utvärderingsberättelse för år 2014 och bringar den kommunfullmäktige för kännedom. Revisionsnämnden föreslår kommunfullmäktige att den skulle uppmana kommunstyrelsen att behandla utvärderingsberättelsen

9 Protokoll 3/ Fullmäktige och avge sitt utlåtande angående de framförda observationerna till fullmäktige senast : Godkändes enhälligt enligt förslag. KFGE 30 Fullmäktige Bilaga Bilaga 1/ 30 KFGE: Utvärderingsberättelse för år 2014 Antecknades att Mia Suominen anlände till mötet. Revisionsnämndens ordförande Linda Karhinen presenterade de ändringar som nämnden gjort i uppläggningen av utvärderingsberättelsen. Hon konstaterade också att revisionsnämnden som särskilt utvärderingsobjekt granskat underlåtelsen att ansöka om statsbidrag som beviljas för inomhusluft- och fuktskadeprojekt vid läroanstalter och daghem och huruvida detta har orsakat kommunen ekonomisk skada. Linda Karhinen visade grafiskt hur de bindande målen har uppnåtts under perioden Hon framförde som en utmaning att procentandelen förverkligade bindande mål år 2015 skulle öka från nuvarande 67 procent till 70 procent. Revisionsberättelsen för år 2014 antecknades för kännedom. Vidare uppmanade fullmäktige kommunstyrelsen att behandla utvärderingsberättelsen och före ge fullmäktige ett utlåtande om de framförda observationerna.

10 Protokoll 3/ Fullmäktige Bokslut / /2014 KST 79 Kommunstyrelsen Beredare: ekonomi- och förvaltningsdirektör Pekka Laitasalo, kommunkamrer Sture Lindqvist Enligt 68 i kommunallagen ska kommunen för räkenskapsperioden upprätta ett bokslut som innehåller resultaträkning, balansräkning och noter till dem samt en tablå över budgetutfallet och en verksamhetsberättelse. Bokslutshandlingarna görs upp enligt bokföringsnämndens kommunsektions allmänna anvisningar. Kommunens räkenskapsperiod är kalenderåret. Bokslutet upprättas av kommunstyrelsen och det bör upprättas inom tre månader efter räkenskapsperiodens utgång. Bokslutet undertecknas av ledamöterna i kommunstyrelsen och kommundirektören. Efter att bokslutet undertecknats ska det överlämnas till revisorerna för granskning. Bokslutet och verksamhetsberättelsen ska föreläggas fullmäktige före utgången av juni. Enligt 69 i kommunallagen indelas verksamhetsberättelsen i granskning av verksamheten och ekonomin som helhet och en tablå över budgetutfallet. I helhetsgranskningen redovisas väsentliga händelser i verksamheten och ekonomin och uppgifter om hur räkenskapsperiodens resultat uppstått, finansieringen av verksamheten, den finansiella ställningen och förändringar i den. I tablån över budgetutfallet ges en redogörelse för hur de mål, anslag och inkomstbudgetar som fullmäktige ställt upp uppnåtts. I verksamhetsberättelsen ska kommunstyrelsen lägga fram förslag till behandling av räkenskapsperiodens resultat. Bilaga Bilaga 1/ 79 KST: Bokslut Kommundirektörens förslag Kommunstyrelsen - undertecknar bokslutet för år 2014 och överlämnar det till revisorerna för granskning - lämnar bokslutet för vidare behandling i fullmäktige. Kommunstyrelsen föreslår följande angående behandlingen av räkenskapsårets resultat:

11 Protokoll 3/ Fullmäktige avgiftsdifferenser intäktsförs enligt plan ,96 euro - av investeringsreserveringen för utvidgningen av Nickby hälsostation intäktsförs den sista raten ,84 euro och en ökning av avskrivningsdifferensen för objektet görs till ett belopp av ,84 euro - av investeringsreserveringen för byggande av kommunalteknik på nya planområden intäktsförs ,32 euro och en ökning av avskrivningsdifferensen för objektet görs till ett belopp av ,32 euro - resten, ,39 euro, bokförs som räkenskapsperiodens underskott i balansräkningen. Kommunstyrelsen konstaterar att - det i kommunens balansräkning inte förekommer underskott från tidigare räkenskapsperioder som enligt kommunallagen bör täckas under planeperioden Kommunstyrelsen befullmäktigar ekonomi- och förvaltningsdirektören att göra nödvändiga korrigeringar beträffande skrivfel och motsvarande. Kommunstyrelsen godkände enhälligt föredragandens förslag. TARKLTK 48 Revisionsnämnden Enligt 73 i kommunallagen ska revisorerna senast före utgången av maj med iakttagande av god revisionssed granska räkenskapsperiodens förvaltning, bokföring och bokslut. Revisorerna ska granska om 1. kommunens förvaltning har skötts enligt lag och fullmäktiges beslut 2. kommunens bokslut och det därtill hörande koncernbokslutet är upprättade enligt bestämmelserna och föreskrifterna om upprättande av bokslut samt om de ger riktiga och tillräckliga uppgifter om verksamheten, ekonomin, den ekonomiska utvecklingen och de ekonomiska ansvaren under räkenskapsperioden 3. uppgifterna om grunderna för och användningen av statsandelarna är riktiga, samt om 4. kommunens interna kontroll och koncernövervakningen har ordnats på behörigt sätt. Enligt 75 i kommunallagen ska revisorerna för varje räkenskapsperiod avge en berättelse till fullmäktige med en

12 Protokoll 3/ Fullmäktige redogörelse för resultaten av revisionen. Berättelsen ska också innehålla ett uttalande om bokslutet bör godkännas och ansvarsfrihet beviljas medlem i organet i fråga och den ledande tjänsteinnehavaren inom organets uppgiftsområde (redovisningsskyldig). Enligt 71 i kommunallagen ska revisionsnämnden bereda de ärenden som gäller granskningen av förvaltningen och ekonomin. OFR-sammanslutningen PwC Julkistarkastus Oy har avgett en revisionsberättelse för räkenskapsåret Bokslutet, som har godkänts och undertecknats av kommunstyrelsen, har delgetts revisionsnämnden. Ordförandens förslag Revisionsberättelsen för år 2014 antecknas för kännedom. Revisionsnämnden bringar revisionsberättelsen kommunfullmäktige för kännedom. Revisionsnämnden föreslår för fullmäktige att bokslutet godkänns och att de redovisningsskyldiga beviljas ansvarsfrihet för räkenskapsperioden : Godkändes enhälligt i enlighet med förslaget. KFGE 31 Fullmäktige Bilagor Bilaga 1/ 31 KFGE: Bokslut 2014 Bilaga 2/ 31 KFGE: Revisionsberättelse Fullmäktige godkände enhälligt bokslutet för år 2014 och beviljade de redovisningsskyldiga ansvarfrihet för räkenskapsperioden

13 Protokoll 3/ Fullmäktige Personalrapporten för år /01.00/2015 YTK 5 Samarbetskommittén Beredare: personalsekreteraren Personalchefens förslag Samarbetskommittén diskuterar personalrapporten och ger den till kommunstyrelsen för kännedom. Samarbetskommittén diskuterade personalrapporten och ger den till kommunstyrelsen för kännedom. KST 80 Kommunstyrelsen Beredare: personalchef Anne Iijalainen Bilaga Bilaga 1/ 80 KST: Personalrapporten Kommundirektörens förslag Kommunstyrelsen antecknar personalrapporten för kännedom och delger den fullmäktige. Kommunstyrelsen godkände enhälligt föredragandens förslag. KFGE 32 Fullmäktige Bilaga Bilaga 1/ 32 KFGE: Personalrapporten Fullmäktige beslutade enhälligt anteckna personalrapporten för kännedom.

14 Protokoll 3/ Fullmäktige Delårsöversikt /02.02/2014 KST 147 Kommunstyrelsen Beredare: ekonomi- och förvaltningsdirektör Pekka Laitasalo, kommunkamrer Sture Lindqvist En delårsöversikt över verksamheten och anslagsanvändningen per har gjorts upp, bilaga 1. Bilagor Bilaga 1/ 147 KST: Delårsöversikt Kommundirektörens förslag Kommunstyrelsen antecknar delårsöversikten för kännedom och delger den fullmäktige. Kommunstyrelsen godkände enhälligt föredragandens förslag. KFGE 33 Fullmäktige Bilaga Bilaga 1/ 33 KFGE: Delårsöversikt Fullmäktige antecknade delårsöversikten för kännedom.

15 Protokoll 3/ Fullmäktige Köksutredning för södra Sibbo 1056/ /2015 SOCHVUTS 21 Social- och hälsovårdsutskottet Beredare: tekniska direktören Ilari Myllyvirta, ilari.myllyvirta (at) sibbo.fi I samband med godkännandet av budgeten beslutade fullmäktige i Sibbo att göra en köksutredning om kostservicen i södra Sibbo, där de alternativa lösningarna för ordnandet av kostservicen i södra Sibbo bör granskas på nytt innan ett eventuellt beslut fattas om byggandet av ett centralkök i södra Sibbo. Kommundirektören valde Sibbo kommuns representanter till utredningens projektgrupp vid ledningsgruppens möte. Som ordförande för projektgruppen fungerade tekniska direktören Ilari Myllyvirta och som medlemmar social- och hälsovårdsdirektör Leena Kokko, kostservicechef Birgit Mäkilä och ekonomi- och förvaltningsdirektör Pekka Laitasalo. Den nuvarande situationen, enligt vilken cirka en tredjedel av kostservicen i södra Sibbo produceras av egna tillredningskök och två tredjedelar skaffas som köpta tjänster, tillfredsställer inte Sibbo kommun. Det nya centralköket som ska byggas vid Sandbackavägen och som redan är färdigt planerat är en lösning för att ordna kostservicen i södra Sibbo. Därför betraktas denna lösning som alternativ 0, med vilket de övriga alternativen jämförs. Det nuvarande sättet att ordna kostservicen undersöks inte i utredningen. Då budgeten utarbetades var man också medveten om att Borgå stad har för avsikt att bygga ett nytt centralkök enligt en snabb tidtabell. Kökets läge är bra med tanke på att leverera mat till Sibbo. Detta blev den första alternativa lösningen. Även lösningsalternativen 2 och 3 har fastställts av fullmäktige. Under arbetets gång skapades även ett ytterligare lösningsalternativ för att ordna kostservicen i södra Sibbo, alternativ 4. I utredningen presenteras sättet att genomföra respektive lösningsalternativ, investeringarnas storlek, kostnadseffekter, samt verksamhetsmässiga och kvalitativa konsekvenser. Man har strävat efter att ge en så tydlig helhetsbild som möjligt av de olika lösningsalternativens konsekvenser så att beslutsfattarna på basis av den kan fatta beslut om lösningsalternativet för att ordna kostservicen i södra Sibbo. Lösningsalternativen har inte rangordnats och man har inte gett

16 Protokoll 3/ Fullmäktige några rekommendationer. I den omfattande utredningen som gjorts på uppdrag av fullmäktige sammanställs endast fakta om de olika lösningsalternativen på ett så tydligt och uttömmande sätt som möjligt inom ramen för den snäva tidtabellen. I samband med utredningsarbetet genomfördes också ett smaktest, där matens sensoriska kvalitet bedömdes. Till smakgruppen valdes 10 förtroendevalda och ledamöter ur ungdomsfullmäktige. I utredningsarbetet presenteras smaktestets resultat som en del av konsekvensbedömningen. Bilaga 1/ 21/2015/sochvuts: Köksutredning för södra Sibbo Social- och hälsovårdsdirektörens förslag Social- och hälsovårdsutskottet beslutar föreslå kommunstyrelsen att lösningsalternativ 4, i vilket verksamhetsmodellen för de nuvarande centralköken ändras, väljs till ny verksamhetsmodell för kommunens kostservice. Paragrafen justeras genast. Föredragandes förslag godkändes enhälligt. KST 132 Kommunstyrelsen Bilaga 1/ 132 KST: Köksutredning för södra Sibbo Kommundirektörens förslag Kommunstyrelsen beslutar i enlighet med social- och hälsovårdsutskottets förslag föreslå för fullmäktige att lösningsalternativ (ALT) 4, enligt vilket verksamhetsmodellen för de nuvarande centralköken ändras, väljs till ny verksamhetsmodell för kommunens kostservice. Kommunstyrelsen godkände enhälligt föredragandens förslag. KFGE 34 Fullmäktige Bilaga Bilaga 1/ 34 KFGE: Köksutredning för södra Sibbo

17 Protokoll 3/ Fullmäktige Fullmäktige beslutade enhälligt i enlighet med kommunstyrelsens förslag att lösningsalternativ (ALT) 4, enligt vilket verksamhetsmodellen för de nuvarande centralköken ändras, väljs till ny verksamhetsmodell för kommunens kostservice.

18 Protokoll 3/ Fullmäktige G 20 Delgeneralplan för Tallmo 28/ /2012 PLANSEKT 32 Planläggningssektionen Beredare: Planläggare Suvi Siivola, suvi.siivola(at)sibbo.fi Utarbetandet av delgeneralplan för Tallmo håller på att igångsättas enligt kommunstyrelsens beslut För delgeneralplanearbetet har ett preliminärt program för deltagande och bedömning (PDB) utarbetas enligt 63 i markanvändnings- och bygglagen. I programmet för deltagande och bedömning definieras principerna och förfarandet för deltagande och växelverkan vid utarbetandet av planen samt metoderna för planens konsekvensbedömning. Programmet för deltagande och bedömning ska utarbetas i ett tillräckligt tidigt skede av beredningen av planen. Således utarbetas det vanligen i början av planarbetet tillsammans med de mål som ställs upp för planen. Kommunstyrelsen godkände de planeringsmål som styr delgeneralplanearbetet. Bilaga: - Delgeneralplan för Tallmo, program för deltagande och bedömning, bilaga 1/ 32 Utvecklingsdirektörens förslag Planläggningssektionen antecknar för kännedom och beslutar lägga fram programmet för deltagande och bedömning för Tallmo delgeneralplan (daterat ). Förslaget godkändes enhälligt. PLANSEKT 31 Planläggningssektionen Beredare: Planläggare Suvi Kaski, suvi.kaski(at)sibbo.fi Planläggningsbeslut och syftet med planarbetet En delgeneralplan för Tallmo håller på att utarbetas enligt kommunstyrelsens beslut Delgeneralplaneringen av Tallmo är ett av de viktigaste projekten när det gäller att verkställa kommunens tillväxtstrategi. I enlighet med Generalplan för Sibbo 2025, som drar upp linjerna för markanvändningsprinciperna i kommunens tillväxtstrategi, ska Tallmo utvecklas till ett tätortscentrum som stödjer sig på spårtrafik och som erbjuder mångsidiga funktioner. I enlighet med tillväxtmålet

19 Protokoll 3/ Fullmäktige i generalplanen ska Tallmo få ca nya invånare och nya arbetsplatser fram till år Delgeneralplanen med rättsverkningar som utarbetas för Tallmo preciserar linjedragningarna för markanvändningen i Generalplan för Sibbo I delgeneralplanen definieras områdets huvudvägnät samt placeringen och volymen av bostads- och arbetsplatsbyggande. För området kommer att utarbetas ett verkställighetsprogram som en del av delgeneralplanearbetet och planeringen av hela kommunen. Delgeneralplanen fungerar som grund för detaljplaneringen av området samt övrigt byggande och övrig planering. Kommunstyrelsen godkände ( 54) planeringsmålen för delgeneralplanen för Tallmo. I enlighet med planeringsmålen ska planeringen iaktta följande centrala principer och mål: - Tallmo är en del av tätortskedjan från Kervo till Nickby som stödjer sig på en fungerande kollektivtrafik. Planlösningen stödjer kollektivtrafikens verksamhetsförutsättningar och främjar gång- och cykeltrafiken. - Ett mångsidigt och människoanpassat tätortscentrum. Området utvecklas som en mångsidig helhet av boende, tjänster och arbetsplatser med bevarande av den byaliknande karaktären och med avsikt att skapa en småskalig helhet. - Naturnära område för boende och fritid. Mångsidiga fritids- och rekreationsmöjligheter utvecklas. - Smidiga och säkra trafiksystem och -nät. Säkerheten och funktionaliteten hos kollektivtrafik-, väg- och gatunäten samt näten för gång- och cykeltrafik förbättras. - Utnyttjande av områdets särdrag och styrkor. I utformningen av områdets identitet betonas områdets naturliga styrkor och särdrag. - Öppen och interaktiv planering. Planeringen görs i aktiv växelverkan med sakägare och övriga intressentgrupper. - Genomförande under kontrollerade former. Generalplanen gör det möjligt att området byggs ut på ett naturligt sätt i etapper och att befolkningstillväxten sker på ett kontrollerat sätt. Planprocessens skede Delgeneralplanearbetet för Tallmo anhängiggjordes och programmet för deltagande och bedömning lades fram för tiden genom ett beslut av planläggningssektionen Arkitektbyrå A-Konsult Ab utsågs (kst 196) att utarbeta planen. Som grund för delgeneralplanearbetet utarbetades tre alternativa strukturmodeller samtidigt med planarbetets basutredningar (RINGEN, NORR och SÖDER). Även programmet för deltagande och bedömning har uppdaterats.

20 Protokoll 3/ Fullmäktige De alternativa strukturmodellerna Strukturmodellerna är utkast till markanvändning, som grovt anvisar områdesreserveringarnas antal och lägen. Alternativen till strukturmodell bygger runt vissa teman. De flesta teman är med i samtliga alternativ till strukturmodell, men teman betonas olika i de olika alternativen. Varje alternativ till strukturmodell är också olika avseende tyngdpunkten för markanvändningens geografiska läge, vilket underlättar kartläggningen av konsekvenserna av byggande med olika tyngdpunkt. Antalet invånare och arbetsplatser som eftersträvas är ungefär lika i samtliga alternativen. Alla tre alternativen till strukturmodell bygger på följande antaganden: - antalet invånare i området cirka antalet arbetsplatser i området cirka i området finns en järnvägsstation - området kring stationen är effektivt utbyggt (minst invånare inom en radie på en kilometer från stationen) - de befintliga huvudvägarnas lägen förblir oförändrade i planeringsområdet - kopplingarna till markanvändningen i Kervo (grönförbindelserna och gatunätet) - ett skäligt serviceutbud i området - den befintliga, lämpliga småhusbebyggelsen bevaras/tätas med undantag för området kring stationen - man strävar efter att beakta skyddsområdena och de värdefulla områdena - golfplanen bevaras i sin nuvarande storlek - skidsportcentret utvidgas och goda grönförbindelser till miljön anvisas I strukturmodellen RINGEN är bebyggelsen koncentrerad kring det framtida stationsområdet och tätorten klart avgränsad från sin omgivning. De nya bostadsområdena är i huvudsak belägna inom en radie av en kilometer från stationen. I områdets kärna som ligger närmast stationen grundar sig markanvändningen på effektiva höghuskvarter och tjänster. I modellen prioriteras gång- och cykeltrafiken. Strukturmodellen SÖDER bildas av en tät centrumby som stödjer sig på stationen samt av omkringliggande små sidobyar. Samhällsstrukturens tyngdpunkt ligger på området kring stationen samt på den södra delen av delgeneralplanen. Modellen betonar social gemenskap och lokal karaktär bl.a. genom funktioner som är belägna i byarnas centrum samt tomter för företagarare och små verkstäder. Den norra delen av delgeneralplaneområdet föreslås förbli ett odlingsområde (närproduktion av mat).

21 Protokoll 3/ Fullmäktige Strukturmodellen NORR är den modell som bäst motsvarar målen i det projektsamarbetsavtal som kommunen uppgjort. I modellen ligger samhällsstrukturens tyngdpunkt dels vid området kring stationen, dels vid den norra delen av delgeneralplaneområdet. Hälften av bostadsbyggandet som presenteras i modellen är glest eller mycket glest småhusboende. I alternativet ingår även områden för fritidsbostäder. Modellen betonar Tallmo som ett centrum med mångsidiga fritidsfunktioner och må bra-tjänster. Strukturmodellerna har redan presenterats för invånarna och de olika förvaltningsgrenarna i Sibbo, och responsen som erhållits har sammanställts till en utvärderingsrapport över strukturmodellerna. För samtliga strukturmodeller kommer även energieffektivitetsutredningar att utarbetas. Gaia Consulting Oy har utsetts för uppgiften. Utgående från responsen som erhållits på strukturmodellerna och bedömningarna som gjorts utarbetats rekommendationer för den fortsatta planeringen och ett utkast till delgeneralplan. Utlåtanden om strukturmodellerna och relaterat material begärs av åtminstone följande instanser: - NTM-centralen i Nyland, ansvarsområdet miljö och naturresurser - NTM-centralen i Nyland, ansvarsområdet trafik och infrastruktur - Nylands förbund - Kervo stad - Tusby kommun - Museiverket - Borgå museum / Landskapsmuseum för Östra Nyland - Trafikverket - Keski-Uudenmaan vesiensuojelun kuntayhtymä - Samkommunen Tusbyregionens vattenverk - Samkommunen Helsingforsregionens trafik (HRT) - Räddningsverket i Östra Nyland - Kervo Energi Ab - Gasum Oy - Social- och hälsovårdsavdelningen i Sibbo kommun - Bildningsavdelningen - Avdelningen för teknik och miljö (gator och grönområden, miljövården - Talman kyläyhdistys ry - Sibbo företagare rf - Kerava-seura ry - Kodin Onni ry Bilagor: -Alternativen till strukturmodell (RINGEN, SÖDER och NORR), bilaga 1/ 31

22 Protokoll 3/ Fullmäktige Rapport över strukturmodellernas utvärdering, bilaga 2b/ 31 - Basutredningar och målsättningar, bilaga 3b 31 - Reviderat ( ) program för deltagande och bedömning, bilaga 4a/ 31 (finska), 4b/ 31 (svenska) Mätnings- och fastighetschefens förslag Planläggningssektionen beslutar lägga fram strukturmodellerna för Tallmo delgeneralplan samt strukturmodellernas beredningsmaterial (rapporten över strukturmodellernas utvärdering, rapporten över basutredningar och mål samt det uppdaterade programmet för deltagande och bedömning), för växelverkanförfarande för 30 dagar, samt begära utlåtanden om materialet från behövliga instanser. Förslaget godkändes enhälligt. PLANSEKT 89 Planläggningssektionen Beredare: Planläggningskoordinator Suvi Kaski, suvi.kaski(at)sibbo.fi Planprocessens skede Strukturmodellerna som utarbetats till grund för delgeneralplanearbetet för Tallmo samt tillhörande beredningsmaterial (rapporten över strukturmodellernas utvärdering, rapporten över basutredningar och mål samt det uppdaterade programmet för deltagande och bedömning) var framlagda för hörande i skedet för växelverkan under tiden Utlåtanden om strukturmodellmaterialet begärdes av centrala myndighets- och samarbetsinstanser. Om strukturmodellerna mottogs 12 utlåtanden (NTM-centralen, Nylands förbund, Kervo stad, Tusby kommun, HRT, Trafikverket, Räddningsverket i Östra Nyland, Borgå museum, samkommunen Tuusulan seudun vesilaitos kuntayhytmä, Gasum Oy, Golf Talma och Talman kyläyhdistys) samt rikligt med respons av allmänheten. Utifrån responsen som mottogs om strukturmodellerna samt konsekvensgranskningar som gjordes om strukturmodellerna, utarbetades först ett preliminärt utkast till delgeneralplan, som presenterades vid en workshop för invånarna på Talman koulu Vid workshopen fick intressenterna kommentera det preliminära planutkastet och framföra utvecklingsförslag om utkastet. Det har också varit möjligt att bekanta sig med det preliminära utkastet till delgeneralplan ( ) på nätsidorna om planarbetet på kommunens webbplats ( / och intressenter har kunnat ge respons om utkastet per e-post.

23 Protokoll 3/ Fullmäktige Utifrån responsen som mottagits om det preliminära utkastet till delgeneralplan samt specialutredningarna (bl.a. utredning om dagvattnet) som gjordes under sommaren, utarbetades det egentliga utkastet till delgeneralplan. Specialutredningarna som gjorts till grund för planarbetet finns till påseende på nätsidorna i anknytning till planarbetet på adressen: / Utkastet till delgeneralplan Jämfört med strukturmodellerna är utkastet till delgeneralplan en mer detaljerad plan över markanvändningen i området. Utkastet omfattar anvisningar om områdesreserveringar för de olika markanvändningsformerna samt planeringsbestämmelserna som gäller dessa. Utkastet till delgeneralplan är en slags kombination av alla tre alternativen till strukturmodell (RINGEN, SÖDER, och NORR). I huvudsak är helhetsstrukturen i planutkastet en kombination av alternativen RINGEN och SÖDER, men även ur alternativet NORR har plockats några utvecklingsteman och -områden för utkastet till delgeneralplan, såsom områdena för fritidsboende norr om golfbanan samt det s.k. verkstadsområdet som kombinerar boende och småindustri i planeringsområdets södra del. I delgeneralplanen räknar man med att antalet invånare i området ökar med cirka I dag bor ca invånare planområdet. I utkastet till delgeneralplan styrs byggandet närmare järnvägen och platsen som anvisats för järnvägsstation. Även områdena söder om järnvägen kommer i stor utsträckning att anvisas för bebyggelse. Största delen av nybyggnationen kommet att koncentrera sig till områdets centrum, runt platsen som i planlösningen anvisats för en järnvägsstation. Centrumområdet (område C för centrumfunktioner och bostadsområde A) skiljer sig från sin omgivning som ett tydligt tätare och mer urbant område. Största delen av nybyggnationen, ca invånare, har i planlösningen anvisats till detta område som utgör Tallmos nya centrum samt till närliggande områden, på ett avstånd av högst en kilometer från järnvägsstationen. Vid sidan av boende syftar man till att koncentrera de nya kommersiella tjänsterna i Tallmo till centrumområdet invid järnvägsstationen och på så sätt möjliggöra att ett levande tätortscentrum uppstår. Centrumområdet har planerats att ha en tät men låg struktur. På detta sätt uppnås en folktäthet som är nödvändig för de olika tjänsterna bl.a. effektiva kollektivtrafikarrangemang samt ett attraktivt nät av gång- och cykelleder men samtidigt bevaras den mänsklig skalan samt den byaktiga karaktären i Tallmo.

24 Protokoll 3/ Fullmäktige Det täta centrumområdet omringas av glesare småhusområden (AP-1, AP och AP-2). På täta bostadsområdet som domineras av småhus (AP-1) är effektiveten för byggandet klart lägre än i centrumområdet, men målet är ändå att bilda en relativt tät småhusbebyggelse med en tydlig bykaraktär. Jämfört med centrum erbjuder området ett glesare, grönare och mindre urbant alternativt för boende, men det ligger ändå tillräckligt nära trafikförbindelserna och de tjänster som bildas i området. Bostadsområdena som domineras av småhus (AP) är avsedda för traditionellt egnahemshusboende. Dessa områden är de minst täta av de områden som delgeneralplaneras för boende, men de är ändå tydliga tätortsområden. På området AP-2 är det meningen att det ska vara möjligt att utöva sådan småindustriverksamhet som inte medför olägenheter för miljön. På ett längre avstånd från området som kommer att utgöra Tallmo centrum har bosättningen en landsbygdskaraktär, precis som i dag. På områdena som domineras av jord- och skogsbruk (M) tillåts vid sidan av byggande som anknyter till jord- och skogsbruk samt övrig motsvarande näringsverksamhet även byggande med glesbygdskaraktär i enlighet med dimensioneringen i Generalplan för Sibbo På områdena MA, MT och MY tillåts endast byggande i anknytning till jord- och skogsbruk samt övrig motsvarande näringsverksamhet. Även kompletterande byggande på befintliga gårdsområden är tillåtet. I planområdets norra och östra delar har anvisats områden för fritidsbostäder (RA, RA-1 ja RA-2), som stödjer sig på fritidsfunktionerna i området. Områdena för fritidsbostäder i norr stödjer sig funktionsmässigt på Tallmo golfområde och områdena i öster på Tallmo skidsportcenter. I utkastet till delgeneralplan har man förberett sig på en ökad efterfrågan på skol- och daghemstjänster i området genom att anvisa ett område får utvidgning av den nuvarande daghems- och skolbyggnaden i Tallmo samt ett helt nytt område för offentliga tjänster söder om järnvägen, invid ringgatan. Mindre enheter för daghem och/eller skolor kan vid behov detaljplaneras på områdena som i delgeneralplanen anvisats som bostadsområden. Områdets dagliga kommersiella service är avsedd att koncentreras till området som i delgeneralplanen har beteckningen C, även om det i bostadsområdena är tillåtet att placera ett mindre antal sådana service-, arbets- och affärslokaler som inte föranleder miljöolägenheter. För specialaffärernas del stöder sig Tallmo även i framtiden på utbudet i närliggande områden, såsom Kervo. I utkastet till delgeneralplan har reserveringar för arbetsplatsområden (TP) märkts ut norr om landsväg 148 (det s.k. norra utvidgningsområdet på Bastukärr industriområde) samt på området där Pajuniemis produktionslokaler ligger, invid Nygårdsvägen.

25 Protokoll 3/ Fullmäktige I planlösningen har åkerområdena som skapar ett särpräglat landskap i Tallmo till tillämpliga delar bevarats och i planen anvisats antingen som landskapsmässigt värdefulla åkerområden (MA) eller som jordbruksområden (MT). Även huvudparten av områdets värdefulla naturobjekt har beaktats genom att anvisa de områden som är viktiga för naturens mångfald som MY-områden (jord- och skogsbruksområden med särskilda miljövärden), vilka lämnas utanför tätortsbyggandet. Man strävar efter att med planlösningen stödja utvecklandet av möjligheterna till motions- och friluftsaktiviteter i Tallmo genom att i området anvisa ett omfattande nät av friluftsleder och grönförbindelser, som förenar de olika områdena. I området har anvisats två centrala grönförbindelser: 1) en grönförbindelse som går genom det tätaste området och förenar grönområdena i områdets södra och norra ändar samt de mest betydande privata aktörerna Talma Ski och Golf Talma med varandra samt 2) en grönförbindelse som går längs planeringsområdets sydöstra och östra kant och som förenar områdena Keinukallio och Sorsakorpi i Kervo med områdena Talma Ski och Kalkberget. I utkastet till delgeneralplan har i områdets nordligaste del också anvisats ett instruktivt nätverk av ridrutter, som är anslutet till ruttnätverken som går på östra och västra sidan av området. Gatunätet i delgeneralplanen är i huvudsak nytt men stödjer sig på det nuvarande vägnätet; i norr på Mårtensbyvägen och i söder på Kervovägen. Grundstrukturen för gatunätet i delgeneralplanen för Tallmo bildas av Mårtensbyvägen och ringgatan som avgränsar det blivande Tallmo centrum samt av en gatuförbindelse från ringgatan till landsväg 148, som delvis följer linjeringen för den nuvarande Kyllästämövägen. I planen går ringgatan i norr längs den nuvarande Tallmobågen och i söder delvis längs Tallmovägen. Utlåtandegivarna Utlåtanden om utkastet till delgeneralplan och det relaterade material begärs av åtminstone följande instanser: - NTM-centralen i Nyland, ansvarsområdet miljö och naturresurser - NTM-centralen i Nyland, ansvarsområdet trafik och infrastruktur - Nylands förbund - Kervo stad - Tusby kommun - Museiverket - Borgå museum Landskapsmuseum för Östra Nyland - Trafikverket

26 Protokoll 3/ Fullmäktige Keski-Uudenmaan vesiensuojelun kuntayhtymä - Samkommunen Tusbyregionens vattenverk - Samkommunen Helsingforsregionens trafik (HRT) - Räddningsverket i Östra Nyland - Kervo Energi Ab - Gasum Oy - Social- och hälsovårdsavdelningen i Sibbo kommun - Bildningsavdelningen - Avdelningen för teknik och miljö (gator och grönområden, miljövården) - Talman kyläyhdistys ry - Pihkarinteen omakotiyhdistys ry - Sibbo företagare rf - Kerava-seura ry - Kodin Onni ry Bilagor: - Utkast till delgeneralplan, karta med tillhörande bestämmelser (daterad ), bilaga 1/ 89 - Utkast till delgeneralplan, beskrivning (daterad ), bilaga 2/ 89 Planläggningssektionen diskuterade ärendet och Christel Liljeström lade fram två nya förslag: - Som utgångspunkt för arbetet med Tallmo delgeneralplan borde persontrafiken på banan Kervo-Nickby tas i bruk redan år 2020, och inte år 2025 som det presenteras i materialt för planutkastet. - Under allmänna bestämmelser i beteckningar och bestämmelser i delgeneralplanen stryks under Djurstall och hästhagar meningen; Hästars hagar bör placeras på minst 20m avstånd från huvuddiken och minst 100 meter från vattendrag. Liljeströms båda förslag understöddes av samtliga. Utvecklingsdirektörens förslag Planläggningssektionen beslutar lägga fram Tallmos delgeneralplaneutkast (plankarta med bestämmelser och planbeskrivning, daterat ) för växelverkanförfarande för 30 dagar, samt begära utlåtanden om materialet från behövliga instanser. Förslaget godkändes med ändringarna enhälligt. Planerarna fick fullmakt att utforma ändringarna på lämpligt sätt. MARKSEK 44 Markanvändningssektionen

27 Protokoll 3/ Fullmäktige Beredare: Planläggningskoordinator Suvi Kaski, suvi.kaski(at)sibbo.fi Planprocessens skede Utkastet till delgeneralplan för Tallmo var framlagt för hörande i beredningsskedet (MBL 62, MBF 30 ) under tiden Utlåtanden om planutkastet begärdes av centrala myndighets- och samarbetsinstanser. Följande instanser gav utlåtanden om utkastet till delgeneralplan för Tallmo: NTM-centralen i Nyland, Nylands förbund, Borgå museum, Kervo stad, Tusby kommun, Etelä-Suomen Energia Oy (Keravan Energia Oy, HRT samkommunen Helsingforsregionens trafik, Museiverket, Trafikverket, samkommunen Tusbyregionens vattenverk, Gasum Oy, räddningsverket i Östra Nyland, Keski-Uudenmaan vesiensuojelun liikelaitoskuntayhtymä, Talman kyläyhdistys ry, Sibbo Naturskyddare Sipoon Luonnonsuojelijat rf, Pihkarinteen omakotiyhdistys ry, Mårtensby jaktförening rf, Västra Paipis Jaktförening rf och miljövårdsavdelningen i Sibbo kommun. Utlåtandena behandlade i huvudsak konsekvensbedömningens och trafikutredningarnas tillräcklighet och omfattning, skyddet av grundvattnen och de naturobjekt som hamnar inom område A söder om järnvägen. Om utkastet till delgeneralplan mottogs 41 skriftliga åsikter, av vilka ett representerade fem olika fastigheter. Åsikter mottogs från alla delar av planområdet. I åsikterna som mottogs tog man ställning till följande saker (i vissa åsikter tog man ställning till flera saker): byggande på privatägda områden som avsetts att detaljplaneras; områdena för fritidsbostäder och trafiken till områdena RA-1 och RA-2 som avsetts för fritidsbostäder; ett önskemål om att ändra områdena för skogsbruk/rekreation till AP-områden; byggande i glesbygdsområden dvs. områden med beteckningen M; St. Petersburg-banan och den nuvarande spårtrafiken; linjeringen för "ringgatan" och gatans underfarter samt vägförbindelser inom bostadsområdena, den lätta trafiken, friluftsstråkar, ridrutter och grönrutter; landskapet och naturobjekten. Bemötanden har utarbetats till utlåtandena och åsikterna som mottagits om utkastet till delgeneralplan för Tallmo. Utifrån responsen som mottagits på utkastet till delgeneralplan har ett förslag till delgeneralplan utarbetats och utredningarna som gjorts till grund för planarbetet (främst trafikutredningen) har reviderats och kompletterats enligt utlåtandena och åsikterna. Det är möjligt att bekanta sig i mer detalj med åsikterna och utlåtandena som mottagits om utkastet till delgeneralplan samt med bemötandena som getts till dessa i delgeneralplaneutkastets

28 Protokoll 3/ Fullmäktige responsrapport som finns i bilaga 4 i beskrivningen till planen. Förslag till delgeneralplan Helhetsstrukturen i förslaget till delgeneralplan är i stort sätt den samma som i planutkastet. Principen är att största delen av nybyggnationen ska koncentreras till områdets centrum, runt platsen som i planlösningen anvisats för en järnvägsstation. Det mest centrala området (område C för centrumfunktioner och bostadsområde A) skiljer sig från sin omgivning som ett tydligt tätare och mer urbant område. De glesare småhusområdena som omger det täta centrumområdet och bosättningen längre bort behåller mycket av den landsbygdskaraktär som de har i dag. Förslaget till delgeneralplan gör det möjligt att öka antalet invånare i området med ca (jfr. antalet nya invånare i planutkastet, ). Jämfört med planutkastet är de mest centrala ändringarna som gjorts i planförslaget följande: Områdena som detaljplaneras C-områdets avgränsningar har reviderats - förminskats i öster, förstorats i väster A- och AP-1 -områdenas avgränsningar har reviderats för att bredda de nord-sydliga grönområdena (VL) A-området norr om Mårtensbyvägen har utvidgats tillma-området A-området invid luo-1a/128 mellan järnvägen och ringgatan har ändrats till ett VL-område A-området söder om förlängningen av Terästie harändrats till AP-1 De tre sydligaste AP-områdenas avgränsningar harändrats i samband med att impregneringsanläggningens avgränsningar ändrats och grönförbindelsen flyttats RA-1- och RA-2-områdenas storlek/byggrätter harändrats Ett RM-område har lagts till söder om Pajuniemis TP-område TP-området norr om Kervovägen har förminskats ochändrats till ett T-område Versowood-impregneringsanläggningens område har utvidgats till att motsvara den nuvarande verksamheten och området har ändrats från ett AP-2-område till ett TY-område Ett AP-2-område har anvisats invid samlarvägen i nordsydlig riktning Jord- och skogsbruksområden MY-området i norr har ändrats till ett M-område MY- och M-områdena söder om Versowoods impregneringsanläggning har ändrats till ett MU-1-område Några MY/MT-områden har ändrats till M-områden, t.ex. invid Björkdahlsvägen och Byändavägen Friluftsleder, lätt trafik och grönområden

29 Protokoll 3/ Fullmäktige Linjeringen för ridrutten har ändrats Linjeringarna för friluftsleden har ändrats i samband med att områdesreserveringarna ändrats En snöskoterled har lagts till Några VL-områden i närheten av Ski har ändrats till ett MU-område Vägar, järnvägen Ringgatans östra underfart har flyttats västerut och järnvägsstationens plats har flyttats en aning Linjeringen för den nya vägen till RA-områdena i norr har ändrats Kyllästämövägens linjering har flyttats till sin nuvarandesträckning Linjeringen för samlargatan vid Ski har flyttats bort från naturobjektet invid järnvägen till den nuvarande vägenssträckning Övriga ändringar et-objektbeteckning har lagts till på platsen för Elisas telefoncentral Ett EV-område har lagts till mellan impregneringsanläggningen och bostadsområdet Ett ET-område (för värmecentral) har lagts till invid ringgatans östra underfart Ändringar i bestämmelserna Maximiexploatering har lagts till för A- och AP-1 -områdena RA-1 och RA-2-områdena: fritidsbostädernas antal harändrats SM-området: ett förbud mot maskinell skogsharvning har tillagts MA-området: behovsprövning för landskapsåtgärder enligt MBL128 har tillagts Beteckningarna för naturobjekt och bestämmelserna förnaturobjekt på bostadsområden har reviderats Till fornminnesobjektet har tillagts en anteckning om att objektets omfattningen ska utredas Bestämmelserna on grundvattenskyddet har ändrats RA-1- och RM-områdena har lagts till i förteckningen över områden som ska anslutas till vattentjänstnätet Bestämmelsen om djurstall och fållor har utvidgats till att gälla alla djur, inte bara hästar Utlåtandegivarna Utlåtanden om förslaget till delgeneralplan begärs av åtminstone följande instanser: NTM-centralen i Nyland, ansvarsområdet miljö och naturresurser NTM-centralen i Nyland, ansvarsområdet trafik och infrastruktur Nylands förbund Regionförvaltningsverket i Södra Finland Kervo stad Tusby kommun Museiverket Borgå museum Landskapsmuseum för Östra Nyland

30 Protokoll 3/ Fullmäktige Trafikverket Keski-Uudenmaan vesiensuojelun liikelaitoskuntayhtymä Samkommunen Tusbyregionens vattenverk Samkommunen Helsingforsregionens trafik (HRT) Räddningsverket i Östra Nyland Kervo Energi Ab Gasum Oy Borgå stad, hälsoskyddet Social- och hälsovårdsavdelningen i Sibbo kommun bildningsavdelningen avdelningen för teknik och miljö (gator och grönområden, miljövården, vattentjänster, byggnadstillsynen) Talman kyläyhdistys ry Pihkarinteen omakotiyhdistys ry Sibbo företagare rf Kerava-seura ry Kodin Onni ry Talman ratsastajat ry Mårtensby jaktförening rf Västra Paipis Jaktförening rf Bilagor: - Karta för förslag till delgeneralplan (förminskning), bilaga 1/ 44 - Bestämmelser i delgeneralplan, bilaga 2/ 44 - Bemötanderapport för utkastet till delgeneralplan, bilaga 3/ 44 - Delgeneralplanebeskrivning, bilaga 4/ 44 - Bilagor till delgeneralplanebeskrivningen, bilaga 5/ 44 Utvecklingsdirektörens förslag Markanvändningssektionen föreslår kommunstyrelsen godkänna bemötandena till utkastets utlåtanden och åsikter och lägga fram Tallmo delgeneralplaneförslag i enlighet med 65 i markanvändnings- och bygglagen och 27 i markanvändnings- och byggförordningen samt begära nödvändiga utlåtanden angående planförslaget. Hanne Aho, Mandi Alaterä och Heikki Vestman anmälde jäv, och deltog inte i behandlingen av ärendet. Förslaget godkändes enhälligt. KST 199 Kommunstyrelsen Kd:s förslag Kommunstyrelsen för en vägledande diskussion om dimensioneringsbestämmelserna för glesbygden i Tallmo

31 Protokoll 3/ Fullmäktige delgeneralplan och beslutar på basis av denna huruvida planen ska remitteras för ny beredning. Heikki Vestman deltog inte i behandlingen av detta ärende. Kommunstyrelsen förde en vägledande diskussion om dimensioneringsbestämmelserna för glesbygden i Tallmo delgeneralplan och beslutade på basis av denna remittera planen för ny beredning. MARKSEK 68 Markanvändningssektionen Beredare: Planläggningskoordinator Suvi Kaski, suvi.kaski(at)sibbo.fi Planprocessens skede Dimensioneringsbestämmelserna för glesbygdsområdena (områdena M, MU, MU-1, MY och MT) i förslaget till delgeneralplan för Tallmo har korrigerats. Dimensioneringsbestämmelserna för områdena M, MU, MU-1, MY och MT har korrigerats så att dessa är förenhetliga med dimensioneringsbestämmelserna för motsvarande områden i delgeneralplan för Box (godkänd av fullmäktige ) och delgeneralplan för Borgby (kst ). Dessutom har det utgående från mottagna kommentarer ännu gjorts några ändringar i förslaget till delgeneralplan avseende RA2-områdets avgränsning och M-områdets avgränsning invid Knycken. I övrigt är förslaget till delgeneralplan oförändrat. Utlåtanderapporten till utkastet till delgeneralplan har ändrats utifrån dessa korrigeringar. Bilagor: - Karta för förslag till delgeneralplan (förminskning), bilaga 1/ 68 - Bestämmelser i delgeneralplanen, bilaga 2/ 68 - Delgeneralplaneutkastets responsrapport, bilaga 3/ 68 - Delgeneralplanebeskrivning (finska), bilaga 4/ 68 - Delgeneralplanebeskrivning (svenska), bilaga 5/ 68 - Bilagor till delgeneralplanebeskrivningen (markanvändningssektionens material ) Utvecklingsdirektörens förslag Markanvändningssektionen föreslår kommunstyrelsen godkänna bemötandena till utkastets utlåtanden och åsikter och lägga fram Tallmo delgeneralplaneförslag (daterad ) i enlighet med 65 i markanvändnings- och bygglagen och 27 i markanvändnings-

32 Protokoll 3/ Fullmäktige och byggförordningen samt begära nödvändiga utlåtanden angående planförslaget. Mandi Alaterä anmälde jäv, och deltog inte i behandlingen av ärendet.. Förslaget godkändes enhälligt. KST 265 Kommunstyrelsen Kd:s förslag Kommunstyrelsen godkänner markanvändningssektionens förslag. Kommunstyrelsen godkände enhälligt föredragandens förslag. Bilaga 1-5/ 265 MARKSEK 53 Markanvändningssektionen Beredare: Planläggningskoordinator Suvi Kaski, suvi.kaski(at)sibbo.fi Planprocessens skede Förslaget till delgeneralplan för Tallmo var framlagt under tiden enligt MBL 65 och MBF 19. Utlåtanden om materialet till planförslaget bads av centrala myndighets- och samarbetsorgan, av vilka utlåtanden hade begärts även i planens utkastskede. Följande instanser gav utlåtanden om förslaget till delgeneralplan: NTM-centralen i Nyland, Nylands förbund, Regionförvaltningsverket i Södra Finland, HRT samkommunen Helsingforsregionens trafik, Trafikverket, Museiverket, Räddningsverket i Östra Nyland, Borgå museum, Borgå stad Hälsoskyddssektionen, Kervo stad, Tusby kommun, samkommunen Tuusulan seudun vesilaitos, Gasum Oy, Mårtensby Jaktförening rf och Pihkarinteen omakotiyhdistys ry. Den ordnades ett s.k. samråd för kommunens interna myndigheter, där förslaget till delgeneralplan presenterades och representanter för kommunens avdelningar fick ge sina utlåtanden om planförslaget. I samrådet deltog representanter från kommunens idrottsväsende, kommunaltekniken, vattentjänstenheten, bildningsväsendet och kulturväsendet. I största delen av de givna utlåtandena fanns inget att anmärka på i