Väg 335 Sidensjö-Överhörnäs, Gerdals vattentäkt

Transkript

1 Väg 335 Sidensjö-Överhörnäs, Gerdals vattentäkt Örnsköldsviks kommun, Västernorrlands län Miljökonsekvensbeskrivning

2 Inledning Miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) utgör en del i vägplaneringsprocessens arbetsplan. Arbetsplanen har tagits fram för att studera möjligheterna att i första hand göra åtgärder vid Gerdals vattentäkt för att skydda vattentäkten, ifall en olycka skulle inträffa. Skulle vattentäkten skadas får det svåra konsekvenser då den försörjer en stor del av Örnsköldsvik med vatten. Vägen har en viktig roll som regional transportväg mellan Örnsköldsvik - Sollefteå - Östersund och har på långa sträckor en bristande standard och bärighet. Vägens profil skapar siktproblem med olycksrisker som följd. Medverkande Ingela Månsson Projektansvarig Patrik Svensson Thomas Olofsson Per- Olov Sjödin Uppdragsansvarig MKB Geoteknik Titel: Väg 335 Sidensjö-Överhörnäs, Gerdals vattentäkt Utgivningsdatum: Utgivare: Trafikverket Region Mitt Kontaktperson: Ingela Månsson Distributör: Trafikverket, Box 186, Härnösand trafikverket@trafikverket.se Telefon: Diarienummer: TRV2012/87875

3 Innehåll 1. Sammanfattning Bakgrund Brister, problem och syfte Aktualitet Tidigare utredningar och beslut Planeringsprocessen Beskrivning av projektet Förutsättningar Vägsystem, trafik och trafikanter Markanvändning Kommunala planer Riksintressen Övergripande mål och strategier Miljömål och miljökvalitetsnormer Byggnadstekniska förutsättningar Lokala miljömål Projektspecifika miljömål Miljöbalkens allmänna hänsynsregler Byggnadstekniska förutsättningar Miljökonsekvenser Avgränsning av miljöaspekter samt bedömningsgrunder Nollalternativ Landskapsbild Naturmiljö Kulturmiljö Rekreation och friluftsliv Säkerhet Jord- och skogsbruk samt rennäring Vattenresurser och föroreningsrisker Buller Masshantering Påverkan under byggtiden Kontroll och uppföljning Sakprövningar Samråd Källförteckning...33

4 1 Sammanfattning Aktuell del av väg 335 går från Sidensjö till Haffsta, se kartor sidan 7. Hastighetsbergänsningen är 70 km/ tim efter hela sträckan utom på en kort sträcka förbi bron i Snickböle och i korsningarna i Sidensjö och Haffsta. Vägsträckan är ca 14 km lång. Brister och problem De behov som finns längs vägen är i första hand göra åtgärder vid Gerdals vattentäkt som skyddar den, ifall en olycka skulle inträffa. Vägen har en viktig roll som regional transportväg mellan Örnsköldsvik - Sollefteå - Östersund och har på långa sträckor en bristande standard och bärighet. Beskrivning av projektet Målet med åtgärderna är belagd bredd på 6,5 m i befintlig sträckning och bärighetsklass (BK) 1 på väg 335, se karta Åtgärderna innebär att vägen får en ny överbyggnad och körbana. Körbanan breddas från 6,2 till 6,5 meter. De två broar som finns breddas till 7,5 meter. Förbi Gerdals vattentäkt byggs vägen om (breddas till 6,5 meter) där vallar och kantsten med räcke gör att utsläpp från en olycka kan tas om hand innan detta hinner påverka vattentäkten. Figuren visar principen för hur skyddet utformas. På en sträcka av 300 meter vid Gerdals vattentäkt sänks vägens vertikalprofil så att den siktsvacka som finns försvinner. För att ge tydliga signaler till passerande bilister föreslås portar eller liknande hastighetssänkande åtgärder anläggas på ömse sidor om Gerdals by. Mellan portarna byggs en kantstensbunden gångoch cykelbana förbi den del som har hus på båda sidor av vägen så att gående och cyklister kan färdas längs vägen. På en resterande sträcka mellan portarna blir det en gångbana. Nollalternativ I Nollalternativet görs inga åtgärder på vägen förutom det normala vägunderhållet. Nollalternativet innebär att riskerna för att föroreningar kan spridas till vattentäkterna vid en trafikolycka kvarstår. Effekterna vid en trafikolycka som innebär utsläpp av exempelvis dieselbränsle som infiltrerar vattentäken kan bli att hela vattenförsörjningen för större delen av Örnsköldsvik slås ut. Konsekvenserna av ett sådant scenario skulle bli mycket stora. Miljökonsekvenser Landskapsbild Landskapsbilden påverkas obetydligt av vägens breddning med 0,3 m (belagd bredd) längs större delen av sträckan. Vattenskyddsåtgärderna vid Gerdal kommer att innebära en ökning av vägområdet med 0-4 m på vardera sida, där räcke sätts, se karta På del med skyddsvall bedöms vägområdet breddas ytterligare ca 4 meter. Inom det utökade vägområdet kommer även två mindre fördröjningsdammar att anläggas. Se karta Påverkan på landskapsbilden vid öppen odlingsmark blir mindre negativ eftersom högre rumsbildande vegetation inte påverkas i samma utsträckning. Område med bevarandeprogram för odlingslandskapets natur- och kulturmiljövärden kring Bysjön bedöms beröras marginellt av åtgärderna. Små eller obetydliga negativa konsekvenser. Naturmiljö Moälvens vattenområde är riksintresse för natur och kulturmiljö enligt miljöbalkens 4:1-3 kapitel (nr 84007, Y19) berörs av de östra delarna av vägsträckan. Ingen påtaglig skada bedöms uppstå på riksintresset. Små eller obetydliga konsekvenser. Naturvårdsobjektet Skorpedsåsen berörs påverkas marginellt av vägens breddning. Nätraån kommer inte beröras direkt av åtgärderna. Biflöden i form av diken och mindre bäckar till vattendraget Nätraån kommer att påverkas av trumåtgärder, Kortvarig grumling kan eventuellt beröra Nätraån i samband med byggtiden. Konsekvenserna är positiva för naturmiljön genom att trummorna får en förbättrad ekologisk funktion. Konsekvenserna för vattenmiljön bedöms bli små eller obetydliga. Sammantaget får naturmiljön på vägsträckan små eller obetydliga konsekvenser, även positiva konsekvenser. 4

5 Kulturmiljö Fångstgropsystem (RAÄ Själevad 47:1) ligger idag nära vägområdet. Föreslagna vägåtgärder som innebär en breddning av körbanan med 0,15 m på vardera sida, justering av diket samt placering av ett räcke med kantstöd i vägkanten, kommer att kräva upp till 4 meters utvidgat vägområde vid fornlämningen. 0-4 meter av fornlämningsytan närmast vägen kan beröras av åtgärden. Föreslagen damm öster om fornlämning RAÄ Själevad 47:1 bedöms inte påverka lämningen. Även i närområdet vid fornlämningen Själevad 113:1 anläggs en uppsamlingsdamm. De negativa konsekvenserna för kulturmiljön blir sammantaget små eller obetydliga. Rekreation och kulturmiljö Aktuella vägåtgärder förbättrar tillgängligheten något i området eftersom vägen får en bättre standard. Fritidsfisket i området kan förbättras när trummor byts genom att det underlättar för fisk att vandra upp i vattendragen för reproduktion. Tillgängligheten upp till badplatsen vid Lövsjösjön försämras något genom att nuvarande infarter stängs, se karta En parallellväg upp till infart mot strutsfarmen skapas som medger en säkrare angöring till badplatsen. Skoterpassage vid Lövsjösjön kommer att flyttas till infart mot strutsfarmen. Konsekvenserna är sammantaget positiva för rekreation och friluftsliv. Säkerhet Den måttliga trafikmängden tillsammans undermålig trafikteknisk standard på sträckan gör att sannolikheten för trafikolyckor på sträckan är förhöjd. Även om farligt gods på sträckan är förbjuden innebär tunga fordon en föroreningsrisk för områdets vattentäkter vid olycka och läckage. Vägåtgärder ger ett säkrare vägområde vilket bedöms minska exempelvis föroreningsrisker vid en trafikolycka. Inga eller eller försumbara negativa konsekvenser, även positiva. Jord- och skogsbruk samt rennäring Små arealer jord- och skogsmark berörs. De negativa konsekvenserna för jord- och skogsbruket blir små och skall vägas mot åtgärdernas syfte som bland annat gynnar skogsnäringarnas transporter. Rennäringen påverkas marginellt av vägåtgärderna. Små eller obetydliga negativa konsekvenser för jord- och skogsbruk. Även positiva konsekvenser för främst skogsnäringen. Vattenresurser och föroreningsrisker Den ökade trafiksäkerheten och de planerade vattenskyddsåtgärder minskar kraftigt risken att Skorpedsåsen och Gerdals vattentäkt påverkas negativt vid en olycka med utsläpp av förorenande ämnen. Positiva konsekvenser beträffande vattenresurser. Buller Enligt bullerberäkningen överskrider inga fastigheter riktvärdet 65 db(a) ekvivalent. Inga åtgärder kommer därför att genomföras inom ramen för vägprojektet då de inte hamnar ovanför gränsvärdet för befintlig miljö (65 dba). Masshantering De nya massorna, ca m 3, kommer att köras från någon bergtäkt i regionen vilket innebär en ökad trafik med lastbilstransporter i området under byggtiden. Det är i dagsläget inte möjligt att avgöra varifrån massorna ska hämtas, eftersom att det är beroende av vilken entreprenör som kontrakteras. Effekterna bedöms vara en marginell ökning av luftföroreningarna och kan även innebära vissa störningar för boendemiljöer längs transportvägen. De negativa konsekvenserna blir små eller obetydliga. Påverkan under byggtiden Påverkan under byggtid bedöms som måttligt omfattande och är tidsbegränsad. Negativa effekter av störningar i form av buller och vibrationer från arbetsmaskiner, störningar från masstransporter m m förväntas uppstå. Kortvarig grumling uppstår i bäckar där trumåtgärder utförs. Byggtiden bedöms sammantaget innebära små eller obetydliga negativa konsekvenser. 5

6 2 Bakgrund 2.1 Brister, problem och syfte De behov som finns längs vägen är i första hand göra åtgärder vid Gerdals vattentäkt som skyddar den, ifall en olycka skulle inträffa. Skulle vattentäkten skadas får det enorma konsekvenser då den försörjer större delen av Örnsköldsviks kommun med vatten. Vägen har en viktig roll som regional transportväg mellan Örnsköldsvik - Sollefteå - Östersund och har på långa sträckor en bristande standard och bärighet. Vägens profil skapar siktproblem med olycksrisker som resultat. Målet med åtgärderna är belagd bredd på 6,5 m i befintlig sträckning och bärighetsklass (BK) 1 på väg 335, se karta Aktualitet Åtgärderna planeras att påbörjas Avgränsning MKB:n omfattar influensområdet kring aktuell vägsträcka, enligt bild Influensområdet är begränsat till ungefär en zon på <50 m längs vägens båda sidor. För aspekten landskapsbild är dock området större. Vid bedömningen av miljökonsekvenser har utformningen enligt kapitel 2.6 förutsatts. Inledningsvis har de miljöaspekter som är av särskild betydelse i detta objekt identifierats och som kan påverkas av vägåtgärderna. Aspekter som inte berörs redovisas ej. De väsentliga miljöaspekterna har bedömts vara landskapsbild, naturmiljö, kulturmiljö, rekreation och friluftsliv, säkerhet, jord- och skogsbruk, vattenresurser, buller samt masshantering. Horizontår för nollalternativet är satt till år Tidigare utredningar och beslut Den 14 kilometer långa sträckan av väg 335 mellan Överhörnäs och Sidensjö har tidigare varit föremål för en förstudie (1998) och vägutredning (2002). En ny förstudie utfördes 2012 och Länsstyrelsen Västernorrland har beslutat att projektet inte medför betydande miljöpåverkan. 2.5 Planeringsprocessen En förstudie har tidigare upprättas som har inkluderat samråd med allmänhet, myndigheter och särskilt berörda. Föreliggande MKB ingår i arbetsplanen som är planeringssteget efter förstudien (i vissa fall krävs en vägutredning före arbetsplanen). Nästa steg i planeringsprocessen är bygghandling som mer i detalj beskriver hur de tänkbara åtgärderna kan utföras, se figur Alternativ för sträckning Ny sträckning Befintlig sträckning Förstudie Vägutredning Arbetsplan Bygghandling Byggskede Ingen åtgärd Steg 1 eller 2 i fyrstegsprincipen Figur Planeringsprocessen för vägar. 6

7 Sidensjö Örnsköldsvik 87 Offer Bjästa Sollefteå E14 Kramfors Karta Översiktskarta med aktuell vägsträcka. Lantmäteriet Gävle Medgivande I 2009/0097. Bysjön By Byberget Nyåker Noret Snickböle Lövsjösjön Slut Sidensjö Fridhem Nyänge Prästberget ,5 Kilometer Lidberget Gerdals vattentäkt 1: Karta Översiktskarta med aktuell vägsträcka närmast Sidensjö. Lantmäteriet Gävle Medgivande I 2009/0097. sjösjön Gärdal Bringen Kittelsböle Klatsböle Fridhem Nyänget Gerdals vattentäkt Nyland Karta Översiktskarta med aktuell vägsträcka närmast Haffsta. Lantmäteriet Gävle Medgivande I 2009/0097. Start Haffsta 7

8 2.6 Beskrivning av projektet Åtgärderna innebär att vägen får en ny överbyggnad och körbana. Endast 450 meter vid Sidensjö är idag 8 meter och behöver inte breddas. På resterande sträcka breddas belagd bredd från 6,2 till 6,5 meter. De två broar som finns breddas till 7,5 meter. Skydd av vattentäkten Förbi Gerdals vattentäkt byggs vägen om (breddas till 6,5 meter belagd bredd) där vallar och kantsten med räcke gör att utsläpp från en olycka kan tas om hand innan detta hinner påverka vattentäkten. Figuren visar principen för hur skyddet utformas. Förhållandena på norra och södra sidan av vägen skiljer sig åt. Mot Lövsjösjön har vägen en slänt som gör att vägräcke i kombination med kantsten måste användas. På den södra sidan kan tätning av diken och skyddsvall användas på delar av sträckan. Vid fornlämning på vägens södra sida sätts dock räcke även på vägens södra sida för att minimera intrång. Förbi de två fastigheterna på vägens södra sida väljs antingen vall eller räcke. För att hantera dagvatten och eventuellt spill vid en olycka krävs två uppsamlingsdammar längs sträckan, se karta En mindre serviceväg kommer att anläggas till den västra dammen. För den östra dammen kan befintlig ägoväg nyttjas för åtkomst. 6,5 m Vall som är högre än körbanan med ett skyddsmembran under ytan Kantsten och vägräcke Figur 2.6-1: Principer för skydd av Gerdals vattentäkt. Räcke Fridhem Räcke Nyänget Räcke/ vall Vall Skydd av vattentäkt Karta 2.6-2: Sträcka med skydd av Gerdals vattentäkt. Läge uppsamlingsdammar markerat med blå ring 8

9 3,25 3,25 Figur Typsektion för vägåtgärder för väg 335, grön linje befintlig sektion. Gärdal Fridhem Sträcka där vertikalprofilen sänks Nyänget Största bankhöjd utan räcke vid slänt lutning <1:4 REFERNS- NORMAL EXCEPTIONELL HASTIGHET (KM/H) STANDARD (M) STANDARD (M) REFERNS- NORMAL EXCEPTIONELL HASTIGHET (KM/H) STANDARD (M) STANDARD (M) Nyland Karta 2.6-4: Sträcka som föreslås profilsänkas. Figur 2.6-5: Exempel på fysisk markering i form av en port. Öster om det mest sårbara området ligger vägen fortfarande nära vattentäkten och inom dess tillrinningsområde. På denna sträcka behöver trafikanterna göras uppmärksamma på att de befinner sig inom ett vattenskyddsområde och att försiktighet bör råda. Detta kan ske genom att sätta upp vanliga räcken (ej högkapacitet), räffla sid- och mittlinje på vägen samt tydliga skyltar om att det är en vattentäkt. Ändring av vägprofil På en sträcka av 300 meter vid Gerdals vattentäkt sänks vägens vertikalprofil så att den svacka som finns försvinner. Detta ger en bättre sikt vid omkörningar på den raksträcka där svåra olyckor inträffat. Gång och cykelvägar För att ge tydliga signaler till passerande bilister föreslås portar eller liknande fartdämpande åtgärder på ömse sidor om vägen genom byn Gerdal som en fysisk markering om en miljö där det finns boende och oskyddade trafikanter. Mellan portarna byggs en kantstensbunden gång- och cykelbana förbi den del som har hus på båda sidor av vägen så att gående och cyklister kan färdas längs vägen. På en resterande sträcka föreslås det en gångbana. Vägen får en bredd på 6 meter och hastigheten mellan portarna blir 60 km/tim. Boende i Gerdal som vill ta sig med cykel mot Lövsjösjön är hänvisade till de lokalgator som finns och den stig som följer elledningen den sista delen fram mot anslutningen till strutsfarmen (karta ). Längs den väg som är markerade med en grön streckad linje sker en enkel avjämning av ytan så att det blir lättare att använda den som 9

10 sommarcykelväg. Kommunen har 2012 gjort åtgärder kring skolan i Haffsta för att få ordning på av- och påstigning. Det som kommer att göras i detta projekt är att man ser över korsningen 335/ för att få ned hastigheten samt att anslutningen in till skolan studeras. Dessa åtgärder är i dagsläget ej bestämda. Gärdal Bringen Fridhem Nyänget Nyland Ny gångbana Ny cykelbana Upprustning av lokalgator Port Karta 2.6-6: Åtgärder för gående och cyklister i Gerdal. Från Lövsjösjön finns det flera utfarter där det är dålig sikt för bilar som ska köra ut och svänga vänster, men även en utfart från den södra sidan har siktproblem. Tre utfarter från den norra sidan stängs och en ny parallellväg samlar ihop trafiken till korsningen mot Strutsfarmen som har den bästa sikten. För utfarten på den södra sidan får man studera om man kan göra motsvarande lösning. Utfarterna kommer också att beröras av skyddet för Gerdals vattentäkt. Fridhem Lidberget Anslutning som stängs Ny parallellväg Karta 2.6-7: Anslutningar som stängs och föreslagen parallellväg. Busshållplatser Länstrafiken har angett 13 hållplatser som de tycker bör få en bättre standard. Det handlar om att bygga hållplatser så att resenärerna och bussen inte behöver stanna på vägen och att hållplatsen är belyst. Några hållplatser har flyttats för att dessa de ska hamna på bättre platser. Hållplatsen vid Bringen flyttas längre österut och förbinds med en gångbana från anslutningen så att gående som ska passera vägen får en bättre sikt västerut. Säkrare sidoområde Vägens sidoområde, diken och säkerhetszonen rensas från fasta hinder som sten och träd. Där inte detta kan göras beroende på bland annat närheten till hus sätts vägräcke upp. 10

11 3 Förutsättningar 3.1 Vägsystem, trafik och trafikanter Aktuell del av väg 335 går från Sidensjö till Haffsta, se kartor sidan 7. Hastighetsbergänsningen är 70 km/ tim efter hela sträckan utom på en kort sträcka förbi bron i Snickböle och i korsningarna i Sidensjö och Haffsta. Vid Haffstaskolan är hastigheten sänkt till 30 km/tim under skoltid. På en raksträcka där vägen har en dåligt vertikalprofil vid Fridhem är det omkörningsförbud som följd av den dödsolycka som inträffade. Det är inte tillåtet för fordon med farligt gods att köra längs vägen då den passerar två vattentäkter. Aktuell del av väg 335 är belagd med asfalt. Trafiken på Sidensjövägen uppgick till cirka 1700 fordon/dygn där 180 var tung trafik % var personbilar, 6 % lastbilar utan och 6 % lastbilar med släp. Länstrafiken har tre busslinjer som kör längs vägen. Under september 2011 uppgick antalet påstigande till nästan 1400 inklusive skolelever. Oskyddade trafikanter har inga egna gång- och cykelvägar på sträckan utan de är hänvisade att färdas med den övriga trafiken. Det finns önskemål om att kunna ta sig med cykel till badplatsen i By från Sidensjö och till Lövsjösjön från Gerdal. Vägen har en bredd idag på 6,2 meter utom den sista delen vid Sidensjö som är 8 meter. Bärighetsklassen är BK 1. Olyckor Under åren har det inträffat 20 trafikolyckor med personskada längs vägen mellan Sidensjö och Haffstaskolan. Olyckorna var utspridda efter vägen. Olyckor med svåra skador var; 1 singelolycka, en svårt skadad person 3 olyckor med älg, 7 svårt skadade personer 3 mötesolyckor, med fem svårt skadade och en dödad person 3.2 Markanvändning Den ursprungliga bebyggelsen fanns i ett antal byar med anor från medeltiden. De nuvarande byarna fick sin form med spridd gårdsbebyggelse under 1800-talets andra hälft. Idag finns, förutom de gårdar som finns kvar, småhusbebyggelse av skiftande ålder längs stora delar av vägarna i området samt i anslutning till jordbruksmarkerna. Ett mindre område med fritidshus finns vid Lövsjösjöns södra del. I tätorterna finns ett fåtal flerfamiljshus Markerna som kan bli berörda används till jord- och skogsbruk. Jordbruksmarkerna brukas till stor del av Lövsjö Gård, som är en av länets största mjölkproducenter. Mer än ett tiotal mindre jordbruksföretag finns också. I området finns det träningsverksamhet för travhästar. Vilhelmina södra sameby har vinterbetesmarker (vårvinterland) som omfattar hela den aktuella sträckningen av väg 335. Samebyn har inga riksintressen eller strategiska platser som berörs av aktuella åtgärder. Andra arbetsplatser i området är skolor, barn- och äldreomsorg samt butiker i Överhörnäs och Sidensjö. Väg 335 används vid pendling till arbete och skolor i Örnsköldsvik. Av arbetsresor till och från Sidensjö sker 20 procent inom Sidensjö. Av resterande resor sker 70 procent till och från Örnsköldsviks tätort (uppgift från vägutredningen). 11

12 3.3 Kommunala planer Utredningsområdet ligger inom Örnsköldsviks kommun och omfattas av översiktsplanen, antagen september Detaljplaner finns för mindre områden i Sidensjö och i Snickböle. Några detaljplaneändringar bedöms inte krävas för aktuell arbetsplan. 3.4 Riksintressen, Natura 2000 I Sverige finns det en rad olika riksintressen och dessa har till syfte att skydda områden, platser eller objekt som är viktiga ur en nationell synvinkel. Riksintressen utpekas inom en rad olika områden, både för bevarande- och nyttjandeintressen, till exempel för kommunikationer, naturresurser och kulturmiljövård. Bestämmelser om riksintressen finns i miljöbalkens 3 och 4 kapitel. Väg 335 berör riksintressen för naturvården enligt 3 kapitlet miljöbalken vid Övre Nätraån med Bärmsjön (områdes id 84122). Aktuell väg berör även Moälvens vattenområde som är riksintresse för natur och kulturmiljö enligt miljöbalken och berör aktuell vägsträckas östra delar, se karta Natura 2000-områden är utpekade med stöd av två EU-direktiv, art- och habitatdirektvet samt fågeldirektivet. Alla Natura 2000-områden är av riksintresse enligt 4 kap miljöbalken. Inga Natura 2000-områden berörs av arbetsplanen. 3.5 Övergripande mål och strategier Riksdagen har 2009 beslutat om transportpolitiska mål. Det övergripande målet för transportpolitiken är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Det övergripande målet stöds av två huvudmål: ett funktionsmål och ett hänsynsmål. Funktionsmålet berör tillgänglighet genom resor och transporter. Hänsynsmålet handlar om säkerhet, miljö och hälsa. Aktuella åtgärder bedöms sammantaget bidra till att de transportpolitiska målen kan uppnås. 12

13 3.6 Miljömål och miljökvalitetsnormer I miljöpropositionen 1998 (1997/98:145) föreslog regeringen 15 nationella miljökvalitetsmål. Ett 16:e miljömål har tillkommit under 2005, Ett rikt växt- och djurliv. Med utgångspunkt från de nationella miljömålen har regionalt anpassade miljömål upprättas av länsstyrelsen i Västernorrlands län. Nedan beskrivs de nationella målen som bedöms relevanta för projektet med kommentarer. För fullständiga texter av nationella och regionala miljömål hänvisas till länsstyrelsens webbplats: lanstyrelsen.se/vasternorrland. Levande sjöar och vattendrag Sjöar och vattendrag skall vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer skall bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion skall bevaras samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas. - Åtgärder i större vattendrag undviks. Kortvarig grumling sker i bäckar där åtgärder utförs. Trummorna ska läggas på ett sätt som underlättar för det biologiska livet att färdas längs vattendragen. Miljömålet motverkas marginellt och åtgärderna är även positiva. Grundvatten av god kvalitet Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. -Vattentäkterna i By och Gerdal är helt beroende av att det inte finns föroreningar som tar sig ner till grundvattnet och förstör möjligheten att kunna ta ut dricksvatten av en hög kvalité. Vattentäkten i Gerdal försörjer stora delar av Örnsköldsviks kommun med dricksvatten. Levande skogar Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion skall skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas. - Mindre arealer skogsmark tas i anspråk längs vägsträckan. Inga nyckelbiotoper eller skogar med höga naturvärden berörs. Mindre arealer sumpskog som gränsar till vägområdet påverkas. Åtgärderna motverkar miljömålet marginellt. Ett rikt odlingslandskap Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion skall skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks. - Odlingsmark förekommer främst invid bebyggelsen längs sträckan och berörs marginellt av vägåtgärder. Miljömålet motverkas i liten utsträckning. Miljökvalitetsnormer Idag finns tre förordningar om miljökvalitetsnormer- en för föroreningar i utomhusluft, en för olika parametrar i fisk- och musselvatten och en för omgivningsbuller. Det finns även miljökvalitetsnormer för vattenförekomster. Trafikmängden på aktuell väg är måttlig varför miljökvalitetsnormer för luftkvalitet inte bedöms överskrids i området. Inget av de fisk- och musselvatten som pekas ut i normen berörs av arbetsplaneområdet. Miljökvalitetsnormen för omgivningsbuller reglerar Trafikverkets ansvar för inventering av bullersituationen längs de hårdast trafikerade statliga vägarna och är inte relevanta i detta projekt. Det hydrologiska systemet i området för aktuell vägsträcka bedöms ha en låg miljöbelastning. Enligt VISS (vatteninformationssystem Sverige) är kvantitativ och kemisk status god för By-Gerdals grundvattenförekomst. Riskbedömningen är dock att risk finns för att kemisk status inte uppnås till

14 Vattenkvaliteten i Lövssjösjön uppvisar dock en försämrande trend. Färgtalet och halten av organiskt material i vattnet ökar. Detta medför driftsproblem vid vattentäkten i Gerdal och på sikt kanske försämrad vattenkvalitet för boende i Örnsköldsvik (Hydrologisk undersökning, reservvattentäkt för Örnsköldsvik ). Enligt VISS är den ekologiska statusen hos Lövsjösjön måttlig. Den kemiska statusen är god. Miljöproblem vid sjön finns i form av övergödning samt miljögifter (riktvärdet för kvicksilver som generellt överstigs i alla ytvattendrag i Sverige). Även morfologiska förändringar förekommer i sjön. Riskbedömningen visar på risk för att ekologisk status inte uppnås till Bysjön har enligt VISS otillfredställande ekologisk status och god kemisk status. Miljöproblemen utgörs av försurning, miljögifter (exklusive kvicksilver som är undantaget i MKN eftersom det inte är realistiskt att uppnå), främmande arter samt morfologiska förändringar. Riskbedömningen visar att det finns risk för att ekologisk potential och kemisk status inte uppnås till Arbetsplanens syfte är bland annat att säkra det hydrologiska systemet från påverkan av föroreningar och motverkar inte att kvalitetskraven uppnås. Lokala miljömål Örnsköldsviks kommun har antagit en miljö och energistrategi för Örnsköldsviks kommun med lokala miljömål. De lokala miljömålen har sju fokusområden. 1. Kunskap 2. Energi och trafik 3. Natur 4. Bebyggd miljö 5. Kretslopp 6. Tillväxt 7. Upphandling Tänkbara vägåtgärder bedöms inte motverka några lokala miljömål. Projektspecifika miljömål För projektet har ett antal mål formulerats med utgångspunkt i de transportpolitiska delmålen, som gällde fram till 30 april 2009, samt nationella och regionala miljömål (förstudie 2012). 1. God säkerhet Vägsträckan ska utformas så att olycksrisken minimeras. 2. God miljö Åtgärderna i vägprojektet ska anpassas efter de miljöförutsättningar som finns i området och med god gestaltning. 3. God tillgänglighet Åtgärderna i vägprojektet ska möjliggöra god tillgänglighet för såväl trafikanter som boende. 4. God transportkvalitet Åtgärderna i vägprojektet ska medge god transportkvalitet och framkomlighet för regional och lokal trafik. 5. Goda förhållanden för regional utveckling Åtgärderna i vägprojektet ska skapa förutsättningar för dagpendling. Åtgärderna ska skapa förutsättningar för det lokala näringslivet att utvecklas och ha goda transportmöjligheter. 6. Jämställdhet Planeringen och utformningen ska beakta både kvinnor och mäns resande, behov och åsikter. 14

15 Miljöbalkens allmänna hänsynsregler I miljöbalkens 2 kapitel redovisas de allmänna hänsynsregler som är grundläggande för prövningsprocessen för ett projekt. Här följer en kort bedömning av hur hänsynsreglerna tillämpats i aktuellt projekt. Prövning Trafikverkets planeringsprocess visar vilka förpliktelser som tagits med hänvisning till de allmänna hänsynsreglerna. Kunskapskravet Under arbetet med MKB:n har erfoderlig kunskap inhämtats. Skadeförebyggande åtgärder redovisas i förekommande fall. Försiktighetsprincipen I MKB:n redovisas vilka åtgärder som vidtas för att mildra eller begränsa förväntade negativa miljökonsekvenser. Lokalisering Några alternativa lokaliseringar har inte studerats. Trafikverket anser att de nu föreslagna vägåtgärderna är de mest lämpliga att utföra. Hushållnings- och kretsloppspriciperna Genom att ge förslag på materialåtgång samt att uppskatta materialåtgången ger arbetsplanen en vägledning om hushållningen av massor i projektet. Nya massor av måttlig omfattning kommer att måsta tillföras projektet, se även kapitel Produktvalsprincipen I miljöplanen för entreprenaden kommer Trafikverkets krav på miljöhänsyn att preciseras. Skälighetsregeln MKB:n redovisar den påverkan som uppkommer av projektet. Prövningsprocessen utgör en skälighetsavvägning. Avhjälpanderegeln I arbetsplanen redovisas på utredningsnivå förslag på att motverka och avhjälpa olägenheter samt skador. Om skador uppstår är verksamhetsutövaren skyldiga att avhjälpa dessa. 3.7 Byggnadstekniska förutsättningar Vid Nätraån i Sidensjö utgörs jorden av upp till 6 m djupa sediment av silt och lera. Därifrån stiger terrängen och jorden övergår i fast lagrad morän delvis överlagrad av sand med ökande mäktighet mot Bysjöns södra spets. Efter Bysjön övergår jordlagren till finare sediment av silt fram till isälvsavlagringen vid Lövsjösjön. Mellan Lövsjösjöns utlopp och Nyänget ligger vägen på isälvssediment med upp till 40m mäktighet av varierande kornstorleksfördelning. Vid Nyland, km 8/500 kommer man ut i lägre liggande terräng med postglaciala finsediment av silt och lera med betydande mäktighet. Efter passage av dalgången kommer man upp i högre liggande terräng där tunnare jordlager av silt och sand överlagrar moränen vilket gäller fram till slutet av den aktuella sträckan vid korsning med väg 348. Grundvatten förekommer generellt på en naturlig nivå 1-2 m under markytan. Enligt äldre undersökningar kan artesiskt grundvatten förekomma vilket är uppmätt vid utförande av ett trumbyte i ÖsterGerdal. 15

16 Åtgärderna innebär upprustning i befintlig sträckning. På sträckor med tjälskador på vägbanan erfordras frostskyddsåtgärder. Där vägbanan har bärighetsskador p.g.a. sämre material i vägkroppen kommer förstärkningsåtgärder vidtas, ex. vis genom utskiftning och/eller förstärkning av vägkroppen. Vid breddning av befintlig vägbana på sträckor med löst lagrade sediment kan behov av förstärkningsåtgärder (t.ex. förbelastning) föreligga för att undvika ojämna sättningar. Förbättringar av avvattningen (översyn av diken) kring vägen är ofta en effektiv åtgärd för att höja vägkroppens byggnadstekniska standard. Allmänt bedöms stabilitets- och sättningsproblem inte förekomma för befintlig väg. De byggnadstekniska förutsättningarna för att utföra förstärkningsåtgärder av vägen bedöms vara goda. Väg 335 korsas och följs delvis av ledningar. Vid läget för de aktuella vattenskyddsåtgärderna löper en kraftledning parallellt med vägens södra sida. Även på vägens norra sida finns luftledning. En kraftledning korsar vägen i samma område. Inga brunnar finns enligt brunsregistret (SGU) nära (närmare än 50 meter) vägområdet längs vägen. Energibrunnar (markvärme) finns på fastighetsmark i Haffsta och Sidensjö. Telenät ligger längs stora delar av aktuell väg. Inga kända bredbandsnät finns i området. Enstaka enskilda VA anläggningar berör aktuell sträckas vägområde. Vägbelysning finns i Sidensjö, Gerdal samt Haffsta. 16

17 4 Miljökonsekvenser 4.1 Bedömningsgrunder Bedömning/värdering av en åtgärds konsekvens görs genom en sammanvägning av det berörda intressets värde och av ingreppets eller störningens omfattning. Konsekvensen beskrivs i fem graderingar. I efterföljande matris görs en förenklad beskrivning av bedömningsmetodiken. Konsekvenserna (utom under byggtiden) som redovisas är bestående effekter och konsekvenser av arbetsplanen. Matrisen är en förenklad beskrivning av bedömningsmetodiken. Den begränsade skalan i bedömningarna gör att mindre skillnader inte alltid framgår. Det är alltså väsentligt att även bedömningsgrunderna beskrivna i klartext beaktas. För varje miljöaspekt redovisas: Förutsättningar/Värdebeskrivning Nollalternativ Inarbetade åtgärder Effekter och konsekvenser Behov ytterligare anpassning (i vissa fall) Värdering av konsekvenser Stora eller mycket stora negativa konsekvenser Märkbara negativa konsekvenser Små eller obetydliga negativa konsekvenser Inga eller försumbara konsekvenser Positiva konsekvenser Figur Matris för konsekvensbedömning 4.2 Nollalternativ Syftet med nollalternativet är att skapa en referens för att bedöma vilka konsekvenser som uppstår av vägåtgärderna. I Nollalternativet görs inga åtgärder på vägen förutom det normala vägunderhållet. Nollalternativet innebär att riskerna för att föroreningar skall spridas till vattentäkterna vid en trafikolycka kvarstår. Effekterna vid en trafikolycka som innebär utsläpp av exempelvis dieselbränsle som infiltrerar vattentäken kan bli att hela vattenförsörjningen för större delen av Örnsköldsviks kommun slås ut. Konsekvenserna av ett sådant scenario skulle bli mycket stora. 17

18 4.3 Landskapsbild Landskapsbild är den visuella upplevelsen av landskapet, dess beståndsdelar och sammanhang. Begreppet används både för den byggda miljön skapad av människan och för den naturliga miljön. Väganläggningens utformning kan också påverka upplevelsen av landskapet i den lilla skalan genom att den skärmar av utblickar eller skapar nya. Förutsättningar/värdebeskrivning Området med aktuell väg ligger inom den naturgeografiska regionen nr 35, kustlandet (Nordiska ministerrådet 1984). Området utgörs av ett starkt kuperat sprickdalslandskap och här går den sk Norrlandsterrängen ända ut mot havet. Väg 335 följer dalgången som löper i öst-västlig riktning från Överhörnäs vid kusten och upp mot Sidensjö längre västerut (se karta 4.3-1). Vägen följer dalgången och har i princip samma sträckning som i början av 1900-talet undantaget raksträckan förbi Gerdal. Vägsträckan är tydligt indelat i jordbruks- och skogsbruks-marker och kantas till övervägande del av öppen odlingsmark och vägen följer landskapets skala och terrängformer. Där väg 335 passerar Östergerdal finns en sträcka där vägen omsluts av ett skogslandskap. Sträckan Östergerdal och upp mot Sidensjö hyser ett flertal sjöar och vattendrag som tillför landskapsbilden särskilda värden. Området har en hög andel odlingslandskap som ger ett landskap som är variationsrikt och upplevs som estetisk tilltalande. Småskaligt odlingslandskap längsmed Bysjön Bysjön By Byberget Odlingslandskap kring Nyåker Skorvtjärnen Odenslund Butsjöböle Lövsjö Komn Häggdale Nyåker Bredåker Bysjön Paddnäset Noret Ängestjärnarna Bölesnäset Lövsjösjön Snickböle Sidensjö F Sidensjö Å Odlingslandskap kring Sidensjö Prästberget Å m 2000 m Tvärkälsberget Skogslandskap Lidberget med inslag av sjöar Gräntoberget Gräntoberget Kastakläppen Kasta Öppen flack dalgång med odlingslandskap Bratthusberget Gärdal Flene Bringen Kittelsböle Klatsböle Fridhem Nyänget Odlingslandskap med bebyggelse Överh Tallberg Nyland Skogslandskap vid Klatsböle Haffsta Berg Glöden Vägersta Gnusb Karta 4.3-1: Landskapets indelning längs aktuell sträcka. 18

19 Ungefärligt läge för damm i lågpunkt Räcke/vall Räcke Bild 4.3-2: Vägavsnitt vid läget för vattenskyddsåtgärder. Till höger nere i svackan ligger Lövsjösjöns badplats. Inarbetade åtgärder Åtgärder för att skydda vattentäkten i Gerdal har anpassats till landskapsbilden genom att avkörningsskydd i form av vägräcke placerats på vägens norra sida så att utsikt mot Lövsjösjön medges. På delar av vägens södra sida föreslås att en vall anläggs för att hindra avkörningar. Åtgärder för att etablera ett nytt skogsbryn på baksidan av skyddsvallen skall utföras. Räcke på vägens södra sida ska om möjligt utföras som rörräcke som medger maximal genomsikt och även upplevs som mindre störande med tanke på landskapsbilden. Vegetationsbård mellan dammar och väg bibehålls alternativt återskapas. Effekter och konsekvenser Landskapsbilden påverkas obetydligt av vägens breddning med 0,3 m (belagd bredd) längs större delen av sträckan. Vattenskyddsåtgärderna vid Gerdal kommer att innebära en ökning av vägområdet med 1-4 m på vardera sida, där räcke sätts, se karta På del med skyddsvall bedöms vägområdet breddas ytterligare ca 4 meter. Inom det utökade vägområdet kommer även två mindre fördröjningsdammar att anläggas. Se karta Brynzonen påverkas i Gerdal där varttenskyddsåtgärder görs vilket ger effekten att landskapsbilden förfulas något vilket tillfälligt (några år tills ett nytt bryn vuxit upp) ger en lägre trafikantupplevelse. Skyddsåtgärderna för vattentäkten i form av ett vägräcke och vall innebär en viss negativ påverkan på vägmiljön genom att vägrummet blir bredare och mer storskaligt. Där vägen breddas med 0,15 m på vardera sida innebär det små eller obetydliga negativa konsekvenser. Påverkan på landskapsbilden vid öppen odlingsmark blir mindre negativ eftersom högre rumsbildande vegetation inte påverkas i samma utsträckning. Område med bevarandeprogram för odlingslandskapets natur- och kulturmiljövärden kring Bysjön bedöms beröras marginellt av åtgärderna eftersom åtgärderna som innebär 0,15 m breddning på vardera sida här sker längs befintlig väg. Små eller obetydliga negativa konsekvenser. De negativa konsekvenserna för landskapsbilden längs vägen blir sammantaget små eller obetydliga. 19

20 4.4 Naturmiljö Naturmiljöintresset avser skydd och vård av värden i natur- och kulturlandskapet. Bevarandet av naturmiljöer är förutsättningen för den biologiska mångfald som är grunden för biologisk utveckling och ekologisk balans. Enligt miljöbalken 3 kapitlet, 6 ska områden som är av riksintresse för naturvården skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada naturmiljön. Förutsättningar/värdebeskrivning Övre Nätraån med Bärmsjön (områdes id 84122) utgör riksintresse för naturvården enligt 3 kapitlet miljöbalken. Bysjön utgör den nedersta delen av det skyddade området, se karta Värdeomdöme: Övre Nätraån med Bärmsjön är vattensystem med delvis liten mänsklig påverkan, vilket innebär att stora delar kan betecknas som ett naturvatten. Vattensystemet ingår i ett av utterns (sårbar) kärnområden och i Nätraån förekommer dessutom flodkräfta (hänsynskrävande). Moälvens vattenområde är riksintresse för natur och kulturmiljö enligt miljöbalkens 4:1-3 kapitel (nr 84007, Y19) och berör aktuell vägs östra delar, se karta Värdeomdöme: Moälvens vattensystem har stora natur- och kulturvärden. Älven har varit en viktig kommunikationsled sedan förhistorisk tid. Längs älven och dess sjöar och biflöden ligger rika jordbruksbygder med sina åkrar och ängar sluttande ned mot älven, med sina gårdar i rad ovanför vägen och med skogen och bergen som fond. En allmän hänsyn till landskapsbilden och hänsynstagande måste tas enligt MB och PBL. Riktlinjerna för Moälven anges i Örnsköldsviks kommuns översiktsplan. Moälven utgör även Natura 2000 område och är riksintresse för naturvården enligt kapitel 3 miljöbalken. Väg 335 berör dock inte Natura 2000-området som är begränsat till själva vattendraget. Området kring Bysjön omfattas av ett bevarandeprogram för odlingslandskapet. Värdeklass B, mycket högt bevarandevärde. Naturvårdsobjekt Skorpedsåsen (nr 84128) berörs av alternativen 0 och 0+ i befintlig sträckning. Naturvärde 2 (mycket högt naturvärde på en tregradig skala), intresseaspekt G (Geologi). Sumpskogsområden (Skogsstyrelsen) gränsar till vägområdet på två platser längs befintlig sträckning (A0 och A0+) berör områden av klass 3. Ytterligare två sumpskogsområden berörs i alternativ A1. Läge för vattenskyddsåtgärder Karta 4.4-1: Naturvärden i aktuellt område. 20

21 Nollalternativ Befintliga förhållanden kvarstår. Alternativet medför liten påverkan på omgivande naturmiljö. Inarbetade åtgärder Åtgärder ( justering/byte) av trummor i bäckar (se tabell 4.4-2) innebär att trummorna läggs enligt VV-Publ 2008:78, kapitel (Innebär bla att naturlig bredd och vattenhastighet bibehålls, trummor läggs 0,3 m under befintlig botten, erosionsskydd täcks med naturligt ytmaterial). Arbetstid för trumåtgärder ska vara lågvattenperioder. Under perioden 15 sept- 1 nov samt under vårfloden (lek- och vandringsperioder för fisk) får inga trumåtgärder ske. Vägslänterna samt baksida vattenskyddsvall längs sträckan vegeteras genom naturlig återetablering. Effekter och konsekvenser Övre Nätraån med Bärmsjön som utgör riksintresseområde för naturvård enligt 3 kap. 6 miljöbalken (NR 84122) bedöms inte beröras av åtgärderna. Moälvens vattenområde är riksintresse för natur och kulturmiljö enligt miljöbalkens 4:1-3 kapitel (nr 84007, Y19) berörs av de östra delarna av vägsträckan. Riksintresset påverkas marginellt av vägens breddning som innebär att vägområdet breddas med ca 1-4 m på varje sida om vägen. Ingen påtaglig skada bedöms uppstå på riksintresset. Små eller obetydliga konsekvenser. Naturvårdsobjektet Skorpedsåsen berörs påverkas marginellt av vägens breddning som innebär att vägområdet breddas med ca 1-4 m på varje sida om vägen. Små eller obetydliga konsekvenser. Nätraån kommer inte beröras direkt av åtgärderna. Två broar över vattendraget breddas men det innebär inga arbeten som berör vattenmiljön. Biflöden i form av diken och mindre bäckar till vattendraget Nätraån kommer att påverkas av trumåtgärder, se tabell Drygt hälften av vägtrummorna på sträckan bedöms komma att bytas. Trummorna är i dagsläget inte inventerade utan detta kommer att utföras våren Kortvarig grumling kan eventuellt beröra Nätraån i samband med byggtiden. Effekterna av grumlingen är kortvarig och utspädningseffekten i Nätraån är förhållandevis stor. Effekten av trumbytena i berörda vattendrag är även en minskad barriäreffekt för det biologiska livet i bäckarna. Konsekvenserna är positiva för naturmiljön genom att trummorna får en förbättrad ekologisk funktion. (se även kapitel 4.11 påverkan under byggtiden). Konsekvenserna för vattenmiljön bedöms bli små eller obetydliga. Inga sumpskogar gränsar direkt till vägområdet, se karta Påverkan av förändrad hydrologi genom att vägdiket åtgärdas bedöms ske i liten omfattning. Sumpskogarna får inga eller försumbara negativa konsekvenser. Sammantaget får naturmiljön längs vägsträckan små eller obetydliga konsekvenser men även positiva konsekvenser. 21

22 4.5 Kulturmiljö Med kulturmiljö menas de miljöer som tydligt speglar vår historia och som berättar om mänsklig verksamhet i förfluten tid. Spår av det förflutna kan även vara helt eller delvis dolda under markytan. Helhetsmiljöer och historiska samband är lika viktiga som enskilda fornlämningar. Förutsättningar/värdebeskrivning Både Själevads och Sidensjö socknar omtalas redan på 1300-talet men medan Själevad år 1314 var en av Ångermanlands största socknar var Sidensjö annex under Nätra socken. Byarna inom utredningsområdet finns belagda i Ångermanlands skattebok år 1535 och Snickböle omnämns redan 1443 i ett medeltida brev. Områdets bebyggelselägen, jordbruksmarker kan därmed antas uppvisa en lång kontinuitet. Stigar mellan byarna har sannolikt funnits lika länge som människor bott i området. Vintertid användes de frusna vattendragen för slädtransporter och sommartid torra markpartier som rid-/vandringsstigar. Dagens vägsträckning väster om Lövsjösjön är av hög ålder och finns på Storskifteskartor på 1700-talet. Områdets fornlämningsmiljö har behandlats i Länsmuseets utredning från Där framträder två fornlämningskategorier; stenåldersboplatser och medeltida bebyggelselägen. För 6000 år sedan var Lövsjösjön den inre delen av en skyddad havsvik. Öster om denna skyddade vik, vid de nuvarande byarna Nyland, Flene och Gerdal var en öppen vik endast skyddad av öar. I denna naturmiljö fann människorna möjlighet att nyttja ekologiska zoner; sötvatten, saltvatten, fiske, säljakt mm. Och det är även i dessa områden som boplatser idag finns registrerade, se karta Vägens kulturmiljövärden bedöms som måttliga. Vägen har ett visst kommunikationshistoriskt värde men vägen har inte unika värden ur historisk synpunkt men utgör en viktiga struktur särskilt inom området som utpekats som bevarandevärt odlingslandskap, se kapitel 4.3 samt karta nedan. Området kring Bysjön omfattas av ett bevarandeprogram för odlingslandskapet. Värdeklass B. Mycket högt bevarandevärde. (A = Högsta bevarandevärde, B = Mycket högt bevarandevärde och C = Högt bevarandevärde) se karta Bysjön Lövsjösjön Läge för vattenskyddsåtgärder Karta 4.5-1: Kulturmiljövärden längs aktuell vägsträcka. 22

23 Karta 4.5-2: Områden med värdefulla kulturmiljövärden. 46:2 113:1 47:1 Damm Damm Karta 4.5-3: Fångstgropsystem, RAÄ - nr Själevad 47:1 och 113:1. Blå linje utgör RAÄ- nr Själevad 46:2. Dammar markerad med röd ring. Sträcka som berörs av räcke på båda sidor markerad med svart streckad linje. Rödstreckad linje betyder vall alternativt räcke. Vid blå streckad linje föreslås skyddsvall på vägens södra sida och räcke mot norr. Längs aktuell vägsträcka finns tre lämningar i vägens närhet. En utgör fast fornlämningar och berör direkt vägområdet se karta ovan. En övrig kulturhistorisk lämning berör direkt vägområdet. RAÄ-nummer Själevad 47:1 Fångstgropsystem( fast fornlämning) RAÄ -nummer Själevad 46:2 Färdväg (övrig kulturhistorisk lämning) RAÄ -nummer Själevad 113:1 Boplats ( fast fornlämning) Själevad 47:1 Fångstgropssystem, 270 m l (huvudriktn. NÖ-SV) bestående av 8 fångstgropar. Groparna är 3.5-7x3-5 m st och m dj. 3 av groparna har rektangulärt bottenplan 1x0.5 m st, de övriga groparna har oregelbundet bottenplan. Groparna är helt eller delvis omgivna av vall 1-3 m br och m h. Två av groparna är delvis igenrasade eller omgrävda. Belamrade med ris. 17 m Vid grop nr 4 finns en kolbotten ca 10 m diam och 0.5 m h. Ojämnyta med flera gropar. 5 m 290 gon om kolbotten är en kojgrund 4x3 m st (Ö-V), med eldplats i V-delen. 30 m 40 gon om väg 335( gon), ligger den nordligaste gropen (RAÄ fornsök). 23

24 Själevad 46:2 Milstolpe, nu borttagen. Registrerad vid Raä:s inv Kvar finns postament av sten, kallmurat, 1.4x1.3 m st (N-S) och 0.8 mh. Bestående av m st stenar. Enl års inv. var milstolpen av gjutjärn 0.92 m h, 0.4 m br vid basen och 0.04 mtj. Inskrift under Gustaf III:s krönta namnchiffer:8/4gaf1773. Direkt N om nr 1 finns: 2) Gammal landsväg, bestående av vägbank ca 700 m l och 4 m br. Markerad som körväg på 1961 års ek. karta. Själevad 113:1 Stenåldersboplats, med en ungefärlig utsträckning av 120x20-50 m(ö-v) intill, i och utmed grustagskant samt i avbanade markpartier är ett flertal skärvstenskoncentrationer, särskilt i Ö delen. I områdets centrala och Ö del tillvaratogs rikligt medbrända ben samt några avslag av kvarts, samt är här några nyligen upptagna och igenfyllda provrutor. På platsen har tidigare enl. uppgift av Lena Edblom, Landsjö konstaterats skärvsten och tillvaratagits avslag av kvarts och brända ben. Nollalternativ Befintliga förhållanden kvarstår. Inarbetade åtgärder Damm i anslutning till vattenskyddsåtgärder placeras så att fornlämningar inte berörs. Räcke föreslås som vattenskyddsåtgärd förbi fångstgropsystem (RAÄ Själevad 47:1 för att minimera ingrepp i lämningen. Effekter och konsekvenser Vägåtgärderna innebär att vägens skala ändras genom att ett något bredare vägområde (upp till 4 meter bredare på varje sida) skapas där vägen går i skogsmark. Det bredare vägrummet påverkar brynzonen längs vägen på delar belägna i skogsmark vilket får en mindre negativ effekt på upplevelsevärdet längs vägen. Kopplingen mellan vägen och omgivande landskap försvagas något. Effekten är ett tillfälligt lägre upplevelsevärde som dock till stor del återställs när det nya brynet har vuxit upp. På delar genom öppet odlingslandskap blir de negativa effekterna av den bredare vägen mindre eftersom rumsbildande vegetation inte påverkas i samma omfattning. Områden med bevarandevärt odlingslandskap påverkas marginellt av att vägområdet blir något bredare. Fångstgropsystem (RAÄ Själevad 47:1) ligger idag nära vägområdet. Föreslagna vägåtgärder som innebär en breddning av körbanan med 0,15 m på vardera sida, justering av diket samt placering av ett räcke med kantstöd i vägkanten, kommer att kräva upp till 4 meters utvidgat vägområde vid fornlämningen. 0-4 meter av fornlämningsytan närmast vägen kan beröras av åtgärden. I dagsläget är den exakta utbredningen av arbetsplanen inte bestämd. Den närmaste fångstgropen ligger ca 30 meter från vägen. Trafikverket avser att söka tillstånd hos Länsstyrelsen enl 2 kap. 12 KML om åtgärderna berör fornlämningen. Föreslagen damm öster om fornlämning RAÄ Själevad 47:1 bedöms inte påverka lämningen. Även i närområdet vid fornlämningen Själevad 113:1 anläggs en uppsamlingsdamm. Fornlämningen berörs inte direkt av väganläggningen men fångstgropsystemet får ett något minskat upplevelsevärde. Sammantaget kommer vattenskyddsåtgärderna att innebära att upplevelsevärdet av de olika fångstgropsområdena minskar något genom att den befintlig vägstrukturen förstärks. Den befintliga vägstrukturen har en negativ påverkan på upplevelsevärdet av det förhistoriska landskapet. De negativa konsekvenserna för kulturmiljön blir sammantaget små eller obetydliga. 24