RIKTLINJER FÖR UPPSATSER I KONST- OCH BILDVETENSKAP Estetisk-filosofiska fakulteten Karlstads universitet

Transkript

1 RIKTLINJER FÖR UPPSATSER I KONST- OCH BILDVETENSKAP Estetisk-filosofiska fakulteten Karlstads universitet Analysarbete och att skriva texter enligt vetenskaplig praxis är en av de mest centrala uppgifterna i humanistisk (och samhällsvetenskaplig) utbildning. Att skriva uppsats ger inblick både i svårigheterna och den kreativa glädjen i att själv producera vetenskapliga texter. Dessa riktlinjer är en förkortad version av liknande lathundar med förebilder hos olika svenska universitet och är tänkta som en orientering i det fortsatta arbetet med att skriva uppsats i Konst- och bildvetenskap. Målsättning Avsikten med uppsatsövningarna är att ge den studerande tillfälle till fortsatt och fördjupad övning i självständigt analysarbete med olika typer av källmaterial och litteratur. Uppsatsen ska visa att den studerande på begränsad tid och i ett angivet omfång (för C ca s, för D ca s) kan: identifiera, formulera och avgränsa en vetenskaplig frågeställning samla in vetenskaplig litteratur och källmaterial diskutera forskningsläge, skilda perspektiv, teoretiska utgångspunkter och analysmetoder för undersökningen försöka besvara den ställda frågeställningen Detta ska ske på en vetenskapligt godtagbar kravnivå och framläggas skiftligt för ventilering vid ett seminarium. Ett aktivt deltagande på seminarierna, i vilka ingår kravet på genomförande av en särskild opposition på en uppsats, har som syfte att öka förmågan att diskutera och analysera vetenskapliga texter på ett sakligt, infallsrikt och nyanserat sätt. Detta sker med olika betoning beroende på om det är en uppsats på C- eller D-nivå. För C-uppsatsen: arbetet bör inriktas på utarbetandet av en fruktbar frågeställning och inventering av källmaterial och tidigare forskning på detta och närliggande områden för att klarlägga vilka metoder, perspektiv och teorier som kan vara användbara. själva materialinsamlingen kan med fördel redovisas som en mindre del av uppsatsen som avslutning är det lämpligt att förutom en redovisning av uppnådda resultat peka på hur en fortsatt undersökning kan fördjupas och fortsättas För D-uppsatsen: högre krav ställs på självständighet i alla uppsatsskrivande moment som fortsatt litteraturoch materialinsamling, analys, tolkning och utvärdering av resultat om samma eller liknande problem behandlas som i C-uppsatsen bör den empiriska basen breddas så att tidigare hypoteser och preliminära resultat kan fullföljas Ämnesval Vid val av ämne bör man låta sig vägledas av personligt intresse. Självständigheten i val av ämne ökar successivt under utbildningens gång. Alla uppsatsämnen måste godkännas av seminarieledaren/handledaren. Det bör observeras att uppsatsämnets formulering oftast är preliminär och att det är meningen att studenten själv ska göra den definitiva avgränsningen och problemformuleringen efter litteraturgenomgång och materialinventering. Om större omarbetningar sker som ger uppsatsämnet en helt ny karaktär än det hade från början måste handledaren kontaktas.

2 Handledning Vilken handledare en student får sker oftast i samråd handledarna emellan och är baserat på tidigare erfarenheter och ämnesval. Om någon vill byta handledare bör detta ske så tidigt som möjligt i processen. Det är inte handledaren som är examinator vid betygsättningen av uppsatsen. Redan vid ämnesval är det brukligt att diskutera med handledaren vad som är lämpliga aspekter att fokusera på i problemställningen. Därpå följer den viktiga dispositionen. Denna kan se ut på flera sätt, men brukligt är att så snart som möjligt efter ämnesval presentera en eller flera närliggande frågeställningar. Handledaren kan ofta bistå med grundläggande tips vad gäller litteratur och annat källmaterial. Därefter bör en tidsplan upprättas så snart som möjligt. Uppsatsskrivaren är inte bunden att följa dispositionen till punkt och pricka, men ju mer arbete som läggs ned på att göra en bra disposition, desto lättare blir det att utföra forsknings- och skrivdelen av uppgiften. En disposition bör innehålla följande: förslag till titel en kort motivering av ämnesval huvudfrågeställning/ar en tentativ indelning av ämnet i kapitel Kommentarer från handledaren gäller i huvudsak övergripande riktlinjer för arbetet och analysen. Det är i första hand inte handledarens uppgift att utföra t.ex. språkgranskning av en text. Då uppsatsen närmar sig slutförande ska ett slutgiltigt manus lämnas in för genomläsning av handledare samt eventuellt av examinator. Trots att oppositionen är en del av betyget på uppsatsen kommer endast uppsatser som bedöms som godkända att gå vidare till opposition. Bibliotek och arkiv Det är viktigt att studenten har bekantat sig med bibliotek och de sökmöjligheter som finns där, t.ex. Libris, databaser och elektroniska tidskrifter. Många svenska och internationella arkiv har lagt stora delar av sitt material på Internet, vilket möjliggör materialinhämtning och vidare tips den vägen. Undvik att använda uppgifter hämtade från Wikipedia. Om studenten vid materialsökning upptäcker att det antingen finns mycket stor mängd forskning redan gjord i ämnet, eller tvärtom att det är omöjligt att hitta någon information om ämnet, kan det finnas anledning att ompröva ämnesvalet. Uppsatsen språkliga utformning Uppsatsen måste tillgodose elementära krav vad gäller den språkliga utformningen. Lägg gärna ned en ansträngning på den stilistiska formen, använd ett så precist men variationsrikt språk som möjligt, var noga med definitioner, konsekvent med terminologi, etc. Dessa krav betyder inte att uppsatsen ska vara något litterärt mästerverk, men ett tilltalande språk bidrar till att göra uppsatsen mer intresseväckande. Räkna vid planeringen med behovet av tid för en språklig översyn av uppsatsen sedan den i övrigt är färdigställd. Förutom ett flertal hjälpsidor på Internet rekommenderas boken Svenska skrivregler utgiven av Svenska språknämnden (Liber, Stockholm). Den svarar på nästan alla frågor på ett kort och koncist sätt. Titelbladet Se bifogat modellblad (som finns utlagt på nätet: Disposition Följande punkter bör iakttas för en C- och D-uppsats: ett engelskt Abstract på högst 250 ord där huvudresultaten presenteras ska placeras först en innehållsförteckning med sidhänvisningar placeras direkt efter Abstract

3 inledningskapitlet bör innehålla följande delar: en kort motivering av valt ämne, problemställning/ar, syfte, avgränsningar, källmaterial och presentation av disposition. En kort översikt av forskningsläget bör även finnas med den löpande texten bör delas upp i ett lämpligt antal kapitel, vilka i sin tur kan delas upp i avsnitt med underrubriker (gör det lättare för en läsare att följa diskussionen och orientera sig i texten) analysen och diskussionen av material kan ske fortlöpande i texten, vid varje kapitels slut eller vid uppsatsens slut en självständig och mångfacetterad reflektion av de egna resultaten, samt resultatens förhållande till tidigare forskning är en av uppsatsskrivandets huvudpunkter uppsatsens sista sammanfattande kapitel ska innehålla en kortfattad framställning av huvudsakliga resultat. En uppsats som saknar svar på angiven frågeställning har delvis missat poängen. Det är heller inte meningen att läsaren själv ska behöva göra en sammanfattning av uppsatsens resultat anförd litteratur och källor redovisas i en Käll- och litteraturförteckning eventuella bilagor placeras sist Notapparaten Noterna har flera uppgifter: de ger referenser till källor och litteratur som åberopas för en uppgift eller ett påstående i texten de kan avlasta texten från upplysningar som är av intresse men som bryter framställningen, som längre citat, tekniska diskussioner eller kommentarer som ligger vid sidan av huvudämnet de kan användas för att hänvisa till en annan del av uppsatsen. Undvik helst slutnoter, fotnoter är läsarvänligare Det är mycket viktigt att citat ur andra verk faktiskt behandlas som sådana och återges bokstavstroget inom citattecken (med eventuella stavfel intakta, vilket anges genom förkortningen sic inom hakparentes [sic]). Att skriva av utan citattecken är ett allvarligt övertramp och betraktas som plagiat och därmed fusk. Längre citat (i regel tre rader) markeras som blockcitat: blankrad, mindre storlek (10) än brödtexten (12), indraget stycke och utan citattecken. Det finns flera sätt att konstruera en fungerande notapparat, men det viktiga är att vara konsekvent, likaså ärlig mot sina källor. En mening som innehåller ett citat eller en uppgift från en källa skall följas av en notsiffra efter punkt med källinformation. För att visa hur man redovisar källor i notapparaten ges här några exempel. Om man hänvisar till en eller flera böcker. 1 Om man hänvisar till en artikel i en samlingsvolym. 2 Om man hänvisar till en artikel i en tidskrift. 3 Om man hänvisar till t ex bildmaterial i en samlingsvolym eller utställningskatalog. 4 Om man hänvisar till en textkälla som tidigare redan angetts i notapparaten. 5 Om man hänvisar till en textkälla som anges i föregående not. 6 1 A Jarrick & O Josephson, Från tanke till text, 1992, s 12; I Lindstedt, Textens hantverk, 2002, s N Bryson, Géricault and Masculinity, Visual Culture, ed. N Bryson et al., 1994, s M Bal & N Bryson, Semiotics and Art History, Art Bulletin, June 1999, nr 2, s Se reproduktion i The Power of Feminist Art, ed. N Broude & M Garrard, 1996, s Bryson 1994, s Ibid, s 247.

4 Bilder och bilagor Bilder, tabeller, diagram och kartor kan placeras löpande i texten, eller om man så föredrar längst bak i uppsatsen (i den följd de kommenteras) som ett appendix. Bilder av verk skall numreras och ha en bildtext med uppgift om upphovsperson (för- och efternamn), titel på verk (i kursiv), årtal, material och mått, oavsett om bilderna placeras löpande i texten eller i ett appendix som bilaga. När uppsatsen innehåller bilder bör en bildförteckning bifogas med samma uppgifter som i bildtexten, samt ur vilken källa bilderna är hämtade. Vid bilder i löpande text placeras bildförteckningen före Käll- och litteraturförteckning, vid bilder i appendix före bildbilagan. Käll- och litteraturförteckning Om både otryckta och tryckta källor åberopats anges dessa uppdelade i underrubriker där otryckta källor anges före tryckta källor. Om flera otryckta källor av olika karaktär använts anges dessa i ytterligare underrubriker, som Muntliga källor, Internet, etc. För källor från Internet skall adressen till hemsidan anges och datum för besök, eftersom hemsidor kan ändras eller stängas. För tryckta källor ges mer utförlig information än i notapparaten, som hela förnamn, undertitlar, förlag och förlagsort. För artiklar och kapitel i samlingsvolymer anges det sidomfång de spänner över. För tryckta källor följs följande system med ett urval exempel: Bal, Mieke & Norman Bryson, Semiotics and Art History, Art Bulletin, June 1999, vol. LXXIII, nr 2, s Bryson, Norman, Géricault and Masculinity, Visual Culture: Images and Interpretations, ed. Norman Bryson, Keith Moxey & Michael Ann Holly, Hanover & London: Wesleyan University Press, 1994, s Jarrick, Arne & Olle Josephson, Från tanke till text: En språkhandbok för uppsatsskrivande studenter, Lund: Studentlitteratur, Nyberg, Rainer, Skriv vetenskapliga uppsatser och avhandlingar med stöd av IT och Internet, Lund: Studentlitteratur, Svenska skrivregler utgivna av Svenska språknämnden, red. Sara Santesson, Stockholm: Liber, Inlämning Då handledaren godkänt uppsatsen för ventilering kopieras den i fyra exemplar. Ett ex vardera distribueras till handledare, opponent och examinator. Ett ex läggs fram som läsexempel alternativt kopieringsunderlag för seminariedeltagarna. Efter oppositionen, då uppsatsen godkänts, kan endast vissa smärre ändringar göras i texten som huvudsakligen skall vara identisk med den som ventilerats. För att få registrerade kurspoäng lämnas en utskriven sista version till kursadministratör för arkivering. Vid önskan om elektronisk publicering lämnas samtidigt en ifylld blankett om elektroniskt publicering, vars version skall vara identisk med den inlämnade utskrivna versionen. Studenten ombesörjer själv den elektroniska publiceringen. För att hitta blankett och elektronisk publicering gå till Information & IT elektronisk publicering: information, webbformulär, blanketter ( Uppsatsventilering och opposition Inför ventileringen förväntas opponenten att bekanta sig något med uppsatsförfattarens källor. Opponenten bör lyfta fram både svagheter och styrkor, dvs. såväl positiva aspekter som konstruktiv kritik, samt föra fram sina synpunkter på ett vänligt och sakligt sätt. Respondenten (uppsatsförfattaren) bör tänka på att kritiska synpunkter inte handlar om kritik av person, utan om texten. Det är viktigt att lära sig hålla isär sak och person. Ventileringen börjar med att ordet ges till respondenten för eventuella rättelser. Därefter ges ordet till opponenten. Efter varje synpunkt från opponenten ges respondenten möjlighet att svara (kort). Övriga seminariemedlemmar kommer in i diskussionen när opponenten är klar med sin genomgång.

5 Upplägget på oppositionen kan variera, men följande hållpunkter kan ge en struktur: 1. Innehåll. Ge ett kort sammanfattande referat av uppsatsens innehåll lyft fram den röda tråden. 2. Källhantering och källmaterial. Har författaren valt det mest lämpliga källmaterialet? Fattas några viktiga källor? Har uppgifter hämtade från källor redovisats och hanterats på ett adekvat och fruktbart sätt? Gör gärna några stickprov om citat och sidhänvisningar i notapparaten överensstämmer med redovisad källa. 3. Syfte, frågeställningar och avgränsningar. Har författaren missat någon adekvat frågeställning? Alternativa förslag till avgränsning? 4. Perspektiv, teori och metod. Vilka val har författaren gjort? Kunde andra tolkningsramar, metoder eller perspektiv applicerats? 5. Huvudsakliga resultat. Vilka är de? Hur har författaren lyckats i förhållande till syfte och problemformulering? Hur förhåller sig resultaten till tidigare forskning? Lyfts de mest intressanta resultaten fram? 6. Forskningsläge. Har författaren redovisat, behandlat och dragit logiska slutsatser av forskningsläget? Ställs de egna resultaten i relation till tidigare resultat på ett adekvat och nyanserat sätt? 7. Disposition. Är texten logiskt organiserad? Är dispositionen välvald med hänsyn till vetenskapliga och stilistiska synpunkter? Följs den röda tråden? 8. Språkliga och formella synpunkter. Är meningsbyggnad och språklig nivå tillfredställande? Är argumenteringen övertygande? Förekommer oklarheter? Har formalia hanterats korrekt? Är titeln adekvat? 9. Sammanfattande omdöme. Till sist: Ge ett sammanfattande omdöme och eventuellt en kommentar om hur man kan fortsätta med ämnet. LYCKA TILL!