Studiehandledning. HI 1660 Genushistorisk översikt, Orienteringskurs, 15 högskolepoäng (distans) HT 2015

Transkript

1 , Orienteringskurs, 15 högskolepoäng (distans)

2 Innehållsförteckning I N L ED N I N G... 3 AD M I N I ST R AT I O N OCH P ER SO N AL... 4 Adress... 4 Expedition... 4 Undervisande lärare under höstterminen AT T ST UD ER A P Å D I ST AN S... 5 Vad innebär det att studera på distans?... 5 Studeranderollen... 5 Studiegrupper... 5 Lärarrollen... 5 Datortillgång... 6 KURSMOMENT OCH BLOCK... 7 Betyg... 7 DELKURS 1: Introduktion till genushistoria... 8 Litteraturlista, Delkurs 1: Introduktion till genushistoria... 8 DELKURS 2: Genushistoriska problem... 9 Litteraturlista, Delkurs 2: Genushistoriska problem... 9 KURSPLAN

3 I N L ED N I N G Välkommen till distanskursen Genushistorisk översikt vid Institutionen för historiska studier, Göteborgs universitet. Historia är ett av de ämnen som funnits med under hela Göteborgs högskolas, (senare Göteborgs universitets) drygt hundraåriga historia. Historieforskningen vid universitetet har spelat en viktig roll för vad som idag benämns som genushistoria. År 1960 doktorerade historikern Gunnar Qvist med en avhandling som satte ämnet kvinnohistoria, som det kallades, på agendan och i mitten av 1980-talet blev Gunhild Kyle den första professorn i detta ämne. Institutionen för historiska studier har sina lokaler i Humanistiska fakultetens byggnad Humanisten, strax ovanför Näckrosdammen, nära Götaplatsen, i centrala Göteborg och är en av de största fakulteterna inom den Humanistiska fakulteten. Varje termin ges ett brett utbud av kurser på olika nivåer. Redan från början bör du vara inställd på att avsätta mycket tid och kraft till dina studier. Det är en hel del att läsa och även om det inledningsvis kan kännas som att det är gott om tid är det viktigt att läsa kontinuerligt. Utnyttja också det faktum att det runt omkring dig finns kurskamrater som kan hjälpa dig att hålla motivationen uppe. Med dem ska du också diskutera och resonera kring genushistoriska mysterier. Tveka därför inte att ge dig in i gruppdiskussionerna de blir oftast båda roliga och lärorika. Tveka inte heller att kontakta oss lärare om det är något du undrar över eller om du upplever svårigheter i studierna på ett eller annat sätt. Lycka till med dina genushistoriska studier! Frida Wikström, kursansvarig 3

4 AD M I N I ST R AT I O N OCH P ER SO N AL Adress Institutionen för historiska studier Göteborgs universitet Box GÖTEBORG Besöksadress: Renströmsgatan 6 Expedition Mottagning: måndag-torsdag 10-12, 13-15, fredag stängt. Telefon: / 4407 Fax: E-post: historia@gu.se På expeditionen kan du: - registrera dig vid institutionen - få studieintyg försett med stämpel och påskrivet - få intyg över fullgjorda moment/kurser - anmäla ändring av adress och telefonnummer - anmäla studieavbrott Undervisande lärare under höstterminen Jakob Winther Forsbäck (jakob.winther.forsback@gu.se), delkurs 1 - Frida Wikström (frida.wikstrom@gu.se ), delkurs 2 4

5 AT T ST UD ER A P Å D I ST AN S I korthet kan man säga att distansutbildning innefattar alla studieformer där lärare och studerande är fysiskt skilda från varandra. Detta samtidigt som att det förekommer olika typer av kontakt som kännetecknas av tvåvägskommunikation mellan dem med hjälp av ett eller flera medier. Den kontakt som kommunikationen kräver kan indelas i samtidig (synkron) eller fördröjd (asynkron) kontakt och kan ske på olika sätt. Den samtidiga kontakten kan skapas genom telefonsamtal, telebildkonferens eller datorkonferenser och den fördröjda kontakten kan skapas med hjälp av vanlig post, e-post eller datorkonferenser. I den här kursen är det i första hand datorn som utgör vårt direkta kommunikationsverktyg. På så sätt kommer kontakten mellan studerande och lärare huvudsakligen att höra till kategorin fördröjd kontakt. Distansundervisning (DU) kombineras ofta med närundervisning (NU). Detta är fallet även i denna kurs och här innebär det att hela studiegruppen träffas vid start av varje delkurs. Det gör att kursen inte kan betraktas som en ren distanskurs, utan man får betrakta den som en kombination av DU och NU, med en stark betoning på distansdimensionen. Vad innebär det att studera på distans? Traditionellt säger man att den distansstuderande studerar enskilt på egen hand och kommunicerar med sina studiekamrater och sin lärare/handledare som finns på annan ort. Att studera på distans kan ofta visa sig svårt. Det blir lätt så att man skjuter på studiearbetet och därmed också riskerar att lätt halka efter. Det kan också vara svårt att ensam upprätthålla studiemotivationen och studiedisciplinen och man kanske saknar den sociala samvaro som närundervisningen direkt ger möjlighet till. Studeranderollen I kursen varvas individuella studier med diskussioner och uppgifter i grupp. Kursen bygger på att samtliga studerande är aktiva i så väl sitt eget studerande som i studiegruppsarbetet. Vid distansstudier, liksom vid andra studier, är det den enskilde kursdeltagaren som har ansvar för sitt studiearbete. Detta gäller även i denna kurs, men man har också ett stort antal medstuderande, främst den egna studiegruppen, att kommunicera med och eventuellt få hjälp av. Har man frågor så ställer man dem i första hand till sina medstuderande, i eller utanför den egna studiegruppen. Studiegrupper Ett sätt att underlätta distansstudier för den enskilde studerande är att studiegrupper bildas. Dessa studiegrupper behöver inte träffas fysiskt (även om inget hindrar detta) utan kan fungera i det virtuella rummet med en egen träffpunkt i GUL (Göteborgs universitets lärplattform). Här kan man träffas och jobba med gemensamma uppgifter men också med att stödja varandra i studiearbetet. Här ges också utrymme för en virtuell social samvaro. Sådana studiegrupper kommer därför att bildas vid kursstart. För att en studiegrupp skall fungera så väl som möjligt är det viktigt att man från början klargör vilka förväntningar man har, dels på grupparbetet, dels på varandra i gruppen. Ett bra sätt att göra detta på är att man tillsammans i gruppen skriver ett slags kontrakt. Där man är överens om hur man skall reglera gruppens arbete. Ett sådant kontrakt kan hjälpa till att förebygga samarbetssvårigheter. Om sådana ändå skulle uppstå är det bra att kunna gå tillbaka till överenskommelserna som utgångspunkt för diskussioner. Lärarrollen Lärarens roll vid distansutbildning skiljer sig från lärarrollen i traditionell mening. Vid distansstudier är det läraren som organiserar utbildningen utifrån de ramar och resurser som avsatts. Lärarens insatser är ofta mer handledande än undervisande, även om det också kan förekomma 5

6 undervisande inslag. Ibland finns det föreställningar om att man som distansstuderande alltid och ofta för enskilda diskussioner med läraren som då förväntas undervisa i anslutning till uppgifter. Det finns i regel inte resursmässigt utrymme för en uppläggning med den typen av diskussioner/undervisning. Det blir istället fråga om handledning som ges i första hand i anslutning till gruppuppgifter. Detta utesluter inte att du som enskild studerande naturligtvis kan vända dig till läraren om du undrar över något och om andra kursdeltagare inte kunnat svara på dina frågor. Det går bra att skicka e- post, ringa eller träffas efter överenskommelse. Datortillgång Det är viktigt att du från kursstart har (så gott som) daglig tillgång till dator med internetuppkoppling för att kunna delta i kursarbetet. 6

7 KURSMOMENT OCH BLOCK Genus är idag en central aspekt i historisk forskning. Kursen vill förmedla detta och har därför flera målsättningar. En är att orientera om kvinnors och mäns villkor i olika tider och rum. En annan är att ge kunskap om teoriutveckling i ämnet. Kursen är uppdelad i två delkurser om vardera 7,5 högskolepoäng. Den första delkursen ger en Introduktion till genushistoria. Detta moment ger därför en orientering i det västerländska samhällets genusrelationer från medeltiden och framåt. Med utgångspunkt i utvecklingen från kvinnohistoria till genushistoria tar vi sedan i den andra delkursen, Genushistoriska problem, fasta på den genusteoretiska utvecklingen. Kursens övergripande tidsramar: Tidsperiod Studiedag DELKURS 1: Introduktion till genushistoria, 7,5 hp DELKURS 2: Genushistoriska problem, 7,5 hp Varje delkurs består av fem aktiviteter: - En inledande metodövning på genushistoriskt material som genomförs som gruppövning under studiedagen och redovisas muntligt. Den som inte har möjlighet att närvara vid studiedagen kan göra metodövningen på egen hand och lämna in en skriftlig redovisning. - Tre litteraturseminarier som genomförs som gruppdiskussion i ett diskussionsforum. Den som inte kan delta i ett litteraturseminarium får en individuell uppgift som lämnas in skriftligt. Efter varje litteraturseminarium ska gruppen lämna in ett skriftligt protokoll över den diskussion som förts. - En individuell hemtentamen. Varje delkurs inleds med en studiedag som består av föreläsning, litteraturgenomgång, metodövning och gruppdiskussioner. Det är enbart under de här studiedagarna, som är schemalagda till lördagar, som kursdeltagare och lärare träffar varandra direkt. I övrigt sker kommunikation och examination via internet. Förhoppningen är att såväl lärarnas föreläsningar som gruppdiskussioner och metodövningar ska underlätta inläsningen av litteraturen. Vid kursstart delas studenterna in i studiegrupper, och läraren initierar därefter en diskussion på lärplattformen GUL. Därefter är det bara att sätta igång. Skulle man köra fast i diskussionen finns en möjlighet att låta sig inspireras av de andra gruppernas samtal. Det är helt fritt att besöka andra seminarierum och läsa inlägg som gjorts där. Betyg Betyg för kursen är Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd. För betyget G krävs aktivt deltagande i metodövningen på studiedagen (alternativt gjort metodövningen på egen hand) och i gruppdiskussionerna. I den senare krävs att studenten gör minst tre egna inlägg som på ett adekvat sätt knyter an till diskussionsfrågorna. Tänk på att inte bara citera litteraturen. Resonera också kring egna ståndpunkter och slutsatser. För att det ska bli diskussion och inte ett antal monologer är det viktigt att ta del av andras inlägg och kommentera dem. I varje gruppdiskussion ska varje student kommentera på minst två andra studenters inlägg. För godkänd kurs krävs dessutom godkänt betyg på den individuella hemtentamen. Är hemtentamen av hög kvalitet kan betyget VG erhållas. 7

8 DELKURS 1: Introduktion till genushistoria Den första delkursen syftar till att ge en orientering i det västerländska samhällets genusrelationer från medeltiden och framåt. Vidare diskuteras vilka drivkrafter som lett till förändring samt vad som ter sig stabilt och konserverande. Delkursen inleds med en studiedag lördagen 5 september 2015, kl Lokal: C442 Delkursen ser i övrigt ut på följande sätt: Fredag 11 september Fredag 25 september Fredag 9 oktober Fredag 16 oktober Fredag 30 oktober Gruppdiskussion 1 inleds och pågår till och med fredag 18 september. Gruppdiskussion 2 inleds och pågår till och med fredag 2 oktober. Gruppdiskussion 3 inleds och pågår till och med fredag 16 oktober. Hemtentamen läggs ut på GUL. kl. 16:00 är sista tid för inlämning av hemtentamen. Lärare på delkursen är Jakob Winther Forsbäck Litteraturlista, Delkurs 1: Introduktion till genushistoria Benedictsson, Victoria, Pengar, (finns i pocket från 2007, 211 sidor, annars valfri utgåva). Engels, Friedrich, Familjens, privategendomens och statens ursprung i Kvinnopolitiska nyckeltexter, red Johanna Esseveld & Lisbeth Larsson, Lund, 1996, 7 s. Kvinnorna gör mannen: maskulinitetskonstruktioner i kvinnors text och bild , 2013, red Kristina Fjelkestam, Helena Hill & David Tjeder, Göteborg 2013, 351 s. Lennartsson, Malin, Hävdande och hustrubröst. Sexualitet, kropp och identitet i det tidigmoderna Sverige, Historisk tidskrift 2009:3, 19 s. e: Rydström, Jens & Tjeder, David, Kvinnor, män och alla Andra. En svensk genushistoria, Lund 2009, 282 s. Wiesner Hanks, Merry E, Gender in history Global perspectives Chichester 2011, 234 s (Obs finns som e-bok på Göteborgs universitetsbibliotek) Antal sidor: 1104 s 8

9 DELKURS 2: Genushistoriska problem Den andra delkursen behandlar det genushistoriska fältets historiografi. Förhållandet mellan kvinnorespektive genushistoria behandlas och i relation till detta görs också en koppling till teoribildningen kring kön, genus och feminism. Delkursen inleds med en studiedag lördagen 7 november 2015, kl Lokal: C430 Delkursen ser i övrigt ut på följande sätt: Måndag 9 november Gruppdiskussion 1 inleds och pågår till och med måndag 16 november. Måndag 23 november Gruppdiskussion 2 inleds och pågår till och med måndag 30 november. Måndag 7 december Måndag 14 december Fredag 15 januari 2016 Gruppdiskussion 3 inleds och pågår till och med måndag 14 december. Hemtentamen läggs ut på GUL. kl. 16:00 är sista tid för inlämning av hemtentamen. Lärare på delkursen är Frida Wikström. Litteraturlista, Delkurs 2: Genushistoriska problem Edenheim, Sara, Att komma till Scott teorins roll inom svensk genushistoria, Scandia, Vol 78, nr 2:S, 2012, 9 s. e: Faludi, Susan, Backlash. Kriget mot kvinnorna i Kvinnopolitiska nyckeltexter, red Johanna Esseveld & Lisbeth Larsson, Lund 1996, 9 s. Sidorna Friedan, Betty, Problemet utan namn i Kvinnopolitiska nyckeltexter, red Johanna Esseveld & Lisbeth Larsson, Lund 1996, 7 s. Sidorna Genushistoria: En historiografisk exposé, red Christina Carlsson Wetterberg & Anna Jansdotter, Lund 2004, 272 s. Hirdman, Yvonne, Genus om det stabilas föränderliga former, 2. [rev.] uppl. Malmö 2003, 261 s. Norrhem, Svante, Rydström, Jens & Winkvist, Hanna, Undantagsmänniskor. En svensk HBTQ-historia med utblickar i världen, 2015 (2:a upplagan), 224 s. Sjöberg, Maria, Flera paradoxer, Scandia, Vol 78, nr 2:, 2012, 8 s. e: Sveland, Maria, Bitterfittan (finns i pocket från 2007, 224 s, annars valfri utgåva). Antal sidor: 1006 s 9

10 KURSPLAN HUMANISTISKA FAKULTETSNÄMNDEN HI1660, Genushistorisk översikt, orienteringskurs, 15,0 högskolepoäng Gender Historical Overview, Introductory Course, 15.0 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen för historiska studier att gälla från och med Utbildningsområde: Humanistiskt 100 % Ansvarig institution: Institutionen för historiska studier 2. Inplacering Fristående kurs 3. Förkunskapskrav Grundläggande behörighet 4. Innehåll Kursen består av två delkurser á 7,5 högskolepoäng vardera. Den ena kursen är kronologiskt uppbyggd medan den andra har en tematisk struktur. Delkurs 1: Introduktion till genushistoria/introduction to gender history (7,5 högskolepoäng) Delkursen syftar till att ge en orientering i det västerländska samhällets genusrelationer från medeltiden och framåt. Vidare diskuteras vilka drivkrafter som lett till förändring samt vad som ter sig stabilt och konserverande. Delkurs 2: Genushistoriska problem/gender historical problems (7,5 högskolepoäng) Under denna delkurs studeras det genushistoriska fältets historiografi. Förhållandet mellan kvinno- respektive genushistoria behandlas och i relation till detta görs också en koppling till teoribildningen kring kön, genus och feminism. 10

11 5. Mål Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna: Kunskap och förståelse översiktligt beskriva genusrelationerna i samhället under olika historiska perioder redogöra för förändringar i konstruktionen av manlighet och kvinnlighet beskriva den genushistoriska forskningens och teoribildningens utveckling uppvisa förtrogenhet med genusteoretisk begreppsbildning och genushistoriska teorier Färdighet och förmåga problematisera ett historiskt skeende ur ett genusperspektiv föra genusteoretiska resonemang kring historisk förändring analysera och kritiskt förhålla sig till genushistorisk forskning Värderingsförmåga och förhållningssätt kritiskt värdera samhällets utveckling ur ett genusperspektiv diskutera ett genushistoriskt problem utifrån ett källmaterial och relatera till tidigare forskning 6. Litteratur Litteratur till kursen kommer att fastställas senast åtta veckor innan kursstart. 7. Former för bedömning Examination, vilken specificeras i den till kursen knutna studiehandledningen, sker genom skriftliga inlämningsuppgifter och i seminarieform. Seminarierna är obligatoriska. Vid frånvaro från obligatoriska kursmoment ges vid kursens slut möjlighet till komplettering i samråd med kursansvarig lärare. Student har rätt till byte av examinator, om det är praktiskt möjligt, efter att ha underkänts två gånger på samma examination. En sådan begäran ställs till institutionen och skall vara skriftlig. Den som godkänts i prov får inte genomgå förnyat prov för högre betyg. 8. Betyg Betygsskalan omfattar betygsgraderna Underkänd (U), Godkänd (G), Väl godkänd (VG). Betygskriterier anges i kursens studiehandledning. 9. Kursvärdering Kursansvarig lärare ansvarar för att studenternas synpunkter systematiskt inhämtas skriftligt efter slutförd kurs och att resultaten av kursvärderingarna ligger till grund för kursens fortsatta utformning. 10. Övrigt Undervisningsspråk: svenska. Kursen Genushistorisk översikt är en IT-baserad distanskurs. 11