2. PROJEKTNAMN: SYNLIGGÖRANDE AV KONSTNÄRER OCH KONST I ÅBO SKÄRGÅRD PROJEKTSIGNUM: 10237

Transkript

1 SYNLIGGÖRANDE AV KONSTNÄRER OCH KONST I ÅBO SKÄRGÅRD SLUTRAPPORT NAMN PÅ AKTÖR: PARGAS STAD 2. PROJEKTNAMN: SYNLIGGÖRANDE AV KONSTNÄRER OCH KONST I ÅBO SKÄRGÅRD PROJEKTSIGNUM: SAMMANFATTNING AV PROJEKTET Projektet har arbetat för att stöda verksamhetsförutsättningarna för de yrkesverksamma konstnärerna och konsthantverkarna i Pargas stad, Kimitoön och Finby, Rimito, Merimasku, Velkua, Tövsala och Gustavs. Projektet har genomförts av Pargas stad. Åtgärderna utgjordes bl.a. av en Kuebiko-evenemangshelhet, ett studiebesök till Österbotten, konstutställningar, konstnärsträffar för allmänheten samt marknadsföring. Finansieringen har skett genom Leader (60 %, ), Svenska kulturfonden ( ), Konstsamfundet (6000 ), Martha och Albins kulturfond (4000 ) och Grönqvistska fonden (5000 ). Den sammanlagda budgeten för projektet är RAPPORT 4.1 PROJEKTETS MÅL I. DE MÅL PÅ EN HÖGRE NIVÅ SOM PROJEKTET INGÅR I Projektets åtgärder har i första hand varit knutna till Lätta ankar! Keula kohti saaristoa! -programmets tema Arbete och tyngdpunktsområde Verksamhetsmiljö (förbättrande av verksamhetsförutsättningarna för konstnärerna). Vissa av åtgärderna kan också kopplas till tyngdpunktsområde Kompetensutveckling och livslångt lärande, mångsyssleri och företagande i skärgården samt lokala produkter och tjänster. II. MÅLEN FÖR PROJEKTET Huvudmålsättningen med projektet har varit att öka synligheten för konstnärerna i regionen genom att ge allmänheten möjlighet att bekanta sig med lokal konst och lokala konstnärer, genom att marknadsföra konstnärernas produkter och verksamhet, genom att arbeta för en stärkt, positiv bild av regionen utåt samt genom att förbättra yrkesidentiteten hos och stärka nätverket mellan de professionella konstnärerna i Åbo skärgård. Regionens ekonomiska, sociala och kulturella utveckling stod i fokus för projektets målsättningar.

2 4.2 GENOMFÖRANDE III. ÅTGÄRDER ÅBOLÄNDSKA KONSTUTSTÄLLNINGAR UNDER KULTURHUVUDSTADSÅRET 2011 Till projektets uppgifter hörde att under projektperioden arrangera samutställningar med åboländsk konst och konsthantverk. Tre utställningar ordnades år 2011: i Skärgårdscentrum Korpoström (maj juni), i Gamla Kommunalstugan i Pargas (augusti september) och i Galleri Campus i Åbo (oktober). Artists in the Archipelago / Skärgårdscentrum Korpoström Utgångspunkten för utställningen i Korpoström var att alla intresserade konstnärer i området skulle få delta, utan gallring. Arrangemanget, som var riskabelt eftersom det kunde ha blivit svårt att få alla konstnärer att rymmas med, gjordes för att tillmötesgå många konstnärers önskan om en bred samutställning. Det är ett vanligt förfarande att man gallrar bort en del av ansökningarna till konstutställningar, men i det här fallet var det förenligt med projektets mål att acceptera alla konstnärer och därmed stöda nätverket på ett jämlikt sätt. Även utställningens namn Artists in the Archipelago understryker att det var frågan om en bred presentation av konstnärerna konstnärer skickade in förslag på arbeten för utställningen, och konstnären Kimmo Ylönen från Norrskata arbetade med jureringen av utställningen. Jureringsarbetet innebar i det här fallet att Kimmo Ylönen valde ut en verkhelhet som lämpade sig för Korpoströms lokaler, och som presenterade konstnärerna på ett mångsidigt sätt. Tack vare de stora utrymmena var det möjligt att hitta platser för alla konstnärer som önskade delta. Byggandet av utställningen gick smidigt tack vare Skärgårdscentrum Korpoströms och dess VD Pia Relantos flexibla och tillmötesgående inställning. Skärgårdscentret gav Kimmo Ylönen och projektledaren fri tillgång till centret dygnet runt och stod även för serveringen under vernissagen. Tranporten av tunga och skrymmande konstverk sköttes av företaget BMA Miljö, vars lokalkännedom och erfarenhet av hantering av konstverk gav förutsättningar för en trygg transport. Artists in the Archipelago visade vilket mångsidigt och högklassigt konstärligt kunnande det finns i Åbo skärgård, och både konstnärer och besökare var nöjda med utställningen. Utställningen sågs av cirka 900 personer. Följande konstnärer deltog i utställningen: Leena Pylkkö (Tövsala), Pekka Pyykönen (Tövsala), Rannveig Steinthórsdóttir (Tövsala), Adam Korpak (Västanfjärd), Pive Toivonen (Högsåra), Veli-Pekka Lukka (Strömma), Tiiti Mendelin (Kimito), Heli Ilaskari (Västanfjärd), Heikki Ilaskari (Västanfjärd), Sandra Nyberg (Pargas), Lasse Harkkala (Pargas), Cornelius Colliander (Pargas), Maarit Puhakka (Pargas), Kimmo Ylönen (Norrskata), Janne Gröning (Iniö), Raija Tuomaala (Pargas), Anna Nyreen (Nagu), Elina Koskimies (Utö), Sanna Vainionpää (Pargas), Pia Rousku-Hellgren (Korpo), Aya Lundsten (Pargas) och Renja Leino (Korpo). Vernissage i Korpoström , konstnärerna tackas. Anna Nyreens krukor Vinddrivna. Kimmo Ylönens Stack. Roskasta rahaksi dyrbart / Gamla Kommunalstugan i Pargas, Utställningen Roskasta rahaksi dyrbart visade konstverk som helt eller delvis var gjorda av återvänt material eller på något annat sätt tangerade vårt förhållande till skräp. Namnet hade valts ett år tidigare på ett konstnärsmöte, och utställningen var den enda av projektets tre utställningar som hade ett specifikt tema. Eftersom utställningsytan i

3 Gamla Kommunalstugan är mindre än i Korpoström var det en glad överraskning att alla 12 konstnärer som skickade in förslag till utställningen rymdes med. Med på utställningen fanns bl.a. målningar, skulpturer, installationer och en animationsfilm. Utställningsarrangemangen underlättades av att konstnären och guldsmeden Matthias Meyn arbetade i Gamla Kommunalstugan vid tiden för utställningen. Han deltog själv i utställningen, bistod med hjälp med hängningen och kunde svara på besökarnas frågor under den tid som utställningen pågick. Utställningen väckte stor debatt på Radio Vega Åbolands hemsida eftersom en del personer som inte själva hade sett utställningen kände sig provocerade av att återvändningsmaterial använts och att projektledaren i en radiointervju uttryckte en åsikt om konstnärers arbete borde uppskattas högre. Debatten behandlade främst den klassiska frågan om huruvida konsten borde vara säljbar, och om konstutövande borde understödas med skattemedel eller vara självbärande. Utställningen sågs av cirka 500 personer. Följande konstnärer deltog i utställningen: Rannveig Steinthórsdóttir (Tövsala), Leena Pylkkö (Tövsala), Veli-Pekka Lukka (Strömma), Tiiti Mendelin (Kimito), Teija Puranen (Dalsbruk), Mari Teerinkoski (Iniö), Antonia Ringbom & Ida Korsström (Korpo), Sandra & Sanni Nyberg (Pargas), Matthias Meyn (Pargas) Raija Tuomaala (Pargas), Sanna Vainionpää (Pargas) och Maarit Puhakka (Pargas). 3 I förgrunden Leena Pylkkös arbete, i bakgrunden Maarit Puhakkas. Jacuard av Teija Puranen. Veli-Pekka Lukka vid sina verk. Antonia Ringboms Fröken Skryt Utställningen Taianomaista! Va i all världen! Galleri Campus, Åbo, Utställningen Taianomaista! Va i all världen! koncentrerades på åboländskt konsthantverk, som är väl representerat bland AiA-konstnärerna. Eftersom en kombination av bildkonst och konsthantverk ställer stora krav på utställningslokalen var det en bra lösning att ägna en konsthantverket en helt skild utställning. Galleri Campus är det enda galleriet i Åbo som har specialiserat sig på konsthantverk, design och hantverk, och lämpade sig därför väl för ändamålet. Såsom i de andra utställningarna var deltagandet öppet för alla professionella konstnärer från skärgården. Alla anmälda konstnärer rymdes med på utställningen, som gav exempel på textilkonst, kläddesign, keramik, silversmide och smyckeskonst. Åbolands hantverk stödde utställningen bland annat genom att på egen bekostnad trycka en utställningskatalog. Utställningen sågs av cirka 300 personer. Följande 12 konsthantverkare och formgivare deltog i utställningen: Helbe Pajari (Korpo), Cornelius Colliander (Pargas), Anna Nyreen (Korpo), Svitlana Myronenko (Pargas), Helena Laakkonen (Västanfjärd), Teija Puranen (Dalsbruk), Pia Holm (Dragsfjärd), Margit Hakanen (Gustavs), Aya Lundsten (Pargas), Svanhild Åbonde (Nagu), Matthias Meyn (Pargas) och Catarina Ahlstrand-Jalonen (Pargas).

4 Överblick över en del av Va i all världen! KUEBIKO WORKSHOPAR OCH UTSTÄLLNING Keramik och textil av Margit Hakanen och Svanhild Åbonde Cornelius Collianders fingerdockor i keramik. Aya Lundsten vid sitt arbete Havets öga. 4 Kuebiko-workshop Kuebiko, september 2011 (foto Pekka Turunen) En del av synliggörandet av konstnärerna skedde i form av ett tvåårigt Kuebiko-evenemang, som ägde rum i Kimito. Kuebiko är ett japanskt ord för fågelskrämma, och evenemangets grundidé var att konstnärerna tillsammans skapade ett miljökonstverk på temat fågelskrämmor. Sommaren 2010 tillverkades en gemensam 5 meter hög fågelskrämma, som stod utställd på ett fält mellan Villa Lande och Kimitonejdens Lås Ab i Kimito centrum i en månads tid. Sommaren 2011 utökades miljökonstverket med 10 fågelskrämmor, som byggdes av olika konstnärer och konstnärsgrupper. Dessa ställdes ut på samma fält som föregående sommar, från och med mitten av juni till mitten av september. Kimitoöns kommun kom projektet till mötes genom tillåta användning av området och genom att sköta om gräsklippningen på fältet båda somrarna. Både sommaren 2010 och 2011 fick allmänheten delta i evenemanget genom att skriva ner önskningar på segeltygsremsor och fästa dem vid Kuebikons kjol. Eftersom det var frågan om en utomhusutställning finns det inga uppgifter på hur stort besökarantalet var. Översikt över händelser inom Kuebiko-evenemanget: Inspirationsverkstad i Kårkulla Planering och tillverkning av delar för Kuebiko i Kårkulla gamla skola på Kimitoön Resning av kråkskrämman i Kimito centrum Invigningsfest Planeringsmöte i Västanfjärd och avslutningsfest för Kuebiko Kuebiko-seminarium i Sagalunds museum, Kimito Invigning av fågelskrämmeinstallationen Nedtagning av installationen

5 Kuebiko-bilder 5 Veli-Pekka Lukka arbetar med Kuebikos bas, sommaren 2012 (foto Tuomo Tammenpää) Workshop i Strömma, (foto Heikki Ilaskari) Workshop i Strömma, (foto Heikki Ilaskari) Kuebiko på plats i Kimito, (foto Miska Tammenpää) Kuebiko, avslutningsfest, Tuomo Tammenpää, Kimitobo#0010: VANITOR, 2011 Maarit Puhakka, Vindspel, 2011 Helena Laakkonen, Svanhild, 2011 (foto Pekka Turunen) Teija Puranen, Kulturdjuret, 2011 (foto Pekka Turunen) Teija Puranen presenterar Kulturdjuret, Pekka Pyykönens & Rannveig Steinthórsdóttir, Spindeln, 2011 Petra Kallio, TekoDekoTaurus, 2011 (foto Pekka Turunen) Heli & Heikki Ilaskari, Ajna, 2011 Björk, Sara Ilveskorpi och Ari Pellikka, 2011 (foto Pekka Turunen) Vy över Kuebiko-fältet 2011, i förgrunden Veli-Pekka Lukkas Rainman

6 KONSTNÄRSMÖTEN Under projektets gång ordnades planeringsmöten i Korpo, Tövsala, Kimito och Pargas. Utöver de regelrätta planeringsmötena möttes konstnärerna i samband med byggande av utställningar, vernissager, Kuebiko-evenemang och Artist Talk-träffar. MARKNADSFÖRINGSMATERIAL OCH HEMSIDOR Projektet har upprätthållit webbsidorna med aktuell information om projektet, konstnärerna och konstrelaterade händelser i regionen. För konstutställningarna trycktes planscher och kort. Därtill har projektet annonserat i Finlands Skärgårdsboknings broschyr Bo bekvämt i Åbo skärgård samt gratis i tidningen NYTT, i Naguoch Korpobladet samt i Produforum Åbolands annonser i Åbo Underrättelser. Åren 2011 och 2012 utgav projektet konstbroschyren Skärgårdens konstnärer, som distribuerades av Pargas stads turismavdelning och fanns tillgänglig vid turistinformationspunkter och besöksmål över hela regionen. Broschyren för år 2012 bifogas. 6 Plansch för Korpoström Plansch för Roskasta Rahaksi Plansch för Taianomaista! Broschyr -11 Broschyr STUDIEBESÖK TILL ÖSTERBOTTEN VÅRVINTERN 2011 Ett studiebesök till Österbotten ordnades under hösten 2010 i samarbete med projektet Produforum Åboland och den österbottniska värdföreningen Konstverket r.f. Resan genomfördes I resan deltog 17 personer, varav 9 konstnärer från AiA-nätverket och därtill kulturaktörer från Produforum Åbolands nätverk samt projektpersonal. Programmet var gemensamt, men projekten betalade skilt för sina kostnader. Resan syfte var att ge konstnärerna möjlighet att bekanta sig med en del av det österbottniska kulturfältet och med de österbottniska konstnärernas verksamhetsförutsättningar, samt att skapa kontakter för framtida samarbete. En reserapport har inlämnats i samband med utbetalningsansökan för den aktuella perioden Bildkonstnärerna Veli-Pekka Lukka från Kimitoön och Sture Sunabacka från Jakobstad i samspråk i Stures arbetsrum Verksamhetsledaren Gun Holm berättade för oss om Stundars museiby och dess verksamhet.

7 ARTIST TALK EN SERIE KONSTNÄRSTRÄFFAR FÖR ALLMÄNHETEN De så kallade Artist Talk-träffarna går tillbaka på en motsvarande serie som ordnades åren av projektet Artists in the Archipelago i samarbete med Åbo 2011-projektet Contemporary Art Archipelago. Eftersom storleken på projektets privatfinansiering länge var oklar ordnades Artist talk-träffarna under projektets sista halvår 2012, då det stod klart hur mycket medel som kunde avsättas för den här verksamheten. Fyra träffar ordnades, under vilka sammanlagt åtta konstnärer berättade om sitt arbete och förevisade konstverk och arbetsutrymmen. Konstnärerna höll sina anföranden i form av väl förberedda föredrag, som belyste allt från konstnärlig bakgrund och utveckling till deras aktuella konstnärliga verksamhet. Träffarna hölls i konstnärshem. Publiken fick diskutera med konstnärerna och kaffeservering ordnades. En majoritet av Artist Talk-seriens besökare var andra konstnärer, och träffarna upplevdes som ett mycket värdefullt kontaktforum. För många av de deltagande konstnärerna var Artist Talk projektets viktigaste evenemang. 7 Följande träffar ordnades: Föredragshållare: , Tövsala: Bildkonstnärerna Pekka Pyykönen, Rannveig Steinthórsdóttir och Leena Pylkkö , Kimito: Akvarellisten Tiiti Mendelin och bildkonstnären Pive Toivonen , Angelniemi: Miljökonstnären Tuula Nikulainen och bildkonstnären, illustratören Adam Korpak , Ålön: Keramikern Cornelius Colliander. Bilder från Artist Talk-träffarna R. Steinthórsdóttir, Tiiti Mendelin, Tuula Nikulainen, Cornelius Colliander, VITRINUTSTÄLLNINGAR De små utställningarna i offentliga utrymmen ordnades likaså under Utställningarna möjliggjordes av att investeringsprojektet Skördefest torgbodar ( ), ett Leader-projekt med Pargas stad som huvudman, köpte in vitriner för bruk inom kultursammanhang. Vitrinerna användes av AiA från och med mars 2012 fram till projektets slut. Vitriner placerades ut i hälsostationen i Nagu, hälsocentralen i Kimito och apoteket i Tövsala. Följande konstnärer ställde ut inom ramarna för projektet: Hälsostationen i Nagu: Hälsocentralen i Kimito: Apoteket i Tövsala: Sussi Henrikson, Kimmo Ylönen, Anna Nyreen och Jari-Matti Solin Helena Laakkonen, Veli-Pekka Lukka, Sara Ilveskorpi och Pia Holm Pekka Pyykönen, Rannveig Steinthórsdóttir, Leena Pylkkö och Margit Hakanen Anna Nyreen, Nagu hälsostation, maj 2012 Veli-Pekka Lukka, Kimito hälsocentral, april 2012 Margit Hakanen, apoteket i Tövsala, juli 2012

8 SPRIDA INFORMATION Projektet har regelbundet under projekttiden spridit information till kulturaktörer och konstnärer om möjligheten att delta i nätverket och i projektets olika evenemang. Information om projektet har gått ut bl.a. till kultursekreterare och konstföreningar för vidaredistribution till målgruppen. Information om projektets verksamhet har skickats ut via olika kanaler, bl.a. i form av pressmeddelanden, inbjudningar till medier, andra konstnärsföreningar och kulturrelaterade e-postadresslistor och genom Produforum Åbolands informationskanaler Kulturpost och Kulturforum. Projektet har uppmärksammats i radiokanalerna Vega Åboland, Yle Turku och i olika tidningar. Till rapporten bifogas pressurklipp som berör projektets sista period. iv. TIDTABELL 8 Projektledaren tillträdde Projektets åtgärder har framskridit på de punkter där det har varit möjligt med tanke på att projektet inte fick godkännande från NTM-centralen under det första halvåret, och därmed inte bekräftelse på huruvida vissa åtgärder och utgifter var godtagbara och genomförbara. Våren 2012 fick projektet förlängning med 2 månader fram till V. RESURSER En projektledare anställdes för 2 år på deltid (80 %) för att ansvara för genomförandet av projektet. Anställningen var tidsbunden från , och förlängdes våren 2012 till Övriga anställningar: - Sari Kippilä, Kuebiko-koordinator halvtid under Veli-Pekka Lukka, timanställd för metallarbeten för Kuebiko-fågelskrämman under sommaren Minna Haveri, Henno Parks, Li Näse, Andrew Paterson och Marianne Petters timavlönades för seminariet Kimmo Ylönen anställdes på timbasis för jureringen av Korpoström-utställningen i maj Konstnärerna Pekka Pyykönen, Rannveig Steinthórsdóttir, Leena Pylkkö, Tiiti Mendelin, Pive Toivonen, Adam Korpak, Tuula Nikulainen och Cornelius Colliander timanställdes för 5 timmar/person under Artist Talk-serien VI. ORGANISERINGEN AV GENOMFÖRANDET Projektets styrgrupp har lett och övervakat projektet. Styrgruppen har behandlat projektets tidtabell och byråkratin gällande finansieringen. Projekthanteringen har skett i samarbete med Pargas stads projektansvariga. Styrgruppen har bestått av: Solveig Friberg (ordförande), kultursekreterare, Kimitoöns kommun Eliisa Riikonen (viceordförande), verksamhetsledare, Åbolands hantverk r.f. Pia Lindén-Lamoureux (sekreterare), projektledare för AiA II, Pargas stad Fia Isaksson, kulturchef, Pargas stad Lena Långbacka, kulturkoordinator, Sydkustens landskapsförbund Nina Luostarinen, TKI - HUMAK Meri Sandra Nyberg, Pargas, konstnär Åsa Rosenberg, regionombudsman, Svenska kulturfonden Sami Heinonen, verksamhetsledare, Leader-föreningen I samma båt samassa veneessä Matti Vahtola, planerare, NTM-centralen i Egentliga Finland (t.o.m. juni 2011) Antti Jaatinen, arkitekt, NTM-centralen i Egentliga Finland (juni 2011 februari 2012, juli 2012) Marja Anttila (februari juni 2012) Sven Ivars, projektansvarig, Pargas stad (t.o.m. april 2011) Petra Palmroos/Teresia Blomberg, projektplanerare, Pargas stad

9 VII. KOSTNADER OCH FINANSIERING Kostnader Löner ,57 Köptjänster ,92 Hyror 7.411,18 Inrikesresor 6.186,73 Övriga kostnader 4.040,09 Totalt ,49 Finansiering EU+kommun (60%) ,69 Privat ,80 Totalt ,49 9 VIII. RAPPORTERING OCH UPPFÖLJNING Styrgruppen har sammanträtt , juni 2011 (e-postmöte), och (e-postmöte) och IX. HYPOTESER OM GENOMFÖRANDET OCH RISKER Avsaknad av infrastruktur Det faktum att ett projekt av denna typ fungerar som en enskild enhet, skild från huvudmannens övriga verksamhet, gör att projektet saknar en viss infrastruktur. Detta gäller främst genomförande av praktiskt arbete, såsom bärande av konstverk eller behov av borrmaskiner och verktyg vid byggande av utställningar. Sådana arbetsmoment måste lösas t.ex. genom att släkt eller vänner ställer upp som frivillig arbetskraft, och att projektledaren delvis använder eget material. Förhållandet skulle vara ett annat om huvudmannen vore ett galleri, en konstnärsförening eller ett museum, vars infrastruktur och utrustning kunde utnyttjas av projektet. Osäkerheten gällande hur och med vilka medel vissa arbetsmoment går att genomföra kunde avhjälpas genom att man i början av projektet kartlägger om huvudmannen har person- och materialresurser som kunde användas utan att belasta projektets ekonomi. Att projektet är en separat ekonomisk enhet innebär i AiA:s fall också att huvudmannen annat än i undantagsfall inte hade möjlighet att delta i kostnader som projektet inte kan stå för. Detta gällde t.ex. försäkringar av konstverk, som inte kunde ingå i projektets budget. Långa avstånd i Åboland, regiontänkande De långa avstånden i Åboland minskar möjligheten att samla konstnärerna till gemensamma evenemang. Det är ofta samma personer som aktivt deltar i träffar och är beredda att köra långa sträckor. Man kan också skönja en regionvis indelning; en tydlig tendens under AiA I och AiA II har varit att konstnärer från Kimitoön deltar flitigare i möten i Väståboland än vice versa. Orsaken är troligen slumpmässig, men har skapat en viss besvikelse bland de aktiva Kimitokonstnärer som har deltagit i många möten i Pargas stad. För att se till att en del av projektinnehållet skulle komma konstnärerna till godo också utan att de deltog i träffar, var projektets utgångspunkt att konstnärerna fick ta del av de åtgärder som de var intresserade av, men hoppa över åtgärder som inte kändes ändamålsenliga. Konstnärerna har uppmanades att skicka material för hemsidornas konstnärspresentationer, att marknadsföra utställningar i broschyren Skärgårdens konstnärer och att delta i utställningar även om de inte kunde eller var intresserade av att delta i gemensamma träffar. Vem är professionell konstnär? Skillnader i arbetssätt och konstsyn Det finns bland konstnärerna olika åsikter om hur stränga kriterierna borde vara för deltagande i projektet. Allt beror på typen av verksamhet och graden av delaktighet man vill uppnå: det är lättare att sammanställa konstutställningar

10 om deltagarna är professionella konstnärer, medan t.ex. en självlärd hantverkare mycket väl skulle kunna delta i ett evenemang av Kuebiko-typ. Lokalt finns ibland en önskan om att ta med också ickeprofessionella konstnärsbekanta i konstnärsnätverket, men utgångspunkten har varit att följa de riktlinjer om professionalitet som styrgruppen har dragit upp. Vid ett tillfälle har en konstnär tagit kontakt och beklagat att 2-3 medlemmar i AiA-nätverket inte är tillräckligt professionella. Också motsatt åsikt har förekommit; att kriterierna för deltagande är för stränga. Konstnärernas verksamhetsbild ser mycket olika ut: en del är väldigt upptagna och har svårt att hinna delta i träffar, medan en del saknar intresse för att delta i gemensamma möten. Konstnärernas konstsyn och sätt att arbeta uppvisar också stora skillnader. En del arbetar till exempel med gränsöverskridande konstformer eller samfundskonst, medan andras produktion utgörs av traditionella konstverk. En del tar starkt avstånd från att konstnärsyrket förknippas med traditionella medier och tekniker, även om en majoritet trots allt arbetar med olika typer av rent konkreta färger och material. En annan skillnad i synen på konstnärsyrket gäller frågan om huruvida konsten borde vara säljbar. Att i försäljningssyfte anpassa sin konst till en viss marknad är för många konstnärer en omöjlig tanke. Man kanske ser snett på andra konstnärer som anses vara för kommersiella, eller så talar man lite nedsättande om den del av sin egen produktion som man gör för en bredare publik. Tanken på att konsten borde vara ifrågasättande och ha en självständig position i relation till det övriga samhället är allmän inställning. Hur man ser på sin egen konstnärsroll är förstås en fråga som varje konstnär måste ta ställning till själv, men skillnaderna i inställningen till ett marknadsorienterat synsätt är en utmaning då man planerar konstprojekt. 10 Några frågor inför framtida presentationer av åboländsk konst i from av grupputställningar Det finns många knepiga frågor när det gäller arrangemang av grupputställningar. Om man om man ansöker om utställningstid i ett etablerat galleri ofta i stor konkurrens med andra krävs det oftast att man på förhand vet exakt vad det är man vill visa. Galleristerna vill oftast få bilder och beskrivningar av konstverken för att kunna försäkra sig om att utställningen håller hög klass. Man behöver lång planeringstid på sig om man skall lyckas arbeta sammanställa en temautställning med en stor grupp konstnärer. För ett stort nätverk som AiA är det lättare att ansöka om utställningstid i en lokal eller ett galleri som inte har krav på detaljerad förhandsinformation om utställningen. Ett alternativ kunde också vara att ställa ut på ställen som inte är regelrätta utställningslokaler. Detta medför dock problem med avsaknad av bl.a. utställningsstrukturer, belysning och personal som vaktar utställningen. Som redan nämnt är en av de svåra kärnfrågorna när det gäller konstnärssammanslutningar att avgöra vem som är tillräckligt professionell för att få vara med, var gränsen går mellan amatör- och yrkesmässig konst och mellan hantverk och konst. För att en samutställning som ordnas utan gallring skall lyckas krävs det att det finns tydligt uttalade kriterier för deltagandet, så att deltagarna på förhand vet vilken standarden kommer att vara. Det krävs också att man tydligt definierar syftet med utställningen. Är det att presentera sammanslutningens bredd, eller är det att presentera ett visst tema på ett så intressant sätt som möjligt? För AiA:s del kan man säga att kriterierna har varit tillräckligt klara och tydliga. AiA:s utställningar har hållit hög klass, och det har varit klart att deras primära syfte har varit att presentera nätverkets konstnärer. Stora samutställningar kräver mycket koordination och är beroende av att någon kan avsätta många arbetstimmar på planeringen. Det är svårt att genomföra en sådan satsning utan avlönad personal som tar ansvar för arrangemangen. Bland konstnärerna har det uppskattats att projektet har skött om det mesta av arrangemangen kring utställningarna, eftersom konstnärerna ofta är tvungna att ansvara för alla arbetsmoment själva. 4.3 SAMARBETSPARTNER Professionella konstnärer i Åbo skärgård (fritt nätverk) Produforum Åboland/Sydkustens landskapsförbund Åbolands hantverk r.f. Svenska kulturfonden

11 4.4 RESULTAT OCH VERKNINGAR Nätverket Ett direkt resultat av projektet är att nätverket mellan konstnärerna har stärkts. Många konstnärer har berättat att de har haft konkret nytta av att få ett bredare kontaktnät. Ett flertal samarbeten mellan konstnärerna har uppkommit som en följd av att konstnärer har mötts inom ramarna för AiA och börjat arbeta tillsammans. Nya konstnärer har skickat konstnärspresentationer till AiA:s hemsida efter projektets slut, så nätverket lever vidare och utvecklas av egen kraft också utan projektet. Nätverkets framtida arbetsform är fortfarande öppen. Intresset för att grunda en förening är inte stort, men konstnärerna vill fortsätta träffarna och samarbetet. Konstnärsnätverkets första möte efter att projektet har tagit slut kommer att hållas i Kimito hösten Kimitoöns kommuns och Pargas stads kultursektor har förbundit sig att stöda arrangemangen kring AiA:s framtida möten och delta i sammankallandet av dem. Samarbete med andra aktörer på skärgårdens konstfält, bl.a. Konstrundan Åboland och Produforum Åboland, utreds. 11 Ökad synlighet och marknadsföring Projektets verksamhet har synts regelbundet i medierna. Den årliga broschyren Skärgårdens konstnärer och projektets hemsida med konstnärspresentationer har fått ett positivt mottagande av allmänheten. Genom utställningarna och Artist Talk-träffarna har allmänheten haft möjlighet att bekanta sig med lokal konst. Inom regionen börjar AiA bli ett etablerat namn, eftersom verksamheten har fortgått sedan år Man kan dock inte visa att den ökade synligheten för konstnärerna skulle ha lett till stärkta verksamhetsförutsättningar för konstnärerna i rent ekonomiska termer. Några konstnärer har sålt konstverk som har varit utställda på AiA:s utställningar, men det har varit frågan om en marginell företeelse. Det är svårt att mäta i vilken grad synligheten och marknadsföringen har nått sina mål, men projektet har med säkerhet stärkt den lokala allmänhetens kännedom om de intressanta konstnärerna i området genom den ökade synligheten på många plan. Hemsidorna kommer att fortleva efter projektet eftersom kultursektorerna vid Pargas stad och Kimitoöns kommun tar över ansvaret för upprätthållandet av dem efter projektets slut. Kommunerna betalar årsavgiften för sidorna och anställer någon på timbasis för uppdateringen av sidorna. Kompetensutveckling och livslångt lärande För några av konstnärerna har projektet inneburit att de på nytt börjat se på sig själv som konstnärer. Det faktum att det är svårt att livnära sig som konstnär och många jobbar med andra typer av jobb för att försörja sig och sin familj, kan leda till att man så småningom inte längre identifierar sig som konstnär. Möjligheten att få delta i utställningar och få kontakt med andra konstnärer har i några fall stärkt tron på den egna kompetensen och gett energi till att återuppta den egna konstnärliga verksamheten. Studieresan till Österbotten gav resenärerna möjlighet att inspireras av hur konstnärsgruppers verksamhet kan se ut i andra regioner. Också den kunskap som Artist Talk-träffarna gav om andra konstnärers arbetssätt och verksamhet var en del av det livslånga lärandet som förmedlades via projektet. För konstnärer som sällan deltar i utställningar har deltagande i AiA:s utställningar varit ett sätt att få ett slags intyg på sin konstnärliga verksamhet. Det kan vara lättare att få delta i framtida utställningar och evenemang då man kan visa på tidigare aktivitet på en professionell nivå. 5. FÖRSLAG TILL FORTSATTA ÅTGÄRDER Ökade inkomster för konstnärerna För att som ett direkt resultat av ett projekt kunna hjälpa ett antal konstnärer till större inkomster, krävs en annan typ av åtgärder än de mer långsiktiga metoder som Synliggörande av konstnärer och konst i Åbo skärgård har arbetat med. Ett sätt att nå direkta resultat vore att arbeta mer med förmedling av konstverk till presumtiva köpare. Det ligger en stor utmaning i att verkligen nå en köpkraftig publik och på så sätt förbättra konstnärernas utkomstmöjligheter på ett avgörande sätt. Detta kunde ske genom stort uppslagna försäljningsevenemang i större städer, deltagande i

12 konstmässor och aktiv marknadsföring till större konstgallerier. Detta skulle dock kräva en hårdare och mer affärsinriktad gallring av deltagare, vilket inte går att kombinera med allmännyttiga projekt eller verksamhet där nätverksbyggande står i fokus. Ett annat sätt att direkt understöda konstnärernas verksamhetsförutsättningar kunde vara att i högre drag anställa konstnärer inom projektet. Till exempel kunde konstnärer anställas inom ett investeringsprojekt för att skapa offentliga konstverk, till exempel i form av en skulpturpark. Eftersom många konstverk kräver höga materialkostnader och det kan vara svårt att få en skälig ersättning för det konstnärliga arbetet, skulle ett investeringsprojekt med anställda konstnärer på ett direkt och konkret sätt stöda konstnärernas verksamhetsförutsättningar. Alternativt kunde konstnärer anställas för att skapa evenemang med konstnärligt innehåll. Det här sker redan i viss grad inom kommunerna och genom olika projekt, men kunde också vara en idé för ett större, EU-finansierat projekt Marknadsföring Marknadsföringen av nätverket har haft genomslagskraft främst på regionnivå, men mycket arbete ännu kan göras för att öka de åboländska konstnärernas synlighet nationellt och internationellt och stärka den positiva bilden av regionen utåt. I framtida motsvarande projekt skulle det vara bra att redan under projektets planeringsskede undersöka möjligheten till samarbete med andra aktörer i regionen, t.ex. festival- och evenemangsarrangörer, föreningar och olika kulturaktörer, för att få större kraft bakom marknadsföringen och minska på de enskilda aktörernas kostnader. 12 Studiebesök Fler studiebesök kunde ordnas för konstnärerna, eftersom sökandet efter nya idéer och uttryckssätt utgör en viktig del av konstnärernas yrkesidentitet. Gemensamma resor är också ett bra tillfälle att lära känna andra på ett mer personligt plan och utbyta åsikter och idéer, som kan leda till framtida samarbete. Broschyren Skärgårdens konstnärer För broschyren Skärgårdens konstnärer borde man söka finansiering, ifall den broschyrserie som den har ingått i fortsätter att vara en viktig del av marknadsföringen riktad till skärgårdens besökare och turister. Synliggörande av konstnärernas specialkunnande Förutom de rent konstnärliga kunskaperna så har det under AiA-projekten framkommit andra områden där många konstnärer har speciellt stort specialkunnande. Många konstnärer är starkt engagerade i ekologiska och samhälleliga frågor, vilket syns både i deras arbetssätt och i livsstil. En del sätter ner mycket energi på att utveckla det lokala samhället, såsom t.ex. konstnärerna kring kaféet Lalla Vinde i Kimito. Många har i egenskap av konstnärer arbetat långa tider utomlands, och har intressanta insikter i andra kulturer och många internationella kontakter. All den här kunskapen och det här engagemanget kunde utnyttjas och lyftas fram mer, till exempel genom en ny Artist Talktemaserie eller via olika medier. Förening eller öppet nätverk För konstnärsnätverkets fortlevnad kunde en konstnärsförening för skärgårdens konstnärer grundas. P.g.a. de långa avstånden och den byråkrati som föreningsverksamhet medför anser flera av konstnärerna att det skulle vara mer ändamålsenligt att samarbeta med konstnärer i den egna närregionen, och därtill upprätthålla kontakterna till resten av AiA-nätverket. Det här arbetet skulle kunna ske i fria nätverk och arbetsgrupper, och på så vis ha en lättare struktur än föreningsverksamhet. AiA-nätverket fortsätter till vidare som ett öppet nätverk efter projektets slut. 6. UNDERTECKNARE Pargas den Folke Öhman Stadsdirektör, Pargas stad