5-minutersmetoden, eller Controlled Crying Method

Transkript

1 För att kunna kombinera barn med två föräldrar som jobbar fullt blir DEN GODA NATTSÖMNEN ett allt viktigare, och samtidigt omdebatterat tema. Det kan vara svårt att få många nattliga uppvak och få sömntimmar att gå ihop med förmågan att utföra sitt arbete på ett tillfredsställande sätt. Det estimeras att mellan procent av alla barn mellan 6månader 5år har någon form av sömnstörning. Att genom en förutbestämd metod lära barn sova hela natten har därför blivit allt vanligare. Men vilka olika lära-barnet-sova-modeller som kan vara skadliga, vilka som är att föredras etc är en het debatt. Det finns i dag ett stort antal modeller för hur man lär sitt barn sova hela natten. Här under följer ett utval av några metoder. 5-minutersmetoden, eller Controlled Crying Method Denna metod är utvecklad av Berndt Eckerberg (fd överläkare vid barn- och ungdomskliniken i Falun) och går kort sammanfattat ut på att man skall lära barnet att somna in av sig själv. Man skapar en skön kvällsritual, för att därefter lägga barnet i sängen, släcka lampan, säga godnatt i ett vänligt men bestämt tonfall, varpå man lämnar rummet. Eckerberg poängterar att det är viktigt att man faktisk lämnar rummet för att det skall fungera. Barnet protesterar ofta kraftigt genom att gråta. Föräldrarna går sedan in med jämna mellanrum (ungefär var femte minut) och upprepar att det är natt och det skall sovas för att sedan åter lämna rummet. Man visar på detta sätt att man finns där och att allt är okej. Denna metod har fått kritik för att man genom att låta barnet ligga och gråta skulle få det att känna sig sviket. Berndt Eckerberg menar dock att barnet inte tar skada och att barnet har ett större behov av utvilade föräldrar än av att tröstas medan det somnar in. Sova hela natten-kuren Anna Wahlgren har utvecklat en sovmetod som baseras på tron att barnet skriker av rädsla för det okända. Hon är övertygad om att barnet måste lära sig sova, att detta inte är något som kommer naturligt. Hon menar att det är skadligt att låta barnet gråta sig till sömns, eftersom gråten är frågor om ifall allt verkligen är lugnt och tryggt. Genom att inte svara på barnets frågor överlämnar man det åt sin rädsla och det somnar till slut av ren utmattning istället för trygghet. Samtidig menar Wahlgren att det är lika grymt att ta upp barnet och trösta det. Då bekräftar man bara att barnets rädsla är befogad. 1 / 5

2 Sova-hela-natten-kuren sträcker sig över fyra intensiva dygn, samt en uppföljningsvecka. Metoden baserar sig på att barnet skall tröstas där det ligger. För små barn (5-6 månader) lugnas barnet genom att vagnas med rytmiska knyckar. Äldre barn som sover i spjälsäng lugnas genom att buffas på den lilla blöjförsedda rumpan nerifrån och upp, så att kroppen får en rejäl skjuts vid varje buffning. Oavsett ålder skall barnet läggas på mage, ett distinkt tillrättaläggande med säker hand. Protesterar barnet så sägs ingenting, man visar i handling att allt är lugnt genom det rytmiska vagnandet eller buffandet. Ju starkare skrik desto stadigare vagning/buffning. När barnet tystnar avslutar man med en rytmisk godnattramsa, som man går därifrån med innan barnet har somnat. På så sätt, när ramsan har inarbetats ordentlig, utlöser den en betingad reflex hos barnet så att det till slut lägger sig och somnar om direkt när det hör ramsan. Så fort barnet vaknar skall man vara där och buffa/vagna och säga ramsan i det barnet är lugnt samtidigt som man går därifrån. Barnet börjar sova längre i följd redan andra natten. Natt 3 under kuren brukar barnet sova mellan sju och nio timmar i följd, och den fjärde natten tystnar barnet bara av att höra ramsan. Buffning/vagning bör nu enbart användas i nödfall. Kritiken runt sova-hela-natten-kuren vänder sig först och främst emot att barnet läggs att sova på mage, då risken för plötslig spädbarnsdöd ökar vid sådant sovläge. Anna Wahlgren förespråkar dock användelse av andningsalarm, vilket minskar risken betydligt. Annan kritik är att många tycker att en bebis under fem månader är för liten att sova i eget rum. Man får också räkna med ett par tuffa kurnätter. Ferber-metoden Denna metod är en av de mer omdebatterade sömn-modellerna. Även denna metod går ut på att lära barnet att somna in självt. Du etablerar även här nattningsrutiner. Metoden liknar fem-minuters-metoden såtillvida att du går in till barnet om det skriker med jämna intervall. Den största skillnaden mot fem-minuters-metoden är dock att tidsintervallen mellan vilka du går in till barnet och visar att du finns hela tiden ökas. Första natten går du, efter normal nattning i vaket tillstånd, in till barnet om det skriker efter 3 minuter. Nästa gång du går in så skall det ha gått 5 minuter från det att du gick ut, och därefter 7 minuter. Därefter går du in var 7:e minut resten av kvällen så länge det skriker. Man säger och gör detsamma varje gång man går in. Natt två gör man detsamma som natt ett, men man väntar 5 minuter innan man går in första gången, därefter 7 minuter, och sen 9 minuter resten av kvällen. Tredje natten börjar man med 7 minuter, och ökar till 9, respektive 11 minuter. Natt 4 väntar man 10 minuter innan man först går in, därefter 15, sen 20 minuter. De flesta som använder metoden upplever de två första kvällarna som svårast. Tredje kvällen brukar gå lättare, förutsatt att man varit konsekvent hela tiden. 2 / 5

3 Metoden har fått kritikk för att barnet överlämnas till sin rädsla och övergivenhet utan att få tröst under en väldigt lång period (gråtintervall på 20 minuter i modellens sista fas). För övrigt samma kritik som fem-minuters-metoden. Planerade uppvaknanden Om barnet brukar vakna vid relativt fasta tider under natten kan en idé vara att väcka och trösta barnet minuter innan det brukar vakna. Då måste man på förhand ha registrerat när uppvaknandena brukar inträffa. När man har väckt barnet lugnas det på samma sätt som man brukar göra. På detta sätt kan man förskjuta de planerade uppvaknandet så att barnet får ett allt längre oavbrutet sömnintervall. Så fort du har tröstat barnet så att det är lugnt läggs det tillbaka i sängen igen. Om man inte redan använder snuttefilt eller gosedjur kan detta vara ett bra läge att introducera detta. För många barn kan detta vara en tröst när föräldrarna försvinner ut ur sovrummet. Medicinering Medicinering av barn för sömnproblem är väldigt ovanligt och rekommenderas normalt inte för barn under två år. I extrema fall kan det däremot göras undantag från denna huvudregel, detta när föräldrarna går på knäna av brist på sömn, men inte innan alla andra möjligheter har utforskats. Om sömnmedel används är det ofta i fall där barnet ifråga har särskilda problem eller sjukdomar. Tänk på Oavsett vilken metod man väljer att använda så är det viktigt att man känner sig peppad och har en tro på det man gör. Det är också viktigt att man har klart för sig att det att få ordning på barns sömnvanor inte går över en natt. Det tar tid att inpränta nya vanor i ett litet barn. Välj därför en bra tidpunkt för att genomföra sov-träningen. En helg eller en period när föräldrarna vet att de inte har så många övriga krav på sig brukar rekommenderas. Man bör även vara utvilad och motiverad så att man orkar genomföra modellen med övertygelse. Oavsett metod, tänk på vad du förmedlar med kroppsspråk och ansiktsuttryck. Du bör vara vänlig men bestämd, så att barnet förstår att du menar allvar. Om du med kroppsspråk och ansiktsuttryck förmedlar att du tycker oändligt synd om det lilla barnet blir barnet bara mer osäkert och förvirrat. 3 / 5

4 Erfarenheter med sömnmetoder på vår dotter Thea Thea var en väldigt snäll bebis som generellt sett sov mycket, och inte hade några problem med mage eller långa skrikperioder. Däremot började hon inte självmant sova nätterna igenom utan vaknade alltid med jämna mellanrum. De första 6 månaderna blev hon då ammad. Därefter blev det till att trösta lite och stoppa in nappen. Vi tyckte ändå att på det hela taget att läget var helt ok, även om det självklart hade varit skönt att få en natts sammanhängande, oavbruten sömn! När Thea så blev ett år hände något, och hon blev helt omöjlig på natten. Hon skrek som en liten toka, och från att alltid ha sovit i sin egen säng försökte vi trösta med att ta över henne till oss. Då blev hon glad, men inte så att hon kunde somna om, utan så att hon trodde att nu var det lek. Hon klättrade och kastade sig åt olika håll i sängen, ställde sig upp... När vi försökte hålla henne stilla blev hon jättearg och helt hysterisk. Situationen eskalerade och blev allt värre under de närmast påföljande veckorna. Samtidigt skulle Thea börja på dagis och vi båda skulle börja arbeta efter föräldraledigheten. Situationen var ohållbar, och eftersom hon inte sov ens när hon fick komma över till oss var vi tvungna att göra något. Efter några veckor när man jobbat utan att få ens en timmes sömn under natten hade vi fått nog! Sagt och gjort, diverse sömnmetoder lästes igenom och evaluerades. Till slut föll vi för Anna Wahlgren s sova-hela-natten kur. Det kändes som den metoden där man kunde guida barnet till ett bättre sömnmönster utan att för den skull överlämna det helt till barnet självt. Här kunde man trösta barnet när det skrek istället för att lämna det övergivet att klara sin rädsla själv. Dag- och natt-schema spikades. Fasta mat- och sovtider var en av basingridienserna i kuren. Boken Sova hela natten beställdes och lästes. När vi kände oss peppade och pålästa, och hade bestämt oss för en ramsa och ett schema körde vi igång. Två kurnätter var och sen varierat ansvar under uppföljningsveckan. Det var tuffa nätter, med många uppvak och många frågor från Theas sida. Vi framhärdade dock, och följde modellen. Vid många tillfällen kände man sig ganska uppgiven. Då var det dock fantastiskt att man kunde få hjälp direkt från fantastiska människor och från Anna Wahlgren själv på forumet på Annas hemsida: om/forum. Tack vare guiding och peppning härifrån orkade vi framhärda, och Thea fattade till slut galoppen. Även om hon inte sov hela natten igenom särskilt ofta så svarade hon på ramsan, nöjde sig och somnade om. För oss var det en lyx att kunna ligga kvar i sängen och säga ramsan om hon behövde den för att komma i ro! Och i dag så har vi verktygen att ta till om hon vaknar och är ledsen under natten, verktyg som hon svarar på. Nu sover hon också allt oftare natten igenom utan att vi behöver rycka in alls. 4 / 5

5 Vi ångrar inte en sekund att vi kurade Thea. Nu har vi våra kvällar att sitta och snacka, dricka vin, se på film. Thea sover 12 timmar på natten Läggningen tar bara en minut. Hon vinkar glatt godnatt till alla grejer runtomkring sig, säger hejdå till lampan och borrar in sig i sängen med en belåten suck och tycker det är såååå skönt att få lägga sig. Inget gråt och skrik. Hon vet vad som gäller och vet att hon lugnt kan sova gott. Och så är hon pigg, glad och utvilad på dagen om än med utbrott då och då, men det hör ju till :) 5 / 5