Krav och rekommendationer för enskild rådgivning enligt modul inom ekologisk produktion år 2014

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Krav och rekommendationer för enskild rådgivning enligt modul inom ekologisk produktion år 2014"

Transkript

1 Bilaga Krav och rekommendationer för enskild rådgivning enligt modul inom ekologisk produktion år 2014 Målgrupp Rådgivningen ska riktas till lantbruks- och trädgårdsföretag som planerar eller genomför en omläggning till ekologisk produktion. Rådgivning kan ges innan omläggning påbörjas samt inom en femårsperiod från det att omläggningen påbörjats. Om olika verksamheter inom företaget läggs om vid olika tidpunkt kan rådgivning ges före omläggning samt inom fem år efter påbörjad omläggning av de enskilda delarna. Rådgivning kan även, efter samråd med Länsstyrelsen, ges i samband med större förändringar inom företaget, som ändrad driftsinriktning eller en större utökning av verksamheten. Krav på person och företag som utför rådgivning För att säkerställa kvaliteten på rådgivningen skall den som utför rådgivning om ekologisk produktion ha agronom-, hortonom-, trädgårdsingenjör- eller lantmästarutbildning eller motsvarande kompetens. Det är av stor vikt att de företag som utför rådgivning samt företagens medarbetare har erfarenhet av rådgivning till lantbrukare eller av motsvarande informationsarbete. För flertalet av rådgivningsalternativen ställs särskilda krav på ekologisk kompetens. Sådan kompetens skall kunna styrkas genom intyg från antingen 1) genomförd högskolekurs i ekologisk produktion motsvarande minst fem veckors studier, 2) deltagande i tre kurser för ekologiska rådgivare som Jordbruksverket anordnat 2009 eller senare, eller 3) flerårig erfarenhet av ekologisk rådgivning. Personer som utför rådgivning inom ekologisk produktion bör, i förekommande fall, årligen delta i någon av de för ämnesområdet arrangerade fortbildningskurser som Jordbruksverket ansvarar för. Rådgivningsföretaget bör årligen genomföra minst 25 rådgivningar till lantbruket. Företaget bör planera sin verksamhet så att varje enskild rådgivare genomför minst 5 ekologiskt inriktade rådgivningar per år när det gäller växtodling och husdjur. Vid rådgivning inom ekonomi och byggnad kan ett mindre antal ekologiskt inriktade rådgivningar per rådgivare godkännas av Länsstyrelsen förutsatt att rådgivaren även arbetar med rådgivning till konventionellt producerande gårdar. Krav på lantbrukare eller motsvarande som anlitar rådgivare För att säkerställa att lantbrukaren på bästa sätt ska kunna tillgodogöra sig den individuella rådgivningen, ställs vissa krav på den lantbrukare som tar emot Postadress Besöksadress E-post Telefon HALMSTAD Slottsgatan 2 halland@lansstyrelsen.se

2 LÄNSSTYRELSEN 2(2) rådgivningen. För att rådgivaren vid besöket ska kunna arbeta konstruktivt förutsätts det i vissa fall att lantbrukaren har erhållit viss information eller att annan typ av rådgivning redan är utförd och dokumenterad. Lantbrukaren ansvarar för att dokumentation från tidigare utförd ekologiskt inriktad rådgivning finns tillgänglig vid rådgivningsbesöket. I beskrivningen av modulerna anges i vissa fall att rådgivaren ska gå igenom gårdsdata m m. Det förutsätts att lantbrukaren har dokumenterat det som krävs före besöket. Det är rådgivarens skyldighet att informera lantbrukaren om ovanstående. Krav på genomförandet av rådgivning Rådgivningen ska genomföras enligt kraven i respektive modul. Rådgivningen skall i normalfallet göras i samband med gårdsbesök. Beräkningar som utförs vid rådgivningstillfällena skall (i den mån de ingår) ske enligt de beräkningsgrunder och med hjälp av den databas som finns i Jordbruksverkets dataprogram STANK in MIND eller liknande. De beräkningar som avses är växtnäringsbalans, stallgödselmängd, ammoniakförluster och kväveutlakning. Dokumentationskrav Dokumentationen av rådgivningen ska vara maskinskriven och delges lantbrukaren senast fyra veckor efter rådgivningstillfället. Dokumentationen skall vara individuellt anpassad, riktad direkt till lantbrukaren och alltid innehålla sammanfattande råd/rekommendationer. Dessutom skall dokumentationen vara ett stöd vid kommande rådgivningar. Rådgivningsbrevet ska innehålla: Brukarens namn och adress. Rådgivarens namn, telefonnummer och organisation. Datum för rådgivningsbesöket. Modulens beteckning. EU-emblem med tillhörande text (bilaga 5) Frågeställning som tagits upp under rådgivningen. Kort bakgrundsbeskrivning av företaget såsom inriktning och storlek. Plan för åtgärder, omläggning eller motsvarande och summerande slutsatser, råd och förslag enligt vad som anges i respektive modulbeskrivning. Till kalkyler/sammanställningar/ växtnäringsbalanser ska förklaringar/tolkningar finnas. Nedan presenteras de moduler som ingår i enskild rådgivning inom ekologisk produktion.

3 Växtodlingsrådgivning Modul nr 20 Lämplig rådgivarinriktning: Krav på ekologisk kompetens: Riktvärde för tidsåtgång: Punkt Innehåll Omläggningsplanering för växtodlingen Växtodlingsrådgivare med bred kunskap om halländsk växtodling Ja tim Översiktlig beskrivning Mål för modulen Krav på underlag/ grunddata Biologisk omläggningsplanering gällande växtodling, med gårdens och brukarens förutsättningar som grund. Modulen vänder sig till växtodlingsinriktade företag samt till animalieinriktade företag som ev redan erhållit modul 30, och skall innefatta den areal som är aktuell för omläggning. Ge ett underlag för beslut inför omläggning till, eller problem vid, ekologisk produktion samt ge rekommendationer om hur det ska genomföras/åtgärdas. Sammanfattande information om ekologisk produktion bör skickas ut till lantbrukaren innan rådgivningsbesöket. Dokumentation från eventuellt tidigare erhållen rådgivning med inriktning på ekologisk produktion skall finnas tillgänglig vid rådgivningsbesöket. Lantbrukaren skall inför besöket ha dokumenterat: - gårdens huvudsakliga växtföljd - ungefärlig medelskördenivå för varje gröda - årets grödfördelning - skifteskarta med arealuppgifter - senaste markkartering och linjekartering/rutkartering (om sådan finnes) Rådgivningens innehåll Regelverken gällande ekologisk produktion, t.ex. EU-regler och KRAV-regler, diskuteras. Gårdens markförhållanden, arrondering, jordarter, dränering, ogrästryck och dylikt gås igenom, gärna i fält. Om möjligt även genomgång av ph och näringstillståndet i jorden baserat på aktuell markkartering. Växtföljden planeras. På gårdar med betande djur planeras växtföljden främst för att klara djurens behov beträffande mängd och kvalitet av bete och övrigt foder. Förebyggande hälsovård ska beaktas. Växtnäringsförsörjningen planeras vad beträffar åtminstone N, P, och K. Informera om betydelsen av att gödseln fördelas på ett lämpligt sätt på gårdens skiften/i växtföljden. Tillskottsutfodring till djur under betes- och utevistelseperiod skall beaktas i växtnäringsplaneringen på 1

4 gården. Växtföljds- och växtnäringsplanering skall så långt möjligt göras med beaktande av god växtnäringshushållning och en strävan att minimera växtnäringsförluster. Växtnäringsbalans beräknas med avseende bl.a. på begränsningar i regelverken för ekologisk produktion, t.ex. KRAVs begränsning av skillnaden mellan till- och bortförsel av P. Ogräs: Förebyggande åtgärder och mekanisk bekämpning av på gården förekommande frö- och rotogräs diskuteras. Avkastningsnivåer (kvantitet och kvalitet) som kan förväntas med föreslagna växtföljder/växtnäringsstrategier skall bedömas. Bedömningen skall göras i relation till gårdens konventionella avkastning. För redan omlagda gårdar gäller bedömning av förväntade produktionsresultat efter avhjälpt produktionsproblem. Förändrat arbetsbehov i växtodlingen vid övergång till ekologisk produktion skall bedömas i förekommande fall. Eventuellt behov av investeringar som berör omläggning av odlingen diskuteras. Begränsad diskussion om marknadsläget samt ekonomiska frågor. Resultat och krav på dokumentation Uppföljning En skriftlig plan skall göras med: Förslag till övergripande principer för omläggningen t.ex. val av omläggningsgröda, omläggningstakt eller motsvarande. Minst ett, gärna flera, växtföljds + gödslingsförslag med tillhörande växtnäringsbalans samt kommentarer. Växtföljder och växtnäringsbalanser skall kommenteras utifrån ett uthållighetsperspektiv. Bedömning av avkastningsnivåer enligt ovan. I förekommande fall: Bedömning av förändrat arbetsbehov vid övergång till ekologisk produktion. Eventuellt behov av investeringar som berör omläggning av odlingen. Den skriftliga planen ska följas av en uppföljning i form av ett telefonsamtal eller besök. Genomgången ska dokumenteras med anteckningar och eventuella vidare frågor/problemställningar ska noteras. 2

5 Växtodlingsrådgivning - grovfoder Modul nr 21 Modulens inriktning: Lämplig rådgivarinriktning: Krav på ekologisk kompetens: Riktvärde för tidsåtgång: Punkt Innehåll Omläggningsplanering för växtodlingen, med grovfoder Lämplig för gård med stor andel grovfoder (> 60%) i växtföljden. Rådgivare med god kunskap om grovfoderproduktion och växtnäring. Ja tim Översiktlig beskrivning Mål för modulen Krav på underlag/ grunddata Biologisk omläggningsplanering gällande växtodling, med gårdens och brukarens förutsättningar som grund. Modulen vänder sig till animalieinriktade företag, som ev redan erhållit modul 30, och skall innefatta den areal som är aktuell för omläggning. Ge ett underlag för beslut inför omläggning till, eller problem vid, ekologisk produktion samt ge rekommendationer om hur det ska genomföras/åtgärdas. Sammanfattande information om ekologisk produktion bör skickas ut till lantbrukaren innan rådgivningsbesöket. Dokumentation från eventuellt tidigare erhållen rådgivning med inriktning på ekologisk produktion skall finnas tillgänglig vid rådgivningsbesöket. Lantbrukaren skall inför besöket ha dokumenterat: - gårdens huvudsakliga växtföljd - ungefärlig medelskördenivå för varje gröda - årets grödfördelning - skifteskarta med arealuppgifter - senaste markkartering och linjekartering/rutkartering (om sådan finnes) Rådgivningens innehåll Regelverken som gäller ekologisk produktion, t.ex. EU-regler och KRAV-regler, diskuteras. Gårdens markförhållanden, jordarter, dränering, ogrästryck, arrondering o dyl gås igenom, gärna i fält. Om möjligt även genomgång av ph och näringstillstånd i jorden baserat på aktuell markkartering. Växtföljden planeras främst för att klara djurens behov beträffande mängd och kvalitet av bete och övrigt foder. Förebyggande hälsovård ska beaktas. 3

6 Växtnäringsförsörjningen planeras vad beträffar åtminstone N, P och K. Informera om betydelsen av att gödseln fördelas på ett lämpligt sätt på gårdens skiften/i växtföljden. Tillskottsutfodring till djur under betes- och utevistelseperiod skall beaktas i växtnäringsplaneringen på gården. Växtföljd och växtnäringsplanering ska så långt som möjligt göras med beaktande av god näringshushållning och en strävan att minimera växtnäringsförluster. Växtnäringsbalans beräknas med avseende bl.a. på begränsningar i regelverken för ekologisk produktion, t.ex. KRAVs begränsning av skillnaden mellan till- och bortförsel av P. Ogräs: Förebyggande åtgärder och mekanisk bekämpning av på gården förekommande frö- och rotogräs diskuteras. Avkastningsnivåer (kvantitet och kvalitet) som kan förväntas med föreslagna växtföljder/växtnäringsstrategier skall bedömas. Bedömningen skall göras i relation till gårdens konventionella avkastning. För redan omlagda gårdar gäller bedömning av förväntade produktionsresultat efter avhjälpta produktionsproblem. Förändrat arbetsbehov i växtodlingen vid övergång till ekologisk produktion skall bedömas i förekommande fall. Eventuellt behov av investeringar som berör omläggning av odlingen diskuteras. Begränsad diskussion om marknadsläget och ekonomiska frågor. Resultat och krav på dokumentation En skriftlig plan skall göras med: Förslag till övergripande principer för omläggningen t.ex. val av omläggningsgröda, omläggningstakt eller motsvarande. Minst ett, gärna flera, växtföljds- och gödslingsförslag med tillhörande växtnäringsbalans samt kommentarer. Växtföljder och växtnäringsbalanser skall kommenteras utifrån ett uthållighetsperspektiv. Bedömning av avkastningsnivåer enligt ovan. I förekommande fall: Bedömning av förändrat arbetsbehov vid övergång till ekologisk produktion. Eventuellt behov av investeringar som berör omläggningen av odlingen. Uppföljning Den skriftliga planen ska följas av en uppföljning i form av ett telefonsamtal eller besök. Genomgången ska dokumenteras med anteckningar och eventuella vidare frågor/problemställningar ska noteras. 4

7 Växtodlingsrådgivning fortsättning Modul nr 22 Fortsättning/uppföljning vid övergång till ekologisk växtodling Lämplig rådgivarinriktning: Krav på ekologisk kompetens: Riktvärde för tidsåtgång: Punkt Innehåll Växtodlingsrådgivare med god kunskap om de grödor som brukaren avser att odla ekologiskt. Ja tim Översiktlig beskrivning Mål för modulen Krav på underlag/ grunddata Övergångsplanering d.v.s. planering av grödplacering fält för fält och år för år för hel omläggningsperiod, för hela den areal som planeras bli omlagd. Ge lantbrukaren en detaljerad plan för hur olika delar av växtodlingen ska ställas om till ekologisk odling. Biologisk omläggningsplan med dokumentation för växtodling motsvarande rådgivningsmodul nr 20 eller 21 krävs och skall finnas tillgänglig för rådgivaren. Lantbrukaren skall inför besöket ha dokumenterat: - skifteskarta med arealuppgifter - varje skiftes grödor för innehavande år samt minst ytterligare 3 år bakåt. För ärter ska uppgift finnas om totalt 7 års skiftesplacering. - senaste markkartering och linjekartering/rutkartering (om sådan finnes) Omfattning/ innehåll Övergångsplanering samt odlingstekniskt resonemang och rekommendationer med avseende på följande: Genomgång av växtföljd och gödsling i det färdigomlagda systemet samt för det/de fält som berörs av omläggning det närmast följande växtodlingsåret. Lämplig användning av fånggrödor. Direkta och indirekta åtgärder för begränsning av ört- och rotogräs. Odlingsteknik för att säkerställa önskemål om kvalitet på foder och avsalugrödor. Övergångsperioden ska i likhet med den omlagda växtföljden så långt som möjligt vara avstämd mot strävan efter god näringshushållning och att minimera växtnäringsförluster. 5

8 Diskutera lämpliga brytningstidpunkter för alla grödkategorier med hänsyn tagen till avvägning av ovanstående nämnda punkter. Diskutera och planera artval, sortval, radavstånd och utsädesmängder med hänsyn tagen till ovan nämnda punkter. Resultat och krav på dokumentation Uppföljning En övergångsplan upprättad fält för fält avstämd med avseende på växtnäringshushållning, foderförsörjning och dylikt. Därtill skriftlig dokumentation av odlingstekniska rekommendationer. Den skriftliga planen ska följas av en uppföljning i form av ett telefonsamtal eller besök. Genomgången ska dokumenteras med anteckningar och eventuella vidare frågor/problemställningar ska noteras. 6

9 Husdjursrådgivning Modul nr 30 Lämplig rådgivarinriktning: Krav på ekologisk kompetens: Riktvärde för tidsåtgång: Punkt Innehåll Omläggningsplanering för djurhållningen Husdjursrådgivare med god kunskap om den typ av ekologisk djurhållning som i första hand är aktuell på gården, samt även kännedom om övrig ekologisk djurhållning. Ja tim Översiktlig beskrivning Mål för modulen Krav på underlag/ grunddata Biologisk omläggningsplanering gällande djurhållningen, med gårdens och brukarens förutsättningar som grund. Denna specialiserade rådgivning bör kompletteras med motsvarande växtodlingsdel för korrekt helhetssyn, modul 20 eller 21 och vid behov modul 22. Ge ett inledande underlag för beslut inför omläggning till ekologisk produktion, begränsat till djurfrågor. Sammanfattande information om ekologisk produktion bör skickas ut till lantbrukaren innan rådgivningsbesöket. Dokumentation från eventuell tidigare erhållen rådgivning med inriktning på ekologisk produktion skall finnas tillgänglig vid rådgivningsbesöket. Lantbrukaren skall inför besöket ha dokumenterat: - skifteskarta med arealuppgifter - djurdata från befintlig djurhållning tex mjölkavkastning och kvalitet, inkalvningsålder och slaktresultat. - djurhälsojournal samt aktuell status gällande sjukdomar som omfattas av särskilda djurhälsoprogram, t ex BVD, leukos samt paratuberkulos. Omfattning/ innehåll Regelverken gällande ekologisk produktion, t ex EU-regler eller KRAV-regler diskuteras. Diskussion om gårdens -byggnadsbestånd och inhysningssystem -system för foderkonservering och hantering -lagringsvolymer för foder och gödsel Lämpligt/lämpliga djurslag och uppfödningmodeller diskuteras. Bedömning av möjligt djurantal efter omläggning. Baseras på befintliga byggnader med aktuellt regelverk för ekologisk produktion som grund. Gårdsanpassat resonemang om djurantal kontra areal, i relation till maximal självförsörjningsgrad och till vad som är möjligt med hänsyn till begränsningar i regelverken för ekologisk produktion. Beräkning av faktiskt foderbehov för ett helt år inklusive bete, med olika foderkvaliteter vid en viss föreslagen djurhållning (djurantal, 7

10 ras ). Om det finns betesdjur på gården: övergripande planering av betessystemet med hänsyn till foderförsörjning och förebyggande hälsovård. Diskussion om hur det ekologiska djursystemet påverkar eventuella skötselkrav för naturbetesmarker och om särskilda hänsyn måste tas till detta vid en omläggning. Vid behov, diskutera möjligheten att kombinera flera djurslag på betet. Diskussion om långsiktiga och kortsiktiga lösningar för kravet på att djuren skall få röra sig fritt/få regelbunden rastning. Utevistelseperioden, eller eventuell utevistelse året runt: Diskutera möjliga praktiska lösningar för hur detta skall genomföras. Djurhälsoläget samt hur det kan påverkas av omläggningen diskuteras. Bedömning av förväntat produktionsresultat hos djuren vid ekologisk produktion i relation till nuvarande produktionsresultat (kvantitet och kvaliteter). Förändrat arbetsbehov i animalieproduktionen vid övergång till ekologisk produktion skall bedömas i förekommande fall. Eventuellt behov av investeringar som berör omläggningen av djurhållningen diskuteras. Begränsad diskussion om marknadsläget samt ekonomiska frågor. Resultat och krav på dokumentation Uppföljning Skriftlig plan innehållande gårdsanpassat förslag till omläggning av djuren. Dokumentationen skall innefatta kommentarer till förslaget/förslagen. Av planen skall framgå: -vilket regelverk för ekologisk produktion som förslaget grundar sig på -uppfödningssystem -möjligt djurantal efter omläggning -foderbehovsberäkningar -behov av areal för foderproduktion -betesbehov -åtgärder för att undvika parasitproblem på bete -eventuellt planerad tillskottsutfodring i fält - lämpliga lösningar på kravet att djuren ska få röra sig fritt/få regelbunden rastning - förväntat produktionsresultat hos djuren vid ekologisk produktion i relation till nuvarande produktionsresultat (kvantitet och kvalitet) - eventuellt behov av investeringar som berör djurhållningen - eventuellt förändrat arbetsbehov vid omläggning till ekologisk produktion. Den skriftliga planen ska följas av en uppföljning i form av ett telefonsamtal eller besök. Genomgången ska dokumenteras med anteckningar och eventuella vidare frågor/problemställningar ska noteras. 8

11 Husdjursrådgivning problemlösande Modul nr 31 Lämplig rådgivarinriktning: Krav på ekologisk kompetens: Riktvärde för tidsåtgång: Punkt Innehåll Fortsättning/uppföljning vid övergång till ekologisk djurhållning Husdjursrådgivare med god kunskap om den typ av ekologisk djurhållning som i första hand är aktuell på gården, samt även kännedom om övrig ekologisk djurhållning. Ja tim Översiktlig beskrivning Mål för modulen Krav på underlag/ grunddata Följa upp produktionsproblem med brukarens och gårdens förutsättningar som grund. Ge ett underlag till beslut om förändring i den ekologiska produktionen samt ge rekommendationer om hur det ska gå till. Dokumentation från ev. tidigare erhållen rådgivning med inriktning på ekologisk produktion skall finnas tillgänglig vid rådgivningsbesöket. Lantbrukaren skall inför besöket ha framme dokumentation över: - skifteskarta med arealuppgifter - djurdata från befintlig djurhållning tex mjölkavkastning och kvalitet, inkalvningsålder och slaktresultat. - djurhälsojournal samt aktuell status gällande sjukdomar som omfattas av särskilda djurhälsoprogram, tex BVD, leukos samt paratuberkulos. Omfattning/ innehåll Bedömning av orsaker till nuvarande produktionsresultat vid ekologisk produktion jämfört med önskat eller rimligt produktionsresultat på gården. Diskussion om gårdens -byggnadsbestånd och inhysningssystem -system för foderkonservering, hantering och lagring Om ovanstående finns dokumenterat sedan tidigare, kontrollera dess funktion, exempelvis foderkvalitet. Kontroll av aktuell foderstat. Vid brister: tag fram en justerad foderstat utifrån på gården, alternativt på marknaden, tillgängliga fodermedel. Beräkning av framtida foderbehov för ett helt år inklusive bete, utifrån önskvärda och rimliga foderkvaliteter. Beräkningen utförs vid nuvarande djurhållning, alternativt om förändring föreslås, för gården lämpligare djurhållning (djurslag, djurantal, ras o dyl). Rekommendera vid behov översyn av växtföljd, odlings-, skörde- och/eller lagringsteknik eller annat som kan orsaka att inte önskvärda fodermängder och/eller kvaliteter uppnås. (Växtodlingsmodul 20, 21 9

12 eller 22 kan övervägas). Beräkning av framtida foderbehov kan uteslutas endast om det kan motiveras utifrån det aktuella problemet i animalieproduktionen. Diskutera betessystem/betesväxtföljd om det finns betesdjur på gården. Eventuella skötselkrav för naturbetesmarker skall beaktas. Diskutera om och hur den aktuella ekologiska djurhållningen är förenlig med dessa krav, samt föreslå, vid behov, förändringar t.ex. att kombinera flera djurslag på betet. Diskussion om djurhälsoläget på gården samt i vad mån det behöver förbättras. Vid problem bedöm möjliga orsaker, behov av åtgärder samt ev. behov av annan specialistkompetens, t.ex. en veterinär eller stallmiljöexpert. Diskussion om eventuellt behov av investeringar och förändringar i driften av gården. Resultat och krav på dokumentation Skriftlig plan med definierat problem och mål samt förslag på vad som måste förbättras/ändras för att nå önskad produktion och råd om hur det ska göras. Uppföljning Den skriftliga planen ska följas av en uppföljning i form av ett telefonsamtal eller besök. Genomgången ska dokumenteras med anteckningar och eventuella vidare frågor/problemställningar ska noteras. 10

13 Ekonomirådgivning Modul nr 40 Lämplig rådgivarinriktning: Krav på ekologisk kompetens: Omläggningsrådgivning gällande ekonomi Ekonomirådgivare med inriktning på analys av företag Rådgivaren ska ha kännedom om ekologisk produktion. Riktvärde för tidsåtgång: Punkt Översiktlig beskrivning Innehåll tim Driftsplan för driften i nuvarande och förändrad form samt analys av gårdens ekonomiska förutsättningar att klara en omläggning till ekologisk produktion. Mål för modulen Krav på underlag/ grunddata Göra en ekonomisk utvärdering av vilket utfall en förändring till ekologisk produktion ger. För icke omlagda gårdar bör en biologisk omläggningsplan motsvarande rådgivningsmodul 20 eller 21 för växtodlingsgårdar, eller för djurgårdar modul 30, ha gjorts och finnas tillgänglig för rådgivaren. Är inte någon av dessa moduler utförd ska kontakter tas med växtodlings- och/eller husdjursrådgivare för att säkerställa att underlaget för beräkningarna är relevant. Omfattning En ekonomisk genomgång av de produktionsgrenar som omfattas av förändringen. Genomgången bör göras med utgångspunkt från en biologisk omläggningsplan. Bokslutsanalys för minst de två senaste åren utförs. Denna kan ingå i driftsplan för nuvarande drift. Driftsplan upprättas dels på den nuvarande och dels på den förändrade driften. Resultatet analyseras. En översiktlig beräkning av resultatet under karensperioden jämfört med den omlagda driften upprättas. Resultat och krav på dokumentation Känslighetsanalys upprättas gällande variation i priser och produktionsresultat. Driftsplan på dels den nuvarande och dels den förändrade driften Översiktlig beräkning av resultatet under karensperioden. Känslighetsanalys gällande variation i priser och produktionsresultat. Sammanfattande omdöme gällande ekonomisk möjlighet och lämplighet för företaget att genomföra avsedd omläggning/förändring. Uppföljning Den skriftliga planen ska följas av en uppföljning i form av ett telefonsamtal eller besök. Genomgången ska dokumenteras med anteckningar och eventuella vidare frågor/problemställningar ska noteras. 11

14 Byggnadsrådgivning Modul nr 50 Lämplig rådgivarinriktning: Krav på ekologisk kompetens: Riktvärde för tidsåtgång: Punkt Innehåll Byggnadsrådgivning i samband med omläggning Byggnadsrådgivare Kännedom om KRAV-regler och EU-regelverket för ekologisk produktion tim Översiktlig beskrivning Mål för modulen Krav på underlag/ grunddata Visa hur ny-, till- eller ombyggnation relaterad till omläggning till ekologisk produktion kan se ut bl.a. i form av en skiss. Arbete med detaljerat underlag för Länsstyrelsens förprövning av byggnader ersätts ej. Möjliggöra för en producent att analysera effekterna vid förändringar i byggnader och/eller inredning. En biologisk omläggningsplan motsvarande rådgivningsmodul 30 (husdjur) bör vara gjord och finnas tillgänglig för rådgivaren. Gäller förändringen övergång till ekologisk svinproduktion bör även modul 20/21 (omläggningsplanering växtodling) vara gjord och finnas tillgänglig för rådgivaren. Omfattning Kursiverade delar ska dokumenteras Avstämning med brukaren om vilket regelverk för ekologisk produktion han avser följa (EU-regler eller KRAV-regler). Dokumentation av grundförutsättningarna dvs nuläget. Dokumentation av förändringsalternativ vid övergång till/förändring av ekologisk produktion med korta punkter om fördelar i respektive lösning, gärna på respektive skiss. Om bara ett alternativ redovisas; nämn de övriga alternativ som diskuterats. Åtgärder skall följa gällande djurskyddsbestämmelser och dessutom gällande krav för ekologisk produktion. Dokumentationen bör beskriva -förändringens utseende -byggnadssystem -foder-, gödsel- samt djurhantering inomhus och utomhus om inte ovanstående punkter redan beskrivits i underlag/grunddata enligt ovan. Dokumentationen bör omfatta en grov kostnadsuppskattning av alternativa lösningar. 12

15 Resultat och krav på dokumentation Dokumentera intressanta lösningar i form av skiss/skisser. Skisser skall ha (eller nedkopieras till) format A4 eller A3 med bibehållen läsbar text samt vara kommenterade, inklusive grov kostnadsuppskattning för alternativen. Även de punkter som kursiverats ovan ska dokumenteras. Uppföljning Den skriftliga planen ska följas av en uppföljning i form av ett telefonsamtal eller besök. Genomgången ska dokumenteras med anteckningar och eventuella vidare frågor/problemställningar ska noteras. 13

16 Rådgivning ekologisk odling av grönsaker, potatis och bär Modul nr 60 Lämplig rådgivarinriktning: Krav på ekologisk kompetens: Riktvärde för tidsåtgång: Punkt Innehåll Omläggningsplanering för grönsaker, potatis och bär Rådgivare med bred kunskap om ekologisk odling av grönsaker, potatis och bär Ja tim Översiktlig beskrivning Mål för modulen Krav på underlag/ grunddata Biologisk omläggningsplanering för odling av grönsaker, potatis och bär, med gårdens och brukarens förutsättningar som grund. Modulen vänder sig till konventionella odlare av grönsaker, potatis och bär, eller redan omlagda företag som tänker börja med produktion av dessa grödor. Ge ett underlag för beslut inför omläggning till, eller problem vid, ekologisk produktion samt ge rekommendationer om hur det ska genomföras. Sammanfattande information om ekologisk produktion bör skickas ut till lantbrukaren innan rådgivningsbesöket. Dokumentation från eventuellt tidigare erhållen rådgivning med inriktning på ekologisk produktion skall finnas tillgänglig vid rådgivningsbesöket. Lantbrukaren skall inför besöket ha dokumenterat: - gårdens huvudsakliga växtföljd - ungefärlig medelskördenivå för varje gröda - årets fördelning av grödor och sorter - ev planteringstidpunkt för jordgubbar på respektive skifte - skifteskarta med arealuppgifter - senaste markkartering och linjekartering/rutkartering (om sådan finnes) Rådgivningens innehåll Regelverken gällande ekologisk produktion, t.ex. EU-regler och KRAV-regler, diskuteras. Gårdens markförhållanden, arrondering, jordarter, dränering, ogrästryck, tillgång till bevattning och dylikt gås igenom, gärna i fält. Om möjligt även genomgång av ph och näringstillståndet i jorden baserat på aktuell markkartering. Växtföljden planeras med tanke på växtnäringsförsörjning, ogräs och skadegörare. För jordgubbar även behovet av ofta återkommande nyplantering. Växtnäringsförsörjningen planeras, både makro- och mikronäringsämnen, med särskild uppmärksamhet på grödspecifika behov av t.ex. kalium, magnesium och bor. 14

17 Växtnäringsbalans beräknas med avseende bl.a. på begränsningar i regelverken för ekologisk produktion, t.ex. KRAVs begränsning av skillnaden mellan till- och bortförsel av P. Ogräs: Planering av förändrade strategier, när det gäller odlingsteknik, specialmaskiner och arbetskraft (speciellt för grönsaker och bär). Sjukdomar och skadedjur: Planering av förändrade strategier,t.ex odlingsteknik, sortval, vävtäckning samt direkta växtskyddsåtgärder. Ev förändrat sortval för att klara kravet på ekologiskt utsäde diskuteras. Avkastningsnivåer (kvantitet och kvalitet) som kan förväntas med föreslagna växtföljder och strategier för växtnäring, ogräs och växtskydd skall bedömas. Bedömningen skall göras i relation till gårdens konventionella avkastning. För redan omlagda gårdar gäller bedömning av förväntade produktionsresultat efter avhjälpt produktionsproblem. Förändrat arbetsbehov, speciellt för ogräsrensning i grönsaker och bär, skall bedömas. Eventuellt behov av investeringar och maskinsamarbete diskuteras, speciellt för odlare som inte tidigare odlat dessa grödor. Begränsad diskussion om marknad, avsättning samt ekonomiska frågor Försäljningsform t.ex. direktförsäljning, grossist eller livsmedelsindustri, diskuteras. Resultat och krav på dokumentation Uppföljning En skriftlig plan skall göras med: Förslag till övergripande principer för omläggningen t.ex. val av omläggningsgröda, omläggningstakt eller motsvarande. Minst ett, gärna flera, växtföljds + gödslingsförslag med tillhörande växtnäringsbalans. Växtföljder och växtnäringsbalanser skall kommenteras utifrån ett uthållighetsperspektiv. Ogräsreglering Växtskydd Bedömning av avkastningsnivåer enligt ovan. I förekommande fall: Bedömning av förändrat arbetsbehov. Eventuellt behov av investeringar och maskinsamarbete. Den skriftliga planen ska följas av en uppföljning i form av ett telefonsamtal eller besök. Genomgången ska dokumenteras med anteckningar och eventuella vidare frågor/problemställningar ska noteras. 15

Krav och rekommendationer för enskild rådgivning enligt modul inom ekologisk produktion år 2015

Krav och rekommendationer för enskild rådgivning enligt modul inom ekologisk produktion år 2015 Bilaga 3 2015-08-31 Krav och rekommendationer för enskild rådgivning enligt modul inom ekologisk produktion år 2015 Målgrupp Rådgivningen ska riktas till nuvarande eller blivande lantbrukare och trädgårdsodlare

Läs mer

Modulgrupp Rådgivningsmoduler Tidsåtgång (timmar) Växtodling. 21 Växtodlingsrådgivning Omläggningsplanering för växtodlingen, med grovfoder

Modulgrupp Rådgivningsmoduler Tidsåtgång (timmar) Växtodling. 21 Växtodlingsrådgivning Omläggningsplanering för växtodlingen, med grovfoder Bilaga 3 Modullista rådgivning om ekologisk produktion Lista över modulgrupper, rådgivningsmoduler och tidsåtgång Modular Modulgrupp Rådgivningsmoduler Tidsåtgång (timmar) Växtodling Husdjur Ekonomi Trädgård

Läs mer

Riktlinjer för enskild rådgivning med besök inom ekologisk produktion i Skåne län, direktupphandling LB 2015

Riktlinjer för enskild rådgivning med besök inom ekologisk produktion i Skåne län, direktupphandling LB 2015 Vår referens Kerstin Rietz Landsbygdsavdelningen Riktlinjer för enskild rådgivning med besök inom ekologisk produktion i Skåne län, direktupphandling LB 2015 Målgrupp Verksamheten ska vända sig till personer

Läs mer

Riktlinjer för enskild rådgivning med besök inom ekologisk produktion i Skåne län, direktupphandling LB 2012/2013

Riktlinjer för enskild rådgivning med besök inom ekologisk produktion i Skåne län, direktupphandling LB 2012/2013 Vår referens Kerstin Rietz Landsbygdsavdelningen 044-25 20 28 Riktlinjer för enskild rådgivning med besök inom ekologisk produktion i Skåne län, direktupphandling LB 2012/2013 Målgrupp Verksamheten ska

Läs mer

Bilaga 1. Rådgivningsmoduler för enskild rådgivning inom ekologisk produktion.

Bilaga 1. Rådgivningsmoduler för enskild rådgivning inom ekologisk produktion. Bilaga 1. Rådgivningsmoduler för enskild rådgivning inom ekologisk produktion. Nedan presenteras de rådgivningsmoduler som ingår i enskild rådgivning inom ekologisk produktion. Modul nr 1: Omläggningsplanering

Läs mer

Jordbruksinformation Reviderad Starta eko Grönsaker

Jordbruksinformation Reviderad Starta eko Grönsaker Jordbruksinformation 7 2009 Reviderad 2017 Starta eko Grönsaker 2 Börja odla ekologiska grönsaker på friland Text: Johan Ascard, Jordbruksverket Foto: Anna-Mia Björkholm omslag t.h., övriga Johan Ascard

Läs mer

Ekologisk mjölk- och grisproduktion

Ekologisk mjölk- och grisproduktion Ekologisk mjölk- och grisproduktion Introduktionskurs för rådgivare Linköping, 2015-10-13 Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216 Utvecklingen

Läs mer

Omläggning till ekologisk svinproduktion

Omläggning till ekologisk svinproduktion Omläggning till ekologisk svinproduktion Ingela Löfquist HS Kristianstad Tel 0708-945351 www.hush.se/l Vilka mål finns inom ekologisk svinproduktion *Växtodling och djurhållning i harmoni, integrerad produktion.

Läs mer

Växtskyddsstrategier, Modul 13B. Nässjö 22 okt Örjan Folkesson, SJV

Växtskyddsstrategier, Modul 13B. Nässjö 22 okt Örjan Folkesson, SJV Växtskyddsstrategier, Modul 13B Nässjö 22 okt. 2007 Örjan Folkesson, SJV Säkert Växtskydd Växtskydd i Greppa Näringen Vi använder numera begreppet Växtskyddsmedel eftersom Bekämpningsmedel innefattar både

Läs mer

Integrerat Växtskydd i praktiken

Integrerat Växtskydd i praktiken Integrerat Växtskydd i praktiken Agneta Sundgren, Växt och Miljöavdelningen Jordbruksverket Växjö växtskyddskonferens 20141203 Regelverket nu kommer det! Jordbruksverket har tagit fram: Föreskrifter det

Läs mer

Jordbruksinformation Starta eko. Växtodling

Jordbruksinformation Starta eko. Växtodling Jordbruksinformation 6 2015 Starta eko Växtodling Strängläggning av en fin rajsvingelfrövall i Dalsland. Börja med ekologisk växtodling Text och foto: Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket Det finns

Läs mer

Rådgivning för lantbruk och miljö

Rådgivning för lantbruk och miljö Rådgivning för lantbruk och miljö Original: Holmbergs i Malmö AB Version 6 2013 Greppa Näringen erbjuder kostnadsfri rådgivning som både lantbrukare och miljön tjänar på. Målen är minskade utsläpp av klimatgaser,

Läs mer

Rådgivningar och webbplatserna. Pernilla Kvarmo Jordbruksverket

Rådgivningar och webbplatserna. Pernilla Kvarmo Jordbruksverket Rådgivningar och webbplatserna Pernilla Kvarmo Jordbruksverket Vem utför enskild rådgivning? Alla rådgivare som har gått introduktionskursen för nya rådgivare inom Greppa Näringen, ges varje år i november

Läs mer

Regelverket inom ekologisk produktion

Regelverket inom ekologisk produktion Regelverket inom ekologisk produktion www.jordbruksverket.se/ekoregler www.ifoam.org www.organic-farming.eu ann-marie.dock-gustavsson@jordbruksverket.se niels.andresen@jordbruksverket.se Disposition Regelverket

Läs mer

Hållbarhetsdirektivet och IPM

Hållbarhetsdirektivet och IPM Hållbarhetsdirektivet och IPM Agneta Sundgren, Växt och Miljöavdelningen Jordbruksverket Uddevallakonferensen 20150115 Hållbarhetsdirektivet (2009/128/EG) 2015 äntligen klart vad Jordbruksverket får göra!

Läs mer

Vad har vi åstadkommit? Linköping

Vad har vi åstadkommit? Linköping Vad har vi åstadkommit? Linköping 171108 Stina Olofsson, Jordbruksverket Innehåll N, P och K -flöden Grödfördelning Djurslag Stallgödselslag Spridningstidpunkter Jordart Bearbetning Beräknad ammoniakförlust

Läs mer

Checklista för miljöersättning för miljöskyddsåtgärder år 2012 år 1-3 och år 4-5

Checklista för miljöersättning för miljöskyddsåtgärder år 2012 år 1-3 och år 4-5 Sida 1 av 5 Från och med 2012 kan du inte söka ett nytt åtagande för miljöskyddsåtgärder. Checklistan är till för dig som redan har ett åtagande. Om du går igenom checklistan kan du få en uppfattning om

Läs mer

Trädgårdsgrödor som affärsmöjlighet - arbetsbok

Trädgårdsgrödor som affärsmöjlighet - arbetsbok Trädgårdsgrödor som affärsmöjlighet - arbetsbok Checklista för lantbruksföretag som planerar för grönsaks-/bärodling Se checklistan som ett stöd i processen att komma igång med grönsaks- och bärodling.

Läs mer

Ekologisk produktion

Ekologisk produktion Ekologisk produktion Varför matchar inte utbudet efterfrågan? en kortversion Foto: Johan Ascard Producentpriset för ekologiskt producerade jordbruksprodukter är betydligt högre än för konventionellt producerade

Läs mer

Greppa Näringen. - rådgivning för lantbruk och miljö

Greppa Näringen. - rådgivning för lantbruk och miljö Greppa Näringen - rådgivning för lantbruk och miljö Det här är Greppa Näringen Greppa Näringen är ett kunskapsprojekt som arbetar för att minska lantbrukets miljöpåverkan och samtidigt förbättra lönsamheten

Läs mer

Kokbok till Växtskydd - vattenskyddsområde 13C

Kokbok till Växtskydd - vattenskyddsområde 13C Sida 1(12) Kokbok till Växtskydd - vattenskyddsområde 13C Kokboken är tänkt som ett stöd för dig att lägga upp ett rådgivningsbesök. Detta exempel behöver inte följas till punkt och pricka utan det är

Läs mer

Omläggning till ekologisk mjölkproduktion

Omläggning till ekologisk mjölkproduktion Omläggning till ekologisk mjölkproduktion Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216 Omläggningsdag i Skövde, 2011-01-27 Invägning av ekologisk mjölk

Läs mer

Greppa Näringen. - ett projekt i samverkan mellan lantbruksnäringen, länsstyrelserna och Jordbruksverket.

Greppa Näringen. - ett projekt i samverkan mellan lantbruksnäringen, länsstyrelserna och Jordbruksverket. Greppa Näringen - ett projekt i samverkan mellan lantbruksnäringen, länsstyrelserna och Jordbruksverket. Ett kunskaps- och rådgivningsprojekt Greppa Näringen är den enskilt största satsning som gjorts

Läs mer

VÄXTODLING. Ämnets syfte

VÄXTODLING. Ämnets syfte VÄXTODLING Odling av växter har stor betydelse för produktion av livsmedel, växtmaterial och råvaror av olika slag. Biologiskt kunnande i kombination med användning av modern teknik bidrar till en hög

Läs mer

Författare Winter C. Utgivningsår 2010

Författare Winter C. Utgivningsår 2010 Bibliografiska uppgifter för Starta eko. Bär Författare Winter C. Utgivningsår 2010 Tidskrift/serie Jordbruksinformation Nr/avsnitt 3 Utgivare Jordbruksverket (SJV) Huvudspråk Svenska Målgrupp Praktiker,

Läs mer

Kvävestrategi på ekologisk gård (11E)

Kvävestrategi på ekologisk gård (11E) SAM-nr Namn Adress Postadress Telefonnummer Besöksdatum: Återbesök: Sammanfattning Kvävestrategi på ekologisk gård (11E) En stor andel styv lerjord gör att det är ganska låg utlakning, och att tidpunkt

Läs mer

Jordbruksinformation Reviderad Starta eko Bär

Jordbruksinformation Reviderad Starta eko Bär Jordbruksinformation 4 2010 Reviderad 2017 Starta eko Bär 2 Börja odla ekologiska bär Text: Christina Winter, Jordbruksverket Foto: Margareta Magnusson sid. 6, övriga Christina Winter Reviderad oktober

Läs mer

Datainsamling för djurgård

Datainsamling för djurgård Besöksdatum SAMnr Lantbrukarens namn Adress Postnr Postort Klimatkollen (20B) Hej! Här kommer en sammanställning från vårt besök på gården. Syftet med Klimatkollen är att du ska få en grov uppskattning

Läs mer

Regelverket inom ekologisk produktion

Regelverket inom ekologisk produktion Regelverket inom ekologisk produktion Jackis Lannek Avdelningen för djurskydd och hälsa, Jordbruksverket jackis.lannek@jordbruksverket.se www.jordbruksverket.se www.ifoam.org http://ec.europa.eu/agriculture/organic

Läs mer

Rådgivning för lantbruk och miljö

Rådgivning för lantbruk och miljö för lantbruk och miljö Greppa Näringen erbjuder kostnadsfri rådgivning som både lantbrukare och miljön tjänar på. Målen är minskade utsläpp av klimatgaser, minskad övergödning och säker användning av växtskyddsmedel.

Läs mer

FAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER

FAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER FAKTABLAD Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER Ekologiska livsmedel - Maträtt sida 2 Ekologiska livsmedel - Maträtt Här beskriver vi ekologisk produktion av mat. Det finns många varianter av matproduktion

Läs mer

Lönsamheten i ekologisk produktion

Lönsamheten i ekologisk produktion EKOfakta! Lönsamheten i ekologisk produktion Projekt Ökad svensk ekologisk produktion FAKTAKOMPENDIUM 4 AV 4 FAKTAKOMPENDIUM NR. ÖKAD SVENSK PRODUKTION UNDERLAG, TEMA RESEARCH, & TEXTER 1 2 SVERIGE SOM

Läs mer

Rådgivningar i Greppa Näringen

Rådgivningar i Greppa Näringen Rådgivningar i Greppa Näringen Pernilla Kvarmo Jordbruksverket Vilka rådgivningar känner du till? Prata med grannen! 1 Vad styr innehållet i rådgivningarna? Krav och rekommendationer i Greppa Näringen

Läs mer

Jordbruksinformation Starta eko. ungnöt

Jordbruksinformation Starta eko. ungnöt Jordbruksinformation 2 2016 Starta eko ungnöt Foto: Mats Pettersson Börja med ekologisk produktion av ungnöt Text: Dan-Axel Danielsson, Jordbruksverket Allt fler vill köpa ekologiskt nötkött. I Sverige

Läs mer

Jordbruksinformation 8 2010. Starta eko Frukt

Jordbruksinformation 8 2010. Starta eko Frukt Jordbruksinformation 8 2010 Starta eko Frukt Börja odla ekologisk frukt Text och foto: Johan Ascard, Jordbruksverket Det är stor efterfrågan på ekologisk frukt. Med rätt odlingsteknik går det att få stabila

Läs mer

Författare Andresen N. Utgivningsår 2010

Författare Andresen N. Utgivningsår 2010 Bibliografiska uppgifter för Starta eko. Mjölk Författare Andresen N. Utgivningsår 2010 Tidskrift/serie Jordbruksinformation Nr/avsnitt 2 Utgivare Jordbruksverket (SJV) Huvudspråk Svenska Målgrupp Praktiker,

Läs mer

Ekologisk djurproduktion

Ekologisk djurproduktion Ekologisk djurproduktion Introduktionskurs för rådgivare Uppsala, 2016-01-20 Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216 Mjölk loket i den ekologiska

Läs mer

Kort introduktion till

Kort introduktion till Kort introduktion till beräkningsverktyget Maria Berglund HS Halland maria.berglund@vxa.se tel. 035-465 22 En del i Klimatkollen Förenklat Carbon footprint av en hel gård (ton CO 2 -ekv) Vad stort/smått,

Läs mer

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling 165 I kapitel 11 redovisas uppgifter från KRAV om ekologisk odling inom jordbruk och trädgård samt ekologisk djurhållning. Statistik rörande miljöstöd för ekologisk odling redovisas i kapitel 9. Sammanfattning

Läs mer

Checklista för bekämpningsmedelstillsyn i jordbruket 2015

Checklista för bekämpningsmedelstillsyn i jordbruket 2015 Checklista för bekämpningsmedelstillsyn i jordbruket 2015 Administrativa uppgifter Besöksdatum Fastighetsbeteckning Verksamhetsutövare Person- /organisationsnummer Adress Telefon Mejladress Inspektör Närvarande

Läs mer

Omläggning till ekologisk grönsaksodling

Omläggning till ekologisk grönsaksodling Ekologisk odling av grönsaker på friland Omläggning till ekologisk grönsaksodling förutsättningar och strategi Foto: Åsa Rölin Omläggning till ekologisk grönsaksodling förutsättningar och strategi Text

Läs mer

Integrerat Växtskydd Regelverk och tillsyn

Integrerat Växtskydd Regelverk och tillsyn Integrerat Växtskydd Regelverk och tillsyn Alf Djurberg, Rådgivningsenheten, Linköping Regelverk Rådgivning Skilj på Regelverk Grundkrav som alla måste uppnå Rådgivning ex Greppa modul - Möjlighet att

Läs mer

Integrerat Växtskydd Regelverk och tillsyn

Integrerat Växtskydd Regelverk och tillsyn Integrerat Växtskydd Regelverk och tillsyn Agneta Sundgren, Växt och Miljöavdelningen Jordbruksverket Rådgivarfortbildning Ultuna 20141119 Regelverk Rådgivning Skilj på Regelverk Grundkrav som alla måste

Läs mer

Jordbruksinformation 7 2010. Starta eko Växtodling

Jordbruksinformation 7 2010. Starta eko Växtodling Jordbruksinformation 7 2010 Starta eko Växtodling Strängläggning av en fin rajsvingelfrövall i Dalsland. Börja med ekologisk växtodling Text och foto: Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket Det finns

Läs mer

Är Sverige konkurrenskraftigt inom eko? -helikopterperspektivet. Ulrik Lovang, Lovang Lantbrukskonsult

Är Sverige konkurrenskraftigt inom eko? -helikopterperspektivet. Ulrik Lovang, Lovang Lantbrukskonsult Är Sverige konkurrenskraftigt inom eko? -helikopterperspektivet Ulrik Lovang, Lovang Lantbrukskonsult www.lovanggruppen.se Lovanggruppen Lovang Lantbrukskonsult AB Startades 1981 av Torbjörn Lovang Ulrik

Läs mer

Bekämpningsmedel i jordbruket 2015

Bekämpningsmedel i jordbruket 2015 Bekämpningsmedel i jordbruket 2015 Tillsynsprojekt om integrerat växtskydd, sprutjournaler och preparat Förra året deltog Kalmar kommun i tillsynsprojektet om Integrerat växtskydd som Jordbruksverket och

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Ekologisk grönsaksodling - mål, omfattning och trender

Bibliografiska uppgifter för Ekologisk grönsaksodling - mål, omfattning och trender Bibliografiska uppgifter för Ekologisk grönsaksodling - mål, omfattning och trender Författare Ascard J. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Ingår i... Utgivare Ekologisk odling av grönsaker på friland.

Läs mer

Kokbok till Översyn av dränering 14D

Kokbok till Översyn av dränering 14D Sida 1(7) Kokbok till Översyn av dränering 14D KRAV: Lantbrukaren ska ha fått startbesök (1Aa). GRUNDFÖRUTSÄTTNINGAR: Vid rådgivningen ska eventuella täckdikningsplaner, plankartor och profilritningar

Läs mer

Krav och rekommendationer

Krav och rekommendationer Krav och rekommendationer 2018 2020 Dokumentets status... 4 Syfte... 4 Målgrupp... 4 Kompetensutveckling inom Greppa Näringen (delåtgärd 1.1 i Landsbygdsprogrammet)... 5 Introduktion för rådgivningsmedlemmar

Läs mer

Ekologisk grönsaksodling

Ekologisk grönsaksodling P7-23Ekologisk odling2009.qxd:1 09-11-05 10.47 Sida 1 Ekologisk odling av grönsaker på friland Ekologisk grönsaksodling mål, omfattning och trender P7-23Ekologisk odling2009.qxd:1 09-11-05 10.47 Sida 2

Läs mer

Omställning. av Åsa Rölin

Omställning. av Åsa Rölin LING PÅ D O S K A S N Ö R G EKOLOGISK Omställning av Åsa Rölin FRILAND Omställning - förutsättningar och strategi Text: Åsa Rölin, Hushållningssällskapet, Skaraborg Foto framsida: Elisabeth Ögren En ekologisk

Läs mer

Ekologisk mjölkproduktion = ekonomisk produktion? Bra att veta! Torbjörn Lundborg Växa Sverige Per Larsson Kårtorp

Ekologisk mjölkproduktion = ekonomisk produktion? Bra att veta! Torbjörn Lundborg Växa Sverige Per Larsson Kårtorp Ekologisk mjölkproduktion = ekonomisk produktion? Bra att veta! Torbjörn Lundborg Växa Sverige Per Larsson Kårtorp Var vi befinner oss i Landet Ekologisk mjölkproduktion I Västra Götaland och här ligger

Läs mer

Senaste nytt om herbicidresistens

Senaste nytt om herbicidresistens Integrerad ogräsbekämpning Senaste nytt om herbicidresistens Linköping 27 november 2013 Anders TS Nilsson Sveriges Lantbruksuniversitet Inst. för biosystem och teknologi Växtskydd i förändring Konventionell

Läs mer

Krav och rekommendationer inom Greppa Näringen verksamhetsåret 2010 Bilaga till beslut 2009-11-18

Krav och rekommendationer inom Greppa Näringen verksamhetsåret 2010 Bilaga till beslut 2009-11-18 Bilaga 1 Krav och rekommendationer inom Greppa Näringen verksamhetsåret 2010 Bilaga till beslut 2009-11-18 Dokumentets status Den verksamhet som finansieras av de återförda miljöskatter och som tilldelats

Läs mer

Egen åker (ha) Arrendeåker (ha) Övrig produktionsareal m 2

Egen åker (ha) Arrendeåker (ha) Övrig produktionsareal m 2 EKOPLAN Ändringsdatum avser den tidpunkt då planen senast ändrades eller kompletterades Datum för uppgörande Ändringsdatum Ändringsdatum 1. UPPGIFTER OM GÅRDEN Gårdens namn Ansvarsperson för produktionen

Läs mer

Vad har vi åstadkommit? Stockholm Stina Olofsson, Jordbruksverket

Vad har vi åstadkommit? Stockholm Stina Olofsson, Jordbruksverket Vad har vi åstadkommit? Stockholm 181108 Stina Olofsson, Jordbruksverket Innehåll N, P och K -flöden Grödfördelning Djurslag Stallgödselslag Spridningstidpunkter Jordart Bearbetning Beräknad ammoniakförlust

Läs mer

Grunddata. 0.1 Jordartsfördelning 0.3 Inriktning (markera med kryss) 0.2 Markvärden - genomsnitt 0.4 Speciella data. 0.

Grunddata. 0.1 Jordartsfördelning 0.3 Inriktning (markera med kryss) 0.2 Markvärden - genomsnitt 0.4 Speciella data. 0. Grunddata Namn: 0.1 Jordartsfördelning 0.3 Inriktning (markera med kryss) Jordart Andel konventionell Svagt leriga jordar (< 5 % ler) Växtodling < 25 % ekologisk Leriga jordar (5-15 % ler) 25-90 % ekologisk

Läs mer

Genetiskt modifierade grödor regler vid odling i Sverige

Genetiskt modifierade grödor regler vid odling i Sverige Genetiskt modifierade grödor regler vid odling i Sverige Innehåll Du som ska odla en GM-gröda... 4 Informera dina grannar................................. 4 Anmäl din odling till Jordbruksverket.......................

Läs mer

Hushållningssällskapet Rådgivning Agri

Hushållningssällskapet Rådgivning Agri Hushållningssällskapet Rådgivning Agri Östergötland, Kalmar, Kronoberg, Blekinge 35 personer Rådgivning, fältförsök, utvecklingsprojekt HIR-individuell rådgivning, grupprådgivning, Greppamiljörådgivning

Läs mer

Greppa Näringen. lantbruket på väg mot miljömålen

Greppa Näringen. lantbruket på väg mot miljömålen Greppa Näringen lantbruket på väg mot miljömålen Projektet är ett samarbete mellan Jordbruksverket, länsstyrelserna, LRF och många olika företag i lantbruksnäringen. Projektet styrs av en styrgrupp och

Läs mer

Samrådsunderlag inför planerad ansökan för. kläckäggsproduktion

Samrådsunderlag inför planerad ansökan för. kläckäggsproduktion Samrådsunderlag inför planerad ansökan för kläckäggsproduktion Övraby Lantbruk AB Övraby 110 385 50 Söderåkra Hushållningssällskapet Flottiljvägen 18 392 41 Kalmar beate.leggedor@hushallningssallskapet.se

Läs mer

Remiss, förslag till nya regler i kapitel 16 Import och införsel:

Remiss, förslag till nya regler i kapitel 16 Import och införsel: 1 februari 2016 Remiss, förslag till nya regler i kapitel 16 Import och införsel: - Korrigering av tilläggskrav för animalieproduktion Svara senast 31 mars till regler@krav.se Hjälp oss att göra våra regler

Läs mer

Glyfosat. Uppgift 4 Samhällsekonomiska effekter och övergripande miljöeffekter som växtskyddsmedelslagstiftningen medför

Glyfosat. Uppgift 4 Samhällsekonomiska effekter och övergripande miljöeffekter som växtskyddsmedelslagstiftningen medför Glyfosat Ur VSR:s handlingsplan 2017-2019 Uppgift 4 Samhällsekonomiska effekter och övergripande miljöeffekter som växtskyddsmedelslagstiftningen medför - förändringar i lagstiftning, rättspraxis, EU-processer,

Läs mer

2014-11-14. Greppa Näringen Utfodringsmoduler. Vilka län är med? = alla. Greppa Näringen ger rådgivning som både lantbrukare och miljö tjänar på

2014-11-14. Greppa Näringen Utfodringsmoduler. Vilka län är med? = alla. Greppa Näringen ger rådgivning som både lantbrukare och miljö tjänar på Greppa Näringen Utfodringsmoduler Lite överblick över utvecklingen Vilka län är med? = alla Steg 1 2001, Skåne, Halland och Blekinge Steg 2 2003, Västra Götaland, Kalmar och Gotland Steg 3 2005, Östergötland,

Läs mer

Så här fortsätter Greppa Näringen

Så här fortsätter Greppa Näringen Så här fortsätter Greppa Näringen Växjö 2016-12-07 Stina Olofsson, Jordbruksverket -kostnadsfri rådgivning och information som både lantbrukaren och miljön tjänar på Vad är Greppa Näringen? -arbetet sker

Läs mer

Krav och rekommendationer för Greppa Näringens verksamhet 2015-2017 Bilaga till beslut 2015-06-09

Krav och rekommendationer för Greppa Näringens verksamhet 2015-2017 Bilaga till beslut 2015-06-09 Bilaga 1 Krav och rekommendationer för Greppa Näringens verksamhet 2015-2017 Bilaga till beslut 2015-06-09 Dokumentets status Krav och rekommendationer är utarbetade av Jordbruksverket, efter samråd med

Läs mer

TID exempel. TID exempel kontoplan. En gård, liten detaljering

TID exempel. TID exempel kontoplan. En gård, liten detaljering TID exempel kontoplan Generellt Detta avsnitt visar olika exempel hur tid redovisningens konto kan vara uppbyggda. Här visas 3 exempel: - Tidredovisning egen gård, lite detaljer - Tidredovisning maskinsamarbete

Läs mer

Reglerna i detta kapitel gäller för produkter som odlas på friland, t ex spannmål, trindsäd, potatis, grönsaker, frukt och bär.

Reglerna i detta kapitel gäller för produkter som odlas på friland, t ex spannmål, trindsäd, potatis, grönsaker, frukt och bär. 3 VÄXTODLING Reglerna i detta kapitel gäller för produkter som odlas på friland, t ex spannmål, trindsäd, potatis, grönsaker, frukt och bär. Målet med reglerna är att minska klimatpåverkan i växtodlingen.

Läs mer

Fosfor användning och balanser. Stina Olofsson, Greppa Näringen, Jordbruksverket Linköping

Fosfor användning och balanser. Stina Olofsson, Greppa Näringen, Jordbruksverket Linköping Fosfor användning och balanser Stina Olofsson, Greppa Näringen, Jordbruksverket Linköping 19-01-17 Sverige var tidigt ute med att reglera fosfortillförseln 1983 kom regler om lagring och spridning av stallgödsel

Läs mer

Greppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Greppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Greppa Näringen Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Karlskrona 22 april Vad är Greppa Näringen? Resultat för Blekinge Skyddszoner och fosforläckage Material från Greppa Näringen Allmänt Rådgivningsprojekt

Läs mer

Rådgivningsföretagets logga. Lantbrukarens namn Adress Telefonnr. Uppföljning 1B

Rådgivningsföretagets logga. Lantbrukarens namn Adress Telefonnr. Uppföljning 1B Rådgivningsföretagets logga SAMnr Lantbrukarens namn Adress Telefonnr Besöksdatum Uppföljning 1B Sammanfattning Gården är på 140 ha med ren växtodling. Grödorna som odlas är potatis, råg, maltkorn, höstvete,

Läs mer

Klimatkollen växtodlingsgård 20A

Klimatkollen växtodlingsgård 20A Besöksdatum SAMnr Lantbrukarens namn Adress Postnr Postort Klimatkollen växtodlingsgård 20A Sammanfattning På en växtodlingsgård är det kväveeffektivitet och energieffektivitet som är riktigt viktigt att

Läs mer

Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion

Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216

Läs mer

Sida 1(6) 2012-11-19

Sida 1(6) 2012-11-19 Sida 1(6) Kokbok till Kvävestrategi 11Aa och 11Ab Kokboken är tänkt som hjälp hur man ska lägga upp ett besök. Den behöver inte följas till punkt och pricka utan det är upp till dig som rådgivare att anpassa

Läs mer

Jordbruksinformation Starta eko. dikor

Jordbruksinformation Starta eko. dikor Jordbruksinformation 1 2016 Starta eko dikor Foto: Urban Wigert Börja med ekologisk dikoproduktion Text: Dan-Axel Danielsson, Jordbruksverket Allt fler vill köpa ekologiskt kött. Därför ökar efterfrågan

Läs mer

Villkor för genomförande av aktiviteter för kompetensutveckling inom landsbygdsprogrammet

Villkor för genomförande av aktiviteter för kompetensutveckling inom landsbygdsprogrammet 1 (7) Juli 2011 Detta dokument gäller i: Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Örebro län Västmanlands län Villkor för genomförande av aktiviteter för kompetensutveckling inom landsbygdsprogrammet

Läs mer

Kokbok till modul 14D Översyn av dränering KRAV: Lantbrukaren ska ha fått startbesök (1Aa).

Kokbok till modul 14D Översyn av dränering KRAV: Lantbrukaren ska ha fått startbesök (1Aa). Sida 1(8) Kokbok till modul 14D Översyn av dränering KRAV: Lantbrukaren ska ha fått startbesök (1Aa). GRUNDFÖRUTSÄTTNINGAR: För att rådgivning ska vara aktuell ska syftet vara att underhålla dräneringen

Läs mer

Friska nötkreatur ger välmående gårdar

Friska nötkreatur ger välmående gårdar Friska nötkreatur ger välmående gårdar Vi kan Nöt! Med sju veterinärer och tre husdjursagronomer specialiserade inom nötköttsproduktion har vi en unik kompetens. Vi kan hjälpa dig med allt från att förebygga

Läs mer

Varför fånggrödor? Fånggrödor och miljömålen. Slutsatser efter års forskning och försök. Varför fånggrödor?

Varför fånggrödor? Fånggrödor och miljömålen. Slutsatser efter års forskning och försök. Varför fånggrödor? Varför fånggrödor? Fånggrödor och miljömålen 1970-talet t markstruktur och mullhalt Stina Olofsson, Jordbruksverket, 2008-09-1609 1980-talet kväveförsörjning i ekologisk odling 1990-talet Minskat läckage

Läs mer

Checklista för växtnäringstillsyn på hästgårdar upp till 100 djurenheter

Checklista för växtnäringstillsyn på hästgårdar upp till 100 djurenheter Checklista för växtnäringstillsyn på hästgårdar upp till 100 djurenheter Känsligt område Över 10 djurenheter Administrativa uppgifter 1. Fastighetsbeteckning Besöksdatum Fastighetsägare Församling Verksamhetsutövare

Läs mer

Dagens brukningspraxis och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Introduktionskurs Hallsberg

Dagens brukningspraxis och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Introduktionskurs Hallsberg Dagens brukningspraxis och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Introduktionskurs Hallsberg 2011-11-18 Vilka problemområden har vi? Alltid varit rätt att producera så mycket som möjligt

Läs mer

Vad innebär anpassad skala när fossila insatser ska ersättas med lokala ekosystemtjänster?

Vad innebär anpassad skala när fossila insatser ska ersättas med lokala ekosystemtjänster? 2010-11-23 Vad innebär anpassad skala när fossila insatser ska ersättas med lokala ekosystemtjänster? Lärdomar från det deltagardrivna forskningsprojektet Klimatsmart Lantbruk Johanna Björklund, CUL, SLU

Läs mer

Regional analys av Greppas växtnäringsdatabas. Cecilia Linge, Jordbruksverket Hans Nilsson, Länsstyrelsen i Skåne

Regional analys av Greppas växtnäringsdatabas. Cecilia Linge, Jordbruksverket Hans Nilsson, Länsstyrelsen i Skåne Regional analys av Greppas växtnäringsdatabas Cecilia Linge, Jordbruksverket Hans Nilsson, Länsstyrelsen i Skåne Databasen 13 4 växtnäringsbalanser 6 15 specifika gårdar 3 15 gårdar där det finns två balanser

Läs mer

Vad säger boksluten om ekoproduktion? Stefan Nypelius, LRF Konsult

Vad säger boksluten om ekoproduktion? Stefan Nypelius, LRF Konsult Vad säger boksluten om ekoproduktion? Stefan Nypelius, LRF Konsult MATERIAL FRAMTAGET AV : Jan Lagerroth LRF Konsult Telefon 0511-345845 Mail: jan.lagerroth@lrfkonsult.se Stefan Nypelius LRF Konsult 0498-206764

Läs mer

Det här gäller för träda och vall 2017

Det här gäller för träda och vall 2017 2017-07-18 Det här gäller för träda och vall 2017 Här får du samlad information om träda och om vall. De är grödor som på olika sätt kan påverka flera stöd som du söker. Det här gäller för träda På den

Läs mer

Biovinass i ekologisk grönsaks- och bär- odling på friland

Biovinass i ekologisk grönsaks- och bär- odling på friland Biovinass i ekologisk grönsaks- och bär- odling på friland - ett dokumentationsprojekt genomfört i samarbete med odlare från Dalarna, Västmanland och Västra Götaland under 2002. Kristina Homman, Länsstyrelsen

Läs mer

Denna konsekvensutredning följer Tillväxtverkets mall.

Denna konsekvensutredning följer Tillväxtverkets mall. 1(5) KONSEKVENS- UTREDNING Dnr 19-5984/12 2012-07-09 Miljöersättningsenheten Konsekvensutredning med anledning av förslag till ändring av Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2007:42) om kompensationsbidrag,

Läs mer

Vad säger boksluten om ekoproduktion? Jan Lagerroth, LRF Konsult

Vad säger boksluten om ekoproduktion? Jan Lagerroth, LRF Konsult Vad säger boksluten om ekoproduktion? Jan Lagerroth, LRF Konsult MATERIAL FRAMTAGET AV : Jan Lagerroth LRF Konsult Telefon 0511-345845 Mail: jan.lagerroth@lrfkonsult.se Stefan Nypelius LRF Konsult 0498-206764

Läs mer

Krav och rekommendationer

Krav och rekommendationer Krav och rekommendationer 2015 2017 Dokumentets status... 3 Syfte... 3 Målgrupp... 4 Kompetensutveckling inom Greppa Näringen (delåtgärd 1.1 i Landsbygdsprogrammet)... 4 Introduktion för rådgivningsmedlemmar

Läs mer

Omläggning av växtodlingen till ekologisk produktion

Omläggning av växtodlingen till ekologisk produktion Ekologisk växtodling Omläggning av växtodlingen till ekologisk produktion Foto: Jan Jensen Innehåll Inledning.................................................................... 3 Omläggningen kan delas

Läs mer

Ekologisk vallodling på Rådde gård 1997-2008 December 2008 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.

Ekologisk vallodling på Rådde gård 1997-2008 December 2008 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush. Ekologisk vallodling på Rådde gård - December Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.se 03-6186 Hushållningssällskapet Sjuhärads försöks- och demonstrationsgård Rådde ligger på västsidan

Läs mer

Minsta möjliga påverkan vad är det? Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund

Minsta möjliga påverkan vad är det? Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Minsta möjliga påverkan vad är det? Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Florsjön Östersjön Fördelning P Jordbruk Skogsbruk Övrigt Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund Sid 3 Lantbrukarnas Riksförbund Fosfor till

Läs mer

Ekologisk produktion lantbruk

Ekologisk produktion lantbruk Ekologisk produktion lantbruk Växtodling ann-marie.dock-gustavsson@jordbruksverket.se katarina.holstmark@jordbruksverket.se Djur dan-axel.danielsson@jordbruksverket.se niels.andresen@jordbruksverket.se

Läs mer

Axplock från Greppa Näringens fosforkampanj. Johan Malgeryd

Axplock från Greppa Näringens fosforkampanj. Johan Malgeryd Axplock från Greppa Näringens fosforkampanj Johan Malgeryd 2018-11-08 Vad ville vi? Länsstyrelserna och rådgivarna ska känna till vilka fosforrelaterade rådgivningar som erbjuds inom Greppa Näringen. vilka

Läs mer

Hur vi utnyttjar växtnäringen i Västmanland

Hur vi utnyttjar växtnäringen i Västmanland Hur vi utnyttjar växtnäringen i Västmanland Utvärdering av växtnäringsbalanser gjorda i Västmanlands län 2000-2004. Spara växtnäring Det är viktigt att spara på växtnäringen både för miljön och för ekonomins

Läs mer

2012-02- 01. Innehåll

2012-02- 01. Innehåll Innehåll Principer för ekologiskt lantbruk Rötning för produktion av biogas och biogödsel Effekter på växtodlings- och djurgårdar Rötning och grunder för ekologiskt lantbruk Slutsatser Andersson & Edström,

Läs mer

Krav och rekommendationer inom Greppa Näringen verksamhetsåren 2010 och 2011 Bilaga till beslut

Krav och rekommendationer inom Greppa Näringen verksamhetsåren 2010 och 2011 Bilaga till beslut Bilaga 1 Krav och rekommendationer inom Greppa Näringen verksamhetsåren 2010 och 2011 Bilaga till beslut 20100331 Dokumentets status Den verksamhet som finansieras av de återförda miljöskatterna och som

Läs mer

Prognos & Varning - och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralerna och Jordbruksverket. Sara Ragnarsson, Växtskyddscentralen, Jordbruksverket

Prognos & Varning - och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralerna och Jordbruksverket. Sara Ragnarsson, Växtskyddscentralen, Jordbruksverket Prognos & Varning - och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralerna och Jordbruksverket Sara Ragnarsson, Växtskyddscentralen, Jordbruksverket 2014-11-12 Integrerat växtskydd beskrivs i Artikel 14 Krav

Läs mer

Småskalig ekologisk odling oktober 2014 - september 2015

Småskalig ekologisk odling oktober 2014 - september 2015 Småskalig ekologisk odling oktober 2014 - september 2015 Kursinnehåll och preliminär planering www.farnebo.se Vem ska läsa kursen? Kursen vänder sig till dem som vill lära sig mer om ekologisk grönsaksodling

Läs mer

En lantbruksutbildning- tre nivåer

En lantbruksutbildning- tre nivåer Översikt av YH-utbildningen till Gårdsmästare/Driftledare Utbildningsanordnare Svalöfs Gymnasium och Önnestads Yrkeshögskola En lantbruksutbildning- tre nivåer GÅRDSMÄSTARE DRIFTLEDARE YRKESUTBILDAD LANTBRUK

Läs mer