Potentialutjämning/Skyddsutjämning

Transkript

1 Potentialutjämning/Skyddsutjämning Genom potentialutjämningen förbinds samtliga ledande system med varandra och får därmed samma potential. Spänningsdifferenser som kan uppstå mellan olika system undviks eller reduceras väsentligt med poten tialutjämning. Systemet ansluts till jord och får då optimal funktion. Ledande delar som kommer in i byggnaden förbinds till huvudpotentialutjämningen, så nära som möjligt där de kommer in i byggnaden. Vid ny- och ombyggnation ska samtliga ledande delar införas på samma ställe till fastigheten. I en potentialutjämnad byggnad minskar risken för farliga beröringsspänningar både ifrån det matande nätet men även för fel inom anläggningen. Krav Krav enligt Elinstallationsreglerna SS utg 2. Läs även Handbok 449: Potentialutjämning i industriella elanläggningar. I varje installation där skyddsutjämning används ska det finnas en huvud jord ningsskena. Till potentialutjämningsskenan skall enligt elinstallationsreglerna följande delar vara anslutna: Skyddsutjämningsledare. Jordtagsledare. Skyddsledare. Rörledningar av metall som förs in i byggnaden, t ex gas- och vattenledningar. Armeringsjärn i betong, där armeringen är berörbar och tillförlitligt sammankopplad. Främmande ledande delar som är del av byggnaden. Jordledare från överspänningsskydd. Om åskledarsystem finns ansluts även det. Följer du våra råd så klarar du föreskriftskraven. Nya begrepp Potentialutjämning är samlingsnamnet. Man delar in det i 2 områden. Skyddsutjämning = Potentialutjämning av skyddsskäl. Det tidigare begreppet huvudpotentialutjämning har ersatts med skyddsutjämning. Funktionsutjämning = Potentialutjämning av andra skäl än skyddsskäl. T ex driftsskäl. Färgmärkning av ledare för jordning och potentialutjämning, enligt Handbok 449 Ledare Förkortning Färg Skyddsledare PE Gul/grön Funktionsjordledare FE inte standardiserat 1 Skyddsutjämningsledare PB Gul/grön Funktionsutjämningsledare FB inte standardiserat 1 Neutralledare N Blå Kombinerad skydds- och neutralledare PEN Gul/grön 1 Inte gul/grön eller blå. 104

2 Kompletterande potentialutjämning För att förbättra potentialutjämningen kan man via ytterligare potentialutjämningsskenor sammankoppla andra ledande konstruktionsdelar inom fastigheten med varandra. Med kompletterande potentialutjämning menas led ande delar som egentligen inte utgör någon del av den elektriska installationen men som under normal drift eller vid fel, kan anta en elektrisk potential (normal jordpotential). Dessa delar bör ha en utjämningsförbindelse till potentialutjämningssystemet. Exempel på dessa delar är: I de nya Elinstallationsreglerna SS utg 2 är det ett krav på kompletterande potentialutjämning i badrum. För att bäst förstå vad som skall göras hänvisar vi till den kommenterade utgåvan som publicerades våren Här är ett utdrag: En lokal kompletterande skyddsutjämning enligt avsnitt ska utföras. Denna kompletterande skyddsutjämning ska omfatta skyddsledare som är anslutna till utsatta delar och berörbara främmande ledande delar i badrummet och/eller duschrummet. Hissar Stålkonstruktioner Kylanläggningar Ventilationskanaler Centralvärmeanläggning Kabelstegar mm Potentialutjämning i badrum Huvudpotentialutjämningssystem I samband med potentialutjämning bör man observera att det mellan ett potentialutjämnat och ett icke potentialutjämnat område blir en potentialskillnad. Den kompletterande skyddsutjämningen kan monteras utanför eller inne i badrummet och/ eller duschrummet, företrädesvis i närheten av den punkt där främmande ledande delar förs in i utrymmet. Anses uppfyllt om skyddsutjämning utförts vid matande gruppcentral, annars skall den göras lokalt i eller i anslutning till badrummet Tilläggsskydd: Kompletterande skyddsutjämning. Följande fordring gäller som tillägg: Där en ledande folie eller ett metallnät finns monterat ovanför eller under golvvärmeelementet respektive takvärmeelementet ska folien/nätet anslutas till skyddsutjämningssystemet. Åskledare Potentialutjämning OBS! Vid nyinstallation skall samtliga kablar och rör införas vid samma ställe i byggnaden. 105

3 Jordning Överspänningsskydd för el och tele/data skall anslutas till potentialutjämningsskenan och införas till fastigheten på samma ställe. Jordspetten bör slås ner minst 1 m ifrån byggnaden. Då grovskydd installeras bör de anslutas till jordspett eller ringlina. I åskledarstandarden SS-EN anges ett rekommenderat värde på <10Ω. Jordspett har goda egenskaper för avledning av lågfrekventa strömmar samt även högfrekventa då tilledningarna är korta. Jordningsresistansen för jordspett/jordlina kan beräknas efter denna formel: R=ρ/l R=jordelektrodens resistans (Ω) ρ=jordens resistivitet (Ωm) l=jordelektrodens längd (m) Jordningsresistans (Ω) Sand/lerblandning (ρ=100ωm) Matjord (ρ=500ωm) Sand/jordblandning (ρ=500ωm) Grus (ρ=1000ωm) ,5 2, Olika typer av jordning Jordspett Ringjordning Fundamentjord Utförande Ett eller flera jordspett drivs ner ovanpå varandra. Våra jordspett är utformade för montage på varandra utan tillbehör. Min dimension vid rör: Cu 20 mm Ø, Fe 25 mm Ø En lina i form av koppar eller stål grävs ner och förläggs runt byggnaden. Arean skall vara minst 50 mm 2 Cu eller 10 mm Ø Fe. En lina eller oftare plattjärn gjuts in i betongen i plattan. För-/Nackdelar Ger ett lågt ohmtal, enkelt och billigt. Optimalt att kombinera med ringlina. Ger förutom ett jordtag även ett markspänningsskydd. Krävs dock grävning. Metod som dock enbart är aktuell vid nybyggnation. Befintliga anläggningar I befintliga anläggningar kan man oftast inte göra på samma sätt som vid ett nybygge. Det enklaste är att använda jordspett eller dra en ringlina runt byggnaden på minst 50 mm 2 (se ovan). Till dessa ansluts i möjligaste mån ledningar till byggnadsdelar och andra metallföremål i byggnaden. Allt sammankopplas till en potentialutjämnings skena dit också överspänningsskydden ansluts. 106

4 Potentialutjämning av bottenplatta I platsgjutna bjälklag, väggar och pelare på varje våningsplan förläggs skyddsutjämningsledare som fästs till den nätformade armeringen. Utjämningsledarna bör vara av stållinor och minst ha arean 50 mm 2 /8 mmø. Förbindningen görs med skruv-, kläm- eller svetsförband. Avståndet mellan anslutningspunkterna bör vara <1m. ANM. Svetsförband till armeringsjärn får endast göras efter samråd med den byggnadsansvariga. Förbindningarna till armeringen ska anslutas till anslutningspunkter, t ex ingjutna gänghylsor i betongen. I pelare ska det finnas anslutningspunkter på varje våning. Ovanstående är hämtat ur Handbok 449. En tillförlitlig förbindning uppnås endast med klämförband. Man får en betydligt större kontaktyta. Anslutning via najning etc ger dålig kontakt. Ej godkänt, najning ger dålig kontakt. Stor anläggningsyta ger god kontakt, godkänt. Åskledare Potentialutjämning Kontaktplattan monterad innan gjutning. Anslutning mot järnbalk. 107

5 För att få en bra potentialutjämning och som uppfyller de nya reglerna krävs att man monterar på ett visst sätt. Det materiel som behövs kan ibland vara svårt att beräkna. Denna information förenklar beräkning och kalkylering av materielåtgången samt säkerställer att ni får rätt materiel. Materielåtgång för potentialutjämning av bottenplatta. Kan variera beroende på storlek på armeringsmattor mm. Area (m 2 ) Meter tråd E mm armering E Antal multiklämmor 8-10 mm armering E Antal kontaktplattor E Materiel Utförande Typbeteckning E-nummer Tråd av varmförzinkat stål. Z350 enl. EN mm Ø (50mm 2 ) m/rulle Multiklämma. För T-, kors- eller parallellanslutning. Varmförzinkat stål, för 8-10 mm Ø armering. Monteras med endast en M10 bult. Multiklämma. För T-, kors- eller parallellanslutning. Varmförzinkat stål, S för 4-6 mm Ø armering. Monteras med endast en M10 bult. Rostfri syrafast (V4A) kontaktplatta för ingjutning, för anslutning av armering, jordtag mm

6 Potentialutjämning av bottenplattor skall göras enligt följande: Samtliga armeringsmattor förbinds ordentligt med varandra via en galvaniserad tråd (E ) med minst 2 klämmor (E , 8-10 mm eller E , 4-6 mm armering)/matta. Tråden ansluts till rostfri kontaktplatta (E ), dels för att förenkla framtida anslutningar dels för att minimera galvanisk korrosion. Kontaktplattan ansluts sedan till potentialutjämningsskena. Potentialutjämning av bottenplatta Potentialutjämning av armering i vägg PUS-Paket (E ) för mindre fastigheter samt komplettering PUS-Paketet är ett paket för potentialutjämning/skyddsutjämning av mindre fastigheter som har en bottenplatta upp till 200 m 2. Paketet innehåller stållina, multiklämmor (för att fästa stållinan mot 4-6 mm armeringsmatta) samt rostfri kontaktplatta för smidig anslutning mot huvudjordningsskenan. Paketet innehåller: Ca 60 m varmförzinkad stållina, 8 mm/50 mm 2 (E ) 30 st multiklämmor av varmförzinkat stål 4-6/8 mm (E ) 1 st rostfri syrafast kontaktplatta (E ) Åskledare Potentialutjämning För att få en bra potentialutjämning och som uppfyller de nya reglerna krävs att man monterar på ett visst sätt. Det materiel som ingår i PUS-paketet uppfyller gällande krav både vad gäller materiel samt mängd. För större bottenplattor, ta fler paket eller använd lösa delar. Utförande Typbeteckning E-nummer PUS-Paket lina + klämmor PUS-SATS

7 Vid byggmöte informeras entreprenören att alla ledningar skall komma in på samma ställe. Råd vid planering och installation Informera om potentialutjämning och hur du vill att denna skall utföras. Nedan visas några exempel på utföranden som även kan kombineras: Med våra multi- och varioklämmor blir systemet flexibelt och lättarbetat. Avstånden mellan förbindningarna varierar. Viktigast är att samtliga armeringsmattor är ordentligt sammanfogade med varandra och minst 2 klämmor/matta. Vid flera nivåer ska det göras på den högsta nivån. Nivåerna förbinds med varandra. Skarvar i jorden ska korrosionskyddas, t ex med godkänd korrosionsskyddstape eller använd klämmor och lina i rostfritt. Tänk på att potentialutjämningsledare skall vara minst halva största skyddsledararean dock lägst 6 mm 2 och behöver ej vara större än 25 mm 2. Du kan använda koppar eller andra metaller. En galvad lina på 8 mm motsvarar ca 25 mm 2 Cu. En 10 mm motsvarande lina ger ledningsförmåga motsvarande ca 39 mm 2 Cu. Ett plattjärn på 30 x 3,5 mm motsvarar ca 52 mm 2 Cu. Om åskledare installeras på taket är det lämpligt med extra jordspett vid nedledarna, förutom att den skall anslutas till potentialutjämningen. Varmförzinkning av stål innebär normalt ett långvarigt korrosionskydd (hög luftfuktighet, aggressiv atmosfär inom industrin samt hög salthalt snabbar på). Uppkommer då olika materiel sammanfogas, men kan även uppstå mellan två metaller av samma ämne. Galvanisk korrosion Den oädlare metallen (anoden) angrips. En elektrolyt krävs, normalt vatten. Detta är en risk vid potentialutjämning t ex vid ihopkoppling av varmförzinkad stållina och ingjuten armering. Lösningen är att använda kontaktplattan eller en annan övergångsklämma av rostfritt stål. 110

8 Allmänt om åskledarsystem Åskledarens uppgift är att fånga in blixturladdningen och avleda blixtströmmen till mark utan att skada uppstår. För att åstadkomma ett effektivt skydd måste man sammankoppla åskskyddsanläggningen med husets installationer och större metallföremål. För skydd mot direktnedslag i TV-antenn kan den anslutas med en yttre åskledare utanpå byggnaden ner till ett jordtag (jordspett eller ringlina). Åskskyddsanläggningen omfattar följande delsystem: Takledarsystemet med åskfångare fångar in blixturladdningen och tar upp den energi som utvecklas i nedslagspunkten samt minskar kraftigt risken för antändning eller annan skada. Takledarsystemet skall på effektivaste sätt fördela blixtströmmen till nedledarsystemet. Nedledarsystemet leder ned blixtströmmen från takledarsystemet och fördelar strömmen till jordledarsystemet. Nedledarna får då inte bli så varma att de orsakar antändning eller sprängning. För träväggar hålls ett avstånd på minst 10 cm med fästet Jordledarsystemet avleder blixtströmmen till jord. Jordledarsystemet skall vara så placerat att risken för uppkomst av skador på andra installationer i marken genom sidourladdningar eller korrosion blir så liten som möjligt. Dessutom är det ett krav att vid åskledarsystem skall överspänningsskydd installeras. Mer om detta finns att läsa i den nya svenska åskskyddsstandarden SS-EN Åskledare Potentialutjämning Minmiarea för jordtagsledare i marken enligt SS-EN Jordspett Koppar Solid 15 mm Ø Rör 20 mm Ø Stål Solid 16 mm Ø Rör 25 mm Ø Tråd 50 mm 2 10 mm Ø Ringlina Ringledarjordning skall läggas som en sluten ring runt byggnadens fundament. Avståndet skall vara 0-5 m (riktvärde ca 2 m) från fundamentet och minst 0,5 m djupt. Skarvar i jorden skall korrosionskyddas, t ex med godkänt korrosionsskyddsband (tape) eller skarvhylsor av samma materiel som ringlinan. 111

9 Val av material Ovan jord kan aluminium användas som ledare för blixtströmmen. Även rostfritt stål, varmförzinkat stål, kop par eller eventuellt speciallegeringar av dessa metaller kan användas. Aluminium är ofta ett bra val då det är lättarbetat samt leder åskströmmen bra. Korrosions- och mekaniska risker gör att aluminium endast bör användas i form av tråd eller band. Under jord kan galvaniserad stållina användas men rostfri ståltråd eller -band har längre livslängd. Koppar i jord är mycket motståndskraftig mot korrosion men kan förorsaka angrepp på ledningar av annat materiel i marken, t ex stål- eller blymantlade kablar och gas- eller vattenledningar. Koppar bör därför inte användas utan speciella skyddsåtgärder om risk för korrosion på ledningar föreligger. Detta innebär i praktiken att stål (rostfritt) bör väljas i största möjliga utsträckning. Material Blixtledarna/nedledarna som går från taket och ner till jord leder de största strömmarna. Genom att förbinda åskledarna med potentialutjämningsledarna fördelar man strömmarna och utjämnar spänningar och förhindrar gnistor. Ifall takplåten används som del av systemet bör följande minimivärden uppfyllas (enligt SS-EN 62305) : Stålplåt 0,5 mm Aluminiumplåt 0,65 mm Kopparplåt 0,5 mm Detta kräver dock att taket är svetsat eller ihopfogat på liknande sätt. Våra produktspecialister hjälper gärna till med dimensionering. Mer om jordning och potentialutjämning finns under kapitlet: Potentialutjämning. Materialtabell Följande tabell är till hjälp för att avgöra vilka material som passar ihop. Detta under normala förutsättningar, dvs att inga aggressiva ämnen kan påverka t ex från luften. Varmförzinkat Aluminiumlegering Koppar Rostfritt stål stål / Aluminium Varmförzinkat stål JA JA NEJ JA Aluminiumlegering / Aluminium JA JA NEJ JA Koppar NEJ NEJ JA JA Rostfritt stål JA JA JA JA 112

10 Åskledarsystem riskanalys/klassindelning Åskledare - sammanfattning En åskledaranläggning delas in i 4 olika klasser. Valet görs antingen av att man bestämmer sig för en viss klass eller så gör man en riskanalys för att därigenom komma fram till ett val. α ( ) I II III IV Förklaringar: Skyddsvinkel - Vinkeln mellan uppfångare och den byggnad som skall skyddas. Ju högre mast ju större yta av byggnaden täcks. Se bilder. Skyddsklass - indelning beroende på hur väl man vill skyddda sin anläggning. Ledningsavstånd - avstånd mellan nedledare. Effektivitet - Till hur många procents sannolikhet är man helt skyddad h (m) Skyddsklotsradie - radie på en tänkt boll som rullar över byggnaden, där bollen träffar där slår blixten troligast ner. Masknät - rutstorlek på takledarsystemet. För klass I-II skall överspänningsskyddet klara 25kA 10/350µs, vid klass III-IV är kravet min 12,5kA 10/350µs. (table 5 i standarden). Följande tabell visar mycket kortfattat vad man bör tänka på inom åskledarmontering. Åskledare Potentialutjämning Skyddsklass Effektivitet Ledningsavstånd Skyddsklotsradie Masknät Erforderligt överspänningsskydd I 98% 10 m 20 m 5 x 5 m ED150 / ED250 II 95% 10 m 30 m 10 x 10 m ED150 / ED250 III 90% 15 m 45 m 15 x 15 m ED60 / ED150 / ED250 IV 80% 20 m 60 m 20 x 20 m ED60 / ED150 / ED

11 Dimensionering av åskledare Area hos tak-, ned- och anslutningsledare mm 2 Area hos blixtjordtagsledare mm 2 Area hos uppfångarstång mm 2 Koppar Stål (10 mm Ø) 50 Rostfritt stål (10 mm Ø) 50 Aluminium OBS! Minimiarea för åskledare oavsett metall är nu 50 mm 2. Teknisk information för konstruktörer Standarder inom åskledarsystem och potentialutjämning som bör ligga till grund för planering är svensk standard SS-EN Produkterna skall uppfylla kraven inom t ex area, korrosionsskydd, elektrisk förbindning och mekanisk hållfasthet. Gårdagens metoder inom åskledarsystem är ofta helt otillräckliga. En del produkter är tekniskt omoderna och har en korrosionstålighet som inte klarar dagens miljökrav. Galvaniserad lina som används som nedledare eller jordlina, korroderar och är inte funktionsduglig efter en kortare tid. Vår erfarenhet inom åskskyddsanläggning motiverade oss att fram en helt ny serie produkter som tekniskt och kvalitativt uppfyller de höga krav man bör ställa. Många av våra uppfinningar är idag standard i branschen. Vi kan idag erbjuda ett komplett program i rostfritt stål, aluminium, koppar och varmförzinkat stål. Tack vare vår långa erfarenhet kan vi åskskydd. Då kunskap är oerhört viktigt inom åskskydd ger det er en stor trygghet. Kontakta oss med era åskskyddsproblem. Många åskledarsystem t ex på kyrkor eller andra höga byggnader är svårtillgängliga. Systemet är utsatt för stora mekaniska påfrestningar och skall därför vara gjort av hög kvalitet. Komponenter gjorda av plast skall inte användas vid industriapplikationer med stora snömassor eller vid kraftigt förorenad omgivning. Informationen kring applikationer för våra produkter är endast avsedda som produktspecifik information. Applikationsexemplen i diagram mm är resultatet av många års erfarenhet och bör efterföljas. Förklaring till de olika typerna av nedledarfästen De flesta fästen som har niro-clip funktionen kan erhållas i 2 versioner: Fixerad (standard) innebär att linan sitter fast i fästet. Lös innebär att linan kan löpa fritt vilket behövs vid längre distanser då linans längd kan expandera beroende på temperatur. Avstånd mellan fästen Normalt avstånd mellan åskledarfästen är ca 1st/m. Takfästen monteras gärna med max detta avstånd eller ca 0,8-1m per fäste medan nedledarfästen kan monteras med dryga avståndet 1st/m. Men riktmärket är 1st/m. Vid stora anläggningar skall expansionsenheter monteras ungefär var 20:e meter. 114

12 Multifunktionella produkter Framgång inom modernt åskskyddsbyggande Tidigare var man tvungen att använda ett stort antal produkter för att kunna montera ett åskledarsystem. Detta för att kunna hitta rätt förbindning och hållare för den speciella applikationen. Idag kan man med ett mycket mindre antal produkter t o m få en bättre åskledarinstallation. Orsaken är de multifunktionella klämmorna. De multifunktionella klämmorna ger följande fördelar: Förenklad planering och kalkylering Minskad montagetid Mindre lagerhållning och kapitalbindning Idén med de multifunktionella produkterna är att den individuella produkten är designad som en produkt med många olika applikationer. Vi pratar om system och inte produkter. Multiklämma Original-Multi-Klämman - en uppfinning av Pröpster från Miljoner monterade genom åren. Världens mest använda blixtskyddsprodukt. - Universellt användbar som T-, kors, parallell och skarvanslutning. T-koppling Korskoppling Parallell Skarvning Klämma Ledare/ plåtskarv Varioklämma Original-Vario-System - en kostnadseffektiv och praktisk lösning för anslutning av olika ledare. Alla delar är utbytbara och tillverkas genom pressteknik. Ø 8-10/8-10 Ø 8-10/16 Ø 8-10/30x3,5 30x3,5/30x3,5 Ø 8-10/40x4 40x4/40x4 Diagonalklämma Det monteringsvänliga anslutningssystemet för jordanslutningar, platt och rundledare. Fördelar: kostnadsbesparande enkelt montage 2st M 10 x 30 bultar, varmförzinkade platt/platt platt/platt platt/platt+rund rund/rund (Ø10) platt/platt + rund koppling korskoppling parallell anslutn korskoppling parallell anslutn Åskledare Potentialutjämning Niro-Clip Niro-Clip-snäppfästet - helt i rostfritt - som tak- och väggfäste. 100% väderbeständig maximal mekanisk hållfasthet med lös eller fast ledaranslutning Bimetall Det ideala systemet - i enlighet med VDE-standarder - för alla förbindningar mellan olika materiel. Fördelar: Korrosionsfri anslutning mellan kopparlinor och materiel av andra materiel, t ex aluminium och varmförzinkat stål. För potentialutjämningsskenor, takfönster, mätpunkter, och metallkonstruktioner. Multiklämma Varioklämma Hängränneklämma Falsklämma 115

13 Potentialutjämning respektive åskledare behövs i en mängd olika anläggningar. Här följer några utsatta områden där vi kan erbjuda Applikationer lösningar. Dessutom är vi en helhetsleverantör i och med att vi även erbjuder överspänningsskydd samt UPS-lösningar. Villor, lantbruk och industribyggnader mm Potentialutjämning av villor görs enkelt med PUS paketet (E ). Innehåller vad som behövs för en bottenplatta upp till ca 200m 2. När det gäller lantbruk och industrifastigheter kan man ta hjälp av åtgångstabellen. Radiobasstationer, pumpstationer och kraftstationer Åtgärder för dessa anläggningar är potentialutjämning av bottenplattan samt att ringlina förläggs. För pumpstationer bör röranslutningar installeras. Helst i rostfritt pga livslängd men även för att undvika stöldrisken av synliga linor mm. Järnvägsapplikationer Det mycket utsatta läget gör det viktigt med speciallösningar för den svenska järnvägen. Särskilt potentialutjämningsmateriel för järnvägsapplikationer som används vid broar och tunnlar finns också i programmet. Här har vi ett komplett program järnvägsgodkända produkter för potentialutjämning. 116

14 Vindkraft Fundamentet är mycket viktigt med avseende på jordning, potentialutjämning samt åskskydd. Vi har stor erfarenhet inom detta område och har färdiga systemlösningar av olika metaller. Solcellsanläggningar Det mycket utsatta läget gör det viktigt att skydda solcellsanläggningar. För solcellsinstallationer har vi åskledarmateriel som är väl lämpat antingen för att skydda anläggningen eller hela fastigheten Bensinstationer Inom detta område som är riskfyllt och därför Ex klassas har vi materiel för både potentialutjämning samt åskskydd. Vi har medverkat både vid etanolsatsningen och biogasanläggningar med potentialutjämningsmateriel och jordning. Här är krav på kompletterande potentialutjämning. Se även separat Ex handbok 427. Åskledare Potentialutjämning 117

15 Ringledarjordning Ringledarjordning förläggs som en sluten ring runt byggnadens fundament. Avståndet från fundamentet ska vara minst 0,5 m (riktvärde ca 2 m) och djupet minst 0,5 m. En förbindningsledare dras in i byggnaden och kopplas till huvudjordningsskenan Åskledarsystem 1 Åskledarlina, Al 2 Ringlina, Cu eller Fe 3 Expansionsenhet 4 Uppfångare 5 Fäste för uppfångare 6 Uppfångare 7 Betongfot för uppfångare 8 Skyddsplatta för uppfångare 9 Klämma för uppfångare/lina 10 Takfäste 11 Multiklämma 12 Nedledarfäste 13 Mätkoppling 118