Förstärkt tillsyn av kommunernas insatser till personer med psykisk funktionsnedsättning

Transkript

1 Förstärkt tillsyn av kommunernas insatser till personer med psykisk funktionsnedsättning Delrapport 2011

2 Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det innebär att du måste ha upphovsmannens tillstånd för att använda dem. Publicerad maj,

3 Förord Regeringen gav åren 2008 och 2009 länsstyrelserna och Socialstyrelsen i uppdrag att gemensamt fortsätta den tillsyn och det utvecklingsarbete som inleddes inom ramen för det Nationella programmet för tillsyn i projektet Kommunernas insatser för personer med psykiska funktionshinder under åren Den förstärka tillsynen av kommunernas och landstingens/regionernas insatser till personer med psykisk funktionsnedsättning har pågått under åren 2009 och 2010 och fortsätter under Uppdraget ska slutredovisas senast den 1 maj En delrapportering av 2009 års tillsyn har gjorts i rapporten Social tillsyn länsstyrelsernas iakttagelser under 2008 och 2009, daterad juni Denna delrapport är en nationell redovisning av den tillsyn som bedrivits under I rapporten redovisas de brister som framkommit vid granskning av kommunernas och landstingens/regionernas insatser till personer med psykisk funktionsnedsättning. Rapporten har utformats så att den kan användas av beslutsfattare och personal i kommuner och landsting/regioner men kan även vara av intresse för brukarorganisationer och vård- och omsorgstagare. Rapporten har tagits fram av Margaretha Addén Mårtensson, inspektör, region öst. Projektledare för uppdraget under 2011 är Maj-Britt Martinsson, region sydöst, och Margaretha Addén Mårtensson. Håkan Ceder Ställföreträdande generaldirektör 3

4 4

5 Innehåll Förord 3 Sammanfattning av resultat 7 Inledning 8 Bakgrund 8 Syfte och avgränsningar 8 Tillsynens inriktning och omfattning 9 Vad har granskats och hur? 11 Integrerad tillsyn av socialtjänst och hälso- och sjukvård 11 Tillsyn av socialtjänsten 11 Resultat 13 Del ett - Överenskommelser om samarbete och individuell plan 13 Del två - Tillsyn av socialtjänsten 14 Fortsatt tillsyn under Bilaga - Granskade kommuner och landsting/regioner Del ett - Överenskommelse om samarbete och individuell plan 20 Del två - Granskning av socialtjänsten 20 5

6 6

7 Sammanfattning av resultat Socialstyrelsen har på grund av det omfattande förändringsarbete som övertagandet av tillsynen över socialtjänsten inneburit inte kunnat bedriva tillsyn i den omfattning som planerats för Tillsynen av kommunernas insatser till personer med psykisk funktionsnedsättning har därför avgränsats till 31 kommuner. I 8 av dessa har tillsynen haft fokus på om kommuner och landsting/regioner har ingått en överenskommelse om samarbete och om individuella planer upprättats för enskilda. I 17 kommuner har granskning genomförts av socialtjänstens insatser för målgruppen och i 6 kommuner har granskningen endast omfattat journalföring under handläggning och journalföring under genomförande av insatser. Tillsynen av kommunernas och landstingens/regionernas insatser till personer med psykisk funktionsnedsättning visar att det finns betydande brister inom aktuella granskningsområden. De i lag givna bestämmelserna om att kommuner och landsting ska ingå en överenskommelse om samarbete har inte fått genomslag i samtliga granskade kommuner och landsting/regioner. En individuell plan som ska upprättas om kommunen eller landstinget bedömer att den behövs för att den enskilde ska få sina behov tillgodosedda, och om den enskilde samtycker, upprättas ytterst sällan. Det finns brister i kommunernas handläggning av bistånd/ insatser samt dokumentation som medför att kravet på rättssäkerhet inte uppfylls för den enskilde. 7 av 17 granskade kommuner saknar helt ett ledningssystem för kvalitet enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (2006:11) om ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS. Inventeringar för att skaffa sig kännedom om målgruppens behov av stöd och service har av kommunerna genomförts i begränsad omfattning. Bostäder med särskild service enligt socialtjänstlagen, SoL, kan erbjudas i 10 av 17 kommuner men inte i tillräcklig omfattning. De granskade kommunerna kan erbjuda någon form av sysselsättning för målgruppen. Socialstyrelsen fortsätter tillsynsuppdraget under kommuner och berörda landsting/regioner kommer att granskas med särskilt fokus på samverkan. Kommunikationen med NSPH, Nationell samverkan för psykisk hälsa, kommer att förstärkas under året. 7

8 Inledning Bakgrund Tillsynsuppdraget för 2010 är en fortsättning på de uppdrag som regeringen gav till länsstyrelserna och Socialstyrelsen åren 2008 och Socialstyrelsen fortsätter den nationella tillsynen eftersom tillsynen över socialtjänsten överfördes till myndigheten den 1 januari I regeringens beslut från 2008 anges att tidigare framtagna bedömningskriterier för tillsyn av kommunernas insatser för psykisk funktionsnedsättning ska användas för att tillsynen ska bli tydlig och enhetlig över landet. Även äldre personer med psykisk funktionsnedsättning ska uppmärksammas. I tillsynen ska även samverkan mellan socialtjänsten och hälso- och sjukvården uppmärksammas med fokus på gemensam planering och samordnad vårdplan för den enskilde. Syfte och avgränsningar Rapportens syfte är dels att ge en lägesbild av den tillsyn som bedrivits under 2010, dels att stimulera enskilda kommuner och landsting/regioner till att förbättra och utveckla samverkan, stöd-, service-, vård- och behandlingskedjor för målgruppen som helhet men också för den enskilde vård- och omsorgstagaren. På grund av ett omfattande förändringsarbete i myndigheten som en följd av övertagandet av tillsynen över socialtjänsten och i samband härmed svårigheter att rekrytera personal för uppdragets genomförande, har Socialstyrelsen inte kunnat bedriva tillsyn i den omfattning som planerades i början av Socialstyrelsen mottog 25 Mkr för uppdraget men förbrukade endast 7 Mkr. Således återlämnades 18 Mkr till regeringen vid årsskiftet 2010/2011. Tillsynen har därför avgränsats till 31 kommuner. 8

9 Tillsynens inriktning och omfattning Den genomförda tillsynen har sin utgångspunkt i gällande lagstiftning för målgruppen. Av socialtjänstlagen (2001:453), SoL, och i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, framgår att socialnämnden har ett särskilt ansvar för människor med funktionshinder. I 5 kap. 7 SoL anges att socialnämnden ska verka för att människor som av fysiska, psykiska eller andra skäl möter betydande svårigheter i sin livsföring får möjlighet att delta i samhällets gemenskap och att leva som andra. Socialnämnden ska även medverka till att den enskilde får en meningsfull sysselsättning och får bo på ett sätt som är anpassat efter hans eller hennes behov av särskilt stöd. Kommunen ska inrätta bostäder med särskild service för dem som har sådana svårigheter som anges ovan. I 5 LSS finns formulering om att verksamhet enligt lagen ska främja jämlikhet i levnadsvillkor, full delaktighet i samhällslivet för de personer som omfattas av lagen samt att den enskilde får möjlighet att leva som andra. Kravet på god kvalitet regleras i 3 kap. 3 SoL. Insatser som ges ska vara av god kvalitet och den personal som utför uppgifter inom socialtjänsten ska ha lämplig utbildning och erfarenhet. Dessutom ska kvaliteten i verksamheten systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. Även i 6 LSS ställs krav på att verksamhet enligt lagen ska vara av god kvalitet. En grundläggande förutsättning för att den enskilde ska få sitt behov av bistånd/insats tillgodosett av socialnämnden är att en korrekt handläggning tillämpas utifrån vad som anges i lagbestämmelser. Både i SoL och i Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), HSL, finns sedan den 1 januari 2010 bestämmelser om att kommunen och landstinget ska ingå en överenskommelse om ett samarbete när det gäller personer med psykisk funktionsnedsättning. Andra bestämmelser som förts in i SoL och HSL och som också gäller från ovan nämnda datum, är att när den enskilde har behov av insatser både från socialtjänsten och från hälso- och sjukvården, ska kommunen tillsammans med landstinget upprätta en individuell plan. En individuell plan ska upprättas om kommunen eller landstinget bedömer att den behövs för att den enskilde ska få sina behov tillgodosedda, och om den enskilde samtycker till att den upprättas. Den tillsyn som bedrivits under 2010 har haft två inriktningar. Den ena avser överenskommelser om samarbete och individuella planer. Denna del av tillsynen har varit integrerad, dvs. granskning har gjorts av både socialtjänst och hälso- och sjukvård. Den andra inriktningen är en fortsättning av den tillsyn som bedrivits under 2009 och avser enbart socialtjänsten. Tillsynen av socialtjänsten omfattar områden som handläggning och dokumentation, bostad med särskild service, boendestöd, sysselsättning och granskning av dokumentation vid genomförande av insatser. De verksamheter som granskats är 14 bostäder med särskild service enligt SoL eller LSS, 16 boendestödsgrupper och 15 verksamheter för daglig sysselsättning. Intervjuer har genomförts med chefer och personalrepresentanter i nämnda verksamheter samt med 68 vård- och omsorgstagare. 9

10 Granskning av kommunernas handläggning har genomförts dels genom intervjuer med handläggare och dels genom granskning av 389 personakter. Granskning av dokumentation vid genomförande av insatser har skett för 390 personer. Granskningen omfattar även kommunernas olika styrdokument. 10

11 Vad har granskats och hur? Integrerad tillsyn av socialtjänst och hälso- och sjukvård Tillsynen omfattar följande delar: Granskning av överenskommelser som kommuner och landsting/regioner ingått under 2010 för målgruppen. I de fall som överenskommelser finns upprättade sedan tidigare, har dessa granskats. Granskning av individuella planer som kommuner och landsting/regioner tillsammans upprättat under Granskning av socialtjänstakter och hälso- och sjukvårdsjournaler i varje kommun gällande planering och samarbete/samordning av insatser från socialtjänst och hälso- och sjukvård för 10 personer. Tillsyn av socialtjänsten Tillsynen omfattar följande delar: Granskning av handläggning och dokumentation. Granskning av bostad med särskild service enligt SoL och/eller LSS. Granskning av boendestöd. Granskning av sysselsättning. Granskning av dokumentation vid genomförande av insatser. Metod Urval av kommuner Vid urvalet av kommuner har hänsyn tagits till storlek, geografiskt läge, klagomål mot kommun och landsting/region eller andra kända brister. Urval av individer Kommunerna som valdes ut ombads att sända in en förteckning över personer med psykisk funktionsnedsättning som har beviljade insatser från socialtjänsten och som har kontakt med hälso- och sjukvården. Socialstyrelsen gjorde därefter ett urval av personer med psykisk funktionsnedsättning och som hade t.ex. missbruksproblematik, minderåriga barn eller vistades på ett hem för vård eller boende, HVB. Metod för datainsamling Överenskommelser om samarbete samt individuella planer har inhämtats i den mån det funnits. Skriftligt material i form av kommunernas mål- och styrdokument har inhämtats. Strukturerade intervjuer har genomförts med ansvariga chefer, 11

12 handläggare för SoL/LSS och med verksamhetspersonal. Även vård- och omsorgstagare har intervjuats. Återföring av resultat Resultaten av genomförda granskningar har återförts till ansvariga nämnder i kommunerna. Granskade landsting/regioner har även fått del av resultaten. Socialstyrelsen har i beslut ställt krav på att kommunerna och landsting/regioner ska återkomma med en redovisning av vilka åtgärder de vidtagit eller kommer att vidta för att komma tillrätta med konstaterade brister. 12

13 Resultat Del ett - Överenskommelser om samarbete och individuell plan Överenskommelser om samarbete Det finns lagbestämmelser som reglerar att kommuner och landsting/regioner ska upprätta överenskommelser om samarbete kring målgruppen. Granskningen visar att i fem (Norrköping, Österåker, Skurup, Laholm och Hudiksvall) av åtta granskade kommuner och landsting/regioner finns upprättade dokument och merparten av dem har upprättats innan Samarbetet regleras i dokument som benämns överenskommelser om samarbete, samverkansavtal eller ramavtal. Det förekommer överenskommelser både på regional och lokal nivå. En överenskommelse har färdigställts under Socialstyrelsens pågående tillsyn. Tre kommuner (Haparanda, Oskarshamn och Värnamo) och tre landsting (Norrbotten, Kalmar och Jönköping) saknar överenskommelser vid granskningstillfället. I en kommun och i ett landsting har ett arbete påbörjats. Trots avsaknad av överenskommelser sker samverkan genom att ansvariga chefer i kommun och landsting träffas i skiftande omfattning. Individuella planer Individuella planer har inte fått genomslag i granskade kommuner och landsting/regioner. Granskningen visar att i 76 personers akter och journaler från socialtjänst och hälso- och sjukvård finns endast två individuella planer. Däremot finns andra planer upprättade, dock i mindre omfattning, som individuell plan enligt LSS, vårdplaner vid utskrivning i samband med slutenvård och i något fall en individuell plan som upprättats enbart inom hälsooch sjukvården. Dokumenterad samverkan Det går endast i enstaka akter och journaler att utläsa att samverkan skett mellan huvudmännen kring en enskild. I något fall har noteringar om samverkan funnits i hälso- och sjukvårdsdokumentationen inom den psykiatriska öppenvården. I socialtjänstens dokumentation finns ibland kortare noteringar om den enskildes läkarkontakter, vårdplaneringsmöten och in- och utskrivningsdatum från sjukhus. Ansvarsfördelningen av planerade insatser och pågående insatser för den enskilde går oftast inte att utläsa i den löpande dokumentationen hos respektive huvudman. I de fall vårdplaner har upprättats i samband med utskrivning från slutenvården framgår vilka insatser respektive huvudman ansvarar för, men någon gemensam uppföljning och utvärdering av insatserna finns inte angiven. 13

14 Däremot framgår ibland att intern uppföljning av insatserna inom öppenvården kommer att ske. Enligt 1 kap 2 SoL ska allt arbete inom socialtjänsten kännetecknas av ett barnperspektiv. Barnets bästa ska beaktas i allt beslutsfattande där barn är berörda. Barnperspektivet innebär också att barnets situation ska uppmärksammas när en ansökan om bistånd eller annan insats handläggs inom socialtjänsten som gäller barnets förälder/föräldrar. Hälso- och sjukvården och dess personal ska beakta att barn har rätt till information, råd och stöd om barnets förälder eller annan vuxen som barnet bor tillsammans med har en psykisk störning eller en psykisk funktionsnedsättning, har en allvarlig fysisk sjukdom eller skada, eller är missbrukare av alkohol eller annat beroendeframkallande medel, vilket anges i HSL och i patientsäkerhetslagen (2010:659), PSL. Iakttagelser som noterats vid granskningen är att det i socialtjänstens dokumentation inte framgår på vilket sätt kommunen har beaktat barnets eventuella stödbehov i samband med att insatser beviljas till en förälder/föräldrar med psykisk funktionsnedsättning. Hälso- och sjukvården har heller inte beaktat barnets eventuella behov av stöd. Del två - Tillsyn av socialtjänsten Strukturellt och allmänt inriktade insatser som handlar om kommunens kännedom om levnadsförhållanden, uppsökande verksamhet och informerande verksamhet I 5 kap. 8 SoL anges socialnämndens skyldighet att göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen för människor med psykiska funktionshinder samt att i sin uppsökande verksamhet upplysa om socialtjänstens verksamhet på dessa områden. Enligt LSS har kommunen liknande skyldigheter för personer med stora och omfattande psykiska funktionshinder. I 15 1 LSS anges att kommunen fortlöpande ska följa upp vilka som omfattas av lagen och vilka deras behov av stöd och service är. Genom en inventering av målgruppen kan kommunen skaffa sig kännedom om målgruppens storlek och om personernas behov av t.ex. bostad, boendestöd och sysselsättning. 11 av 17 kommuner har inte genomfört någon inventering för att långsiktigt kunna planera insatser utifrån målgruppens behov av stöd och service. Av de sex kommuner som genomfört inventeringar har två kommuner genomfört inventeringen i samarbete med landstinget. Strukturerad uppsökande verksamhet saknas i flera kommuner. 5 kommuner saknar helt uppsökande verksamhet medan 12 kommuner anger att de har uppsökande verksamhet. Den uppsökande verksamheten bedrivs till stor del av personliga ombud trots att funktionen personligt ombud inte ska ersätta kommunernas ansvar för att bedriva uppsökande verksamhet. Planering och styrning av verksamheten I 7 av de 17 granskade kommunerna saknas helt ett ledningssystem för kvalitet enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2006:11) om ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och 14

15 LSS. Rutiner för att hantera synpunkter och klagomål och fel och brister har fått genomslag med några få undantag. Skriftliga rutiner för anmälan av allvarliga missförhållanden, lex Sarah, finns också i stort sett i samtliga kommuner. Rutinerna är inte alltid kända av personalen i verksamheterna. Utbud av verksamheter och insatser Tillsynen visar att 10 av de 17 granskade kommunerna har bostäder med särskild service enligt SoL men inte i tillräcklig omfattning. Det är 4 kommuner som kan erbjuda bostäder med särskild service enligt LSS för målgruppen. Det förekommer att personer med psykisk funktionsnedsättning får bo i befintliga LSS-boenden med blandade målgrupper. I de fall en kommun helt saknar bostäder med särskild service köper kommunen boendeplatser utanför kommunen. Bostäder med särskild service för äldre personer med psykisk funktionsnedsättning förekommer sällan. En form av boenden som finns i några kommuner är stödboenden som riktar sig till personer som inte har behov av tillsyn dygnet runt. Enskilda placeras i hem för vård eller boende, HVB, i vissa fall med långa placeringstider upp till år, utan att hemkommun planerar för att erbjuda ett fullvärdigt boende. Boendestöd erbjuds vardagar under dagtid i samtliga granskade kommuner. Däremot varierar stödet efter kontorstid och under helger. Någon kommun erbjuder stöd alla dagar, en annan ger boendestöd varannan lördag eller genom att personalen ändrar sin arbetstid för att tillgodose enstaka personers behov under helger. Det förekommer att enskilda avstår från boendestöd på grund av att insatsen är avgiftsbelagd. I stället beviljas avgiftsfria insatser som inte motsvarar den enskildes behov. Kommunerna kan erbjuda någon form av sysselsättning för målgruppen. Det kan vara i träffpunktslokaler, genom arbetsträning och i traditionella sysselsättningsverksamheter med t.ex. snickeri och sömnad. Det förekommer också att grupper eller enskilda arbetar utanför verksamheten med trädgårdsarbete, vaktmästeri etc. För att få delta i daglig sysselsättning krävs oftast ett beslut av en biståndshandläggare. Träffpunktsverksamheterna är däremot ofta tillgängliga utan formella biståndsbeslut. Samverkan mellan kommun och landsting/region samt personalens interna och externa samverkan Granskningen visar att det finns olika former av samverkansavtal eller överenskommelser om samarbete mellan kommuner och landsting/regioner i 13 av de granskade kommunerna. Samverkansgrupper förekommer ofta på chefsnivå där parterna träffas regelbundet för att hantera olika gemensamma frågor. Personalen i verksamheterna samverkar med landstingets personal utifrån vård- och omsorgstagarnas behov och önskemål. Gemensamma utbildningsinsatser för personalen har genomförts i varierad omfattning, i några fall har det möjliggjorts genom statsbidrag. De granskade kommunerna saknar rutiner för intern samverkan. Sådana rutiner ska finnas enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2006:11) om ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS. Utan rutiner för hur personalen ska samverka internt 15

16 kring en enskild finns risk för att den enskilde hamnar mellan stolarna och insatser kan utebli. Den organisatoriska uppdelningen av handläggning av bistånd/insatser på olika nämnder och enheter, som ibland förekommer i kommunerna, är en annan faktor som kan medföra att den interna samverkan försvåras eller rent av uteblir. Personalens kompetens Denna granskning visar att ansvariga chefer för bostad med särskild service, boendestöd och sysselsättning oftast har adekvat högskoleutbildning. Personalen i de granskade verksamheterna har gymnasial utbildning inom vård och omsorg. Oftast har personalen lång erfarenhet av arbete med målgruppen. 14 kommuner erbjuder kompetensutveckling i varierande omfattning till handläggare och personal i verksamheterna. Personalgrupperna erbjuds även handledning i varierad omfattning. Personal i boendestöd efterfrågar utbildning i missbruksproblematik och neuropsykiatriska diagnoser eftersom personer med denna problematik och sådana diagnoser kommit att bli alltmer aktuella för boendestöd. Kvalitet och innehåll i verksamheter för boende och sysselsättning och behovsstyrt, planerat och samordnat stöd till enskilda Personalens arbete gentemot vård- och omsorgstagarna utgår oftast inte från något specifikt arbetssätt/metod men arbetet utformas och anpassas efter den enskildes behov. Vid personalintervjuer framkommer att några verksamheter använder delar av metodiken i ESL (Ett självständigt liv) och MI (motiverande samtal) i arbetet med den enskilde. Några personalgrupper i bostäder med särskild service och boendestöd anser att det inte finns tillräckligt med personal för att kunna tillgodose de enskildas behov. Personalen tvingas att göra prioriteringar som medför att enskilda inte alltid får det stöd som de är berättigade till. I en kommun kan vård- och omsorgstagarnas individuella behov av sysselsättning inte tillgodoses på grund av att verksamheten måste begränsa öppethållandet. Annan information som förmedlats är att innehållet i sysselsättningsverksamheterna inte alltid är anpassat till yngre personer vilket kan medföra att yngre personer blir utan sysselsättning. Handläggning och dokumentation, genomförandeplan samt dokumentation i genomförandet I 15 förvaltningslagen (1986:223) anges att uppgifter som en myndighet får på annat sätt än genom en handling och som kan ha betydelse för utgången i ett ärende ska antecknas av myndigheten, om ärendet avser myndighetsutövning mot någon enskild. Den lagstadgade dokumentationsskyldigheten ska trygga parternas rätt att få del av uppgifter i ett ärende. Av 11 kap. 1 SoL framgår att socialnämnden ska inleda utredning av det som kommit till nämndens kännedom och som kan föranleda åtgärd av nämnden. Vidare framgår att vad som kommit fram vid utredning och som har betydelse för ett ärendes avgörande ska tillvaratas på ett betryggande 16

17 sätt. Enligt 11 kap. 5 SoL och 21 a LSS ska handläggning av ärenden som rör enskilda samt genomförande av beslut om stödinsatser, vård och behandling dokumenteras. Dokumentationen ska utvisa beslut och åtgärder som vidtas i ärendet samt faktiska omständigheter och händelser av betydelse. Handläggningen av ett ärende ska dokumenteras och detta bör lämpligen ske i form av en journal (5 kap 1 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (2006:5) om dokumentation vid handläggning av ärenden och genomförande av insatser enligt SoL, LVU, LVM och LSS. Dokumentationen ska föras så att det är möjligt att följa handläggningen av ärendet och uppgifter som kan vara av betydelse för handläggningen av ett ärende bör utan skäligt dröjsmål dokumenteras och föras till personakten (4 kap. 6 SOSFS 2006:5). När det gäller dokumentationen av själva genomförandet av en insats är det viktigt att dokumentationen inte bara visar vad som faktiskt görs utan också hur situationen utvecklas för den enskilde. Hur en beslutad insats praktiskt ska genomföras bör dokumenteras i en genomförandeplan. Syftet med en genomförandeplan är att skapa en tydlig struktur för det praktiska genomförandet och uppföljningen av en beslutad insats. Genomförandeplanen bör i regel upprättas i den verksamhet som svarar för det praktiska genomförandet, 6 kap. 1 2 SOSFS 2005:6. I Socialstyrelsens beslut framgår att det i 11 av 17 beslut finns konstaterade brister i kommunernas handläggning och dokumentation, vilket medför att kravet på rättssäkerhet inte uppfylls för den enskilde. Brister som uppmärksammats är bland annat att ansökan och utredning saknas, det framgår inte vad den enskilde ansökt om, beslut saknas och fortlöpande dokumentation saknas helt eller är otydlig och därmed svår att följa över tid. Kommunerna upprättar genomförandeplaner i de allra flesta fall för den enskilde vård- och omsorgstagaren och den enskilde är till stor del delaktig när planen upprättas. En kommun saknar genomförandeplaner i samtliga granskade verksamheter. Brister som noterats är bland annat att planerna inte alltid innehåller uppgifter om vilka mål som gäller för insatsen eller delar av den, på vilket sätt den enskilde har utövat inflytande över planeringen, när och hur planen ska följas upp och namnunderskrifter av berörda personer. Det förekommer att socialtjänstens dokumentation och hälso- och sjukvårdens dokumentation förs i samma journal. Negativa värdeomdömen om enskilda har påträffats i några fall. I de sex kommuner som en fördjupad granskning har gjorts av journalföring under handläggning och journalföring under genomförande av insatser visar att fem kommuner inte uppfyller lagstiftningens krav. Brister som konstaterats är att journalanteckningar saknas eller är fåtaliga i ett par av kommunerna. Det går inte alltid att utläsa när och hur ett ärende uppkommit, när en handling kommit in eller upprättats, när och på vilket sätt kontakter förekommit med den enskilde och om uppföljning av beslutade insatser genomförts. Även journalanteckningar vid genomförande av insatser saknas eller är få till antalet i ett par av kommunerna. Den bristande dokumentationen medför bland annat att det inte alltid går att följa insatsens genomförande, när en genomförandeplan upprättats och följts upp eller reviderats och på vilket sätt den enskilde har varit delaktig. 17

18 Brister som behöver åtgärdas Socialstyrelsen har funnit brister i 22 av de 23 granskade kommunerna och har begärt att dessa inom tre till fyra månader ska återkomma med en redovisning av vilka åtgärder de har vidtagit eller kommer att vidta för att komma tillrätta med bristerna. Nedan redovisas de vanligaste bristerna samt de kommuner som uppmanats att åtgärda konstaterade brister: Ledningssystem för kvalitet saknas helt i sju kommuner - Borlänge, Säffle, Torsby, Söderhamn, Orust, Mora och Rinkeby - Kista stadsdelsnämnd, Stockholms stad. Uppsökande verksamhet saknas i fem kommuner - Borlänge, Säffle, Torsby Landskrona och Osby. Inventering för att göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen för människor med psykisk funktionsnedsättning saknas i elva kommuner - Borlänge, Östhammar, Säffle, Mora, Bollnäs, Söderhamn, Ronneby, Landskrona, Osby, Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd och Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd, Stockholms stad. Brister i handläggning av bistånd/insatser och dokumentation medför att kravet på rättssäkerhet för den enskilde inte uppfylls har konstaterats i elva kommuner - Sollentuna, Huddinge, Osby, Landskrona, Ronneby, Oskarshamn, Torsby, Borlänge, Mora, Bollnäs och Söderhamn. Den fördjupade granskningen i sex kommuner av journalföring under handläggning och journalföring under genomförande av insatser visar att fem kommuner inte uppfyller lagstiftningens krav Lessebo, Markaryd, Alvesta, Växjö och Tingsryd. 18

19 Fortsatt tillsyn under 2011 Eftersom tillsynen från 2010 visar brister inom granskade områden kommer inriktningen i stort sett vara densamma som under föregående år. Antalet tillsynsobjekt kommer att omfatta 100 kommuner. Granskning av sysselsättningsverksamheter utgår i årets tillsyn. Granskningsområdet samverkan mellan kommun och landsting/region utökas genom att integrerade intervjuer genomförs med olika personalkategorier. Chefer med ansvar för målgruppen i kommuner och landsting/regioner och medicinskt ansvariga sjuksköterskor utgör en intervjugrupp. En andra integrerad intervjugrupp består av handläggare för SoL/LSS, personal i bostäder med särskild service och boendestöd samt personal i psykiatrisk öppenvård, psykiatrisk slutenvård och primärvård. NSPH, Nationell samverkan för psykisk hälsa, kommer att informeras om projektets inriktning och omfattning och ska ges möjlighet att delge sina reflektioner under tillsynens genomförande och vid återförandet av tillsynsresultaten. 19

20 Bilaga - Granskade kommuner och landsting/regioner 2010 Del ett - Överenskommelse om samarbete och individuell plan Region nord (Västernorrlands-, Jämtlands-, Västerbottens- och Norrbottens län). Tillsyn i Haparanda kommun och Norrbottens läns landsting. Region mitt (Uppsala-, Gävleborgs-, Västmanlands-, Dalarnas-, Värmlands-, Örebro- och Södermanlands län ). Tillsyn i Hudiksvalls kommun och landstinget Gävleborg. Region öst (Stockholms- och Gotlands län). Tillsyn i Österåkers kommun och Prima vuxenpsykiatri. Region sydväst (Västra Götalands- och Hallands län). Tillsyn i Laholms kommun och Region Halland. Region sydöst (Östergötlands-, Jönköpings- och Kalmar län. Tillsyn i Oskarshamns kommun och landstinget i Kalmar, Norrköpings kommun och Östergötlands läns landsting, Värnamo kommun och Jönköpings läns landsting. Region syd (Skåne-, Kronobergs- och Blekinge län). Tillsyn i Skurups kommun och Region Skåne. Del två - Granskning av socialtjänsten Region nord (Västernorrlands-, Jämtlands-, Västerbottens- och Norrbottens län). Ingen tillsyn genomförd. Region mitt (Uppsala-, Gävleborgs-, Västmanlands-, Dalarnas-, Värmlands-, Örebro- och Södermanlands län). Tillsyn i Nyköping, Borlänge, Östhammar, Säffle, Torsby, Mora, Bollnäs och Söderhamn. Region öst (Stockholms- och Gotlands län). Tillsyn i Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd, Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd, Sollentuna och Huddinge. Region sydväst (Västra Götalands- och Hallands län). Tillsyn i Orust. Region sydöst (Östergötlands-, Jönköpings- och Kalmar län). Tillsyn i Oskarshamn. Region syd (Skåne-, Kronobergs- och Blekinge län). Tillsyn i Ronneby, Landskrona och Osby. Granskning av enbart av journalföring under handläggning och journalföring under genomförande av insatser: Tingsryd, Älmhult, Växjö, Alvesta, Markaryd och Lessebo. 20