Utprovning och anpassning till svenska förhållanden av två återhämtningsinstrument
|
|
- Simon Eriksson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Arbets- och miljömedicin, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Rapport från Arbets- och miljömedicin nr 153 Utprovning och anpassning till svenska förhållanden av två återhämtningsinstrument Kerstin Wentz, fil.dr., leg. psykolog Kristina Gyllensten, psy.dr., leg. Psykolog, psykoterapeut Arbets- och miljömedicin, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg, ISBN Sahlgrenska Universitetssjukhuset Arbets- och miljömedicin Adress Box 414, Göteborg, Besök Medicinaregatan 16 A
2
3 Förord Ett stort tack till alla som har lagt ner arbete på att dela ut och fylla i enkäter. ibland både en och två gånger. Kerstin Wentz Fil.dr., leg.psykolog Arbets- och miljömedicin Sahlgrenska universitetssjukhuset/
4 Innehåll Inledning... 1 Bakgrund... 2 Utprovning av återhämtningsinstrument... 2 Att definiera och mäta återhämtning... 3 Ett ökat behov av återhämtning... 4 Tidiga signaler kan registreras... 4 Återhämtning och hälsa... 4 Mätning av behov av återhämtning... 5 Utprovningen... 5 Resultat... 7 Giltighet - Återhämtningsmöjligheter... 7 Giltighet- Behov av återhämtning... 8 Mätprecision: Återhämtningsmöjligheter och Behov av återhämtning... 8 Återhämtningsmöjligheter... 9 Behov av återhämtning... 9 Diskussion Referenser... 12
5 Inledning Denna rapport sammanfattar resultatet från utprovningen av två arbetspsykologiska formulär som mäter Behov av återhämtning och Återhämtningsmöjligheter. Rapporten är uppdelad i ett antal olika avsnitt som beskriver de olika faserna i utprovningen och resultaten. Det första avsnittet (sid 2-3) Bakgrund: Utprovning av återhämtningsinstrument beskriver bakgrunden till utprovningen av instrumenten och översättningsprocessen. Man kan utan problem hoppa över detta avsnitt som kan upplevas som väldigt detaljerat och börja läsa på sidan 3. Avsnittet Att definiera och mäta återhämtning (sid 3) presenterar väsentlig forskning kopplad till återhämtning och återhämtningsbehov. Utprovningen som beskrivs härnäst (sid 5) förklarar hur undersökning av mätprecisionen och giltigheten hos instrumenteten går till. Resultatet från de statistiska beräkningarna avinstrumentens egenskaper beskrivs i Resultat (sid 7-9). Det sista avsnittet Diskussion (sid 10) sammanfattar vad undersökningen kom fram till, framhäver vissa poänger och hänvisar till ytterligare fördjupning. 1
6 Bakgrund Utprovning av återhämtningsinstrument Den vetenskapliga frågeställningen för projektet Utveckling av återhämtningsinstrument är att efter översättning till svenska av två nederländska arbetspsykologiska frågeformulär Behov av återhämtning respektive Återhämtningsmöjligheter undersöka om giltigheten och de goda mätegenskaperna hos de nederländska originalinstrumenten kvarstår. Det förra nederländska instrumentet mäter funktionell trötthet vid arbetsdagens slut och det senare formuläret individens egenkontroll över återhämtning i samband med arbetsdagen (möjlighet att ta paus). Utveckling av återhämtningsinstrument Utveckling av återhämtningsinstrument via utprovning i svenskt arbetsliv av de översatta arbetspsykologiska instrumenten är en del av ett större forskningsprojekt där instrumenten kommer att användas för att beräkna behovet av dygnsvis återhämtning i relation till arbetskraven, resurser tillgängliga för att utföra arbetet, strategier i arbetet i förhållande till yrkes- och åldersgrupper. Undersökningen skedde via en utprovningsprocess av de översatta instrumenten i 4 steg. Två av dessa steg sammanfattas under punkt 1 och 2 nedan. Rapporten skildrar steg 3 och 4 i utprovningsprocessen dvs testning av instrumentens giltighet, enhetlighet och stabilitet. 1. De Hollänska instrumenten översattes parallellt av flera översättare som också förde protokoll över kniviga beslut vid val av formuleringar. Översättarna arbetade därefter tillsammans fram en svensk version av de 2 instrumenten som i sin tur översattes till nederländska av 2 oberoende översättare. Allt översättningsarbete protokollfördes varefter översättningar och protokoll över översättningsarbetet genomarbetades av en expertkommitté som också skapade och en ny preliminär svensk version av de 2 frågeformulären. Den nya svenska versionen genomgick därefter sk förtestning. 2. För förtestning av de översatta nederländska formulären (Behov av återhämtning, Återhämtningsmöjligheter) tillfrågades 30 personer om de ville delta som forskningspersoner genom att fylla i frågeformulären och sedan låta sig intervjuas. Under intervjun tillfrågades forskningspersonerna hur de uppfattade instruktionen till formuläret och de olika frågorna och hur det tänkte när de valde svarsalternativ. Genom forskningsgruppens kontakt med skyddsombud och fackliga företrädare fanns möjlighet att via ombud tillfråga olika yrkesgrupper inom svenskt arbetsliv om deltagande. På så sätt kunde 30 forskningspersoner intervjuas i (i två naturliga arbetsgrupper). Information till forskningspersoner delades ut till potentiella deltagare av ombuden som också att kunde svara på frågor kring syftet dvs att kvalitetstesta två mätinstrument som översatts från nederländska. En deltagare samtyckte till deltagande genom att fylla i de två översatta instrumenten och sedan innan intervjumomentet överräcka skriftligt 2
7 samtycke till forskaren. Intervjun varade som mest10 minuter och skedde på arbetsplatsen. Efter intervjuerna justerades oklara och psykometriskt icke fungerande formuleringar enligt principen att om ca 1/7 uppfattar en fråga/item på ett icke avsett sätt så sker omarbetning. Att definiera och mäta återhämtning Anpassning till svenska förhållanden av två mätskalor; Behov av återhämtning och Återhämtningsmöjligheter. Undersökning av mätegenskaperna dvs förmågan att registrera arbetsrelaterad trötthet och individens beslutsutrymme avseende arbetstider och pauser under arbetstid. Områdesöversikt; Resultaten från stressforskningen tyder på att bristande återhämtning efter en prestation eller en arbetsinsats är en nyckelfaktor för att förklara stressrelaterad ohälsa (Lundberg, 2005). Viktigt för återhämtningen i förhållande till arbetsprestationen eller en annan prestation är också att individen kan mobilisera en lagom mängd energi och inte överreagera vid belastningen. Samtidigt behöver individen också snabbt kunna varva ner efter ansträngningen. Om detta fungerar på ett bra sätt så används individens psykiska och kroppsliga resurser på ekonomiskt enligt bla Sonnentag & Fritz (2006). Om en individ efter ett arbetspass inte kommer ned till sin basnivå av aktivering före nästkommande prestation kan påfrestningarna i samband med tex arbete komma att bilda ett underskott av återhämtning. Detta påverkar då individens hälsa i form av att det biologiska systemet slits. Ett ökat behov av återhämtning dvs en känsla av att vara pressad, att ha en minskad prestationsförmåga och att uppleva en ökad trötthet beskriver Van Veldhoven (2008) som ett första steg i en process där ansträngningen byggs på eftersom den dygnsvisa återhämtningen är otillräcklig. Ett ytterligare steg i denna process är att individen drabbas av ett utmattningstillstånd. Van Veldhoven (2008) ser då utmattningstillståndet som ett senare stadium av uppsamlad påfrestning och otillräcklig återhämtning. På detta senare stadium (utmattning) har återhämtningen inte heller längre samma effekt på anspändheten eller tröttheten som tidigare. Individen kan ofta samtidigt ha de tidsmässiga möjligheterna till nedvarvning och återhämtning via sjukskrivning på hel- eller deltid. Mekanismerna för att återhämtning från ansträngning fungerar dock inte längre på samma sätt; den annars normala upplevelsen av trötthet efter arbetet och ett behov av återhämtning överskuggas istället av individens oförmåga till återhämtning. 3
8 Bristande återhämtning kan motverkas via förändringar i arbetslivet. Forskare kunnat visa hur åtgärder för att schemalägga återhämtningen gav tydliga hälsoeffekter hos förare av långfärdsbussar. I studien dokumenterades halverade nivåer av såväl arbetsrelaterad trötthet, allmän trötthet, känslomässig utmattning och kroppsliga besvär (Schuring et al, 2004). Ett ökat behov av återhämtning Höga krav i arbetet och ett alltför litet inflytande över den egna arbetssituationen (Jensen et al. 2003; Sluiter, 2003) liksom högre ålder, monotona arbetsuppgifter och heltidsarbete (Kiss et al., 2007) innebär en ökad arbetsrelaterad trötthet (behov av återhämtning). Omvänt så minskar återhämtningsbehovet om individen har ett bra inflytande över pauser och över arbetstiderna vilket kan kallas intern återhämtning eller återhämtningsmöjligheter (van Veldhoven et al., 2009). Tidiga signaler kan registreras Det är forskningsmässigt dokumenterat att en pressad arbetssituation ökar risken för både kroppslig sjukdom (Karasek et al., 1990) och för psykiska besvär (Verdonk et al. 2009). Samtidigt kan denna typ av ohälsoprocess redan på ett tidigt stadium visa sig som ett ökat återhämtningsbehov. Detta öppnar i sin tur för möjligheten att upptäcka en ohälsoprocess innan individen hinner blir sjuk. På god grund argumenterar således forskare inom arbetsmiljöområdet för en ökad information och utbildning kring betydelsen av tidiga signaler på ohälsa dvs att individen utvecklat ett ökat återhämtningsbehov (Sluiter et al., 2003). Återhämtning och hälsa En forskningsgrupp kring Aronsson m fl. (2013) beskriver hur man studerade återhämtning och hälsa hos anställda inom förskola, hemtjänst och socialtjänst. Man mätte samtidigt samspelet mellan arbetsförhållandena och individens strategier för att klara av arbetskraven. Forskarna utgick i sin analys från en mätning av de anställdas återhämtning från arbetskraven. Vad forskarna hittade var att måtten sömn, nedstämdhet och värk i kroppen kunde kopplas till om individen var väl återhämtad eller otillräckligt återhämtad. Risken för att en individ som var otillräckligt återhämtad skulle lida av nedstämdhet var 18 gånger högre, risken för sömnsvårigheter 9 gånger högre och för värk i nacke och rygg 2 gånger högre än för väl återhämtade individer. En av forskarnas slutsatser var att bättre kunskap om hälsoeffekter och arbetsvillkor kräver att deras egen forskningsdesign kring återhämtning breddades till att studera återhämtning över tid och också till att gälla fler yrkesgrupper. 4
9 Mätning av behov av återhämtning En ökad arbetsrelaterad trötthet eller ett ökat behov av återhämtning vid arbetsdagens slut är kopplat till symtom på ohälsa och till sömnproblem (van Veldhoven et al., 2009). Ökat behov av återhämtning vid arbetsdagens slut har också visats sig innebära en mer än en fördubblad risk för längre sjukskrivning 2 år senare (de Croon et al., 2003). I dagens läge behöver vi mer kunskap om hur åldern och arbetsförhållandena inom olika yrken och på olika arbetsplatser påverkar återhämtningsbehovet. En sådan kunskap om återhämtningsbehov, yrken och arbetsplatser har rimligen en stor betydelse för att vi kan utveckla strategier och vidta åtgärder för att människor skall kunna bevara en god hälsa och kunna fortsätta att vara inkluderade i arbetslivet. Att mäta/registrera den arbetsrelaterade tröttheten eller återhämtningsbehovet är dessutom både en enkel, snabb och är billig metod (Sluiter et al., 2003). För mätning av behovet av återhämtning i en bredare forskningsdesign är utprovning av de tilltänkta mätinstrumenten av stor betydelse. För svenska förhållanden är därför van Veldhovens (2008) mycket omfattande dokumentation av experimentellt utvecklingsarbete och mätförmågan hos mätskalan Behov av återhämtning viktig. Parallellt pekar Van Veldhoven också på behovet av att utveckla skalan i samband med översättningar till andra språk. Van Veldhoven rekommenderar en utveckling där svarsalternativen ja och nej ersätts med fyrvalsalternativ. Översättningarna till portugisiska (Shinohara Morigushi et al,. 2010) och italienska (Pace et al., 2013) är exempel på hur svarsalternativen aldrig-sällan-ofta-alltid har införts. Utprovningen Undersökning av mätprecisionen och giltigheten hos de nyöversatta instrumenten. Instrumenten kan behöva undersökas genom jämförelser med andra mätskalor som mäter liknande kvaliteter eller på andra sätt kan styrka giltigheten hos de nyöversatta skalorna. Undersökning av giltigheten eller den ska validiteten svarar på frågan om skalorna registrerar funktionell trötthet efter arbetet respektive möjligheterna att återhämta sig kopplat till själva arbetspassen. Mätningarna med de skalor som undersöks i studien jämförs därför med resultaten från andra mätskalor. Ett exempel är skattning av nivån på arbetskraven. En hög nivå avseende arbetskrav kan tex antas ha betydelse för trötthet efter arbetet vilket också gäller möjligheten att ha kontroll över sina pauser och arbetstider. Kontroll över pauser och viss flexibilitet avseende arbetstiderna/återhämtningsmöjligheterna kan också jämföras med andra skalor som mäter kontroll i arbetssituationen. Vilken av skalorna verkar då ha den tydligaste relationen med hälsomåtten återhämtningsbehov, vitalitet eller arbetsförmåga? Dessa 5
10 och liknande frågor belyses genom utprovning i en större grupp individer och statistisk beräkning. För att värdera om ett mätinstrument mäter det som är avsett behöver det prövas ut på minst 50 deltagare och för att beräkna om de frågor som ingår fungerar enhetligt krävs 100 deltagare (Terwee et al.,2007). Genom att deltagarna någorlunda samtidigt fyller i hela enkäten kan svarsmönster på olika mätskalor jämföras. För utprovningen av de två instrumenten tillfrågades deltagare från olika yrkesgrupper. Sammantaget distribuerades 200 enkäter till skyddsombud. Enkäterna var uppdelade i buntar om 25 och distribuerades via 8 olika skyddsombud. Yrkesgrupperna var bla undersköterskor, kyrkogårdsarbetare, postanställda, anställda vid räddningstjänsten och sjuksköterskor. 6
11 Resultat Giltighet - Återhämtningsmöjligheter Svarsfrekvens ca 82 % av utdelade enkäter deltagare (37 män och kvinnor) med en genomsnittsålder på 46 år deltog i testning av giltigheten av översättningen av Återhämtningsmöjligheter. Skalan jämfördes med hälsoskalor och skalor som registrerar kontroll och krav i arbetssituationen. Jämförelsen gjordes via beräkning av samvariationen och med sk tvåsidig hypotesprövning och signifikansnivån Beräkningen bygger inte på antagande om en jämn sk normal fördelning runt ett medelvärde. Samvariationen mellan skalorna beräknades därför via Spearmans korrelation (baserad på rangordning av mätvärden) för: 1. Vitalitet (4 items) från en hälsorelaterad livskvalitetsskalan SF-36. Skalorna samvarierade motsvarande (maximal överstämmelse är 1.0) vilket är förväntat eftersom Återhämtningsmöjligheter kan ha betydelse för allmän vitalitet. 2. Behov av återhämtning (11 item). Skalorna samvarierade motsvarande (maximal överstämmelse är 1.0) vilket är förväntat eftersom återhämtningsbehovet beräknas minska om återhämtningsmöjligheterna i arbetet ökar. 3. Arbetsförmågeindex (1 item). Skalorna samvarierade motsvarande (maximal överstämmelse är 1.0) vilket är förväntat eftersom återhämtningsmöjligheterna borde ha en betydelse för den självskattade arbetsförmågan. 4. Kontroll i arbetet ur Krav Kontrollskalan (Sanne et al., 2005) (5 item). Skalorna samvarierade motsvarande (maximal överstämmelse är 1.0) vilket är en låg samvariation och visar att kontroll över arbetsuppgifter och utvecklingsmöjligheter inriktade på arbetsuppgifter mm inte är det samma som kontroll över pauser och arbetstider. 5. Inflytande i arbetet Copenhagen Psychosocial Questionnaire (COPSOQ) (4 item). Skalorna samvarierade motsvarande (maximal överstämmelse är 1.0) vilket är en medelhög samvariation och visar att inflytandeskalans som i huvudsak är inriktad mot arbetsuppgifterna inte är samma sak som inflytande över pauser och arbetstider. 6. Utvecklingsmöjligheter i arbetet COPSOQ (4 item). Skalorna samvarierade inte. 7. Arbetskrav ur Krav Kontrollskalan (Sanne et al., 2005) (4 item). Skalorna samvarierade motsvarande (maximal överstämmelse är 1.0) vilket indikerar att höga krav i arbetet motverkar återhämtningsmöjligheterna. 7
12 Giltighet- Behov av återhämtning Svarsfrekvens ca 82 % deltagare (37 män och kvinnor) med en genomsnittsålder på 46 år deltog i testning av giltigheten av översättningen av Behov av återhämtning. Jämförelsen gjordes via beräkning av samvariationen och signifikansnivå enligt principen ovan. Skalan jämfördes med: 1. Vitalitet (4 items) från den hälsorelaterad livskvalitetsskalan SF-36. Skalorna samvarierade motsvarande (maximal överstämmelse är 1.0) vilket är förväntat eftersom Behov av återhämtning mäter trötthet efter arbetet och vitalitetsskalan mäter vitalitet i en bredare mening men också till en del samma sak som Behov av återhämtning. 2. Arbetskrav ur Krav Kontrollskalan (Sanne et al., 2005) (4 item). Skalorna samvarierade motsvarande (maximal överstämmelse är 1.0) vilket är förväntat eftersom Behov av återhämtning delvis är beroende av kravnivån i arbetet. Höga arbetskrav ger ett större återhämtningsbehov enligt forskningen (Kiss et al., 2007). 3. Arbetsförmågeindex (1 item). Skalorna samvarierade motsvarande (maximal överstämmelse är 1.0) vilket är förväntat eftersom Behov av återhämtning eller arbetsrelaterad trötthet är ett mått som har viss likhet med självskattad arbetsförmåga. 4. Återhämtningsmöjligheter (9 item). Skalorna samvarierade motsvarande (maximal överstämmelse är 1.0) eftersom Behov av återhämtning efter arbetspassen kan förväntas öka vid bristande möjligheten till återhämtning kopplat till arbetsdagen. Mätprecision: Återhämtningsmöjligheter och Behov av återhämtning Mätprecision (reliabilitet) syftar på instrumentens pålitlighet och härdighet mot slumpens inflytande. Precisionen definieras som relationen mellan ett sant mätvärde och en råpoäng. Råpoängen är summan av den sanna poängen och ett mätfel. Precisionen har här registrerats på två sätt: 1. Konsistens dvs hur väl olika item hör ihop och bildar en enhetlig skala. Svarsfrekvens för att mäta detta var ca 82 % eller deltagare. Det beräknade måttet heter Chronbachs alpha och har ett maxvärdet på 1.0. En god mätprecision vid mätning i större grupper bör vara Stabilitet dvs resultatet blir det samma vid 2 olika mätningar med ca en veckas mellanrum Svarsfrekvens 71% eller 84 deltagare vilket betyder att av de deltagare som tillfrågats att fylla i formulär vid 2 tillfällen och fyllt i enkäten en gång fyllde 71% av dessa även i en andra gång. Eftersom instrumentet skall kunna skilja mellan sanna skillnader mellan individer eller sanna förändringar avseende individer beräknades en kvot mellan interindividuell variation och 8
13 summan av interindividuell variation och intraindividuell variation (intra class variation (ICC)). Vid total stabilitet i form av överenstämmelse mellan 2 mätningar är en samvariation uttryckt som 1.0. En god stabilitet vid mätning med ca 1 veckas mellanrum uppnås vid en samvariation på 0.7. Återhämtningsmöjligheter Instrumentet Återhämtningsmöjligheter visade på en god enhetlighet med ett Chronbachs alpha på Stabiliteten visade sig vara mycket god med ett ICC värde (se ovan) på Behov av återhämtning Instrumentet Behov av återhämtning visade på en god enhetlighet med ett Chronbachs alpha på Stabiliteten visade sig vara mycket god med med ett ICC värde (se ovan) på
14 Diskussion Sammantaget har utprovningen visat att båda instrumenten fungerar som tänkt under svenska förhållanden. Utprovningen har också bekräftat mönster från utprovningar i andra länder. Ett sådant mönster gäller olika typer av möjlighet till kontroll i arbetssituationen vilket är intressant eftersom Van Veldhoven et al. (2009) beskriver Återhämtningsmöjligheter som inordnad i Krav Kontrollmodellen (tex Sanne et al., 2005). Den nyöversatta skalan som mäter kontroll över arbetstider och pauser Återhämtningsmöjligheter visade sig dock besitta egna kvaliteter genom sin tydliga relation till Behov av återhämtning. Förklaringen är rimligtvis att de redan etablerade kontrollskalorna registrerar kontroll i perspektiv av arbetsuppgifterna (och att utveckla den egna förmågan via arbetsuppgifterna) och inte i perspektiv av en mer personlig behovssfär som att kunna pausa. Vidare saknar Krav Kontrollmodellens kontrollskala (Sanne et al., 2005) helt statistiskt samband både med hälsoskalan Behov av återhämtning och med hälsoskalan Vitalitet ur SF-36. De tre etablerade kontrollskalorna visade också måttliga eller låga statistiska samband med hälsoskalan Arbetsförmågeindex (dessa resultat presenteras i detalj i ett annat sammanhang). Nivån på arbetskraven visade sig ha en betydelse för Återhämtningsmöjligheter i arbetet och för Behov av återhämtning. I båda fallen framstår detta som intuitivt rimligt. I den aktuella studien visade det sig också att det inte fanns någon relation mellan nivån på arbetskraven och en annan upplevelse av kontroll dvs arbetskontroll ur Krav Kontrollskalan (Sanne et al., 2005). Kravnivån var inte relaterad till kontrollen över själva arbetandet men däremot samspelade kravnivån i negativ riktning med kontrollen över den interna återhämtningen dvs återhämtningsmöjligheterna (dessa resultat presenteras i detalj i ett annat sammanhang). Kontrollskalan Inflytande ur COPSOQ visade en måttlig samvariation med hälsomåttet Behov av återhämtning medan Utvecklingsmöjligheter ur COPSOQ tillsammans med kontrollskalan ur Krav Kontrollinstrumentet båda saknar koppling till Behov av återhämtning. Dessa intressanta förhållanden för tankarna till en central tanke inom återhämtningsforskningen nämligen betydelsen av att släppa tanken på jobbet utanför arbetet. Att släppa tanken på arbetet är helt enkelt en förutsättning för att återhämtningsprocessen skall fungera. En trolig förklaring till att återhämtningskontrollen, till skillnad mot arbetskontrollen, har betydelse för återhämtningsbehovet är att kontrollen över arbetstider, pauser och raster i högre grad bevarar den anställdes förmåga att vara en person med egna behov i tankarna snarare än att bli absorberad av arbetet. Detta gör det rimligen lättare att stänga av arbetet vid arbetsdagens slut. 10
15 I samband med utprovningen så gjordes också beräkningar av tyngden/vikten hos de olika frågorna i de nya skalorna (dessa resultat presenteras i detalj i ett annat sammanhang). De två frågor som visade sig vara de tyngsta i Behov av återhämtning var nr 3 och nr 7. Nr 3 handlar om stark trötthet vid arbetsdagens slut och nr 7 handlar om kapaciteten att visa intresse för andra när man just kommit hem från jobbet. Bla forskarna Rissler och Elgerot (1978) visade redan på 1970-talet hur en period av förhöjd belastning i arbetslivet visar sig som förändrade förutsättningar att återhämta sig på fritiden och rapporterar både ändrade fysiologiska förhållanden och förändringar och i termer av irritation och sämre humör. 11
16 Referenser Aronsson G, Astvik W, Gustafsson K (2013). Work Conditions, Recovery and Health: A Study among Workers within Pre-School, Home Care and Social Work. Br JSoc Work, Kiss P, De Meester M, Braeckman L (2007). Differences between younger and older workers in the need for recovery after work. Int Arch Environ Occup Health,81(3), Sanne B, Torp, S, Mykletun, A, Dahl, A A (2005). The Swedish Demand Control Support Questionnaire (DCSQ): Factor structure, item analyses, and internal consistency in a large population. Scandinavian journal of public health, 33(3), Rissler A, Ekeroth A (1978) Stressreaktioner vid övertidsarbete. Longitudinell studie av psykologiska och fysiologiska reaktioner under och efter arbetstid. Psykologiska Institutionen rapport nr 23, Stockholms Universitet. Stockholm, Sverige. Schuring M, Sluiter JK, Frings-Dresen MHW (2004). Evaluation of topdownimplementation of health regulations in the transport sector in a 5-year period. Int Arch Occup Environ Health, 77, Sluiter JK, de Croon EM, Meijman TF, Frings-Dresen MH (2003). Need for recovery from work related fatigue and its role in the development and prediction of subjective health complaints. Occup Environ Med, 60, Van Veldhoven M, Broersen S (2003). Measurement quality and validity of the need for recovery scale. Occup Environ Med, 60(1 Suppl), 3-9. Van Veldhoven M (2008). Need for Recovery after Work. An overview of construct, measurement and research. In (Eds Houdmont J & Leka S) Occupational Health Psychology Nottingham University Press, Van Veldhoven MJ, Sliuter JK (2009). Work-related recovery opportunities: testing scale properties and validity in relation to health. Int Arch Occup Environ Health, 82,
17
Utprovning av gränsvärden för Snabbtest - Behov av återhämtning efter arbetet version 1 utveckling av ett webbinstrument
Arbets- och miljömedicin, Sahlgrenska universitetssjukhuset Rapport från Arbets- och miljömedicin nr 158 Utprovning av gränsvärden för Snabbtest - Behov av återhämtning efter arbetet version 1 utveckling
SLUTRAPPORT. Projekttitel
SLUTRAPPORT Projekttitel Hur underlätta återhämtning från arbetskraven i olika åldersgrupper för att uppnå en hållbar hälsa och ett inkluderande arbetsliv Dnr 130329 Projektledare Fil dr överpsykolog Kerstin
SF 36 Dimensionerna och tolkning
SF 36 Dimensionerna och tolkning 2013.08.26 Lotti Orwelius Svenska Intensivvårdsregistret 1 Vilka frågor ingår i respektive dimension? Vad krävs för att generera skalpoäng? Vad står dimensionerna för?
Metoder för riskbedömning av den psykosociala arbetsmiljön. Vad är psykosocial arbetsmiljö?
Metoder för riskbedömning av den psykosociala arbetsmiljön SAN-konferens 20 oktober 2011, fil.dr. psykolog Forskargruppen Säkerhet-Organisation-Ledarskap Arbets- och miljömedicin, Sahlgrenska akademin,
Upphovsrätt - tillgänglighet
Upphovsrätt - tillgänglighet SF-36 Hälsoenkät är försedd med copyright knuten till Medical Outcomes Trust (MOT), 20 Park Plaza, Suite 1014, Boston, MA 02116-4313 och till Sektionen för vårdforskning, Sahlgrenska
Vad är. Patient Reported Outcome Measures och andra begrepp. Kerstin Hagberg. RTP, PhD, Docent
Vad är Patient Reported Outcome Measures och andra begrepp Kerstin Hagberg RTP, PhD, Docent Ortopedteknik Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg ISPO-S, Feb 2015 2 Kliniska utvärderingsmetoder Kliniska
Vad är. Kliniska utvärderingsmetoder Kliniska utfallsmått. Patient Reported Outcome Measures och andra begrepp. Kerstin Hagberg RTP, PhD, Docent
Vad är Patient Reported Outcome Measures och andra begrepp Kerstin Hagberg RTP, PhD, Docent Ortopedteknik Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg ISPO-S, Feb 2015 2 Kliniska utvärderingsmetoder Kliniska
En hållbar psykosocial arbetsmiljö, återhämtning och hälsa
Ansträngnings- Återhämtningsmodellen (Meijman et al., 1998) En hållbar psykosocial arbetsmiljö, återhämtning och hälsa Kerstin Wentz överpsykolog, fil dr Arbets- och miljömedicin Sahlgrenska universitetssjukhuset
Samband mellan arbete och hälsa
Samband mellan arbete och hälsa Lisbeth Slunga Järvholm, överläkare, docent Arbets- och miljömedicin Arbets- och beteendemedicinskt centrum, NUS, VLL Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå
FORSKNINGSSTUDIE. Välkommen! 1. Var arbetar du (vilket företag)? * 2. Vilken anställningsform har du? * 3. Hur många % arbetar du?
FORSKNINGSSTUDIE Välkommen! Det här är en enkätundersökning som genomförs av Högskolan i Gävle. Undersökningen syftar till att utreda hur variationer i mental och fysisk belastning påverkar trötthet och
DET GRÄNSLÖSA ARBETET: Fyra områden
DET GRÄNSLÖSA ARBETET: Fyra områden Organisation, ledning och samverkan (Gunnar Aronsson) Lärande, kompetens och personlig utveckling (Tom Hagström) Arbetsroll, könsroll, familjeroll, medborgarroll (Gunn
Att (in)se innan det går för långt
Att (in)se innan det går för långt Främjande av psykisk hälsa på arbetsplatsen Conventum 20 september 2017 Matilda Skogsberg, arbetsmiljökonsult och leg. psykolog Regionhälsan, Region Örebro län Vad är
GRANSKNINGSUNDERLAG. Te knis k de l. Kriterier för kva litets vä rderin g a v s ta n da rdis era de bedöm n in gs m etoder in om s ocia lt a rbete
1 GRANSKNINGSUNDERLAG Kriterier för kva litets vä rderin g a v s ta n da rdis era de bedöm n in gs m etoder in om s ocia lt a rbete Te knis k de l Namn på granskat instrument Namn på granskare En he t
Att grubbla på jobbet efter jobbet
Att grubbla på jobbet efter jobbet Stressystemet är för korttidsbruk och för fysiskt krävande insatser Arbets- och miljömedicin, Sahlgrenska universitetssjukhuset Kerstin Wentz överpsykolog, fil dr Arbets-
Balans i arbetslivet. Vad betyder arbetstiderna? Docent Göran Kecklund
Balans i arbetslivet Vad betyder arbetstiderna? Docent Göran Kecklund goran.kecklund@su.se Arbetstider i Sverige* Kvinnor Män Har arbetstider som avviker från dagtid (motsvarande kl. 07-18) 39 % 40 % Kan
deltagande i arbetslivet, hälsa och välmående för åldrande arbetstagare; mot ett hållbart och inkluderande arbetsliv.
deltagande i arbetslivet, hälsa och välmående för åldrande arbetstagare; mot ett hållbart och inkluderande arbetsliv. FAS 2012 Fokusgruppsintervjuer med individer som har fortsatt arbeta efter 65 år Kerstin
Återhämtad eller inte: finns det någon koppling mellan kropp och knopp?
Återhämtad eller inte: finns det någon koppling mellan kropp och knopp? Petra Lindfors Professor Stockholms Universitet, Psykologiska institutionen pls@psychology.su.se Varför fokus på återhämtning? föregår
Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige
Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige Sammanfattning I undersökningen Skolbarns hälsovanor anger de flesta skolbarn ett högt välbefinnande, både bland
Vem ska arbeta i framtidens äldreomsorg?
Vem ska arbeta i framtidens äldreomsorg? Frukostseminarium Äldrecentrum 16 maj 2017 Marta Szebehely, Anneli Stranz & Rebecka Strandell Institutionen för socialt arbete Stockholms universitet Vem ska arbeta
Erfarenheter av arbetsförmåga hos unga arbetstagare: en explorativ intervjustudie
Erfarenheter av arbetsförmåga hos unga arbetstagare: en explorativ intervjustudie Maria Boström Kristina Holmgren Judith Sluiter Mats Hagberg Anna Grimby-Ekman Publicerad i Int Arch Occup Environ Health
Organisatorisk och social arbetsmiljö- Varför är det viktigt?
Organisatorisk och social arbetsmiljö- Varför är det viktigt? www.feelgood.se Faktorer som främjar hälsa Gott ledarskap (rättvist, stödjande, inkluderande) Kontroll i arbetet (inflytande och stimulans)
Psykosociala arbetsmiljöfaktorer och depressiva symtom över arbetslivet -trajektorier, samband och livsstadier
Psykosociala arbetsmiljöfaktorer och depressiva symtom över arbetslivet -trajektorier, samband och livsstadier Linda Magnusson Hanson Med dr, Docent, Forskare Enheten för epidemiologi, Stressforskningsinstitutet,
En bro mellan forskning och praktik i arbetsmiljöfrågor
En bro mellan forskning och praktik i arbetsmiljöfrågor Hanne Berthelsen, Odont.Dr., MPH Forskare, CTA, Malmö högskola Hanna Ljungberg, Huvudskyddsombud, Akademikerförbundet SSR, Malmö Stad COPSOQ = Copenhagen
Vila Sjukskrivning tills tillfrisknande påbörjats Lättare anpassade insatser Samordningsmöten med FH,FK,A-giv, fack.
Vila Sjukskrivning tills tillfrisknande påbörjats Lättare anpassade insatser Samordningsmöten med FH,FK,A-giv, fack. Anpassat arbete Flera diagnoser, multiproblem Kvinnor mer sjukskrivna De flesta med
Sven Lindblom 1
2016-05-02 Sven Lindblom 1 Organisatorisk och social arbetsmiljö (kallas här OSA) AFS 2015:4 Syfte Kränkande särbehandling Tillämpningsområde Till vem föreskrifterna riktar sig Definitioner Systematiskt
GHQ-12 General Health Questionnaire-12
Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde Den ursprungliga versionen av GHQ (General Health Questionnaire) utvecklades som ett instrument för screening av psykiatriska störningar. Den har
Deltagande personal skapar sin egen hälsa
Deltagande personal skapar sin egen hälsa Föredrag vid konferensen Sjukvård och hälsa går det ihop? Göran Ejlertsson Professor i folkhälsovetenskap 1 Sluta plåstra hälsoskapande arbetsplatser inom hälso-
Burnout och psykosocial arbetsmiljö - Teorier och empiri
Burnout och psykosocial arbetsmiljö - Teorier och empiri Sofia Norlund, PhD Folkhälsa och klinisk medicin Yrkes- och Miljömedicin HT14 Hälsa Psykosocial miljö Stress och burnout Min forskning Upplägg Användbara
Arbete och hälsa. Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet
Arbete och hälsa Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet Healthy organizations are not created by accident! Grawitch et al, 2006 Faktorer associerade med
Högt tempo och bristande ledarskap. Psykosocial arbetsmiljöenkät bland Hotell- och restaurangfackets medlemmar
1 Högt tempo och bristande ledarskap Psykosocial arbetsmiljöenkät bland Hotell- och restaurangfackets medlemmar 2 Ducka inte för ansvaret att åtgärda orsakerna till stress Anställda i hotell- och restaurangbranschen
Poängsättning COPSOQ II, Sverige
Poängsättning COPSOQ II, Sverige Hur beräknar man medelvärden och fördelningar? I COPSOQ-enkäten används följande metod för beräkning av medelvärden på skalor och fördelningar: 1. För varje enskild fråga
Att ha kontoret i mobiltelefonen En undersökning om gränslöshet och mobiltelefonanvändning i arbetslivet
Att ha kontoret i mobiltelefonen En undersökning om gränslöshet och mobiltelefonanvändning i arbetslivet 1 Inledning Unionen har i tidigare studier sett att arbetslivet har förändrats för tjänstemännen.
Skolbarns hälsovanor: Självskattad hälsa och allmänt välbefinnande bland 15-åringar i Sverige,
Skolbarns hälsovanor: Självskattad hälsa och allmänt välbefinnande bland 15-åringar i Sverige, 1985-2009 I Sverige genomförs sedan 1985/1986 det internationella forskningsprojektet Skolbarns hälsovanor,
Jag tycker jag är -2. Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde. Översikt. Vilka grupper är instrumentet gjort för?
Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde Jag tycker jag är-2 är ett självskattningsinstrument som syftar till att bedöma barns och ungas självkänsla [1,2]. Formuläret är anpassat för att
Metodbok. Datum: Version: Dnr:
Metodbok Datum: 2016-09-22 Version: Dnr: Handläggare Anette Aronsson Planeringsenheten 0725-264 783 anette.aronsson@ltkalmar.se Bakgrund Denna metodbok beskriver arbetet med ett digitalt stödprogram som
Faktorer som påverkar ungdomars livsvillkor, psykisk hälsa och alkoholoch. Beroendedagen, 14 sept 2017
Faktorer som påverkar ungdomars livsvillkor, psykisk hälsa och alkoholoch drogbruk Beroendedagen, 14 sept 2017 Karin Boson Leg. Psykolog, PhLic, doktorand Psykologiska institutionen Göteborgs universitet
Tjänstemän om stress och press i arbetslivet. Kontakt: Åsa Märs Kontakt Novus: Mats Elzén & Freja Blomdahl Datum: 150930
Tjänstemän om stress och press i arbetslivet Kontakt: Åsa Märs Kontakt Novus: Mats Elzén & Freja Blomdahl Datum: 150930 1 Bakgrund & Genomförande BAKGRUND Undersökningen har genomförts av Novus på uppdrag
PHQ-9 Patient Health Questionnaire-9
Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde Patient Health Questionnaire (PHQ, Formulär för Patienthälsa) [1] är ett formulär som syftar till att mäta olika typer av vanligt förekommande psykisk
Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation.
Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation. 1 Inledning Unionen har i tidigare studier sett att arbetslivet har förändrats för tjänstemännen. Tjänstemannaarbetet
Psykosocial arbetsmiljö
Psykosocial arbetsmiljö Susanne Glimne Med material från Marika Wahlberg Stress Definition Kroppens, psykets och hjärnans reaktioner på olika typer av påfrestningar, utmaningar och krav När kraven i t
Hållbart arbetsliv- konkreta insatser för friska arbetsplatser
Hållbart arbetsliv- konkreta insatser för friska arbetsplatser Professor Magnus Svartengren Institutionen Medicinska Vetenskaper Namn Efternamn 28 oktober 2015 2 1 Hälsa / högt välbefinnande Sjuk disease
Patientenkät. Det här formuläret avser Din situation vid inskrivning för rehabilitering
Patientenkät Det här formuläret avser Din situation vid inskrivning för rehabilitering Vi följer upp vården för att vara säkra på att Du får en vård med hög kvalitet. För att kunna göra det på bästa sätt
Vem ska arbeta i framtidens äldreomsorg? Konsekvenser av förändrade arbetsvillkor i äldreomsorgen
Vem ska arbeta i framtidens äldreomsorg? Konsekvenser av förändrade arbetsvillkor i äldreomsorgen Äldreforskardagen 22 mars 2017 Marta Szebehely Professor Institutionen för socialt arbete Stockholms universitet
Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation
Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation Innehållsförteckning Är gränsen nådd?.........................................................................................
12-frågeversion, intervjuadministrerad
12-frågeversion, intervjuadministrerad Introduktion Detta instrument utvecklades av WHO Classification, Terminology and Standards team, inom ramen för WHO/National Institutes of Health (NIH) Joint Project
BUS Becks ungdomsskalor
Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde Becks ungdomsskalor (BUS) är ett instrument för att bedöma emotionell och social problematik hos barn och ungdomar. Instrumentet består av fem delskalor
Stress, engagemang och lärande när man är ny
Stress, engagemang och lärande när man är ny Longitudinell Undersökning av Sjuksköterskors Tillvaro: LUST Longitudinal Analysis of Nursing Education/Entry in work life: LANE ann.rudman@ki.se Institutionen
Arbetsorganisation & hälsa
Stressforskningsinstitutetets temablad Arbetsorganisation & hälsa Två modeller för psykosocial arbetsmiljöforskning Stressforskningsinstitutet Arbetsorganisation och hälsa: Två modeller för psykosocial
Innehållsförteckning ! "! #$! ' $( ) * * * % $+,- $,.- % / $ 0 " % 10 " 1 #.. %$$ 3. 3",$ %& 3. $& 3,./ 6, $,%0 6, $.%0 ".!
Innehållsförteckning! "! #$! %%& ' $( ) * * * % $+,- $,.- % / $ " % 1 " $$% 2% 1 #.. %$$ 3. 3",$ %& 3. $& %( * #"+$.%* %- 41$,,5-3,./ 6, $,% 6, $.% 7, 18,9$: ".! ;,%(,$( 1%%( * 6, $,%* % $$* 1%%* 6, $,%-
Enkät om IT-stress 600 yrkesarbetande svenskar om psykisk belastning på grund av IT. Genomförd oktober 2011.
Enkät om IT-stress 600 yrkesarbetande svenskar om psykisk belastning på grund av IT. Genomförd oktober 2011. 600 svenskar tillfrågade om IT-stress I en unik enkät har 600 yrkesarbetande svenskar svarat
Kvinnors och mäns sjukfrånvaro. Gunnel Hensing Professor i socialmedicin Göteborgs universitet
Kvinnors och mäns sjukfrånvaro Gunnel Hensing Professor i socialmedicin Göteborgs universitet Huvudbudskap Svårt att jämföra kvinnor och mäns sjukfrånvaro på grund av selektion Få studier, stor variation
Arbetsorganisation och hälsa Två modeller för psykosocial arbetsmiljöforskning. Temablad. Stressforskningsinstitutet www.stressforskning.su.
Arbetsorganisation och hälsa Två modeller för psykosocial arbetsmiljöforskning Temablad Stressforskningsinstitutet www.stressforskning.su.se Stressforskningsinstitutets temablad är en serie broschyrer
Kriterier och riktlinjer för evidensbaserad bedömning av mätinstrument
Kriterier och riktlinjer för evidensbaserad bedömning av mätinstrument Evidens för instrument kan mätas med liknande kriterier som vid mätning av evidens för interventioner 1. Nedan finns en sammanfattning
Arbetsförmågeindex. Grupp / avdelning. Ekonomi. Yrke. Testyrke. Ansvariga
Arbetsförmågeindex Denna webbsida tillhandahålls av Arbets- och miljömedicin på Göteborgs Universitet. Arbets- och miljömedicin arbetar för hälsofrämjande arbetsmiljö. Arbetsförmågeindex Enkäten innehåller
Konsekvenser av sjukskrivning 2006
Konsekvenser av sjukskrivning 006 Institutionen för medicinska vetenskaper Arbets- och miljömedicin Hjälp oss att underlätta bearbetningen av Dina svar! Markeringarna kommer att läsas optiskt i en s.k.
Arbetslivets betydelse för hälsan
Arbetslivets betydelse för hälsan Annika Härenstam Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap, Göteborgs universitet Seminarium: Socialförsäkringsforskning: då, nu och i framtiden, 30 augusti 2012
Stress det nya arbetsmiljö hotet
Stress det nya arbetsmiljö hotet I Sverige har belastningsskadorna varit den största anledningen till anmälan om arbetsskada, men nu börjar stress skadorna att gå om. Kunskapen om stress För att bedriva
Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö
Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsgivarverket Ulrich Stoetzer Med Dr, Psykolog Sakkunnig Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 1 Nya föreskrifter för att.. Minska den arbetsrelaterade
Prata om arbetet! KJERSTIN STIGMAR
Prata om arbetet! KJERSTIN STIGMAR Tidiga symtom Korta sjukskrivning Sjukskrivning 180 dagar Prata om arbetet! Williams-Whitt et al, 2016 Hellman et al 2014 Carroll et al 2010
För rehabilitering med hälsan i fokus
22 juni 2015 a15-0494 Kommunal/YW Till Socialdepartementet För rehabilitering med hälsan i fokus Vägar till sjukskrivning Vid mötet med statsrådet Annika Strandhäll den 20 april 2015 lämnade Kommunal över
Vägen till väggen. - Diskussionsmaterial
Pe rs on al Vägen till väggen - Diskussionsmaterial 1 Likgiltighet, irritation, ångest, trötthet, huvudvärk, magont, dåligt minne, sömnsvårigheter, minskad sexlust, dra sig undan sociala kontakter, negativa
Utmattningssyndrom i primärvård om behandling och rehabilitering av personer med UMS
Utmattningssyndrom i primärvård om behandling och rehabilitering av personer med UMS Giorgio Grossi Beteendevetare, leg psykoterapeut Docent i medicinsk psykologi www.stressmottagningen.com Stress Överlevnadsmekanism
Bild 1. Bild 2 Sammanfattning Statistik I. Bild 3 Hypotesprövning. Medicinsk statistik II
Bild 1 Medicinsk statistik II Läkarprogrammet T5 HT 2014 Anna Jöud Arbets- och miljömedicin, Lunds universitet ERC Syd, Skånes Universitetssjukhus anna.joud@med.lu.se Bild 2 Sammanfattning Statistik I
Arbetslust och hälsa. En rapport från HAKuL-projektet. Malin Josephson Med Dr. Eva Vingård Docent, Projektledare
Arbetslust och hälsa En rapport från HAKuL-projektet Malin Josephson Med Dr Eva Vingård Docent, Projektledare Sektionen för personskadeprevention Institutionen för klinisk neurovetenskap Karolinska Institutet
Riktlinjer för psykisk ohälsa på arbetsplatsen
Riktlinjer för psykisk ohälsa på arbetsplatsen Utredning och åtgärder vid etablerad psykisk ohälsa Företagshälsans riktlinjegrupp Ergonom vid AMM Med dr, ergonom/leg fysioterapeut Patientutredningar, kunskapsspridning,
ERI och Krav-Kontroll-Stöd
ERI och Krav-Kontroll-Stöd Denna Presentation beskriver 2 olika centrala teorier i arbetet med stressproblematik: ERI och Krav-Kontroll-Stöd. De är bägge framtagna för att hantera stressproblematik på
AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö
Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna
Det gränslösa arbetet - kan vi hantera det?
Det gränslösa arbetet - kan vi hantera det? Prestation Sammanbrottspunkt 0 10 20 30 40 50 Tid Återhämtning Prestation Maximum Utmattad Optimum mår dåligt Trött Välbefinnande Sjuk Arbetsoförmåga Arbetsbelastning
Företagsläkarnas arbetsmiljö 2013
Företagsläkarnas arbetsmiljö 2013 EN ENKÄTSTUDIE DEC 2012-JAN 1013 Jan Rosén och Stig Norberg Svenska Företagsläkarföreningen Innehåll 1. Basdata... 3 Hela gruppen... 3 Arbetsgivare... 3 Övrigt... 4 2.
Angående arbetsmiljöfrågor.
Angående arbetsmiljöfrågor. http://www.dagensmedicin.se/artiklar/2016/03/11/hysteriskt-om-flytt-pa-karolinska/ Arbetsmiljö vid socioekonomiskt utsatta kliniker? Del av studie om arbetsmiljö i Folktandvården
Hållbart arbete hållbar individ
Hållbart arbete hållbar individ Gunnar Aronsson Psykologiska institutionen, Stockholms universitet Seminarium - Stressforum Arbets- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset Örebro 10 mars 2010
Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4
November 2016 Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4 Hur kan man arbeta med den nya föreskriften och få strategi och kultur att samverka? Frida Norrman & Johanna Rådeström Organisationspsykologer,
Schysta städvillkor? Hotell- och restaurangfackets undersökning om hotellstädares arbetsmiljö 2017
Schysta städvillkor? Hotell- och restaurangfackets undersökning om hotellstädares arbetsmiljö 2017 Inledning Hotell- och restaurangfacket, HRF, organiserar hotellstädare i hotell- och restaurangbranschen.
Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län
SAMMANFATTNING ISM-rapport 2 Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län Delrapport 1 - enkätundersökning i maj-juni 2004 Gunnar Ahlborg
Föreskrifter om Organisatorisk och social arbetsmiljö
Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö 1 Nya föreskrifter för att.. Minska den arbetsrelaterade ohälsan Ge stöd till arbetsgivare och arbetstagare 2 Arbetsmiljölagen: vidta alla åtgärder
Hälsobarometern 1, 2015 Rapport från Länsförsäkringar
Hälsobarometern 1, 2015 Rapport från Länsförsäkringar 1 Sammanfattning Hälsobarometern våren 2015 Tre fjärdedelar av de tillfrågade företagsledarna är inte oroliga för att medarbetarna ska sjukskriva sig.
Följande skattningsskala kan ge dig en fingervisning om hur balansen mellan medkänsletillfredsställelse och empatitrötthet ser ut i ditt liv.
Skattningsformuläret PROQOL (PROFESSIONAL QUALITY OF LIFE SCALE) för att bedöma professionell livskvalitet till svenska av Anna Gerge 2011 Följande skattningsskala kan ge dig en fingervisning om hur balansen
Åter i arbete efter stress
Åter i arbete efter stress Lisa Björk Institutet för stressmedicin, Västra Götalandsregionen Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap Stress Exponering? Upplevelse? Reaktion? Symtom? Diagnos? Stress
Sveriges Psykologförbunds arbetsmiljöundersökning 2014. Elinor Schad Erik Nipe Roger Persson Lunds universitet
Sveriges Psykologförbunds arbetsmiljöundersökning 2014 Elinor Schad Erik Nipe Roger Persson Lunds universitet 2 Förord Sveriges Psykologförbund är en sammanslutning av utbildade psykologer och psykologstuderande.
Arbets- och organisationspsykologi, vad är det?
Arbets- och organisationspsykologi, vad är det? Psykologisk forskning om människan i arbetslivet (fokus på individen): urval, arbetstider, belastning, motivation etc. Studiet av människors beteende och
PREVENTS MATERIAL. Se www.prevent.se, samlingssida Organisatorisk och social arbetsmiljö
ORGANISATORISK OCH SOCIAL ARBETSMILJÖ, AFS 2015:4 Syfte 1 Syftet med föreskrifterna är att främja en god arbetsmiljö och förebygga risk för ohälsa på grund av organisatoriska och sociala förhållanden i
AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö
Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna
En bransch att må bra i
En sammanfattning av slutsatser och åtgärder 2012 2013 Lotta Linderson 2013-10-18 1 Bakgrund och syfte I december 2011 gjordes en medlemsundersökning med fokus på stress. Nära hälften av medlemmarna, 6019
LUCIE Lund University Checklist for Incipient Exhaustion. ett instrument för f r screening av tidiga tecken påp utmattningsreaktion
LUCIE Lund University Checklist for Incipient Exhaustion ett instrument för f r screening av tidiga tecken påp utmattningsreaktion LUCIE är r en del i verktygslåda för f r FHV Samarbete AMM Göteborg G
Guldlocks nya jobb. Svend Erik Mathiassen Centrum för belastningsskadeforskning Högskolan i Gävle
Guldlocks nya jobb Svend Erik Mathiassen Centrum för belastningsskadeforskning Högskolan i Gävle Illustration: Birte Mølgaard Belastningsergonomi Arbetsmiljöverkets författningssamling, AFS 2012:2 6 Arbetsgivaren
Hälsofrämjande faktorer av betydelse för ett hållbart arbetsliv inom vård, omsorg och socialt arbete
Hälsofrämjande faktorer av betydelse för ett hållbart arbetsliv inom vård, omsorg och socialt arbete Projektgrupp ViS (Vårdforskning i samverkan): Borås, Göteborg, Halmstad, HHJ, Högskolan väst, Skövde
COPSOQ SVERIGE Den mellanlånga versionen av COPSOQ II. Frågor om den organisatoriska och sociala arbetsmiljön
COPSOQ SVERIGE Den mellanlånga versionen av COPSOQ II Frågor om den organisatoriska och sociala arbetsmiljön Frågor om den organisatoriska och sociala arbetsmiljön Organisationens egen inledande text Instruktion
Att fungera på arbetet
Att fungera på arbetet Denna webbsida tillhandahålls av Arbets- och miljömedicin på Göteborgs Universitet. Arbets- och miljömedicin arbetar för hälsofrämjande arbetsmiljö. Att fungera på arbetet Enkäten
Försämras upplevd arbetsförmåga vid ökad ålder bland anställda vid Umeå Universitet
Försämras upplevd arbetsförmåga vid ökad ålder bland anställda vid Umeå Universitet Ulf Hägglund, Esculapen företagshälsovård AB, Umeå ulf.arne@esculapen.se Handledare Bernt Karlsson ABCentrum NUS Projektarbete
LÄKARES BEDÖMNING AV ARBETSFÖRMÅGA HOS PATIENTER MED DEPRESSIONS- OCH ÅNGESTSJUKDOM
LÄKARES BEDÖMNING AV ARBETSFÖRMÅGA HOS PATIENTER MED DEPRESSIONS- OCH ÅNGESTSJUKDOM Monica Bertilsson, S Maeland, J Löve, G Ahlborg Jr, E Werner, G Hensing MED DR, FORSKARASSISTENT, LEG ARBETSTERAPEUT
Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi
Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Hur väcktes idén till ditt projekt? Varför bestämde du dig för att börja forska? Vad är smärta?
Att ha kontoret i mobilen
Att ha kontoret i mobilen En undersökning om gränslöshet och mobiltelefonanvändning i arbetslivet Att ha kontoret i mobiltelefonen en undersökning om gränslöshet och mobiltelefonanvändning i arbetslivet
Tjänstemän om stress och press i arbetslivet 2016 Unionen
Tjänstemän om stress och press i arbetslivet 2016 Unionen Kontakt: Tobias Brännemo Kontakt Novus: Mats Elzén & Anita Bergsveen Datum: 17 oktober 2016 1 Bakgrund & Genomförande BAKGRUND Undersökningen har
Differentiell psykologi
Differentiell psykologi Torsdag 8 september 2011 Reliabilitet Dagens agenda MDI skattningsövning resultat av kriterietolkning Värt att veta om normalfördelningen Frågesport Kort info om kursboken : Personality
Hur förebygga psykisk ohälsa på arbetsplatsen. Hur kan samarbete mellan arbetsgivare och företagshälsa ge bättre förhållanden
Hur förebygga psykisk ohälsa på arbetsplatsen. Hur kan samarbete mellan arbetsgivare och företagshälsa ge bättre förhållanden Irene Jensen Professor och enhetschef Gunnar Bergström Docent Enheten för interventions-
EXEMPEL: Studie med både kvantitativ och kvalitativ metod. Forskningsplan X
Forskningsplan X Bakgrund och syfte Inom området barn och ungas psykiska hälsa har vikten av att följa upp och utvärdera hur brukare upplever det stöd och den hjälp som de får uppmärksammats allt mer.
Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde
Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde Clinical Outcomes in Routine Evaluation- Outcome Measure (CORE-OM) är ett självskattningsinstrument som mäter olika aspekter av psykisk hälsa/ohälsa,
Vägledning vid förändringsprocesser
Vägledning vid förändringsprocesser och mätning av v hälsa och stress Av Dan Hasson Doktorand vid Uppsala universitet Leg Sjuksköterska vid CEOS. D et är vanligt att mäta olika aspekter av hälsa, ohälsa
Patientens upplevelse av vården på intensivvårdsavdelning. PROM i Svenska Intensivvårdsregistret
Patientens upplevelse av vården på intensivvårdsavdelning PROM i Svenska Intensivvårdsregistret Uppföljning av vårdresultat Tidigare mortalitet Bedömning av effektivitet och fördelar, relaterat till mänskliga
Faktorer som påverkar ungdomars livsvillkor, psykisk hälsa och alkoholoch drogbruk(!?)
Faktorer som påverkar ungdomars livsvillkor, psykisk hälsa och alkoholoch drogbruk(!?) Karin Boson Leg. Psykolog, PhLic, doktorand Psykologiska institutionen Göteborgs universitet karin.boson@psy.gu.se