Sammanfattning. September på officiell statistik. i fokus. Sågade trävaror. för sågade. produktionsökningar. gällde före den.

Transkript

1 SÅ GÅR DET FÖR SKOGSINDUSTRIN Om den svenska pappers-, massa- sågverksindustrinn September 211 Trots produktionsökningar för sågade trävaror, massa papper är produktionen inte tillbaka på de nivåer som gällde före den ekonomiska krisen Produktionen av sågade trävaror, massa papper bromsar in. Värdet av Sveriges skogsindustriexport steg med fem procent under första halvåret 211 jämfört med samma period 21. Export- varuexporten. Exportvärdet för massa papper har ökat värdet har gått tillbaka för sågade trävaror under första halvåret 211. ökningen är lägre än för den totala svenska Flera aktörer sänker priserna på sågtimmer massaved. Besked om nedläggning av sju sågverk, fortsatta personalminskningar. Sågade trävaror Produktionstakten bromsar något i Sverige. Byggandet fortfarande svagt i västvärlden. Asien Nordafrika är dock glädjeämnen. Sett över lång tid ökar Sveriges andel av världsproduktionen. Kvartalsrapporten Så går det för skogsindustrin Så går det för skogsindustrin är en kvartalsredogörelse för utvecklingen läget för skogs- på officiell statistik på Skogsindustriernas statistik. Kvartalsrapporten kommer ut fyra gånger per år riktar sig till en bred läsekrets av beslutsfattare, journalister, analytiker andra intressenter. Rapporten finns även på: /Sa_gar_det_for_skogsindustrin industrin dess delbranscher sågverks-, massa- pappersindustrin. Informationen baseras Sammanfattning Papper & Massa Pappers- massaproduktionen bromsar in. Fortsatt svag efterfrågan i Europa på flera tryckpapperskvaliteter, bättre för flera förhar gått packningsmaterial. Sveriges pappersexport till EU tillbaka, men ökat till Asien, bl a Kina Japan. Massamarknaden har försvagats. Prissänkningar på massaa har genomförts. Prisbilden på pappersprodukter är splittrad. Forskning, utveckling demonstration i fokus Rapporten tittar närmare på skogsindustrins möjligheter att genom forskning, utveckling demonstration av nya produkterr med vedfibern som bas bidra till att lösa stora samhällsutmaningar, inte minst på klimatområdet. Visionen Ekoportal235 presenteras, som inspiration information om några av de möjligheter som kan öppna sig på sikt. 1

2 Innehållsförteckning Sågade trävaror, s. 2 Massa, s. 6 Papper, s. 8 Råvara: Sveriges export import av sågtimmer massaved, s. 11 Sysselsättning, s. 12 Exportvärde, s. 12 Fokus på forskning, utveckling demonstration, s 13 Sågade trävaror Produktionstakten bromsar något i Sverige. Byggandet fortfarande svagt i väst- glädjeämnen. Sett över lång tid ökar Sveriges andel av världen. Asien Nordafrika är dock världsproduktionen. Sågverken påverkas av att återhämtningenn i ekonomin nu bromsar upp att osäkerheten ökar. Den för sågverken viktiga byggbranschen berörs, förutom av allmänt försämrat osäkert kojunkturläge, också direkt av statsskuldkrisen eftersom en stor del av byggandet är offentligt. Produktionen av sågade trävaror har under första halvåret ökat i de stora producentländerna. Ökningen i Europa har under första halvåret varit mellan 5 1 procent, vilket sannolikt är klart mer än konsumtionstillväxten. Risken med detta är att det skapas ett överutbud på marknaden då en avvaktande efterfrågan möter ett ökande utbud. I Sverige har dock produktionenn hållits tillbaka är på oförändrad nivå till med augusti, jämfört med förra året. Den samlade bedömningen blir att situationen har försämrats något sedan förra kvartalsrapporaten (juni 211), Konjunkturinstitutets förtroende- ner indikator för sågverk har således vänt ytterligare något. Förtroendeindikatorn samt genomsnitt Sågverk träimpregneringsindustri 2 augusti 211 Källa: Konjunkturinstitutet Timmerpriserna har stigit mer än trävarupriserna Diagrammet nedan visar hur trävarupriserna i svenska kronor har utvecklats jämfört med timmerpriserna. Timret, som står för över 6 procent av sågverkens kostnader, har ökat betydligt mer än trävarupriserna. Skillnaden har förstärkts i snabb takt sedan 29. Denna utveckling är inte långiktigt hållbar för sågverken. Flera aktörer sänker sågtimmer- priserna. 2

3 Prisutveckling för trävaror (exportprisindex) samt timmer fritt skogsbilväg Lagret av sågade trävaror vid sågverk januari 25 augusti m Källa: SCB Skogsstyrelsen, bearbetning av Skogsindustrierna Produktiontakten bromsar Under januari till augusti 211 producerades knappt elva miljoner kubikmeter sågade trävaror i Sverige. Det är oförändrat jämfört med samma period 21. Under sommarmånaderna har dock produktionstakten varit lägre än förra året, trendenn är nu en inbromsande produktion. Produktion av sågade trävaror i Sverige 2 augusti 211, glidande 12 månader Tyskland, Holland Frankrike glädjeämnen första halvåret Under första halvåret 211 ökade export- fyra leveranserna från svenska sågverk med cirka procent jämfört med samma period förra året. Det är främst euromarknaderna i västra Europa som gått volymmässigt bra. Även till Mellanöstern Japan har volymerna ökat under första halvåret. Svenska sågverks leveranser januari juni 211, fördelning per marknad miljoner m Följande diagram visar att lagret i Sverige sjönk starkt i juli, för att åter öka i augusti. Detta är ett normalt säsongsmönster. Produktionstakten lagerutvecklingen visar att sågverken är måna om att inte öka på lagren i detta osäkra konjunktur- i läge. Varulagret hos de svenska sågverken var slutet av augusti åtta procent högre än samma tid förra året. Källa: SCB Leveranserna till Europa steg med två procent under första halvåret. Exporten till Tyskland, som var mycket hög första kvartalet, har successivt minskat igen. 3

4 Exporterad volym sågade hyvlade trävarorr januari juni 211 samt procentuell förändring Sågat Förändring hyvlat jämfört med (1 m 3 ) förra året Storbritannien Danmark Norge Nederländerna Tyskland Frankrike Övr. Europa Europa totalt USA Japan Mellanöstern Egypten Övr. Afrika Övrigt Totalt Källa: SCB % 2% -9% 1% 18% 7% 1% 2% 67% 28% 31% -21% 7% 28% 4% marknader. De följande tre diagrammen visar byggutvecklingen i regionerr som står för mer än 75 procent av de svenska sågverkens leveranser. Sverige: Antalet påbörjade bostäder , 12 månaders glidande medelvärdee Källa: BI, Skogsindustrierna USA: Antalett påbörjade bostäder Årstakt t Som framgår av diagrammet nedan är de totala leveranserna från svenska sågverk emellertid fortfarande betydligt lägre än före låg- under första halvåret elva procent högre. Jämfört med förra året är de totala volymerna oförändrade. konjunkturen. Rekordåret 26 var leveranserna Svenska sågverks leveranser under första halvåret EU: Husbyggnadsindex Minskat byggande i västvärlden ökning i Asien Afrika Byggandet är den klart viktigaste drivkraften för träprodukter. Det är därför intressant att titta närmare på byggandet på våra viktigaste Källa: Eurostatt 4

5 Sveriges andelar av världsproduktionen ökar I med den ekonomiska krisen 28 minskade världsproduktionen av sågade trävaror med över 2 procent eller 75 miljoner kubikmeter. Det mot- svarar nästan fem gånger Sveriges produktion. Globala produktionen av sågade barrträvarorr Den absolut största delen av minskningen stod Nordamerika för, både procentuellt i absoluta tal. Världsproduktionen har faktiskt därmed de senaste åren varit nere på 6-talets nivåer. Sverige ligger emellertid kvar på en produktions- som takt som är 3 procent mer än vad producerades under 8-talet. Sveriges andel av världens produktion av sågade barrträvaror Minskningarna i byggande är i dessa delar av världen mycket stora. I USA föll byggandet med 75 procent mellan fortfarande är aktiviteten neree på bottennivå. I Europa började nedgången två år senare har inte varit riktigt lika dramatisk som i USA. Men även här är aktiviteten ännu låg. I Sverige var dock återhämtningen stark under 21 men nu verkar det som att tillväxten har avstannat något. Det ska emellertid understrykas att det, åtminstone i Europa, går åt mer trä vid renovering tillbyggnad än för byggande av nya hus. Och även om det finns ett samband mellan hus- den byggande renoveringsaktivitet så är senare betydligt mer stabil. Utvecklingen är dock positiv i en av de viktigaste regionerna för svenska sågverk, nämligen Nord- afrika Mellanöstern, där ekonomierna byggandet växer snabbt. Det gäller i än högre grad i Kina, det land där det byggs mer än någon annanstans. Källa: FAO, Skogsindustrierna Sverige har alltså ökat sin andel av världs- idag produktionen. Diagrammet visar att andelen är ungefär 6 procent. Utvecklingen är ännu mer positiv om vi tittar på den svenska exportens andel av förbrukningen av trä i världen. Tvärtemot vad många kanske tror utgjorde denna export knappt två procent på 6-talet, medan vi idag är uppe i det dubbla eller över fyra procent. Källa: FAO 5

6 Massa Massamarknaden har försvagats. Prissänkningar på massa har genomförts. Produktionen i Sverige bromsar in. Massamarknaden har försvagats över sommaren; de globala producentlagren steg överraskande starkt i juli priserna har sänkts. Förtroendeindikatornn för massaindustrin har sjunkit sedan början av 211, vilket framgår av Konjunkturinstitutetss barometerenkät från augusti. Indikatorn ligger nu i nivå med sitt historiska genomsnitt följer den nedgång som registrerats för tillverkningsindustrin totalt. Orderingången har sjunkit färdigvarulagren bedömdes som för stora. Förtroendeindikator genomsnitt Massaindustrin januari 2 augusti Massaindustrin Genomsnitt Tillverkningsindustrin Källa: Konjunkturinstitutet svenska massabruk tappade produktion i samband med arbetsmarknadskonflikten mellan Pappers Skogsindustrierna i april 21. Utan produktionsförlusten i april 21 hade prodrygt en duktionen visat en tillbakagång med procent. Produktionsnivån i augusti 211 har påverkats negativt av produktionsstopp, dels till följd av svagare efterfrågan hos kunderna, dels på grund av brand storm som stoppat produktionen vid några bruk. Även massaexporten har bromsat in successivt är till med augusti två procent lägre än motsvarande period föregående år. Även för exporten störs jämförelsen av förra årets arbets- i marknadskonfli ikt, men här görs inga justeringar talen. Leveranserna till EU har gått tillbaka med drygt fem procent, medan exporten till Asien stigit, bland annat till Kina som nu blivit den tredje enskilt största exportmarknaden för massa från Sverige. Lagren av massa 2 hos de svenska tillverkarna steg under sommaren, i likhet med hos övriga producenter (se vidare under rubriken Internationellt). Produktionen av marknadsmassa i Sverige 2 augusti 211, glidande 12 månader 4.5 Produktion leveranser av massa 1 Massaproduktionen i Sverige har bromsat in kraftigtt under de senaste fyra månaderna fram till med augusti. Siffermässigt är produktionen på oförändrad nivå jämfört med januari augusti 21, men bakom det döljer sig faktorer som påverkar jämförelsen i olika riktningar. Jämförelsen är överdrivet positiv eftersom miljoner ton I denna rapport behandlar vi enbart den massa som säljs på den öppna marknaden, till skillnad från massa som tillverkas för brukens egen pappersproduktion. 2 H Här avses enbart kemisk massa. 6

7 Internationellt Leveranserna av massa (blekt sulfatmassa) globalt har till med augusti stigit med omkring fyra procent jämfört med motsvarande period 21. Starkast har ökningen varit till Kina, medan leveranserna till USA gått tillbaka. Globala leveranser av blekt sulfatmassa Ackumulerad % förändring jan aug 211 jämfört med jan aug Massapriset i dollar (här avses blekt barrsulfat- på massa i Västeuropa) har sänkts från toppnivån 125 USD i juni till 98 USD i augusti, vilket innebär att priset är tillbaka på nivån som gällde i mitten av förra året. (Fortsatt pristryck medför att priset i september kan visa sig ha sänkts ytterligare.) Omräknat till svenska kronor har emellertid massapriset gåttt tillbaka nästan 2 procent senastee året, för kunderna i Europa har priset sänkts 15 procent. Förklaringen är att såväl svenska kronan som euron är starkare mot dollarn är för ett år sedan. 35 % Svenska kronor per USD EUR januari 2 augusti 211 SEK / EUR Europa USA Japan Blekt Barr Blekt löv Asien/Afr/Oce Totalt lev SEK/EUR SEK / USD SEK/USD Källa: European Pulp Industry Sector 2 2 Lagren av massa hos tillverkarna globalt steg överraskande mycket i juli, vilket bidragit till prisnedgången på massa. I augusti steg lagret ytterligare, det var tredje månaden i följd med lagerökningar. Balanssituationen för barrmassa är starkare än för lövmassa, vilket bland annat visas i jämförelseviss lägre lager för barr- än för lövmassa. Dämpad efterfrågan hos de stora kunder som tillverkar vissa grafiska papper har bidragit till att massamarknaden försvagats. För att stabilisera leveranserna förbättra lönsamheten har flera tillverkare gått över, eller planerarr att gå över, till tillverkning av massa för textilproduktion, s.k. dissolvingmassa, Priset på massa Prisrörelserna på massa är starkt kopplade till globalaa lagerförändringar balansen mellan utbud efterfrågan. Källa: Riksbanken Pris blekt barrsulfat i Västeuropa t o m augusti 211 i USD samt omräknat till SEK EUR USD resp EUR/ton USD EUR SEK Källa: RISI/PPI, Skogsindustrierna SEK/ton 7

8 Massatillverkarnas lönsamhet påverkas negativt av den stärkta kronkursen, men också av höjda priser på vedråvaraa kemikalier. Följande diagram visar prisutvecklingen kvartalsvis för massaved i Sverige. Flera aktörer har sänkt massavedspriset under tredje kvartalet. Index Prisutveckling för massaved fritt skogsbilväg , hela Sverige, leveransvirke* *Underlaget motsvarar ca 1 procent av förbrukningen av svenskt massaved Källa: Skogsstyrelsen, bearbetning av Skogsindustrierna Papper Pappersproduktionen bromsar in. Fortsatt svag efterfrågan i Europa på flera tryckpapperskvaliteter, bättre för flera förpackningsmaterial. Sveriges pappersexport till EU har gått tillbaka, men ökat till Asien, bl a Kina Japan. Under det senaste året har förtroendeindikatorn för pappersindustrinn i Sverige sjunkit från en historiskt hög nivå, enligt Konjunkturinstitutets barometerenkät för augusti. Indikatorn ligger långt under nivån för tillverkningsindustrin totalt under sittt historiska genomsnitt. Orderingången har sjunkit, orderstocken bedöms som för låg hälften av företagen anser att färdigvarulagren är för stora. Förtroendeindikator genomsnitt Pappers pappindustrin januari 2 augusti Pappersindustrin Genomsnitt Hela tillverkningsindsustrin Källa: Konjunkturinstitutet 8

9 Produktion leveranser Ökningstakten i pappersproduktionen i Sverige har bromsat in sedan början av sommaren. Siffermässigt har produktionen ökat med en halv procent till med augusti 211 jämfört med sammaa period föregående år. Jämförelsen blir dock överdrivet positiv av att produktion gick förlorad under den arbetsmarknadskonflikt som drabbade massa- pappersindustrin vid avtalsrörelsen 21. Utan konflikten skulle produktionen gått tillbaka med drygt en procent. Produktionen har under de senaste månaderna planat ut på en nivå ca en halv miljon ton lägre än före den ekonomiska krisen recessionen Det motsvarar årsproduktionen på två medelstora pappersmaskiner. Produktionen av grafiskt papper minskade med två procent under den aktuella perioden. Produktionen av förpackningsmaterial ökade, men jämförelsen blir missvisande eftersom bruk med tillverkning av förpackningsmaterial var uttagnaa i strejk förra året. Den svenska exporten steg marginellt; även här blir jämförelsen missvisande till följd av arbetsmarknadskonflikten. Med hänsyn taget till bortfallet skulle den svenska exporten ha minskat under årets första åtta månader jämfört med föregående år. Sveriges pappersleveranser till EU minskade med knappt en procent. Leveranserna till Asien ökade med tolv procent med Kina som den enskilt största marknaden. Exporten tilll Kina till andra länder såsom Japan steg kraftigt. Europa är dock den helt dominerande avsättningsmarknaden för pappersexporten med nära 8 procent av hela exportvolymen. De inhemska leveranserna hade en fortsatt nedgång under årets första åtta månader. Importen av papper till Sverigee har under det första halvåret varit oförändrad i jämförelse med 21. miljoner ton Produktionen av papper i Sverige, 2 augusti 211, glidande 12 månader Papperspriser marknad Prisutvecklingen är fortsatt splittrad på pappers- området, med uppgång för vissa kvaliteter stillestånd eller tillbakagång för andra. Pris- som utvecklingen i Tyskland får här tjäna indikator på prisutvecklingen i lokal valuta för svenska exportleveranser eftersom Tyskland är Sveriges enskilt största exportmarknad för papper sammantaget. Prisutvecklingen kan dock vara annorlunda på andra viktiga marknaderr såsom Storbritannien, USA Kina. Även för enskilda kvaliteter från ett företag kan prisutvecklingen vara annorlunda än den generella bild som ges här. Källa för prisuppgifterna är RISI. Höjda priser på råvaror har bidragit till behovet av bättre priser på färdigvaror. Den under- pris- liggande marknadsbalansen som påverkar rörelserna påverkas även av importtryck från andra regioner, exempelvis kraftliner från USA, tidningspapper från Kanadaa eller finpapper från Kina Brasilien. Växelkurserna har betydelse för hur importen utvecklas. Den svenska kronans utveckling mot försäljningsvalutorna påverkar intäkterna för de svenska företagen vid omräkning till svenska kronor. En starkare svensk krona medför lägre intäkter i svenska kronor tvärtom vid en svagare valuta, allt annat lika. 9

10 Grafiska papper Priset på tidningspapper har höjts något under sommaren, men ännu återstår en bit innan priset når nivån före det stora prisfallet i början av 21. Kapacitetsneddragningar har underbyggt prishöjningar. Även för tidskriftspapper har priser höjts något under de senaste månaderna, men höjningarna har inte varit så stora som tillverkarna önskat till följd av svag efterfrågan fortsatt överkapacitet. En strukturaffär i den europeiska pappersindustrin (finska UPMs förvärvv av Myllykoski) har lett tilll aviseringar om betydande kapacitetsneddragningar för främst tidskriftspapper, vilket kommer att förbättra marknadsbalansen. För s.k. träfria tryckpapper (bl a kopieringspapper papper för blanketter, broschyrer, boktryck mm) har priset pressats nedåt under sommar- aviserat prishöjningar, men många marknads- bedömare är tveksamma till om dessa går igenom till följd av ett stort utbud en svag efterfrågan. Förpackningsmaterial För olika kartongkvaliteter har priset varit stabilt, i något fall sedan ett år tillbaka. Inom gruppen wellmaterial fortsätter prisnedgången för oblekt s.k. kraftliner (ytterskiktet i wellpapp), som är månaderna. Flera tillverkare har emellertid den kvalitet som dominerar tillverkningenn i Sverige. För kraftliner med vit yta har priset varit oförändrat de senaste månaderna. Säckpapper har oförändrade priser från andra till tredje kvartalet. på oförändrad nivå under årets första sju månader jämfört med samma period 21. Det innebär en nbromsning av produktionstakten de tre senaste månaderna (maj juli) var produktionen lägre är motsvarande månad föregående år. Produktionen under de senaste tolv månaderna ligger i storleksordningen nio miljoner ton lägre än toppåret 27. Det motsvarar i storlek hela årsproduktionenn i ett land som Frankrike, förklaras av strukturell minskning av efterfrågan av minskad produktionskapacitet. Produktionen i de två största tillverknings- tillbaka länderna Tyskland Finland hade gått till med juli, medan Sveriges produktion ökat (notera dock jämförelsestörande produktionsbort- hade fall år 21, se sidan 9). Till med juni pappersproduktionen i Nordamerika minskat; Kanadas produktion hade gått tillbaka med fem procent medan USA:s hade sjunkit med en procent. Pappersproduktionen i Kina har fortsatt att öka har för de första sju månaderna stigit med 15 procent. Procentuell förändring av pappersproduktionen i vissa länder, helår 21/ /29 jan juli 211/21 2 1/9 11/ % Källa: CEPI Internationellt Pappersproduktion Pappersproduktionenn för medlemsländerna i CEPI 3, den europeiska branschorganisationen, var 3 I CEPI ingår följande länder: Belgien, Finland, Frankrike, Italien, Nederländerna, Norge, Polen, Portugal, Rumänien, Schweiz, Slovakien, Slovenien, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland, Ungern, Österrike Produktionen av grafiskt papper i CEPI-länderna har bromsat kraftigast visar en nedgång med, 6 procent medan inbromsningen i produktionen av förpackningspapper stannar vid en ökning på, 6 procent. Hygienpapper visar en marginell uppgång för den aktuella perioden, januari juli 211 jämfört med samma period 21. Konsumtion efterfrågan Det finns ännu ingen samlad bild av konsumtionsutvecklingen hittills i år. Under första kvartalet steg konsumtionen i CEPIområdet 1

11 med en procent jämfört med första kvartalet 21. Den svaga konsumtionsutvecklingen i CEPI- länderna visas också av en betydande export- importminskning från länder utanför CEPI- området. Diagrammet nedan visar konsumtionen per kvartal den lägre konsumtionsnivån efter den ekonomiska krisen Konsum- tionen av grafiskt papper minskade medan konsumtionen av förpackningspapper ökade under det första kvartalet. ökning till länder utanför CEPI stor Utvecklingen till med juli för enskilda kvaliteter visar att av grafiska papper har tidningspapper haft den starkaste efterfråge- procent utvecklingen i Europa med drygt en tillväxt jämfört med samma period föregående år. För övriga tryckpapperskvaliteter varierar efterfrågeminskningen mellan två nio procent. De europeiska tillverkarna av tidskrifts- länder papper har exporterat stigande volymer till utanför Europa. Papperskonsumtionens utveckling i Europa (CEPI), per kvartal miljoner ton Q1 25 Q3 25 Källa: CEPI Q1 26 Q3 26 Q1 27 Q3 27 Q1 28 Q3 28 Q1 29 Q3 29 Q1 21 Q3 Q Råvara: Sveriges export import av sågtimmer massaved Sakta ökande import Importen av rundvirke var andra kvartalet 1,8 miljoner m3, vilket var 14 procent mer än samma period förra året. Därmed fortsätter den långsamma återhämtningen av virkesimporten som bottnade 29. Framför allt är det importen av massaved som har ökat. Importen av sågtimmer är mycket liten utgörs av gränshandel med de nordiska grannländerna, främst Norge. Import av rundvirke till Sverige, kvartal Källa: SCB 11

12 Rundvirkesexport Exporten av rundvirke uppvisar en motsatt trend minskar successivt. Andra kvartalets export var 33 procent lägre än förra året. Fördelningen mellan massaved timmer är ganska jämn. Export av rundvirke från Sverige, kvartal Källa: SCB Sysselsättning Antalett anställda i massa-, pappers- sågverksindustrin minskar för varje år. År 21 beräknas antalet anställda i sågverksindustrin till drygt 11 i massa- pappersindustrin till drygt 21. företagen aviserat Hittills under 211 har personalneddragningar med 125 anställda i massa- pappersindustrin. I sågverksindustrin har 33 personer aviserats om neddragningar i samband med rationaliseringar, nedläggningar eller konkurs. Sammantaget har besked kommit om ned- årskapacitet om 9 95 m 3. Skälen är läggning av sju sågverk med en sammanlagd bristande lönsamhet. Samtidigt tas två nya sågverk i drift under året, utbyggnad sker vid andra sågverk. 12

13 Exportvärde Exportvärde lägre ökningstakt för skogsindustriprodukter än för exporten totalt. Exportvärdet för massa papper har ökat medan det har gått tillbaka för sågade trävaror under första halvåret 211. Skogsindustrins exportvärde ökade mindre än varuexporten totaltt Den svenska utrikeshandeln var fortsatt stark enligt SCB:s handelsstatistik tilll med juni månad. Värdet av den svenska varuexporten steg med elva procent. För skogsindustrins produkter var ökningstakten lägre, fem procent. Export- delbranscherna: för sågade trävaror sjönk exportvärdet med åtta procent, för massa ökade det med sju procent för papper steg värdet med sex procent. värdet utvecklades olika inom de olika I följande diagram visas den procentuella förändringen av exportvärde respektive export- med volym för januari juni 211 jämfört motsvarande period 21 (vänstra delen) för helåret 21 jämfört med 29 (högra delen). Priseffekten på exportvärdet framgår tydligt, första halvåret var prisutvecklingen i svenska kronor för papper massa starkare än volymutvecklingen, medan det omvända gällde för sågade trävaror. Procentuell utveckling av exportvärde respektive exportvolym för papper, massa sågade trävarorr januari juni 211, jämfört med Helår 21, samma period föregående år jämfört med samma period 29 3% 25% 2% 15% 1% 5% % papper massa sågat papper massa sågat -5% -1% exportvärde exportvolym Källa: SCB, Skogsindustrierna Utvecklingen av exportvärdet för andra produktområden varierade: verkstadsvaror (last personbilar, maskiner, elektrovaror) hade en uppgång med 17 procent medan kemivaror (inkl läkemedel) sjönk med fyra procent mineralvaror (järn, stål, järnmalm) steg med 28 procent. 13

14 Fokus på: Forskning, utveckling demonstration att minst hälften av tillväxten skall komma från nya produkter. Det här är en tuff utmaning resultaten kommer inte av sig själva. Sverigee har en stark forskningstradition inom de areella näringarna. Skoglig skogsindustriell forskning håller världsklass inom flera områden. En fortsatt framgångsrik svensk skogsnäring är inte möjlig utan en stark forskning, som måste bli en mer aktiv del i ett innovationstänkande. Den förnybara resurs som skogen utgör kan på ett avgörande sätt medverka till att lösa de stora samhällsutmaningarna Grand Challenges, se nedan vara avgörande för att utveckla en svensk biobaserad ekonomi. En särskild möjlighet utgör den outforskade potential som finns i att kombinera skogsråvara med andra förnybara råvaror. Ekoportal235 FN:s klimatpanel konstaterar i sin fjärde utvärderingsrapport att den största uthålliga klimatnyttan skogen kan ge för att mildra klimatförändringarnaa är ett hållbart skogsbruk som syftar till att öka eller bibehålla skogens kolförråd samtidigt som en uthållig produktion av timmer, massaved energi sker. Att tillverka en produkt av trädett leder till attt kol lagras men den viktigaste klimateffekten får vi om trä- baserade produkter ersätter andra mer energi- återvinnas återanvändas innan de slutligen används som energi. förbrukande produkter. Trä papper kan också Skogsindustrin tror på en gynnsam utveckling för skogsindustriklustret, baserat på effektivitet, kunnande kompetens, forskning, utveckling innovationer har därförr formulerat en vision för år 235. Visionen är att produktionen (mätt som förädlingsvärde) i det svenska skogs- industriklustret skalll fördubblas till år 235 Som en inspiration för investerare, såväl företag som offentliga forskningsfinansiärer, har Skogsindustrierna därför tagit fram inspirationsmaterialet Ekoportal235, se nedan. Det är en spännande framtidsbild med biocentrum. Ekoportal235 är ett försök att visualisera en baserade förnybara material i miljö som till så stor del som möjligt baseras på material produkter från förnybara råvaror. För att göra det mer påtagligtt har varje produktidé fått ett eget "namn". Ekoportal235 handlar bara om möjligheter, inte om problem, svårigheter eller hinder. Men för att produktidéerna ska kunna realiseras krävs omfattande långsiktig FUD, dvs. forsknings-, utvecklings- demonstrationsinsatser. Den nationellaa forskningsagendan för skogssektorn (National Research Agenda, NRA, se togs fram gemensamt av näringen, forskarsamhället de offentliga forskningsfinansiärerna år 25. I NRA fastslås att vägen framåt för svensk skogsnäring ligger i en utveckling mot produkter med högre förädlingsvärde i att t finna nya affärs på möjligheter baserade på skoglig råvara skogen som naturresurs. Där visas på forskningsbehoven som då bedömdes rimliga. För att uppfylla skogsindustrins Vision 235 krävs kraftfulla insatser. I Skogsindustriernas hållbarhetsrapport från år 28 anges som mål att forskningsinvesteringarna ska fördubblas fram till år 23. Till detta kommer investeringar i experiment-, pilot- demonstrations anläggningar. Långsiktigheten i satsningarna kommer att bli avgörande, liksom att samhället ser näringens möjligheter deltar i finansieringen. Det behövs ett nytt, stort långsiktigt samverkansprogram mellan staten näringen. Men då kan också skogsindustrins Vision 235 förverkligas. 14

15 Ageing societies Public Health Grand challenges, de stora samhälls- facing Grand Challenges. The European Knowledge Society must tackle these through the best analysis, powerful actions and increased resources. Challenges must turn into sustainable solutions in areas such as global warming, tightening supplies of energy, water and food, ageing societies, public health, pandemics and security. It must tackle the overarching challenge of utmaningarna The global community is turning Europe into an eco-efficient economy. Källa: Lund Declaration; July 29, stated at the EU research conference New Worlds - New solutions in Lund in July 29 Exempel där skogsindustriprodukter kan bidra till att lösa Grand Challenges: Inom förpackningsområdet även hygien- för området finns utmärkta förutsättningar Sverige att utveckla smartaa lättanvändbara produkter som passar för en åldrande befolkning. Biobaserade återvinningsbara lösningar i form av nya material eller bioenergi är, liksom hygienbaseras artiklar som enbart på biomassa, en framtids- förpackningar som medger vision. Genom intelligenta nya logistiska lösningar såväl som lättare transporter (mindre energimat- användning) kan medicin distribueras säkrare bli mindre utsatt för smittspridning. Globall warming climate change Genom att utveckla fler material som binder kol från förnybar biomassa, kan utsläppen av växthusgaser minska. Flera typer av material kan utvecklas i allt större skala: byggnadsmaterial, plaster kompositer för flera ändamål, kolfiber, kemikalier m.m. Tightening suppliess of energy, water and food Mer energi kan också utvinnas från delströmmar av energirikt material från processindustri. Dessutom finns en stor potential att med forskning, utveckling innovationer öka tillväxten därmed öka uttaget av t.ex. skogsråvara. Ett bra exempel är textilier, där cellulosabaserade tyger är ett mycket bra alternativ till bomullsprodukter. Exempel från Ekoportal235: BIOTUMEN: Förnybar bitumen från skogsråolja, till takpapp, asfaltsvägar t.ex. printstreets Bitumen, bindemedlet i bland annat asfalt, kan tillverkas från skogsbaseradee oljor. Biotumen kan användas till bland annat takpapp Printstreets, men främst till att bygga förstärka våra vägar. Som exempel kan sägas att bara Nynäs Petroleum i Nynäshamn producerar 6 ton bitumen per år, detta såldes under 21 till ett värde av 9 mdr. Det är alltså 15 SEK per ton redan år 21. Biotumen kombineras dessutom bäst med lätt slöast, t.ex. Restprodukter från ståltillverkning, ger på så sätt inte bara ett klimatvänligt alternativ, utan också ett miljövänligt alternativ med mindre farliga partiklarr i luften i högtrafikerade tunnlar eller innerstadsgator. 15

16 WEBCOVER: Fibertak/ -panel med funktionella skikt till stora ytor, kan kombinera olika egenskaper i 3 skikt för att ge t ex vattentät yta, ljusledande eller värmereflekterandee förmåga Möjligheten att jobba med stora ytor, upp till tio meters bredd utan söm, gör Webcover till ett intressant byggmaterial, t.ex. som tak. Ytskikten är vattentäta, medan mittskiktet är ett fiberoptiskt nanocelulosabaserat material som leder ljus genom hela takskiktet. Vid behov kan också värme läggas på för att minska snömängden på taket. INCELLATION: Skummad cellulosa i formgjuten fiberkomposit för isolering i nredning i hus En sandwichkonstruktion där hålrum i en formpressad cellulosablock fylls med skummad nanocellulosa eller MFC. Genom attt egenledning, strålning transport är extremt låg ger skaperna utvecklats så att värme genom Incellation en väldigt hög isoleringsförmåga, Incellation är mycket användbar både i bilar, båtar flygplan. Incellation finns även som väggelement, där en 5 mm tunn vägg har samma isoleringsförmåga som 12 mm traditionellt isolerad vägg. Tilläggsisolering av större byggnader har därför blivit väldigt enkelt! Webcover skapar en stor marknad för stora, relativtt sett billiga ytor som ett arkitektoniskt element. I allt från heminredningar butiksinredningar tilll kontor stora arenor har Webcover förutsättningar eftersom det utan större investering kan bytas ut vid behov, efter funktion eller rent estetiskt, eller bara för underhåll. Webcover är en produkt som inte bara finns i taket, utan också delar av innerväggar kan vara klädda med detta material för attt antingen ge en trevlig yta, jämför med tapet, eller för att faktiskt även sprida visst ljus inne i en lokal. För mer info se 16

17 Om svensk skogsindustri Skogsindustrin är en av Sveriges viktigaste basindustrier. Av svensk industris sysselsättning, omsättning förädlingsvärde svarar skogsindustrin för 1 12 procent. Andelen av den svenska varuexporten är 11 procent, vilket motsvarade 129 miljarder kronor år 21. Den svenska skogsindustrin är starkt exportinriktad. Av massa- pappersproduktionen exporteras över 85 procent, motsvarande för sågade trävaror är nära 7 procent. Sverige är väldens näst största exportörr sammanlagt av papper, pappersmassa sågade trävaror. Om branschorganisationen Skogsindustrierna Skogsindustrierna är massa- pappers- företräder drygt 5 massa- papperstillverkare i sammanlagt 25 samt den trämekaniskaa industrins bransch- arbets- givarorganisation. Skogsindustrierna företag/koncerner ca 14 sågverk inom ettt 7-tal företag/koncerner. Organisationens uppgift är att stärka företagens konkurrenskraft verka för en ökad användning av skogsbaserade produkter. Om Kvartalsrapporten Så går det för skogsindustrin Så går det för skogsindustrin är en kvartalsredogörelse för utvecklingen läget för skogsindustrin dess delbranscher sågverks-, massa- pappersindustrin. Informationen n baseras på officiell statistik på Skogsindustriernas statistik. Kvartalsrapporten kommer ut fyra gånger per år riktar sig till en bred läsekrets av beslutsfattare, journalister, analytiker andra intressenter. Rapporten finns på: /Sa_gar_det for_skogsindustrin. Kontakt: Marianne Svensén Skogsindustrierna Box Stockholm marianne.svensen@skogsindustrierna.org Telefon: