Närvarande Audas-Willman Ann-Mari prästmedlem Björkgren Malena prästmedlem frånvarande Björkman-Nystén Nina lekmannamedlem

Transkript

1 DOMKAPITLET I BORGÅ STIFT PROTOKOLL 2/2014 Stiftsfullmäktige Tid kl Plats Näsilinnankatu 26 i Tammerfors, Näsi-salen Närvarande Audas-Willman Ann-Mari prästmedlem Björkgren Malena prästmedlem frånvarande Björkman-Nystén Nina Bäck Mia prästmedlem Engblom Magnus Erickson Gerd Fernström Stig-Olof prästmedlem Forsman Liselott Gäddnäs Kerstin Helander Gunnel Holmgård Kenneth frånvarande Kankkonen Peter prästmedlem närvarande från 5 - Lindén Ingolf Lindgård Stina prästmedlem Näse Gun-Maj Pihlström Karl-Gustav frånvarande Salenius Helena Sjöbacka Kristian Snellman Hans Westerlund Johan prästmedlem Åminne Cecilia Berg Berndt Lundstén Lars Nybäck Lisen suppleant suppleant suppleant Vikström Björn biskop Lindgård Mats domprost frånvarande Lars-Eric Henricson lagfaren assessor Riska Magnus stiftsdekan Laxell Anders prästassessor frånvarande Lemberg Robert prästassessor frånvarande Berglund Barbro Abrahamsson Clas notarie, sekreterare Westerlund Åsa A. Borgå stifts representant i Kyrkostyrelsen frånvarande

2 2/17 Ekstrand Sixten direktor vid KCSA Kankkonen Stig kyrkomötesombud frånvarande Lassila Max-Olav kyrkomötesombud frånvarande Lindbäck Peter kyrkomötesombud frånvarande Stenlund Göran kyrkomötesombud frånvarande Åstrand Bo-Göran kyrkomötesombud frånvarande Hellberg Jan Lemberg Irina stiftssekreterare stiftssekreterare På stiftsfullmäktiges vägnar: Magnus Engblom Ordförande Clas Abrahamsson sekreterare Protokollet justerat: Stina Lindgård Gun-Maj Näse

3 3/17 DOMKAPITLET I BORGÅ STIFT PROTOKOLL Stiftsfullmäktige / Sammanträdets öppnande Sammanträdet inleddes med andakt som hölls av kyrkoherde Berndt Berg. Stiftsfullmäktiges beslut: Ordförande förklarade sammanträdet öppnat. Han konstaterade vidare att sammanträdet också är öppet för allmänheten. 2 Konstaterande av laglighet och beslutförhet Enligt KL 7:4,1 är ett församlingsorgan beslutfört då över hälften av medlemmarna är närvarande. Kallelsen hade sänts till ledamöterna den 21 mars 2014, i enlighet med 2 i arbetsordningen för stiftsfullmäktige, två månader före sammanträdet. Föredragningslistan hade sänts den 20 maj 2014, vilket uppfyller arbetsordningens krav på att den skall sändas senast fem dagar före sammanträdet. Stiftsfullmäktiges beslut: Efter namnuppropet konstaterades att 20 ledamöter var närvarande, varför ordföranden förklarade sammanträdet lagligt sammankallat och beslutfört. 3 Val av protokollsjusterare och rösträknare Enligt 6 i arbetsordningen för stiftsfullmäktige väljs två protokollsjusterare som skall justera sammanträdets protokoll. Stiftsfullmäktige kan särskilt besluta att protokollet eller en del av detsamma justeras omedelbart. Om det efter protokollsjusteringen råder oenighet om protokollets innehåll skall stiftsfullmäktige till denna del slå fast ordalydelsen i protokollet. De valda protokollsjusterarna fungerar också som rösträknare. Stiftsfullmäktiges beslut: Till protokollsjusterare valdes Stina Lindgård och Gun-Maj Näse. 4 Fastställande av föredragningslistan Stiftsfullmäktiges beslut: Föredragningslistan godkändes i befintlig form.

4 4/17 5 < > Borgå stifts verksamhets- och ekonomiplan Föredragande: Stiftsdekan Magnus Riska Domkapitlets framställning till stiftsfullmäktige 2/2014 Stiftsfullmäktige skall enligt KL 17b:1,1,2 p årligen godkänna stiftets verksamhets- och ekonomiplan. Enligt 1 mom. 3 i arbetsordningen skall detta ske vid sammanträdet i maj. Enligt kyrkostyrelsens direktiv skall verksamhets- och ekonomiplanen vara mycket kort och nämna endast de allra viktigaste tyngdpunktsområdena och verksamhetsmålen. Maximalt en och en halv sida står till förfogande. Alla stiftssekreterare har getts möjlighet att komma med förslag till tyngdpunktsområden och verksamhetsmål, vilka i mån av möjlighet har beaktats i förslaget till framställning. Dessutom bifogas en utförligare verksamhetsplan (bilaga 1) som i huvudsak baserar sig på deras förslag i sin helhet. Verksamhetsplanen följer en likartad struktur, med mål, verksamhet och långsiktiga målsättningar, vilket underlättar uppföljningen och utvärderingen av verksamheten. Domkapitlet har anslutits till Kyrkans servicecentral från vilket innebär att projektnumren har ändrats. Tanken med projekten är att varje stiftssekreterare har ett eget anslag som kan följas upp. Projektnumren och de budgeterade anslagen för 2015 är enligt följande: Gemensam verksamhet ( ): , biskopens representation ( ): 7 600, församlingsdiakoni ( ): , gudstjänstliv och musik ( ): , stiftsfullmäktige ( ): , mission och internationellt arbete ( ): , utbildning och personalvård ( ): , personalutbildning ( ): samt kollekter ( ) För verksamheten budgeteras sammanlagt och för fastigheterna Verksamhets- och ekonomiplan Enhet: Borgå stift VERKSAMHETSIDÉ Borgå stift med sitt domkapitel och stiftsfullmäktige har som sin uppgift att hjälpa och stödja stiftets församlingar, kyrkliga samfälligheter och anställda vid fullgörandet av deras grunduppgifter att förkunna Guds ord, förvalta sakramenten, utöva diakoni, mission och ansvara för den kristna fostran. Domkapitlet sköter dessutom de myndighetsuppgifter som i enlighet med kyrkans bekännelse och bestämmelserna i kyrkolagen och kyrkoordningen ankommer på nämnda organ: att betjäna förvaltningen och ge stöd i det dagliga arbetet, samt att företräda kyrkan i ärenden som gäller stiftet. TYNGDPUNKTSOMRÅDEN Gudstjänst- och musiklivet i stiftets församlingar utvecklas De församlingar som berörs av förändringar i församlingsstrukturen stöds genom utbildning, personalvårdande åtgärder och arbetslagsutveckling Missionsarbetet och kyrkans internationella ansvar uppmärksammas och verksamheten inom sektorn utvidgas Kyrkans svenska personalutbildning utvecklas så att den motsvarar rådande behov

5 5/17 Pastoralutbildningen förnyas Rekryteringen till kyrkliga yrken prioriteras fortsättningsvis DE CENTRALA VERKSAMHETSMÅLEN INOM TYNGDPUNKTSOMRÅDENA 2015 Stiftets satsning på gudstjänstutbildningen fortsätter med utbildningar för församlingarna i stiftet. En ny gudstjänstkurs, som inletts i Österbotten i november 2014, fortsätter på våren och på hösten. Kyrkomusikfesten i Raseborg arrangeras Förändringarna i församlingsstrukturen följs upp och stödåtgärder i form av arbetslagsutveckling och arbetshandledning sätts in vid behov. Ifall kyrkomötet går in för en ny samfällighetslagstiftning uppmärksammar domkapitel och stiftsfullmäktige följderna för Borgå stifts del. Biskopen, stiftssekreteraren för personalvård och utbildning och notarien besöker församlingarna och hjälper dem att finna fungerande lösningar för ekonomi, verksamhet och personal. Vid behov används stiftets arbetslagskonsulter eller annan konsulthjälp för att stöda församlingarna i dessa processer. Borgå stift betonar i sin verksamhet ansvaret för missionen och kyrkans internationella arbete. För att inspirera till mission planerar stiftssekreteraren för mission och internationellt arbete två studieresor: till Kambodja i februari och till Istanbul i september. Kyrkans svenska personalutbildning förverkligas i stiftets regi och samarbetet med Lärkkulla konsolideras i och med att stiftsgården fått en ny direktor Målet är fortsättningsvis ett utvecklingsarbete för att garantera en högtstående kvalitet och ett relevant innehåll i utbildningarna. Pastoralutbildningen genomgår under perioden en förnyelse. En del av kurserna slås samman samtidigt som två helt nya studiehelheter introduceras: 1) diakoni, mission och globalt ansvar samt 2) kommunikation och växelverkan. Rekryteringen till kyrkliga yrken uppmärksammas på stiftsnivå genom att en arbetsgrupp Rekrytering 2.0 grundas. De stiftsanställda håller regelbundet kontakt till utbildningsanstalterna och målsättningen är att antalet nya studerande till kyrkliga yrken och antalet som går i pension skall vara i balans. Rekrytering fortgår vid olika ungdomsevenemang och rådplägningsdagar. EKONOMIPLAN Bokslut 2013 Budget 2014 Budget 2015 Plan 2016 Plan % ± 0 % ± 0 % Intäkter Kostnader Verksamhetsbidrag Ekonomiplanen är uppgjord enligt de ramar Kyrkostyrelsen har givit.

6 6/17 Bilaga 1 VERKSAMHETSPLAN FÖR BORGÅ STIFT 2015 Församlingsstrukturen Ifall den nya samfällighetsmodellen blir en verklighet bör följderna gås igenom noggrant på förhand. Domkapitlet har konstaterat en problematik i bland annat följande frågor: 1) församlingarnas självbestämmanderätt begränsas, 2) samfällighetsprostens ansvarsområde är otydligt och att 3) personalen skall vara anställd av samfälligheten. Andlig fördjupning Arbetsgruppen för andlig fördjupning planerar ett seminarium för andlig fördjupning. Dagarna skulle innehålla presentationer, samtal, bön och mässa. Det har också väckts en tanke på att skapa en verktygsback för användning i församlingarna och vid utbildningar. Personalutbildning Mål 2015 Domkapitlet bär ansvaret för personalutbildningen medan det praktiska ansvaret för planering, information, genomförande och uppföljning vilar på stiftssekreteraren för utbildning. Samarbetet med Kyrkans central för det svenska arbetet och andra aktörer intensifieras och utvecklas så att de svenska resurserna inom kyrkan utnyttjas fullt ut och personalutbildningen svarar mot de behov som finns i stiftets församlingar. Verksamhet 2015 Personalutbildningen genomförs i samarbete med andra aktörer inom utbildningssektorn, enligt det av domkapitlet antagna personalutbildningsutbudet. Personalutbildningen marknadsförs genom personalutbildningshäftet och kyrkans elektroniska utbildningskalender samt på stiftets och Lärkkullas hemsidor. Stiftets målsättning är att kunna erbjuda personalutbildning till ett förmånligare pris än tidigare. Utbildningsunderstöd beviljas särskilt till församlingar med dålig ekonomi så att deras anställda ges möjlighet att delta i personalutbildning. Under året fortsätter satsningen på stiftets gudstjänstutbildning i och med att utbildningen i Österbotten slutförs. Under året fortsätter ledarskapsutbildningar som Kirjo II och Examen i ledning av församlingsarbete. För att stärka den kyrkliga medvetenheten ordnas en introduktionskurs för präster, kyrkomusiker, diakoner och ungdomsarbetsledare som anställts under de två senaste åren. De senaste årens satsningar på utbildning i webbarbete och sociala medier följs upp med kompletterande utbildningar. En särskild satsning görs på ledarskaps- och medarbetarfrågor. Kursen riktas särskilt till sammanslagna församlingar och deras behov. Personalutbildningen för år 2016 planeras. Mål Personalutbildningen utvecklas så att den motsvarar de strategiska satsningar som görs i stiftet och dess församlingar. Särskild satsning görs på ledarskaps- samt medarbetarfrågor. Under perioden görs en grundlig utvärdering av hur det nya konceptet för personalutbildning i domkapitlets regi fungerar. I den fortsatta planeringen inriktas en del av tyngdpunkten på att utveckla de anställdas färdigheter i en kontinuerlig rekrytering av församlingsmedlemmar till meningsfulla uppgifter.

7 7/17 Personalvård, arbetshandledning och konsultarbete Mål 2015 Ledningsgruppen för personalvård och arbetshandledning handhar personalvård samt arbetshandledning och konsultverksamheten tillsammans med stiftssekreteraren för personalvård och utbildning i Borgå stift. Det övergripande målet för personalvården i Borgå stift är att informera församlingarna om vikten av personalvård samt att stöda och uppmuntra församlingarna att vidta personalbefrämjande åtgärder som kan stärka yrkesidentiteten och bidra till ett gott förhållande mellan de olika yrkesgrupperna i stiftets församlingar. Arbetshandledning samt konsulttjänster erbjuds församlingsanställda och grupphandledningens betydelse betonas. Arbetet med att få arbetshandledningen att framstå som en självklarhet för personalgrupperna inom Borgå stift intensifieras. Det är viktigt att arbetshandledning finns i de församlingar som eventuellt kommer att sammanslås. Verksamhet 2015 Information om olika personalvårdande insatser, arbetshandledning och konsulttjänster ges genom information på stiftets hemsida, samt vid församlingsbesök och under forum för de olika yrkesgrupperna och i annan utbildning. Stiftssekreteraren för personalvård stöder i samråd med de av domkapitlet utsedda stöd- och styrgrupperna för församlingssammanslagningar de olika yrkesgrupperna i församlingarna vid strukturförändringar och sammanslagningar. Stiftssekreteraren för personalvård och utbildning aktualiserar och arbetar med personalvårdsfrågor i anslutning till biskopsvisitationerna och övriga besök samt hjälper församlingar med problem i arbetsmiljön att vidta relevanta åtgärder för att förbättra arbetsklimatet. För år 2015 ansöks om en egen TYK-rehabilitering (työkykyä ylläpitäjä ja kehittävä) på Härmän Kuntokeskus från FPA. Personliga presentationer av arbetshandledarna sätts ut på domkapitlets hemsida. Arbetshandledning erbjuds i prosterierna och öppna handledningsgrupper erbjuds. Vid förändringar i församlingsstrukturerna erbjuds stiftets församlingsanställda möjlighet till enskild arbets- och grupphandledning. Arbetshandledarna och konsulterna uppmuntras att fortbilda sig och regelbundet delta i stiftets eget forum för arbetshandledare, och i de riksomfattande eller nordiska rådplägningsdagarna för kyrkliga arbetshandledare. Mål Arbetshandledningens tyngdpunkt förskjuts från individuell handledning till grupphand-ledning enligt nationella kriterier. Alltfler utnyttjar möjligheten att gå i arbetshandledning och i tider av strukturförändringar och sammanslagningar kan anställda i olika funktioner få stöd genom handledning och arbetslagsutveckling. Planeringen för en ny arbetshandledarutbildning startar. Personalen uppmuntras att fortsättningsvis delta i rehabiliterande verksamhet, och medel söks från FPA för att arrangera en ny ASLAK-rehabilitering på Härmän Kuntokeskus för personalen i Borgå stift under Studerande till kyrkliga yrken Mål 2015 Stiftet stöder de studerande i deras studier och hjälper dem att finna och utveckla en yrkesidentitet som anställda i kyrkan. Stiftet håller regelbunden kontakt till dem som studerar till kyrkliga yrken och stöder dem genom olika åtgärder så att de i högre grad ser kyrkan som en framtida arbetsplats. Verksamhet 2015 Verksamheten bland studerande till kyrkliga yrken koordineras av den av domkapitlet tillsatta kontaktgruppen för studerande till kyrkliga yrken. För de studerande ordnas inspirationsdagar,

8 8/17 retreater och andra samlingar. Information om verksamheten finns på stiftets hemsida och tillhandahålls dessutom av Åbo svenska församling och av studentprästen i Helsingfors. Information sprids också genom studerandes e-postlistor samt genom annonser och artiklar i ämnesföreningarnas tidningar. Biskopen och de anställda vid domkapitlet håller regelbunden kontakt med de studerande. Mål Yrkesidentiteten och den andliga identiteten bland de studerande stärks. Flera studerande ser stiftet och församlingarna som en möjlig framtida arbetsplats. Vi uppmuntrar till tvärfackligt samarbete redan under studietiden. Rekrytering Mål 2015 Domkapitlet tillsätter en arbetsgrupp Rekrytering 2.0 för att kartlägga samt planera rekryteringsverksamheten inför framtiden. Stiftsledningen följer noggrant med de eventuella förändringarna inom barnledar-, ungdomsarbetsledar- och diakonutbildningen. Verksamhet 2015 Stiftsanställda arbetar med att motivera församlingsanställda till att mera medvetet rekrytera unga och äldre att börja arbeta inom kyrkan. Frågan tas upp på forum för olika kategorier kyrkligt anställda, kyrkoherdekonferensen, i samband med olika utbildningar och i samtal med enskilda studerande. Stiftsanställda informerar om kyrkan som arbetsplats vid Höstdagarna, Ungdomens Kyrkodagar, Kyrkans Ungdoms sommarläger och Evangeliföreningens familjeläger. Information om kyrkan som arbetsplats sprids genom kyrkans rekryteringsbroschyr och kyrkans rekryteringssidor på internet samt på stiftets hemsidor. Mål Ett tillräckligt antal anställda rekryteras inom olika yrkeskategorier till de vakanser som blir lediga i stiftets församlingar. Målsättningen är att antalet nya studerande till kyrkliga yrken skall vara i balans med antalet som går i pension eller lämnar sina tjänster av andra orsaker. Rekrytering 2.0- gruppens planer evalueras och verkställs i enlighet med domkapitlets direktiv. Mission och internationellt arbete Mål 2015 Stiftssekreteraren tillsammans med Missionskommittén koordinerar missionsverksamheten i Borgå stift och strävar efter att genom utbildning, materialproduktion och medverkan på evenemang av olika slag uppmuntra stiftet och dess församlingar att aktivt delta i missionsarbetet. Verksamhet 2015 Missionskommittén håller fyra sammanträden under året. Kommittén följer med aktuella teman inom dess ansvarsområde och kallar vid behov sakkunniga till sina möten för att belysa angelägna frågor. Rådplägningsdagar i mission och internationell diakoni ordnas detta år som en studieresa till Tallinn, bl.a. för att se på Finska Missionssällskapets arbete för ett familjecentrum. Kommittén verkar aktivt för att kyrkans internationella missions- och diakoniarbete skall få synlighet på evenemang på stifts- och prosterinivå samt presenteras i samband med rekryteringskampanjer för Borgå stift. En missionshistorisk dag i samarbete med teologiska fakulteten i Åbo planeras.

9 9/17 Kommittén deltar i planeringen av två studieresor, som stiftssekreteraren för mission och internationellt arbete ämnar genomföra. En resa ordnas för ungdomsarbetsledare, ungdomspräster, -diakoner och -kantorer, till Kambodja i februari för att studera Finska Missionssällskapets arbete mot mänskohandel och arbete bland barn och ungdomar, samt projekt som Kyrkans Utlandshjälp administrerar. En annan resa för missionsintresserade församlingsarbetare planeras för att träffa SLEF:s utsända i Istanbul i september Stiftssekreteraren bedriver också verksamhet kring internationell diakoni och arrangerar utbildningsdagar för insamlingen Gemensamt Ansvar, i samarbete med stiftssekreteraren för diakoni samt med insamlingsbyrån. Stiftssekreteraren stöder också det invandrararbete som görs i församlingarna. Arbetet bland finländare med svenska som modersmål i utlandet uppmärksammas också genom någon insats av projekttyp. En utredning över organisationerna som bedriver korttidsmission görs av stiftssekreteraren. Mål Missionskommittén kommer under de kommande åren att utvärdera partnerskapsavtalet med Malawis evangelisk-lutherska kyrka och fundera på hur man går vidare med det. Det finns preliminära planer på ett besök till Malawi som ett svar på den inbjudan som domkapitlet fått. Även under de kommande åren kommer studieresor att arrangeras. I övrigt fortsätter missionskommittén sitt arbete enligt tidigare riktlinjer. Innehållet för sin verksamhet finner kommittén i kyrkans missionsstrategi och i sådana dokument som Lutherska Världsförbundets missionsdokument Mission in Context. Transformation, Reconciliation, Empowerment. Församlingsdiakoni Mål 2015 Varje församling har behöriga diakoniarbetare, som samtidigt inser betydelsen av att diakonin utförs i samarbete mellan anställda och församlingens medlemmar. Formellt icke behöriga vikarier, i de fall sådana finns, får stöd att sköta sitt uppdrag. Vid sammanslagningar av församlingar garanteras kontinuiteten i diakoniarbetet. I större församlingar organiseras diakoniteamets arbete tillsammans med diakoniarbetarna. Stöd ges till den som sköter uppgifterna som ledare för teamet. De som studerar till diakon eller ungdomsarbetsledare blir bekanta med stiftets anställda redan under studietiden. Rekryteringen av studerande till diakon och ungdomsarbetsledare fortsätter i samarbete med övriga stiftsanställda. Verksamhet 2015 Kontakten till stiftets diakoniarbetare är viktig. På begäran besöker stiftssekreteraren enskilda diakoniarbetare och sammankomster för diakoniarbetare. I samband med församlingssammanslagningar gör stiftssekreteraren besök för att tillsammans med diakoniarbetarna diskutera samordningen i den nya situationen. Stiftssekreteraren håller kontakt med och besöker nyanställda diakoniarbetare. Diakoniarbetarnas rådplägningsdagar som nu heter Forum för diakoni arrangeras i Karleby. Stiftssekreteraren för församlingsdiakoni är huvudansvarig. KCSA är medarrangör. I planeringen av dagarna deltar också diakoniarbetare från regionen och stiftssekreteraren för utbildning. Utbildningsdagarna inför Gemensamt Ansvar insamlingen år 2016 arrangeras i Vasa och i Helsingfors i november 2015 tillsammans med stiftssekreteraren för mission och internationellt arbete. Medarrangörer är Kyrkans utlandshjälp och Gemensamt Ansvar byrån. Kontakten till kyrkliga utbildare vid yrkeshögskolan Novia är av stor betydelse. Stiftssekreteraren är dessutom engagerad i projektet Novia Dei som syftar till att stärka den kyrkliga identiteten hos studerande samt i mentorsarbetet för studerande inom diakoni och kyrkligt ungdomsarbete vid Novia.

10 10/17 Mål Diakoniarbetarnas arbete i församlingarna stöds och uppmuntras genom stiftssekreterarens besök i församlingarna. Domkapitlet följer med diakonutbildningen för att säkerställa tillgången till yrkeskunnig och behörig personal inom sektorn. I rekryteringsfrågor tas Rekrytering 2.0-gruppens förslag i beaktande. Gudstjänstliv Mål 2015 Att stöda och inspirera församlingarnas medarbetare och medlemmar till att utveckla gudstjänstarbetet så, att en gudstjänst präglad av gudsnärvaro och delaktighet kan firas varje helgdag i varje församling. Verksamhet 2015 Domkapitlet stöder utvecklingen av församlingarnas gudstjänstliv genom konsultation, utbildning och materialproduktion. För att fullfölja denna uppgift samverkar domkapitlet med kyrkostyrelsen samt med övriga institutioner som har beröringspunkter med gudstjänstarbetet. För utvecklingen av gudstjänstlivet anordnas en fortbildning i gudstjänstarbete inom ramen för kyrkans svenska personalutbildning. Utbildningen äger rum i regionala grupper med tre samlingar per grupp under tre terminer. En andra grupp för de österbottniska prosterierna, där utbildningarna först startade år 2010, inledde sin utbildning hösten 2014 och avslutar den år Gruppen samlar församlingar i Österbotten som inte kunde delta i den första gruppen, som avslutade sin utbildning Varje deltagande församling uppmanas att sända anställda av olika kategorier samt gudstjänstaktiva lekmän som deltagare. I utbildningen medverkar resurspersoner från Sverige samt från Borgå stift. Genom efterträffar och kontakthållande stöds den fortsatta utvecklingsprocessen i de församlingar som redan avslutat sin utbildning. Ansvaret på stiftsplanet för utvecklande av gudstjänstlivet ingår i arbetsbilden främst för stiftssekreteraren för gudstjänstliv och musik samt för dennes förman, stiftsdekanen. Under året breddas ansvaret för gudstjänstlivsutvecklingen genom att ett gudstjänstteam för Borgå stift planeras. Förslagsvis består detta av medarbetare vid domkapitlets verksamhetsavdelning och Kyrkans central för det svenska arbetet. Gudstjänstteamet kan bygga vidare på det samarbete mellan domkapitlet och centralen som redan länge funnits, t.ex. med sektorn kristen fostran gällande utvecklande av gudstjänstmaterial för olika åldersgrupper, med sektorn diakoni och samhällsansvar gällande bl.a. vuxenkatekumenatet, samt med sektorn kommunikation gällande radio- och TV-gudstjänster. Hur samverkan mellan domkapitlets referensgrupp och det av anställda bestående gudstjänstteamet bäst skall ske utreds under året. Gudstjänstsidorna på kyrkans anställdas hemsida Sacrista och på domkapitlets hemsida samordnas och utvecklas kontinuerligt. Stiftssekreteraren för gudstjänstliv och musik deltar i konsultationer på riksplanet med de övriga stiftens och rikskyrkans sekreterare för gudstjänstliv. Mål Personalutbildningen inom sektorn gudstjänstliv utvecklas vidare. De allmänt inriktade gudstjänstkurserna kompletteras genom mera specifik gudstjänstinriktad utbildning samt följs upp med ett kontinuerligt stöd till församlingarnas gudstjänstutveckling. Detta stöd ges särskilt till församlingar som genomgår eller har genomgått strukturomvandlingsprocesser. Församlingarnas gudstjänstarbete utvecklas mot mångsidighet, variation och delaktighet för alla åldersgrupper. Denna utveckling stöds genom utgivning och förmedling av material.

11 11/17 Musik Mål 2015 Att stöda och inspirera församlingarnas medarbetare och medlemmar till att utveckla musikarbetet så, att varje församling har ett fungerande musikliv som stöder församlingens gudstjänstliv och medlemmarnas musikengagemang. Verksamhet 2015 Domkapitlet stöder utvecklingen av församlingarnas musikliv genom konsultation, utbildning och materialproduktion samt genom att anordna evenemang på stiftsplanet. För att fullfölja denna uppgift samverkar domkapitlet med kyrkostyrelsen samt med övriga institutioner inom musiklivet i kyrkan och i det övriga samhället. Kyrkomusikdagarna i Borgå stift anordnas den 7-9 januari 2015 i samarbete med Kyrkomusikerföreningen, Finlands svenska kyrkosångsförbund och Ekenäsnejdens svenska församling. Dagarna utgör rådplägningsdagar för kyrkomusikerna. De två första dagarnas program riktar sig till alla intresserade församlingsanställda, medan den tredje dagen enbart innehåller Kyrkomusikerföreningens årsmöte. Enligt ett avtal mellan domkapitlet och Finlands svenska kyrkosångsförbund fungerar stiftssekreteraren för gudstjänstliv och musik som förbundssekreterare i kyrkosångsförbundet. Den 17:e allmänna finlandssvenska kyrkomusikfesten äger rum i Raseborg under pingsthelgen maj Till festen har en mångsidig repertoar beställts och sammanställts, och körledarna har bekantgjorts med den. Utbildningsdagar för kyrkosångare som ordnas i kyrkosångskretsarna under våren 2015 stöder detta arbete. Noter till ny finlandssvensk kyrklig musik ges ut på förlagsvarumärket Canto genom ett samarbete mellan Finlands svenska kyrkosångsförbund och Wessmans Musikförlag. För utvecklingen av musiklivet anordnas utbildning för kyrkomusiker och andra anställda inom ramen för kyrkans svenska personalutbildning. En särskild samarbetsgrupp utvecklar helhetsmässiga linjedragningar för kyrkans svenska personalutbildning inom musiksektorn år 2016 och framåt. Planerna koordineras med de omfattande fortbildningshelheter som erbjuds på finska av kyrkans utbildningscentral och andra aktörer. Stiftssekreteraren deltar under år 2015 i ett urval av sådana utbildningar och erbjuder samtidigt tolkningstjänster för de svenskspråkiga musiker som önskar delta i dessa. En kurs om orgelundervisning för barn och unga ordnas i samarbete med Yrkeshögskolan Novias kyrkomusikutbildning i musikhuset i Jakobstad. En kurs inriktad på praktiska musikaliska färdigheter ordnas i stiftets södra del. I samarbete med det riksomfattande projektet Urku auki! stöds orgelundervisning och samarbete mellan församlingar och musikläroanstalter. Orgelns åtkomlighet för barn och unga hålls framme för att på lång sikt förbättra rekryteringen till yrkesstudier i kyrkomusik. I samarbete med ansvarsområdet för kristen fostran inom Kyrkans central för det svenska arbetet upprätthålls projektet PsalMedaljeSkoj för att stimulera psalmsång i skolorna. Samarbetsprojekt kyrkomusiker emellan, som till exempel stiftets kantorsmanskör, får stöd. Arbetet med sammanställandet av ett svenskspråkigt psalmbokstillägg, som lyder under kyrkostyrelsens enhet för gudstjänst och samhälle, avslutades i slutet av år 2014 för urvalsarbetets del. Stiftssekreteraren samarbetar med kyrkostyrelsen gällande det svenskspråkiga tilläggets godkännandeprocess samt nödvändigt redigeringsarbete för dess utgivning. Stiftssekreteraren stöder, i samarbete med Kyrkomusikerföreningen, församlingarna i deras administration av kyrkomusikertjänster och rekrytering av kyrkomusiker. För att förbättra rekryteringen medverkar stiftssekreteraren till att den förberedande kyrkomusikutbildning som sker i folkhögskolor inom stiftet stärks, samt bidrar till informationsspridningen om utbildningsvägar till yrkesmusikerskap inom kyrkan. Stiftssekreteraren håller kontinuerlig kontakt med stiftets kyrkomusiker genom utskick, e-post och domkapitlets hemsidor. Musiksidorna på domkapitlets hemsidor utvecklas kontinuerligt. Stiftssekreteraren deltar i konsultationer på riksplanet med de övriga

12 12/17 stiftens och rikskyrkans sekreterare för musik samt andra relevanta instanser. Mål Stiftets musikstrategi, som offentliggjordes vid stiftets kyrkomusikdagar i januari 2012, görs bekant och implementeras i verksamheten på stiftsplanet och i församlingarna. Integreringen av kyrkomusikernas insats i församlingslivet som helhet stöds, bl.a. genom att medarbetare från alla yrkesgrupper i församlingen inbjuds att delta i stiftets kyrkomusikdagar. Arbetet med olika typer av vuxenkörer samt med ungdoms- och barnkörer stimuleras genom nytt material och gemensamma samlingar. Personalutbildningen samverkar med materialutgivning och materialförmedling så att kyrkomusikernas kunnande ökar och församlingarnas musikliv stärks. Processen för sammanställandet av ett psalmbokstillägg genererar mycket aktivitet och material samt leder till att tillägget ges ut år Rekryteringen av kyrkomusiker stärks genom samverkan mellan församlingarna, domkapitlet och institutioner som erbjuder kyrkomusikutbildning på olika nivåer. Domkapitlets beslutsförslag: Verksamhets- och ekonomiplanen fastställs. Stiftsfullmäktiges behandling av ärendet: Johan Westerlund föreslog att till målen för gudstjänstlivet tilläggs följande mening: En metod för att utvärdera gudstjänstlivet i församlingarna utarbetas. Förslaget understöddes av Lars Lundstén. Vid omröstningen gavs en röst för beredningens förslag och 19 röster för Johan Westerlunds förslag. En lade ner sin röst. Stiftsfullmäktige beslöt i enlighet med Johan Westerlunds förslag. Stiftsfullmäktiges beslut: Verksamhets- och ekonomiplanen godkändes så att Johan Westerlunds förslag tillades. 6 < > Initiativ till stiftsfullmäktige om att ändra åldern för rösträtten i kyrkoherdeval Föredragande: Lagfarna assessorn Lars-Eric Henricson Stiftsfullmäktigemedlemmen kyrkoherde Peter Kankkonen insänder till stiftsfullmäktige ett initiativ om att ändra rösträtten i kyrkoherdeval så att rösträtten skulle vara densamma vid direkt kyrkoherdeval som vid församlingsval. Enligt KL 17 b kapitel 1 5 p. kan medlem av stiftsfullmäktige väcka initiativ till stiftsfullmäktige. Det aktuella initiativet kan således behandlas på stiftsfullmäktiges sammanträde. I initiativet framför Peter Kankkonen att KL 8:3 stadgar att rösträtten vid ett direkt kyrkoherdeval inträder då en medlem i Kyrkan fyller 18 år, medan rösträtten i församlingsval inträder då en medlem i Kyrkan fyller 16 år. Peter Kankkonen yrkar på att stiftsfullmäktige i Borgå stift fattar beslut om att ta initiativ vid kyrkomötet om samma rösträtt vid direkt kyrkoherdeval som vid församlingsval.

13 13/17 Enligt regeringens proposition vid ändrande av åldersgränsen för rösträtt i kyrkliga val konstaterades det, att en sänkning av åldersgränsen till 16 år för rösträtt i församlingsval kan motiveras med att åldersgränsen är förenlig med rätten enligt religionsfrihetslagen 3 3 mom. för en 15-årig person att med vårdnadshavarens samtycke inträda i ett religionssamfund. Då bedömde man att en sänkning av åldersgränsen för rösträtt till 16 år ökar ungdomarnas deltagande i kyrkliga val och leder till att ungdomarna i ökande grad deltar i utvecklandet av församlingarnas verksamhet och förvaltning så att dessa bättre än tidigare motsvarar de unga åldersklassernas egna mål och behov. Bedömningen var att ungdomarna bättre skulle engagera sig i kyrkan och ta sitt medlemskap på allvar. Efter att de har gått skriftskolan känner de till principerna för hur en församling fungerar och hur den administreras. Däremot har valbarheten bundits till att personen skall vara myndig, eftersom beslutsfattandet i församlingen görs under ansvar. Det föreslogs inte att åldersgränsen för rösträtt i kyrkoherdeval skulle sänkas, eftersom det används direkt beslutanderätt vid val av tjänsteinnehavare. Motiveringen är i sig logisk, eftersom de som väljer tjänsteinnehavare handlar under ansvar och följaktligen skall vara myndiga. Det kan konstateras att också i ett indirekt kyrkoherdeval är samtliga beslutsfattare myndiga. Sålunda är de gällande stadgandena lika vid direkt och indirekt kyrkoherdeval vad anbelangar åldern på personerna som väljer kyrkoherde. Det föreligger inte någon orsak att frångå de gällande åldersgränserna för rösträtt i kyrkoherdeval. Peter Kankkonens initiativ angående rösträtt i direkta kyrkoherdeval skall föras till stiftsfullmäktige i Borgå stift för diskussion. Domkapitlet bör föreslå att initiativet skall förkastas. Domkapitlets beslutsförslag: Domkapitlet föreslår att initiativet skall förkastas. Stiftsfullmäktiges behandling: Stig-Olof Fernström föreslog att initiativet sänds till Kyrkostyrelsen för beredning. Förslaget understöddes av Hans Snellman. Vid omröstningen gavs 16 röster för beredningens förslag och 5 röster för Peter Kankkonens förslag. Stiftsfullmäktiges beslut: Enligt förslag. Rättelseyrkande: Enligt 24 kap 5 i kyrkolagen får ändring i detta beslut inte sökas. 7 < > Initiativ till stiftsfullmäktige, Kipa Föredragande: Lagfarna assessorn Lars-Eric Henricson Tyska evangelisk-lutherska församlingen i Finland har erhållit direktiv av kyrkostyrelsen om att församlingen måste ansluta sig till Kyrkans servicecentral (Kipa) gällande ekonomiförvaltningen senast år Församlingen har vänt sig till kyrkostyrelsen med en anhållan om befrielse från att ansluta sig till Kipa. Kyrkostyrelsen har handlagt ärendet och i sitt beslut uttalat att det är fråga om en bestämmelse i kyrkolagen och att möjlighet till dispens inte har givits i lagtexten.

14 14/17 I sina motiveringar till kyrkostyrelsen konstaterar församlingen att man under en lång följd av år har utarbetat en kontoplan och redovisningsmodell som svarar mot de behov som enskilda ansvarspersoner och kyrkorådet har för att kunna bedöma församlingens ekonomiska läge. Rapporteringen sker på tyska så att den är förståelig såväl för församlingens anställda som för kyrkorådets medlemmar, samt transparent mot EKD. Redovisningen har lagts ut till en ansedd redovisningsbyrå och den fungerar utmärkt. I sina motiveringar hänvisar församlingen till att tjänsteinnehavarna i församlingen till största delen inte behärskar vare sig finska eller svenska, vilket gäller samtliga tjänsteinnehavare i förmansställning. Eftersom Kipa fungerar enbart på finska och svenska och samtliga stödfunktioner ges enbart på dessa språk, förstår inte de anställda i församlingen hur de skall använda programmet. Detta kan inte avhjälpas med utbildning, eftersom Kipa ändå inte kommer att fungera på tyska. I detta nu anlitar församlingen en bokföringsbyrå som de kommunicerar med på tyska och samtidigt har bokföringsbyrån uppgjort ett tyskt bokföringsprogram för församlingen. Detta vill församlingen inte avstå ifrån, eftersom Kipa inte i något skede kan erbjuda tjänster på tyska, vilket innebär att de som i församlingen skall handskas med programmet varken vet vad de skall göra för att föra in händelser i Kipa, eller vad de godkänner, då de godkänner transaktioner i Kipa. Det kan inte vara förenligt med god förvaltning att tvinga församlingen att införa Kipa som program för sin ekonomiförvaltning, eftersom tjänsteinnehavarna inte kommer att kunna använda programmet i praktiken. Tjänstemännens ansvar och rättsskydd gör att dispens i detta fall är oundvikligt. I KL 15 kap 6 har kyrkostyrelsen givits möjlighet att utge närmare föreskrifter om församlingarnas och de kyrkliga samfälligheternas bokföring och löneräkning. Kyrkostyrelsen kan ge anvisningar om den övriga skötseln av ekonomin och om revision. I KL 22 kap 2 9 a. punkten stadgas att kyrkostyrelsen skall sköta församlingars och kyrkliga samfälligheters, stiftens och kyrkans centralfonds bokföring och löneräkning samt betalningsrörelsen i anslutning till dessa. Tyska evangelisk-lutherska församlingen i Finland anser att kyrkostyrelsen, i enlighet med KL 15 kap 6, på obestämd tid skulle kunna uppskjuta församlingens skyldighet att ansluta sig till Kipa på basen av den rätt som kyrkostyrelsen har att ge närmare direktiv i ärendet, vilket i praktiken skulle innebära en dispens. Men eftersom kyrkostyrelsen har ställt sig fullständigt oförstående till detta bör domkapitlet göra en framställning till stiftsfullmäktige om att stiftsfullmäktige måtte framställa ett initiativ till kyrkomötet om att i brådskande ordning förbereda och i kyrkolagen inta ett tillägg om möjligheten att bevilja dispens för församlingar och kyrkliga samfälligheter från att ansluta sig till Kipa. Domkapitlets beslutsförslag: Domkapitlet föreslår att stiftsfullmäktige i Borgå stift måtte framställa ett initiativ till kyrkomötet om att i brådskande ordning förbereda och i kyrkolagen inta ett tillägg om möjligheten att bevilja dispens för Tyska evangelisk-lutherska församlingen i Finland från att ansluta sig till Kipa. Stiftsfullmäktiges beslut: Enligt förslag. Rättelseyrkande: Enligt 24 kap 5 i kyrkolagen får ändring i detta beslut inte sökas. Åtgärder: Protokollsutdrag till Kyrkostyrelsen.

15 15/17 8 < > Skrivelse angående stiftsfullmäktiges möjlighet att avge utlåtanden på stiftets vägnar Föredragande: Lagfarna assessorn Lars-Eric Henricson Stiftsfullmäktigemedlem Peter Kankkonen önskar, med hänvisning till utlåtandet angående utkastet till lagförslaget om ny samfällighetslagstiftning, att stiftsfullmäktige tar upp frågan om vilket organ som skall avge utlåtanden för Borgå stifts del. Enligt Kyrkolagen 17 b kapitel 1 skall stiftsfullmäktige: 1) stödja och främja fullgörandet av kyrkans uppgift i stiftet och i dess församlingar, 2) årligen godkänna stiftets verksamhets- och ekonomiplan samt dess budget, 3) godkänna stiftets verksamhetsberättelse och bokslut för den pågående räkenskapsperioden, 4) inrätta och dra in tjänster vid domkapitlet, om inte något annat följer av 20 kap. 7 2 mom., 5) behandla de initiativ som medlemmarna av stiftsfullmäktige, domkapitlet, kyrkoråden, de gemensamma kyrkoråden och församlingsråden har tillställt stiftsfullmäktige, samt 6) utföra de övriga uppdrag som anförtrotts stiftsfullmäktige i kyrkolagen, kyrkoordningen och i valordningen för kyrkan. Stiftsfullmäktige kan högst för sin mandatperiod tillsätta direktioner som är underställda och skall biträda domkapitlet. Direktionernas uppgifter bestäms i instruktioner som antas av stiftsfullmäktige. Ovannämnda uppgifter utgör en uttömmande förteckning över stiftsfullmäktiges uppgifter, enligt de förklaringar som har antecknats angående ovannämnda paragraf. Enligt kommentaren i boken om kyrklig lagstiftning 2008 hör övriga uppgifter till domkapitlets kompetens (KO 19 kap 1 1 mom. punkt 9). Peter Kankkonen antar att stiftsfullmäktige har undanhållits uppgifter gällande avgivande av utlåtande till kyrkostyrelsen angående kyrkans lagstiftning om församlingsstrukturen. Peter Kankkonen yrkar på att stiftsfullmäktige fattar beslut om att för domkapitlet påpeka att stiftsfullmäktige borde ha getts möjlighet att på stiftets vägnar inlämna ifrågavarande utlåtande och att domkapitlet i liknande situationer framöver skall ge stiftsfullmäktige möjligheten att vara den instans som på stiftets vägnar avger utlåtande då sådant efterfrågas av endera stiftsfullmäktige eller domkapitlet. Ett sådant beslut faller dock utanför stiftsfullmäktiges kompetens enligt ovanstående stadgande. Domkapitlet har fört ärendet för diskussion till stiftsfullmäktige , men beslutat att avge utlåtandet vid sitt sammanträde Stiftsrådets diskussion har beaktats i utlåtandet. Stiftsfullmäktiges ordförande har rätt att närvara och rätt att uttala sig vid domkapitlets sammanträde. Utlåtandet har avgivits av ett enhälligt domkapitel. Det kan konstateras att stiftsfullmäktige har haft möjlighet att diskutera ärendet, men inte att besluta om avgivande av utlåtande i ärendet. Inga uppgifter har undanhållits stiftsfullmäktige. Domkapitlets beslutsförslag: Stiftsfullmäktige diskuterar ärendet. Stiftsfullmäktiges beslut: Stiftsfullmäktige förde diskussion om ärendet.

16 16/17 Rättelseyrkande: Enligt 24 kap 5 i kyrkolagen får ändring i detta beslut inte sökas. 9 Övriga ärenden Beslut om nästa sammanträde Ett seminarium och vid behov ett sammanträde hålls i Lärkkulla. Ordföranden fick i uppdrag att planera seminariet tillsammans med domkapitlet. 10 Sammanträdets avslutning Sammanträdet avslutades kl med Herrens välsignelse.

17 17/17