Arbetsmarknadsplan. Avesta kommun

Transkript

1 Arbetsmarknadsplan Avesta kommun

2 Innehåll 1. Inledning Kommunens mål Statens och kommunens ansvar Lagstiftning Nuläge Övrig verksamhet inom arbetsmarknadsområdet Framtid Sammanfattning

3 1. Inledning En vision för Avesta kommun är att invånarna ska vara friska och trygga (Kommunfullmäktiges mål i perspektivet folkhälsa/trygghet ). De ska få finnas i ett sammanhang och känna sig behövda och bekräftade. En del av målet för Avesta kommun är att innevånare ska ha en ekonomisk och social trygghet. Att ha ett arbete är inte bara en försörjningsfråga, utan innebär oftast att tillhöra en gemenskap och ett sammanhang. Arbete skapar en rytm i livet som är hälsofrämjande och bidrar till välmående, både i samhälle och individuellt. I vår kommun finns ett stort antal personer i behov av samordnat stöd. Dessa kan t.ex. vara beroende av kompletterande försörjningsstöd, tillhöra jobb och utvecklingsgarantin Fas 3 eller vara långtidssjukskrivna och utförsäkrade. Bidragsberoende innebär oftast en tillvaro där människan blir passiviserad relativt snart och riskerar att hamna i en ohälsosam tillvaro. Om inget görs för att bryta mönstret riskerar fler att bli beroende av bidrag under långa tider. Antalet försörjningsstödstagare i Avesta ökar oroväckande och snabbt. Flera personer har dessutom under lång tid uppburit försörjningsstöd. Av dessa är fler i behov av att få pröva sin förmåga och också upptäcka vilka förmågor och begränsningar den har. För att lyckas nå Avesta 2020 målsättning invånare krävs ett långsiktigt, strategiskt och målmedvetet arbete där kommunens gemensamma ansträngningar i samspel med Arbetsförmedlingen, Region Dalarna, lokala företag och flera andra aktörer, med kraft strävar i samma riktning. För detta krävs även ett förstärkt samarbete på ett bredare plan mellan skola, gymnasium, vuxenutbildningen, akademi och Arbetsförmedlingen tillsammans med Avesta kommuns företag för att säkra framtida kompetensförsörjning. 2. Kommunens mål Ett lokalt mål för arbetsmarknadspolitiken i Avesta är att minst 90 procent av arbetskraften ska ha ett arbete år Vuxna ungas, år, arbetslöshet skall minska med 50%. Mål för näringsliv Inriktningsmål Avesta ska vara en attraktiv kommun för näringsliv och företagande Avesta kommun ska medverka till ett företagarvänligt klimat som ger arbetstillfällen Effektmål Avesta kommun ska höra till de fem kommuner i länet som anses ha det bästa företagsklimatet Mål för arbetsmarknadspolitiska åtgärder Inriktningsmål Kommunen ska genom arbetsmarknadspolitiska insatser underlätta för människor att försörja sig genom eget arbete Effektmål Antalet personer som behöver försörjningsstöd på grund av arbetslöshet skall minska jämfört med

4 Ingen ungdom i åldern ska vara arbetslös i mer än 90 dagar utan insats från arbetsförmedlingen eller kommunen Andelen arbetslösa med utomnordisk bakgrund ska minska jämfört med år Statens och kommunens ansvar Arbetsförmedlingens uppdrag: En väl fungerande matchning mellan arbetssökande och lediga jobb är av stor betydelse för en god utveckling på arbetsmarknaden. Regeringens uppdrag till Arbetsförmedlingen är att på bästa sätt bidra till att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt, bland annat genom en förbättrad matchning. Detta görs genom att Arbetsförmedlingen effektivt sammanför dem som söker arbete med dem som söker arbetskraft (matchning) prioriterar dem som Arbetsförmedlingen bedömer befinner sig längst från arbetsmarknaden bidrar till att stadigvarande öka sysselsättningen på lång sikt säkerställer att arbetslöshetsförsäkringen fungerar som en omställningsförsäkring aktivt inhämtar information om lediga arbeten gör bedömningar av arbetsmarknadsläget för att tillhandahålla beslutsunderlag för den framtida arbetsmarknadspolitiken Arbetsförmedlingen ska prioritera och ge programinsatser till de som riskerar långvarig arbetslöshet och de personer som befinner sig i jobb- och utvecklingsgarantin eller jobbgarantin för ungdomar. I övrigt är Arbetsförmedlingens uppdrag att matcha personer till arbete och/eller studier. Arbetsförmedlingen har dessutom under uppdraget att: leverera insatser för personer i etableringsreformen samverka med Försäkringskassan för personer som riskerar utförsäkring ur sjukförsäkringen samt genomföra Gemensamma Kartläggningar (GK) för sjukskrivna personer samverkan med andra myndigheter och aktörer så vi gemensamt kan stödja personer, som riskerar långvarig arbetslöshet, till arbete och/eller studier ha ett sektorsansvar inom handikappolitiken, detta uppdrag hanteras i första hand av avdelningen för rehabilitering. Kommunens ansvar och möjligheter Ansvaret för arbetsmarknadspolitiken vilar i första hand på staten. Den kommunala arbetsmarknadspolitiken berör ett flertal områden inom ekonomi, socialtjänst, utbildning, näringsliv samt personal. Det kommunala engagemanget i den nationella sysselsättningspolitiken är dock viktigt på såväl lokal som regional nivå inte minst utifrån kommunens ansvar för socialtjänst och utbildning. 4

5 4. Lagstiftning Kommunallagen reglerar i 2 kap 1 kommunens befogenheter. Kommunallagen ger ett stort utrymme till att kommunerna själva får ha hand om sådana angelägenheter av allmänt intresse som har anknytning till kommunens område eller deras medlemmar och som inte skall handhas enbart av staten, en annan kommun eller någon annan. Enligt lag (1944:475) om arbetslöshetsnämnd skall det i varje kommun finnas en arbetslöshetsnämnd vilken har till uppgift att vidta eller på annat sätt främja kommunala åtgärder för att förebygga arbetslöshet eller minska verkningarna av arbetslöshet. De ska särskilt handlägga kommunens hjälpverksamhet vid arbetslöshet samt samarbeta med myndigheter och enskildas verksamheter som rör sysselsättningsfrågor. Avesta kommun ska inom ramen för sitt ansvar tillgodose behovet av insatser för arbetslösa samt för personer i behov av arbetsrehabilitering och sysselsättning. En viktig utgångspunkt är att genom olika insatser se till varje persons egna resurser. Enligt socialtjänstlagen 3 kap 2 ska kommunens socialtjänst i sin verksamhet främja den enskildes rätt till arbete. Kommunen har det yttersta ansvaret för att tillgodose den enskildes behov och har också en skyldighet att vid behov samverka med andra samhällsorgan, organisationer och föreningar. Kommunen kan genom avtal med Arbetsförmedlingen medverka i arbetsmarknadspolitiska åtgärder (2007:1360) Socialtjänsten får begära att den som får försörjningsstöd under viss tid ska delta i av nämnden anvisad praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet om den enskilde inte har kunnat erbjudas någon lämplig arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Den praktik eller kompetenshöjande verksamhet som avses ska syfta till att utveckla den enskildes möjligheter att i framtiden försörja sig själv. Verksamheten ska stärka den enskildes möjligheter att komma in på arbetsmarknaden eller, där så är lämpligt, på en fortsatt utbildning. Den ska utformas med skälig hänsyn till den enskildes individuella önskemål och förutsättningar. Socialnämnden ska samråda med Arbetsförmedlingen innan beslut fattas. Nämnden kan ställa samma krav och erbjuda samma insatser oavsett den enskildes ålder. Det blir behovet hos den enskilde som styr och inte åldern. (Prop. 2012/13:94 s. 32). Det finns ingen tidsgräns för hur lång en period med praktik eller kompetenshöjande verksamhet får vara utan det kan avgöras med hänsyn till den enskildes individuella situation. Men den ska vara tidsbestämd, dvs. den enskilde ska veta när den upphör. Det bör framgå av den individuella plan som tas fram. (Prop. 1996/97:124 s. 172). Kommunala informationsansvaret Skollagen (2010:800) 29 kap. 9. Information om icke skolpliktiga ungdomar. En hemkommun ska löpande hålla sig informerad om hur ungdomarna i kommunen som fullgjort sin skolplikt men som inte fyllt 20 år är sysselsatta. Syftet är att underlätta för kommunen att stödja unga som varken arbetar eller studerar. Politiskt förankrade mål är en framgångsfaktor för det här arbetet. En effektiv verksamhet kräver en fungerande samverkan inom kommunen samt mellan kommunen, Arbetsförmedlingen och andra aktörer. Rent ekonomiskt är det mycket lönsamt för både stat, kommun och landsting att satsa på att få unga människor att slutföra sin utbildning eller etablera sig på arbetsmarknaden. 5

6 Hög sysselsättning och låg arbetslöshet Kommunen arbetar med ett långsiktligt och förändrat arbetssätt från förskola till vuxenutbildning och socialtjänsten inklusive kommunala arbetsmarknadsinstatser. Målet för Avesta kommuns innevånare om ekonomisk och social trygghet uppnås genom att: Kommunen skapar förutsättningar för inträde på arbetsmarknaden Kommunen vill utveckla, underlätta förberedelse och medvetandegöra valmöjligheter för unga människors inträde på arbetsmarknaden Kommunen vill medverka till att säkra behovet av arbetskraft inom näringsliv och offentlig verksamhet Alla invånare skall i så hög utsträckning som möjligt, utifrån sin egen förmåga, erbjudas möjlighet till ett värdigt liv Arbetets inriktning bygger på arbetslinjen och sysselsättning 5. Nuläge I Avesta finns som längst tom 2014 fler framgångsrika projekt: SIVA/Unga till Arbete år Målet med "Unga till arbete" är att ungdomarna ska hitta sina styrkor och upptäcka vad de behöver komplettera med för att komma vidare till jobb, utbildning/studier och egen försörjning. "Unga till arbete" inleds med 4-5 veckors introduktion och ungdomarna arbetar bl a med övningar efter metoden 7-tjugo. Övningarna varvas med jobbsökar aktiviteter av olika slag, samhällsnyttig information, yrkesvägledning och inte minst inspiration av allehanda slag. Efter introduktionen går ungdomarna ut på "prova på yrkesplatser" i det offentliga eller privata näringslivet alternativt ges de möjlighet till motivationshöjande studier på folkhögskola SIVA/Fyrsteget år Övergripande mål för SIVA/Fyrsteget är att individen ska komma i arbete, studier eller annan egen försörjning. Förenkla för individen att få sitt behov av samordnat stöd tillgodosett tydligt och snabbt via representanter från Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Landstinget/psykriatrin samt Socialtjänsten. Fyrsteget tillhandahåller individ- och gruppverksamhet med beteendevetare som kan erbjuda samtal, social träning, arbetsförmågebedömningar och/eller lättare sysselsättning. Verksamheten har också en livsstilscoach för att sätta helhetsperspektiv på individen. Syftet är att med kompentensutveckling, lösningsfokuserad samverkan och konkreta insatser minska utanförskapet och förhindra bidragsberoende. Ett viktigt delmål är självklart att motivera deltagarna till att vilja klara sin egen försörjning. På väg till jobbet år På väg till jobbet är ett ESF finansierat projekt gemensamt med Hedemora kommun där Avesta kommun är projektägare. På väg till jobbet vänder sig till de som befunnits sig utanför arbetsmarkanden en längre period där det ofta finns behov av stöttning och insatser som stärker individen. I På väg till jobbet finns vägledare som arbetar med deltagarna i grupp 6

7 samt individuellt med djupgående kompetenskartläggning, individstärkande metoder. Syftet är att med kompentensutveckling, samverkan och konkreta insatser minska utanförskapet och öka möjligheterna för arbetslösa att nå en anställning. Ett viktigt delmål är självklart att motivera deltagarna till att vilja klara sin egen försörjning. På väg till jobbet arbetar även två samordnare som har kontakt med drygt 400 arbetsgivarna i regionen. Samordnarnas uppgift är att vara kontaktlänken mellan företaget och projektet. De genomför bland annat handledarträffar där handledare från olika företag får möjlighet att mötas och ta del av information. Samordnarna stödjer och matchar individerna till yrkesintroduktionsplatser. 6. Övrig verksamhet inom arbetsmarknadsområdet Samverkan Samverkan är viktig för Arbetsförmedlingen, bildningsförvaltningen och socialtjänsten. Under en dag i veckan finns personal från socialtjänsten på Arbetsförmedlingen för att ha trepartsträffar. Här leds gemensamma klienter vidare till åtgärder så som arbetsmarknadsutbildningar, åtgärdsanställningar eller där behov finns till kontakt med Arbetsförmedlingens resursteam för vidare utredning. Genom samverkan blir det också tydligt för våra gemensamma ärenden vilka krav som ställs samt om förutsättningarna för att ha rätt till bistånd. Även personal från SIVA/Integration är tillgängliga för trepartsamtal vid Arbetsförmedlingen. Studie och yrkesvägledare från SIVA ger allmän information på Arbetsförmedlingen 1/månad. SIVA/Service SIVA/Service är en del av SIVA/Arbetsmarknadsenheten. Vid SIVA/Service ges personer aktuella vid Arbetsförmedlingen och/eller socialtjänst möjlighet till praktik, meningsfull sysselsättning och offentligt skyddade anställning (OSA). Arbetsuppgifter vid SIVA/Service är: Internservice kommunens interna möbellager samt flytthjälp inom kommunens verksamheter tjänster - trädgårdshjälp för pensionärer med gräsklippning, lövräfsning, snöskottning, bortforsling av grovsopor Hemservice byte av gardiner, lampor, hämta från vind/källare etc. Bilpooltvätt tvätt och städ av kommunens bil pool. SIVA/Vuxenutbildning Kommunal vuxenutbildning är av stor betydelse för kunskap och kompetens för framtiden. Målen för kommunal vuxenutbildning är att vuxna ska stödjas och stimuleras i sitt lärande. De ska ges möjlighet att utveckla sina kunskaper och sin kompetens i syfte att stärka sin ställning i arbets- och samhällslivet samt att främja sin personliga utveckling. Kommunerna har skyldighet att tillhandahålla kommunal vuxenutbildning. Kommunal vuxenutbildning finns på grundläggande- och gymnasial nivå och erbjuder även möjlighet att höja gymnasiebetyg för högskolebehörighet, breddad kompetens eller omskolning för ett nytt yrke. Utgångspunkten ska vara den enskildes behov och förutsättningar. Den som fått minst utbildning ska prioriteras. (Skollagen, 20 kap.). Den kommunala vuxenutbildningen tillhandahåller också utbildning i svenska för invandrare (SFI) liksom särskild utbildning för vuxna (SÄRVUX) 7

8 En viktig utgångspunkt för SIVA/Vuxenutbildning är att kunskap inte är en lagervara, utan ett flöde som kräver flexibla system för att medborgare och arbetsmarknad ska upprätthålla aktuell kompetens. Ett viktigt arbete för SIVA/Vuxenutbildning är därför att erbjuda möjligheter till livslångt lärande, året runt samt möjlighet till hel eller deltidsstudier. Arbetsmarknadskunskap i skolan Skolan har ett ansvar när det gäller barn och ungdomars utbildning i arbetsmarknadskunskap. Glappet mellan ungdomarnas kunskap och den kunskap och kompetens som arbetsmarknaden efterfrågar har blivit större. Många arbetsgivare i regionen börjar få kompetens- och arbetskraftsbrist, samtidigt som ungdomar upplever ett växande utanförskap och ungdomsarbetslösheten fortsätter att öka. Numera är entreprenöriellt lärande ett begrepp i läroplanen. Avesta kommun har infört detta från förskola till och med gymnasiet och är även ett delprojekt i Avesta Avståndet mellan arbetsmarknaden och ungdomarna kan minska om skolan lyfter fram arbetsmarknadens behov och krav i undervisningen samt att vårdnadshavare blir medvetna om och delaktiga i arbetsmarknadens förutsättningar och krav. De som är bäst lämpade att förmedla detta är arbetsgivare från näringslivet och kommunens offentliga verksamheter, detta görs i samverkan med lärare, rektorer, studie- och yrkesvägledare samt Arbetsförmedlingen. PRAO PRAO, praktisk arbetslivsorientering, hjälper eleven som går på högstadiet att bekanta sig med arbetslivet. PRAO verksamheten förändras då den riktas mer mot arbetsmarknadskunskap i Avesta kommun. Syfte med PRAO är att eleverna ska få kunskap om företagens krav och att eleven ska ha en möjlighet att se vilka olika yrken som finns innan eleven bestämmer sig för val av program och inriktning på gymnasieskolan. Eleven ska i årskurs åtta ha en veckas PRAO. Eleverna förbereder sin PRAO genom att ha frågor till företagets ledning. Eleven ska under två till tre dagar följa företagets verksamhet, samtidigt som eleverna får svar på sina frågeställningar. Därefter ska eleverna förbereda och genomföra en presentation, både för sina klasskamrater men även för sina föräldrar som bjuds in till skolan. PRAO i årskurs nio genomförs som en arbetslivsorientering under en veckas tid, där eleverna får möjlighet att välja vilken bransch och yrke de är intresserade av. Kommunala feriejobb Kommunen erbjuder ungdomar i gymnasieskolan mellan årskurs ett och två samt två och tre kommunala ferietjänster om tre veckor fördelat på tre perioder. Prioriterade är ungdomar mellan tvåan och trea vilka inte haft kommunalt feriejobb tidigare. Syftet är att tills man slutar gymnasiet fått minst tre veckor arbetslivserfarenhete. Roligaste sommarjobbet erbjuds även ungdomar i trean. Roligast sommarjobbet omfattar 4 veckor där ungdomar får möjlighet att starta och driva eget företag under några sommarveckor. Högskola och universitet i Avesta Ett av delprojekten i Avesta 2020 syftar till att utveckla samverkan mellan högskolor/universitet, Avesta kommun och företagare i Avesta. Målet med projektet är att: Tillgodose arbetsmarknadens specifika behov och önskemål. Ta fram utbildningar i samverkan med högskola och universitet som uppfyller arbetsmarknadens behov av kompetensutbildning. 8

9 Inventera framtida kompetensbehov på arbetsmarknaden. Skapa tillgänglighet och en servicefunktion som ska kunna ge förslag på utbildningar, åt företagens personal och kommunens invånare. Informationsflödet ska bli enklare, en väg in. Genom delprojektet hoppas Avesta kommun att intresset väcks hos fler medborgare att söka till högre akademisk utbildning men även till annan eftergymnasial utbildning. Stödet till företagen skall förstärkas och uppdragutbildningar skall lättare kunna genomföras efter företagens behov och önskemål. Steg 1 verksamhet För att matcha lagkravet (Prop. 2012/13:94) krävs en snabb hantering och tillgång till kompetenshöjande åtgärder. För detta krävs en Steg 1 verksamheten som ett första steg för att kartlägga och arbetsförmågepröva av de som söker försörjningsstöd bland andra de av Försäkringskassan 0-klassade personer. Genom att ta fram individens styrkor och förmågor arbeta för att denne ska komma vidare ut på arbetsmarknaden eller andra insatser. Detta kan ske genom motiverande samtal, kartläggning, prövning av arbetsförmåga och arbetspraktik. Anskaffning av platser sker via samordnare. För individen är inte verksamheten en permanent sysselsättning utan kan variera mellan 1-12 veckor utifrån individuella behov och förutsättningar. 7. Framtid En stor vinning är: att samordna Avesta kommuns arbetsmarknadsåtgärder att behålla beteendevetar-, vägledar- och samordnarkompetenser att samarbeta för att fler ska kunna ta del av de samlade kompetenserna att ta tillvara erfarenheter från tidigare projekt lokalens utformning och läge är anpassad efter verksamheternas behov Möjliga vägar vidare Förutom att gå vidare till den reguljära arbestmarknaden eller studier kan det finnas möjligheter till åtgärdsanställningar. Det finns flera olika årgärdsanställningar som kommunen kan använda sig av: Nystartsjobb Åtgärden fungerar på så sätt att om kommunen anställer en person som varit borta från arbetslivet i mer än ett år ges ett ekonomiskt stöd på ett belopp som motsvarar två gånger den arbetsgivaravgift som kommunen betalar. De som vid årets ingång ännu ej fyllt 20 år är inte berättigade till nystartsjobb utan får vänta till året efter de fyllt 20. Särskilt anställningsstöd Är en ekonomisk ersättning som utbetalas då kommunen anställer en person som deltar i jobb- och utvecklingsgarantin (JOB). Syftet med ersättningen är att hjälpa personer som har svårt att få ett arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Ersättningen är 85 % av lönekostnaden, det vill säga bruttolön, sjuklön, semesterlön och arbetsgivaravgifter. 9

10 Instegsjobb Är en ersättning som betalas ut till arbetsgivare som anställer en nyanländ invandrare och låter honom eller henne läsa SFI under anställningen. Gäller för personer som har fått uppehållstillstånd (PUT) inom de senaste 36 månaderna. Här kan en ersättning om 80 % av lönen utbetalas. Instegsjobb och särskilt anställningsstöd är inte a-kassegrundande till skillnad mot nystartsjobb. Det är därför viktigt, där det är möjligt, att bygga kedjor av dessa olika ersättningar. Exempelvis kan en person som har rätt till ett särskilt anställningsstöd inleda med den insatsen för att därefter övergå i ett nystartsjobb. Skyddad offentlig anställning (OSA) Arbetsgivaren kan få ekonomisk ersättning när den anställer en person som har nedsatt arbetsförmåga på grund av att: ha en socialmedicinsk funktionsnedsättning vara berättigad till insatser enligt lagen (1993:387) om stöd och service till funktionshindrade individen inte har haft kontakt med arbetslivet tidigare eller varit borta från det under en längre tid på grund av en långvarig och svår psykisk sjukdom. OSA ska vara anpassad efter individens särskilda behov. På sikt ska anställningen kunna leda till arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Trygghetsanställningar Arbetsgivaren kan få ekonomisk ersättning när den anställer en person som är arbetssökande och har nedsatt arbetsförmåga på grund av en funktionsnedsättning. Anställningen är en vanlig anställning, men ska vara anpassad efter den arbetssökandes förutsättningar och särskilda behov. Syftet med ersättningen är att ge personer med god kompetens fler möjligheter än ett skyddat arbete på Samhall. Stödet kallas för trygghetsanställning. Arbetsförmedlingen beslutar om hur stor ersättningen blir. Beloppet påverkas av två faktorer: Lönekostnaden för den anställde, det vill säga bruttolön, sjuklön, semesterlön, arbetsgivaravgifter och premier för avtalsenliga arbetsmarknadsförsäkringar. Arbetsgivaren kan få bidrag för en lönekostnad på upp till kronor per månad av den avtalsenliga lönen. Den anställdes arbetsförmåga. För att komma fram till hur mycket funktionsnedsättningen påverkar den anställdes arbetsförmåga gör Arbetsförmedlingen en utredning tillsammans med arbetsgivaren och den anställde. Arbestgivaren kan också få ersättning för särskilda kostnader med upp till 130 kronor per dag ett så kallat anordnarbidrag. Om den anställde behöver särskild arbetshjälp medel kan bidrag fås även för dessa. Utvecklingsanställningar Arbetsgivaren kan få ett ekonomiskt stöd vid anställning av person som är arbetssökande och som har nedsatt arbetsförmåga på grund av funktionsnedsättning. Anställningen är en vanlig anställning, men den ska vara anpassad efter den arbetssökandens särskilda behov. Samtidigt som den anställde personen arbetar ska han eller hon kunna lära sig mer för att lättare få jobb eller börja studera i framtiden. 10

11 Lönebidragsanställningar Arbetsgivare kan få lönebidrag om den anställer en person som har nedsatt arbetsförmåga på grund av funktionsnedsättning. Bidraget ska hjälpa arbetsgivaren att anpassa arbetet och arbetsplatsen. 8. Sammanfattning I Bildning och Omsorgsförvaltningen uppmärksammas ofta personer som är beroende av försörjningsstöd. Någon minskning kan inte väntas om inte hjälp och stöd erbjuds för att personer ska kunna komma in på arbetsmarknaden. En konsekvens är att allt fler blir beroende av bidrag under lång tid. Denna Arbetsmarknadsplan bygger på erfarenheter i framgångsrika tidsbegränsade projekt samt presenterar strategier för förbättrade och mer effektiva arbetssätt och insatser. Arbetet med att förebygga arbetslöshet och försörjningsstödsberoende börjar redan i skolan. Med förändrad PRAO och arbetsmarknadskunskap medvetandegörs fler ungdomar och föräldrar om vilka möjligheter som finns samt vad som krävs för inträde på arbetsmarknaden. Lösning till minskat bidragsberoende i vuxen ålder kräver olika insatser utifrån individers olika förutsättningar och behov. Det finns delar av de tidsbegränsade och framgångsrika projekten SIVA/Fyrsteget, SIVA/Unga till arbete och På väg till jobbet som bör behållas och utvecklas ytterligare. I dag finns ingen Steg 1 verksamhet vilket är en förutsättning för vissa individer att kunna närma sig olika insatser. Ovanstående bör behållas tillsammans med SIVA/KIA och SIVA/Service i en och samma Arbetsmarknadsenhet. En del av lösningen till att bidragsberoende ska kunna minskas i framtiden är också att ta tillvara de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna som Arbetsförmedlingen kan erbjuda dessa personer. De olika åtgärdsanställningarna bör också koordineras via en utökad Arbetsmarknadsenhet. Arbetsmarknadsplanen utvärderas efter 2015 och vid behov ska den revideras inför