Tabell 2. Artikelöversikt Bilaga 1:1
|
|
- Ann-Charlotte Viklund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Tabell 2. Artikelöversikt Bilaga 1:1 Nederländerna Abama, T. A., Two women with Syftet med artikeln var Kvalitativ studie baserad på intervjuer Oeseburg, B., multiple sclerosis att beskriva och att öka med två kvinnor som lever med multipel Widdershoven, G. and their förståelsen för hur det är skleros [MS]. A. M., Goldsteen, caregivers: att leva med en kronisk M., & Verkerk, M. Conflicting sjukdom. A. normative expectations. Resultatet visade att avvikande förväntningar var grundade i en konflikt där identitet, förhållanden och värderingar krockade med den sjukes bild av sig själv. Att klargöra dessa förväntningar var en förutsättning för att skapa en större förståelse för individen är och det krävdes att sjuksköterskan lyssnade på den sjukas berättelse. I 2007 Belgien och Italien Aujoulat, I., Luminet, O., & Deccache, A. The perspective of patients on their experience of powerlessness. Syftet var att förstå vilken betydelse processen av empowerment har för patienten genom att undersöka situationen och känslan av maktlöshet från vilken processen av empowerment utvecklas. Kvalitativ studie baserad på intervjuer med 40 patienter som lever med olika kroniska sjukdomar. Livssituationer och livsvärldar var unika för varje individ. Studien kom fram till två olika huvudkategorier osäkerhet och avbruten identitet, som två faktorer av maktlöshet. Det var en känsla som alla informanter i studien upplevde. Informanterna uttryckte vid olika tillfällen att de kände en stress kring känslan av osäkerhet och hot mot den sociala och personliga identiteten. Danmark Delmar, C., Bøje, T., Dylmer, D., Forup, L., Jakobsen, C., Møller, M., Sønder, H., & Pedersen, B. D. Independence/ dependence - A contradictory relationship? Life with a chronic illness. Syftet var att utreda betydelsen av att leva med en kronisk sjukdom i förhållande till självständighet och att ansvara för sitt eget liv samt självkontroll kombinerat med en situation då ett beroende av andra uppstår. Kvalitativ studie där 18 individer med kronisk sjukdom intervjuades. Självkontroll samt självbestämmande var viktigt i det dagliga livet för den kroniskt sjuka, hur det fungerar att leva självständigt i relation till att vara beroende sin sjukdom kan mynna ut i en konflikt.
2 Bilaga 1:2 Norge Grytten, N., & Måseide, P. When I am together with them I feel more ill. The stigma of multiple sclerosis experienced in social relationships. Syftet med studien var att utreda hur individer med MS upplever sin sjukdom och omgivningens attityder mot kroniskt sjuka. Kvalitativ studie där 14 informanter intervjuades, åtta var patienter som levde med MS och sex var anhöriga. Individer med MS upplevde att deras kroppsliga yttre blev bedömt i personliga relationer. Att bli ignorerad och en upplevelse av att sjukdom gjorde att omgivningen översympatiserade. De visade på dilemmat att hantera stigma i sociala relationer. I samspel med andra och i sociala relationer upplevde individer med MS en ökad sjukdomskänsla Australien Henderson, S. Power imbalance between nurses and patients: A potential inhibitor of partnership in care. Syftet var att visa och beskriva sjuksköterskors och patienters syn på samarbetet mellan dem under sjukhusvistelsen. Kvalitativ studie, där 33 sjuksköterskor och 32 patienter intervjuades. Sjuksköterskans syn på att involvera patienter skedde genom att ge information och att involvera dem i beslutsfattande processer. Studien visade att majoriteten av sjuksköterskorna inte var villiga att involvera patienten i beslutsfattande processer detta skapade en känsla av att förlora makt över patienten. Det här skapade en situation av maktobalans med lite patientinflytande. Hornsten, A., Lundman, B., Kihl Selstam, E., & Sandstrom, H. Patient satisfaction with diabetes care. Syftet var att beskriva hur individer med diabetes upplevde bemötande och respekt från vårdpersonalen. Kvalitativ studie där 44 patienter som lever med diabetes intervjuades. Vården behöver anstränga sig för att bemöta patienter på ett mer respektfullt sätt. Många upplevde att de blev bemötta på ett otillfredsställande sätt vilket kunde hota deras självbild och identitet.
3 Bilaga 1:3 a USA Jacelon, C. S. Managing personal integrity: The process of hospitalisation for elders. Syftet var att utreda och upptäcka upplevelser och beteende hos hospitaliserade äldre, samt vad det har för betydelse för de äldre. Syftet var även att utveckla en teori som kan förklara den sociala processen som uppstår när äldre blir hospitaliserade. Kvalitativ studie där 25 intervjuer med patienter och sjuksköterskor och 40 patientobservationer, utfördes. Hospitaliserade äldre valde hur de ville interagera med hälso- och sjukvårdspersonalen i syfte hur de kunde bevara sin hälsa, värdighet och autonomi. b USA Jacelon, C. S. Older adults and autonomy in acute care. Syftet var att utveckla en teori som skulle kunna förklara hur hospitalisering påverkar beteende hos äldre patienter. Kvalitativ studie där fem patientobservationer gjordes. 25 intervjuer gjordes med patienter och deras anhöriga samt sjuksköterskor. När en medvetenhet skapas kring autonomi, självständighet och kontroll ger detta vårdpersonal en möjlighet att se patienten på ett annat sätt. Detta för att undvika hospitalisering. I 2003 USA Joffe, S., Manocchia, M., Weeks, J. C., & Cleary, P. D. What do patients value in their hospital care? An empirical perspective on autonomy centred bioethics. betydelsen av involvering i beslutstagande, självförtroende och tillit till vårdpersonal i fråga om hur patienten blir behandlad med respekt och värdighet inom vården. Kvantitativ studie med datainsamling från 51 sjukhus. Delstatsöverskridande undersökning baserad på frågeformulär. Totalt svarade patienter. Tillit till sjukvårdspersonalen och att bli behandlad med respekt samt värdighet var mer associerat till patientens övergripande känslor av dennes sjukhusvistelse än deltagande i beslutsfattande processer. I
4 Bilaga 1:4 Australien Kralik, D., Koch, T., Price, K., & Howard, N. Chronic illness selfmanagement: Taking action to create order. hur individer med en kronisk sjukdom upprätthåller och konstruerar sitt självstyre. Kvalitativ studie där nio individer som levde med artrit blev erbjudna att skriva en självbiografi om deras livs upplevelser kring att leva med en kronisk sjukdom. Sedan gjordes två telefonintervjuer per informant. Efter det träffades forskarna och informanter för ett diskussionsmöte. Informanterna identifierade självstyre som en process att skapa ordning i sitt liv. Självstyre fick fyra nyckelkategorier där klara skiftningar i den egna identiteten fanns med. Informanterna fick omstrukturera sitt liv på grund av sjukdom och återkonstruera sin identitet genom att se sina möjligheter och hinder relaterat till livet med en kronisk sjukdom Grekland Lemonidou, C., Merkouris, A., Leino-Kilpi, H., Välimäki, M., Dassen, T., Gasull, M., Scott, P. A., Tafas, C., & Arndt, M. A comparison of surgical patients and nurses perception of patients autonomy, privacy and informed consent in nursing interventions. sjuksköterskors och patienters uppfattning om förverkligandet av autonomi, informerat samtycke och rätt till privatliv och avskildhet i den kirurgiska vården. Kvantitativ studie där två frågeformulär besvarades av 275 kirurgpatienter och 222 sjuksköterskor på sex sjukhus. Sjuksköterskor trodde att informerat samtycke och rätt till privatliv och autonomi hos patienter oftare var uppfyllt än vad de visade sig att patienterna ansåg. Storbritannien Lempp, H., Scott, D., & Kingsley, G. The personal impact of rheumatoid arthritis on patients identity: A qualitative study. Syftet var att få fram en djupare förståelse för hur det är att leva med reumatoid artrit och hur de påverkar livet, för att förbättra förståelsen i klinisk verksamhet. Kvalitativ studie där 26 informanter från två sjukhus intervjuades. Studien visade att när en ung individ levde med reumatoid artrit så fanns det olika sjukdomsupplevelser. Studien visade även att vården inte bara enbart kunde se de fysiska och medicinska svårigheterna utan även måste se de sociala och psykologiska delarna av vården. I
5 Bilaga 1:5 Storbritannien Matiti, M. R., & Trorey, G. Perceptual adjustment levels patients perceptions of their dignity in the hospital setting. Syftet var att utforska upplevelser av värdighet på sjukhus ur ett patientperspektiv. Kvalitativ studie där 102 patienter blev intervjuade. Värdighet är ett komplext begrepp som kunde bli centralt i situationer där patienter kände sig utsatta. Begreppet värdighet är viktigt och fanns hos alla människor oavsett kultur och speciella behov. Sjukvården måste jobba för att tillgodose värdigheten hos patienten. I 2007 Nederländerna Proot, I. M., Meulen, R. H. J., Abu-Saad, H. H., & Crebolder, H. F. J. M. Supporting stroke patients` autonomy during rehabilitation. individer med stroke och deras upplevelser av hur vårdpersonalen agerade gentemot deras autonomi på lång sikt. Kvalitativ studie där 22 patienter som drabbats av stroke blev intervjuade. Under rehabiliteringen kände patienter att de fick för lite information, detta påverkade deras autonomi negativt. Vårdpersonalen ansåg även att de gav för lite information och att patienter hade väldigt få val i fråga om sin egen rehabilitering. I Randers, I., & Mattiasson, A-C. Autonomy and integrity: Upholding older adult patients` dignity. Syftet var att fördjupa förståelsen för autonomi och integritet i interaktion mellan patienter och sjukvårdspersonal med fokus på individuella möten. Kvalitativ studie med observationer av hälso- och sjukvårdspersonal som genomgått en etisk utbildning. Uppföljning efter sex månader samt efter 12 månader. När patienters autonomi var bibehållen var integriteten skyddad och en konsekvens av detta var att värdighet upprätthölls. I
6 Bilaga 1:6 Rundqvist, E., & Lindström, U. Å. Empowerment and authorisation who provides and who receives? A qualitative metastudy of empowerment in nursing research: A caring science perspective. olika perspektiv på fenomenet empowerment inom omvårdnad. Vem ger respektive vem mottager empowerment? Hur används empowerment inom omvårdnad? Kvalitativ metaanalys baserad på tidigare resultat i ämnet som leder till en djupare förståelse. I en reaktion mellan patient och sjuksköterska var empowerment att sjusköterskan gav patienten makt och auktoritet att ta eget ansvar för sin hälsa och vård. Sjuksköterskan gav empowerment till patienten i syfte att stödja patientens autonomi och på det sättet framhäva hälsan. I Norge Stabell, A., & Nåden, D. Patients` dignity in a rehabilitation ward: Ethical challenges for nursing staff. Syftet var att ur ett etiskt perspektiv undersöka vilka utmaningar som sjuksköterskan kan möta på en rehabiliteringsavdelning. Samt vilka effekter dessa utmaningar kan ha på patientens känsla av värdighet. Kvalitativ studie där intervjuer med grupper av sjuksköterskor utfördes. Fyra grupper med fem till sex deltagare i varje. Det framkom två olika nivåer av etik. En ekonomisk/administrativ nivå och en nivå av närhet till patienten. Båda delarna har konsekvenser för vårdandet av patienten. Hur sjuksköterskan kan arbeta med etik har att göra med arbetsbördan. I Strandmark, K. M. Ill health is powerlessness: A phenomenologic al study about worthlessness, limitations and suffering. Syftet var att skapa en förståelse för subjektiva upplevelser av sjukdom, baserade på individuella upplevelser. Kvalitativ studie baserad på djupintervjuer med 25 personer. Kärnan av dålig hälsa var maktlöshet, som är skapades av en självbild där individen kände sig värdelös och fångad i sin egen situation, och sitt eget känslomässiga lidande.
7 Bilaga 1:7 Taiwan Tsay, S-L., & Hung, L-O. Empowerment of patients with end-stage renal disease A randomised controlled trial. effektiviteten av empowerment relaterat till självkänsla och depression hos individer med långt gången njursjukdom. Kvantitativ randomiserad studie. Där 50 patienter deltog, en kontrollgrupp och en experimentgrupp. 25 deltagare i varje grupp. En signifikant skillnad mellan de båda gruppen hittades. Den gruppen som använde sig av empowerment hade lägre nivåer av depression. Individerna i experimentgruppen kunde lättare hantera stress och sjukdom. Nederländerna England Vernooij-Dassen, M. J. F. J., Osse, B. H. P., Schadé, E., & Grol, R. P. T. M. Woogara, J. Patient autonomy problems in palliative care: Systematic development and evaluation of a questionnaire. Patients` rights to privacy and dignity in the NHS [National Health Service]. Syftet med studien var att utveckla ett frågeformulär för att kunna mäta autonomi och problem med autonomin hos patienter i det palliativa stadiet med cancer. Syftet var även att studera frågeformulärets reabilitet och validitet. Syftet var att fastställa patientens rätt till sin egen person och värdighet i det nationella vårdsystemet. En kvalitativ studie i två steg som föranletts av en litteraturöversikt över begreppet autonomi hos individer med kronisk sjukdom. I de första steget skedde djupintervjuer med nio patienter, deras närstående samt vårdpersonal. I det andra steget gjordes intervjuer med 31 patienter efter att den första versionen av det nya frågeformuläret hade prövats. Kvalitativ studie där ostrukturerade samt strukturerade intervjuer och observationer genomfördes. 107 personer medverkade, däribland patienter och vårdpersonal. Patient Autonomy Questionnaire (PAQ) utvecklades för att kunna förbättra patientens situation i fråga om autonomi i palliativ vård. Då en individ hade problem med autonomi hade han/hon också oftast problem med det sociala samspelet. Patientens oförmåga för autonomi utgör ett stort problem och sänker livsen. Vårdpersonalen måste arbeta för att utveckla patientens rätt till värdighet samt avskildhet i det nationella vårdsystemet. I
Artikelöversikt Bilaga 1
Publik.år Land 1998 Författare Titel Syfte Metod Urval Bailey K Wilkinson S Patients view on nuses communication skills: a pilot study. Att undersöka patienters uppfattningar om sjuksköterskors kommunikativa
Individen bakom sjukdomen The individual behind the disease
Individen bakom sjukdomen The individual behind the disease Alexandra Bengtsson Elisabeth Caspersson Magdalena Olausson Sjuksköterskeprogrammet 180 hp Omvårdnad (61 90 hp) Höstterminen 2007 Sektionen för
Bilaga 1. Artikelmatris
1/5 Bilaga 1. Artikelmatris Ben Natan, M. & Garfinkel, D. End of life needs as perceived by terminally ill older adult patients, family and staff 2010 Att jämföra den betydelse som olika behov i slutet
Bakom rutinerna Kunskap och omvårdnadspraxis i mänskliga gränssituationer. Inger James. /smash/search.
Bakom rutinerna Kunskap och omvårdnadspraxis i mänskliga gränssituationer Inger James http://www.diva-portal.org /smash/search.jsf Kontext Gränssituationer Kirurgisk vårdavdelning Olika gemenskaper Huvudsyftet
Patientcentrerad vård är självklart i teorin, men. Åsa Hörnsten Distriktssköterska, Ålidhems vårdcentral Universitetslektor, Umeå Universitet
Patientcentrerad vård är självklart i teorin, men Åsa Hörnsten Distriktssköterska, Ålidhems vårdcentral Universitetslektor, Umeå Universitet Vad är egentligen en patient? - synonymt med en person med sjukdom?
Hur kan vi möta barn som närstående vad säger forskningen? Ulrika Kreicbergs, Leg. Ssk, Med.Dr Professor
Hur kan vi möta barn som närstående vad säger forskningen? Ulrika Kreicbergs, Leg. Ssk, Med.Dr Professor Ulrika.kreicbergs@esh.se Barn som närstående Hälso- och sjukvårdslag: 2 g Hälso- och sjukvården
Att leva med en person med kronisk hjärtsvikt
Att leva med en person med kronisk hjärtsvikt Tiden före och efter dödsfallet Maria Liljeroos Leg sjuksköterska, medicine doktor Hjärtsvikt innebär Hög mortalitet, 50% avlider inom 5 år Hög symtombörda
Health café. Self help groups. Learning café. Focus on support to people with chronic diseases and their families
Health café Resources Meeting places Live library Storytellers Self help groups Heart s house Volunteers Health coaches Learning café Recovery Health café project Focus on support to people with chronic
Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting
Värdegrund för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Visionen om en god hälso- och sjukvård Landstinget i Stockholms län ska genom att erbjuda kompetent och effektiv hälso- och sjukvård bidra
EGENVÅRDSSUPPORT OCH LÄRANDE. Utbildning till personer med typ 2 diabetes
EGENVÅRDSSUPPORT OCH LÄRANDE Utbildning till personer med typ 2 diabetes Åsa Hörnsten Professor Institutionen för omvårdnad Umeå Universitet Diabetesforum 2017-04-27 Utbildning eller support Begreppet
STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT. Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25]
STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25] 1 I slutet av 1990-talet fick jag möjlighet att samordna ett projekt för personer
Faktorer som främjar förändring under rehabilitering hos patienter med långvarig smärta
Faktorer som främjar förändring under rehabilitering hos patienter med långvarig smärta Monika Löfgren, leg sjukgymnast, docent, KI DS Andrea Hållstam, leg sjuksköterska, doktorand, KI SÖS Varför förändring?
Anhörigas möte med vården: Betydelsefullt bemötande från vårdpersonal
Anhörigas möte med vården: Betydelsefullt bemötande från vårdpersonal Sjuksköterskedagarna Lust & kunskap 2018-11-20 Mats Ewertzon Lektor/fil.dr. Ersta Sköndal Bräcke högskola Ersta Sköndal Bräcke högskola
NRS-Light erfarenheter av ett projekt om multimodal rehabilitering i primärvård i Västerbotten och Östergötland
NRS-Light erfarenheter av ett projekt om multimodal rehabilitering i primärvård i Västerbotten och Östergötland Britt-Marie Stålnacke Överläkare/adjungerad professor Smärtrehab, Neurocentrum, Norrlands
Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes
Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes Åsa Hörnsten Universitetslektor Institutionen för omvårdnad Umeå universitet Vad är framgång? DIVA Diabetesintervention i Västerbotten
PERSONCENTRERAD VÅRD. Åsa Andersson
PERSONCENTRERAD VÅRD Åsa Andersson Leg. sjuksköterska, doktorand Strategisk rådgivare Svensk sjuksköterskeförening asa.andersson@swenurse.se 24.10.2014 Centrum för personcentrerad vård, Tvärvetenskapligt
Checklista för systematiska litteraturstudier*
Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier* A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande
Fysisk aktivitet och Alzheimers sjukdom
Y Cedervall 2012 1 Fysisk aktivitet och Alzheimers sjukdom Ylva Cedervall Leg sjukgymnast, Med. Doktor Falun 24 och 25 november 2014 ylva.cedervall@pubcare.uu.se Cedervall Y. Physical Activity and Alzheimer
Pedagogik och ledarskap Kärnkompetenser för omvårdnad igår-idag-i morgon
Pedagogik och ledarskap Kärnkompetenser för omvårdnad igår-idag-i morgon ELISABETH CARLSON DOCENT INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP Den tomma vagnen Kliniskt ledarskap kan beskrivas som sjuksköterskans kliniska
Vägen till ökad fysisk aktivitet hos vuxna med medfött hjärtfel vilka faktorer har betydelse?
Vägen till ökad fysisk aktivitet hos vuxna med medfött hjärtfel vilka faktorer har betydelse? Annika Bay Leg.ssk Universitetsadjunkt/Doktorand Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin Institutionen
Närståendes sorg före och efter ett förväntat dödsfall Maja Holm, Leg SSK, Med dr. Post doc, Sophiahemmet högskola
Närståendes sorg före och efter ett förväntat dödsfall Maja Holm, Leg SSK, Med dr. Post doc, Sophiahemmet högskola maja.holm@shh.se Närståendes sorg före och efter ett förväntat dödsfall Vad betyder egentligen
Projektplan. för PNV
Projektplan för PNV ( Patient Närmre Vård) Eva Müller Avdelningschef Vårdenheten avd 15 2005-06-06 1 Innehållsförteckning Bakgrund sid. 3 Syfte sid. 4 Metod sid. 4 Kostnader sid. 5 Tidsplan sid. 5 Referenslista
Bedöma och intervenera för att möta partners behov. Susanna Ågren
Bedöma och intervenera för att möta partners behov Susanna Ågren Vårdgivarbörda och stress! Att vårda kan vara betungande och stressande! Vårdgivarbörda! Samband mellan hjälpbehov utförda av partnern och
Kvalitativ metod. Varför kvalitativ forskning?
06/04/16 Kvalitativ metod PIA HOVBRANDT, HÄLSOVETENSKAPER Varför kvalitativ forskning? För att studera mening Återge människors uppfattningar/åsikter om ett visst fenomen Täcker in de sammanhang som människor
UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Allmän hälso- och sjukvård med inriktning mot onkologisk vård I, 40 poäng (HSON1)
KAROLINSKA INSTITUTET STOCKHOLM UTBILDNINGSPLAN Specialistutbildning för sjuksköterskor Allmän hälso- och sjukvård med inriktning mot onkologisk vård I, 40 poäng (HSON1) Graduate Diploma in General Health
Stigma och självstigma- Hur påverkar det vårt arbete med personer med psykisk ohälsa?
Stigma och självstigma- Hur påverkar det vårt arbete med personer med psykisk ohälsa? Lars Hansson, Institutionen för hälsovetenskaper Lunds Universitet Workshop 29 april 2014 Frank och Frank (1991) Framgångsrika
Från mottagare till medskapare Ett kunskapsunderlag för en mer personcentrerad hälso- och sjukvård
Från mottagare till medskapare Ett kunskapsunderlag för en mer personcentrerad hälso- och sjukvård Innehåll Personcentrerad hälso- och sjukvård vad och varför? Strategier för att göra vården mer personcentrerad
Personcentrerad vård. INGER EKMAN professor, centrumföreståndare GPCC. Gothenburg university centre for Person-Centred Care.
Personcentrerad vård INGER EKMAN professor, centrumföreståndare GPCC Gothenburg university centre for Person-Centred Care En människa en person personcentrering människans behov människans förmågor Sen
Metoden och teorin som ligger till grund för den beskrivs utförligt. Urval, bortfall och analys redovisas. Godkänd
Bilaga 2 - Artikelgranskning enligt Polit Beck & Hungler (2001) Bendz M (2003) The first year of rehabilitation after a stroke from two perspectives. Scandinavian Caring Sciences, Sverige Innehåller 11
Delaktighet under tvångsvård rättslig reglering, klinisk praktik och forskning
Delaktighet under tvångsvård rättslig reglering, klinisk praktik och forskning Stefan Sjöström, PhD, Associate professor Department of Social Work http://www.socw.umu.se/om-institutionen/personal/stefan-sjostrom
Forskningsläget nationell och internationell utblick
Forskningsläget nationell och internationell utblick Monica Eriksson, PD, Docent Centrum för Salutogenes Institutionen för Omvårdnad, hälsa och kultur Högskolan Väst monica.eriksson@hv.se Handbook on
Föräldrar till vuxna barn med narkotikaproblem - en utsatt men osynlig grupp
Föräldrar till vuxna barn med narkotikaproblem - en utsatt men osynlig grupp HVB-/Familjehemsdagen Jönköping 2 oktober 2018 Torkel Richert, docent Malmö universitet torkel.richert@mau.se Anhörigproblematik
partners. Att beskriva makarnas copingstrategier och avgöra vilka av dessa som bäst förutser makarnas depression.
Bilaga II:1 Publikationsår Land 2002 2005 1996a Författare Titel Syfte Metod Urval Bohachick, Psychosocial Att undersöka den Kvalitativ studie där P., Reeder, S., impact of heart psykosociala inverkan
Samtal med den döende människan
Samtal med den döende människan Carl Johan Fürst Örenäs 2016-06-08 Samtal med den döende människan Vad kan det handla om Läkare Medmänniska När Hur Svårigheter - utmaningar http://www.ipcrc.net/video_popup.php?vimeo_code=20151627
Paradigmskifte? ANNA FORSBERG
Paradigmskifte? ANNA FORSBERG Hur utmanar vi det biomedicinska paradigmet? Läkaren har fokus på sjukdomen och refererar till ett biomedicinskt paradigm i mötet med patienten. Hela traditionen av naturvetenskaplig
Individens upplevelser av att leva med kronisk sjukdom. The individual experiences of one persons life living with chronic disease.
Individens upplevelser av att leva med kronisk sjukdom The individual experiences of one persons life living with chronic disease. Anna-Karin Harkness Nina Matic Emelie Norgren Sjuksköterskeprogrammet
FÖRÄLDRASTÖD I GRUPP INOM PRIMÄRVÅRDEN FÖR BLIVANDE OCH NYBLIVNA FÖRÄLDRAR
1 FÖRÄLDRASTÖD I GRUPP INOM PRIMÄRVÅRDEN FÖR BLIVANDE OCH NYBLIVNA FÖRÄLDRAR KARIN FORSLUND FRYKEDAL HÖGSKOLAN VÄST LINKÖPINGS UNIVERSITET 2 FÖRÄLDRAGRUPPER 2009 Föräldrastöd - en vinst för alla - Nationell
Multimodal rehabilitering för patienter med långvarig smärta i behov av språktolk. Karin Uhlin specialistläkare Rehabiliteringsmedicin och doktorand
1 Multimodal rehabilitering för patienter med långvarig smärta i behov av språktolk Karin Uhlin specialistläkare Rehabiliteringsmedicin och doktorand 2 Multimodal rehabilitering för patienter med långvarig
Termin 3 HT-11 Termin 3 HT-13
Termin 3 HT-11 Termin 3 HT-13 Mötet med patienten Etiska aspekterna Georgetown-mantrat Autonomi principen Icke-skada principen Godhets principen Rättvise principen Ann-Christin Johansson 2 Vad är kommunikation?
Bilaga 2. Att handla. att fånga det specifika i situationen, genom ingivelser. Att inte se. Hög
Bilaga 2 Författare: Häggblom, A. & Dreyer Fredriksen, S-T. Der bliver ofte stille - sygeplejerskers möde med kvinder, som har vaeret udsat for vold Tidsskrift: Klinisk Sygeplejer Årtal: 2011 Författare:
Factors and interventions influencing health- related quality of life in patients with heart failure: A review of the literature.
Litteraturstudier Factors and interventions influencing health- related quality of life in patients with heart failure: A review of the literature. Bakgrund/inledning Vi tycker att bakgrunden i artikeln
Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke
Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Percieved Participation in Discharge Planning and Health Related Quality of Life after Stroke Ann-Helene Almborg,
Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt
Kunskap är nyckeln Bemötande vad skall man tänka på i mötet med demenssjuka och deras anhöriga/närstående Trine Johansson Silviasjuksköterska Enhetschef Solbohöjdens dagverksamhet och hemtjänst för personer
Bemötande i vården. Upplägg. Introduktion. Bemötandeärenden till patientnämndens kansli. Intervjuer med patienter som upplevt bristande bemötande
Bemötande i vården Eva Jangland Sjuksköterska, klinisk adjunkt Kirurgen, Akademiska sjukhuset Doktorand Institutionen för kirurgiska vetenskaper Uppsala Universitet Upplägg Bemötandeärenden till patientnämndens
Patienträttigheter: Kontaktsjuksköterskans roll Cecilia Olsson
Patienträttigheter: Kontaktsjuksköterskans roll Cecilia Olsson Ordförande Sjuksköterskor i cancervård Onkologisjuksköterska,universitetslektor i omvårdnad Institutionen för hälsovetenskaper, Karlstads
I have to quit! Factors that influence quit attempts in smokers with COPD
I have to quit! Factors that influence quit attempts in smokers with COPD, distriktssköterska, med. dr. FPU ledare Akademiskt primärvårdscentrum Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) Kronisk inflammation
STUDIE AV UNGA VUXNA CANCER
unga canceröverlevare STUDIE AV UNGA VUXNA CANCER Många unga canceröverlevare brottas med känslan av att inte vara attraktiva och de är i många fall också missnöjda med sin sexuella förmåga. Vi som arbetar
Supportive care av den geriatriska onkologiska patienten
Supportive care av den geriatriska onkologiska patienten Gabriella Frisk, Onkolog, Sektionschef Sektionen för cancerrehabilitering, Onkologiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Agenda Bakgrund
Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom
Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom Anita Johansson Med. dr. Hälso- och vårdvetenskap FoU-enheten Skaraborg Sjukhus Nka Anörigkonferens, Göteborg
Patienters erfarenheter av strålbehandling. Kristina Olausson
Patienters erfarenheter av strålbehandling Kristina Olausson Syftet med avhandlingen Att öka kunskapen om hur patienter upplever strålbehandlingen och dess relaterade processer. 4 delstudier Studie Design
Att främja hälsa vid psykisk sjukdom
Att främja hälsa vid psykisk sjukdom Henrika Jormfeldt, PhD Petra Svedberg, PhD Hur främjas individens hälsa? Intervention Vad är hälsofrämjande arbete? Resultat Vad är hälsa? Grunden för det hälsopromotiva
Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och
Högskolan i Halmstad Sektionen för hälsa och samhälle 2012 Omvårdnad Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och forskningsområde. Inom forskningsområdet omvårdnad
Personcentrerad vård Mötet mellan två experter!
Personcentrerad vård Mötet mellan två experter! Ingrid Larsson Leg. Sjuksköterska Fil. dr i Hälsa och vårdvetenskap Högskolan i Halmstad FoU Spenshult Sjuksköterskans sex kärnkompetenser Personcentrerad
Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda
Nationella riktlinjer Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Hälso- och sjukvårdspolitikerns uppgift Identifiera behov Finansiera Prioritera mellan grupper/områden Fördela resurser
Checklista för systematiska litteraturstudier 3
Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier 3 A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande
Den Prismatiska modellen
1 Den Prismatiska modellen Nio Patientcentrerade perspektiv på en videoinspelad konsultation genus tabu Jag läkaren Involvera Förklara samverka Tabu genus form agenda etik känsla saluto genes Jag patient
Stigma och självstigma- Hur påverkar det vårt arbete med personer med psykisk ohälsa?
Stigma och självstigma- Hur påverkar det vårt arbete med personer med psykisk ohälsa? Lars Hansson, Institutionen för hälsovetenskaper Lunds Universitet Workshop 29 april 2014 Frank och Frank (1991) Framgångsrika
Den Prismatiska modellen
1 Den Prismatiska modellen Nio Patientcentrerade perspektiv på en videoinspelad konsultation genus tabu Jag läkaren Involvera Förklara samverka Tabu genus form agenda etik känsla saluto genes Jag patient
Delat beslutsfattande i vård och stöd för personer med psykiska funktionsnedsättningar. - It takes two to tango
Delat beslutsfattande i vård och stöd för personer med psykiska funktionsnedsättningar - It takes two to tango Petra Svedberg, docent Högskolan Halmstad Patrik Dahlqvist Jönsson, klinisk lektor FoUU Region
Upplevelser av alkohol och andra droger samt recovery hos personer med svår psykisk sjukdom
Upplevelser av alkohol och andra droger samt recovery hos personer med svår psykisk sjukdom Gunilla Cruce Socionom, PhD POM-teamet i Lund & Inst kliniska vetenskaper - psykiatri Lunds universitet Sverige
Att vara förälder till ett vuxet barn med narkotikaproblem
Att vara förälder till ett vuxet barn med narkotikaproblem utsatthet, hjälperfarenheter och hjälpbehov IKMDOK-konferensen 2018 Torkel Richert, docent Malmö universitet torkel.richert@mau.se Anhörigproblematik
Överföring från barnsjukvård till vuxensjukvård för ungdomar med medfött hjärtfel
Överföring från barnsjukvård till vuxensjukvård för ungdomar med medfött hjärtfel Åsa Burström Universitetssjuksköterska, Doktorand vid Karolinska institutet Handledare: Maria Öjmyr Joelsson Ewa-Lena Bratt
Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård
Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Bakgrund: WHO har gjort en beskrivning av palliativ vård vilken är översatt till svenska år 2002: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt
Dialogseminarium kring Förebyggande hembesök
Dialogseminarium kring Förebyggande hembesök 9.00-10.00 10.00-10.30 Leena hälsar välkomna En bild av Introduktion forskning som finns Presentation Forskningsläget av stadsdel 1 Centrum Fika 10.30-11.30
Författare Titel Syfte Metod Urval. Publikationsår. kvalitet. Land Databas 2007 Storbrita nnien Cinahl
Tabell 3. Artikelöversikt Bilaga III:1 2007 Storbrita nnien Ablett, J R. & Jones, R S P. Resilience and well-being in palliative care staff: A qualitative study of hospice nurses experience of work Att
Vårda vårdarna! Anna-Karin Edberg Professor omvårdnad, Forskningschef Högskolan Kristianstad
Vårda vårdarna! Anna-Karin Edberg Professor omvårdnad, Forskningschef Högskolan Kristianstad Positive care experiences are dependent on individual staff action Dawn Brooker Vad döljer sig bakom tidningsrubrikerna?
Studier anhörigas erfarenheter av mötet med psykiatrisk vård
Studier anhörigas erfarenheter av mötet med psykiatrisk vård Nationell psykoskonferens i Göteborg 2018-05-17 Mats Ewertzon Lektor/fil.dr. Ersta Sköndal Bräcke högskola Ersta Sköndal Bräcke högskola Campus
Bilaga 2.1. Presenteras i sju kategorier: medicin, smärta, välbefinnande, socialt stöd, aktivitet och rölighet, information och arbete.
Bilaga 2.1 Bath, J m fl (1999) Patient perceptions of rheumatoid arthritis. Nursing Standard 14, 3, 35-38 Land: Storbritannien Bedöma psykologiska behov hos patienter med RA för att planera och utveckla
Inledning. Kapitel 1. Evidensbaserad omvårdnad
Kapitel 1 Inledning Utgångspunkten för denna kunskapssammanställning har varit SBU:s tidigare publicerade rapport om behandling av psykoser och andra psykiska sjukdomar med hjälp av neuroleptika [53].
Social omsorg - äldreomsorg. Magnus Nilsson, fil.dr. Universitetslektor i socialt arbete Karlstad universitet
Social omsorg - äldreomsorg Magnus Nilsson, fil.dr. Universitetslektor i socialt arbete Karlstad universitet Gerontologi Gerontologi vad är det? Gerontologi samhällsvetenskapligt orienterad Geriatrik medicinskt
Hur kan sjukgymnaster lära sig ett beteendemedicinskt arbetssätt? - erfarenheter från PARA 2010
Hur kan sjukgymnaster lära sig ett beteendemedicinskt arbetssätt? - erfarenheter från PARA 2010 Fil dr, leg sjg Inst för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Karolinska Institutet 2013-04-26 1 Översikt
Palliativ vård 7,0 högskolepoäng Grundnivå Johan Stålvant
Palliativ vård 7,0 högskolepoäng Grundnivå Johan Stålvant 2016 06-13 Varför är palliativ vård viktigt? Världen har en åldrande befolkning. Cancer ökar kraftigt (från 14 miljoner 25 miljoner inom 20 år).
Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning
Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning Denna vägledning kan ses som ett stöd vid framtagandet av medarbetarens utbildnings- och introduktionsplan. Förslag på
Artikelmatris Bilaga 2
Artikelmatris Bilaga 2 Författare, årtal, artikelns titel, tidskrift & land Ablett, JR. & Jones, RSP. (2006). Resilience and Well-being Palliative Care Staff: A Qualitative Study of Hospice Nurses Experience
OLIKA STRATEGIER VID VÅRD AV PERSONER MED DEMENS
OLIKA STRATEGIER VID 1 2 3 4 5 6 7 8 Athlin E (1988) Nursing based on an interaction applied to patients with eating problems and suffering from Parkinson s disease and dementia. Umeå: University Medical
Kvalitativ design. Jenny Ericson Medicine doktor och barnsjuksköterska Centrum för klinisk forskning Dalarna
Kvalitativ design Jenny Ericson Medicine doktor och barnsjuksköterska Centrum för klinisk forskning Dalarna Kvalitativ forskning Svara på frågor som hur och vad Syftet är att Identifiera Beskriva Karaktärisera
När mamma eller pappa dör
När mamma eller pappa dör Anette Alvariza fd Henriksson Docent i palliativ vård, Leg Specialistsjuksköterska i cancervård och diplomerad i palliativ vård, Lektor Palliativt forskningscentrum, Ersta Sköndal
Att vara tonåring när mamma eller pappa dör
Att vara tonåring när mamma eller pappa dör Anette Alvariza Docent i palliativ vård, Leg Specialistsjuksköterska i cancervård och diplomerad i palliativ vård, Lektor Palliativt forskningscentrum, Ersta
HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM?
HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM? Lena von Koch Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, och Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska
Fatigue trötthet vid cancer och dess behandling
Fatigue trötthet vid cancer och dess behandling Varför är jag så trött? Att vara trött är ofta en normal reaktion på något du gjort som krävt mycket energi. Trötthet i samband med cancersjukdom och dess
Introduktion till Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad Provmoment: Ladokkod: VVI011/TEN1 Tentamen ges för: GSJUK15v samt tidigare
Introduktion till Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad Provmoment: Ladokkod: VVI011/TEN1 Tentamen ges för: GSJUK15v samt tidigare TentamensKod: (Kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje
Vad tycker egentligen användarna om välfärdsteknologi?
Vad tycker egentligen användarna om välfärdsteknologi? - Erfarenheter från brukare 65+ och personal Madeleine Blusi Leg ssk, Fil Dr Omvårdnadsvetenskap Forskare e-hälsa & rural health Vetenskaplig ledare,
Falls and dizziness in frail older people
Falls and dizziness in frail older people Predictors, experiences and the effects of a case management intervention Ulrika Olsson Möller Paper I Prevalence and predictors of falls and dizziness in people
Process. Avhandlingens övergripande syfte. Att utforska ätsvårigheter och upplevelser hos
Från ostrukturerad till strukturerad Jörgen Medin leg ssk, lektor Process Strukturerad? Nationella forskarskolan i vård och omsorg Ostrukturerade observationer av svårigheter att äta hos personer/patienter
SEAM Stöd till chefer om psykisk ohälsa
SEAM Stöd till chefer om psykisk ohälsa Temadagen Psykisk ohälsa och arbetsliv, mars 2018 ANNIKA LEXÉN, Dr med vet, Lunds universitet Bakgrund till stödpaketet Psykisk ohälsa: o Ett växande problem i vårt
Metoder för stöd till barn som anhöriga
Metoder för stöd till barn som anhöriga Länssamordnarna för anhörigstöd i Norrland Pågående arbeten Arbetet pågår nu med två kunskapsöversikter: Metoder för stöd till barn och unga med föräldrar som har
Hemoglobinopatier övergångsproblematik barnklinik vuxenklinik
Hemoglobinopatier övergångsproblematik barnklinik vuxenklinik Ulf Tedgård, Barnmedicinska kliniken, Skånes Universitetssjukhus Idag kan de flesta barn med hemoglobinopatier förväntas leva upp i vuxen ålder
Gott bemötande i svåra situationer. Gill Croona
Gott bemötande i svåra situationer Gill Croona Etik & Utmaning Om lärande av bemötande i professionsutbildning Växjö University Press, 2003 Artikel i tidskriften VÅRDFOCUS, nr 9, 2011 Bemötandeproblematiken
Värdegrund - att göra gott för den enskilde
Värdegrundsdokumentet är framarbetat av och för socialförvaltningen i Degerfors kommun, samt antaget av socialnämnden 2012-10-10. Text: Jeanette Karlsson och Sture Gustafsson. Illustrationer: Bo Qvist
Mall för slutrapport delprojekt barn som anhöriga
Mall för slutrapport delprojekt barn som anhöriga Delprojektets namn Barn som anhöriga - Hälsohögskolan Delprojektsansvarig Karin Enskär Datum 14-06-03 Sammanfattning Projektet innehåller två delar. Den
Burnout och psykosocial arbetsmiljö - Teorier och empiri
Burnout och psykosocial arbetsmiljö - Teorier och empiri Sofia Norlund, PhD Folkhälsa och klinisk medicin Yrkes- och Miljömedicin HT14 Hälsa Psykosocial miljö Stress och burnout Min forskning Upplägg Användbara
Upplevelsen av äldres självbestämmande på särskilda boenden - äldres och vårdpersonals perspektiv
Examensarbete Filosofie kandidatexamen Upplevelsen av äldres självbestämmande på särskilda boenden - äldres och vårdpersonals perspektiv En litteraturöversikt The experience of older people's self-determination
Somatisk hälso- och sjukvård för personer med långvarig psykisk sjukdom Marie Rusner, forskningschef Södra Älvsborgs Sjukhus, adjungerad lektor
Somatisk hälso- och sjukvård för personer med långvarig psykisk sjukdom Marie Rusner, forskningschef Södra Älvsborgs Sjukhus, adjungerad lektor Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet Malmö 2017-10-12
Handledardagar, Gävle maj i Gasklockorna
Handledardagar, Gävle 17-18 maj i Gasklockorna VAD SKA JAG PRATA OM Handledning Lite om lärande Återkoppling och reflektion Kamratlärande Högskolan i Gävle Hur går lärandet till? Handledningens delar Färdighetsutveckling
GPCC CENTRUM FÖR PERSONCENTRERAD VÅRD
GPCC CENTRUM FÖR PERSONCENTRERAD VÅRD En patient är en person som är mer än sin sjukdom Begreppet personcentrerad vård omfattar alla former av hälso- och sjukvård, rehabilitering och omsorg. Inom personcentrerad
ETIK OCH KONSTEN ATT VARA EN MEDMÄNNISKA
ETIK OCH KONSTEN ATT VARA EN MEDMÄNNISKA mönster Du håller i Din hand ett dokument som syftar till att lyfta fram etiken i det dagliga livet. Sjukhusledningen hoppas denna skrift ger Dig inspiration och
Syfte. Att utvärdera om patienter med försämring av kronisk hjärtsvikt rapporterar mindre osäkerhet vid
Tryggare patient med personcentrerad vård Kerstin Dudas Leg sjuksköterska, Med. Dr, Lektor och Omvårdnadsforskare Centrum för personcentrerad vård vid Göteborgs universitet, GPCC Uncertainty in illness
Se människan Ersta diakonis värdegrund
Se människan Ersta diakonis värdegrund Våra värdeord Våra tre värdeord är ledstjärnor för oss på Ersta diakoni. De tydliggör vår värdegrund och genomsyrar vårt bemötande av patienter, boende och brukare
Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård
Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Bakgrund: WHO har gjort en beskrivning av palliativ vård vilken är översatt till svenska år 2002: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt
INTEGRITET I OMVÅRDNADEN
Hälsa och samhälle INTEGRITET I OMVÅRDNADEN EN LITTERATURSTUDIE OM INTEGRITET UTIFRÅN PATIENTERS OCH VÅRDPERSONALS PERSPEKTIV HANNA MAGNASON ANNA MÅRTENSSON Examensarbete i Omvårdnad Malmö högskola 46-55