Rådslagsprocessen

Transkript

1 Erik Palme Rådslagsprocessen Bakgrund och syfte GR:s tidigare Ledningsgrupp för Regional Planering fick år 1998 i uppdrag av förbundsstyrelsen att utarbeta ett förslag till regionplan, inledningsvis beskriven som en regional översiktsplan med tonvikt på den fysiska strukturen. Allteftersom arbetet framskred utvecklades uppdraget till att omfatta regional utveckling i en vidare bemärkelse, d v s till att ta fram någon form av regional utvecklingsplan. Några konkreta direktiv för vad denna plan skulle omfatta gavs inte, ej heller för hur den skulle tas fram eller vilken form den skulle ges. I och med uppdragets utvidgning från fysisk översiktsplan till en bredare utvecklingsplan involverades samtliga GR: s ledningsgrupper samt BRG i arbetet. Tidigare regionplaner, framtagna av GR och dess föregångsorganisationer, togs fram av på traditionellt sätt av en arbetsgrupp under ledning av en politisk styrgrupp för att sedan remissbehandlas och bearbetas inför antagande. Dessa planer framför allt de från 1963 och 1982 har haft relativt begränsad betydelse för medlemskommunernas arbete. Mot bakgrund av detta ägnades inledningsvis mycket tid åt att diskutera formen för arbetet och då framför allt åt frågan om hur medlemskommunerna tydligare skulle involveras. Successivt växte tankar fram kring någon form av underifrånprocess där medlemskommunerna förtroendevalda samt även intresseorganisationer m fl involverades i ett tidigt skede av arbetet. Den process som utmynnade i Rådslagen utvecklades vidare i dialog mellan Förbundsstyrelsen och den tidigare Ledningsgruppen för Regional Planering. Framför allt har styrelsekonferenserna åren 2001 och 2002 varit av stor betydelse. De formella besluten bakom processen är dock bitvis oklara. Vid GR: s styrelsekonferens år 2001 enades Förbundsstyrelse om bl a följande punkter för det fortsatta regionutvecklingsarbetet: En vision om det goda samhället skall vara kort, koncis, spetsig, provokativ samt lätt att kommunicera. Viktigt att kunna samlas kring en gemensam värdegrund utifrån begreppen medborgarkraft, bärkraft och konkurrenskraft. 1

2 Olika framgångsfaktorer definieras som underlag för en eller flera strategier för att uppnå det goda samhället. De olika ledningsgrupperna får i uppdrag att väga ihop må för utvecklingen. Förankringsprocessen är viktig. Ledningsgruppen för Regional Planering får i uppdrag att planera och genomföra denna process i dialog med kommunerna. En kreativ genomförandeprocess och modet att genomföra åtgärder understryks. Våren 2002 presenterade dåvarande Ledningsgruppen för Regional Planering en Inbjudan till rådslag om arbetet med den regionala utvecklingsplaneringen. I Inbjudan redovisades problem, åtgärder, och målsättningar, som GR: s ledningsgrupper samt BRG inom sina respektive ansvarsområden såg som de viktigaste för regionens utveckling. Inbjudan redovisades vid styrelsekonferensen i april. Syftet med rådslagsprocessen formuleras i Inbjudan med följande ord: Vi vill nu som ett första led i ett rådslag om regionplaneringen att Ni i kommunerna diskuterar såväl våra mer konkreta frågor och mål som de mer skissartade. Har vi fångat de viktigaste frågorna? Vad saknas? Är de några som Ni ser som mindre viktiga? Vilka bör utvecklas vidare? Vi söker inte en förankring eller enkla ja- eller nejsvar utan en konstruktiv dialog. Dialogen ska utgöra grunden för den regionala utvecklingsplaneringen, som då verkligen blir ett resultat av medlemskommunernas engagemang och insikt om betydelsen av regionalt samarbete. Vad avser resultatet av rådslagen är följande citat ur Inbjudan klarläggande: Vår förhoppning är att det ska växa fram en så långt möjligt gemensam insikt om den regionala planeringens betydelse samt ett gemensamt förhållningssätt till övergripande planeringsfrågor och en samsyn om verktyg och arbetsmetoder. Vid Förbundsstyrelsens möte den 30 maj 2002 uppdrogs åt kansliet att successivt justera rådslagsmaterialet. 2

3 Genomförande Från hösten 2002 fram till februari 2004 har rådslag genomförts i samtliga medlemskommuner. Den tidigare Ledningsgruppen för Regional Planering ansvarade för rådslagen under hösten 2002 och våren Från och med hösten 2003 har det politiska ansvaret för processen legat hos det nybildade Rådet för Regional Utveckling. Rådet består av presidierna i GR: s fyra ledningsgrupper Arbetsmarknad, Regional Planering, Sociala frågor och Utbildning samt två tjänstemän från BRG. Tjänstemannaansvaret har lyfts upp till förbundsdirektören. Rådslagen har planerats av respektive kommun, i vissa fall mycket självständigt, i andra i samråd med GR. De har genomförts med kommunfullmäktige i elva kommuner och med kommunstyrelserna i två. Därtill har ett pilotrådslag skett med Stadsdelsnämnden i Tynnered. Totalt har uppskattningsvis ca 600 kommunalpolitiker deltagit. Vid några rådslag har även allmänheten deltagit. Flertalet rådslag har följt ett program där ansvariga politiker och tjänstemän från GR, inlett med att dels kort beskriva GR: s verksamhet och syftet med rådslagen, dels i korthet redogöra för innehållet i Inbjudan till rådslag. Efter inledningen har deltagande politiker gruppvis diskuterat frågor som tagits upp eller inte tagits upp i rådslagsmaterialet. I vissa kommuner har diskussionerna varit mycket fria, i andra har de följt någon form av mall. Frågor som vad betyder GR för vår kommun och vad kan vår kommun tillföra GR har varit vanliga tema för diskussionerna. I Göteborg ersattes gruppdiskussionerna av en diskussion i plenum. Resultat av rådslagen De politiker och tjänstemän från GR som deltagit i rådslagen har klart fått intrycket att de har varit mycket uppskattade. Ett rådslag avslutades från den deltagande kommunens sida med konstaterandet att mycket diskuterats på kort tid och att rådslaget som arbetsform har varit bra. Värt att notera är att flera deltagare i det relativt korta rådslaget i Göteborg framhöll att de såg rådslaget som en första viktig insats i en dialog som måste vidareutvecklas och fördjupas. Noteringar från rådslagen visar att de bidragit till att skapa ökad insikt hos allt fler om betydelsen av de regionala sambanden och det regionala samarbetet. Det senare kan exemplifieras med följande axplock: Medlemskommunerna är beroende av varandra. Medlemskommunerna behöver regionen och regionen behöver varje enskild medlem. 3

4 Vi ska samarbeta och komplettera varandra inte konkurrera med varandra. Det regionala samarbete och dess former har således ägnats stort intresse. Framförda förslag och synpunkter ligger i allt väsentligt i linje med vad som diskuterades på styrelsekonferensen i Hindås våren Tema för denna konferens var hur regionens politiker skall involveras mer i den regionala utvecklingen? Vilka hinder försvårar engagemanget i regionala frågor? Hur överbryggar vi dessa hinder? Vad beträffar sakfrågor politikområden har synpunkter framförts på i stort sett alla avsnitt i Inbjudan till rådslag. Även andra områden har lyfts fram. Allt från övergripande regionala frågor till delregionala och lokala har lyfts fram. Till de senare hör framför allt infrastruktursatsningar, som de enskilda kommunerna finner särskilt viktiga för deras del. Inget avsnitt och ingen fråga har bedömts som oväsentlig. Vissa frågor har dock givits större tyngd än andra. Nedan listas i korthet de områden som framför allt framhållits som regionala och därför bör hanteras av GR, BRG eller kanske andra regionala organisationer. Hit hör dels etablerade regionfrågor som GR och BRG redan är djupt engagerade i, dels områden där liknande regionala insatser inte görs och därför efterlyses. Etablerade områden som lyfts fram är: Kommunikationer och trafik. GR har en given roll vad gäller övergripande infrastrukturfrågor. Bra kommunikationer är grundläggande för regionens expansion och tillgänglighet. Byggande och kollektivtrafik måste gå hand i hand. Näringsliv och arbetsmarknad. Kommunerna inom GR är en gemensam arbetsmarknad och måste samarbeta vad avser bl a konjunktursvängningar och förutsättningar för företagande, utbildning, personalförsörjning och kompetensutveckling. Utbildning. Fortsatt och fördjupat arbete inom ungdomsskolan samt vuxenutbildningen. Även högskolesamverkan lyfts fram för att höja kompetensnivån inför framtiden. Miljö. Frisk luft och vatten är de viktigaste frågorna. Den tätortsnära naturen ses som viktiga inslag i samhällsbilden. Som regionalt viktiga pekas även följande områden ut Regionens sociala struktur. De sociala klyftorna och deras geografiska polarisering är ett gemensamt bekymmer för GR: s samtliga medlemskommuner. Gemensamma krafttag måste till. 4

5 Ökande utanförskap. Det minskade intresset för gemensamma frågor och samhällsfrågor i stort oroar. Trygghetsfrågor, t ex utveckla socialt och polisiärt samarbete kring ungdomsfrågor. Även samverkan för att öka beredskapen beträffande olika hotfrågor har lyfts fram. Bostäder. Bostadsbyggandet ses som en viktig regional fråga. Bostadsbristen kräver ökat byggande. Student- och ungdomsbostäder kan byggas i kranskommunerna. Finns förutsättningar för ett regionalt markexploateringsbolag? Handel. Externa handelsetableringars påverkan på tätorternas utveckling. Regionen är ett gemensamt handelsområde och ett regionalt perspektiv krävs. Kansliets sammanfattande bedömning är den nu genomförda rådslagsrundan väl uppfyllt GR: s syften och ambitioner såsom de uttryckts i rådslagsmaterialet. Har vi fångat de viktigaste frågorna? Förhoppningsvis i allt väsentligt. Några frågor har tillkommit. Inga har avfärdats. Vilka bör utvecklas vidare? Stor enighet råder om ett antal sakfrågor. Har en så långt möjligt gemensam insikt vuxit fram om den regionala planeringens betydelse? Som kansliet ser det är detta den fråga som tydligast kan besvaras med ja! Kan ett gemensamt förhållningssätt till övergripande planeringsfrågor och en samsyn om verktyg och arbetsmetoder skönjas? På denna punkt finns som kansliet ser det inte några entydiga svar men förutsättningar finns. Styrelsekonferensen våren 2003 Vid styrelsekonferensen våren 2003 redovisades en sammanfattning av de då genomförda nio rådslagen. De fyra rådslag som sedan dess genomförts har inte tillfört några nya synpunkter av större betydelse. I allt väsentligt har de frågor som lyfts fram tidigare understrukits än mer. Värt att notera kan dock vara att GR: s relation till Västra Götaland samt begreppsförvirringen med de två regionerna tagits upp. Även EU-perspektivet har lyfts fram mer. Den diskussion som styrelsen förde vid konferensen 2003 och de slutsatser om fortsatt arbete som drogs, kan därför i allt väsentligt ses som relevanta även idag. 5

6 Gruppdiskussioner vid konferensen ledde fram till fyra målområden för GR: s fortsatta arbete med den regionala utvecklingen: Goda sociala förhållanden. utanförskap ohälsa segregation/integration svag ekonomi dålig utbildning tillträde till arbetsmarknaden sociala klyftor En attraktiv region för boende och arbete. en bred och varierad bostadsmarknad ett rikt kulturutbud goda utbildningsmöjligheter goda kommunikationsmöjligheter och utbyggd infrastruktur Fungerande infrastruktur och god miljö. kollektivtrafik väg- och järnvägstrafik finansiering av infrastruktur fysisk planering med samordnad trafik- och bebyggelseutveckling långsiktigt hållbar infrastruktur. Ett vitalt näringsliv och en bred arbetsmarknad. infrastruktur minskad sårbarhet orsakad av ensidighet fler jobb utbildning tillväxtstimulerande åtgärder. För de olika målområdena formulerades följande preciseringar om berörda politikområden samt GR: s roll: Goda sociala förhållanden Arbetsmarknad. Det räcker inte med att bara väga in arbetslöshetsaspekten. Vi måste tänka friare beträffande möjligheter att involvera andra aktörer. GR bör främst ha rollen som samordnare. Utbildning. Vi måste bli bättre på att ta vara på invandrare, bland annat genom validering. GR bör ha rollen som påtryckare. 6

7 Bostäder. Vi bör utveckla nya arbetssätt, t ex flerkommunsprojekt där medlemskommunerna kan ta del av varandras kunskap och se möjligheter att hjälpas åt. GR bör få rollen som initiativtagare. En attraktiv region för boende och arbete Fysisk planering utgör en bas som ger förutsättningar för hur samhället i övrigt utvecklas. GR: s roll är att skapa en vision för regionen och vara samordnare. Skola barnomsorg. GR: s roll är att verka för samordning inom utbildningsområdet. GR kan även ta initiativ och vara påtryckare. Kultur fritid. GR har här ingen tydlig roll. Är det möjligt att lägga på GR uppgifter även inom kulturområdet? Kommersiell service. GR: s roll är att som samordnare medverka till att förutsättningar skapas för att tillgodose olika medborgargruppers behov. Kollektivtrafik infrastruktur. GR: s roll är att vara samordnare och påtryckare. Fungerande infrastruktur och god miljö Stadsbyggnadsfrågor. GR: s roll är samordnarens som tar till vara kunskap och kompetens som finns i kommunerna. Finansiering. GR bör vara samordnare och påtryckare gentemot staten. Miljö. GR bör vara samordnare och påtryckare gentemot staten och EU. Trafik. GR bör ta initiativ, samordna och även vara påtryckare gentemot staten. Trafikfrågorna ska inte brytas ut utan knytas ihop och ses som en del av stadsbyggnadsfrågorna. Ett vitalt näringsliv och en bred arbetsmarknad Detaljplanerade områden. BRG formulerar krav, och GR samordnar planeringen. Traditionella politikområden som bostad, skola och äldreomsorg. Det gäller inte bara att få hit nya företag utan även att få befintliga företag att trivas. GR: s roll bör vara initiativtagare och samordnare, t ex när det gäller utbildning. 7

8 Kunskap. Tillgång till utbildning som stämmer med näringslivets behov. GR: s roll är att samordna. Att skapa mötesplatser och nätverk (mässor etc.) är viktigt. Styrelsekonferensen 2003 avslutades med att Frank Anderson, ordförande i Rådet för regional utveckling, redogjorde för sina slutsatser av det arbete som då genomförts. Bortsett från punkten om Göteborgs medverkan i rådslagen är slutsatserna fortfarande i allt väsentligt relevanta. I detta första steg har vad-frågan, dvs vilka är de viktigaste frågorna för Göteborgsregionen i framtiden, fått ett första svar. Diskussionen i styrelsen avviker inte i något väsentligt från det resultat som de hittills genomförda rådslagen visar. Det finns en klar uppställning för att det arbete som påbörjats i rådslagsprocessen ska fortsätta och det är viktigt att Göteborg deltar. Nästa steg blir att föra tillbaka dessa frågor till kommunernas fullmäktige för att diskutera hur vi skall organisera den fortsatta utvecklingsprocessen och finna lösningar. Vikten av denna process, som måste få ta tid, understryks. Vem-frågan, d v s vad är GR:s roll och vad gör andra aktörer, är delvis ny och måste redas ut. Detta är en uppgift för styrelsen och inte Rådet för Regional utveckling Tjänstemannasidan är viktig att få med i processen. Förslaget att tydligare använda befintlig kompetens i kommunerna och behovet av samverkan mellan tjänstemän understryks. Skickar med tanken att detta är ett sätt att ge GR mer resurser och möjligheter att utvecklas. Namndiskussionen aktualiseras. Detta är en viktig fråga, eftersom ett nytt namn är identitetsskapande, som bör tas upp i styrelsen till hösten. 8