Länsstyrelsens syn på vattenbruk

Transkript

1 Länsstyrelsens syn på vattenbruk Kassodling i kustvatten, sjöar och kraftverksmagasin! Snårigheter och möjligheter vid tillståndsprövning och tillsyn av fiskodlingar! Thomas Rydström Länsstyrelsen Västerbotten Miljöenheten tomas.rydström@lansstyrelsen.se KSLA

2 Vattenbruk i Västerbottens län = Kassodling i kraftverksmagasin AC Våra största sjöar är vattenmagasin! Kustvattnen är för grunda! Tätt mellan älvmynningarna!

3 Kassodlingar i AC med MB-tillstånd! 6 aktiva och 2 inaktiva! Alla i kraftverksmagasin

4 Tillståndsgivet Malgomaj, 2400 ton foder/år (Tillståndet är tidsbegränsat t.o.m. år 2018) Ankarsund, 1300 ton foder/år Storuman vid Luspholmen, 500 ton fisk/år (omprövning pågår!) Slussfors, 360 ton foder/år Umgransele, 350 ton fisk/år, sabotage 2012! (Daikanvik, 300 ton fisk/år, inaktiv) (Gallejaur, 600 ton foder/år, inaktiv, sabotage 2010)

5 Länsstyrelsens många roller Tillståndspröva miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken! Bl.a. sätt- och matfiskodlingar, fiskslakterier (B). Prövningen görs av Miljöprövningsdelegationen (MPD) Tillstånd enl Fiskerilagstiftningen (ej tillsyn): Länsfiskekonsulenten tillståndsprövar fiskodlingar, hanterar övriga fiskerifrågor. Tillsyn av Miljöfarlig verksamhet, Primärproduktion, Djurskyddsfrågor, Smittskyddsfrågor (Flera lagar!) Bidrag ur Fiskeriprogrammet

6 Miljöprövningsdelegationen och processen för prövning av vattenbruk Samråd! Sökanden samråder med Lst och övriga parter Ansökan! Processen: Granskning Remisser Komplettering Kungörelse - Beslut! Beslutet! (ev. tidsbegränsning 5-10 år) Prövningen avser bl.a.? Lämplig plats (alternativ lokal)? Hur stor odling (fodermängd)? Vilka villkor (utsläpp P och N, reningskrav, buller mm.)? Används bästa möjliga teknik? Vilken avfallsbehandling ABP (fiskblod, självdöd fisk)

7 Lästips! Om Möjligheter och Hot för vattenbruket Näringsämnesfrågorna: Se Lst ACs rapport till HaV Vattenbrukets näringsämnesbelastning och miljöeffekter vid tillståndsprövning och tillsyn av vattenbruk. Dnr Aktuella förutsättningar för fiske och vattenbruk i länen Se Fiskeriprogrammets Analys och SWOT för länen. AC län: se Delredovisning för Länsstyrelsen i AC. Dnr Aktuell Nulägesbild Ges i Havsplan för Bottniska viken. Se Avsnitt 6.2 Vattenbruk i arbetsmaterialet till HaV! Dnr Hav Dnr

8 Havsplaneområdet för Bottniska viken

9 Problemområden eller möjligheter? Dagens miljöproblem ska bli morgondagens möjligheter! Vilka möjligheter? Hanteringen av lokala störningar Näringsämnesbelastningen (N och P) Avfallet (ABP) Hållbart vattenbruk Bidrag till nyetableringar

10 Vid prövning och tillsyn enligt miljöbalken hanteras alla störningar i vattenmiljön - stor OCH liten skala -!Både tillståndsmyndigheten (MPD) och tillsynsmyndigheten ska beakta både de stora och de små miljö- och hälsofrågorna med fiskodling och fisklakt! Näringsämnesproblemet i korthet Med hjälp av tillgängliga belastningsmodeller kan odlaren beskriva risken för övergödning, men inte risken för lokala störningar av näringsämnen! Lokalt vid odlingen kan påväxten av alger på stenar och sjöbotten bli massiv efter 2-3 års drift! Orsak: lokalt förhöjd P-halt! Lokalt i sjön vid odlingen kan algblomning uppkomma! Orsak: lokalt förändrad N/P-kvot!

11 Användningen av modeller för näringsämnesbelastning Kassodling i våra kustvatten Modeller behöver tas fram och användas för Svenska kustvatten! Idag svårt bestämma - haltpåslag av P och N, - bakgrundsvärden för P och N, - odlingsutrymmet för vattenområdet / vattenförekomsten. Kassodling i sjöar, stora och små Det finns bra modeller för beräkning av näringsämnesbelastningen på hela sjöar. Men hur bedömer man skillnaderna mellan miljöpåverkan från olika lokaliseringsalternativ i samma sjö? Vi har inga modeller för att bedöma lokala störningar från näringsämnen påväxtalger (slime, gubbslem), algblomning

12 Användningen av modeller för näringsämnesbelastning Kassodling i kraftverksmagasin, i de stora älvarna Hur ska vi tolka resultaten från belastningsmodellerna för näringsämnen vid odling i krv-magasin? Hur bedömer vi miljöpåverkan från olika odlingslokaler i sjön? Hur tar vi hänsyn till olika strömningsbilder, ev. flera bassänger/trösklar, flikighet mm? Ska de onaturligt näringsfattiga (låg P-halt) stora krv-magasinen betraktas som sjö eller älv? Kan bakgrundshalten av P fastställas som för sjöar? Gäller EK = 0,7 för P (V-direktivets bedömningsgrunder)? Kan fosfortillskottet från en fiskodling bedömas som positiv för vattenmiljön medan avloppsreningsverkens fosfortillskott bedöms som negativ? - Klargöranden behövs! Svårt avgöra odlingsutrymmet och storleken på odlingen när störningarna är svåra att uppskatta från starten! Försiktighet!

13 Avfall från odling och slakt Animaliska biprodukter (ABP) Självdöd fisk från kassodling klassas som kategori 2-material ABP-fo. + SJVFS Tonvis med död fisk plockas regelbundet upp under hela drifttiden Sjukdomsutbrott kan orsaka mycket stor fiskdöd (10-tals, 100-tals ton vid utslakt av sjuk fisk!) Önskvärt om vi kan undvika nedgrävning och långa transporter av avfall till förbränningsanläggningar! Vore det inte bättre att nyttja avfallet för biogasproduktion eller komposttillverkning? Vem tar tag i resursfrågan?

14 Fiskblod Fiskblod från strupskärning klassas som kategori 3-material ABP-fo. + SJVFS Fiskblod får inte släppas ut utan föregående behandling med godkänd metod! Långt till närmsta godkända behandlingsanläggning ger långa transporter, höga kostander, stora klimatpåverkande utsläpp. Avloppsvattnet kan inte ledas till kommunala reningsverk utan föregående tillståndsprövning av verket! Det blir svårt för odlare att producera rundfisk vid odlingen utan egen behandlingsanläggning för blodvattnet! Ok om eget slakteri är godkänt som hanteringsställe! Vilken vägledning kan JV ge?

15 Andra lokala störningar Lukt från foder och fisk Stör närboende Fett i vattnet Sämre badmöjligheter Fastnar på stränder, bryggor, båtar Buller från foderautomater Hörs långt över vatten Klagomål på lokala störningar måste hanteras i tillsynen! Återkommande störningar blir på sikt dimensionerande för nya tillstånd OCH hinder mot utökning / förnyat tillstånd! Dålig skötsel ger dåligt rykte för hela branschen!

16 Miljöbalksprövning - Fiskodling (B) Vad gör tillståndsmyndigheten med oklarheter och osäkerheter i en tillståndsansökan med mkb? Vid hel omprövning av tillstånd ställs förnyade krav! Görs normalt vid utökning! Normalt begär företaget omprövning! Det sker sällan på myndigheternas eget initiativ! Tidsbegränsar tillstånd till 5-10 år! Varför? 10-årsregel i mb 24:5 p.1 avser inte tillståndet som helhet! Beslutar om prövotider! Med krav på utredning och med provisoriska villkor! Nackdelar! Ökad tillsynsbörda. Ibland onödigt långa utredningstider. Visat sig svårt att beivra villkorsbrott.

17 Bidragsfrågan För att nya fiskodlingar ska få bidrag ur Fiskeriprogrammet krävs höga poäng! Nivå 1 = 10 p Nivå 2 = 7 p Nästan bara om miljökriterierna uppfylls helt har man chans att få bidrag. Prioritetsordningen: 1. Genomföra metoder som påtagligt reducerar neg påverkan eller ökar de positiva effekterna på miljön jämfört mot normal drift! 2. Diversifiering mot produktion av arter med goda marknadsförutsättningar. 3. Förhindra rymning av fisk och skydd mot predatorer, t.ex. säl och skarv.

18 Tack för uppmärksamheten!