Anteckningar från öppet möte om vattenråd i Sorunda Bygdegård den 16 november 2011 kl

Transkript

1 1 (6) Arbetsgruppen för bildande av vattenråd för Himmerfjärden och Kaggfjärden Anteckningar från öppet möte om vattenråd i Sorunda Bygdegård den 16 november 2011 kl Bakgrund Sprunget ur ett forskningsprojekt har initiativ tagits för att bilda ett vattenråd för Himmerfjärdens och Kaggfjärdens tillrinningsområde. Ett vattenråd är en lokalt förankrad organisation där vi som bor och verkar inom fjärdarnas tillrinningsområde kan mötas. Här kan du vara delaktig i frågor som berör grundvatten, vattendrag, sjöar och hav från Sorunda och Grödinge i öster och norr till Mörkö i väster. Hur ska vi bevara och förbättra våra vattenresurser? Arbetsgruppen bakom mötet består av representanter för lokala markägare, Himmerfjärdsverket/ SYVAB, Himmerfjärdens Naturvårdsförening, Naturskyddsföreningen, Botkyrka kommun, Nynäshamns kommun, Södertälje kommun och Länsstyrelsen. Deltagare: Ca 70 personer deltog i mötet, varav ca 10 representanter för arbetsgruppen och föredragshållare. Mötet öppnas Mötet öppnades av Per-Olof (PeO) Skoglund, Södertälje kommun, från arbetsgruppen för vattenrådet. Han hälsade välkommen och lämnade därefter över till mötets moderator. Gruppdiskussioner (Ulrika Geber) Moderatorn Ulrika Geber, Länsstyrelsen, inledde med att uttrycka sin uppskattning över den stora uppslutningen, ca 70 personer - väsentligt mer än de som hon och arbetsgruppen hade förväntat sig! Efter en kort inledning, där hon beskrev mötets syfte och presenterade mötets program, drog hon igång en bikupeövning. Deltagarna ombads att dela upp sig i grupper om 4-5 personer för att diskutera och på gula lappar redovisa svar på dessa frågor: - Varför har jag kommit hit? - Vilken fråga intresserar mig? Följande svar redovisades på lapparna (här grovt kategoriserade): Relaterat till fiske: -Tillståndet fisk Åker Kvalitet: övergödning & VA -Varför har fisken minskat så drastiskt i Himmerfjärden? Varför planerar man som man gör? Är vattenkvaliteten så dålig? -Fiskesituationen i Himmerfjärden -Vattenkvalitet Fiske -Inplantering av gös? Inplantering av laxöring i år längst in i Grimstaviken Relaterat till utsläpp: -Hur påverkar Himmerfjärdsverket vattenkvaliteten och fisket i Himmerfjärden? -Skitiga vattnet norr om reningsverket -Utsläpp från fartyg: Analyser efterlyses -Hur utsläppen från reningsverken påverkar vattenkvaliteten på kort och lång sikt?

2 2 (6) Relaterat till lantbruk/åar: Lantbruk Dyån Zon? Övergödning Åarna (skötsel mm) Intresse för åns funktion (? Pga oläsbart ) och båthamnar i viken viktiga Nyfikenhet Påverkan (eller inte) av odlingsfri zon Övrigt: För att lära hur jag kan bidra till god vattenkvalitet Vattenkvalitet Nyfikenhet Intresse för miljön Intresse för vattenfrågor Hur får vi Östersjön att må bättre Tillståndet i Himmerfjärden (Östersjön) och åtgärder Vattenanalyser i undervisningssyfte, på lokal nivå för gymnasielever Vilken påverkan/konsekvenser har resultatet av mötet för min dagliga verksamhet? Lokala samarbeten för vattenmiljön Ulrikas sammanfattning av svaren blev att de rörde: - Vattenkvaliteten - Frågan om fisket - Vad kan jag som enskild och i samarbete med andra göra/vidta för åtgärder? Vattenråd: bakgrund. Tillrinningsområdets status (Anna Åhr Evertson) Anna Åhr Evertson, Länsstyrelsen, är samordnare för vattenförvaltning på enheten för miljöanalys. Hon berättade att landets vatten har indelats i 5 vattendistrikt, där vårt område ingår i Norra Östersjön. Olika fastställda miljömål översätts till s k miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram tas fram. Det åtgärdsprogram som gäller nu för Himmerfjärdens vattenstatus har som grundmål att god ekologisk status och kemisk status ska nås till 2015 men för Himmerfjärden gäller kvalitetskravet att nå god ekologisk status till 2021, främst med anledning av övergödning. Vattenförvaltningens arbete indelas i 6-årscykler, där vi nu är inne i perioden Miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram revideras inför nästa period, som alltså avser När den är till ända ska Vattenförvaltningens mål, som är God ekologisk och kemisk status i de flesta vatten, vara uppnått. Vid fastställandet av miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram görs en avvägning gentemot andra samhällsintressen. Åtgärdsprogrammen gäller bara för myndigheter och kommuner, dvs. inte enskilda. Miljökvalitetsnormerna för ytvattenförekomster rör dels ekologisk status, dels kemisk status (där man inriktar sig på att ett antal farliga ämnen ska bort). Anna menade att problemen för vårt område i stort sett handlar om övergödning. Andelen åkermark är större här än på de flesta andra håll i länet, undantaget områden i norr. Fosfor och grumligt vatten finns bland indikationerna. Hon berättade om tillståndet i enskilda vattendrag och berättade att man funnit höga fosforvärden i Fitunaån och Kagghamraån/Saxbroån. Här kom en fråga från auditoriet om man kan spåra detta i sedimenten. Anna svarade att en generell studie skulle kräva stora resurser men att det går bra i enstaka fall. Bland ev. samverkansåtgärder finns sänkta sjöar, markavvattning och dammar. Vattenråden kan här ha en viktig roll eftersom de ska representera alla intressen i området och ge alla som berörs av vattnet möjlighet att delta i diskussionerna. Vad gäller stöd från Länsstyrelsen prioriteras åtgärder som ger stor effekt. Ett exempel är inrättande av våtmarker. Anna nämnde också inrättandet av vattenråd. Stödpengar kan också sökas från Havsmiljöanslaget, LOVA och Landsbygdsprogrammet och kan t ex avse markavvattning och dammanläggningar, avlopp och VAplanering. Anna berättade slutligen om länets första vattenråd, för Stavbofjärdens avrinningsområde, som bildades En redovisning av vattenråd och andra vattenorganisationer runtom i landet finns på

3 3 (6) Odlingsfria skyddszoner i jordbrukslandskapet en studie av Dyåprojektet i Nynäshamns kommun (Hanna Hansén) Hanna Hansén, Nynäshamns kommun, berättade om sitt examensarbete vid Södertörns Högskola. Hon studerade utfallet av Dyåprojektet, som startade 1995 och baserades på en 10 meter odlingsfri zon längs huvudfåran i syfte att minska fosforläckagen till Dyån. De flesta bönder längs fåran deltog, mot ersättning. Hannas arbete avgränsades till att dels studera hur näringshalterna ändrats sedan starten 1995, dels hur det lokala deltagandet från lantbrukarna kan ha påverkat resultatet. Hon fann att fosforhalterna har fortsatt att öka i samma takt som innan projektet startade men att kvävehalterna minskat, om än bara svagt. Trots tidvis dålig kommunikation med kommunen har det lokala deltagandet fungerat bra. De odlingsfria zonerna har i stort sett bibehållits. Det är mer mark i träda och vall än vid starten. Därtill används mindre gödning medan djurantalet är ungefär detsamma. Orsaken till projektets dåliga resultat kan bl a hänföras till den förändrade markanvändningen (från 30 % till 46% öppen mark och mindre skog), antagligen också fler enskilda avlopp. Bland Hannas förslag inför projektets fortsättning finns att etablera skyddszoner även längs sidodiken, att anlägga våtmark, fördröjningsdammar mm, att stabilisera åkanterna (som håller på att rasa ner), att ändra jordbruksmetoder - och inte minst att bilda ett Vattenråd! Ett sådant kan utgöra en plattform för samarbete, för att söka ekonomiskt stöd, med mera. Därför uttryckte hon sin stora tillfredsställelse över så många mötesdeltagar, varav hon haft kontakt med många under arbetet med sin studie. Några röster ur publiken påpekade att resultatet också kan ha påverkats av den ständigt ökande vägtrafiken och även av flyget. Möjligheter till miljöstöd inom lantbruket (Cecilia Norén) Cecilia Norén, Enheten för lantbruksfrågor, Länsstyrelsen, och Greppa Näringen, berättade om möjligheter till miljöstöd. Miljöstöd kan bland annat ges för skyddszoner, miljöskyddsåtgärder, åtgärder för minskat kväveläckage (t ex fånggrödor och vårbearbetning), anläggandet av våtmarker, växtskyddsåtgärder och stöd för dammar som samlar fosfor (vilket används mycket i Norge, i Stockholms län för närvarande bara vid Bornsjön). Andra exempel på stöd rör kompetensutveckling t ex i form av kurser och fältvandringar, inkl medverkan av inbjudna experter. Rent företagsstöd kan också ges, då i form av 30% finansiering (t ex kvävesensor). Man kan också få stöd från Greppa Näringen (vilket ingen i publiken hade nyttjat). Det har som utgångspunkt att minska utsläpp av växtnäringsläckage och samtidigt bibehålla lönsamheten hos sökande företag genom rådgivning om bl a utfodring, gödselspridning och hantering av växtskyddsmedel. Det finns också LOVA-bidrag från Naturvårdsverket, för vilket de sökande själva måste gå in med 50 %. Det är öppet för kommuner och ideella föreningar. Det är möjligt för t ex lokala LRFgrupper att söka bidraget eller i samarbete med dessa. Södertälje kommun har sökt sådant stöd för enskilda avlopp i kretslopp. PeO frågade i sammanhanget om stöd även kunde ges till s k fosforfällor (kalkfilterdiken), vilket Cecilia bekräftade. Stavbofjärdens vattenråd har fått LOVA-pengar för markkartering och strukturkalkning. Stöd har också gått till att anlägga tömningsstationer och båttvättar för fritidsbåtar i Södertälje. Vad är ett vattenråd? (Anna Åhr Evertson) Innan Anna tog sig an beskrivningen av vad ett vattenråd är kompletterade hon Cecilias redogörelse om stöd med att påpeka att det kan finnas annat än stöd avsett för lantbruket. Det kan t ex röra studier av påverkan från vägnätets utökning (t ex dagvatten), flyget, allt mer hårdgjorda ytor, de allt större belastningarna på miljön som avlopp innebär, uppställningsplatser för fritidsbåtar, etc. Det gäller att

4 4 (6) granska alla källor: alla ställen där människor har aktiviteter påverkar. Länsstyrelsen prioriterar i första hand att, inom ett antal utpekade områden, ge stöd där det är kostnadseffektivt. Stödet kan ges till sådant som orsakar miljöskador, till kretsloppsanpassning, analyser av källor till t ex fiskdöd och algblomning. Orsakerna kan vara minskad skogsavverkning, mer mark i träda, markavvattning, nya dammar, vandringshinder och annat. Länsstyrelsen satsar på att vara aktiv på så många ställen som möjligt för att identifiera möjligheter till samverkan med andra som har vatten som gemensamt intresse - för att se vad man kan bistå med. Här utgör redan befintliga vattenorganisationer, där människor gått samman för att belysa sina intressen, en inkörsport. Det kan röra sig om vattenråd, vattenvårdsförbund, vattenvårdsföreningar eller annat. Tanken är samarbete och att finna lösningar tillsammans. Därför uppmuntrar Länsstyrelsen bildandet av nya vattenråd. Det finns ett antal vattenråd i landet. Vårt läns första vattenråd, Stavbofjärdens vattenråd, är verksamt i ett område med stora fosforläckage. Inom länet finns annars flera vattenvårdsförbund, t ex Tyresåns, som startade 1993 och i vilket flera kommuner samverkar. I sammanhanget påpekade Anna att Länsstyrelsen inte ger stöd till sådana insatser som naturligt är kommunens ansvar, t ex VA-saneringar. Länsstyrelsen uppmuntrar och stöder nu bildandet av ett vattenråd för Himmerfjärden. En fördel med Himmerfjärden är att man här redan har en god bild över tillståndet med miljön. Så här sammanfattade Anna i punktform vad ett vattenråd är och för/av vem det kan bildas: Vilken organisation som helst, med intresse och erfarenhet av vattenfrågor, kan ta initiativ till bildande av vattenråd. Initiativtagare och Länsstyrelsen möts för inledande diskussioner. Vattenråd ska representera alla intressen i området och ge alla som berörs av vattnet möjlighet att delta i diskussionerna. Vattenråden ska ha ett helhetsperspektiv på sjöar, vattendrag, grundvatten och kustvatten. Vattenråden ska arbeta utifrån avrinningsområden och inte administrativa gränser, så som kommuner eller län. Vattenrådet kan söka medel för (t.ex. LOVA-stöd) och genomföra åtgärder Diskussion (moderator Ulrika Geber) Ulrika hade nu på blädderblocket åstadkommit ett försök till sammanfattning av de hittillsvarande synpunkterna rörande Himmerfjärden, att tjäna som en utgångspunkt för de kommande diskussionerna i grupp och gemensamt (se bild här intill!). Här några av inläggen i denna diskussion. - Jag föreslår ett eventuellt återtagande av lite mark från tidigare sjösänkningar. Jag tänker närmast på Lövsjön. - Hur är den med läckage från skogsmark resp åker? Ett svar som gavs var att skog läcker mindre per ytenhet men att skogen ändå kan ge stor påverkan eftersom den täcker större yta. - Jag har bott i trakterna nära reningsverket sedan det startade Jag uppfattar de okulärt noterbara förändringarna som mycket stora, och kan t ex se hur mikrofloran förändrats. Bakterier, alger etc är borta i närområdet; ja även fågel typ skarvar. Däremot i Hallsfjärden, som får vatten från Mälaren, finns allt detta kvar. Detta alltså trots att det är gigantiska åkermarker däromkring. Det är fel att skylla på enskilda avlopp: vi ska rikta in oss på de stora bovarna! Det rör inte bara kväve och fosfor utan även andra kemiska ämnen! Mer data efterlyses, inte bara betr kväve och fosfor! - Det finns redan visst samarbete inom vattenområdets föreslagna område, nämligen Norra Dyarnas torrläggningsföretag och Södra Dyarnas torrläggningsföretag. (Anm: Dvs de två torrläggningsföretagen som ingår i projektet med odlingsfria zoner).

5 5 (6) Nu vidtog en halvtimmes fika med diskussion i smågrupper. Ulrika hade anvisat två frågor, nämligen a) Vilka frågor/problem ser vi inom området och b) På vilket sätt kan vi arbeta vidare med frågan om vattenråd (eller annat). Guppdiskussionerna höll sig hörbarligen inte bara inom dessa områden men blev i alla fall livliga och gav upphov till en rad frågeställningar inför den avslutande gemensamma diskussionen. Här följer flertalet av inläggen från den gemensamma diskussionen, som Ulrika inledde med att ställa frågan vilka som inte är intresserade av att ett vattenråd bildas. Ingen förklarade sig ointresserad - Vad är vattenråd? Anna: Det är ett forum, en remissinstans och ett sätt att samverka och kunna påverka mot gemensamma mål. Det är istället för lagstyrning, medelsstyrning och pekpinnar. - Hur få representativitet? Anna: Ett exempel är hur man ska förfara med en gammal damm som kräver åtgärder. Här finns det naturligtvis olika intressen. Men ett vattenråd ger möjlighet för alla att samlas och enas om åtgärder. Ulrika tillade att just platsanpassade lösningar passar att lösa i ett vattenråd. - Här finns massor av kunskap! Den behöver ofta inte hämtas utifrån. Istället för att anlita en konsult så kan vi bidra till lösningar. - Det viktigaste i ett vattenråd att komma fram till ett konkret arbete. - Här pratas om jordbruk och lokala orsaker. Men Himmerfjärdsverket då! Vattnet är renare innanför Skanssundet än utanför, delvis beroende trösklar som hindrar det bottenvatten som släpps ut att nå utanför fjärden. Ju närmare man kommer slussen i Södertälje desto renare är vattnet. Varför inte dra rörledningar ut till Landsort! - Jag har bott här sedan 1958 och ser verkligen en skillnad sedan dess för att inte tala om hur det ser ut vid verkets driftstopp. (Hur ofta äger de rum?) Vad är det egentligen som blir bättre med ett vattenråd? Vad ska ett sådant kunna göra åt situationen? Kommer SYVAB verkligen att lyssna på rådet? Risken är ju att det blir tandlöst och inte kan göra någonting. Ulrika: Det hänger på viljan hos vattenrådet. PeO: Med ett vattenråd blir det en dialog och ett kunskapsutbyte. Det är erfarenheten från Stavbofjärden, där vattenrådet fungerar som en sambandscentral och där vattenrådet verkligen har ett lokalt inflytande. Carl-Olof Zetterman (vd SYVAB): Himmerfjärden är ett av världens mest undersökta vattenområden. Jag tycker ett vattenråd är en bra idé, inte minst därför att ett sådant kan samla mycket kunskap. En kommentar beträffande rördragning ända ut till Landsort är att det var på tal redan på 60-talet. - Man hugger väldigt mycket på jordbruket. Men kommunen har ett stor ansvar, inte minst vad gäller bygglov för enskilda avlopp. För att inte tala om trafiken, som också är en stor utsläppskälla. Som det nu är så är alla i trakten tvungna att hålla sig med två bilar pga dåliga kollektiva kommunikationer. Utan bil tar det t ex två timmar till Stockholm! Med bättre kollektiva kommunikationer (t ex direktbuss till Stockholm) skulle utsläppen kunna minska. Mindre bilåkning mindre utsläpp bättre miljö. - Det finns en sammanslutning kring Östra Syrans våtmarker. Den bildades 1962 och organiserar markägare, ornitologer, privatpersoner m fl. Den har inititerat kulverteringar, sedimenteringsdammar, fosforavskiljning mm och Länsstyrelsen har hjälpt till vid större insatser. Det förekommer alltför många översvämningar i Fitunaån, vilka lakar ut marken. Anna: Ett vattenråd ska inte vara ett diskussionsforum för inbördes beundran. Det är ett forum och samordningsorgan för Länsstyrelsen, kommuner och andra intressenter och det ska väga ihop de olika intressen som kan finnas. Det är istället för regelsystem. Länsstyrelsen kan också hjälpa till att föra upp frågor på ett nationellt plan. - Det här rör inte bara Nynäshamn utan även Botkyrka kommun. Länsstyrelsen agerar bara emot. Ulrika: Länsstyrelsen kan erbjuda en plats för samarbete.

6 6 (6) - Dela in i olika delavrinningsområden. Det blir flummigt annars. Det blir lättare att komma igång då. Ulrika: Länsstyrelsen kan hjälpa till med faktaunderlag (sådant har förstås även universitetet och Himmerfjärdsverket. T ex finns obrutna mätserier 40 år tillbaka i tiden). Skogsgödsling finns det? - Det är ju mest SSV vindar. Hur komma åt utsläppen från fartygstrafiken Jörgen Måhlgren (VA Nynäshamn): Vi i Nynäshamns kommun ställer krav. Om ett par år måste svart- och gråvatten tas om hand. Nynäshamns hamn kan ta emot sådant. Mottagningsstation finns i gästhamnen. Kryssningsfartygen är mycket måna om sitt rykte och kräver att det finns mottagningsmöjligheter. - Det vore önskvärt att någon från Stavbofjärdens vattenråd berättar om verksamhet på nästa möte. PeO: Stavbofjärdens vattenråds ordförande kommer att bli ombedd att närvara på nästa möte, som äger rum vid Himmerfjärdsverket/SYVAB den 26/ kl Ulrika avslutade diskussionen med att redovisa sina sammanfattande noteringar: - Viktigt att ha underlag och inrikta sig på de mest effektiva åtgärderna - Det finns mycket kunskap - Himmerfjärdsverkets roll - Ett vattenråds mandat och möjligheter att påverka - Det finns mycket dataunderlag - Kommunikationernas påverkan - Det finns goda exempel på samverkan och konkreta åtgärder inom området - Koncentrera till mindre delavrinningsområden - Kolla upp tidigare erfarenheter - Båttrafikens roll - Landtransporternas roll (spec. väg 225) - Erfarenheter från Stavbofjärdens vattenråd Avslutning Ulrika avslutade mötet med att tacka alla som deltog och med att framföra arbetsgruppens inbjudan till nästa öppna möte, som äger rum vid Himmerfjärdsverket/SYVAB den 26/ kl För anteckningarna svarar Lars Klasén Arbetsgruppen för bildande av vattenråd för Himmerfjärden och Kaggfjärden är: Tore Söderqvist, Naturskyddsföreningen i Nynäshamn, , nynatur@hotmail.com Anders Forsberg, Botkyrka kommun, , anders.forsberg@botkyrka.se Hanna Hansén,Nynäshamns kommun, , hanna.hansen@nynashamn.se Per-Olof Skoglund, Södertälje kommun, , perolof.skoglund@sodertalje.se Bo Ljungberg, Södertälje kommun, , bo.ljungberg@sodertalje.se Gisela Liljeqvist, Himmerfjärdens Naturvårdsförening, gisela.liljeqvist@tele2.se Sara Stridh, SYVAB, , sara.stridh@syvab.se Carl Bonde, Hörningsholm, , carl@horningsholm.se Lars Klasén, Naturskyddsföreningen i Södertälje, , telgenatur@gmail.com Är du intresserad av att vara med i arbetsgruppen och/eller kanske en framtida styrelse för vattenrådet? Vv kontakta Hanna Hansén eller någon annan i gruppen!