Samlad skog EN FRAMTIDSFRÅGA FÖR DALARNA. En sjundedel av Dalarna ägosplittrat. Omarrondering så går det till

Transkript

1 FOTO ULF PALM Samlad skog EN FRAMTIDSFRÅGA FÖR DALARNA En sjundedel av Dalarna ägosplittrat En sjundedel av hela Dalarna, cirka hektar skogsmark, är fortfarande starkt ägosplittrat. Att förbättra fastighetsstrukturen är en framtidsfråga för länet för markägare, näringsliv och kommande generationer, säger landshövding Ingrid Dahlberg. SIDAN 3 Omarrondering så går det till Initiativet tas av markägarna. SIDAN 6 Natur- och kulturvärden lyfts fram I en omarrondering vägs även natur- och kulturvärden in. Det kan handla om värdefulla naturområden, fäbodar och gamla färdvägar. SIDAN 7

2 2 SAMLAD SKOG Omarrondering. Utanför länsgränsen ett i det närmaste okändt ord. I Dalarna desto mer aktuellt. Inte undra på eftersom länet är det i särklass mest ägosplittrade i Sverige. Det handlar om att förbättra fastighetsstrukturer och ägandeförhållanden. Att föra samman små, spridda skiften till större enheter för att göra marken mer lättbrukad och därmed öka lönsamheten. Men det handlar också om annat. Om kultur- och naturvärden. Om jakt och fiske. Om skiften som gått i släkten i generationer. I de regler och rutiner som i dag gäller för omarrondering uppmärksammas också dessa frågor på ett annat sätt än tidigare. Den här tidningsbilagan berättar om varför minskad ägosplittring är en stor framtidsfråga för Dalarna. Om den historiska bakgrunden. Om hur en omarrondering går till. Om praktiska frågor, och om känslor. Vi vill ge en bild av varför bättre fastighetsstruktur är viktig för Dalarna och hur man kan lösa de problem som finns. LÄNSSTYRELSEN LANTMÄTERIET SKOGSVÅRDSSTYRELSEN Samlad skog Utgiven av Länsstyrelsens Dalarna, Lantmäteriet och Skogsvårdsstyrelsen Dalarna-Gävleborg Ansvarig utgivare: Jack Zinderland, Länsstyrelsen Text: Sven-Olof Sundin Form: Oform Tryckt hos Dalarnas Tidningar, Falun, 2003 Gammal och ny fastighetsindelning i Djura respektive Gagnef. Karta: Lantmäteriet. Dalarna Sveriges mest ägosplittrade landskap Nära hälften av alla skiften i Sverige finns i Dalarna. Orsaken till ägosplittringen hittar vi i en tradition som faktiskt är både jämlik och jämställd. IDalarna har gården inte, som på många andra håll, gått till äldste sonen utan delats mellan arvingarna, både manliga och kvinnliga. Detta har dock med tiden ofta lett till många skiften och ibland ett komplicerat samägande. Under 1700-talet ökade landets befolkning, vilket innebar ökade krav på produktion av jordbruksprodukter. Jordbruket fick större betydelse och ny teknik började användas. Samtidigt växte kritiken mot ett splittrat ägande som hindrade utveckling och matproduktion. Storskifte Storskiftet, som startade i mitten av 1700-talet, var avsett att ge bättre markutnyttjande och ett effektivare jordbruk. I slutet av 1700-talet hade storskiftet genomförts i stort sett hela landet utom i Dalarna. Här inleddes det först 1803 och tog nära hundra år att genomföra. Bruket att vid arv dela jorden mellan olika personer var dock starkt och trots lagstiftning delades marken.. och laga skifte Resultatet blev fortsatt uppsplittring och i början av 1900-talet krävdes ytterligare insatser då ett rationellt skogsbruk omöjliggjordes där jordstyckningen var långt driven. Det laga skifte som blev följden möttes med misstro och kunde bara genomföras på några få platser. Med hjälp av den så kallade Dalalagen, som stiftades 1932, kunde ytterligare laga skifte genomföras. Mellan 1930 och 1984 genomfördes laga skifte för cirka hektar. De första omarronderingarna Nästa steg är den nya fastighetsbildningslagen som stiftades 1972 och innebar möjlighet att förenklat och snabbare genomföra strukturrationalisering, som nu kallades omarrondering. De första omarronderingarna inriktades på att bygga upp bärkraftiga företag, minimistorleken för skogsfastigheterna sattes till hektar. De mindre skogsinnehaven samlades i gemensamhetsskogar. Minskat arealkrav 1994 gjordes förändringar i fastighetsbildningslagen, minsta arealkravet för en egen fastighet sattes till 5 hektar. Detta för att göra det mer intressant även för mindre markägare att omarrondera sin mark. Hittills har närmare hektar omarronderats, men ytterligare cirka hektar är i stort behov av strukturförbättring, främst i Siljansområdet. Man ska komma ihåg att Dalarnas bibehållande av de gamla gränserna också varit till nytta för länet, säger länsantikvarie Ulf Löfwall. Det har skapat ett unikt kulturlandskap som inte minst bidrar till Dalarnas styrka som turistlän. Därför är viktigt att man i dag arbetar med att också väga in kulturvärden vid omarronderingar.

3 SAMLAD SKOG 3 En framtidsfråga för Dalarna Dalarna är sist i landet med att omarrondera skogsmarken för att få bättre fastighets- och ägarstruktur. Nu måste vi klara av ägosplittringen i Dalarna! Det skulle stärka Dalarnas förutsättningar i många avseenden. Det är en framtidsfråga för länet, säger landshövding Ingrid Dahlberg. Dalarna har i dag omkring hektar skogsmark som anses svårt ägosplittrad och i behov av en bättre fastighetsstruktur. Det är en sjundedel av hela länet lika mycket som den sammanlagda ytan i Gagnefs, Leksands och Rättviks kommuner. Skogen spelar en mycket viktig roll för Dalarna, konstaterar Ingrid Dahlberg. För den enskilda skogsbrukaren, för näringslivet, för samhället och i förlängningen för kommande generationer. Vi måste kunna ta tillvara den här tillgången på ett bra sätt! Fem projekt pågår Omarrondering är en fastighetsbildningsåtgärd, där ett område med små och ofta spridda skiften sammanförs till större och mer sammanhängande skogsmark. Målet är att få en skog som är mer lättbrukad och att det ska ge bättre ekonomi både för den enskilda skogsägaren och samhället. I dagsläget pågår fem olika projekt och ytterligare ett mer omfattande är i inledningsskedet. Tillsammans handlar det om en skogsareal på drygt hektar och berör mellan och markägare. Det är ett omfattande arbete som kräver både tid och personalresurser. Allt fler positiva Det här är Dalarnas stora möjlighet att en gång för alla komma till rätta med den splittrade skogsmarken, säger Jack Zinderland på Länsstyrelsens markfunktion. Jag upplever att det på senare tid är fler branschorganisationer LRF, Samlade skiften och tydliga rågångar underlättar för dagens och nästa generations skogsägare. Ingrid Dahlberg Jack Zinderland Mellanskog, sågverken och kommuner som nu är beredda att aktivt stödja arbetet med att få en bättre fastighetsstruktur. Jag tror också att de förändringar i bestämmelserna, som gjorts på senare år, innebär att många markägare blivit mer positiva. Det gäller t ex att arealkravet har sänkts till 5 hektar och alla erbjuds köpa tillskottsmark för att nå upp till detta arealkrav. För den enskilde skogsägaren innebär en omarrondering stora möjligheter till ett lönsamt skogsbruk, bättre utnyttjande av skogs- fastigheten och i många fall en trygghet i ägandet. Samhällsnytta Från allmän synpunkt finns skogsbrukspolitiska, regionalpolitiska och andra samhällsekonomiska motiv för en omarrondering. Ägosplittringen i Dalarna medför enligt en statlig utredning merkostnader för det allmänna myndigheter, statliga verk etc på ca 10 miljoner kr årligen. Efter en omarrondering ökar aktiviteterna och sysselsättningen i skogsbruket. I samband med omarronderingen inventeras och dokumenteras kultur- och naturvärden. Ta t ex det här med att hålla odlingslandskapet öppet, säger Jack Zinderland. Samhället kan inte ta den uppgiften, där måste vi lita till en aktiv landsbygd med jord- och skogsbruksföretag. En viktig förutsättning är att man har välarronderade, rejäla skiften som ger ekonomiska förutsättningar för att bo kvar och driva ett företag. Idag har Länsstyrelsen en egen markreserv som är värd omkring 150 miljoner. Det är mark som är avsedd att användas för att underlätta omarronderingsarbetet genom utförsäljning till markägarna. Det här är mark som vi vare sig kan eller ska äga under någon längre tid, säger Jack Zinderland. Den ska vara ett verktyg i arbetet med att få en bättre markstruktur. Uppvaktade riksdagen Men för att bättre kunna planera och genomföra fastighetsstrukturarbetet behövs både ökade statliga bidrag och personalresurser. En delegation bestående av bl a landshövding Ingrid Dahlberg, överlantmätare Agneta Ericsson och länsjägmästare Jan Hedlund uppvaktade i slutet av januari riksdagsledamöterna på dalabänken och pekade på behovet av en mer långsiktig finansiering. Jag upplever att intresset och engagemanget är stort, och att det finns gott hopp om att frågan lyfts och man fattar de beslut som behövs, säger Ingrid Dahlberg. Då ökar möjligheterna för Dalarna att på ett riktigt bra sätt ta vara på den resurs skogen är, och slippa den tvivelaktiga positionen som i stort sett det enda län i Sverige som har kvar ägosplittringen.. Bättre avdragsmöjligheter Nu förbättras avdragsmöjligheten i samband med omarrondering. Finansdepartementet föreslår att hela omarronderingskostnaden får dras av vid inkomstbeskattningen. Finansdepartementet har nyligen skickat ut förslaget på remiss om att hela den kostmad skogsägaren har ska vara avdragsgill. Departementet skriver i sin promemoria att det ur rationaliseringssynpunkt kan stimulera det fortsatta omarronderingsarbetet. Detta tillsammans med den samhällsekonomiska aspekten gör att finansdepartementet anser att avdragsrätten bör införas. Frågan ska behandlas i riksdagen men mycket tyder på att de ekonomiska förutsättningarna för en omarrondering nu ytterligare förbättras för skogsägaren. Den genomsnittliga kostnaden för markägaren ligger idag på ca 10 kronor per kubikmeter skog. FAKTA SKOGSBRUKET 3 Den totala arealen i Dalarna är 2,7 miljoner hektar. Av det är 1,9 miljoner hektar (70 procent) produktiv skogsmark hektar är starkt ägosplittrat 3 Skogen i Dalarna utgör 8 procent av Sveriges totala skogsmark. 3 Det totala virkesförrådet är 216 miljoner skogskubikmeter och varje år är tillväxten 7,3 miljoner skogskubikmeter. 3 Den årliga avverkningen är i genomsnitt 5,5 miljoner skogskubikmeter per år. Det motsvarar 76 procent av tillväxten.

4 4 SAMLAD SKOG Bertil tvekade men tänkte om för barnen Bertil Ollas var först tveksam till omarrondering men har tänkt om. Nu vill jag förbättra skogen så att barnen blir intresserade och kan ta över och bruka den. Bertil Ollas flyttade hem igen från Stockholm till Dalarna och Ollasgården i Lenåsen Byggjobben byttes mot jord- och skogsskötsel på föräldragården. Då en gård med 16 hektar skog, idag efter flera tillköp omfattar skogen 35 hektar fördelat på 14 skiften. Ett är 50 m brett och 1 km långt. Det var väl för att barnen skulle få en bra uppväxtmiljö som vi flyttade hem igen, berättar Bertil Ollas när vi sitter vid köksbordet. Det ofta tunga byggarbetet har satt sina spår och idag är Bertil förtidspensionerad och delar sin tid mellan fåren och den skog som hör till gården. Barnen är utflugna och studerar på annan ort men har sina rötter i Lenåsen. Samlad skog Jag har hela tiden varit inställd på att låta barnen ta över och sköta skogen. Jag är intresserad men rent praktiskt kan jag inte arbeta med tyngre skogsarbete. Då är det bättre att en yngre generation får fortsätta. På köksbordet ligger skogskartan med skiften, beståndsindelningar och vägar. Nedanför gården, i den skogsbacke där fåren brukar beta, finns flera mindre skiften som egentligen inte hör till den egna skogen. Det fungerar visserligen som bete men det vore bättre att få en mer samlad skog. Om mina barn ska ta över skogen så vill jag att det ska vara lättare att sköta den. Små och långa skiften är inte rationellt, säger Bertil. Helst av allt vill han få merparten av sin skog samlad i anslutning till gården. Kartan visar att det säkert skulle finnas förutsättningar för att han ska kunna genomföra sin plan. Negativ först Det var 1991 som Bertil Ollas första gången började fundera på vad en omarrondering skulle innebära.. Då var många punkter som var osäkra, bland annat hur det skulle gå med de mycket små markinnehaven. Kravet på 20 eller 40 hektars minsta areal, som fanns då, gjorde att jag i början var Ett av Bertils nuvarande skiften är 50 m brett och 1 km långt. Om mina barn ska ta över skogen, vill jag att den ska vara lättare att sköta, säger Bertil Ollas. negativt inställd till att delta i en omarrondering. Det skulle innebära att jag med det lilla skogsinnehavet inte skulle kunna få en egen skogsmark och jag visste inte om jag skulle kunna köpa upp så mycket att jag kunde få ett eget skogsinnehav. Sänkt arealkrav Några år senare blev frågan åter aktuell och när minsta arealkrav sänktes till 5 hektar blev omarronderingsfrågan mer intressant. Det är klara brukningsfördelar med att ha skogen samlad. Dessutom blir det betydligt mindre rågångar att sköta och hålla reda på. I det här tänkta omarronderingsområdet finns det många naturliga gränser som kan utnyttjas för att skapa nya skiften. Men framför allt är en väl arronderad skog mer intressant för barnen att ta över och sköta. Många byten genom historien Bertil Ollas är intresserad av släktforskning. Han har funnit att det under släktenas gång skett stora förändringar i markinnehavet. Det är långt ifrån så att den nuvarande marken alltid hört till den egna släktgården. Giftermål och andra händelser i en by har ofta inneburit att skogsskiften bytt ägare och förändrats i storlek. Det är klart att det kan ligga känslor i att föra den egna gårdens skog vidare, men samtidigt ska man komma ihåg att det alltid skett förändringar och byten. Egentligen skulle alla släktforska för att få se hur det egentligen sett ut. Per-Erik hade 200 hektar på 140 olika skiften 1986 hade Per-Erik Liss i Gagnef sina 200 hektar skog fördelat på 140 skiften. Det var ohållbart och jag insåg att något måste göras. Som ordförande i LRF hade Per Erik Liss satt sig in i problemet med splittrad skogsmark. Han hade själv praktisk erfarenhet, samarbete, gemensamma avverkningar och skogsbruksåtgärder hjälpte till att klara en del av problemen. Men det räckte inte och när det i mitten av 80-talet blev aktuellt med en omarrondering tvekade inte Per Erik att vara med. Med den splittrade situation gick det inte att bruka skogen, vi ägde småskiften över hela socknen! Tog tio år Det tog tio år att genomföra omarronderingen i Gagnef men det var ett omfattande arbete och många frågor och önskemål som skulle lösas på bästa sätt. Det var värt arbetet och tiden, det man gjorde var en åtgärd som ska räcka en bra bit in i framtiden. Idag är Per Erik nöjd, inte minst med tanke på att nästa generation nu tagit över en betydligt bättre samlad och mer lättskött skogsmark. Det man skulle önska är att även åkermarken omfattades och fick samma status i en omarrondering. Då skulle vi få stora förbättringar och samlad jord även för åkermarken. Stort ingrepp Per Erik Liss betonar att man inte får nonchalera problem och att det kan vara besvärligt att både En omarrondering är en satsning för framtiden, säger Per-Erik Liss. acceptera och att genomföra en omarrondering. Det är mycket som ska hanteras, inte minst skogsmark som man brukat och som känns väldigt personlig. Men det är ändå en satsning för framtiden och värd att gå igenom, anser han. Han tror att det skatteförslag om avdragsrätt för kostnaden som nu lagts fram, kan öka intresset för omarrondering. Under min tid som LRF-aktiv arbetade vi för att få göra avdrag. Nu verkar det äntligen som det blir så!

5 Tage vill inte störa bysämjan ver 80 procent av de markägare som genomfört en omarrondering säger sig vara positiva till resultatet. Förutsättningen är ett noggrant förarbete, information till markägare och en objektiv inställning. Det visar två examensarbeten om omarronderingar i Dalarna. 88 procent nöjda Ett examensarbete vid Kungliga tekniska högskolan gäller en omarrondering i Bonäs-Våmhus. Man har studerat åsikter och reaktioner i samband med förrättningen. Det är frågor om tvång, önskemål och inställning till omarronderingen före och efter att den genomförts. Jag tror på frivilliga byten och samråd vid skogsköp. Dessutom är jag rädd om bygemenskapen, säger Tage Hanser i Orsa. För Tage Hanser kan man säga att skogen inramar hans liv. Det började tidigt med skogsarbete och i dag som 70-åring visar han ett aktivt intresse för såväl skogsbruk som att göra skogen rationell. Under hela sitt yrkesverksamma liv vid SJ har skogen funnits där som rekreation och en andra arbetsplats. Idag bor han i det egenhändigt timrade huset strax intill föräldragården. I bokhyllan finns bilder på lokföraren som forslat såväl människor som gods på dalajärnvägar men också pärmarna med skogsfakta, markköp och fakta kring omarronderingsplanerna för Orsa. Ett 20-tal markägare i Orsa har ansökt om en utredning för eventuell omarrondering i Orsa. Den skulle omfatta drygt markägare med sammanlagt närmare hektar skogsmark. Tage Hanser menar att endast ett fåtal av markägarna vill ha en omarrondering. Han tar fram pärmen med skogskartorna och visar på sitt markinnehav. Jag har under många år försökt samla skogen till större skiften. Alla tillköp jag gjort har skett i anslutning till den egna fastigheten. Det är väl bara på några få ställen där jag har mindre skiften, och där är jag beredd att byta bort så att det blir mer samlad skog. Det skulle inte falla mig in att köpa mark som inte ligger i anslutning till mitt nuvarande innehav. Jag vill heller inte göra några köp som skulle kunna störa bysämjan. Behövs inte Tage Hanser anser inte att det behövs en traditionell omarrondering i Orsa. Han reagerar också han mot kostnaden som han tycker blir för hög. Dessutom är han inte säker på att han får behålla den mark som han under flera år lagt ner mycket arbete och pengar på att samla i större skiften. Känslan för den skog man arbetat i och med är naturligtvis stor. Den betyder mycket och jag och många med mig vill ju behålla det vi har idag. Det finns andra vägar att nå fram till en bättre fastighetsstruktur. Jag ställer mig frågan varför inte vi här i Orsa kunde få använda oss av den så kallade Äppelbomodellen, det vill säga att på frivillighetens väg förbättra markstrukturen. Drygt 300 slumpmässigt utvalda markägare fick ta ställning till ett antal frågor. Drygt 200 svarade, som har olika storlek på markinnehavet inom omarronderingsområdet. 88 procent av de tillfrågade ansåg i sina svar att det var nöjda när de såg på den genomförda omarronderingen i sin helhet. Några i undersökningen hade synpunkter på tiden för genomförandet och arealkravet. Drygt 80 procent av markägarna ansåg att deras önskemål blivit helt eller delvis tillgodosedda. De markägare som deltagit i informationsmöten, önskemålsdagar och sammanträden hade en mer positiv bild till omarronderingens resultat. Känslan för den skog man arbetat med i många år är stor. Jag vill behålla det jag har i dag, säger Tage Hanser. Gamla skiftesgränser Av de skogsägarna i Orsa finns det ett antal som äger marker där skiftesgränserna inte förändrats sen storskiftet. Här menar Tage Hanser att det inte är nödvändigt med en omarrondering. Han anser dessutom att staten fått tillräckligt med pengar från skogsägarna. Under generationer har det skett förändringar som staten tillåtit och som kostat förrättningspengar, nu vill man återställa det De flesta positiva efter omarronderingen Ö Gammelkroppa skogsskola genomförde sin undersökning på ett omarronderingsprojekt i Gagnef som startade 1983 och avslutades Totalt omfattade omarronderingen hektar där antalet markägare minskat från till skiften blev Vid starten fanns skiften med ett genomsnitt på 1,5 hektar. När omarronderingen var genomförd fanns skiften på i genomsnitt 26 hektar. Gemensamhetsskogen omfattade 465 hektar med cirka 90 markägare. En tredjedel av de slutliga markägarna hade då gjort tillköp och ingen hade tvingats sälja sin mark. och det skulle också kosta stora summor. På många ställen är arronderingen redan i dag bra. Jag tror på frivilliga byten och samråd vid skogsköp. Vi har en mycket bra bygemenskap i Orsa och jag tror att den skulle ta skada om man genomför en omarrondering. 60 procent av markägarna i omarronderingen anser att lönsamheten ökat och att skogsbruket underlättats av omarronderingen. 85 procent av de tillfrågade säger sig vara positiva till resultatet. Den största förändringen har skett hos mindre markägare som blivit mer positiva under arbetets gång. Vägar och jakt I samband med omarronderingen byggdes ett antal skogsbilvägar. 85 procent av markägarna är positiva till de vägar som byggts. En majoritet anser att möjligheten till jakt inte påverkats av omarronderingen. De flesta tycker att marken ska ingå i jaktvårdsområden efter omarronderingen. SAMLAD SKOG 5 Hektar, virkesvärde och känslor En omarrondering rymmer många moment och många känslor. Skiftesgränser ändras och skogsmark byts, ibland skog som brukats under flera generationer. Känslorna är inte bannlysta och förbisedda i en omarrondering, säger Per Holmberg på Lantmäteriet i Mora. Skog som varit i släktens ägo under många år, kanske generationer, kan vara svårt att byta mot annan mark. Samtidigt pekar han på andra erfarenheter i sitt arbete inom Lantmäteriet. Även för ny mark kan man snabbt få både intresse och känslor. Det finns tillfällen då vi föreslagit en lösning som presenterats för markägaren och lagt ut skifte. Om vi senare tvingats göra justeringar har det visat sig, att den nya markägaren inte vill göra den förändringen. Han eller hon har redan riktat sitt intresse och engagemang mot det nya skogsinnehavet och börjat planera för skötseln. Många faktorer i ekvationen Ibland finns möjlighet genom förhandling med markägarna att uppnå samförståndslösningar som även tar hänsyn till känslomässiga skäl. Det är förstås inte alltid lätt att hitta den idealiska lösningen för alla. Vi har att arbeta med en ekvation där det finns inslag som skiftesstorlek, virkesvärde, önskat område, känslor, jaktfrågor och kulturvärden och nyckelbiotoper. Det är en ekvation som inte ens en dator kan klara av att lösa, konstaterar Per Holmberg. Vid en omarrondering kan man även ta hänsyn till känslor, säger Per Holmberg, Lantmäteriet i Mora. FAKTA OMARRONDERING I SVÅRT ÄGOSPLITTRADE OMRÅDEN 3 Antalet fastigheter, skiften och samfälligheter minskar normalt med procent vid omarrondering 3 Minimiarealen efter en omarrondering är 5 hektar skogsmark. Alla som vill har möjlighet att köpa till mark för att uppfylla minimikravet 3 Varje skifte får tillgång till skogsbilväg efter en omarrondering 3 Nya rågångar stakas ut och utmärks runt de nya skogsskiftena. Rågångslängden minskar normalt med procent vid en omarrondering 3 Alla får en skogsbruksplan 3 Samägandet reduceras kraftigt 3 Det tar i dag ca 3 4 år att genomföra en omarrondering 3 Markägarna betalar i genomsnitt ca 10 kr per m 3 3 Värdet på skogen ökar med ca 25 kr per m 3 i genomsnitt efter en omarrondering 3 Staten bidrar med 50 procent av kostnaden 3 Omarronderingar pågår i Åhl och Venjan och har just avslutats i Björbo och Bäsna. I Lenåsen m fl byar är det inledande arbetet igång 3 I Orsa finns ansökningar om omarrondering

6 6 SAMLAD SKOG Omarrondering. Så går det till En omarrondering är en process i många steg som börjar med att markägarna anmäler intresse. Om omarronderingen inte blir av betalar staten de kostnader som uppkommit. Markägarna tar initiativet Det är markägarna i ett om- som tar initiativet till att eråde undersöka förutsättningarna för en omarrondering. Önskemål om mer samlade och större skiften för att få en bättre markstruktur och därmed ett effektivare skogsbruk är ofta anledningen. Den första informationen får markägarna vid informationsträffar eller öppet hus-aktiviteter. Här har man möjlighet att ställa frågor om t ex villkor, omfattning, storlekskrav och vilka ekonomiska förutsättningar som gäller. Efter den första informationskontakten brukar ett antal markägare välja att skicka in förrättningsansökan till Lantmäteriet. Önskemålsdagar I personliga samtal under rönskemålsdagar har markägaren möjlighet att framföra sina önskemål. Önskemålen och synpunkterna dokumenteras både i formulär och på markkartor. Förslag, opinionsundersökning Med hjälp av färska flygbil- görs en noggrann flyg- tder bildtolkning i enhetliga bestånd och en uppskattning av viktiga skogliga uppgifter. Därefter utarbetas ett grovt förslag till ny skiftesindelning i huvudsak baserat på markägarnas önskemål. Förslaget skickas ut till alla markägare, som får lämna synpunkter. Därefter görs en opinionsprövning, då varje markägare får säga om han/hon vill att omarronderingen ska fortsätta eller inte. Beslut tas sedan om omarronderingen ska fortsätta. Om motståndet är för starkt ställs omarronderingen in. Staten betalar i så fall de kostnader som uppkommit. Förslag till skiftesplan granskas. Markägarkommitté Om omarronderingen fortsätter utser markägarna en u markägarkommitté som har en betydelsefull roll för det fortsatta arbetet. Kommittén bereder tillsammans med förrättningsmännen olika frågor. Det kan gälla eventuella vägbyggen, värderingsgrunder, hur skiftesdelningen ska gå till och hur förrättnings- och hantlangningskostnaden ska fördelas. Skiftesplan Nu startar arbetet med inventering och värdering av alla i skiften som ska ingå i omarronderingen. En viktig del i inventeringsarbetet är att redovisa varje markägares tidigare innehav, såväl areal som virkesvolym och värde. Dessa uppgifter är avgörande för dimensioneringen av markägarens nya markinnehav. Värdefulla natur- och kulturområden och objekt beskrivs och noteras i kartmaterialet. En definitiv skiftesplan arbetas Utstakning av rågångar Skogsinventering. I personliga samtal har markägarna möjlighet att framföra önskemål. fram med hjälp av ett så kallat GISsystem. Det är en plan som markägaren granskar och har möjlighet att lämna synpunkter på. Skiftesplanen justeras med hänsyn till inkomna synpunkter. Målet är att skiftesplanen ska godtas av de allra flesta markägarna. Ekonomisk redovisning och utstakning En ekonomisk avräkning oupprättas och beskriver vad skiftesplanen ekonomiskt innebär för varje markägare i förhållande till markägarens tidigare markinnehav. I fält görs nu utstakningen på marken av de nya fastighetsgränserna, som markeras, huggs upp och målas för att klart synas i terrängen. Beslut och fastighetsrättslig beskrivning Sammanträden genomförs pför att besluta om ny skiftesindelning, ersättningar, tillträde och kostnadsfördelning. Därefter görs en fastighetsrättslig beskrivning av de nya fastigheterna, en förrättningskarta samt en skogsbruksplan. Stora maskiner på små skiften dyr kombination Merparten av dagens avverkningar utförs maskinellt. Att använda en effektiv maskin på små avverkningar är ofta en dyr kombination. Manuell avverkning med motorsåg har idag ersatts av maskinell avverkning med effektiva maskinsystem. Tunga arbeten i skogen utförs av maskiner och mindre arbetskrävande arbeten som röjning, plantering, rågångsarbete och att planera skogsskötseln utförs ofta av skogsägaren. Transporter och förflyttningar av skogsmaskiner mellan avverkningstrakter innebär kostnader för maskinsystemen. Ju oftare man måste flytta desto mer tid får användas för improduktivt arbete. Det är inte ovanligt att stora effektiva maskiner används på små avverkningar och det höjer kostnaderna samtidigt som nettot blir mindre för skogsägaren. Forskningsstiftelsen Skogsarbeten har studerat förhållandet maskinkostnad och storlek på avverkningen. Resultatet visar att när objekt- storleken minskar ökar kostnaden kraftigt. I undersökningen konstateras att andelen maskinkostnad är relativt oförändrad ner till en viss storlek på avverkningen. Den gräns där kostnaden skjuter i höjden är delvis beroende på typ av maskinsystem. I det kalkylexempel som Skogsarbeten visar ligger gränsen vid cirka 200 skogskubikmeter, vilket motsvarare ca 2 ha. Delvis kan man undvika höga maskinkostnader genom att samordna drivningar på flera intilliggande skiften. Det är inte dock alltid det går på grund av skiftande åldrar i skogen. Ett samlat skogsinnehav är oftast den bästa sättet att göra avverkningen effektiv och nettot maximalt.

7 SAMLAD SKOG 7 Vid en omarrondering undantas fäbodarna. Kultur- och naturvärden lyfts fram Dagens omarronderingsarbete inriktas inte bara på rågångar, virkesvärde eller vägar för bra tillgänglighet. Det är också viktigt att ta hänsyn till kulturmiljö, naturvärden och fornlämningar. Fäbodar, gamla gränser, lämningar och värdefulla naturområden kan vara svåra att se och det krävs en noggrann inventering av hela området, där man också lyfter fram det som eventuellt göms av skogen. Ett exempel där detta redan praktiseras är i Lenåsen i Rättvik, där man inför omarronderingen gjort en heltäckande kulturinventering av t ex husgrunder, kolbottnar och kyrkstigar. Viktigt för att se vad som ska bevaras och också uppskattat av folket i bygden som får veta mer om sin historia. Fäbodarna har varit en del av Dalarnas jordbruk och skog. Historiskt en förutsättning för jordbruket, idag en värdefull kulturmiljö som vi ska bevara. Arbetet Naturvärdena vägs också in i en omarrondering. på fäboden gav traditioner och spår efter mångårigt fäbodliv. Det är inte bara husen och det öppna området kring fäboden. I ytterområdena ligger odlingsrösen, husgrunder, buffringsvägar och mycket annat som i dag är täckt med skog. Avverkas skogen finns risk att värdefulla historiska lämningar skadas eller försvinner. Fäbodarna undantas Vid en omarrondering undantas fäbodarnas bebyggelsedel och dess närområde. När en omarrondering planeras kan man i förväg Det är viktigt att värna om landskapets historiska mönster, säger Johanna Jansson, Länsstyrelsens kulturmiljöenhet, som ansvarat för inventeringen i Lenåsen. bestämma att undanta fäbodar efter deras historiska utbredning och låta gamla gränser fortleva som ett skydd för fäbodmiljön. Målet är att gränsläggningen runt fäbodarna alltid ska anpassas så att natur, kulturmiljö- och upplevelsevärden får förutsättningar att bestå och öka. Unik ställning Med den långa traditionen av ett väl utvecklat fäbodväsende och de många idag levande fäbodarna har Dalarna en unik ställning. Internationellt uppmärksammas fäbodarna och för länets turistnä- ring ligger här stora möjligheter. När det gäller naturvården måste man se till hela skogslandskapet. Naturvärdena ligger i dag mycket ojämnt fördelade. Vissa skogsägare har stora områden på sina fastigheter, andra har mycket små eller inga naturområden alls. I dagens omarronderingar finns möjlighet att bilda naturvårdssamfälligheter i områden med naturvärden som är så stora att de inte bör läggas på enskilda markägare. Miljömålen Omarrondering kan ge ett bättre skydd för känsliga och värdefulla områden. Processen ska inkludera miljö- och konsekvensbeskrivningar av förändringarnas betydelse för biologisk mångfald och övriga naturvärden samt kulturvärden och rekreationsvärden. På så sätt kan omarrondering bidra till att åstadkomma levande skogar, sjöar och vattendrag samt myllrande våtmarker så som dessa beskrivs i de förslag till regionala miljömål som presenterats av Skogsvårdsstyrelsen och Länsstyrelsen Dalarna. Markbytesprojekt alternativ där ägosplittringen är måttlig Förbättring av fastighetsstrukturen kan ske genom markbytesprojekt. Tanken med arbetsmodellen är att i nära samarbete med markägarna och med relativt små insatser åstadkomma strukturförbättringar i områden, där ägosplittringen är måttlig. Arbetssättet är inte lika genomgripande som en omarrondering. Det byggs inga nya vägar, befintliga gränser används ofta och skogsbruksplaner görs ej. Det enklare arbetssättet inom måttligt ägosplittrade områden medför därför relativt låga kostnader. Stefan Josefsson, Länsstyrelsen. Arbetsmodellen bygger helt på frivilliga avtal, säger Stefan Josefsson, Länsstyrelsen. Det är viktigt att understryka att den här formen av förbättring av fastighetsstrukturen inte är något alternativ till omarrondering i mer ägosplittrade områden. Genomförandet kräver mycket arbete och tar längre tid än en normal omarrondering. I Äppelbo startade ett markbytesprojekt I socknen finns ca 500 enskilda markägare och hektar var i behov av strukturförbättringar. I dag har 370 markägare tagit kontakt med Länsstyrelsen och visat intresse att vara med i markbytet. 160 av dessa har hittills fått ett bytesavtal, totalt har markbytena omfattat ca 7000 hektar. Måste finnas en grundidé Intresset har varit stort bland markägarna, endast ett fåtal har klart motsatt sig projektet. Hela projektet bygger på att det finns en grundidé för markbytet, säger Stefan Josefsson. Ett markbytesprojekt kräver också ett mer individuellt arbete, det tar längre tid än en traditionell omarrondering. Samtidigt försöker vi utnyttja befintliga gränser. Länsstyrelsen svarar för värdering av skogen, förhandlar och skriver avtalen, förrättningen sköts av Lantmäteriet. Naturliga gränser, vägar och drivningstekniska förhållanden som myrar, vattendrag och berg beaktas i möjligaste mån. Kulturoch naturmiljövärden diskuteras alltid. Otidsenliga samfälligheter och samägande tas bort, om markägarna begär det. Att markbytena tar tid kan vara besvärligt för den skogsägare som väntar på att få sin mark bytt och förändrad, säger Stefan Josefsson. Mark som arbetsredskap Ungefär hälften av skogsmarken i Äppelbo ägs av privata skogsägare, litet drygt 40 procent av Korsnäs och Stora-Enso och resterande, 5 procent, av Länsstyrelsen. I Äppelboprojektet har en del markägare valt att sälja sin skog och det har gett Länsstyrelsen ytterligare skiften att använda i markbytet. Det är en förutsättning för att man ska kunna genomföra projektet. Länsstyrelsens markinnehav i Äppelbo är ett arbetsredskap och målet är att marken ska fördelas till skogsägarna i Äppelbo. Liknade i Malung och Lima Stefan Josefsson berättar att det finns stort intresse för att genomföra markbytesprojekt. Mer resurser i form av personal skulle påskynda markbytesarbetet. Förutom i Äppelbo har liknande markbyten pågått i Malung sedan 1970-talet. I Lima startade markbytet 1993 och tills idag har drygt hektar och 180 markägare omfattats av bytet.

8 FOTO ULF PALM 8 SAMLAD SKOG Omarrondering inget hot mot jakt och fiske Tillgång till jaktmark är betydelsefull för många markägare. En omarrondering innebär inte något hot mot den enskildes möjlighet att jaga, säger Per Holmberg på Lantmäteriet i Mora. Fiskerätten ska också tas med när en omarrondering planeras. Jag har aldrig under mina år upplevt någon situation där vi inte lyckats komma fram till en bra slutlösning, säger Per Holmberg. Det finns stora möjligheter att lösa jaktfrågan och till och med få den att fungera bättre. Fiskerätten följer fastigheten och inte ägaren. Det kan bli aktuellt att byta fiskevårdsområde. Jakten i ett område är ofta ordnad i ett jaktvårdsområde som motsvarar den mark som ska omarronderas, berättar Per Holmberg vid Lantmäteriet i Mora. Det finns många lösningar som vi kan arbeta med för att jakten ska fungera även efter en omarrondering. Huvudregeln är att den som har ett helägt markinnehav på minst 5 hektar före omarronderingen kommer att ha jakträtt i området även efter omarronderingen. Samägda fastigheter får behålla en jakträtt att dela på mellan delägarna. Köpa till för jakträtt Om den ursprungliga marken inte når upp till 5 hektar finns det möjlighet att köpa till ytterligare för att kunna få en egen jakträtt. Om man vill öka markinnehavet enbart för jakträttens skull kan man välja att tillföra mindre bra skogsmark för att skapa det man i Tillgång till jakt, fiske och naturupplevelser är för många en viktig del av skogsägandet. dagligt tal kallar jaktfastighet. Vid omarronderingen sätter vi ett jaktligt grundvärde på all mark. Det innebär att även myrar och impediment får ett värde av omkring 500 kronor per hektar. Det finns även möjlighet för den jaktintresserade markägaren att kanske byta bra skogsmark mot en mark som passar bra för jakt men som inte är så högt värderad. Det kan då bli en slant över för jägaren till utrustning eller jaktvårdsinsatser på den nya fastigheten. Fiskerätten följer fastigheten I Sverige är fiskerätten knuten till fastigheten och ofta samfälld i byalag eller sockenvis. De fastigheter som blir kvar efter omarronderingen har därför fiskerätten kvar. När en omarrondering genomförs i ett område är det då viktigt att fiskerätten tas med i utredningen och dokumenteras i förrättningsakten. Flyttas en fastighet från ett fiskevårdsområde till ett annat övergår fiskerätten till det nya fiskevårdsområdet. I sådana fall är det viktigt att kontakter tas med berörda fiskevårdsområdesföreningar. Därför behöver vi en bättre fastighetsstruktur Alltfler ser vikten av en förbättrad fastighetsstruktur i Dalarna. För den enskilde markägarens plånbok men också för att landsbygden ska leva, för att skogsindustrin ska kunna räkna med säker råvaruleverans och för att kommande generationer ska kunna bedriva jord- och skogsbruk. Många skiften ger höga kringkostnader Thomas Björklund, Mellanskog: Att göra en omarrondering så att skogsmarken och skiftena blir mer samlade är utan tvekan en bra investering i skogsgården. Lönsamheten blir bättre men även värdet på fastigheten ökar. För oss skogsägare är det bättre och mer ekonomiskt att arbeta med en fastighet som är välarronderad. Även för Mellanskog är det effektivare med koncentrerade ägor. Det kommer naturligtvis medlemmen och skogsägaren till godo i form av ett bättre netto. Vi belyser ofta lönsamhetsaspekten för en välordnad skogsfastighet. Det är inte minst viktigt vid mindre skogsfastigheter där kringkostnaderna för avverkningar och skogsvård blir onormalt höga. Vid spridda skiften är det risk att skogens tillgångar inte tas tillvara eftersom lönsamheten blir för svag. Ett villkor för levande landsbygd Lars Backlund, LRF: Bättre fastighetsstruktur är ett villkor för att landsbygden ska kunna leva och utvecklas. Ser man dessutom till att vi ska hjälpa en kommande generation inom jordoch skogsbruk så är det ännu viktigare. En välarronderad mark, både när det gäller jordbruksmark och skog, ger bättre ekonomi. Det är viktigt för framtiden, i dag kan det kanske fungera, men alla tjänar på att ha bra arronderat och klara gränser. Avverkningar i splittrade markområden kan också ha sina problem. Om en skogsägare väljer att avverka ett litet skifte kan det innebära att grannen också måste avverka trots att det kanske inte är aktuellt. Risken finns annars för torka eller stormfällning. Det kan man undvika om man har skogen samlad. Hänsyn till naturvärden Lars Dahlkvist, Skogsvårdsstyrelsen: Om jag ser till mitt arbete så underlättas det av att det är en bättre arrondering. Det blir merarbete och därmed högre kostnader om man tvingas arbeta med många små skiften. Det kan gälla värderingar eller andra utredningar man vill göra på sin skogsfastighet. Samägandet kan vålla bekymmer och det kan man också komma till rätta med. Vid en omarrondering tar man hänsyn till både vägar och eventuella naturvårdsintressen. Det är sällan någon i ett omarronderat område inte får tillgång till skogsbilväg. Ett naturmässigt intressant område följer sällan skiftesgränser men när man arbetar med en omarrondering kan man ta hänsyn till naturvärden på ett annat sätt. Samlad skog ger säkrare råvaruleverans Ulf Bergkvist, Insjöns sågverk: För vår del är det helt nödvändigt med en kontinuerlig och säker leverans av råvara. En stor del av våra produkter går till Japan, ett land där man verkligen försäkrar sig om leveranser i avtalad tid. Hälften av den råvara vi använder kommer från Dalarna. Ett visst problem för oss är att vi ligger inne i landet och en bra bit från utskeppningshamnar. Styrkan är att vi finns nära en bra råvara som uppskattas utomlands. Vi väljer att ha vår verksamhet nära råvaran. Det innebär att vi kan sälja mer utomlands. Det gynnar såväl företag som landet och den bygd där vi arbetar. Vid en omarrondering blir skogen samlad och lättare att sköta. Vägnätet kan bli effektivt och det gynnar framkörningen av virket under alla årstider.