Riktlinjer för utfärdande av rationaliseringsintyg i Västra Götalands län

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Riktlinjer för utfärdande av rationaliseringsintyg i Västra Götalands län"

Ulf Engström
för 6 år sedan
Visningar:

2013-09-17 11(6) Landsbygdsavdelningen Riktlinjer för utfärdande av rationaliseringsintyg i Västra Götalands län -Dessa riktlinjer ersätter länsstyrelsens

1 (6) Landsbygdsavdelningen Riktlinjer för utfärdande av rationaliseringsintyg i Västra Götalands län -Dessa riktlinjer ersätter länsstyrelsens riktlinjer från Postadress: Box SKARA Besöksadress: Telefon/Fax: (vxl) (fax) Webbadress: E-post:

2 (6) Innehåll 1. Sammanfattning Om följande kriterier är uppfyllda behöver du inte söka rationaliseringsintyg I följande fall krävs att en ansökan inkommer till länsstyrelsen Bakgrund Begreppet lämplig skogsfastighet Begreppet rationell skogsfastighet Riktlinjer Intyg utfärdas inte i följande fall Avstånd Redan rationell fastighet Ägandet Omedelbar rationaliseringseffekt Sammanläggning med tidigare ägd fastighet krävs i följande fall... 5

3 (6) 1. Sammanfattning 1.1 Om följande kriterier är uppfyllda behöver du inte söka rationaliseringsintyg Förvärvet avser skogsmark Båda fastigheterna understiger 400 ha Tillköpta fastigheten inte understiger 10 % av den nu ägda eller omvända förhållande. Att avståndet mellan fastigheterna understiger 3 kilometer. Observera kraven på sammanläggning med tidigare ägd fastighet i vissa fall(se nedan). 1.2 I följande fall krävs att en ansökan inkommer till länsstyrelsen Fastigheterna ligger mer än 3 kilometer ifrån varandra. Avstånd på upp till 5 kilometer kan accepteras, här görs en bedömning utifrån storlek på befintlig mark. När förvärvad eller ägd fastighet, en av dem eller båda, arealmässigt överstiger 400 ha kan rationaliseringsintyg utfärdas om märkbara arronderingsförbättringar erhålls. -Exempelvis att *enklaver i tidigare ägd mark försvinner genom tillköpet. Ett annat exempel är ett långsmalt skifte som utökas med intilliggande långsmalt skifte och på så vis får en bättre arrondering. Dessa exempel på undantag kräver att fastighetsbildning sker för att intyg ska kunna utfärdas. *enklaver-område omgivet helt eller till stora delar av annan fastighet 2. Bakgrund Rationaliseringsintyg utfärdas efter tillköp eller byte av fastighet eller delar av fastighet under förutsättning att köpet ingår som ett led i jord- eller skogsbrukets yttre rationalisering (rationaliseringsförvärv). Intyget har betydelse vid förvärv av skogsmark. I inkomstskattelagen (SFS 1999:1 229), 20 a kapitel, 10 står följande; En enskild näringsidkare får göra skogsavdrag med högst ett belopp som motsvarar hela den avdragsgrundande skogsintäkten, om han förvärvat fastigheten genom köp, byte eller på liknande sätt eller genom fastighetsreglering eller klyvning och förvärvet är ett led i jordbrukets eller skogsbrukets yttre rationalisering (rationaliseringsförvärv). Vidare står bl.a. följande att läsa i lantbruksstyrelsens handledning vid fastighetsrådgivning, 1986; med yttre rationalisering menas att köpet skall medföra sådan ändring av fastighetens areal eller ägoanordning att det utgör ett lämpligt led i jord- eller skogbruksföretagets uppbyggnad och medför

4 rationaliseringseffekter. I regel fordras därför, för att intyg skall utfärdas, att den köpta fastigheten genom fastighetsbildningsförättning sammanförs med den mark man tidigare äger till en registerfastighet. 44( 6) 3. Begreppet lämplig skogsfastighet Enligt fastighetsbildningslagen är det tillåtet att dela stora skogsfastigheter under förutsättning att möjligheten att ekonomiskt utnyttja skogen inte undergår någon försämring av betydelse. Som riktmärke (minimikrav) för storlek anges, i anvisningarna, för skogbruksfastighet en årlig tillväxt om kubikmeter skog. I Västra Götaland innebär detta att en lämplig skogsfastighet omfattar en areal om ca hektar produktiv skogsmark. 4. Begreppet rationell skogsfastighet Vad som arealmässigt kan anses som en rationell skogsfastighet kan räknas fram på olika sätt. Ett sätt att definiera begreppet rationell är att titta på hur stora behandlingsytorna behöver vara. Vid slutavverkning behövs en volym på ca m 3 sk för att få en rationell kostnadseffektiv avverkning. Detta motsvarar en areal på ca 2,5-4 ha. Vid gallring, som är mer arbetsintensiv, behövs en volym på m 3 sk. Den lägre siffran motsvaras av den volym då storlekspremie kan börja bli aktuell. Detta motsvaras ungefärligen av behandlingsytor på 4-10 ha. Vid en omloppstid på 70 år där man gör en slutavverkning varje år får man enligt ovanstående fram en areal för rationell skogsbruksfastighet på ca ha. För att gallringen ska ske med rationella behandlingsytor blir motsvarande areal ca ha. Ett annat sätt att se på begreppet rationell skogsfastighet är att utgå från att fastigheten ska ge en heltidssysselsättning (1 600 timmar). Om ägaren lejer bort all avverkning och gör övrigt arbete själv (skogsvård, planering, tillsyn, bokföring mm) torde det krävas över ha. Ett riktmärke för rationell skogsfastighet kan med ovanstående resonemang om behandlingsytornas storlek sättas till ca 400 ha. 5. Riktlinjer Nedan följer fall där intyg inte kan utfärdas samt fall där det krävs sammanläggning med den mark man tidigare äger till en registerfastighet för att intyg ska kunna utfärdas.

5 Intyg utfärdas inte i följande fall: 54( 6) 6.1 Avstånd När den förvärvade fastigheten inte ligger i fysisk närhet av tidigare ägd fastighet. Någon yttre rationalisering kommer inte till stånd om avståndet är stort mellan fastigheterna. Ett avstånd på några kilometer kan accepteras. För något större fastigheter kan ett större avstånd accepteras. Om kravet för lämplig skogsfastighet är uppfyllt kan ett avstånd på ca fem km accepteras. 6.2 Redan rationell fastighet När förvärvad eller ägd fastighet, en av dem eller båda, arealmässigt överstiger 400 ha. Några rationaliseringseffekter, av betydelse, kommer inte till stånd genom ett sådant förvärv. Undantag medges i de fall märkbara arronderingsförbättringar erhålles, t ex att enklaver i tidigare ägd mark försvinner genom tillköpet. Ett annat exempel är att ett långsmalt skifte utökas med intilliggande långsmalt skifte och på så vis får en bättre arrondering. Dessa exempel på undantag kräver att fastighetsbildning sker för att intyg ska kunna utfärdas. 6.3 Ägandet När delägare i en fastighet löser ut andra delägare. Någon yttre rationalisering är det då inte fråga om. När det inte är samma ägarförhållanden i tillköpt och tidigare ägd fastighet. 6.4 Omedelbar rationaliseringseffekt För att ett köp ska anses omfattas av reglerna om rationaliseringsförvärv krävs normalt att köpet direkt medför en rationaliseringseffekt. Det förhållandet att köpet möjliggör förvärv av andra fastigheter och att detta senare förvärv skulle kunna utgöra ett led i yttre rationalisering innebär inte givet att redan det första köpet i sig är ett rationaliseringsförvärv. Ex; Ägare A köper fastighet B som inte är ett rationaliseringsförvärv. A köper därefter fastigheten C som utgör ett rationaliseringsförvärv till fastigheten B. Köpet av B möjliggör att köpet av C kan utgöra ett rationaliseringsförvärv. Detta innebär inte att första köpet av B är ett rationaliseringsförvärv. 7. Sammanläggning med tidigare ägd fastighet krävs i följande fall: I de fall där märkbara arronderingsförbättringar kan erhållas, t ex vid förvärv av angränsande fastighet i starkt ägosplittrade områden. När förvärvad och tidigare ägd fastighet ligger i fysisk närhet av varandra och någon av fastigheterna inte uppfyller minimikraven för lämplig skogsfastighet. Med fysisk närhet menas här att avståndet inte överstiger några kilometer.

6 ( 6) I detta ärende har landsbygdsdirektör Peter Svensson beslutat efter föredragning av lantbrukskonsulent Per Ormann. Peter Svensson Per Ormann

Relevanta dokument

Fastighetsbildningslagen

Fastighetsbildningslagen Informationsträff hösten 2016 Stefan Gustafsson Länsstyrelsens landsbygdsavdelning Skyddet för jordbruksmarken Det här tänkte vi ta upp: FBL och Gröna häftet Rättsfall Erfarenheter