Delmål fördjupade analyser, strategier samt uppföljningskriterier perioden

Transkript

1 Delmål fördjupade analyser, strategier samt uppföljningskriterier perioden Medicinska fakulteten Beslut av rektor 22 oktober BIV Dnr: UmU

2 Allmän nulägesanalys-forskning Medicinska fakulteten vid Umeå universitet har många nationellt och internationellt framgångsrika forskare och forskargrupper inom de över 80 olika ämnesområden där fakulteten är verksam. I områden där forskare vid fakulteten betraktas som världsledande finns bland annat forskning om neurologiska sjukdomar, infektionssjukdomar, cancer och folkhälsa. Med stark forskning ökar också de externa forskningsanslagen. Områden som de senaste åren fått stora nationella anslag är bland annat infektionsområdet, där man med Linnéanslag och stöd från Vetenskapsrådet har byggt upp en nationell EMBL-nod inom molekylär infektionsmedicin. Epidemiologiområdet har ett så kallat FAS-centra inom global hälsa. SIMSAM-nätverket i Umeå är ett multidisciplinärt forskningsprogram som finansieras av Vetenskapsrådets nationella satsning på registerforskning. Äldreforskningen vid fakulteten finansieras av Linnéanslag och genomförs i samarbete med forskare vid den samhällsvetenskapliga fakulteten. I fördelningen av strategiska medel till olika lärosäten ingår fakultetens forskare inom områdena omvårdnad, neurovetenskap, diabetes och cancer. Forskning inom ALS och diabetes, och två cancerprojekt har även erhållit prestigefulla projektanslag från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse. Fakulteten driver även välrenommerade nationella VR-stödda forskarskolor inom infektion och allmänmedicin. Utöver äldreområdet bedriver fakulteten även framgångsrik interdisciplinär och fakultetsöverskridande forskning inom områden som välfärd, epidemiologi/genealogi, samt biologisk kemi där man söker efter nya markörer för att ställa diagnoser, arbetar med utveckling av nya antibiotika, med mera. Den medicinska fakulteten medverkar i flera av de av universitetet utsedda starka forskningsmiljöerna. En styrka hos fakulteten är att den till stora delar har en god infrastruktur för forskning i form av stora unika populationsbaserade databaser och biobanker av hög kvalitet, samt viss tillgång till framstående laboratorie- och teknikbaserade verksamheter, som imaging, metabolomik, musgenetisk teknologi och modellorganismer. Dessutom finns en väl utbyggd och nära samverkan mellan fakultetens forskare och sjuk- och tandvården samt en god förankring av forskningsverksamheten i den norra sjukvårdsregionen. Den medicinska fakulteten fortsätter sin satsning för att stärka interaktionen mellan prekliniska och kliniska forskare/lärare ( ). Satsningen som finansieras av universitetet, fakulteten, ALF och Västerbottens läns landsting, VLL, innefattar karriäranställninger för prekliniska forskare i klinisk miljö, projektmedel till kliniska forskare att använda för forskning i preklinisk miljö, repatrieringsprogram för kliniska forskare med internationell postdocerfarenhet och forskaraspirantverksamhet för studenter som läser på läkar- och tandläkarprogrammen. Fakulteten bedriver en omfattande forskarutbildning med ett 80-tal disputationer per år inom verksamhetens olika ämnesområden. Kompetensen hos de lärare som är anställda på fakulteten, samt utbildningarnas upplägg och kvalitet har resulterat i goda omdömen på utbildningsområdet. Av de tio utbildningsprogram vid Umeå universitet som fick det högsta omdömet mycket hög kvalitet i Universitetskanslersämbetets granskning vårterminen 2013 tillhörde hälften den medicinska fakulteten. Vidare presterar tidigare läkarstudenter från Umeå 2

3 universitet för närvarande bäst resultat i landet på de så kallade AT-prov, som skrivs inför det att Socialstyrelsen utfärdar legitimation. Den ökande byråkratiseringen på universitetssidan tillsammans med ett minskat budgetutrymme och ökad arbetsbelastning inom sjukvården har lett till minskad luft i systemet vilket kraftigt har minskat forskarnas tid för nödvändig reflektion, vilja och ork att engagera sig i nationella/ internationella kommitteer/organ, arbeta med fakultets- och institutionsfrågor eller arbeta för utveckling av nya yngre forskare. Pensionsavgångar de senaste åren och kommande år innebär att många lärare med stora externa forskningsanslag försvinner och fakulteten riskerar att förlora i konkurrenskraft. Återrekryteringen är problematisk då basanlagen för forskning sviktar. Utöver detta ser vi att framgångsrika forskare rekryteras till andra universitet, då i stort sett samtliga lärosäten i Sverige står inför stora pensionsavgångar. Det är även en alltmer tilltagande konkurrens mellan klinisk och akademisk karriär framförallt för läkare och tandläkare där universitetet idag har svårt att erbjuda tillräckligt goda villkor för forskning. Fakulteten bedriver sedan 2011 regionaliserad läkarutbildning med studenter och lärare i Sundsvall, Östersund och Sunderbyn. Till uppdraget hör även att delta i uppbyggnaden av akademiska forskningsenheter vid orterna, vilket har påbörjats. Regionaliseringen är dock inte kostnadsneutral och trots nuvarande tillskott från central nivå, har fakultetens regionala engagemang inte kostnadstäckning. Nationella politiska beslut gällande utbyggnad av universitetsutbildningar utan parallell utbyggnad av forskning har lett till att fakulteten idag är en mer utpräglad grundutbildningsfakultet än vad som var fallet tidigare. Det statliga anslaget utgörs idag av 60% GU och 40% Fo. Det finns idag inga signaler om att utvecklingen ska vända, vilket betyder att fakulteten blir mer och mer en inrättning för grundutbildning och regionalt ansvar och allt mindre en enhet med möjligheter att bedriva stark konkurrenskraftig forskning med bred bas.. Trots ökande fakultetsanlag har den summa som kunna användas för löner och drift varit konstant i flera år (figur 1). Det är här tydligt att de ökade fakultetsanslagen för forskning har gått åt till att betala ökade kostnander för lokaler och universitetsgemensamma projekt. I kombination med detta ser vi också en nationell forskningspolitik med ambitioner att centralisera svensk forskning till Stockholmsområdet, bland annat stora riktade satsningar på SciLifeLab. Även intentionerna inför förhandlingarna gällande nytt ALF-avtal strävar åt detta håll. 3

4 Figur 1. Fakultetens kostnader för löner, drift, universitetsgemensamma kostnader och hyror över 3 år. Institutions och fakultetesledningar har i nuläget ytterligt små rörliga medel för strategiska satsningar då det mesta är uppbundet i fasta strukturer, framför allt i form av lärarlöner och reservationer för uppstartade specifika forskningsprojekt. Detta medför relativt låg flexibilitet och svårighet att snabbt anpassa sig till nya förutsättningar. I och med att universitetsstyrelsen i allt ökande grad valt att för egen del skapa stora strategiska resurser har fakultetens möjlighet att göra strategiska satsningar minskat då de potentiellt rörliga medlen ligger på central nivå istället för på fakultets- eller institutionsnivå. Beslutstrukturen för hur universitetstyrelsen och ledningen väljer att fördela sina strategiska medel för forskning är oklar och de har under snart ett decenium valt att framför allt satsa på andra fakulteter än den medicinska. Parallellt med detta har sjukvårdens dåliga ekonomi försämrat möjligheterna att bedriva klinisk forskning. Fem samverkande processer, det vill säga centralisering av medicinsk forskning i Sverige, en styrelse/universitetsledning som inte tydligt prioriterar den medicinska fakulteten, en sjukvård som på grund av svag ekonomi har svårt att prioritera forskning, fakultetens allt ökande insats för grundutbildning och regionalt ansvar, och att fakulteten själv valt att lägga allför stora forskningsresurer i basfinansiering av lärartjänster, utgör risker för att fakultetens forskning kan komma att svikta både i volym och kvalitet. Trots dessa hinder ökar, på grund av enskilda forskares beundransvärda insatser, summan av de externa forskningsanslagen rejält och snabbt, och i högre grad än vid universitetets övriga fakulteter. Det finns därför all anledning att tro att en samordnad strategisk satsning från universitetets ledning, från sjukvården via ALFoch TUA medel, samt från fakulteten (som själv måste åstadkomma ett optimalt nyttjande av egna medel) tillsammans kan leda till en betydande förbättring av både kvalitet och volym av den medicinska forskningen i Umeå. Delvis världsunik infrastruktur för medicinsk forskning i form av patientregister och biobanker samt enskilda toppforskare borgar för detta. 4

5 SWOT-analys Styrkor Nationellt och internationellt välrenommerade och framgångsrika forskargrupperingar inom vissa områden innehar större prestigefulla anslag, såsom - stora ramanslag fr VR till områdena global hälsa och molekylär infektionsmedicin, - KAW projektanslag inom cancer, ALS och diabetes, - SFOs till cancer, vårdvetenskap, diabetes och neurovetenskap, - VR-finansierade nationella forskarskolor inom mikrobiologisk forskning, global hälsa, allmänmedicin, klinisk odontologi. - Wallenberg scholars Till stora delar god infrastruktur för forskning - Unika populationsbaserade databaser och biobanker av hög kvalitet. - Framstående teknikbaserade verksamheter, inom t.ex. imaging, metabolomik, musgenetisk teknologi och modellorganismer. Framgångsrik interdisciplinär och fakultetsöverskridande forskning inom flera områden, såsom äldre-och välfärdsforskning, epidemiologi/genealogi och biologisk kemi. En väl fungerande organisation på fakultetsnivå ger en rättssäker och transparent forskarutbildning. Svagheter Liten fakultet i ett nationellt perspektiv - Otillräckligt antal forskare/lärare inom vissa områden minskar möjligheterna att konkurrera om områdesinriktade större ramanslag. - Otillräcklig kritisk massa för en kreativ forskningsmiljö inom vissa områden. - Låg andel forskare/lärare som söker nationella och internationella anslag. Lågt internationellt forskarutbyte - Få disputerade från Umeå gör postdokperiod vid utländska lärosäten. - Få tillsvidareanställda lärare tillbringar forskningsperioder vid utländska lärosäten. Oklara karriärvägar för kliniska forskare/lärare. - Forskarutbildning har alltför lågt meriteringsvärde i landstinget för erhållande av kliniska anställninger. Rekrytering av forskare/lärare - Ineffektiv långdragen rekryteringsprocess. - Geografiska läget tenderar att försvåra externrekrytering. Bristande kvalitet på forskarutbildning - Förekomst av suboptimala strategier vid urval och rekrytering av forskarstuderande - Ogynnsam ålders- och grundutbildningsstruktur på rekryterade forskarstuderande - Yngre Umeåutbildade forskare/lärare har svag konkurrenskraft gällande nationella/internationella forskningsmedel Låg andel forskningsmedel från lokala finansiärer/fonder jämfört med de större lärosätena, samt begränsat budgetutrymme, gör det svårt att erbjuda tillräckligt attraktiva rekryteringspaket. Relativt svag representation i beslutande organ och därmed ett svagt inflytande såväl på universitetsnivå som på nationell nivå. 5

6 Möjligheter Utveckling av nya fruktbara samarbeten mellan olika kliniska och grundvetenskapliga discipliner genom närheten mellan sjukhus och universitet. Ökat nyttjande av delvis unika material från databaser och biobanker. Effektivare nyttjande av fakultetens högteknologiska laboratorietekniker. Förbättrad rekrytering av kompetenta framtida lärare genom mer attraktiva karriärvägar. Fler forskare/lärare söker nationellt och internationellt konkurrensutsatta forskningsmedel. Stärka finansiellt utvalda framgångsrika forskare/lärare. Stärka den kliniskt patientnära forskningen genom tillgång till större regionalt patientunderlag. Bättre samordning av resursanvändning mellan fakultet, ALF-TUA och landstingen i norra regionen. Ett nytt ALF-avtal med relevanta fördelningskriterier baserade på forskningsproduktion kan leda till att ALF-TUA nyttjas än mer effektivt. Stärka forskarutbildningens kvalitet genom att vidareutveckla translationellt samarbete och ge samtliga doktorander möjlighet att interagera i starka och stimulerande vetenskapliga miljöer. Hot Det gradvis försvagade budgetläget omöjliggör genomförande av planerade avgörande satsningar på forskning och forskarutbildning. En gradvis ökande byråkratiseringen inom universitet och landsting tillsammans med ett minskat budgetutrymme, personalbrist samt ökad arbetsbelastning inom sjukvården leder till att forskarnas tid minskas eller helt uteblir rörande - vetenskapligt nödvändiga reflektioner, - engagemang i nationella/internationella kommittéer/organ, - engagemang i fakultets- och institutionsarbete, - engagemang i utbildning och utveckling av unga forskare/lärare Förlust av forskningsmässigt avgörande lärare - Pensionsavgångarna de närmaste åren leder till att en betydande del av den externfinansierade forskningsverksamheten uteblir. - Återrekrytering fallerar då basanslagen för forskning sviktar. - Framgångsrika forskare/lärare rekryteras till andra universitet; i stort sett samtliga lärosäten i Sverige står inför stora pensionsavgångar. - I brist på förbättring gällande meriteringsvärdet för forskning inom universitetssjukvården flyr forskarutbildade läkare och tandläkare akademin för ett ekonomiskt mer lukrativt kliniskt karriäralternativ. Ett nytt ALF-avtal med kriterier för fördelning som resulterar i att Umeå erhåller en betydligt mindre nationell andel än vad som är fallet idag. Ytterligare centralisering av stora nationella forskningssatsningar till Mälardalen. 6

7 Förbättringsområden För att bibehålla och förbättra den position som den medicinska fakulteten har finns det ett antal utmaningar, som kräver ett långsiktigt strategiarbete och på kort sikt även konkreta åtgärder. Fakulteten är liten i ett nationellt perspektiv, vilket innebär att det råder brist på forskare inom vissa forskningsområden. Det leder till minskade möjligheter att konkurrera om större områdesinriktade ramanslag, men även andra nationella och internationella anslag. Bristen på forskare leder också till att det inom vissa områden saknas den kritiska massa som krävs för att skapa kreativa forskningsmiljöer. Förutsättningarna och möjligheterna för rekrytering av forskare/lärare till fakulteten behöver förbättras. Umeå universitet har ett geografiskt läge med förhållandevis stora avstånd till andra konkurrerande lärosäten, vilket i sig kan medföra svårigheter att rekrytera medarbetare. Till detta kommer en trög process för rekrytering, vilket i flera fall de senaste åren har inneburit att fakulteten har förlorat lämpliga kandidater till andra lärosäten. Ytterligare en faktor som gör att fakulteten kommer till korta i diskussioner med potentiella rekryteringar som väljer mellan en anställning som erbjuds hos oss och anställninger på andra lärosäten är bristen på rörliga medel för att kunna erbjuda attraktiva rekryteringspaket i form av kringresurser. I relation till andra större och äldre lärosäten saknar fakulteten resurser i form av lokala fonder, vilket ofta används av andra fakulteter för att finansiera rekryteringspaket för enskilda forskare. Likaså är tillgång till icke-låsta medel från tex basanslaget för forskning ytterst begränsad. En möjlighet att förbättra konkurrenskraften är att arbeta mer långsiktigt när det gäller anställninger och finansiering av forskning. Idag finns från externa anslagsgivare ett betydande fokus på kortsiktiga, ofta treåriga externa anslag, vilket gör att forskningen anpassas och likriktas efter vilka områden som är populära och prioriterade för tillfället. Det motverkar kreativiteten i forskningen och hämmar möjligheterna för forskare att ta sig an nya utmaningar i form av högriskprojekt. Kan man istället skapa forskar/läraranställninger som har en långsiktig finansiering kan det i sig vara tillräckligt attraktivt för att lyckas bra med framtida rekryteringar och även borga för en långsiktigt ökande konkurrenskraft för fakultetens forskare. Karriärvägarna fram till senior forskare/lärare behöver förbättras, bli tydliga och attraktiva, samt anpassas till fakultetens olika ämnesområden. Yngre forskarbegåvningar måste tidigt uppmuntras och se möjligheter till en karriär som lärare/forskare. De behöver ett ökat engagemang från fakulteten, institutioner och kollegor för att stimuleras i sin utveckling till självständiga forskare. Här ingår stöd och stimulans i form av tillgång till kreativa forskningsmiljöer, nätverk, utbildning i att söka anslag och skriva vetenskapliga arbeten. Arbete med att utveckla karriärvägar och utbildning av framtidens kliniska forskare/lärare är en viktig del där även forskare/lärare inom regionen bör engageras i större utsträckning. Idag saknas incitament för en akademisk karriär i form av meriteringsvärde för forskning inom sjukvården och många forskarbegåvningar väljer därför istället en karriär inom vården. En annan viktig, kanske den allra viktigaste, utmaningen för fakulteten rör forskarutbildningen. Flera signaler tyder på att kvaliteten på medicinska fakultetens forskarutbildning borde höjas. Unga forskare som verkar inom medicinska fakulteten har som grupp tämligen svårt att erhålla externa anslag i nationell konkurrens och alltför få yngre forskare utvecklar den självständighet som förväntas krävas för att inta en framtida roll som forskningsledare (rapport från Arbetsgruppen för inventering av forskningsresurser inom fakultetens olika områden och insatser för 7

8 att öka antalet ansökningar om externa anställninger och anslag tillsatt av FON). Inget av dagens incitament som fakultetsledningen och universitetssystemet förmedlar till fakultetens lärare för att bedriva forskarutbildning är direkt förknippad med forskarutbildningens kvalitet. En starkare konkurrensförmåga hos fakultetens yngre forskare är av största betydelse för fakultetens framtid. Detta särskilt i ljuset av att den framtida tilldelningen av statliga anslag för forskning till fakulteten i allt högre grad kommer att baseras på forskningsresultat, samt också i ljuset av pågående och närstående pensionsavgångar bland många av fakultetens mest framgångsrika forskare. Att betydande delar av ALF-medlen enligt uppgift kan komma att fördelas i nationell konkurrens enligt liknande utvärderingsprinciper som gäller för VR-MH är ytterligare en faktor att beakta. Genomsnittsåldern bland doktoranderna vid den medicinska fakulteten är förhållandevis hög, framför allt inom vissa av våra områden med yrkesinriktad grundutbildning. Detta medför att karriären efter disputation blir alltför kort, vilket gör att forskaren inte hinner samla vetenskapliga meriter och producera forskning i sådan omfattning att han eller hon får möjlighet att konkurrera om större nationella och internationella anslag. Utväxlingen och de framtida vinsterna av den investering som fakulteten gör när det gäller doktorander blir därmed inte tillräckligt höga. Precis som för vissa etablerade forskare vid fakulteten har vissa doktorander ett för litet nätverk inom sitt forskningsområde på fakulteten och saknar tillgång till kreativa forskningsmiljöer. Andra problem som har noterats är att andelen nydisputerade doktorer som väljer att göra en internationell postdoc för att utöka sitt kontaktnät och få ytterligare forskningserfarenhet inte når en önskvärd nivå. Internationalisering och etablerade forskningsnätverk är vitalt för kvalitet och nydaning av forskning. Det internationella utbytet på lärar- och doktorandnivå bör därför förbättras. Möjligheterna för lärare att åka på så kallade forskningssabbaticals är idag mindre jämfört med för ca 20 år sedan då det var vanligt förekommande och då fakulteten hade ett system för detta. Även inom forskarutbildningen är forskningsvistelse vid andra lärosäten låg och internationalisering bör uppmuntras för att ge nydisputerade en bra start i deras karriärutveckling mot självständig forskare. Nödvändiga åtgärder Fakulteten behöver förstärka det akademiska ledarskapet på institutionsnivå, fokusera på rekryteringar, mentorskap, rekrytering av bra doktorander, höja kvaliteten på forskarutbildningar, genomföra specifika satsningar och hantering av nödvändig forskningsstödjande infrastruktur. För att lyckas med detta är det nödvändigt att: Arbeta för att skapa en tydlig och attraktiv karriärgång anpassad till forskningsområde för yngre forskare. Konstruera attraktiva karräranställninger som är långsiktiga och ger goda möjligheter att utveckla självständig och konkurrenskraftig forskning. Öka fakultetens attraktionskraft genom att införa möjligheten att erhålla särskilda anställninger med goda möjligheter att genomföra långsiktig högkvalitativ forskning för utvalda framgångsrika forskare. Arbeta för att förbättra rekrytering av forskarstuderande så att de mest lovande individerna antas till forskarutbildning. Tillse att alla doktorander har tillgång till en bra och stimulerande forskningsmiljö, innefattande reella internationella kontakter och forskningsbefrämjande aktiviteter. Införa åtgärder för att höja kvaliteten på forskarutbildningen så att de som 8

9 examineras vid fakulteten blir bättre rustade för en karriär som självständig forskare. Arbeta för att skapa goda förutsättningar och möjlighet för fakultetens lärare/forskare att erhålla externa anslag. Öka inslaget av mentorsystem på institutionsnivå kombinerat med proaktivt arbete på institutions- och fakultetsnivå inför större utlysningar. Arbeta för att minska administrationen på institutions- och forskargruppsledarnivå. Arbeta för att skapa bra förutsättningar och möjligheter för forskare att genomföra högkvalitativ forskning. Utnyttja närheten mellan sjukhus och universitetscampus genom att stimulera samarbeten mellan olika discipliner. Samordna och tillgängliggöra högteknologiska laboratorietekniker och arbeta för att säkra en god drift av dessa. Stimulera ökat nyttjande och uppbyggnad av databaser och biobanker. Fortsätta arbetet med effektivt nyttjande av ALF-TUA resursen. Verka för att studenter på grundutbildningsnivå kommer i kontakt med forskning i högre grad än vad som är fallet idag i syfte att stimulera till en forskarkarriär. 9

10 Attraktiv forskarutbildning skapar konkurrenskraft Med anledning av vad som framkommit i fakultetens tidigare arbete med att belysa forskningsresurser inom olika områden och insatser för att öka antalet ansökningar om externa anslag och anställningar (rapport från arbetsgrupp tillsatt av FON) är frågan rörande förbättrad forskarutbildning vid fakulteten högprioriterad. I rapporten framgick det klart att unga forskare vid fakulteten har tämligen svårt att erhålla externa anslag i nationell konkurrens och alltför få yngre forskare utvecklar den självständighet som förväntas krävas för att inta en framtida roll som forskningsledare. En ny arbetsgrupp har därför arbetat för att belysa Strategiska prioriteringar vid resursfördelning till utbildning på forskarnivå vid medicinska fakulteten, Umeå universitet (preliminär rapport april 2012). En stor del av argumentation och resonemang beträffande strategier för att förbättra forskarutbildningen är hämtade från den rapporten. Antal antagna till forskarutbildning medicinska fakulteten 2010: : : 98 Antal doktorsexamina medicinska fakulteten 2010: : : 82 Medianstudietid Umeå universitet Vetenskapsom råde/ Totalt Totalt Total Humanistisk-samhällsvetenskapligt 4,6 4,3 4,7 vetenskapsområde Humanistisk fakultet Kv. Män 2011 Totalt 4,0 3,5 4,0 Samhällsvetenskaplig fakultet 4,3 4,3 4,4 Fakultet för lärarutbildning 4,6.. 4,4 Medicinskt vetenskapsområde/ 3,7 3,7 3,5 3,5 2,1 2,7 Medicinsk fakultet Naturvetenskapligt 4,2 4,3 4,1 4,2 4,2 4,2 Teknisk-naturvetenskaplig fakultet Totalt 4,2 4,3 4,1 4,2 4,0 4,1 Medianstudietid (antal år) för doktorsexamina per kön och totalt för 2011, jämfört med totaltiden för 2008, 2009 och För perioden anges medianstudietiden per vetenskapsområde. Från och med 2012 års årsredovisning kommer data att anges fakultetsvis, vilket innebär att medianstudietiden för 2011 här anges fakultetsvis Faktaruta 5. Forskarutbildning En starkare konkurrensförmåga hos fakultetens yngre forskare är av största betydelse för fakultetens framtid. Detta särskilt i ljuset av att den framtida tilldelningen av statliga anslag för forskning vid fakulteten i allt högre grad baseras på forskningsresultat tillsammans med pågående och närstående pensionsavgångar 10

11 bland många av fakultetens mest framgångsrika forskare/lärare. Att betydande delar av ALF-medlen enligt uppgift också kan komma att fördelas i nationell konkurrens enligt liknande utvärderingsprinciper som gäller för VR-MH är ytterligare en faktor att beakta. Med anledning av ovan ser fakulteten delmålen förbättrad rekrytering av doktorander och förbättrad kvalitet i forskarutbildningen som nyckelfrågor i fakultetens strategiska arbete. 11

12 Genomförande av föreslagna åtgärder Eftersom det i nuläget råder en viss osäkerhet gällande budgetläget de kommande åren är det även osäkert vad gäller fakultetens möjlighet att genomföra alla de föreslagna strategier/insatser som är kopplade till större kostnader. Förslag som kräver extra finansiering eller omfördelning av befintliga medel Rekryterings- och karriäranställninger Forskarassistentanställninger, biträdande lektorat, samt biträdande lektorat kombinerat med klinisk anställninggöring eller specialistutbildning. Resurspaket med startbidrag på 500 kkr, driftbidrag på 250 kkr per år under 4 år, samt bidrag till doktorand alternativt postdoc i form av samfinansierat studiestöd. Beräknad kostnad: totalt 4-6 miljoner per anställning beroende på anställningekategori. Årskostnad för utlysning av två anställninger per år blir strax över 3 miljoner de första fyra åren, därefter 1 miljon per år i ytterligare två år + 0,5 miljoner per år i de fall att två av fyra anställninger är biträdande lektorat kombinerat med ST för en läkare och en tandläkare. Attraktiva forskningspaket för särskilt framgångsrika forskare Utlysning av femåriga paket med upp till 80% forskning och basresurs på kkr per år (storlek beroende på forskningsområde). Utvärdering efter fem år med möjlighet till förlängning med ytterligare fem år med liknande villkor. Grundutbildningsresurs utgår till institutionen 0-50% beroende på anställningstyp. Beräknad kostnad: 1,5 mnkr/per år och person (1 10); 1,5 mnkr 15 mnkr per år Strategiska externa rekryteringar Femårigt forskningspaket med upp till 80% forskning och attraktiva resurspaket, vilket efter utvärdering kan förlängas ytterligare fem år med liknande villkor eller i vissa fall omformas till en ordinarie tillsvidare läraranställning. Resurspaketen bör vara så pass stora att de utlysta anställningerna attraherar de bästa forskarna. Beroende på forskningsområde (inkl. behov av utrustning, personal m.m.) bör paketens omfattning vara 2-5 miljoner per år i fem år. Beräknad kostnad: 3-6 miljoner per år under minst fem år per utlyst anställning. Sabbaticals Sökbart för alla lektorer och professorer som har en forskningsdel i anställningen. Fem års anställninggöring ger rätt att söka sex månaders sabbatical, medan tio års anställninggöring ger rätt att söka 12 månader (dvs 10%). En sabbatical ska pågå i minst sex månader och får maximalt pågå i 12 månader. Ansökningar bereds två gånger per år och beslutas i forskningsnämnden. Ansökan om sabbatical sker i samråd med berörd prefekt. Ansökan ska innehålla CV för sökande, beskrivning 12

13 av syftet med vistelsen, forskningsplan för det planerade arbetet samt brev från värdinstitution och tillstyrkan från prefekt. Institutionen erhåller 50% GU-resurs för motsvarande tid. Första utlysning i jan Beräknad kostnad: GU-medel för 7,5 heltidsanställning för att ha 15 lärare per år i systemet. Totalt 7,5 mnkr. Kompletteringsfinansiering för forskare/lärare som erhållit projektanslag i nationell/internationell konkurrens. Fast belopp/schablon, två steg, nivå som normalt första projektanslag (VR, FAS, CF, Formas, HLF), 1,5 x kvot för yngre forskare (upp till sju år efter disputation). Beräknad kostnad, 146 forskare med nationella anslag, 300 tkr/forskare och år = 146 x 300 tkr=43,8 mnkr + 11 unga forskare med nationella anslag, 450 tkr/forskare och år= 11 x 450 tkr=4,95 mnkr per år. Totalt 48,75 mnkr per år. Prioritering och finansiering av kostnadskrävande åtgärder Åtgärdsförslagen ovan kommer alla att vara viktiga för att öka möjligheten att nå de långsiktiga mål som eftersträvas. Fakultetens budgetprocess är pågående och arbete med att ta fram en ny modell för fördelning av fakultetens basanslag för grundutbildning och forskning är inlett. Den nya modellen förväntas innehålla tydliga incitament och avspegla innehåll i anställning och även medge flexibilitet på ett bättre sätt än rådande modell. Syftet är även att frigöra forskningsmedel för strategiska satsningar allteftersom det nya systemet införs. Förändringarna i medelstilldelning kommer att införas stegvis framför allt i takt med de relativt stora pensionsavgångarna, med målsättningen att minska antalet anställda lärare något för att istället kunna ge bättre villkor till vissa. Det bör här noteras att den medicinska fakulteter redan genomfört betydande prioriteringar och att genomföra ytterligare rationaliseringar inte är helt lätt. Trots ökande fakultetsanlag och ökande arbetsvolym har den summa som kunnat användas för löner och drift varit konstant i flera år (figur 1 sid 3). Det ökade fakultetsanslagen för forskning har helt gått åt till att betala ökade kostnander för lokaler (exempelvis djurhus) och universitetsgemensamma projekt. Ytterligare besparingar kan bara ske gradvis för att undvika alltför stora omsvängningar som riskerar att öka osäkerhet och förtroende i verksamheten, samt flykt av för grundutbildningen nödvändiga lärare till andra arbetsgivare. Det är därför osannolikt att fakulteten har möjlighet att implementera alla de sannolikt helt nödvändiga föreslagna åtgärderna under perioden inom befintligt budgetutrymme. Prioritering av föreslagna åtgärder kommer därför att behöva göras. Satsningar inom forskarutbildningen för att förbättra rekrytering av doktorander och höja kvaliteten på forskarutbildningen är högprioriterade. Detta förväntas kunna genomföras med egen kraft genom vissa omfördelningar tillsammans med en mindre andel nya medel. De förväntade kostnadskrävande posterna är den planerade utvidgningen och breddningen av forskaraspirantverksamheten för grundutbildningsstudenter, etablerandet av interna temamiljöer för doktorander samt införandet av obligatorisk kurs i att skriva ansökningar. 13

14 Temabaserade miljöer för doktorander kan med tiden och beroende på aktivitet, omfattning och engagemang medföra extra kostnader. Vad gäller pilotprojekt för ett system med samordnad antagning (sk predoc) förväntas delfinansiering komma från central nivå. De föreslagna strategierna/insatserna riktade mot ökad attraktions- och konkurrenskraft och rekrytering och bibehållande av särskilt meriterade lärare/forskare samt en nödvändig rejäl expansion av attraktiva karriäranställninger är däremot betydligt mer kostsamma. Även med betydande omfördelningar av forskningsmedel inom nuvarande budgetutrymme med framtida kända inkomster är möjligheterna att utföra de föreslagna satsningarna i den omfattning som kommer att krävas för att ge en gynnsam långsiktig effekt ytterst liten. Fakulteten kommer därför att i första hand prioritera rekryterings- och karriäranställninger, men till en lägre nivå än vad som egentligen krävs för att säkerställa framtida konkurrenskraft. Vidare kommer det att satsas på enstaka anställningar med forskningspaket (oftast i syfte att behålla en framgångsrik forskare som erbjudits attraktiv anställning vid annat lärosäte) och enstaka externa strategiska rekryteringar. System för sabbatical samt kompletteringsfinansiering till särskilt framgångsrika forskare kommer endast att kunna införas stegvis i mycket långsam takt genom omfördelning inom gällande budgetutrymme. En samordning av unversitetstyrelsens, rektors och fakultetens framtidssatsningar skulle däremot kunna möjliggöra att merparten av de prioriterade åtgärderna skulle kunna genomföras i det tempo som krävs för att den medicinska fakulteten även i fortsättningen ska klara sig i en allt hårdare konkurrens. Utan framgångsrik medicinsk forskning vid Umeå universitet förlorar våra grundutbildningar sin trovärdighet och möjligheten att i framtiden rekrytera tillräckligt kompetenta lärare och forskare försvinner. Eftersom betydande delar av universitetets centrala verksamheter betals via beskattning av fakultetens forskningsanslag får minskad medicinsk forskning effekter på universitetet i stort. 14

15 1. Övergripande mål Långsiktighet möjliggör högt risktagande Delmål Fakulteten har infört tydliga och internationellt konkurrens- kraftiga karriärvägar, inkluderande resursstabila tenure tracks Analys Givet framtida svårigheter att rekrytera till läraranställninger för att möta stora pensionsavgångar och en ökande nationell konkurrens, kommer medicinska fakulteten särskilt att behöva satsa på unga forskningsledare. Det handlar både om att externrekrytera lovande individer tidigt i deras karriär, och att stimulera egna unga forskare att utvecklas till forskargruppsledare med nationell och internationell framgång. Under tiden då arbete pågick med ny anställningsordning, som gjordes i samband med autonomireformens införande, utlystes inga rekryterings- och karriäranställninger på fakulteten. Nu när reglerna klarnat och förutsättningar finns är utlysning av rekryterings- och karriäranställninger högprioriterat, särskilt med konstruktioner som är unika för den medicinska fakultetens behov. I nuläget finns det behov av både forskarassistentanställninger, (rekryteringsanställninger) och biträdande lektorat (tenure track). De senare kommer att kräva en mer omfattande men dock nödvändig bemanningsplanering. Fakultetens långsiktiga mål är därför att majoriteten av anställningar på karriärutvecklingsnivå ska utgöras av biträdande lektorat och att de ska vara så pass attraktiva att de lockar de bästa yngre forskar- /lärarbegåvningarna nationellt och internationellt. För att få dynamik i ett sådant system är det ytterst viktigt att det utvecklas ett fungerande system med tydliga kriterier för befordran (tenure) och även avveckling i de fall personen inte uppfyller ställda krav. Under de kommande åren kommer fakulteten även utlysa tidsbegränsade anställningar i form av Forskarassistent, så kallade rekryteringsanställningar. Alla karriär- och rekryteringsanställningarna som utlyses av fakulteten centralt kommer att kopplas till viss forskningsstödjande basresurs så att de blir attraktiva och lockar de bästa sökande. Innan autonomireformen och innan den nya anställningsordningen fastställdes utlyste fakulteten centralt årligen rekryteringsanställninger i form av i medeltal två 4- åriga forskarassistentanställningar och två 3-åriga anställningar som 50% klinisk assistent. Från och med 2011 utdelades ett mindre startbidrag (250 kkr) som kringresurs för att öka möjligheterna att etablera egen forskning. Anställningarna bemannades i huvudsak med interna kandidater, andelen externa sökande var låg. Utfallet av satsningen, i resultat av självständiga forskare med egen forskargrupp och egna projektanslag erhållna i nationell/internationell konkurrens, har varit låg. Av de 6 fakultetsfinansierade forskarassistenter som anställdes mellan har 2 st lyckats konkurrera om externa projektanslag. Bilden är lite ljusare för dem som erhöll en anställning som forskarassistent finansierad av Vetenskapsrådet, där 3 av 4 idag är självständiga gruppledare med egna anslag. Dessa personer hade något bättre förutsättningar, ofta med tillhörande årligt projektanslag från externa finansiärer och ett startanslag på 500 kkr från fakulteten. För att ge bra förutsättningar för yngre forskare är det nödvändigt med ett långsiktigt stöd i form av resurspaket. Stabila resurser ger forskarna möjlighet att etablera egen

16 forskning och även våga tänka mer långsiktigt och satsa på mer riskfylld banbrytande forskning. Tillhörande resurspaket förväntas även öka attraktionskraften och därmed antalet kompetenta externa och interna sökande till fakultetens rekryterings- och karriäranställninganställningar. Strategier Utveckla attraktiva rekryterings- och karriäranställninganställningar med tillhörande resurspaket för rekrytering av unga lovande forskare/lärare. Anställningarna kan vara i form av forskarassistentanställninganställningar, biträdande lektorat, samt biträdande lektorat kombinerat med klinisk tjänstgöring inklusive specialiseringstjänstgöring. Förslag: Resurspaketen innefattar ett startbidrag på 500 kkr, driftbidrag på 250 kkr per år under 4 år, samt ett bidrag till doktorand alternativt postdoc i form av samfinansierat studiestöd. Beräknad kostnad: totalt 4-6 miljoner per anställninganställning beroende på anställningskategori. Årskostnad för utlysning av två anställningar per år blir strax över 3 miljoner de första fyra åren, därefter 1 miljon per år i ytterligare två år + 0,5 miljoner per år i de fall att två av fyra anställningar är biträdande lektorat kombinerat med ST för en läkare och en tandläkare. Utveckla tydliga och transparenta kriterier för befordran. Utvärderingskriterier Uppföljning 2015 Under förutsättning av en riktad satsning från universitetsstyrelsen har fakulteten utlyst och tillsatt (några eventuellt under tillsättning): 6 st fakultetsfinansierade resursstarka karriäranställninganställningar (innefattande rekryterings- och karriäranställninganställningar finansierade helt av fakultet och samfinansierade fakultet/institution). 6 st nationellt unika karriäranställninganställningar (biträdande lektorat) för kliniskt verksamma forskare där forskning och klinisk utbildning/verksamhet kombineras (innefattande rekryterings- och karriäranställninganställningar finansierade helt av fakultet och samfinansierade fakultet/institution). Inom befintligt budgetutrymme kan utlysning av 4 rekryterings- och/eller karriäranställningaranställning garanteras. Långsiktig uppföljning Fler yngre forskare lyckas etablera konkurrenskraftiga forskargrupper.

17 Delmål M Fakulteten har utvecklat ett system för högre lärarbefattningar (lektorat och professurer) med ekonomiskt stabila och långsiktigt goda förutsättningar där anställningarna innehåller en dynamisk blandning av forskning och utbildning som främjar kvalitet Analys Fakulteten betalar idag största delen av lönen för lektorer och professorer via ramanslag i form av schabloniserade fördelningsnycklar (GU+FO). Schablonerna delas ut till institutionerna baserat på antalet fakultetslärare vid institutionen. Till fakultetslärare räknas de anställningar som efter grundutbildnings- eller forskningsbehov beslutats av fakultetsnämnden. Anställningar tillsatta efter grundutbildningsbehov dominerar. Prefekten fördelar därefter arbetsuppgifter till respektive lärare baserat på lärarnas relativa aktivitet inom utbildning och forskning. Utöver ramanslag erhåller institutionerna extra GU-medel baserat på grundutbildningspoäng som ofta används för att finansiera ytterligare lärare, så kallade institutionsanställda lärare. Ytterligare forskningsmedel till institutionerna fördelas som resultatpremie, examinationspremie för doktorander, samt bidrag för hyra till institutioner utanför ALF-TUA systemet. Förutom vissa undantag används de aktivitetsrelaterade intäkterna till att få full lönetäckning på institutionens anställda istället för forskningsstrategiska satsningar. Sammantaget räcker institutionernas totala intäkter till de anställda lärarnas löner och basal service, men i regel inte till några särskilda satsningar. Andelen lärare som finansieras med externa medel är låg (faktaruta 1) och finns till största delen inom områden med stora externa ramanslag. Eftersom fakulteten har begränsade fria forskningsresurser finns idag inget utrymme för att exempelvis utveckla anställningar som är attraktiva för framgångsrika forskare. Sådana anställningspaket är av stor vikt för att kunna attrahera duktiga externa sökande och för att öka möjligheten att behålla vissa forskare som i annat fall riskerar att rekryteras till andra lärosäten. Andra universitet med god forskningstillväxt ger bättre villkor för utvalda en linje som även vi bör välja. För att åstadkomma detta är det därför nödvändigt att ändra dagens fördelningssystem. Anställningar 2012 (varav externfinasierade, fakultetsfinansierade) Kategori tot ext fak Doktorander: 153 (66) (87) Postdoc: 47 (33) (14) 1:e forskningsingenjörer: 73 (54) (19) Forskare: 21 (14) (7) Forskarassistenter: 21 (8) (13) Biträdande lektorat: 0 (0) (0) Biträdande lektorat komb: 0 (0) (0) Lektorer: 107 (7) (100) Lektorer komb: 58 (4) (54) Professorer: 71 (2) (69) Professorer komb: 62 (3) (59) Faktaruta 1. Fakultets- och externfinansierade anställningar 2012

18 Strategier Implementera ett nytt fördelningssystem med målet att: - med ändamålsanslag helt finansiera lönen för fakultetens för grundutbildning och forskning fast anställda lektorer och professorer. - externa forskningsmedel ska användas för tidsbegränsade anställningar, såsom postdoc och forskarassistenter. - biträdande lektorat finansieras i betydande del av ändamålsanlag. Utveckla ett finansierings och arbetsfördelningssystem för lärare som medger flexibilitet gällande andel forskning respektive utbildning i anställningen. Bastilldelning av forskningsfinansiering och forskningstid där andelen forskning ökar efter forskningsaktivitet (förslagsvis mätt som egna projektanslag erhållna i nationell konkurrens och publikationsaktivitet). Inskärpa prefektens ansvar för att åstadkomma högsta effektivitet i nyttjandet av institutionens GU- och FO-resurs. För särskilt framgångsrika fast anställda lärare (även nyrekrytering) utveckla sökbara paket där man under en tidsperiod får fokusera på forskning och även erhålla viss basfinansiering. Förslag: utlysning av femåriga paket med upp till 80% forskning och basresurs på kkr per år (storlek beroende på forskningsområde). Utvärdering efter fem år med möjlighet till förlängning med ytterligare fem år med liknande eller visst modifierade villkor. Grundutbildningsresurs utgår till institutionen 0-50% beroende på anställningstyp. Utvärderingskriterier Uppföljning 2015 En större andel av fakultetens fast anställda lärares löner finansieras helt av ändamålsanslag. Andelen av ändamålsanslaget för forskning som fördelas utifrån forskningsaktivitet har ökat. Under förutsättning av en riktad satsning från universitetsstyrelsen har fakulteten utlyst och tillsatt (några eventuellt under tillsättning): 6 stycken tidsbegränsade forskarpaket med hög andel forskning och viss basfinansiering. Inom befintligt budgetutrymme klarar fakulteten att tillsätta 2-3 st av ovan nämnda forskarpaket.

19 Kreativa miljöer stimulerar till dynamiska möten Delmål Fakulteten har utvecklat interaktiva fokusmiljöer för att befrämja gränsöverskridande möten mellan forskare/lärare, forskarstuderande, studenter och externa samverkansparter samt för att underlätta ny pedagogik Analys Fakulteten ser behov av två olika slags interaktiva fokusmiljöer för att befrämja gränsöverskridande möten samt för att underlätta implementering av ny pedagogik. En av de två prioriterade fokusmiljöerna är utvecklingen av ett gemensamt Kliniskt träningscentrum (KTC) för studenter vid samtliga vårdutbildningar vid fakulteten. En av tankarna med KTC är att stimulera samarbete med ny teknik och möjlighet till samverkan både internt och externt. En central fråga inom de flesta utbildningar vid Medicinska fakulteten är om studenterna uppnår de kliniska färdigheter som studenterna förväntas ha då de lämnar utbildningarna. En förutsättning för att kunna bedriva systematisk praktisk färdighetsträning och att dessutom kunna erbjuda studenterna möjlighet att repetera praktiska moment är att det finns tillgång till ett KTC vid fakulteten. Det är närmast en självklarhet att konstatera att man inte blir en expertutövare av praktisk kunskap utan att först lägga en bra grund och sedan systematiskt träna med återkommande feedback och coachning. Lärandemålet formulerat som ett slutmål för den som examineras behöver brytas ned till olika delmål (färdighetsnivåer) på olika kurser. En strimma med praktisk undervisning i simulatormiljö kan utgöra ett komplement till den traditionella kombinationen av teoretisk undervisning och klinisk tjänstgöring/ verksamhetsförlagd utbildning. Systematisk träning i att handlägga olika typer av akuta sjukdomsfall med sviktande vitalfunktioner bör ske parallellt genom kurserna genom hela den kliniska utbildningen. Den andra prioriterade fokusmiljön är en ny miljö som ska skapas vid medicinska fakulteten. Fakultetens utbildningar är spridda över stora delar av campusområdet och det finns ett behov av en miljö där studenter, lärare/forskare, forskarstuderande och administratörer kan mötas för att utveckla samarbete inom utbildning och forskning. En interaktiv fokusmiljö skulle förenkla och möjliggöra ett utökat samarbete både inom och mellan utbildningarna men också på ett naturligt sätt koppla samman forskning och utbildning. Även externa samverkansparter exempelvis landsting är viktiga att involvera i planering och genomförande av dessa miljöer. Fakulteten behöver samla in mer kunskap kring interaktiva fokusmiljöer för att på ett optimalt sätt kunna nyttja modern teknik och bygga upp miljöerna på ett optimalt sätt.

20 Strategier En arbetsgrupp utses som får i uppdrag att samla in mer kunskap kring interaktiva fokusmiljöer och dessas möjligheter att på ett optimalt sätt kunna nyttja modern teknik och ge förslag på hur sådana satsningar bäst kan gynna utbildning och forskning vid fakulteten. En arbetsgrupp är tillsatt som planerar för utveckling av de två identifierade kreativa fokusmiljöerna vid medicinska fakulteten: Klinisk träningscentrum - se över möjligheten att vidareutveckla befintligt KTC till att omfatta fler utbildningar inom fakulteten parallellt med utveckling av ett nytt gemensamt centrum, samt en ny fokusmiljö med fokus på samverkan mellan utbildning och forskning. Fortlöpande diskussioner med Forskningsnämnden angående utformningen av fakultetens kreativa fokusmiljöer Påbörja diskussioner med lokalförsörjningsenheten vid Umeå universitet och lokalkommittén för att finna bästa möjliga lokal för ny interaktiv fokusmiljö i närheten av Medicinska biblioteket. Uppföljningskriterier Fakulteten har skapat två interaktiva fokusmiljöer: KTC fungerar som en gemensam träningsmiljö och är en arena för studenter från olika program att träna samarbete under handledning samt att examination sker gränsöverskridande mellan program. En fokusmiljö är skapad där tvärprofessionella möten sker mellan forskare/lärare, forskarstuderande, studenter och externa samverkansparter. Flertalet utbildningar har implementerat ytterligare kursmoment som innehåller interaktiva inslag.

21 Samverkan skapar utveckling och stärker kvalitet Delmål Fakulteten har utvecklat ett system som möjliggör och premierar mobilitet och samverkan mellan universitetet och andra offentliga och privata aktörer Analys Inom forskningen agerar våra forskare på den internationella arenan genom fruktbara samarbeten och stimulerande konkurrens. Forskning och utbildning på alla nivåer behöver utbyten och influenser från andra lärosäten/miljöer för att utvecklas. Det är mer regel än undantag att landets mest framgångsrika forskare har etablerade kontakter och nätverk med andra framgångsrika forskare i världen. Fakulteten ser det därför som viktigt att nätverksbyggande, speciellt på den internationella arenan, är en naturlig del i forskningen som utförs vid fakulteten. Det var tidigare vanligt att lärare i perioder vistades vid andra lärosäten, ofta i forskningssyfte, så kallade sabbaticals. Detta främjade forskningen i form av tillgång till andra tekniker, nya influenser, kompetensökning, och större kritisk massa. En minst lika viktig effekt var att även doktoranderna tidigt i sin utbildning exponerades för internationella forskningsmiljöer, genom besök hos handledare på sabbatical, eller egna forskningsvistelser vid det lärosätet. Fakulteten har idag en ytterst låg andel lärare/forskare som tillbringar forskningstid vid andra lärosäten (faktaruta 2). Även på doktorandnivå är graden av forskningsvistelser vid andra lärosäten låg. Minskad exponering för och interaktion med internationella forskningsmiljöer är en trolig orsak till att vi idag ser att en relativt låg andel av de som disputerar vid fakulteten fortsätter sin karriär med att göra en internationell postdoc (faktaruta 2). Andelen ansökningar om medel för internationell postdoc från till exempel VR och CF är oroväckande låg (faktaruta nedan). En annan orsak är att internationell postdoc inte är tydligt meriterande vid tillsättning av karriäranställninger. För personer med ambitionen att i framtiden kombinera forskning med klinisk verksamhet kan det vara säkrare karriärmässigt att vara kvar för att påbörja ST-utbildning eller utveckla klinisk kompetens istället för att ge sig iväg på en postdoc i några år. För läkare är det idag till och med en lönemässig nackdel för de som genomfört en postdoc innan de påbörjar sin ST-utbildning då de erhåller lägre lön än andra som istället jobbat i vården. Även i kategorin med annan grundutbildning och ambition att utveckla en akademisk forskarkarriär är andelen som väljer att göra en internationell postdoc låg. Här finns det idag större möjlighet än tidigare att hänga kvar i systemet genom att erhålla så kallade lokala postdocanställninganställningar i och med införandet av den anställningskategorin. De som stannar i sin gamla miljö missar möjligheten till nya influenser och får därför betydligt sämre förutsättningar att utvecklas till framgångsrika gruppledare. Fakulteten har lång erfarenhet av samverkan med Västerbottens läns landsting (VLL) och numera även med regionlandstingen både gällande utbildning och forskning. Personer som