Bilaga: Artikelöversikt
|
|
- Johan Lind
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Lippert- Grüner M, Wedekind C, Ernestus R- I, Klung N, Tyskland (21). Early Rehabilitative concept in therapy of the comatose brain injured patient. Oh H, Seo W, Korea (22). Sensory stimulation program to improve recovery in comatose patients. Utvärdera förändringar av vegetativa parametrar och beteendeförändringar efter en svår hjärnskada under Multimodal-Early- Onset-Stimulation (MEOS), sinnestimulering. I tidig rehabilitering. Bedöma om positiva förändringar i medvetande nivå efter tillämpning av ett individ anpassat sinnesstimuleringsprog ram överstiger naturlig återhämtning. ABAdesign. B= Intervention singel experimental group interrupted time series design. 16 manliga patienter med svår hjärnskada. Koma i minst 48 tim, GCS<8. Vegetativt stabila. Fem manliga patienter, hjärnskadade inom de senaste 3 månaderna. GCS mellan Patienterna var över 18 år. Hade ej haft någon hjärnskada tidigare. Bortfall= två patienter. Sammanlagt ingick fem patienter i studien. Kontrollerad sinnesstimulering, MEOS. Stimuli 2 gånger per dag, á 1 timme. Studien utfördes på en neurointensivavdelning. Sinnesstimulering startade i genomsnitt 22 dagar efter hjärnskadan. Auditiv stimulering: Familjära samtal, högläsning av litteratur, musik. Visuell stimulering: Variation av ljus Olfaktorisk stimulering: Familjära lukter. Gustatorisk stimulering: Smaksensationer placerade på tungan. Taktil stimulering: Massage, kyla/ värme. Motorisk stimulering: Förändring av kroppslägen. Registrering av vegetativa parametrar med EEG*, EKG*, EMG*. Beteendeförändringar registreras med KRS*. MEOS avslutades när GCS>9 var uppnått (medelvärde 9,8 dagar). Utvärdering efter 2 år. Individ anpassat sinnesstimuleringsprogram. Stimuli vara valda utifrån patientens tidigare preferenser. Interventionen pågick i två omgångar. Först baseline i 4 v. Därefter intervention i 4 veckor, 2 gånger/dag, 5 gånger/vecka. Sedan en 4 veckors period utan intervention. Direkt efter den ytterligare 4 veckors intervention. Studien utfördes på en kirurgisk intensivvårdsavdelning. Auditiv stimuli: Musik, handklappning, stämgaffel, ringande klocka. Visuellt stimuli: Bilder med färgat papper/ ljuspenna, porträtt av familjen. Olfaktoriskt stimuli: Luktsensationer med parfym, vinäger, apelsin/ citron. Gustatoriskt stimuli: Smaksensationer med surt, salt, sött, stark. Taktilt stimuli: Vidröring, temperatur, smärt stimuli. Motoriskt stimuli: Rörelser av kroppen. Medvetandet bedömdes med GCS dagligen i 32 veckor under alla faser med eller utan intervention. Positiva beteendeförändringar sågs hos patienter med GCS: 5-7, framförallt vid taktil och auditiv stimuli. Responsen visade sig i mimiska-, huvud- och ögonrörelser. Betydande förändringar av två vegetativa paramentrarhjärtrymt och andning, i form av ökad andning och hjärtfrekvens. Detta skedde framförallt vid taktil stimulering. Efter 2 år var någon patient kvar i ett vegetativt tillstånd, ett stort antal hade förbättrats avsevärt och några hade gått tillbaka till arbete. En statistiskt signifikant förbättring av medvetandet sågs 2 veckor efter påbörjad intervention. Denna effekt ökade stegvis och bibehölls i 3-4 veckor (p<0,05). Medvetandenivån började dock minska 2 veckor efter avslutad intervention och minskade stegvis tills den andra interventionsfasen startade. I början av den andra interventionsfasen bibehölls medvetande nivån på en låg nivå men en signifikant ökning igen efter 2 veckors intervention (p<0,05). Denna ökning fortsatte även efter avslutad intervention. Studien indikerar på att sinnesstimulering ska baseras på ingående observationer av beteendeförändringar. Vid djup koma bör registrering av vegetativa parametrar involveras. Preliminärt stödjer studien hypotesen att brist på extern stimulering är ogynnsamt för patienter i koma. Resultatet på studien tyder på att ett sinnesstimuleringsprogram bör tillämpas i mer än 1 månad för att uppnå en varaktig effekt på medvetandenivån och att minst 2 veckors intervention krävs för någon betydande effekt. Positiva förändringar av medvetandenivån vid tillämpning av individanpassat sinnesstimuleringspro gram överstiger naturlig återhämtning. Studiens urval kan vara för litet för att dra några generaliserbara slutsatser. Hög
2 Land/ Titel Davis A E, Gimenez A, USA (23). Cognitivebehavioral recovery in comatose patients following auditory sensory stimulation Naudé K, Hughes M, England (24). Considerations for the use of assistive technology in patients with impaired states of consciousness. Watson MJ et al, England (25). Assessing a minimally responsive brain injured person. Bedöma effekten av ett strukturerat auditivt sensoriskt stimuleringsprogram. Demonstrera några interventioner för patienter i ett medvetandesänkt tillstånd med fokus på assisterande teknik. Behandlingen utgår från SMART* Ett multimodalt sensoriskt behandlingsprogram. Identifiera patientens förmåga till fortsatt förbättring. Kvasiexperimentell studie med en interventionsgrupp och kontrollgrupp Singel Case. Singel Case 12 manliga patienter med en svår traumatisk hjärnskada. GCS: 8 eller mindre. RLA poäng mellan 1-3. Interventionsgrupp, n= 9. Kontrollgrupp, n= 3. Patient med sänkt vakenhet. GCS:3. Patient med sänkt vakenhet. GCS: 10. Strukturerad auditiv stimulering inleddes 3 dagar efter skadan och pågick i 7 dagar. 5-8 sessioner/ dag. Alla patienter fick liknande behandling. Varje session varade i 5-15 min. Studien utfördes på sjukhuset. Stimuli: Musik, klockor, handklappningar, radio och Tv. Familjens och vänners röster. Följa enkla och komplexa uppmaningar. Interventions- och kontrollgruppen bedömdes genom att jämföra GCS, SSAM*, RLA*, DRS*. Även vegetativa parametrar bedömdes. Interventionsgruppen fick även sedvanlig rehabilitering som kontrollgruppen. Studien utfördes på sjukhuset. Dag :. Initialt, sensorisk stimulering genom auditivt/ visuellt stimuli. Auditivt stimuli: Favorit musik, röst på familjemedlemmar och välkänd behandlare Visuellt stimuli: Familjära stimuli; foto på rallybilar, verktyg och familjen. Dag 160: Började visa respons på auditivt/visuellt stimuli. Fokusering av blicken mellan olika visuella stimuli. Introduktion med enkla verbala uppmaningar; höj ögonbrynen och rör på fingret. Facilitering av olika huvud-, finger- och tummrörelser. Dag 210: Olika touchkontakter introducerades för att ge möjlighet till träning av orsak-verkan sambandet genom att motoriskt styra touchkontakterna med finger, tumme och huvud till att spela musik. Dag 240:God handkontroll resulterade i användning av en enkel touchkontakt kopplat till att sätta på/av radio. Data introducerades och gav möjlighet till fortsatt träning av orsakverkan sambandet genom att använda en touchkontakt vid t ex dataspel och digitala foton av familjen. Dag 250, touchkontakt monterades på patientens säng. Varje gång patienten touchade den med handen spelades musik. Musiken valdes efter intervju med anhöriga. Studien varade i 120 dagar, utfördes på sjukhuset. Patienten hade touchkontakten monterade på sängen dagligen. Varje session började med att patientens högra hand fördes till touchkontakten flera gånger, av vårdpersonalen, för att göra patienten medveten om den. Ingen behandlare närvarade övrig tid under dagen. Registrering skedde automatiskt varje gång patienten touchade kontakten och lästes av 1 gång/vecka. En positiv återhämtning av medvetandet (GCS, p- 0,278), kognitiva förmåga (RLA) och en statistiskt signifikant förändring vid auditiv stimulering (SSAM) (p<0,015) samt av nivån på handikapp (DRS) (p<0,005) för interventionsgruppen jämfört med kontrollgruppen. Cirkulation och hjärnans dynamiska status påverkades ej av auditiv sinnesstimulering. Auditiv och visuell stimulering var lyckad och dag 240 i behandlingen kunde patienten själv aktivera en radio genom att använda en touchkontakt med handen. Ingen eller mycket lite positiv förmåga till förbättring för patienten att interagera med omgivningen. Trots god fysisk funktion i höger arm/hand hade patienten ej kapacitet att lära sig hantera touchkontakten. Tidig och upprepande exponering av sinnesstimulering via hörseln kan främja medvetandet hos patienter med en svår hjärnskada. Studien saknar dock ett större urval för att kunna dra några generella slutsatser. Studien demonstrerar användandet av assisterande teknik. Hur noggrann användning av denna teknik kan leda till en ökad medvetenhet av patienter i ett minimalt responsivt tillstånd. I denna studie hade patienten ingen förmåga till fortsatt förbättring. Hög måttligt Låg Låg
3 Land/Titel (26). Learning in Post- coma Persons with Profound Multiple Disabilities: Two Case Evaluations. (27). Promoting Engagement, Requests and Choice by a Man with Post- Coma Pervasive Motor Impairment and Minimally Conscious State through a Technology- Based Program. Bedöma tecken på inlärning hos två Främja en patientens engagemang, önskemål och val med lärandeprinciper och assisterande teknologi. 1. Att kunna aktivera visuell stimulering med tummen. 2. Att kunna påkalla uppmärksamhet, verbalt till mamma eller syster. ABABCBdesign. C= Kontrollfas. Slumpmässigt stimuli. ABABNB design startade studien med men övergick till olika kombinationer av intervention mellan tummoch röstrespons för att utvärdera patientens egna val. B=Intervention. N=Kontrollfas. C1 och C2=Tummoch röstrespons. Två patienter i ett vegetativt En patient, man i ett minimalt responsivt tillstånd. CRS*: 11. En session varade i 5 min för en av patienterna och 10 min för den andra patienten, 3-6 gånger/dag. Studien startade i ett senare skede i rehabiliteringen och utfördes i hemmen. Patienterna satt i rullstol. Stimuli valdes efter intervju med anhöriga och testade på patienterna innan studien. Stimuli: Familjära röster/ berättelser, sånger och musik. 1:a patienten gav respons genom en enkel ögonblinkning. 2:a personen gav respons genom en dubbel ögonblinkning. Sensor monterad på glasögonen registrerade ögonblinkningen och kopplades sedan automatiskt till ett valt stimuli 3-5 sessioner/dag, minuter/gång. Studien startade i ett senare skede av rehabiliteringen, utfördes i hemmet och patienten satt i rullstol under studien. Stimuli var valda utifrån intervju med anhöriga. Intervention. Tummrörelser registrerades när tummen rörde pekfingret på samma hand genom en sensor placerad på pekfingret. Röstresponsens registrerades på ljud under 60 db. En ljudsensor användes för att registrera ljud från patienten. Responsen registrerades till ett elektriskt kontroll system och var kopplat till ett valt stimuli. Stimuli för tummen= Filmsekvenser av tidigare sedda musikaliska evenemang. Påkalla uppmärksamhet kortare än 1,5 sek= Syster kom med dryck, kaka eller choklad. Påkalla uppmärksamhet längre än 1,5 sekund= Mamma kom med dryck, kaka eller choklad. än i fas A och C. Indikerar tydliga tecken på inlärning hos båda patienterna (p<0,01). Tummrespons: B och A eller N var signifikant. Påkalla uppmärksamhet: A och B var signifikant. Skillnaden mellan tummröstrespons: C1 och C 2 var signifikant (p<0,01). Resultatet av studien visade att patienten lärde sig att rikta responsen till utvalda stimuli. Den visade också evidens för att patienten kunde göra målmedvetna val Lärande principer i kombination med anpassande teknik och positiv stimulans kan med fördel användas vid bedömning och behandling av omfattande bortfallssymtom. Ett rehabiliteringsprogram skulle kunna utformas för patienten i studien för att vidareutveckla hans rehabilitering och möjligtvis öka livskvalitet. - Forskning skulle kunna utvidgas till liknande fall för att bestämma generaliserbarheten av studiens resultat. - Ytterligare respons från patienten i kombination med assisterande teknologi skulle kunna bedömas för att utöka vidden av intervention och diagnostiska möjligheter tillgängliga för
4 (28). Tecken på inlärning för patienter i ett vegetativt omfattande kan modifiera den diagnostiserade nivån och bevisa nytt hopp. I denna studie är tre patienter exploaterade av stimuli för att söka efter sådana tecken på inlärning. A learning assessment procedure to reevaluate three persons with a diagnosis of post-coma vegetative state motor impairment. ABABCB design. B= Intervention C= Kontrollfas. Stimuli presenterat slumpmässigt Tre patienter i ett post-coma vegetativt Sessioner 3-6 ggr/dag. Sessioner mellan 5-10 min beroende på patienternas möjlighet till delaktighet. Sammanlagt 125 sessioner. Studien startade i ett senare skede av rehabiliteringen och utfördes i hemmen. Två av patienter satt i rullstol och en låg i sängen under studien. 1:a patienten: Respons med en enkel ögonblinkning. 2:a och 3:e patienten: Respons med en dubbel ögonblinkning. Glasögonen med sensorer avläste ögonblinkningarna som var kopplat till ett valt stimuli. Stimulit bestämdes i samråd med anhöriga och var testade på patienterna innan studien. Patient 1: Sånger, musik, röster från familjemedlemmar. Patient 2-3: Musik ur musikaler/opera. Samtal om familjära berättelser/bekanta. Engagerande och uppmuntrande samtal. än fas A och C för alla patienterna. Indikerar tydliga tecken på inlärning (p<0,01). Resultatet på studien kan ha viktig slutsats för att (a) ändra patienternas diagnostiska nivå och erbjuda dem nya behandlingsmöjligheter (b) inkludera lärandeprinciper för personer i ett postcoma vegetativt med omfattande Lancino G E et al, Italien (29). Technologybased intervention options for persons with minimally conscious state motor disabilities. Studie 1. 1 a: Kunna påverka ögonblinkning kopplat till en touchkontakt. 1:b Påverka huvudrörelser kopplat till en touchkontakt. Påverka social kontakt genom att använda rörelsen i handen för att styra ett kommunikationshjälp medel- VOCA*. Studie 2 2 a: Kunna påverka två stimuli från huvud- och fot rörelser kopplat till en touchkontakt. 2:b: Påverka två stimuli av sociala kontakter med två VOCA anordningar genom att röra arm eller fot. Kvasiexperimentell En patient- ABAB design. Tre patienter- Multiple probe design across responses, ABAB1. Studie 1 b-2b. B1= Intervention två stimuli omväxlande eller två stimuli samtidigt. Fyra patienter i ett minimalt responsivt Behandlingen varade i 5 minuter, 3-12 ggr/dag beroende på patienternas möjlighet till delaktighet. Studien startade i ett senare skede av rehabiliteringen. Stimuli var valda utifrån intervju med anhöriga och testade på patienterna innan studien. Sammanlagt 71 sessioner. En signal från patientens respons skickades till ett kontrollsystem som aktiverade ett valt stimuli. Patienterna satt i rullstol under studien. 1:a En dubbel ögonblinkning: Musik i 6 sek. 1:b Tryck på touchkontakt med huvudrörelser: Komiska sketcher i 8 sek. Tryck på VOCA kontakt med handen: Påkalla uppmärksamhet för att få hjälp med att titta på familjära foton, tidningar eller film i sek. 2:a Tryck på touchkontakt med huvudrörelser: Film eller komisk video i 20 sek. Tryck på touchkontak med foten: Hör sekvens av patientens anhöriga i 20 sek. 2:b VOCA kontak: Påkalla uppmärksamhet av vårdpersonal: Rörelser av kroppen och samtal i 20 sek. VOCA kontakt: Påkalla uppmärksamhet av anhöriga- Familjära historier, foton, sång, och musik i 20 sek. Alla patienter hade en signifikant ökning av nivån på respons i fas B jämfört med fas A (p<0,01). Intervention strategier baserat på inlärningsprinciper och assisterande teknik kan möjliggöra för patienter i ett minimalt responsivt tillstånd och med stora att kunna påverka omgivningen och sociala kontakter
5 al, Italien (30). A technologyassisted learning setup as assessment supplement for three persons with a diagnosis of post-coma vegetative state motor impairment. Syfte med studien är att söka efter tecken på inlärning hos patienter i ett vegetativt tillstånd och ABABCBdesign. C= Kontrollfas.Slumpmässigt stimuli. Tre patienter i ett vegetativt omfattande Sessioner 5-10 ggr/dag beroende på patienternas möjlighet till delaktighet. En session varade i 5 min. Sammanlagt 118 sessioner. Studien startade i ett senare skede av rehabiliteringen. Stimuli bestämdes i samråd med anhöriga och var testade på patienterna innan studien. Två av patienterna satt i rullstol och en låg i sängen under studien. 1: a patienten: Respons genom att knyta handens fingrar mot en touchkontakt i handen. 2: a patienten: Respons med dubbel ögonblinkning. 3:e patienten: Respons med enkel ögonblinkning. Glasögonen med sensor registrerade ögonblinkningen som sedan automatiskt var kopplat till ett valt stimuli. Stimuli: Familjens röster och berättelser. Visuella bilder och ljus. Sånger och musik. än i fas A och C för två av tre patienter (p<0,01). Indikerar tydliga tecken på inlärning. Tecken på inlärning kan vara en hjälp vid diagnostisering av patienter i vegetativt involvera delaktighet i ett rehabiliterande perspektiv. * SMART: Sensory Modality Assessment and Rehabilitation Technique. CRS: Coma Recovery Scale. Voca: Voice Output Communication. EEG: Elektroencefalografi. EKG: Elektrocardiografi. EMG: Elektromyografi. KRS: Koma Remisson Scale. SSAM: Sensory Stimulation Assessment Measure. RLA: Ranchos Los Amigos Level of Cognitive Functional Scale. DRS: Disability Rating Scale.
Örebro Universitet Hälsoakademin Arbetsterapi Nivå C Vårterminen 2010
Örebro Universitet Hälsoakademin Arbetsterapi Nivå C Vårterminen 2010 Behandlingsmetoder och dess effekter för vuxna personer med traumatisk hjärnskada i ett vegetativt eller minimalt responsivt tillstånd
Perception och grav språkstörning Konferens Uppsala 2015-09-16. Annika Flenninger
Perception och grav språkstörning Konferens Uppsala 2015-09-16 Perception (bearbetning och tolkning) Sinnesintrycken måste bearbetas, tolkas och integreras för att kunna användas (sensorisk integration-kognition):
Skalltrauma på barn. Johanna Räntfors Drottning Silvias Barn & Ungdomssjukhus
Skalltrauma på barn Johanna Räntfors Larm skallskada på väg till akuten 2 Akut Trauma 13- årig pojke på cykel Påkörd av bil Bilen kört ca 50 km/h 3 Vid larm vilka frågor? 4 Akutrummet 5 Viktig information
ILLNESS MANAGEMENT & RECOVERY (IMR)
ILLNESS MANAGEMENT & RECOVERY (IMR) Rickard Färdig, psykolog, PhD Institutionen för Neurovetenskap, Uppsala Universitet PsykosR - Nationellt kvalitetsregister för psykossjukdomar rickard.fardig@neuro.uu.se
Vardagsteknik i hem och samhälle. en möjlighet eller hinder för personer med kognitiva nedsättningar?
Vardagsteknik i hem och samhälle en möjlighet eller hinder för personer med kognitiva nedsättningar? Anders Kottorp, dekan och professor, leg arb ter Malmö Universitet, Malmö, Sverige Tillgänglighet Inte
Ann Björkdahl Universitetssjukhusöverarbetsterapeut, Docent SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET, ARBETSTERAPI OCH FYSIOTERAPI
Kognitiv rehabilitering Vad är rätt insatser vid kognitiv nedsättning? Ann Björkdahl Universitetssjukhusöverarbetsterapeut, Docent SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET, ARBETSTERAPI OCH FYSIOTERAPI ERSTA
Förvärvad hjärnskada vad är det? Hur märks en förvärvad hjärnskada hos ett barn? Hur får barn och ungdomar en förvärvad hjärnskada?
Förvärvad hjärnskada vad är det? ABI = Acquired Brain Injury TBI = Traumatic Brain Injury Christina Jacobsson Neuropsykolog BarnReHab Skåne i Lund En skada som inträffar efter nyföddhetsperioden hos ett
Appendix 1A. Konsekvenser av nedsatt hörsel
Appendix 1A. Konsekvenser av nedsatt hörsel Följande förkortningar gäller för tabellerna i Appendix 1A: Kvalitetsindikatorer: (1) Fanns det en adekvat beskrivning av urvalet? (2) Redovisas bortfall och
Kognition-Teknik. Inga-Lill Boman leg arbetsterapeut, med dr Rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken Danderyds sjukhus AB
Kognition-Teknik Inga-Lill Boman leg arbetsterapeut, med dr Rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken Danderyds sjukhus AB Tekniska hjälpmedel för kognition Nytt begrepp Definieras som en teknisk
Att stimulera växande och utveckling genom metoden Köra för att Lära i elrullstol
Att stimulera växande och utveckling genom metoden Köra för att Lära i elrullstol Lisbeth Nilsson, dr med vet, leg. arbetsterapeut, specialist inom habilitering och handikappomsorg Associerad till Lunds
Teknik i välfärdens tjänst hinder på vägen?
Teknik i välfärdens tjänst hinder på vägen? Louise Nygård Professor i arbetsterapi Karolinska Institutet Äldrecentrums Seminarium för förtroendevalda Landstingshuset 26 april 2012 Nygård 2012 1 Tekniken
Långvarig svår medvetandestörning. Alison Godbolt, Öl, Doctor of Medicine,
Långvarig svår medvetandestörning Alison Godbolt, Öl, Doctor of Medicine, 2017-03-15 Långvarig svår medvetandestörning Definitioner Neuroanatomiska nätverk Prognos Rehabiliteringsmedicins roll Åtgärder
Neuropsykologi och kognitiv neurovetenskap, 15hp, ht16 Läsanvisningar till respektive föreläsning
Neuropsykologi och kognitiv neurovetenskap, 15hp, ht16 Läsanvisningar till respektive föreläsning Sidor inom parentes läses kursivt Introduktion neuropsykologi Kap.1. The Development of Neuropsychology
Percep&onens betydelse för lärandet Matema&ksvårigheter en pedagogisk utmaning Stockholm 9 september Annika Flenninger
Percep&onens betydelse för lärandet Matema&ksvårigheter en pedagogisk utmaning Stockholm 9 september 2016 Hjärnan får via alla sinnen mottaga en konstant ström av stimuli, både från omvärlden och inifrån
HLR Till vilket liv överlever patienterna? Gisela Lilja Skånes Universitets sjukhus VO Neurologi och Rehabiliteringsmedicin Lunds Universitet
HLR 2016 - Till vilket liv överlever patienterna? Gisela Lilja Skånes Universitets sjukhus VO Neurologi och Rehabiliteringsmedicin Lunds Universitet Inte bara överlevnad En lyckad återupplivning skall
Physiotherapeutic perspectives on balance control after stroke: exercises, experiences and measures
Physiotherapeutic perspectives on balance control after stroke: exercises, experiences and measures Bakgrund I Sverige får ca 25-30 000 personer stroke varje år Nedsatt motorisk funktion och asymmetri
Mun-H-Center. Munmotoriska aspekter - Down syndrom. Munnen och DS. Leder till: Varannan person med sällsynt diagnos har orofacial dysfunktion
Mun-H-Center Munmotoriska aspekter - Down syndrom Oralmotorisk behandling och sällsynta diagnoser med fokus på aktuell forskning och evidens Nationellt orofacialt kunskapscenter för sällsynta diagnoser
COGAIN Communication by Gaze Interaction
COGAIN Communication by Gaze Interaction Ett projekt om ögonstyrning Eva Holmqvist Specialistarbetsterapeut www.dart-gbg.org Margret Buchholz Specialistarbetsterapeut Mats Lundälv Datapedagog www.dart.gbg-org
Barns och ungdomars engagemang
Barns och ungdomars engagemang Delaktighet definieras av WHO som en persons engagemang i sin livssituation. I projektet har vi undersökt hur barn och ungdomar med betydande funktionshinder är engagerade
Kognitiv psykologi. Kognition och hjärnan. Hjärnans struktur 2012-10-15. Neurokognition Kap 2
Kognitiv psykologi Neurokognition Kap 2 Tobias Johansson Tobias.Johansson@hkr.se www.distans.hkr.se/joto/index.html Kognition och hjärnan Hur är kognition relaterat till hjärnans struktur och funktion?
Smärta. Palliativa rådet
Smärta Palliativa rådet Smärta Vanligt i livets slutskede Angelägen fråga hos allmänheten Skrämmande symtom för patienten Man kan aldrig lova smärtfrihet. Smärtfrihet kan ibland vara kantad av biverkningar
CRAFT - ett KBT-baserat program för anhöriga till personer med alkoholproblem
CRAFT - ett KBT-baserat program för anhöriga till personer med alkoholproblem Anders Hammarberg, Med dr, Leg Psykoterapeut Riddargatan 1 (Beroendecentrum Stockholm) Centrum för Psykiatriforskning och Utbildning
Långvarig huvudvärk efter hjärnskakning - vad kan vi göra?
Långvarig huvudvärk efter hjärnskakning - vad kan vi göra? Svensk barnsmärtförenings symposium 28-29 mars 2019 Catherine Aaro Jonsson Neuropsykolog, Fil dr Barn och Ungdomshabiliteringen Kliniska symtomgrupperingar
Långvarig svår medvetandestörning ( Disorders of Consciousness ) efter förvärvad hjärnskada i vuxen ålder
Långvarig svår medvetandestörning ( Disorders of Consciousness ) efter förvärvad hjärnskada i vuxen ålder Alison Godbolt, Överläkare ST-läkardagen Rehabdagarna Stockholm 2015 Långvarig svår medvetandestörning
RECO Rehabilitering för bättre kognitiv funktion hos patienter med utmattningssyndrom
RECO Rehabilitering för bättre kognitiv funktion hos patienter med utmattningssyndrom Projektledare - Lisbeth Slunga Järvholm, överläkare, docent Arbets- och miljömedicin, NUS, Umeå Hanna Malmberg Gavelin,
Hörselnedsättning hos bilförare körbeteende, avsökningsstrategier och förarstödssystem
Hörselnedsättning hos bilförare körbeteende, avsökningsstrategier och förarstödssystem Birgitta Thorslund The Swedish National Road and Transport Research Institute HEAD Graduate School (Hearing and Deafness)
Delaktighet på distans för personer med kommunikativa och kognitiva svårigheter
Delaktighet på distans för personer med kommunikativa och kognitiva svårigheter Margret Buchholz Doktorand, Institutionen för neurovetenskap och fysiologi, Sektionen för Hälsa och Rehabilitering Specialistarbetsterapeut
Anders Jönsson Teknisk Audiolog Lunds universitet
Anders Jönsson Teknisk Audiolog Lunds universitet Hej konferensdeltagare! Detta är bilder gjorda att tala till, så några kan vara svårtolkade utan talet. Men jag hoppas att de kan vara ett gott minnesstöd
Effektiv hypnos i vården Nils Norrsell
Effektiv hypnos i vården Nils Norrsell 1959 Hypnoskompendium 1960 Använde hypnos i barntandvård 1971 Jerry Halker demonstrerade hypnos 1972 Psykologistudier. Artikel i Tandl.tidn. 1973 Treårsutbildning
Kognition i aktivitet
Kognition i aktivitet Ann Björkdahl Leg Arbetsterapeut, Docent 1 Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Arbetsterapi och Fysioterapi, Rehabiliteringsmedicin 2 Ersta Sköndal Högskola, Campus Bräcke 3 Sahlgrenska
Den anpassningsbara hjärnan efter stroke
Den anpassningsbara hjärnan efter stroke Lars Nyberg Strålningsvetenskaper & IMB (fysiologi) Umeå Center for Functional Brain Imaging (UFBI) Studera hjärnans funktionella organisation med fmri Kartläggning
Vad händer med händer hos bebisar med hemiplegi: har tidig träning effekt
Vad händer med händer hos bebisar med hemiplegi: har tidig träning effekt Ann-Christin Eliasson, Professor, arbetsterapeut Vad ska vi säga till Noas föräldrar? Född vecka 25, vikt 525 gram, WMDI med moderate
Ulrika Ferm fil dr, logoped
Ulrika Ferm fil dr, logoped Samtalsmatta som stöd för kommunikation vid Huntingtons och Parkinsons sjukdom Kommunikation vid Huntingtons och Parkinsons sjukdom Progressiva neurodegenerativa sjukdomar som
Skattning av postoperativ smärta och illamående och påverkan på återhämtning
Skattning av postoperativ smärta och illamående och påverkan på återhämtning Patientperspektiv och Personalperspektiv Kerstin Eriksson Lotta Wikström Specialistsjuksköterskor inom intensivvård, fil dr
Rörelse för kropp och knopp Susanne Wolmesjö 2019
Rörelse för kropp och knopp Susanne Wolmesjö 2019 Varning för: STILLASITTANDE BARN och vuxna. Ändrade vanor Ändrade förutsättningar i samhället och vår miljö Mer biltrafik? Större oro för faror? Färre
"Registrera KVÅ i kommunal verksamhet det förändrade världen" Tyra E O Graaf Distriktssköterska, Verksamhetskonsult Tieto Doktorand
"Registrera KVÅ i kommunal verksamhet det förändrade världen" Tyra E O Graaf Distriktssköterska, Verksamhetskonsult Tieto Doktorand Historik KVÅ Årsskiftet 2004-2005 - Klassifikation av vårdåtgärder (KVÅ)
Enhetligt triagesystem vid Allvarlig händelse
Enhetligt triagesystem vid Allvarlig händelse Triage på skadeplats inom Region Östergötland Anita Mohall, Joakim Lundin, Oscar Henning Syfte och mål med presentation Syftet är att få igång en dialog som
Prehabilitering hva er det? Erfaringer fra Sverige
Prehabilitering hva er det? Erfaringer fra Sverige Rehabiliteringskonferansen, 28 maj 2019 Emelie Karlsson Leg. Sjukgymnast, MSc, Doktorand vid Sektionen för Fysioterapi NVS emelie.karlsson.1@ki.se Agenda
Process. Avhandlingens övergripande syfte. Att utforska ätsvårigheter och upplevelser hos
Från ostrukturerad till strukturerad Jörgen Medin leg ssk, lektor Process Strukturerad? Nationella forskarskolan i vård och omsorg Ostrukturerade observationer av svårigheter att äta hos personer/patienter
Pilotstudie Kedjetäcket
Pilotstudie Kedjetäcket Jan 2009 Under hösten 2008 har SDS kliniken i Göteborg, den första kliniken i Sverige för sömn och dygnsrytm störningar, ISO-certifierad med internationellt kända specialister i
När ni är klara så får ni öppna ögonen. Har ni frågor eller kommentarer till detta?.
Övning för att koncentrera sig på andningen Att koncentrera sig på andningen erbjuder ett sätt att stänga av tillståndet för automatstyrningen och att återgå och leva i nuet. Eftersom övningen är kort
Att vara delaktig på distans
Att vara delaktig på distans Margret Buchholz Specialistarbetsterapeut, Dart Doktorand i vårdvetenskap Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Sektionen för hälsa och rehabilitering Enheten för
Titel Syfte Metod Deltagare, bortfall Evidens- grad
Bilaga 2: Granskningstabell Författare, år, land Titel Syfte Metod Deltagare, bortfall Resultat Kvalitet/ Evidens- grad Belardinelli et al. 2012 USA 10-year exercise training in Randomized controlled trial.
SELEKTIV DORSAL RHIZOTOMI
SELEKTIV DORSAL RHIZOTOMI 1. Syfte 2. Särskild hårdvara & material 3. Förberedelse 4. Monitorering 5. Att tänka på 1. Syfte Att minska spasticitet i benen hos patienter med CP. Sensoriska rötter delas
Neuropsykologisk gruppbehandling och datoriserad arbetsminnesträning för vuxna med förvärvade hjärnskador
Neuropsykologisk gruppbehandling och datoriserad arbetsminnesträning för vuxna med förvärvade hjärnskador -En klinisk studie av ett neuropsykologiskt rehabprogram Daniel Berggren, ST-psykolog i klinisk
Delaktighet på distans för personer med kommunikativa och kognitiva svårigheter
Delaktighet på distans för personer med kommunikativa och kognitiva svårigheter Margret Buchholz Doktorand i vårdvetenskap Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Specialistarbetsterapeut Dart -
Belastningsergonomi. Mät era högerhänder under föreläsningen. Belastningsergonomi. Människa Teknik Omgivning Organisation.
Belastningsergonomi Mät era högerhänder under föreläsningen Hillevi Hemphälä Avdelningen för Ergonomi Institutionen för designvetenskaper Lunds Universitet Belastningsergonomi Kunskapen om och samspelet
Att hantera vardagen HUR KAN MAN OMSÄTTA FORSKNING OM VARDAGENS AKTIVITETER I PRAXIS?
Att hantera vardagen HUR KAN MAN OMSÄTTA FORSKNING OM VARDAGENS AKTIVITETER I PRAXIS? Vad vet vi om aktivitet och välbefinnande hos personer med psykisk ohälsa? Tydligt samband mellan tillfredsställande
Digitalisering för delaktighet och psykisk hälsa - DELAT BESLUTSFATTANDE
Digitalisering för delaktighet och psykisk hälsa - DELAT BESLUTSFATTANDE CEPI konferens 14 mars 2018 Lund Katarina Grim, doktorand Petra Svedberg, Professor i Omvårdnad Varför delat beslutsfattande? Investera
Upplägg. Perception. Olika slags perception. Sensorik och perception. Generella aspekter. Generella aspekter
Perception Pär Nyström www.babylab.se Upplägg Syn / Hörsel / Lukt / Smak / Känsel Från sensation till perception till kognition Summering Sensorik och perception Olika slags perception När ett sinnesorgan
Lär dig teckna Pärlor
Lär dig teckna Pärlor Johanna Hengen Marie-Louise Henriksson Beskrivning av teckenmaterialet. Vi har sammanställt en ordlista med utvalda ord för att ge teckenspråksanvändaren en möjlighet att lära sig
Anna Öhman. Lic-forskarskolan i yrkesämnenas didaktik. Karlstads Universitet
Anna Öhman Lic-forskarskolan i yrkesämnenas didaktik Karlstads Universitet Bedömningssamtal i frisörutbildningen Bedömning av yrkeskunnande inom hantverksprogrammets frisörutbildning Ett multimodalt perspektiv
Nationella riktlinjer för vård vid stroke (remissversion) Swedish stroke guidelines (preliminary version)
Nationella riktlinjer för vård vid stroke (remissversion) Swedish stroke guidelines (preliminary version) Christina Brogårdh 2017-02-07 Projektledning för revideringen av nationella riktlinjer för strokesjukvård
TI-Nspire internationell forskning: Pilotprojekt 2007-2008
TI-Nspire internationell forskning: Pilotprojekt 2007-2008 Roberto Ricci 1 INVALSI 2 Inledning. Denna avhandling sammanfattar resultaten från en studie av TI- Nspire CAS pilotanvändning avseende undervisning
COGAIN. Network of Excellence on Communication by Gaze Interaction. DART, Sweden 2007 1
COGAIN Network of Excellence on Communication by Gaze Interaction DART, Sweden 2007 1 Omgivning och ergonomi DART, Västra Götalands läns landsting, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Eva Holmqvist
En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre
LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer
Ett redskap för att fördela makt i samtalet och ge alla möjlighet att uttrycka sin åsikt
Samtalsmatta Ett redskap för att fördela makt i samtalet och ge alla möjlighet att uttrycka sin åsikt Margret Buchholz Specialistarbetsterapeut på DART Doktorand, inst. för neurovetenskap och fysiologi,
Projektresultat DIG IN. DIGitaliserat VälbefINnande 2016-03-09 Sandra Mattsson, Jeton Partini och Åsa Fast-Berglund
Projektresultat DIG IN DIGitaliserat VälbefINnande 2016-03-09 Sandra Mattsson, Jeton Partini och Åsa Fast-Berglund ett strategiskt innovationsprogram med stöd från VINNOVA Energimyndigheten och Formas.
Recent traumatic episode protocol (R-TEP) for early EMDR intervention protokoll för ett nyligen inträffat trauma Elan Shapiro och Brurit Laub, 2009 1
Recent traumatic episode protocol (R-TEP) for early EMDR intervention protokoll för ett nyligen inträffat trauma Elan Shapiro och Brurit Laub, 2009 1 Ett nyligen inträffat trauma kan behandlas med ett
Nya verktyg och hjälpmedel
Nya verktyg och hjälpmedel hur kan vi främja lärandet och användningen Lisbeth Nilsson, dr med vet, arbetsterapeut associerad till Lunds universitet Forskning om lärande Barn och vuxna med flerfunktionsnedsättning
Funktionshinder Aktivitet Delaktighet
Funktionshinder Aktivitet Delaktighet Kan man mäta delaktighet hos personer med psykiska funktionshinder? Rolf Dalin och David Rosenberg FoU Västernorrland Kommunförbundet Västernorrland Delaktighet i
Då vårdpersonal tolkar äldres behov av välfärdsteknologi - Hur blir det?
Då vårdpersonal tolkar äldres behov av välfärdsteknologi - Hur blir det? Kistamässan M5 kl 11.00-11.45 24 januari 2017 Isabella Scandurra Marie Sjölinder 1 MVTe nyhetsbrev Redan i augusti 2016 2 18 72
Psykologi som vetenskap
Psykologi som vetenskap Begrepp och metoder Forskningsetik Av Jenny Wikström, KI till Psykologprogrammet HT10 Kurslitteratur: Myers Psychology, Kap.1 Kurs: Introduktion till psykologi 7,5 hp Psykologi
Lee Silverman Voice Treatment - Vad händer när patienten lämnar kliniken? VetEM
Lee Silverman Voice Treatment - Vad händer när patienten lämnar kliniken? VetEM 170120 Joakim Körner Gustafsson, leg logoped, doktorand Enheten för logopedi, Karolinska Institutet Institutionen för klinisk
Ljusterapi vid depression
Ljusterapi vid depression samt övrig behandling av årstidsbunden depression En systematisk litteraturöversikt Uppdatering av Kapitel 9 i SBU-rapporten Behandling av depressionssjukdomar (2004), nr 166/2
SCHENSTRÖM VÄGAR TILL MINDFULNESS RÅD FÖR EN BÄTTRE VECKA BONNIER FAKTA
OLA 52 SCHENSTRÖM VÄGAR TILL MINDFULNESS RÅD FÖR EN BÄTTRE VECKA BONNIER FAKTA OLA 52 SCHENSTRÖM VÄGAR TILL MINDFULNESS RÅD FÖR EN BÄTTRE VECKA BONNIER FAKTA Innehåll FÖRORD NÄR DU VAKNAR FOKUSERA OMSORG
Handkirurgiska kliniken, Universitetssjukhuset MAS, Malmö. Känselträning Sensory re-education efter nervreparation
Handkirurgiska kliniken, Universitetssjukhuset MAS, Malmö Känselträning Sensory re-education efter nervreparation Vad händer när en skadad nerv är reparerad? Efter en nervskada får man problem med handens
Effekt och upplevelse av Basal Kroppskännedom hos personer med stroke
Effekt och upplevelse av Basal Kroppskännedom hos personer med stroke Mialinn Arvidsson Lindvall, RPT, MSc*, Agneta Anderzén Carlsson, RN, PhD, Anette Forsberg, RPT, PhD Universitetssjukvårdens forskningscentrum,
Hjälpmedelsinstitutet
Hjälpmedelsinstitutet (HI) Hjälpmedelsinstitutet Höjd livskvalitet genom stödjande teknik Verksamhetsidé: Nationellt kunskapscentrum inom området hjälpmedel och funktionshinder Arbeta för full Delaktighet
Hej deltagare vid Audiologisk dag i Västerås!
Hej deltagare vid Audiologisk dag i Västerås! Dessa bilder är gjorda att tala till så vissa kan vara tvetydiga utan talet. Men jag hoppas att de kan vara till gott stöd för minnet hos er som var med. Hälsningar
Helle Wijk Legitimerad sjuksköterska, Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Göteborg Universitet
Stödjande miljöer för personer med minnesnedsättning och förvirringssymtom Helle Wijk Legitimerad sjuksköterska, Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Göteborg Universitet
Fysioterapi vid Parkinson. Sanna Asp Leg. Sjukgymnast Specialistkompetens inom neurologi och Parkinson Fysioterapikliniken, Neurosektionen (R1:07)
Sanna Asp Leg. Sjukgymnast Specialistkompetens inom neurologi och Parkinson Fysioterapikliniken, Neurosektionen (R1:07) Presentation Parkinsonteamet Solna 3 neurologer 1 fysioterapeut 1 Arbetsterapeut
Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar
1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under
Att utveckla en skriftspråklig förmåga och orsaker till lässvårigheter
Att utveckla en skriftspråklig förmåga och orsaker till lässvårigheter Stefan Samuelsson Institutionen för beteendevetenskap och lärande Linköpings universitet Min Tillfälligheter, spretigt och samarbeten-
Bedöma och intervenera för att möta partners behov. Susanna Ågren
Bedöma och intervenera för att möta partners behov Susanna Ågren Vårdgivarbörda och stress! Att vårda kan vara betungande och stressande! Vårdgivarbörda! Samband mellan hjälpbehov utförda av partnern och
Minnesfunktioner hos barn med språk- och lässvårigheter
Minnesfunktioner hos barn med språk- och lässvårigheter Nationella BUP-kongressen 2015-04-21 Martina Hedenius Institutionen för neurovetenskap/logopedi Uppsala universitet Språk och läsförmåga varierar
Regionala Mötesdagar Kommunikation och Engagemang hos barn och ungdomar med flerfunktionsnedsättning. Jenny Wilder Möjliggörare/Forskare
Regionala Mötesdagar 2012 Kommunikation och Engagemang hos barn och ungdomar med flerfunktionsnedsättning Jenny Wilder Möjliggörare/Forskare Uppdraget Uppdragets syfte är att utveckla ett nationellt kunskapsstöd
OFVSPPPTIMA. Rehabiliteringsprogram efter stroke och traumatisk hjärnskada
OFVSPPPTIMA Rehabiliteringsprogram efter stroke och traumatisk hjärnskada Med rätt träning kan Du uppnå klara förbättringar, även många år efter att hjärnskadan har skett Hjärnan kan mer Vår hjärna är
NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING
NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING MAPP Kognitiv Flexibilitet Session 04 Copyright Sverige: Richard Stenmark, e-post: richard@stenmark.st 2011-09-12 1 FÄRDIGHETSFUNKTIONER 1. Visuell avsökning 2. Självmonitorering
Barn och smärta. Vi är på rätt väg. KBT baserat påp. exponering och acceptans Acceptance and Commitment Therapy
KBT baserat påp exponering och acceptans Acceptance and Commitment Therapy Rikard Wicksell Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset Barn och smärta. Vi är på rätt väg Aktuella studier
Utbildning Scenarioinstruktör. Metodikum
Utbildning Scenarioinstruktör Program 8.00 Introduktion, Presentation, förväntan Teori: Begrepp Olika möjligheter: SimMan, Nursing Anne, SimPad Fika Vuxenlärande Pedagogik Simulering Teknik Realism 11.30
TILLGÄNGLIG FÖRSKOLA FÖR ALLA!
TILLGÄNGLIG FÖRSKOLA FÖR ALLA! HUR SKAPAR VI TILLGÄNGLIGA LÄRMILJÖER UTIFRÅN ALLA BARNS OLIKHETER? 8 mars 2019 Catarina Björk Specialpedagog FÖRMIDDAGENS INNEHÅLL Presentation Tillgänglig förskola- vad
Förflyttningsrelaterat beteende ABC i förflyttningssituationer för personer med demenssjukdom
Förflyttningsrelaterat beteende ABC i förflyttningssituationer för personer med demenssjukdom Charlotta Thunborg PhD och Leg Fysioterapeut Karolinska Institutet Dagens presentation 1. Att förstå beteenden
uppmärksamhet Riktad och delad Riktad Relationships between attentional concepts and general states of arousals Selective attention
Relationships between attentional concepts and general states of arousals Uppmärksamhet: Psykologiska perspektiv http://viscog.beckman.uiuc.edu/flashmovie/15.php Riktad och delad uppmärksamhet Selective
Stöd vid demenssjukdom och kognitiv svikt. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog
Stöd vid demenssjukdom och kognitiv svikt Beata Terzis med.dr, leg.psykolog KOGNITIONSKUNSKAP För att bemöta personer med nedsatt kognition på ett adekvat sätt är kunskap om kognition nödvändigt KOGNITIVA
Patientens Egen Registrering (PER)
Svensk Reumatologis Kvalitetsregister - klinisk utveckling och forskning SRQ ny PROM-strategi Malin Regardt Med Dr. Leg arbetsterapeut Patientens Egen Registrering (PER) Sedan 2004 har patienter med reumatiska
Små rum och tydliga gränser för att vara trygg
Små rum och tydliga gränser för att vara trygg Erbjudande omgivning för sinnesstimulering Tillgänglig miljö för att kunna välja och själv vara aktiv Aktiva miljöer för rörelse och beröring Markerade
Olika lässvårigheter kräver olika pedagogiska insatser
Olika lässvårigheter kräver olika pedagogiska insatser Ulrika Wolff Artikel ur Svenska Dyslexiföreningens och Svenska Dyslexistiftelsens tidskrift Dyslexi aktuellt om läs- och skrivsvårigheter Nr1/2006
Utprovning och introducering av ögonstyrning till dator för personer med svåra rörelsehinder kliniska erfarenheter
Utprovning och introducering av ögonstyrning till dator för personer med svåra rörelsehinder kliniska erfarenheter Eva Holmqvist Arbetsterapeut Specialist i arbetsterapi inom habilitering och handikappomsorg
Rehabilitering efter stort trauma - med fokus på hjärnskaderehabiliteirng
Rehabilitering efter stort trauma - med fokus på hjärnskaderehabiliteirng Alison Godbolt, Överläkare, Rehabiliteringsmedicinska Universitetskliniken Stockholm, Danderyds sjukhus SweTrau möte nov 2016 Rehabiliteringsmedicinska
Reviderad pedagogisk metodik
Reviderad pedagogisk metodik för lärare i undervisning av nationell och europeisk litteratur med stöd av interaktiva ITverktyg FÖRKORTAD VERSION Introduktion Denna slutliga versionen av dokumentet har
Checklista för systematiska litteraturstudier*
Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier* A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande
Kognitiv och emotionell påverkan efter stroke
efter stroke Regionala Strokedagen 19 maj 2016 Elisabeth Åkerlund leg psykolog specialist i neuropsykologi elisabeth.akerlund@vgregion.se Vad gör en neuropsykolog? Neuropsykologisk utredning Neuropsykologisk
Andningsgymnastik för barn, som aktivt inte kan medverka och barn med funktionsnedsättning
Andningsgymnastik för barn, som aktivt inte kan medverka och barn med funktionsnedsättning Anna-Lena Lagerkvist 160128 Det lilla barnet - Höj huvudändan -> öppnar luftvägar - Aktiva/passiva arm- och benrörelser
TRÄNING AV KROPP OCH KNOPP VID STRESS STÄRKER MINNET
TRÄNING AV KROPP OCH KNOPP VID STRESS STÄRKER MINNET Therese Eskilsson Lektor, Med Dr, leg sjukgymnast Samhällsmedicin och rehabilitering, Fysioterapi, Umeå universitet Stressrehabilitering, Norrlands
DIGITALISERING FÖR MERVÄRDE EN ILLUSTRERAD GUIDE FÖR SOCIALTJÄNSTEN I SUNDSVALL
DIGITALISERING FÖR MERVÄRDE EN ILLUSTRERAD GUIDE FÖR SOCIALTJÄNSTEN I SUNDSVALL 1 Användarcentrerad digitalisering av Socialtjänsten i Sundsvall Illustrerad och författad av Caisa Sixtensdotter under handledning
Ett sätt att mötas och förstå
Ett sätt att mötas och förstå Vad som kan vara bra att veta och tänka på när du möter besökare med olika funktionshinder. Denna handbok är framtagen i samverkan med handikapporganisationerna i Västra Götaland
Utvärdering av IVIG behandling vid post-polio syndrom. Kristian Borg
Utvärdering av IVIG behandling vid post-polio syndrom Kristian Borg Div of Rehabilitation Medicine, Karolinska Institutet and Danderyd University Hospital Stockholm Sweden Pågående denervation som kompenseras
Varför belastningsergonomi?
Varför belastningsergonomi? Pekbaserade användargränssnitt Image courtesy of Layar Augmented reality Gestbaserade användargränssnitt Image courtesy of DreamWorks Pictures / 20th Century Fox G-speak Film
Hörsel, Kognition & Åldrande
Hörsel, Kognition & Åldrande Esma Idrizbegovic Överläkare, Associate Professor Hörsel och Balanskliniken, Karolinska Universitetssjukhuset 2016-05 - 26 Hörselnedsättning & Åldrande Åldersrelaterad hörselnedsättning