Årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet och systematiskt brandskyddsarbete inom barn- och utbildningsförvaltningen 2015

Transkript

1 1(7) PM Årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet och systematiskt brandskyddsarbete inom barn- och utbildningsförvaltningen 2015 Sammanfattning Det systematiska arbetsmiljöarbetet inom barn- och utbildningsförvaltningen ingår som en naturlig del i den dagliga verksamheten. Regelbundna samverkansgruppsmöten hålls både på lokal samt central nivå och arbetsplatsträffar genomförs regelbundet vid samtliga arbetsplatser. Skyddsronder sker regelbundet och resultatet återkopplas oftast vid arbetsplatsträffar. Skriftliga riskbedömningar och handlingsplaner upprättas vid behov. När chefer fattar beslut i den dagliga verksamheten tas hänsyn till hälso- och arbetsmiljöfaktorer och medarbetarna ges möjlighet att medverka i hälso- och arbetsmiljöarbetet. Under hösten inspekterades huvudmannen och sex skolor av Arbetsmiljöverket som en del av en nationell inspektion hos 30 % av alla Sveriges skolor. Huvudmannen och skolorna fick anmärkningar av Arbetsmiljöverket. För att åtgärda förvaltningens anmärkningar startade ett utvecklings- och förändringasarbete inom det systematiska arbetsmiljöarbetet. Många av dessa åtgärder har precis börjat tillämpas och resultatet kommer troligtvis att visa sig på sikt. Utvecklings- och förändringsarbete: Organisation och utbildning för elevskyddsombud Rutiner för SAM* Dokument ang. riskbedömning, handlingsplaner och skyddsrond Kartläggning och riskbedömning av våld och hot på arbetsplatser Utbildning av chefer för att öka kunskapen inom SAM Förtydligande och information om tillbud och olycksfall Arbetsbelastning för rektorer Buller och hörselundersökningar Samordning med tekniska förvaltningen Uppgiftfördelning av arbetsmiljöuppgifter enligt SAM Buller och hörselundersökning * Det systematiska arbetsmiljöarbetet förkortas i fortsättningen SAM I lagen om skydd mot olyckor ställs krav på ett förebyggande arbete när det gäller brandskydd. Arbetsgivaren ska göra allt för att förebygga brand och för att hindra eller begränsa skador till följd av brand. Det innebär att varje verksamhet på ett strukturerat sätt planerar, utbildar, dokumenterar, kontrollerar och följer upp sitt brandskyddsarbete. Vi följer upp detta arbete i skyddsrondsprotokollet. I arbetsmiljöenkäten till förvaltningens chefer uppger de flesta att det finns rutiner för exempelvis utrymningsvägar och skyddsutrustning. Under hösten 2015 har vi fortsatta utbildningar för förvaltningens medarbetare i brandskydd och HLR. Vi beräknar att flertalet av förvaltningens medarbetare kommer att vara utbildade inom en fyra årsperiod. Inför nästkommande år planerar vi att införa fler frågor om systematiskt brandskyddsarbete i skyddsrondsprotokollet. Postadress Gatuadress Telefon (v) Telefax Bankgiro Org. nr. E-postadress Nässjö Rådhusgatan bukontoret@nassjo.se

2 2 (9) Rehabiliteringsarbetet sker enligt kommunens riktlinjer och chefer driver ett aktivt rehabiliteringsarbete. Under 2015 har våra sjukskrivningar ökat. Vår totala sjukskrivning av arbetad tid ökade från 4,7 % till 5,0 % gentemot föregående år. Nästan två tredjedelar av cheferna anser att de har delvis tillräckliga kunskaper för de arbetsuppgifter inom SAM som de har tilldelats. Det är en förbättring gentemot föregående år. Hälften av cheferna anser att medarbetarna har fått tillräcklig information och utbildning inom arbetsmiljö. Cheferna anser också att nästan två tredjedelar av skyddsombuden inom förvaltningen har tillräcklig kompetens inom arbetsmiljöområdet. För att få en bättre måluppfyllelse i vår verksamhet samt ökad trivsel för medarbetarna, bör vi fortsätta med kompetenshöjande åtgärder för chefer, skyddsombud och medarbetare inom arbetsmiljöområde. Vi bör även se över vilket stöd vi kan ge våra chefer i arbetsmiljöarbetet. Vi behöver fortsatt utveckla vårt arbete med riskbedömningar och handlingsplaner. Över hälften av våra chefer säger att de följt upp skyddsronden på en arbetsplatsträff. Vi bör verka för att skyddsronden följs upp på samtliga arbetsplatsträffar, de är ett viktigt forum för SAM. Förvaltningens chefer behöver också fortsatt stöd för sitt SAM. Bakgrund I arbetsmiljölagen och i Arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS:2001 finns reglerat hur arbetsgivaren ska arbeta med SAM. Arbetsgivaren ska systematiskt planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att arbetsmiljön uppfyller kraven enligt arbetsmiljölagen och dess föreskrifter. 11Arbetsgivaren skall varje år göra en uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Om det inte fungerat bra skall det förbättras. Uppföljningen skall dokumenteras skriftligt om det finns minst tio arbetstagare i verksamheten. Varje år ska respektive förvaltning göra en uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Förvaltningarnas uppföljningar redovisas i respektive samrådsgrupp samt för nämnden. Kommunledningskontoret gör en sammanställning för kommunen totalt. Denna redovisas för den centrala samrådsgruppen, vilken är tillika central skyddskommitté, samt till kommunstyrelsens utskott I. Uppföljningen sker genom en kommungemensam enkät till chefer och utifrån enheternas uppföljningar av SAM. Uppföljning sker även genom redovisning och analys av statistik kring sjukfrånvaron samt anmälda tillbud, olycksfall och arbetsskador. Vi har utökat vår uppföljning av SAM inför 2015 efter höstens inspektion från Arbetsmiljöverket. Arbetsmiljöverket krävde en uppföljning på varje chefsansvar utöver den årliga arbetsmiljöenkäten från kommunledningskontoret till kommunens samtliga chefer. Uppföljningarna på chefsnivå av SAM har chef och skyddsombud gjort tillsammans. Nedan följer en sammanfattning av enkätsvaren från förvaltningens chefer och uppföljningarna på chefsnivå från förvaltningens olika enheter. Totalt har 35 av förvaltningens chefer besvarat chefsenkäten och svarsfrekvensen på varje fråga är ca 70 %. Verksamhetschefer från våra verksamhetsområden gymnasieskola, grundskola och förskola har gjort en sammanställning av chefsansvarens utvärderingar. Svar från enskilda enheterna och skyddsrondsprotokoll har även använts för att komplettera årets utvärdering.

3 3 (9) Redovisningen av resultatet följer paragraferna i Arbetsmiljöverkets föreskrift Systematiskt arbetsmiljöarbete(afs 2001:1). Dessutom ges en beskrivning av friskvårdsarbetet, hälsoläget samt mångfaldsarbetet. Systematiskt arbetsmiljöarbete en naturlig del i den dagliga verksamheten och medverkan från medarbetare och skyddsombud 3 Det systematiska arbetet skall ingå som en naturlig del i den dagliga verksamheten. Det skall omfatta alla fysiska, psykologiska och sociala förhållanden som har betydelse för arbetsmiljön. 4 Arbetsgivaren skall ge arbetstagarna, skyddsombuden och elevskyddsombuden möjlighet att medverka i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Uppföljningen visar att förvaltningens chefer tar hänsyn till hälso- och arbetsmiljöfaktorer när de fattar beslut i den dagliga verksamheten och att medarbetarna har möjlighet att medverka i hälsooch arbetsmiljöarbetet. Även skyddsombuden har möjlighet att medverka i hälso- och arbetsmiljöarbetet. Enkätsvaren och enhetsutvärderingarna av SAM visar att enheterna aktivt arbetar med SAM på arbetsplatsträffar, samverkansmöten i arbetsmiljögrupper mm. Inom barn- och utbildningsförvaltningen finns lokala samverkansgrupper inom respektive chefsområde. Inom Brinellgymnasiet finns en gemensam samverkansgrupp för hela skolan och en central arbetsgrupp som arbetar med arbetsmiljöfrågor. Dessutom finns en central förvaltningsövergripande samverkansgrupp. De flesta cheferna uppger att de haft fyra eller fler samverkansgruppsmöten under det gångna året. Återkommande stående punkter på dagordningen vid samverkansgruppsmöten är arbetsmiljöfrågor, tjänstetillsättning/personalförändringar, tillbud och olycksfall samt ekonomi/budget. Närvaron och delaktigheten från de fackliga representanterna upplevs vara bra eller mycket bra vid samverkansgruppsmötena. Förvaltningens lokala samverkansgrupper är en viktig och aktiv del i enheternas SAM. Arbetsplatsträffar (APT) genomförs regelbundet vid samtliga arbetsplatser inom förvaltningen. De flesta av cheferna uppger att de har APT var fjärde till femte vecka eller oftare. Vanliga ärenden som diskuteras vid APT är arbetsmiljö, verksamhetsfrågor, ekonomi och personalförändringar. Exempel på viktiga frågor som varit uppe på APT för diskussion under 2015 är: nyanlända, organisationsförändringar, arbetsmiljö och skolutveckling. Över hälften av cheferna har följt upp skyddsrondens resultat på ett APT-möte. Merparen av cheferna säger att de delvis gör dagordningen till APT tillsammans med medarbetarna. Att delta vid APT är obligatoriskt och alla chefer uppger att närvaron och delaktigheten från medarbetarna är bra eller mycket bra. Rektorer och förskolechefer följer regelbundet upp personalens arbetsmiljö i de årliga medarbetarsamtal. Nästan alla APT dokumenteraras med minnesanteckningar som är tillgängliga för medarbetarna. I det nya centrala läraravtalet finns inskrivet att de centrala parterna ska ta fram ett partsgemensamt material för arbetsmiljöarbetet på arbetsplatsnivå, det är beräknat att vara klart

4 4 (9) hösten Ska materialet utgå från den nya förskriften från Arbetsmiljöverket Organisatorisk och social arbetsmiljö. För att utveckla det förebyggande arbetsmiljöarbetet på arbetsplatserna. Arbetsmiljöpolicy och rutiner 5 Det skall finnas en arbetsmiljöpolicy som beskriver hur arbetsförhållandena i arbetsgivarens verksamhet skall vara för att ohälsa och olycksfall i arbetet skall förebyggas och en tillfredsställande arbetsmiljö uppnås. Det skall finnas rutiner som beskriver hur det systematiska arbetsmiljöarbetet skall gå till. Arbetsmiljöpolicyn och rutinerna skall dokumenteras skriftligt om det finns minst tio arbetstagare i verksamheten. Nässjö kommuns arbetsmiljöpolicy ingår som en del av personalpolicyn. Rutiner och riktlinjer inom det systematiska arbetsmiljöområdet finns på Snikke. Personalpolicyn ligger till grund för dokumentet Mitt medarbetarskap. Enligt en uppföljning som gjordes av personalavdelningen 2014 använder sig de flesta chefer av materielet Mitt medarbetarskap. Enligt cheferna är medarbetarna positiva till materialet. Under 2015 har vi efter Arbetsmiljöverkets inspektion utvecklat och förbättrat rutiner och riktlinjer på SNIKKE. Uppgiftsfördelning 6 Arbetsgivaren skall fördela uppgifterna i verksamheten på ett sådant sätt att en eller flera chefer, arbetsledare eller andra arbetstagare får i uppgift att verka för att risker i arbetet förebyggs och en tillfredsställande arbetsmiljö uppnås. Arbetsgivaren skall också se till att de har tillräckliga kunskaper om regler som har betydelse för arbetsmiljön fysiska, psykologiska och sociala förhållanden som innebär risker för ohälsa och olycksfall, åtgärder för att förebygga ohälsa och olycksfall samt Arbetsförhållanden som främjar en tillfredsställande arbetsmiljö. Arbetsgivaren skall se till att de som får uppgifterna har tillräcklig kompetens för att bedriva ett väl fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete. Uppgiftsfördelningen skall dokumenteras skriftligt om det finns minst tio arbetstagare i verksamheten. Inom barn- och utbildningsförvaltningen är det respektive rektor/förskolechef som har ansvaret för det systematiska arbetsmiljöarbetet och det systematiskta brandskyddsarbete inom sin verksamhet. Ytterst är det barn- och utbildningsnämnden som har det formella arbetsgivaransvaret, men en uppgiftsfördelning av arbetsuppgifterna inom arbetsmiljöområdet sker via barn- och utbildningschef och verksamhetscheferna till respektive rektor/förskolechef. I årets arbetsmiljöenkät till chefer inom förvaltningen uppger ett fåtal chefer att de inte fått arbetsuppgifter inom SAM skriftligt delegerat. Efter Arbetsmiljöverkets inspektion har rutiner och riktlinjer tagits fram för arbetsuppgifter enligt arbetsmiljölagen för NO-lärare, trä- och metallslöjdslärare samt idrottslärare i grundskolan. Nya chefer och skyddsombud deltar i den grundläggande arbetsmiljöutbildningen som genomförs årligen i regi av kommunens personalavdelning. Varje år anordnar även personalavdelningen två halvdagars påbyggnadsutbildning inom arbetsmiljö. För barn- och utbildningsförvaltningens chefer gjorde personalavdelningen en särskild utbildning utifrån bristerna i Arbetsmiljöverkets inspektion.

5 5 (9) En viktig kunskapskälla är kommunens intranät Snikke, där riktlinjer och rutiner kring det systematiska arbetsmiljöarbetet finns. Nästan alla (93 %)av cheferna uppger att de på kommunens intranät SNIKKE finner information om arbetsmiljöns rutiner och riktlinjer. Medarbetarnas kunskaper om arbetsmiljörisker 7 Arbetsgivaren skall se till att arbetstagarnas kunskaper om arbetet och riskerna i arbetet är tillräckligt för att ohälsa och olycksfall skall förebyggas och en tillfredsställande arbetsmiljö uppnås. När riskerna i arbetet är allvarliga skall det finnas skriftliga instruktioner för arbetet. Två tredjedelar av cheferna anser att de har tillräckliga kunskaper för de tilldelade arbetsmiljöuppgifterna. Övriga anser att de har delvis tillräckliga kunskaper. Vi har förbättrat oss något när det gäller chefernas kunskaper gentemot föregående år. Det är viktigt att vi fortsätter att ge våra chefer utbildningar för att öka deras kunskaper. Skyddsombuden fyller en viktig roll i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Två tredjedelar av cheferna anser att skyddsombuden har tillräcklig kompetens inom arbetsmiljöområdet. Enligt cheferna saknar hälften av medarbetarna tillräcklig information/utbildning om sin arbetsmiljö gällande risker, skydd, policy och rutiner. För att medarbetarna ska kunna delta på ett aktivt sätt i SAM krävs kunskaper. Vi bör se över hur vi kan öka medarbetarnas kunskaper. Hälften av cheferna uppger att det finns skriftliga instruktioner för allvarliga risker i arbetet, till exempel smitta och farliga vätskor. Övriga uppger att det inte finns några allvarliga risker inom verksamheten, därav saknas skriftliga instruktioner. Skriftliga rutinbeskrivningar om till exempel skyddsutrustning och utrymningsvägar uppger de flesta chefer att det finns. Riskbedömningar och handlingsplaner 8 Arbetsgivaren skall regelbundet undersöka arbetsförhållandena och bedöma riskerna för att någon kan komma att drabbas av ohälsa eller olycksfall i arbetet. När ändringar i verksamheten planeras, skall arbetsgivaren bedöma om ändringarna medför risker för ohälsa eller olycksfall som kan åtgärdas. Riskbedömningen skall dokumenteras skriftligt. I riskbedömningen skall anges vilka risker som finns och om de är allvarliga eller inte. 10 Arbetsgivaren skall omedelbart eller så snart det är praktiskt möjligt genomföra de åtgärder som behövs för att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Arbetsgivaren skall vidta de åtgärder som i övrigt behövs för att uppnå en tillfredsställande arbetsmiljö. Åtgärder som inte genomförs omedelbart skall föras i en skriftlig handlingsplan. I planen skall anges när åtgärderna skall vara genomförda och vem som skall se till att de genomförs. Genomförda åtgärder skall kontrolleras. Under 2015 har vi gjort fler riskbedömningar och tillhörande handlingsplaner. Det varierar dock fortfarande mellan enheterna när man gör en riskbedömning. Riskbedömningar ska göras vid förändringar samt då riskerna inte kan åtgärdas omgående.

6 6 (9) Uppföljningen visar att skyddsronder har genomförts under det gångna året vid de allra flesta arbetsplatser. Utifrån genomförda undersökningar av arbetsförhållandena, bl.a. skyddsronder, görs riskbedömningar och handlingsplaner för att åtgärda uppkomna risker/brister i arbetsmiljön. Hälften av cheferna uppger att de under skyddsronden har funnit risker som man inte kunna åtgärd omgående. Merparten av förvaltningens chefer uppger att de har upprättat en handlingsplan för de risker som inte har kunnat åtgärdas omgående på skyddsronden, som de sedan har följt upp. Riskbedömningar ska även ske fortlöpnade och vid behov. Merparten av cheferna har gjort fortlöpande riskbedömningar inom sitt område under 2015, och dessa har i hälften av fallen dokumenterats. Vid verksamhetsförändringar har drygt hälften av cheferna gjort riskbedömningar, av dessa var hälften skriftliga. Det är glädjande att se att det görs flera riskbedömningar när risker har uppkommit under året. Riskbedömningar har tidigare oftast endast skett i samband med skyddsrond. Dock behöver vi bli bättre på att upprätta handlingsplaner när risker inte kan åtgärdas direkt. Dessutom är det viktigt att skyddsronden gås igenom på arbetsplatsmöte tillsammans med medarbetarna och att riskbedömning sker vid verksamhetsförändringar. Vi har sedan hösten startat vårt utvecklingsarbete och måste se detta arbete på lång sikt. Kommunen genomför vartannat år en medarbetarundersökning, som syftar till att bland annat kartlägga den psykosociala arbetsmiljön och dess risker. Utifrån resultatet av medarbetarundersökningen ska varje chef identifiera tre förbättringsområden och utifrån dessa upprätta en handlingsplan. Drygt hälften av cheferna uppger att de har använt sig av medarbetarundersökningens resultat för att förbättra och utveckla arbetsmiljön. En femtedel uppger att de inte använt resultatet i förbättringsarbetet, och en fjärdedel uppger att de delvis använt resultatet. Under 2016 kommer nya rutiner att utarbetas för hela kommunen om hur man ska hantera resultatet av medarbetarundersökningen. Arbetsskador, olycksfall och tillbud 9 Om någon arbetstagare råkar ut för ohälsa eller olycksfall i arbetet och om något allvarligt tillbud inträffar i arbetet, skall arbetsgivaren utreda orsakerna så att risker för ohälsa kan förebyggas i fortsättningen. Tillbud ska anmälas och utredas i form av riskbedömning med tillhörande handlingsplan i syfte att förebygga risk för personskador. Även vid olycksfall/arbetsskador sker anmälan och riskbedömning med handlingsplan för att förebygga att det inte händer igen. Arbetsgivaren är även skyldig att anmäla alla olycksfall/tillbud till Försäkringskassan. Allvarliga tillbud/olycksfall ska anmälas till Arbetsmiljöverket. Förvaltningens chefer uppger att de följer kommunens rutiner angående tillbud, olycksfall och arbetsskador och att de även använder underlag och erfarenheter från inträffade tillbud, olycksfall och arbetsskador vid skyddsronder, riskanalyser och vid inköp. Under 2015 har vi fortsatt att informera chefer och medarbetare ang. anmälningssystemet (LISA). I år har vi nästan fått en dubblering av antalet anmälningar från våra medarbetare. Det är positivt att medarbetarna anmäler sina tillbud och olycksfall. Medarbetarna får den ersättning de har rätt till från arbetskadeförsäkringar och anmälan om arbetskada kommer till Försäkringskassan. Cheferna kan göra en riskbedömning och ev. handlingsplan för att minska risken för att skadan eller tillbudet upprepas. Orsaken till årets stora ökning finner man troligen i en ökad medvetenhet

7 7 (9) bland medarbetarna att anmäla tillbud och olycksfall, vi har också ökat antalet medarbetare med 73 st. gentemot Tabell 1. Antal tillbud och olycksfall fördelade på verksamhet 2014 Förskola Fritidshem Skola F-6 Skola 7-9 Gymn. Övrigt Totalt Tillbud Skada utan frånvaro Skada med frånvaro Totalt Tabell 2. Antal tillbud och olycksfall fördelade på verksamhet 2015 Förskola Fritidshem Skola F-6 Skola 7-9 Gymn. Övrigt Totalt Tillbud Skada utan frånvaro Skada med frånvaro Totalt Det mest förekommande olycksfallet för medarbetare är fallskador (13 st.) av olika slag. Efter fallskador kommer skador (7 st.) som orsakats av att medarbetare har hanterat konflikter bland elever och oavsiktliga handlingar som har resulterat i skador. I de fall där skadorna har resulterat i frånvaro (7 st.) för medarbetarna, är återingen olika typer av fallskador vanligast. Endast fyra skador har renderat i längre frånvaro än 14 dagar. Fyra skador har bedömts som allvarliga, tre utav dessa utgörs av färdolycksfall till och från arbetsplatsen. De yrkesgrupper där det händer mest olycksfall är förskollärare(10 st.) och fritidspedagoger (8 st.). Företagshälsovård 12När kompetensen inom den egna verksamheten inte räcker för det systematiska arbetsmiljöarbetet eller för arbetet med arbetsanpassning och rehabilitering, skall arbetsgivaren anlita företagshälsovård eller motsvarande sakkunnig hjälp utifrån. När företagshälsovård eller motsvarande sakkunnig hjälp anlitas skall den vara av tillräcklig omfattning samt ha tillräcklig kompetens och tillräckliga resurser för detta arbete. Nässjö kommun har avtal med Gotahälsan företagshälsovård, vilka anlitas främst vid arbetsanpassning och rehabilitering. Inom barn- och utbildningsförvaltningen sker beställningar av företagshälsovård via verksamhetschefen och de mest frekventa beställningarna avser

8 8 (9) stödsamtal till enskild personal samt arbetsförmågebedömning. Även tjänster av arbetsmiljöingenjören har nyttjats, t ex för bullermätningar och arbetsplatsmätningar av olika slag. Friskvårdsarbetet Friskvårdsarbetet har under året varit intensivt och det har pågått en rad olika aktiviteter. Nässjö kommun erbjuder medarbetarna olika träningsmöjligheter, bland annat genom Energikällan, som är kommunens egen motions- och rekreationsanläggning. Där kan medarbetarna välja mellan flera olika aktiviteter, träna styrka eller kondition på gymmet, sitta i massagefåtölj eller utföra en lättare rörelseträning i kroppstrimmet med hjälp av speciella maskiner. Under året hade Energikällan lite drygt besök. Utöver möjligheten för träning på Energikällan har följande aktiviteter erbjudits: Den terminsvis veckoaktiviteten cirkelträning. Sex olika prova-på-aktiviteter stressyoga, löparskola, pump, zumba, linedance och butiksvandring. En motionstävling 49 lag deltog. På förvaltningens olika arbetsplatser förekommer det friskvårdsarbete i olika omfattningar. Det kan röra sig om jubeljoggen, dans, studiebesök och pysselkvällar mm. Rehabilitering Inom kommunen finns gemensamma rehabiliteringsriktlinjer, dvs. riktlinjer för hur återgång till arbete efter sjukdom ska hanteras. De flesta chefer uppger att de känner till kommunens rehabiliteringsriktlinjer och arbetar efter dem. I rehabiliteringsarbetet ingår att hålla kontakt med sjukskrivna medarbetare och cheferna anger att de håller en god kontakt och att även de sjukskrivna själva håller god kontakt med sin arbetsplats under sjukskrivning. Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron inom barn- och utbildningsförvaltningen har ökat något från föregående år, från 4,7 % till 5,0 %. Kvinnornas sjukfrånvaro utgör 5,6 % av den totala arbetstiden och för männen är motsvarande siffra 2,6 %. Både långtidssjukskrivningar och korttids frånvaro har ökat något. En utförligare beskrivning och analys av sjukfrånvaron redovisas i särskild skrivelse. Uppföljning mångfaldsplan Enligt kommunens mångfaldsplan ska mångfaldsaspekten inkluderas i den årliga uppföljningen av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Enkäten innehåller frågor om det förekommit anmälningar om diskriminering, kränkande särbehandling eller sexuella trakasserier under det gångna året. Diskriminering innebär kränkning eller trakasserier pga. kön, ålder, etnicitet, trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning. Kränkande särbehandling kan t ex. vara att vid återkommande tillfällen bli utfrusen av arbetskamrater eller chef, bli utsatt för oönskade skämt och otrevliga kommentarer eller att systematiskt bli undanhållen information.

9 9 (9) Under året har ingen chef anmält kränkande särbehandling. Det har inte förekommit några anmälningar inom förvaltningen angående diskriminering och sexuella trakasserier under Enligt mångfaldspolicyn ska Nässjö kommun underlätta för både kvinnliga och manliga arbetstagare att förena arbete med föräldraskap, bl.a. genom att den enskilde medarbetaren i större utstäckning ska kunna välja sina arbetstider. Enligt uppföljningen kan småbarnsföräldrar inom förvaltningen påverka sina arbetstider i viss omfattning, t ex. vid schemaläggning. Magnus Rehn Personalutvecklare