I-RÅDETs möte 26 januari 2015

Transkript

1 (6) s möte 26 januari 2015 Närvarande: Karin Axelsson, prodekan Fil fak Anna Boman, Consensus Anna Bergek, prodekan Tek fak Linda Espling, LinTek Karin Gibson, enhetschef IO (sekr) Anderz Grunnesjö, kanslichef UV Karin Kjellgren, prodekan HU Lars Holberg, dir internationaliseringsfrågor (huvudföredragande) Julius Nilsson, StuFF Andreas Partoft, LinTek Peter Värbrand, vicerektor för samverkan (ordf) Ej närvarande: - 1 Fastställande av dagordningen

2 15-1 2(6) 2 Anmälningar, meddelanden och föregående minnesanteckningar LinTek har numera två studiesocialt ansvariga, en på kalenderår, en på läsår personer hade gjort webanmälan till LiUs internationella mastersprogram i första hand vid sista anmälningsdagen 15 jan. Universitetledingen och representanter för SAAB har haft möte angående aktiviteter i Brasilien för att diskutera potential, förhållningssätt och strategier för samarbeten nu och framöver. Norrköpings kommun samarbetar i ett SIDA-finansierat ICLD-projekt Eldoret, Kenya och Norrköping likaså med en provins i norra Vietnam, Thai Ngyem. ICLD projekt har som övergripande syfte att främja demokrati och processer för delaktighet på lokal och regional nivå i Sidas prioriterade samarbetsländer. En lärare vid HU, Eva-Lotte Myrenius, sjuksköterskeprogrammet, har beviljats STINT Sabbatical och kommer att tillbringa en period vid Singapore University.

3 15-1 3(6) 3 Uppföljning och planering utifrån handlingsplaner och strategier -benchmark mellan universitet Lars föredrar siffror från SCB, UHR. Var fjärde student är nybörjare. Normalt sett byter vi språk om 25% av gästerna inte kan svenska, hur gör vi med t ex KALAS?. Relationen mellan antalet utbytesstudenter och freemovers vid LiU skiljer sig från de övriga universiteten. LiU har en betydligt lägre andel free movers, även i relation till utbildningsvolymen (HÅS). Är denna skillnad ett problem? Även antalet internationella doktorander ligger vid LiU, om man bryter ner på områden, under riksgenomsnittet. Hänger ihop med mastersrekryteringen, dvs ju färre internationella mastersstudenter, desto färre som kan gå vidare till doktorandstudier. Är det ett strukturproblem eller ej? KTH gjort tydlig 3+2 uppdelningen. De har internargumentet att man vill rekrytera mastersstudenter som sen går vidare till forskarstudier. Större andel masters ger en mer internationell miljö. Inom LiTH har 26% av civ ing studenter varit på en termins utlandsstudier inom ramen för utbytesavtal (dvs exkl free movers). Karin K: Chalmers jobbar med internationalisering, t ex utresande studenter driver kontor utomlands och samverkar med värdlärosätet. - handlingsplaner och fokusområden 1. LiUs ska öka sin internationella närvaro och synlighet och utveckla samverkan med fler utomeuropeiska partners LiU antal utomeuropeiska partners, se t ex ÅR, utbytesavtal och även forskningssamarbete t ex i Guangzhou (Sustainabality) och Kenya (Vuxenutbildarcentrum). LiTH har dragit ner ca 50 avtal, för att fokusera på de man vill satsa på. Initierat diskussioner om fler avtal i engelskspråkiga länder, liksom i Asien och Brasilien. UV nytt med VFU av vilket partneruniversitet i flera länder är intresserade av att komma hit för, gärna i en större grupp. UV och skolorna klarar att ta emot större grupper bostadssituationen är problematisk. Intresset från svenska studenter att ha VFU utomlands är också stort. Dessa perioder är kortare än 3 månader och kommer därför inte med i statistiken. VFU planeras och genomförs i samarbete med kommunen. Man har utsett en handledare för VFU i Kentucky. HU ligger lågt med nya avtal, då de även kräver samarbete med Regions Östergötland för att kunna ta emot fler internationella studenter i utbildningarna. Dock finns intresse för Nordamerika och Kerstin och Johan Dabrosin Söderholm (dekanus) planerar besök i Calgary.

4 15-1 4(6) Fil faks nämnd för grundutbildningsfrågor sitter kvar första halvåret 2015, sedan blir det skifte. Framåt är utbytesavtal i fokus. Man prioriteter att öka viljan och förmågan hos programmen till internationella utbyten, t ex genom att den utbildning som vill inrätta ett avtal också ska kunna ge kurser motsvarande 30 hp på engelska. 2. LiU ska öka andelen internationellt sampublicerade artiklar Andelen sampublicerade artiklar har ökat 15% på två år (är det riktigt?), dvs utvecklingen går tydligt i en riktning. Siffran är universitetsgemensam, Lars kollar upp om siffor per fakultet tas fram 3. LiU ska sträva efter att öka andelen internationella medarbetare LiUs Employment Branding bör bli tydligare gentemot presumtiva internationella anställda. Funktionen stöd vid strategiska rekryteringar flyttades vid årsskiftet från HR avdelningen till Internationella avdelningen, då straetgiska rekryteringar ofta är internationella. Tillsammans med University of Twente (ECIU-partner) görs en benchmark för hur vi bäst tar emot internationella anställda. Tek fak ökar sin andel bland doktorander, känslan hos Fil fak är att det varierar mellan de olika miljöerna, HU ökar andelen bland forskare medan UVs personal till största delen är svensk. Den statistik som finns är av bristfällig kvalitet. Vi bör (i dialog med SCB) definiera vad vi menar med internationella medarbetare, därefter ta fram nyckeltal med hjälp av SCB. 4. LiU ska sträva efter att öka lärarmobiliteten Inga nya initiativ centralt. Fil fak fokuserar på meriteringsfrågan och man ska titta på Best Practice på och lära av dem. Detta fokusområde har inte tagit fart, hanteras genom fakulteterna, institutionerna, eller centralt. Ett problem är att institutionerna inte kan frigöra personal. Ett förslag är extra sanktionering av rektor, för att de ska komma loss. Förslaget bör tas till ledningsrådet. Samtidigt kan vi inventera möjligheter på andra sätt var ute, t ex 1 v per månad, som Karin Axelsson. (Räkas dock ej som lärarmobilitet i nuvarande sätt att sammanställa statistiken). Bra hitta fler goda exempel och sträva efter att skapa en kultur i - om många gör, så sprider det sig, och tvärtom. Inventera över fakultetsgränserna, samla ihop goda exempel och utarbeta, och kontaktpersoner som har varit ute tidigare. Överväga om NMIn kan innehålla en fråga om lärarmobilitet, skulle du vilja, har du varit?

5 15-1 5(6) 5. LiU ska ge alla studenter en internationell dimension i sin utbildning Att studera utomlands är en av flera sätt att få en internationell dimension i utbildningen. Tek fak skapar kurspaket på grundnivå för inresande för tydligare paketering, vilket bidrar även till internationaliseringen på hemmaplan. Fil fak har skärpt kraven på att om man vill skicka ska man också kunna erbjuda kurser på engelska. UV arbetar intensivt för att få igång kurser på engelska, liksom för samläsning svenska och internationella studenter. Julius poängterar att samläsning är ett viktigt bidrag till den internationella dimensionen i utbildningen. Linda, föreslår att man lägger in kurser på engelska som gärna kan samläsas första terminen i utbildningen. Då är studenterna fortfarande öppna och tar till sig på ett naturligt sätt. Som nu, när det dröjer till 4e året har man varit för länge i sin bubbla och med detta upplägg försvåras integrationen 6. LiU ska utveckla formerna för rekrytering av studenter från tredje land Ett sätt att utveckla former för rekrytering av studenter från tredje land är att inrätta avtal, t ex 3+2, eller study abroad avtal. Tek fak menar att det behövs ett LiU-övergripande beslut om att man ska ta risken då det kommer krävas mycket arbete med att matcha specifika kurser och program, en tydlig instruktion från US och rektor att vi ska utveckla former rekryterande avtal. 7. LiU ska fortsätta arbetet med att göra the LiU experience till en attraktiv helhet för de internationella studenterna Karin berättar vad som görs inom området, vad som är bra och vad som kan bli bättre. De saker som lyfts har framkommit genom Internationella studentbarometern, frågor till utvalda nyckelpersoner inom LiU samt intervjuer med internationella mastersstudenter i sista terminen. Se bilaga LiU ska stärka den internationella dimensionen inom samverkansuppgiften De pågående samarbete med Brasilien och SAAB, Linköpings kommun och Guangzhou, Länsstyrelsen och Jiangsu och IFS och Sri lanka är exempel på den internationella dimensionen i samverkansuppgiften. 4 Erfarenheter från EAIE och NAFSA Frågan bordlägges p g a tidsbrist.

6 15-1 6(6) 6 Övriga frågor Karin K är med i SUHFs grupp för betygsfrågor och vill ha input till betygens roll i internationaliseringen Tek fak lyfter fram problematiken med översättningar mellan betygsskalorna, vilka studenterna ibland inte litar på utan vill ha översatt enligt sina önskemål. Hur skala utan betygssteg gör möjligen att man blir mindre attraktiv, vilket skulle kunna påverka rekryteringen negativt. Stipendier kommer att ges i princip som förra året, dvs ett extremt litet antal stipendier, 3 st fördelas mellan fakulteterna i proportion till antalet 1ahandssökande. Likaså kommer en rabatt om 25% av avgiften ges till antagna. LiTH efterfrågar en rankinglista över studenter efter Antagningens bedömning, för tilldelning av stipendium(-er). Det är viktigt att universitetet får igång en stipendiefond. Detta bör lyftas i ledningsrådet. Sommaruniversitet tar upp på ledningsrådet för utbildning 6 feb. OM inga förslag på kurser inkommer till dess, bör förslaget vara att I-rådet får i uppdrag att identifiera 1-2 miljöer som kan ge sommarkurs och förhandla med dessa, för att därefter köra en pilotomgång av sommarakademi. 6 Mötet avlutas Mötestider våren 2015 måndag 26 jan 15-17, Origo 23 måndag 30 mars kl 15-17, Origo 23 tisdag 2 juni 13-15, Origo 23 Vid pennan Karin Gibson