Lokalen för mötet i morgon blir konferensrummet Origo 2.

Transkript

1 Till internationaliseringsrådet, Lokalen för mötet i morgon blir konferensrummet Origo 2. Här lite material till anmälnings- informationspunkter, känner ni att ni vill följa upp det med frågor och kommentarer är det självklart välkommet, annars är det lagt till handlingarna. Från departementets pågående översyn av regelverket för avgiftsskyldiga studenter: - Beställd utbildning - regelverket är nu ändrat så att universitet och högskolor har rätt att ingå avtal med utomeuropeiska universitet om att mot avgift ta emot deras studenter för utbildning, det vi kallat avtalsbaserad rekrytering. - Förslag om möjlighet till skilda antagningsomgångar för betalstudenter och övriga. Departementet kom med en sommar- pm som öppnar för skilda antagninsgomgångar. Universiteten har genom ett gemensamt SUHF svar ställt sig bakom (pm o svar bif) - Preliminära siffror för Master 13, det ser ut som om vi skulle kunna vara ganska nära vårt mål att efter 3 år vara tillbaka på hälften av den rekrytering vi hade innan avgiftsreformen - Inkommande utbytesstudenter Hittills (tis 27/8) har ca 500 utbytesstudenter anlänt av de strax under 800 som väntas. Mottagningen från den central International Office har i år varit som den brukar, med informationsmapp, utdelning av nycklar till dem som hur genom blockavtalet, besöksservice för ytterligare information såväl i grupp som i enskilda samtal och skjuts mellan LiU och Ryd de mest intensiva dagarna. Nytt för i år är att Orientation Programme, som har brukat vara olika informationspass staplade på varandra under en heldag, till stor del har ersatts av en "Welcome Fair" till vilken både utbytes- som mastersstudenter bjuds in. - Bostadssituationen Blockavtalet har utökats från 400 till 450 rum i och med denna terminsstart. Hösten 14/15 ökas det ytterligare till 500.Boendet räcker alltså inte till och framförallt blir det problematiskt innevarande vecka. KOMBO (Kårserive) hanterar de mesta, hjälper studenter och oroliga föräldrar, förmedlar inneboenderum i (måna utanför Linköping). Nödbostäder är i år två tvåor i

2 Lambohov (10 sovplatser i varje) och 19 sovplatser i Mjärdevi Västergård (utan kök och duschmöjlighet i vagn utanför eller utan avgift i Campushallen). 2 av de bostadsbolag som brukar hyra ut större lägenheter sätter i år studenter som saknar svenskt personnnummer längst ner på listan, vilket försvårar ytterligare. IO och KOMBO har bjudit in Linköpings kommunens samhällsbyggnadsnämnd och två personer kommer på studiebesök torsdag 29/8. - Kommande besök på rektorsnivå: Vi har tre aviserade besök som ett resultat av vårens aktiviteter, rektorer med delegationer: Moi University, Kenya, South China University of Technology (SCUT), Guangzhou, Kina, oktober Jinan University, Guangzhou, Kina, oktober När det gäller de kinesiska besöken så bör vi vara tydliga om vi vill fortsätta en diskussion med sikte på att etablera gemensamma projekt som kan resultera i avtalsbaserad rekrytering Hälsningar Lars Holberg Karin Gibson

3 Promemoria U2013/4281/UH Utbildningsdepartementet Universitets- och högskoleenheten Antagning av studieavgiftsskyldiga studenter Inledning Denna promemoria har utarbetats inom Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet). Den innehåller förslag som möjliggör separat antagning till utbildning på grundnivå och avancerad nivå av sökande som kommer att omfattas av studieavgiftsskyldighet. Det gäller s.k. tredjelandsmedborgare. Behovet av att införa möjligheten till separat antagning Införandet av anmälnings- och studieavgifter År 2011 infördes anmälningsavgifter och studieavgifter för utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid universitet eller högskolor som omfattas av högskolelagen. Detta gäller personer som inte är medborgare i en stat som omfattas av avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) eller i Schweiz (tredjelandsmedborgare). Bakgrunden till införandet av studieavgifter var att antalet internationella studenter och därmed kostnaderna för utbildningen av dessa hade ökat kraftigt vid svenska universitet och högskolor. Av propositionen som låg till grund för införandet av studieavgifter, Konkurrera med kvalitet studieavgifter för utländska studenter (prop. 2009/10:65) framgår att svenska lärosäten framför allt bör konkurrera genom att erbjuda utbildning av högsta kvalitet. Vidare följer av propositionen bland annat följande. Enligt enkätundersökningar bland internationella studenter var avgiftsfriheten viktigare än utbildningens kvalitet för deras val att studera i Sverige. Införandet av studieavgifter för utländska studenter skulle enligt regeringens bedömning vara kvalitetsdrivande och ge möjlighet att långsiktigt öka antalet utländska studenter i svensk högre utbildning utan kostnader för skattebetalarna. Dessutom skulle det kunna frigöra resurser för att ytterligare öka kvaliteten i utbildningen.

4 2 När studieavgifter infördes minskade antalet studerande som inte var medborgare i en stat inom EES eller i Schweiz med nästan 80 procent vid svenska högskolor. Antalet har därefter ökat men är ännu inte tillbaka på samma nivåer som tidigare. En uppföljning av studieavgiftssystemet som gjordes av Högskoleverket 2012 (Andra året med studieavgifter lärosätenas erfarenheter, Högskoleverkets rapport 2012:26 R) visar att det totala antalet nya studieavgiftsskyldiga studenter hade ökat med 24 procent höstterminen 2012 jämfört med höstterminen Ökningen gällde dock inte alla lärosäten. Av de 34 lärosäten som angav att de hade registrerade studieavgiftsskyldiga studenter höstterminen 2012 hade antalet minskat på 16 av lärosätena jämfört med året innan. Merparten av de antagna studieavgiftsskyldiga studenterna registrerade sig överhuvudtaget aldrig. Andelen antagna som slutligen registrerade sig uppgick endast till 30 procent. En möjlig förklaring till den låga andel som registrerade sig på den utbildning de hade antagits till är enligt Högskoleverkets rapport att antagningsprocessen för de studieavgiftsskyldiga verkade vara komplicerad och omfatta många moment. Gemensam antagning för anslagsfinansierade och studieavgiftsskyldiga studenter nuvarande ordning I 4 kap. högskolelagen (1992:1434) fastställs vissa principer som rör tillträde till högskoleutbildning. Bland annat framgår att högskolorna så långt det kan ske med hänsyn till kvalitetskravet i 1 kap. 4 nämnda lag ska ta emot de sökande som uppfyller behörighetskraven för studierna (1 ). Vidare framgår att urval ska göras bland de sökande om inte alla behöriga sökande till en utbildning kan tas emot. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om urval (3 ). Närmare bestämmelser om tillträde till högskoleutbildning finns framför allt i 7 kap. högskoleförordningen (1993:100) och i föreskrifter beslutade av Universitets- och högskolerådet. I 7 kap. 4 högskoleförordningen anges att den som vill antas till utbildning på grundnivå och avancerad nivå ska anmäla det inom den tid och i den ordning som högskolan bestämmer. Det framgår även att frågor om antagning avgörs av högskolan. Vidare anges att det i förordningen (2010:543) om anmälningsavgift och studieavgift vid universitet och högskolor finns bestämmelser om att betalning av anmälningsavgift i vissa fall är en förutsättning för att anmälan ska prövas. I ovan nämnda propositionen Konkurrera med kvalitet studieavgifter för utländska studenter angav regeringen att det av rättvise- och av kvalitetsskäl borde gälla samma behörighets- och urvalsbestämmelser för såväl avgiftsskyldiga som avgiftsbefriade studenter. Regeringen bedömde

5 vid tillfället att de regler för behörighet och urval som då gällde gav lärosätena goda möjligheter att bestämma urvalsgrunder, särskilt för utbildning på avancerad nivå, dit huvuddelen av de avgiftsskyldiga studenterna förväntades söka. Regeringen avsåg därför inte att genomföra några förändringar i dessa avseenden, men avsåg att noggrant följa utvecklingen. Nuvarande bestämmelser i högskolelagen och högskoleförordningen om tillträde till högskoleutbildning gäller alltså på samma sätt oavsett om en sökande kommer att vara avgiftsbefriad eller kommer att vara studieavgiftsskyldig. Det finns visserligen bestämmelser om förtur och avsteg från de generella bestämmelserna om urval i vissa fall i och 27 högskoleförordningen. I huvudsak förutsätter dock urvalet att alla sökande ska jämföras med varandra i merithänseende, och det är därför i praktiken inte möjligt för ett lärosäte att dela upp de sökande till en utbildning i olika antagningar. 3 Förslag till separat antagning av sökande som är studieavgiftsskyldiga Förslag: Universitet och högskolor ska få möjlighet att besluta om separat antagning av sökande som enligt förordningen (2010:543) om anmälningsavgift och studieavgift vid universitet och högskolor kommer att omfattas av studieavgiftsskyldighet och som söker till en utbildning som påbörjas på grundnivå eller avancerad nivå. Universitet och högskolor ska själva få bestämma hur många separata antagningar som ska hållas till en utbildning. Urvalet inom den separata antagningen ska ske med hänsyn till de sökandes meriter. Lärosätena ska själva få bestämma urvalsgrunder bestående av sakliga omständigheter som är av betydelse för utbildningen och bestämma hur platserna ska fördelas. Vid i övrigt likvärdiga meriter ska urval få göras också genom prov eller intervjuer eller genom lottning. Urval genom prov eller intervjuer ska dock inte få göras efter det att lottning har använts. Skälen för förslaget Två av målen i den nationella strategi för internationalisering som presenterades i propositionen Ny värld ny högskola (prop. 2004/05:162) och som kompletterades i propositionen Gränslös kunskap högskolan i globaliseringens tid (prop. 2008/09:175) var att Sverige ska vara ett attraktivt studieland för utländska studenter samt att hinder för internationaliseringen ska undanröjas såväl nationellt som internationellt. Vidare uttalade regeringen i propositionen Konkurrera med kvalitet studieavgifter för utländska studenter att inflödet av utomeuropeiska studenter är positivt för Sverige på flera sätt. Dessa studenter bidrar såväl till internationaliseringen av universitet och högskolor som att de i kraft av sin kunskap och kompetens tillför ökad kvalitet i utbildningen.

6 4 Utomeuropiska studenter kan bli viktiga aktörer i samarbeten och kontakter om investeringar och handel, kulturellt utbyte, politiskt och säkerhetspolitiskt samarbete m.m. Som tidigare har redovisats minskade antalet sökande som inte är medborgare i en stat inom EES eller i Schweiz när anmälnings- och studieavgifterna infördes. Antalet sökande har i och för sig ökat igen under det senaste året men är inte tillbaka på samma nivå som tidigare. Sveriges universitets- och högskoleförbund har i en skrivelse till regeringen belyst problem med dimensionering och planering för högskolorna mot bakgrund av att sökande från länder inom respektive utanför EES och Schweiz måste hanteras gemensamt i antagningen (U 2012/6304/UH). Möjligheten att anta anslagsfinansierade studenter begränsas genom de s.k. takbeloppen, dvs. lärosätenas rätt till ersättning för studenter och deras prestationer upp till en viss nivå. Antalet studieavgiftsskyldiga studenter som kan antas och utbildas är däremot inte beroende av anslagets storlek, eftersom de betalar för sin utbildningsplats. När ett lärosäte ligger nära eller över takbeloppet kan lärosätet bli tvunget att begränsa antalet anslagsfinansierade studenter. Enligt nuvarande bestämmelser om urval får lärosätet i en sådan situation inte anta fler studieavgiftsskyldiga studenter bara. Detta med anledning av att alla sökande till en utbildning, såsom framgår ovan, ska jämföras med varandra i merithänseende. Ett exempel för att åskådliggöra problematiken är en kurs där begränsningen i takbeloppet gör att ett lärosäte beslutar att fem av platserna kan finansieras av anslag, medan ytterligare platser skulle kunna tilldelas studieavgiftsskyldiga studenter. Om de tio mest meriterade studenterna är anslagsfinansierade, kan endast fem studenter antas till kursen. Om de tio mest meriterade sökande däremot är studieavgiftsskyldiga, skulle sammanlagt femton studenter kunna antas. Urvalsbestämmelserna begränsar därför lärosätenas möjligheter att ta emot så många studenter som de egentligen har utrymme för och skulle vilja ta emot. Även om det finns lediga platser i föreläsningssalar eller gruppundervisning får lärosätet alltså inte fylla dessa med studieavgiftsskyldiga sökande. Den gemensamma antagningen medför även nackdelar för universitet och högskolor från rekryteringssynpunkt. Som framgår ovan kan lärosätena i och för sig bestämma tid och ordning för anmälan till utbildning både på grundnivå och på avancerad nivå, men de nuvarande bestämmelserna om urval medför att det inte är praktiskt möjligt att dela upp antagningen på flera omgångar. Detta innebär sämre förutsättningar för universitet och högskolor att rekrytera studieavgiftsskyldiga, eftersom antagningen inte kan anpassas till den tidpunkt när söktrycket är som störst från denna grupp. Andra länder har ofta andra tidpunkter för anmälan till högskolan än vad svenska lärosäten har. Detta leder till att

7 många studieavgiftsskyldiga redan har accepterat ett erbjudande från ett annat land när antagningsbeskedet från det svenska lärosätet väl lämnas. 5 Separat antagning av studieavgiftsskyldiga studenter bör införas En ordning med nya platser till utbildningar på grundnivå eller avancerad nivå som är studieavgiftsfinansierade och till vilka det anordnas en separat antagning bör införas mot bakgrund av de problembeskrivningar som redovisats ovan. Detta bör underlätta och möjliggöra att fler studieavgiftsskyldiga studenter kan antas vid svenska lärosäten och ligger i linje med regeringens syn på att Sverige ska vara ett attraktivt studieland för utländska studenter. Dessa utbildningsplatser bör alltså tillkomma utöver de ordinarie platser som söks av anslagsfinansierade studenter till samma utbildning. Utbildningsplatser i en separat antagning kan skapas, eftersom de finansieras på annat sätt än genom statliga anslagsmedel, dvs. genom studieavgifter. Dessa platser begränsas alltså inte av takbeloppen för respektive lärosäte. Snarare bör antalet utbildningsplatser i den separata antagningen bestämmas med ledning av till exempel det förväntade söktrycket, lärosätets bedömning av hur många studieavgiftsskyldiga studenter som är värdefullt för utbildningen, samt praktiska begränsningar såsom lokalernas storlek och tillgång till lärare. Dessutom måste kvalitetskravet i 1 kap. 4 högskolelagen alltid beaktas. Platser som utlyses i den separata antagningen skiljer sig således från de anslagsfinansierade utbildningsplatserna. Mot bakgrund av att de studieavgiftsskyldiga sökandena inte konkurrerar om samma platser som de anslagsfinansierade kan antagningarna anordnas skilt från varandra. Andra sökande än de som är studieavgiftsfinansierade bör fortsättningsvis antas på samma sätt som i dag. Beroende på hur lärosätena dimensionerar antagningarna kan det inte uteslutas att de meriter som krävs för att antas inom respektive antagning kommer att vara olika. Varje universitet eller högskola bör själv få bestämma hur många separata antagningar som ska anordnas till en utbildning. Genom möjligheten att anordna flera separata antagningar av sökande som är studieavgiftsskyldiga ökar lärosätenas möjligheter att fylla platserna på sina utbildningar utan att detta påverkar de anslagsfinansierade sökandenas möjligheter att antas. Det kan finnas skäl för ett universitet eller en högskola att till en utbildning även fortsättningsvis välja att anordna gemensam antagning. Ett sådant skäl kan vara att en utbildning erfarenhetsmässigt inte lockar så många studieavgiftsskyldiga. Förslaget lämnar öppet för lärosätena att själva bestämma om de vill utnyttja möjligheten att anordna separat antagning eller inte.

8 6 Behörighetskraven vid separat antagning av studieavgiftsskyldiga studenter bör inte ändras Behörighetskraven för att antas till en utbildning motsvarar de förkunskaper som krävs för att en student ska kunna tillgodogöra sig utbildningen. Samma förkunskapskrav gäller för alla sökande till en utbildning, även om förkunskaperna kan ha uppnåtts på olika sätt. Denna ordning bör även fortsättningsvis gälla och förslaget påverkar således inte behörighetskraven. Universiteten och högskolorna bör själva få bestämma vilka urvalsgrunder som ska tillämpas vid separat antagning av studieavgiftsskyldiga studenter Urval kan behöva göras inom den separata antagningen och urvalet bör då ske baserat på de sökandes meriter. Vid separat antagning är det inte givet att dagens urvalsgrunder är ändamålsenliga. Exempelvis är högskoleprovet sällan en lämplig urvalsgrund för studieavgiftsskyldiga, eftersom provet bara ges på svenska. Därför bör i stället respektive universitet eller högskola själv få bestämma vilka urvalsgrunder som ska användas vid den separata antagningen. Urvalsgrunderna ska bestå av sakliga omständigheter som är av betydelse för utbildningen. Till sin lydelse utesluter inte detta någon av de i dag befintliga urvalsgrunderna och en sådan bestämmelse blir i övrigt snarlik den i 7 kap. 23 högskoleförordningen. Urvalsgrunderna får inte bestå av annat än sådant som har en direkt betydelse för utbildningen. Att omständigheterna ska vara sakliga är ett uttryck för att högskolorna ska iaktta saklighet enligt vad som följer av 1 kap. 9 regeringsformen. Universiteten och högskolorna kan således inte använda kvotering eller etnisk tillhörighet som urvalsgrund. Vid i övrigt likvärdiga meriter bör urval också få göras genom prov eller intervjuer eller genom lottning. Urval genom prov eller intervjuer bör dock inte få göras efter det att lottning har använts. Detta är i överensstämmelse med 7 kap. 12 tredje stycket högskoleförordningen. Ett lärosätes beslut i fråga om urval får i dag enligt vad som följer av 12 kap. högskoleförordningen inte överklagas. Detta bör gälla även i fråga om beslut om urval vid separat antagning av studieavgiftsskyldiga. Nya bestämmelser om separat antagning bör införas i högskoleförordningen och i andra författningar som har motsvarande bestämmelser om tillträde Nya bestämmelser i fråga om tillträde bör införas i enlighet med förslaget ovan. De nya bestämmelserna bör införas sist i 7 kap. högskoleförordningen. Det finns även utbildningar som i annan författning har andra eller kompletterande bestämmelser i fråga om tillträde. Även i dessa kan motsvarande förändringar behöva göras.

9 7 Förslaget kräver dessutom inhämtande av riksdagens godkännande. I bilagan till denna promemoria redovisas förslag till ändring i högskoleförordningen. Ikraftträdande Universitet och högskolor föreslås få införa separat antagning för studieavgiftsskyldiga sökande för högskoleutbildningar som påbörjas efter den 1 juli För att göra det möjligt för berörda myndigheter att vidta nödvändiga åtgärder och fatta olika beslut till exempel i fråga om informationsinsatser och anpassning av IT-system föreslås att förordningsändringarna ska träda i kraft den 1 februari Konsekvensanalys Ekonomiska konsekvenser Införandet av en möjlighet för universitet och högskolor att ha separat antagning för studieavgiftsskyldiga studenter påverkar inte de anslagsmedel som är avsedda för utbildningsplatser för studenter som inte är studieavgiftsskyldiga. Därmed kommer inte det totala antalet utbildningsplatser för de studenter som inte är avgiftsskyldiga att påverkas av förslaget. Förslaget bedöms i stort inte leda till några ekonomiska konsekvenser för myndigheternas anslagsfinansierade verksamhet, eftersom lärosätena beräknar studieavgifterna så att full kostnadstäckning uppnås. Övriga konsekvenser för högskolesektorn Förslaget bedöms leda till att universitet och högskolor kommer att kunna anta fler sökande från länder utanför EES och Schweiz och att den antagningen kan genomföras mer flexibelt under året jämfört med i dag. Detta har efterfrågats av universitet och högskolor och kommer att vara till fördel för såväl universiteten och högskolorna själva som för de studieavgiftsskyldiga studenterna. Bedömningen är därför att merparten av universiteten och högskolorna kommer att vilja använda sig av möjligheten att ha separat antagning av studieavgiftsskyldiga studenter. Antagningen av studieavgiftsskyldiga studenter utgör en mindre del av den totala antagningsverksamheten. Eventuella förändringar av antagningsverksamheten till följd av förslagen bedöms därför endast få marginella konsekvenser för universitet och högskolor samt Universitets- och högskolerådet. Konsekvenser för studenter Som redovisats ovan ska det totala antalet anslagsfinansierade utbildningsplatser inte påverkas av förslaget. Studenter som inte är

10 8 studieavgiftsskyldiga kommer därför inte att påverkas av förslaget. När det gäller de studieavgiftsskyldiga studenterna påverkas dessa positivt, eftersom förslaget möjliggör en effektivare hantering av deras ansökan. Detta leder i sin tur till att beslut i fråga om antagning kan fattas mer skyndsamt. Förslagen innebär också bättre förutsättningar att anta fler studieavgiftsskyldiga studenter. Konsekvenser med anledning av diskrimineringslagen och Sveriges internationella åtaganden Förslaget bedöms vara förenligt med Sveriges åtaganden i förhållande till Europeiska unionen och andra internationella organisationer. Vidare bedöms förslaget vara förenligt med diskrimineringslagen (2008:567).

11 9 Författningsförslag Bilaga Författningsförslaget utgår från utbildningar vars tillträde endast regleras av 7 kap. högskoleförordningen. Det finns även utbildningar som i annan författning har andra eller kompletterande bestämmelser i fråga om tillträde. Förslag till ändring i högskoleförordningen (1993:100) Härmed föreskrivs i fråga om högskoleförordningen (1993:100) dels att 7 kap. 4 ska ha följande lydelse, dels att det i förordningen ska införas tre nya paragrafer, 7 kap , samt närmast före 42 en ny rubrik av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 7 kap. 4 1 Den som vill antas till utbildning på grundnivå eller avancerad nivå ska anmäla det inom den tid och i den ordning som högskolan bestämmer. I 2 och 3 förordningen (2010:543) om anmälningsavgift och studieavgift vid universitet och högskolor finns det bestämmelser om att betalning av anmälningsavgift i vissa fall är en förutsättning för att anmälan ska prövas. I finns det bestämmelser om att en högskola får besluta om separat antagning av studieavgiftsskyldiga. I 2 och 3 förordningen (2010:543) om anmälningsavgift och studieavgift vid universitet och högskolor finns det bestämmelser om att betalning av anmälningsavgift i vissa fall är en förutsättning för att anmälan ska prövas. Frågor om antagning avgörs av högskolan. Ett maskinellt framtaget besked om antagning gäller som högskolans beslut. Separat antagning av studieavgiftsskyldiga 42 2 En högskola får besluta att sökande som kommer omfattas av studieavgiftsskyldighet enligt förordningen (2010:543) om 1 Senaste lydelse 2010: Tidigare 42 upphävd genom 2010:1064.

12 10 anmälningsavgift och studieavgift endast kan antas till en utbildning vid en separat antagning. Högskolan bestämmer hur många separata antagningar som ska anordnas till en utbildning. 43 Vid separat antagning ska i fråga om urval 44 tillämpas i stället för vad som föreskrivs i 12 23, samt Vid urval enligt 43 ska högskolan ta hänsyn till de sökandes meriter. Högskolan bestämmer urvalsgrunder bestående av sakliga omständigheter som är av betydelse för utbildningen och bestämmer hur platserna ska fördelas. Vid i övrigt likvärdiga meriter får urval också göras genom prov eller intervjuer eller genom lottning. Urval genom prov eller intervjuer får dock inte göras efter det att lottning har använts.

13 Sveriges universitets och högskoleförbund Dnr 13/037 Tryckerigatan 8 YTTRANDE Stockholm Utbildningsdepartementet Stockholm Yttrande över remiss Antagning av studieavgiftsskyldiga studenter (U2013/4281/UH) Sveriges universitets- och högskoleförbund har, efter samråd med universitetens och högskolornas ledningar, valt att lämna ett gemensamt yttrande för de 34 lärosäten som anges i slutet av detta svar. Den korta remisstiden och tidpunkten för remissbehandlingen är skälet till denna hantering. Förbundet och dess medlemslärosäten är angelägna om att förändringarna i högskoleförfattningarna genomförs så snart som möjligt och vill därför ändå säkerställa att ett tydligt svar avges. Regeringen föreslår i ovan nämnda remiss att universitet och högskolor ska ges möjlighet att för sådan utbildning som påbörjas efter den 1 juli 2014 besluta om separat antagning av sökande som kommer att omfattas av studieavgiftsskyldighet. Förslaget innebär vidare att lärosätena får bestämma urvalsgrunder i de separata antagningarna utifrån sakliga omständigheter av betydelse för utbildningen samt bestämma hur platserna ska fördelas mellan olika antagningsomgångar. Sveriges universitets- och högskoleförbund tillstyrker det remitterade förslaget i dess samtliga delar. Förslaget anknyter till de synpunkter och förslag som förbundet, efter en bred beredning inom sektorn, framförde till utbildningsdepartementet i skrivelse (Dnr 12/102) om behov av revideringar av regelverk och processer kring hanteringen av avgiftsskyldiga studenter och sökande; ett förslag i skrivelsen var att regeringen borde se över möjligheterna att hantera avgiftsskyldiga sökande och platsfördelningen till denna grupp i en separat antagning och förtydliga nuvarande formulering i HF 7 kap 4 om lärosätenas möjlighet att bestämma tiden och ordningen för anmälan till högskoleutbildning. Förbundet och dess medlemslärosäten delar regeringens bedömning att möjligheten till separata antagningsomgångar för studenter och sökande som omfattas av avgiftsskyldighet kan komma att leda till att fler sökande från länder utanför EU28 och EES-området antas, särskilt som regeringens förslag omfattar utbildning på såväl grundsom avancerad nivå. Den absoluta merparten av utbildningar på engelska som idag ges vid landets lärosäten är på avancerad nivå och det är bedömningen att den föreslagna förordningsändringen kan bidra till fler engelskspråkiga utbildningar också på grundnivå. Förbundet vill avslutningsvis framföra att det finns anledning för regeringen att också överväga övriga förslag och synpunkter förbundet lämnat i ovan åberopade skrivelse. 1 (2)

14 På Sveriges universitets- och högskoleförbunds vägnar Marianne Granfelt Generalsekreterare Detta yttrande inges även efter konsultation för följande medlemslärosäten: Blekinge tekniska högskola Dans- och cirkushögskolan Ersta Sköndal högskola Försvarshögskolan Gymnastik och idrottshögskolan Göteborgs universitet Handelshögskolan i Stockholm Högskolan i Dalarna Högskolan i Borås Högskolan i Gävle Högskolan i Halmstad Högskolan i Jönköping Högskolan Kristianstad Karlstads universitet Karolinska institutet Konstfack Kungliga konsthögskolan Kungliga musikhögskolan Kungliga tekniska högskolan Linköpings universitet Linnéuniversitetet Luleå tekniska universitet Lunds universitet Mittuniversitetet Mälardalens högskola Operahögskolan Sophiahemmets högskola Stockholms dramatiska högskola Stockholms universitet Sveriges lantbruksuniversitet Södertörns högskola Umeå universitet Uppsala universitet Örebro universitet 2 (2)

15 Master ht 2013

16 Antagning interna*onella masterprogram Förstahandssökande 2011: : : 2100 Antagna 2011: 450 (290 (eu) (avgi2sskyldiga)) 2012: 670 ( ) 2013: 766 ( ) Registrerade 2011: 185 ( ) 2012: 268 (232+36) 2013: 350 (288+62) OBS PROGNOS

17 AvgiAsskyldiga studenter 2011 Ø 46 erbjöds 50% s?pendium, Ø 105 fullbetalande antogs Ø Plus SI s?p 2012 Ø Vi erbjöd 24, 100% s?pendier Ø 239 fullbetalande antogs Ø Plus SI, 7 s?p Ø 2013 Ø Vi erbjöd 44, 100% s?pendier Ø Vi antog 199 fullt betalande Ø Plus 13 SI s?pendier 15 reg 11 reg 13 reg 15 reg 15 reg 6 reg 40 tackade ja 22 betalat I?d

18 Antagna per land Land Antal individer SVERIGE 110 INDIEN 59 PAKISTAN 39 STORBRITANNIEN 29 TYSKLAND 24 GREKLAND 22 IRAN 18 U.S.A. 18 IRAK 16 Kina 14

19 LINKÖPINGS UNIVERSITET Lars Holberg Indikatorer för internationalisering vid LiU - Förslag I ett uppföljningsbeslut till internationaliseringsplan , uppdrog rektor åt undertecknad att ta fram förslag på indikatorer för internationaliseringsarbetet vid LiU. Nedan är förslag till indikatorer kopplade till internationaliseringsplanens fokusområden. I en del fall finns en väldigt direkt koppling mellan fokusområde och indikator i andra fall får man söka mer indirekta indikatorer. I flertalet fall är det data som redan i dag tas fram i olika processer, eller är lätt tillgängliga, i frågan om samverkan är definitionen inte helt given. Internationella avdelningen bör ha ansvaret för att indikatorerna kan redovisas och analyseras i den årliga statistiksammanställningen. Fokusområde: LiUs ska öka sin internationella närvaro och synlighet och utveckla samverkan med fler utom-europeiska partners Indikatorer: - antal aktiva utomeuropeiska partners - antal explicit utpekade strategiska partners - antal inaktiva partneravtal (bör gå mot noll) Fokusområde: LiU ska öka andelen internationellt sampublicerade artiklar Indikator: - Andel internationellt sampublicerade artiklar Fokusområde: LiU ska sträva efter att öka andelen internationella medarbetare Indikator: - Andel nyrekryterade med internationell bakgrund Fokusområde: LiU ska sträva efter att öka lärarmobiliteten Indikator: - Antal lärare med minst 2 veckors vistelse vid utländskt lärosäte

20 LINKÖPINGS UNIVERSITET Lars Holberg Fokusområde: LiU ska ge alla studenter en internationell dimension i sin utbildning Indikatorer: - Andel studenter som tar examen som deltagit i utbytesverksamhet - Antal kurser med undervisning på främmande språk (exkl rena språkstudier) - Andel av de som disputerar som har mer än 2 månaders utlandsstudier Fokusområde: LiU ska utveckla formerna för rekrytering av studenter från tredje land Indikator: - Antal tredjelandsstudenter som börjar vid LiU. Fokusområde: LiU ska fortsätta arbetet med att göra the LiU experience till en attraktiv helhet för de internationella studenterna Indikator: - Studentnöjdhet i ISBn - Internationella alumners nöjdhet och karriär Fokusområde: LiU ska stärka den internationella dimensionen inom samverkansuppgiften Indikator: - Antal samverkansprojekt med tydlig internationell prägel Finns det anledning att fundera över andra indikatorer som inte direkt kopplar till internationaliseringsplanens fokusområden?

21 LINKÖPINGS UNIVERSITET Lars Holberg Strategiska partners LiU ska utveckla ett närmare samarbete med ett begränsat antal strategiska partners Vad är en strategisk partner? Ett strategiskt partneruniversitet (SPU) bör bl a karaktäriseras av att det är ett lärosäte där universitetet har samverkan inom både utbildning och forskning, där fler än en fakultet är involverad, där det finns en potential och vilja att utveckla och fördjupa bef samarbeten inom både utbildning och forskning. Det är ett partnerskap som kan bidra till vår internationella lyskraft och som innebär nya möjligheter för både forskning och utbildning. Det här kan ses som ett försök till generell beskrivning av ett önskvärt tillstånd, men att utse en partner till strategisk kommer alltid vara ett val, man blir det inte för att man kan fylla i alla kriterier i en krysslista, och vi kommer alltid att få väga tyngden och potentialen i olika dimensioner mot varandra. Därtill kan sägas att för en enskild forskargrupp eller ett enskilt utbildningsprogram kan det naturligtvis finnas partners som är i hög grad strategiska, utan att de för den skull är det på fakultets- eller universitetsnivå. På LiU nivå kanske vi ska tala om strategiska partners, viktiga partners, partners? Att arbeta mot strategiska partners Hur ska man då arbeta mot strategiska partners i en så utpräglad botten upp organisation som universitetet. Vi vet alla att vi inte kan eller ska kommendera fram samarbeten från centrala nivåer. Men vi kan skapa incitament för samarbeten och mekanismer för ett bättre informationsflöde både internt och visavi partnern och generellt en ökad kunskap om våra strategiska partners. Har vi ett litet antal strategiska partneruniversitet bör vi kunna uppmana alla forsknings- /utbildningsmiljöer att ha ett aktivt förhållningssätt och ha en viss kännedom om vad partners gör inom resp område. Vi måste säkra att vi besöker dem regelbundet och att vi har en regelbunden kontakt på ledningsnivå. Det behöver finnas någon med ett koordinatorsansvar, ev med en styrgrupp. Här lite osorterade ideer utan några anspråk på fullständighet eller prioritering: Det som inte kostar - Konferensinbjudningar vi ska se till att de alltid går till våra strategiska partneruniversitet

22 LINKÖPINGS UNIVERSITET Lars Holberg - Promotion och liknande, ledningarna för våra SPU ska alltid finnas på VIP-listan - Bevaka och se till att vi systematiskt utnyttjar möjligheter till finansiering, typ STINT,Strategic Grants och Teaching Excellence, och nya Erasmus strategiska samarbeten. Behöver finansiering - Riktade program för gästföreläsare och gästforskare - Dito för att besöka dem för att bygga samarbeten, utforma projekt (seed money) - Akademisk koordinator, administrativ dito Måste emanera ur verksamheten - Double/Joint Degrees - Gemensamma konferenser, seminarier - Gemensamma PhD kurser/program - Gemensamma ansökningar/projekt - Delade tjänster Hur ska vi gå tillväga för att identifiera strategiska partners? En bred öppen förfrågan till ämnesföreträdare och programansvariga om vilka som är era viktigaste internationella partners, eller en fråga för fakultetsledningar och internationella koordinatorer, i båda fallen som underlag för en diskussion i rådet? En viktig dimension kommer naturligtvis vara at väga befintligt samarbete mot potential. Nanyang Technological University NTU - som strategisk partner pilot I en diskussion om strategiska partners inom internationalisering så finns det ett universitet alla pekar ut som en strategisk partner till LiU Nanyang Technological University. LiUs samverkan med NTU handlar både om forskning, ett visst lärarutbyte och ett mycket omfattande studentutbyte. LiU är idag den största europeiska destinationen inom NTU:s utbytesverksamhet. Avgörande för den snabba framväxten av kontakterna med NTU är att tidigare LiU rektorn Bertil Andersson de senaste åren funnits i ledningen för NTU. Anderssons mandatperion som

23 LINKÖPINGS UNIVERSITET Lars Holberg president går ut om drygt två år. För LiUs del är det angeläget att skapa strukturer och former som gör att samarbetet kan fortsätta och utvecklas även efter denna period. Det pågår mycket aktiviteter men det saknas idag en sammanhållen bild över LiUs kontakter med NTU. Detta behöver skyndsamt åtgärdas. Det behövs en utpekad koordinator/samordningsgrupp för samverkan som helhet inte bara studentutbytet och NTU skulle kunna göras till något av en pilot för hur vi vill arbeta med strategiska partners.