Kvinnlig tronföljd i Sverige

Transkript

1 Kvinnlig tronföljd i Sverige En statsvetenskaplig analys av orsaker bakom institutionella förändringar Female Succession in Sweden A political science analysis of the causes of institutional change Av: Mikael Scheibel Julin Pontus Welin LINKÖPINGS UNIVERSITET VT-13 Examensarbete i Samhällskunskap Institutionen för industriell och ekonomisk utveckling Kurskod: 9SHA Antal ord: Handledare: Per Jansson Examinator: Helen Lindberg

2 ABSTRACT The purpose of this study is to analyze how the process from the first proposal for female succession until 1980 when the new constitution came to be legislated. Our main purpose is to examine the causes of institutional changes. We will exemplify with an historical institutional change in Swedish history, the introducing of female succession. To do this, we have assumed that several reasons came to be critical of this decision, such that the value of every individual to have statements gender issues often have increased and more recently also became more evident by the people. The study investigates how important gender equality has been during the legislative process and if there is any correlation between equality and the politician s actions. The study also intends to investigate if there were any other reasons for the Swedish parties to get involved in this topical debate. A description about which political party did what and also their opinions will be offered also followed up by an analysis where we investigate the parties actions and to find out if there exist any other reasons for them to pursue this issue. Our results will be discussed in relation to the teaching of social studies. Keywords: Female succession, absolute primogeniture succession, gender equality, institutional change, education 2

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING KAPITEL 1. INTRODUKTION Inledning Syfte Hypotes Metod Design Material Avgränsningar Forskningsmetod Validitet & Reliabilitet Begreppsdefinitioner Analysmodeller Idéanalys Tre perspektiv på normativ analys Vår analysstrategi KAPITEL 2. LITTERATURGENOMGÅNG Den historiska redogörelsen för den svenska tronföljdsordningen Socialdemokraternas förhållande till frågan om republik Första motionen om kvinnlig tronföljd Frågan om kvinnlig tronföljd hålls vid liv Sverige får kvinnlig tronföljd Värden och normer i samhället Det monstruösa kvinnostyret Jämställdhet på 1960-talet Politiska idéer, institutioner och sociala normer Politik och partier Partier och strategi KAPITEL 3. VÄRDEN, NORMER OCH POLITISKT AGERANDE Vad menar partierna med begreppet jämställdhet? Värden och politiskt agerande Motståndet mot en kvinnlig monark Politiska partier och politiska institutioner

4 KAPITEL 4. DEN IDÉPOLITISKA KONFLIKTEN Idéanalys av socialdemokraternas ställningstagande Idéanalys av de borgerliga partiernas ställningstagande Partier och strategier KAPITEL 5. Diskussion Politik, partier och samhället Normer och strategier Ämnesdidaktik Läroplanen och politik Undervisning om politik i samhällskunskap Slutsatser Förslag till vidare forskning KAPITEL 6. Referenslista Litteraturlista Elektroniska källor

5 KAPITEL 1. INTRODUKTION 1.1 Inledning Sverige är en representativ demokrati där den politiska makten ligger hos riksdagen som är folkvald av landets medborgare. Riksdagspartierna har möjlighet att påverka och förändra politiska institutioner som verkar för landets funktionella betydelse (Rothstein 2010a s.23). Förändringar av institutioner sker regelbundet med tiden och en central faktor till hur svensk politik integrerar sig med institutioner är att det finns möjligheter för samverkan och samförstånd, samt att förse institutionerna med resurser eller nödvändiga förändringar utefter samhällets generella efterfrågan (Friberg 2011 s.37) års successionsordning är vår äldsta nuvarande grundlag och reformerades år 1980 efter vilket även kvinnor fick rätt att ingå i tronföljdsordningen. Att förändra en grundlag är emellertid en svår och lång process jämfört med normal lagstiftning. I detta arbete granskar och analyserar vi de bakomliggande faktorerna till varför en förändring av institutioner sker liksom vilka motiv som ligger bakom. För att genomföra detta väljer vi att exemplifiera med en stor institutionell förändring i svensk historia, införandet av kvinnlig tronföljd. Friberg (2011 s ) skriver att normbildning har stor betydelse på hur människor skapar handlingsmönster i interaktion med samhället som helhet. För att förstå hur samhälleliga förändringar kan relateras till institutioners utvecklande kommer uppsatsens fokus ligga på normativa strukturer, samt hur dessa påverkar politiska organisationer. Ämnesvalet av studien blir intressantare för oss som blivande gymnasielärare i samhällskunskap eftersom att vi kommer att undervisa om delar som uppsatsen behandlar. I ämnesplanen för samhällskunskap kan vi läsa följande; I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om frågor som berör makt, demokrati, jämställdhet [...] (Skolverket.se ). Kunskaper om historiska förutsättningars betydelse samt om hur olika ideologiska, politiska, ekonomiska, sociala och miljömässiga förhållanden påverkar och påverkas av individer, grupper och samhällsstrukturer (Skolverket.se ). 5

6 Begrepp som jämställdhet är regelbundet återkommande i uppsatsen och en central utgångspunkt för innehållet. Likaså hur politiska och sociala förhållanden påverkar och påverkas av individer, grupper och samhällsstrukturer är både centralt för studiens innehåll samt vår framtida yrkesroll. 1.2 Syfte Syftet med examensarbetet är att utifrån en statsvetenskaplig synvinkel analysera och synliggöra vilka samhälleliga och/eller politiska orsaker som kan ligga bakom förändringar av politiska institutioner. Vi kommer att exemplifiera detta genom att analysera riksdagspartiernas ställningstagande och agerande i frågan om att införa kvinnlig tronföljd. Examensarbetet kommer dessutom att ha en ämnesdidaktisk diskussion om hur lärare i sin undervisning kan visa på samhälleliga och politiska orsaker till reformeringar av politiska institutioner. 1.3 Hypotes Vår hypotes är att samhällsnormer om att män och kvinnor ska vara jämställda växte sig starka i Sverige och blev huvudorsaken till att politiker och riksdagspartier engagerade sig i frågan om att införa kvinnlig tronföljd. Vi tror att det svenska samhället blev mer jämställt på flera områden, vilket i sin tur skapade en efterfrågan från olika aktörer i samhället. Vi tror att detta resulterade i att riksdagspartierna ville driva frågan om att tronföljden skulle bli jämställd, alltså att både prinsar och prinsessor skulle ha samma möjlighet till att ärva tronen. För att underlätta för läsaren utgår vi från de förutsättningar som Esaiasson et al. (2010 s.38-41) skriver om. Att utgå från en ställd hypotes ur forskningsintresse kräver ett förtydligande om vad som krävs för att verifiera eller falsifiera en hypotes. För att i slutet av vårt examensarbete kunna bemöta en hypotes och verifiera den krävs det att enkelt kunna se en koppling mellan en allmängiltig teori och hypotesens frågande grund där det går att skapa sig en mer generell förståelse. Om hypotesen vi prövar får empiriskt stöd verifieras den. Om hypotesen istället bör falsifieras är det relevant att alla perspektiv som fäller avgörandet synliggörs (Esaiasson et al s.41). 6

7 1.4 Metod I denna del kommer vi att beskriva vårt metodiska tillvägagångssätt som ligger till grund för vår granskning och analys av införandet av kvinnlig tronföljd Design Examensarbetet är ett konsumtionsarbete vilket innebär att vi kommer genomföra en bearbetning och analys av tidigare forskning med anknytning till ämnet för denna uppsats och diskutera frågor som har relevans för läraryrket. Ett konsumtionsinriktat examensarbete ska ha ett självständigt förhållningssätt till tidigare forskning. Vi kommer med hjälp av tillgänglig litteratur undersöka och analysera orsaker till reformeringen av den svenska tronföljden. Vi kommer att bearbeta tidigare forskning på området för att få en bild över hur den politiska processen gick till, från första förslag till slutgiltig grundlagsändring. Med hjälp av att bearbeta redan befintlig forskning och litteratur, vill vi få fram varför en förändring av successionsordningen blev en politisk fråga. Uppsatsen kommer att använda sig av en idéanalytisk och normativ metod för att studera den politiska processen kring införandet av kvinnlig tronföljd. En stor del av uppsatsens analys kommer att ges utrymme till dessa analysmetoder för att svara på varför en förändring av tronföljden blev aktuell. Målet för uppsatsen är att i slutsatsen kunna antingen verifiera eller falsifiera hypotesen med hjälp av dessa metoder. För att få en anknytning till vår framtida yrkesroll som ämneslärare i samhällskunskap i gymnasieskolan, kommer uppsatsen även innehålla en ämnesdidaktisk diskussion. Vi kommer där att diskutera möjligheten att applicera innehållet i uppsatsen till undervisning i samhällskunskap på gymnasieskolan Material Vi bedömer att det finns en begränsad tillgång på litteratur som analyserat den politiska processen kring kvinnlig tronföljd, men vi anser ändå att den litteratur som finns är fullgod för att kunna göra en komplett granskning och analys av processen från första motionen i 7

8 riksdagen till grundlagsändringen. Däremot finns det mer relevant forskning kring samhällsnormer, politisk strategi och institutionella förändringar som kan komma oss till användning för att granska och analysera de ställningstaganden som politiska partier gjorde under processen Avgränsningar I detta examensarbete kommer vi att studera och analysera de händelser som ledde fram till införandet av kvinnlig tronföljd år 1980, och därmed inte granska eller analysera andra förändringar av det svenska statsskicket och monarkins roll som skedde inom samma tidsperiod. I det politiska och historiska sammanhanget kommer det däremot vara svårt att helt passera vissa förändringar av kungahusets roll utan att nämna dessa, även om det inte kommer vara centralt för studien Forskningsmetod Examensarbetet kommer att bearbetas med en induktiv forskningsstrategi, vilket innebär att slutsatser dras av erfarenheter. Att läsa, förstå och bearbeta information för att sedan genomföra en analys och därigenom komma fram till en slutsats som denna litteraturstudie avser att göra, kan relateras till induktiv metod (Bryman 2002 s.23). Bryman (2002 s.249) skriver också om att den kvalitativa metoden att angripa samhällsvetenskaplig forskning med blir mer och mer populär. Vid insamling av data ligger den största fokusen på analys av ord och texter, snarare än ett kvantitativt förhållningssätt gentemot siffror. Arbetsprocessen med denna uppsats har grunder i hur individer i samhället tolkar sin verklighet och därmed bildar sig en egen uppfattning om den sociala verkligheten. Med detta menar vi att det inte finns några grundläggande vetenskapliga teorier, men subjektiva tolkningar till utgångspunkt. En metodologisk utgångspunkt är hur vi väljer att gå tillväga med tolkning och förståelse av texter och detta relateras till det Bryman (2002 s.29) skriver om interpretativism. Det är ett tolkande perspektiv, som vi anser är viktigt och relevant för studiens ändamål och innebär att forskaren skapar sig förståelse för de subjektiva handlingarna i teorin. En interpretativ aspekt kännetecknas med en kunskapsteoretisk ståndpunkt (Bryman 2002 s.29). De viktigaste delarna att ta hänsyn till vid val av forskningsmetod är de centrala faktorerna som uppsatsens syfte, hypotes och undersökningsområde. Vi har med vårt metodval riktat in oss på en induktiv forskningsansats där detta kommer bli tydligt när jämförelserna med den 8

9 insamlade empirin integreras med en idé- och normativ analys. Detta för att komma fram till ett resonemang som ska kunna prövas gentemot vår ställda hypotes (Bryman 2002 s.249). Metodvalet att rikta in oss på kvalitativa forskningsaspekter var givet för oss eftersom vår bearbetning av empirin innebär tolkning av texter Validitet & Reliabilitet Validitet handlar om de metodval för insamling av empirisk data utgör att vi undersöker det vi vill undersöka och med det vi kommer fram till är relevant för uppsatsens syfte. Vanligtvis definieras validitet på tre sätt; (1) Överensstämmelse mellan teoretisk definition och operationell indikator, (2) frånvaro av systematiska fel och (3) att vi mäter det vi påstår att vi mäter. En operationell indikator får vi fram genom att göra en operationalisering av vår empiri och hur den ska användas. Den teoretiska definitionen som är problematiseringen som uppsatsen har i syfte att undersöka, kan ha olika förhållningssätt till en god validitet. Detta är en typ av begreppsvaliditet som mäts genom en övervägning av korrelationen mellan den teoretiska definition och den operationella indikatorn. Frånvaro av systematiska fel är en konsekvens av att vi mäter det vi påstår att vi ska mäta. En god begreppsvaliditet tillsammans med hög reliabilitet resulterar i god resultatvaliditet (Esaiasson et al s.63). Om resultatvaliditeten är god eller inte går först att avgöra efter forskningsarbetets slut. Vi bedömer att uppsatsen har god validitet då den insamlade empirin är användbar för att besvara uppsatsens problemställning och en väl genomförd operationalisering. Reliabilitet handlar istället om pålitligheten som forskningsresultatet har. En god reliabilitet hos en studie skapas om andra skulle utföra samma studie och komma fram till samma resultat. Vid statsvetenskapliga kvalitativa forskningar är det svårt att uppnå en god reliabilitet jämförelsevis med kvantitativa studier. Kvalitativa studier handlar i mångt och mycket om interaktion med andra människor, eller tolkningar och analyser av texter. Bryman (2002 s.257) beskriver den typen för extern reliabilitet. I etnografiska studier är det väldigt svårt att uppnå hög reliabilitet eftersom en social miljö är svår att lämna oförändrad. I denna uppsats kommer vi att presentera hur vi relaterar teoretiska idéer med hur en specifik process växt fram. Eftersom uppsatsens syfte inte uppnås genom några etnografiska studier men bearbetning av empirisk data likt en litteraturstudie så är intern reliabilitet mest relevant att belysa (Bryman 2002 s.257). 9

10 Eftersom vårt syfte med studien är att analysera bakomliggande orsaker till institutionella förändringar i Sverige och sedan exemplifiera detta med införandet av kvinnlig tronföljd, underlättar vi med att operationalisera den utgångspunkt av analysmodell vi belyser. En operationalisering innebär en specificering av hur empirin ska tolkas (Esaiasson et al s.59). För att ha ett relevant svar på den ställda hypotesen väljer vi att utgå från normsystem i samhället som kan ha förändrats, liksom genomföra en idéanalys för att analysera om det kan ha funnits andra politiska mål med reformeringen av tronföljden än att göra samhället mer jämställt. Kvinnlig tronföljd omfattar jämställdhetsaspekter som vi relaterar till normer som samhället med egen kraft utvecklat från att vara en ickefråga till att bli viktigt och relevant. Att studera normer och värderingar kommer hjälpa oss att i slutsatsen kunna bemöta uppsatsens hypotes. Vi väljer också att göra en idéanalys av den politiska diskussionen som fördes när frågan om kvinnlig tronföljd debatterades då vi tror att det kan ha funnits andra orsaker och motiv än att enbart förbättra jämställdheten i Sverige till att vilja införa kvinnlig tronföljd. En idéanalys för oss i detta sammanhang innebär att granska politiska utlåtanden och synliggöra politiska budskap och på det sättet uppdaga om det kan finna andra mål med kvinnlig tronföljd än enbart jämställdhet Begreppsdefinitioner Agnatisk tronföljd innebär att kungatronen endast kan ärvas av prinsar (d.v.s. män) som har släktskap med ättens stamfader genom andra manliga avkommor. Begreppet kommer från agnat vars innebörd syftar på avkomling genom manliga mellanled (Bramstång 1985 s.21). Detta betyder att prinsessors söner inte blir upptagna i tronföljden (NE.se A). Kognatisk tronföljd betyder att både prinsar och prinsessor har rätt till kungatronen, men att prinsar alltid har företräde till tronen framför prinsessor, även om de skulle vara yngre (NE.se B). Monarkens döttrar har tillträde till tronen före hans bröder (Bramstång 1985 s.21). Full kognatisk tronföljd medför att prinsar och prinsessor har likvärdig rätt till tronen. Där det äldsta barnet oavsett kön står först i tronföljden framför sina yngre syskon (NE.se C). 10

11 Successionsordning är den lag som reglerar tronföljden. I Sverige är det 1810 års successionsordning som gäller idag och en av de större ändringarna som gjorts sedan den trädde i kraft är införandet av kvinnlig tronföljd år 1980 (NE.se A). Didaktik omfattar undervisning och lärande relaterat till den praktiska och teoretiska metodiken för kunskapsinlärning. Didaktik handlar också om kunskap om hur färdigheter och förmågor utvecklas och analyserande av den lärande människan (NE.se B). Ämnesdidaktik handlar om hur läraren kan förmedla innehållet i det berörda ämnet till elever på ett begripligt sätt. 1.5 Analysmodeller I denna del kommer vi att beskriva de analysmodeller och verktyg som vi kommer att använda för att granska och analysera införandet av kvinnlig tronföljd Idéanalys Politiska budskap formuleras och tar utrymme i debattartiklar, partiprogram, facklitteratur, politiska biografier, musik, populärkultur, på affischer, tidningarnas ledasidor och i debattprogrammen på TV. Syftet med en idéanalys handlar om att analysera och kritiskt granska politiska budskap som ges utrymme på olika arenor i samhället. Utgångspunkten är att beskriva och tolka dessa budskap, men även försöka synliggöra motiven bakom politiska budskap (Beckman 2005 s.9-12). Innan en idéanalys startar behöver vi fundera över vilka argument eller påståenden som ska analyseras. Detta för att vi i vår studie ska kunna avgränsa oss och prioritera för att innehållet i vår uppsats ska vara relevant till uppsatsens syfte (Beckman 2005 s.14). En idéanalys kan ta olika utgångspunkter eller perspektiv beroende på vad en vill få ut av analysen. De analystekniker som används inom idéanalys kan ses som olika verktyg vilka är användbara beroende på vad som ska granskas t.ex. en debatt, politisk texter. Dels kan idéanalysen ha en idécentrerad utgångpunkt där det då är budskapet som är centralt i analysen, eller så är analysen aktörscentrerad vilket betyder att det är aktörens motiv och mål som är centrala. Uppsatsen kommer att ha den största tyngden på att det idécentrerade perspektivet, men aktörernas mål och motiv är för oss inte heller helt irrelevant (Beckman 2005 s.17-18). 11

12 Beckman (2005 s.30-45) beskriver tre olika analystekniker som kan användas för att analysera och granska ett politiskt budskap. (1) Begreppsanalys innebär att tolka och granska en typ av ord, begrepp eller termer som används i ett politiskt budskap. Detta eftersom att det bakom ett begrepp, som t.ex. utanförskap, antas döljer sig ett politiskt budskap och att orden som valts ut till en politisk ledare eller affisch är politisk laddade. Syftet med begreppsanalysen är att synliggöra de politiska ideologier som gömmer sig bakom ord. (2) Argumentationsanalysen vill beskriva hur argumentationen har sin gång och synliggöra de olika ställningstaganden som t.ex. en förespråkare och en motståndare tar i en debatt. Analysen kan handla om att beskriva likheter eller skillnader, men syftet är främst att visa tesen eftersom att den är kärnan i ett politiskt budskap och argumenten är verktygen för att försöka sälja in den hos medborgarna. (3) Innehållsanalys är en kvantitativ metod som används för att beskriva frekvensen av ord, uttryck eller omdömen i ett större material. För att kunna uttala sig om differensen mellan olika texter eller ståndpunkter, och om det har skett en förändring över tid (Beckman 2005 s.30-45). För att ytterligare kunna anpassa undersökningen till uppsatsens syfte kan förutom att använda sig av analystekniker ha olika ingångar i form av en beskrivande, idékritisk och förklarande idéanalys. Beckman (2005 s.48-49) menar att det är en missuppfattning att en beskrivande undersökning enbart handlar om att referera, utan att för att en sådan undersökning ska ha ett vetenskapligt värde måste beskrivningen av materialet vara möjligt att kunna dra slutsatser ifrån. En idéanalytisk beskrivning innebär att systematiskt organisera undersökningen på ett sådant sätt att det ger läsaren någonting mer att läsa beskrivningen än att gå direkt till källmaterialet. En analytisk läsning och analys av materialet kan säga något djupare om budskapet som inte sägs uttryckligen i texten. En beskrivande forskning blir, enligt Beckman (2005 s.49-50), tydligare om den görs för att jämföra med tidigare forskning eller andra tolkningar av textens budskap. Att idékritiskt granska ett politiskt budskap innebär, enligt Beckman (2005 s.55), att pröva hållbarheten i argumentationen. Det som idékritiken syftar till är att ge en förklaring på om ett argument, påstående eller ståndpunkt har en giltighet, hållbarhet eller rimlighet. Idékritiken kan dessutom användas för att blottlägga underliggande värderingar. (1) För att ett argument ska ha giltighet måste den vara fri från motsägelser eftersom ett budskap kommer, enligt Beckman (2005 s.57-58), att framstå som ogenomtänkt och förvirrat om det säger emot sig 12

13 självt. Ett budskap kan inte vid å ena sidan säga att t.ex. jakt på vargar behövs för att skydda boende på landsbygden och å andra sidan säga att vargen inte utgör ett hot mot människor. En argumentation måste dessutom bestå av giltiga slutledningar. Idéanalysen har krav på att det måste finns en logik i förhållandet mellan premisserna och slutsatserna i en argumentation. Även om argumenten är motsägelsefria är det inte klart att de slutsatser som föreslås faktiskt är de som följer (Beckman 2005 s.57-58). (2) Att analysera hållbarheten i ett påstående handlar om att visa på eller motbevisa de belägg eller fakta som bekräftar ett påstående. Politiska budskap förhåller sig på olika sätt till fakta och vetenskap. Därför är det intressant att dels studera om det finns fakta som backar upp ett påstående och om ett påstående är metafysiskt, d.v.s. om ett påstående främst bygger på filosofiska eller religiösa grunder än på fakta och vetenskap. Det är påståenden som möjligen inte går att motbevisa, men som ändå säger någonting om förhållandet till vetenskap och fakta. (3) Ett politiskt budskap måste även genomgå en rimlighetsprövning, enligt Beckman (2005 s.58), genom att ge logiska och empiriska synpunkter på argumenten. För även om analys utifrån hållbarhet och giltighet har sina begränsningar eftersom att en politisk strid ofta handlar om värden. Det ena sättet att kritiska analysera på är att använda sig av de värden som ett politiskt budskap framhåller och se om dess slutsatser är rimliga utifrån de värden som den förespråkar. Det andra sättet är att se om de påståenden som görs kan sammanföras till en samling sammanhängande principer eller värden. Det kan visa sig att de värden som förspråkas inte härrör från samma grundläggande princip (Beckman 2005 s.69). En förklarande idéanalys handlar, enligt Beckman (2005 s.49), om att granska och analysera det politiska budskapets förhållande till andra fenomen och faktorer i samhället. Den förklarande analysen lämnar så att säga den politiska texten och de politiska talen för att se i vilken kontext dessa uppstått och hur det har påverkat. Kontextens påverkan på politiska budskap eller beslut är intressant att redogöra eftersom att perspektivet blir bredare när andra element än enbart argumentens hållbarhet eller rimlighet granskas. Beckman (2005 s.48) skriver att det är mer komplicerat att analysera orsaker och verkan i ett politiskt sammanhang eftersom att det handlar om mänskligt handlande. För bakom ett mänskligt handlande måste vi söka efter de grunder eller motiv som agerandet är baserat på för att förstå varför aktören A beslutade om P och förklara vilken betydelse skälen X, Y o.s.v. hade i sammanhanget. Det är dessutom att det på den politiska arenan är problematiskt att hitta mönster eftersom att personer eller organisationer med samma övertygelse kan komma att agera olika i samma situation. Detta beror på att det handlande som människor gör utifrån idéer eller ideologier 13

14 kan bli väldigt olika beroende på vilket uppfattning eller tolkning som görs av en idé eller ideologi. Exempelvis kan miljöpartister i Sverige och Tyskland agera olika i en miljöfråga även om de i grunden utgår ifrån samma ideologi. Beckman (2005 s.50) skriver att resultatet i en förklarande idéanalys ska svara på frågan varför någon eller några agerade som de gjorde så måste vi vara noga med att ange vilka motiv de verkligen hade till sitt agerande. Annars riskerar vi att presentera ett resultat som egentliga har missat de verkliga motiven Tre perspektiv på normativ analys Badersten (2006 s.50-51) menar att alla former av normativ analys är problematiska, dels för att det är svårt att nå vetenskaplig kunskap i värdefrågor, men även för att den normativa analysens vetenskapsteoretiska förutsättningar är beroende av vilka värden som vi själva väljer att analysera utifrån subjektiva parametrar. Att sedan den normativa analysens utgångspunkt är att intersubjektivt problematisera definitioner av värden gör det hela inte mindre komplicerat. Badersten (2006 s.50-51) skriver att det finns tre olika former av normativ analys; 1) Normativ begreppsanalys - 2) Normativ givet att-analys och 3) Normativ analys i egentlig mening. Normativ begreppsanalys handlar om hur vi förhåller oss kritiskt till normativa begrepp eller definitioner. Exempelvis på normativa begrepp är; frihet, rättvisa, jämställdhet, demokrati m.fl. Grunden i en normativ begreppsanalys är inte att ta ställning till värdet av dessa begrepp, men att kritiskt påvisa oklarheter med definitionerna. Exempelvis det som ska motsvara det gemensamma bästa - demokrati. Varför är demokrati bäst? Hur ska en bra demokrati fungera? Normativ begreppsanalys handlar också om att jämföra definitioner av normativa värden, ibland samma värde med olika definitioner, detta för att problematisera innebörden i definitionerna och reda ut oenigheter. Även olika normativa värden där komplikationer uppstår kan analyseras med denna metod. Exempelvis förenligheten mellan olika normativa begrepp kan problematiseras och synliggöras. Den normativa begreppsanalysen utgår alltid från ett värde eller en normativ form som även måste ha en definierad utgångspunkt för att begreppet eller värdet ska vara analyserbart (Badersten 2006 s.43-44). För att göra en normativ begreppsanalys finns två analysverktyg till hjälp för att kunna granska normativa begrepp. Begreppsinnehåll avser attribut, kännetecken, egenskaper eller fenomen som definierar begreppet och vad som faller inom dess ramar. Begreppsomfång innebär vad det är möjligt att faktiskt applicera begreppet på, d.v.s. vilka fenomen i samhället kan begreppet 14

15 appliceras på. Det finns ett samband mellan vilket innehåll ett begrepp har samt dess omfång, och ju fler egenskaper eller kännetecken som måste uppnås desto mindre omfång (Badersten 2006 s.84-85). I nästa analysmodell som Badersten (2006 s.44-47) logiskt nog kallar för normativ givet attanalys, kan vi konstatera att utgångspunkten är slutsatser från självklara normativa ställningstaganden som redan är laddat med definitioner och värden. Den normativa givet attanalysens syfte blir att belysa att olika slutsatser kan dras utifrån samma normativa begrepp. Badersten (2006 s.44) exemplifierar med på hur olika slutsatser kan växa fram ur samma explicita norm. Exempelvis är det givet att en människa har rätt till ett liv. Är det då givet att vi ska förbjuda abort? Vänder vi på frågan och då säger att det är givet att en kvinna ska ha rätt att bestämma över sin egen kropp, vad blir då slutsatsen i frågan om abort? Badersten (2006 s.45) är tydlig med att förklara att beroende på vilket värde som analysen förses med, desto säkrare att slutsatserna skiljs åt. Den normativa givet att-analysen angriper normativa ställningstaganden på ett neutralt sätt där syftet är att problematisera slutsatserna. På så sätt går det också att progressivt tillämpa andra resonemang i normativa frågor (Badersten 2006 s.50). Den tredje analysmodellen som nämns här kallas för normativ analys i egentlig mening. Till skillnad från de tidigare två analysmodellerna, används här en tydlig argumentation där grunden härstammar ur ett tydligt ställningstagande från ett normativt värde. Tidigare har analysen gått ut på att neutralt problematisera definitioner och slutsatser. I denna typ av analysmodell finns även likheter med de tidigare preciserade varianterna. Metodiken går ut på att problematisera eventuella oenigheter eller konflikter mellan normativa definitioner, men syftet blir att utifrån detta sedan ta en tydlig värdespecifik ställning. Problematiseringen går oftast ut på att bemöta kritik på så sätt att ett underlag för den egna argumentationen skapas för den egna värdegrunden. En normativ analys i egentlig mening har alltså ett mål, där slutsatsen ska ge tydligt rättfärdigade svar i normativa frågor (Badersten 2006 s.47-49) Vår analysstrategi Vår intention är att försöka förklara varför det blev som det blev och gick som det gick i processen om kvinnlig tronföljd. Beror detta på att samhällsnormerna utvecklades på ett sådant sätt att det ledde fram till ett politiskt beteende eller kan det vara så att det finns 15

16 alternativa förklaringar till den reformering av tronföljden som genomfördes. I vår metodiska genomgång ovan har vi lyfta fram två analysmodeller, normativ och idéanalytisk metod, som vi kommer att använda tillsammans med annan litteratur för att analysera processen. Omfattningen på delarna om analysmodellerna beror på att vi vill ha en metodisk beredskap så att vi i vår analys kan vara flexibla för vilket analysverktyg vi använder var och när eftersom det är beroende av vad vi vill lyfta fram eller visa på. Det kan innebära att alla de delar om vi tar upp helt och fullt inte kommer att användas i denna uppsats, men de avsnitten är användbara när vi gör analysen om vi vill byta perspektiv eller angreppssätt på vårt material. Uppsatsen är strukturerad på ett sådant sätt att vi kommer inleda med en historisk genomgång där vi går igenom turerna kring införandet av kvinnlig tronföljd från första motionen fram till införandet år Vi ser detta som nödvändigt för att ge läsaren en transparent bild av det historiska skedet för att kunna ta med sig detta in i analysen. Därefter kommer vi att gå igenom litteratur som granskar och analyser normer, institutioner och politiska partier för att kunna applicera och fördjupa den efterkommande analysen. I analysdelen kommer vi att sammanfoga våra analysmodeller tillsammans med litteraturen för att kunna ha både en bredd och ett djup i vår analys. Det betyder att vi kommer att varva analysmodellerna och litteraturen med egna tolkningar. Vi har delat upp analysen på två kapitel där det första analyskapitlet kommer att handla om sambandet emellan samhällsnormer och politiska institutioner, och det efterföljande analyskapitlet kommer granska om institutionella förändringar beror på idépolitiska orsaker. Analysen efterföljs av ett diskussionskapitel där vi kommer att resonera kring vad som har framkommit i analysen och vi kommer dra slutsatser samt rekommendera vidare forskning. 16

17 KAPITEL 2. LITTERATURGENOMGÅNG I detta kapitel kommer vi först att göra en historisk redogörelse för att ge en överblick över hur processen gick till från första motionen fram till införandet av kvinnlig tronföljd. Vi kommer sedan att göra en genomgång av relevant litteratur som kan ge förklaringar till institutionella förändringar och varför politiska partier agerar som ge gör. 2.1 Den historiska redogörelsen för den svenska tronföljdsordningen År 1544 förändrade kung Gustav Vasa Sveriges kungaordning från att sedan vikingatiden varit ett valkungadöme till att bli ett arvsrike, vilket komma att innebär att tronen i första hand skulle komma att ärvas från fader till son och sedan fortsätta i nedstigande släktled. Gustav Vasas förändring av tronföljdsordningen på 1540-talet kom att accepteras eftersom att kungatronen i praktiken hade ärvts av sonen vid monarkens död och att valkungadömet var förknippat med kaos och stridigheter (Tegenborg Falkdalen s.39). Gustav Vasas arvförening slår fast ett par principer som ska komma att känneteckna en legitim monark, bland annat framställs utländska härskare som grymma och maktfullkomliga i jämförelse med inhemska kungar som anses ha en särskild kärlek till sitt fosterland (Tegenborg Falkdalen 2003 s.39). Motviljan till kvinnliga regenter har sin grund i fruktan för att främmande makt skulle genom giftemål kunna komma att styra över riket. Gustav Vasa var medveten om denna risk och införde agnatisk tronföljd samt att han till sonen Erik XIV, som åkte på frieriresor till drottning Elisabeth av England, varande för att engelsmännen hade kognatisk tronföljd. Gustav Vasa ville att sonen skulle upplysa dem om att i Sverige hade inga kvinnor rätt till tronen eftersom att alla kvinnor voro, förklarar han kategoriskt, odugliga till regementet. (Lagerroth 1966 s.12). Trots att medeltida värderingar och normer talade emot kvinnliga regenter var det, enligt Tegenborg Falkdalen (2003 s.40-41), ingen omöjlighet för kvinnor att beträda tronen, men det måste till en del olika omständigheter för att en kvinna ska beträdda tronen. Kvinnan måste vara den närmsta ättling till stamfadern eller i nära släktskap till den avlidne monarken än hennes manliga släktingar. Det gällde även att hon var myndig inhemsk medan mannen var omyndig eller utländsk. Under Sveriges historia har fler olika successionella kriser uppstått och utifrån dessa kan vi sammanfatta den svenska tronföljden under historien i att släktskap 17

18 på manssidan gick före släktskap på kvinnosidan, att äldre gick före yngre, inhemsk före utländsk, att biologiskt barn hade företrädesrätt framför ett adopterat och att friskt gick före sjukt (Tegenborg Falkdalen 2003 s.48). För även om Gustav Vasa önskade att Sverige enbart skulle regeras av sina egna manliga avkommor i rakt nedstigande led har omständigheter som t.ex. barnalöshet inte gjort detta möjligt. Detta har i Sverige medfört att vi haft två kvinnliga regenter hittills och vissa länder i Europa, som exempelvis England, har haft betydligt fler (Tegenborg Falkdalen 2003 s.49). Dessa negativa värderingar av kvinnlig regeringsduglighet som Gustav Vasa hade har trots allt påverkat samhällsnormen i vårt land och därmed möjligheterna för kvinnliga regenter. Även kvinnliga regenter själva som Drottnings Kristina har uttalade sig, likt Gustav Vasa, negativt till kvinnliga regenter, men gör undantag för sig själv. Hon motiverade detta med att hon är från vaggan, säger hon, uppfostrad att regera (Lagerroth 1966 s.12). Den ogifta och barnalösa drottning Kristina visade vid sin abdikering tydligt sin misstro mot kvinnliga regenter när hon beslutade att hennes kusin Karl X Gustaf och endast hans manliga avkommor att äga rätten till kronan (Lagerroth 1966 s.13). I början av 1800-talet var Sverige i en djup kris. I kriget med bland annat Ryssland hade Sverige förlorat Finland, en tredjedel av riket. I en statskupp avsattes kung Gustav IV Adolf från tronen och istället blir Karl XIII kung över Sverige. Eftersom att han var gammal och saknade barn påbörjas ett sökande efter en kronprins. I riket och dess huvudstad var det stora motsättningar hur Sverige skulle agera i kriget och vem som skulle ta över tronen. Den tilltänkte tronföljaren, dansken Karl August dog oväntat våren 1810 och misstankar finns att han förgiftades. I oktober samma år landstiger den nya tilltänkte kronprinsen, fransmannen Jean Baptiste Bernadotte i Sverige för första gången och blir sedermera utsedd till Karl XIII adoptivson. Jean Baptiste tar vid konungens död år 1818 kunganamnet Karl XIV Johan (Bramstång 1985 s.27). I samband med att Bernadotte blev adopterad skrevs en ny grundlag i Sverige; 1810: års successionsordning. Den nya grundlagen fastslår att kung Karl XIV Johan är stamfader i tronföljdsordningen och att den är agnatisk utan undantag. Det är endast manliga avkomlingar som härstammar med Karl XIV Johan genom män som kan ärva kronan. Det betyder att prinsessor och deras efterkommande, även deras söner, inte ingår i tronföljden (Bramstång 1985 s.27). Denna nya tronföljdsordning kan ses som en återgång till den strikta agnatiska 18

19 som Gustav Vasa instiftade på 1500-talet vid avskaffandet av valkungadömet (Tegenborg Falkdalen 2003 s.49) Socialdemokraternas förhållande till frågan om republik Socialdemokraterna har i sitt partiprogram sedan 1911 haft inskrivet att införandet av en republik i Sverige ska eftersträvas. Första gången frågan om införandet av republik i Sverige kom upp i Sveriges riksdag var Socialdemokraterna har varit ett statsbärande parti i Sverige sedan 1930-talet, men frågan om republik har aldrig blivit utredd (Eriksson, Wångmar 2005 s.266). Det var först år 1958 som diskussioner i frågan tog fart då riksdagsmotioner lämnades in med krav på att ändra statsskicket från monarki till republik. Diskussionerna vid den här tiden handlade inte främst om ett införande av full kognatisk tronföljd, utan om Sverige i framtiden ska vara en monarki eller republik (Eriksson, Wångmar 2005 s.266) års motioner blev en start på en politisk process som fick ett fokus på Sveriges framtid som monarki eller republik. Diskussionerna i riksdagen om den aktuella frågan var inte av den formen om direkta åtgärder skulle vidtas men att hålla frågan vid liv var högst angeläget. Det var först år 1966 som en motion skriven av socialdemokratiska riksdagsledamöter lämnades in som krävde att det bör utredas om Sverige ska införa republik. Frågan drevs aldrig av Socialdemokraterna som parti utan endast av enskilda riksdagsledamöter. Ledningen från Socialdemokraterna var emellertid negativt inställda till denna förändring och menade att en förändring av statsskicket var en lågt prioriterad fråga (Eriksson, Wångmar 2005 s.268) Första motionen om kvinnlig tronföljd Dessa idéer om monarki och republik kom senare att bli en levande politisk fråga och diskussionen lede till viljan att införa kvinnlig tronföljd. Det var år 1952 som två borgerliga ledamöter lämnade in den första motion som yrkade på kvinnors rätt till att ingå i tronföljden. Ledamöterna Ingrid Gärde Widemar från Folkpartiet och Elis Håstad från Högerpartiet (idag Moderaterna) menade att en utredning skulle tillsättas där kvinnlig tronföljd på sikt skulle genomföras, men de ville även att en omprövning av monarkens funktioner såsom högsta befälhavare för krigsmakten skulle göras. Eriksson & Wångmar (2005 s.267) skriver att frågan om kvinnlig tronföljd aldrig tidigare blivit aktuell eftersom att det tidigare alltid har funnits tillräckligt med manliga arvingar för att säkra tronen. 19

20 Debatten som tog fart med motionen innehöll oväntade förhållningssätt sett från allmänheten. Jämställdhetsargumenten som i synnerhet skulle vara i fokus för utredningen gavs ett väldigt litet utrymme och skulle en full kognatisk tronföljd bli verklighet så kom kraven att monarken skulle tas ifrån positionen som högsta företrädare för den svenska krigsmakten. Debatten talade sitt tydliga språk om att jämställdhetsaspekterna i frågan blev alltmer perifera. Eriksson & Wångmar (2005 s.267) skriver också att anledningen till att många ifrågasatte idén om kvinnlig tronföljd var för att de grundade mycket tankar i att kvinnor inte sågs kapabla till att styra den svenska krigsmakten, alltså att kvinnor inte var betrodda för det uppdraget, därav kravet för statschefens minskade inflytande i krigsmakten. Försvaret sågs som en organisation med manlig karaktär och det resulterade i det minskade förtroendet för kvinnors kapacitet att vara högsta företrädare (Eriksson, Wångmar 2005 s.268). Andra orsaker som har diskuterats till att motionen lämnats in är att när Carl Gustafs far, Gustaf Adolf, omkom i en flygolycka år 1947 blev det en åldersskillnad på 64 år mellan Carl Gustaf och hans farfar Gustaf VI Adolf som blev kung tre år senare år Detta betydde att det fanns en risk att Gustaf VI Adolf skulle avlida innan Carl Gustaf hade uppnått myndighetsåldern på 21 år. En annan orsak som Eriksson & Wångmar (2005 s.268) pekar på var att Danmark var på god väg att införa kognatisk tronföljd på grund av att kung Fredrik IX endast hade döttrar. Konstitutionsutskottet hamnade i centrum när frågan kom att behandlats där. Utskottet var positiva till motionen och till införandet av kvinnlig tronföljd, samt förutsatte att regeringen skulle föra diskussionen vidare. När riksdagen senare behandlade frågan var det delade meningar. Återigen så skapades en debatt om Sveriges framtid som monarki eller republik, vilket resulterade i att de som förespråkade en republik menade att införandet av kvinnlig tronföljd skulle vara en negativ effekt för monarkin. Motionären Ingrid Gärde Widemar argumenterade för vilka konsekvenser som samhället kan komma att få av en kvinnlig tronföljd och var därmed glad över utskottets positiva inställning till motionen. Att en kvinna skulle få tillgång till det sista statsämbetet skulle ge jämställdheten i Sverige en fart i positiv riktning. Gärde Widemar menade också att motionen i sig inte var till för att bevara monarkin, men att kvinnlig tronföljd var ett enskilt och värdefullt mål (Eriksson, Wångmar 2005 s.269). 20

21 2.1.3 Frågan om kvinnlig tronföljd hålls vid liv Tiden så lämnades sex motioner in till riksdagen som yrkade på en utredning om kvinnlig tronföljd. Alla dessa hade grundidéer som hänvisades till motionen från Det var den första motionen som lämnades in 1964 som blev mest uppmärksammad för att den var undertecknad av Folkpartiet. De argumenten som framfördes var av jämställdhetsbaserade aspekter. I motionen beskrevs det som orimligt att vägra kvinnor tillträde till att bli statschef i ett land som Sverige där det arbetades hårt för att få män och kvinnor jämställda. Slutsaten som Folkpartiet drog i sin motion var att en full kognatisk tronföljd ska införas, dock inte med omedelbar verkan eftersom de inte ville ändra den nuvarande successionsordningen där Carl Gustaf var kronprins och hans fyra äldre systrar uteslutna ur tronföljden (Eriksson, Wångmar 2005 s.271). Konstitutionsutskottet var fortsatt positiva till motionen om kvinnlig tronföljd. Från riksdagen var det ledamöter från Högerpartiet och Centerpartiet som yttrade sig positivt till kvinnlig tronföljd med jämställdhetsargument i centrum. De menade att det inte finns några medfödda egenskaper mellan män och kvinnor som gör att det ena könet är mindre olämplig till att vara statschef än det andra. Därför lades fokus på att kungahusets medlemmar, manliga som kvinnliga, skulle få genomföra samma utbildning och därmed ha samma förutsättningar till statschefsämbetet (Eriksson, Wångmar 2005 s.269). Alla inblandade partier var emellertid inte positivt inställda till kvinnlig tronföljd. Två socialdemokratiska ledamöter motsatte sig förslaget i Riksdagens kammare och var tydliga med sitt republikanska ställningstagande. De socialdemokratiska ledamöterna fick även medhåll från Vänsterpartiet kommunisterna som genomgående under den politiska diskussionen om tronföljden hade yrkat på införandet av republik. Till skillnad från motionen från 1964 som tidigare diskuterats kom ett flertal motioner in mellan 1966 och 1970 med andra grunder. Ett förtydligande användes som argument mot de som förespråkade en republik, där motionerna tydligt belyste hur viktigt det är att behålla monarkin. Att Sverige har stått utanför krig och konflikter på över 150 år motiverades med monarkins anpassning till framväxten utav demokratin i Sverige. Det blev en högaktuell politisk fråga när de Vänsterpartistiska och Socialdemokratiska riksdagsledamöterna lämnade in en motion som vände sig tvärtemot borgerlighetens förslag om full kognatisk tronföljd. Istället ville Socialdemokraterna som kompromiss gå med på ett införande av kognatisk tronföljd. Det 21

22 främsta argumentet som användes av socialdemokrater var att full kognatisk tronföljd stred mot svensk tradition, trots att deras politiska motståndare försökte garantera att deras förslag inte skulle påverka den nuvarande tronföljden. Konstitutionsutskottet som bestod av tio socialdemokrater och två folkpartister fortsatte att yrka avslag på motionerna med hänvisningar till att det pågår en översyn av Sveriges grundlagar (Eriksson, Wångmar 2005 s ). Centerpartiet och Folkpartiet gav för ett kort tag med sig och sade sig kunna vara nöjda med ett införande av kognatisk tronföljd. De sade att det ändå skulle kunna vara bra för Sverige och dessutom ett steg i rätt riktning, men de två partierna ändrade sig sedan snabbt igen och gick tillbaka till att förespråka full kognatisk tronföljd som det enda rätta. Anledningen till detta var för att de hade fått kritik eftersom att kognatisk tronföljd inte uppfyller deras främsta argument om att nå jämställdhet fullt ut. Centerpartiets representanter blev passiva i frågan och det enda de uttalade sig om var att det kunde behövas bättre direktiv till grundlagsutredningen. Folkpartiet pekades ut som ett splittrat parti eftersom några ledamöter var inne på högerns linje att skynda på en utredning, medan andra valde att gå tillbaka till att förespråka en republik. Socialdemokraterna var kritiska till varför högern ville införa en omedelbar förändring och därmed rubba den nuvarande tronföljden. Partiet uttalade sig till skillnad från sina politiska motståndare enhetligt, och vid ett tillfälle framfördes åsikten att drottning Kristina var ett exempel på en mindre duglig regent, dock utan något argument vad de grundade detta på (Eriksson, Wångmar 2005 s.272). Under slutet av 1960-talet blev en tidsperiod när en stor politisk aktivitet i Sverige tog mycket plats i det offentliga rummet. Det inkom ett flertal motioner ifrån de olika borgerliga partierna som alla hade sin grund i den debatt som växt fram från det första förslaget om införandet av kvinnlig tronföljd. Högerpartiet kom att driva denna fråga extra hårt jämfört med de andra borgerliga partierna. Deras argumentation byggde både på att de ville bevara den svenska monarki och skapa mer jämställdhet genom att även prinsessor skulle få möjlighet att inneha det högsta ämbetet i Sverige. Även om Högerpartiet försökte framföra båda dessa argument i debatten framstod det mest som att de ville bevara den svenska monarkin, medan Folkpartiet och Centerpartiet ville öka jämställdheten i samhället (Eriksson, Wångmar 2005 s.273). 22

23 2.1.4 Sverige får kvinnlig tronföljd Efter 1969 ansåg borgerligheten det som viktig att utåt kunna visa upp en sådan principiellt viktig reform som införandet av kvinnlig tronföljd och då kunna visa på att de försökte öka jämställdheten i samhället. Socialdemokraterna däremot fortsatte att hålla sig passiva i frågan trots att ett större stöd för kvinnlig tronföljd hade växte fram. Förvisso argumenterades partiet aldrig emot kvinnlig tronföljd, utan fortsatte istället att hänvisa till den pågående utredningen av grundlagen. Socialdemokraterna behöll samma inställning fram till år 1971 när grundlagsberedningen fick situationen att ändras. År 1973 blev kronprins Carl Gustaf kung av Sverige efter att Gustaf VI Adolf avlidit (Eriksson, Wångmar 2005 s ). År 1974 när frågan om kvinnlig tronföljd var uppe igen i riksdagen på grund av motioner från Centerpartiet och Moderaterna gjorde Socialdemokraterna sitt första utlåtande på länge och sade då att de kunde tänka sig att behålla monarkin, men omöjligt införa kvinnlig tronföljd. Dels fanns en motvilja till ytterligare förstärka monarkins ställning och att detta skulle innebära att vägen till republik i framtiden skulle blir mer komplicerad. Socialdemokraterna avfärdade jämställdhetsargumentet med att frågan om tronföljden var irrelevant och hade liten betydelse för jämställdhet i hela samhället eftersom att det enbart gällde en enskild familj. Centerpartiet tyckte att Socialdemokraterna försvarade gamla normer som den dåvarande 1810 års successionsordning vidmakthöll. De pekade även på andra jämställdhetsreformer som hade genomförts och sade att ny var det dags för kvinnlig tronföljd. Moderaterna höll med Centerpartiet och uttryckte att de tyckte det var märkligt att Sverige ännu inte hade kvinnlig tronföljd. Vänsterpartet argumenterade för ett avskaffande av monarkin. Vid omröstningen blev förslaget nedröstat med röstsiffrorna 157 mot 156. Det ska här tilläggas att denna mandatperiod hade Sverige det som brukas kallas för lotteririksdagen eftersom att riksdagen vid denna tid hade 350 ledamöter och vid valet 1973 hade vänster- och högerblocket fått lika många mandat. Det var därför nära att ett beslut om kvinnlig tronföljd hade kunnat gå igenom redan 1974 (Eriksson, Wångmar 2005 s ). Redan året där på 1974 lämnade Centerpartiet och Moderaterna in identiska motioner som året innan. Argumentationen i konstitutionsutskottet och riksdagens kammare blev en repris från Socialdemokraterna menade att 1810 års successionsordning skulle fortsätta gälla och att kvinnlig tronföljd endast skulle bli aktuellt när Bernadotteätten helt utslocknat mot svärdssidan. Centerpartiet sade att de hade det svenska folket med sig i frågan och att 23