KOMMUNFULLMÄKTIGE Ärende

Transkript

1 KOMMUNFULLMÄKTIGE kallas till sammanträde torsdagen den 15 december 2016 kl i kommunfullmäktiges sessionssal, Kungsgatan 44, Lysekil, för behandling av följande ärenden: Ärende 1. Val av justerare samt fastställande av tid och plats för justering 2. Medborgarlöften - Information av folkhälsostrateg, säkerhetssamordnare, integrationssamordnare och kommunpolis 3. Policy och riktlinjer för arbetsmiljöarbetet i Lysekils kommun 4. Ekonomistyrningsprinciper 5. Investeringsbudget Avgift för kunskapsprov enligt alkohollagen samt ansökningsavgifter för serveringstillstånd 7. Avgift för fritidsresor vid insatsen korttidsvistelse och korttidstillsyn enligt LSS 8. Socialförvaltningens rapport över icke verkställda beslut tredje kvartalet Svar på inkomna motioner och medborgarförslag a) Svar på motion om att planprogram för Brastad centrum återupptas och prioriteras b) Svar på motion gällande ny multiarena för idrott i Lysekils kommun c) Svar på medborgarförslag om att skapa en utredning för att bygga nytt idrottscenter i Dalskogsområdet alternativt Sivik d) Svar på motion gällande - Heltid en rättighet deltid en möjlighet e) Svar på motion om utegym 10. Nyinkomna motioner och medborgarförslag 11. Nyinkomna frågor och interpellationer a) Frågor till socialnämndens ordförande angående lånehantering och utbetalningar från kooperativa hyresrättsföreningens Lysekils omsorgsbostäder till Riksbyggen b) Interpellation till kommunstyrelsens ordförande angående budgetfilosofi - frågor inför 2018 års budgetarbete c) Interpellation till kommunstyrelsens ordförande om kommunstyrelsens uppsiktsplikt d) Interpellation till kommunfullmäktiges ordförande om revidering av arbetsordning och kommunal demokrati 12. Anmälningsärenden 13. Avsägelser 14. Valärenden - Val till vice ordförande i socialnämnden - Inkallelseordning

2 Lysekil Sven-Gunnar Gunnarsson Ordförande Mari-Louise Dunert / Sekreterare

3 1 JUSTERINGSLISTA KOMMUNFULLMÄKTIGE Namn JUSTERAT ÅR/MÅNAD Namn JUSTERAT ÅR/MÅNAD Mats Karlsson (M) 2016/02 Katja Norén (MP) 2016/02 Cheyenne Röckner (M) 2016/10 Inge Löfgren (MP) 2016/03 Richard Åkerman (M) 2016/03 Jeanette Janson (LP) 2016/04 Siw Lycke (C) 2016/01 Ronald Rombrant (LP) 2016/05 Ann-Charlotte Strömwall (L) 2016/04 AnnBritt Jarnedal (LP) 2016/06 Lars Björneld (L) 2016/05 Fredrik Lundqvist (LP) 2016/10 Camilla Carlsson (L) Lars-Olof Stilgård (LP) 2016/09 Jan-Olof Johansson (S) 2016/06 Fredrik Häller (LP) 2016/11 Christina Gustafson (S) 2016/11 Patrik Saving (LP) Klas-Göran Henriksson (S) 2016/09 Maria Forsberg (S) Anette Björmander (S) Caroline Hogander (SD) Anders C Nilsson (S) Christoffer Zakariasson (SD) Roger Svensson (KD) Sebastian Ahlqvist (SD) Håkan Smedja (V) Marthin Hermansson (V) Yngve Berlin (K) Britt-Marie Kjellgren (K) JUSTERING AV KOMMUNFULLMÄKTIGES PROTOKOLL ÄGER RUM PÅ KOMMUNLEDNINGSKONTORET, KUNGSGATAN 44, LYSEKIL TORSDAG DEN 22 DECEMBER 2016

4 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen (41) 218 Samverkan mellan kommun och polis - medborgarlöften Dnr: LKS Utifrån polismyndighetens nya organisation vill man som bas för samverkan mellan Polismyndigheten och kommunerna ta fram gemensamma styrdokument. Dels en samverkansöverenskommelse med tillhörande åtgärdsplan och dels ett medborgarlöfte. Ett medborgarlöfte är ett arbete eller åtgärd som kommunen och/eller polisen åtar sig att göra och som ska kommuniceras med medborgarna. Under 2016 har därför kommunpolisen tillsammans med tjänstemän från Lysekils kommun reviderat den tidigare samverkansöverenskommelsen, arbetat fram ny åtgärdsplan och förslag till medborgarlöfte. Som grund för dessa samverkansdokument finns en gemensamt framtagen kartläggning och analys av trygghet och brott i Lysekils kommun. Beslutsunderlag Kommunstyrelseförvaltningens tjänsteskrivelse , med bilagor. Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen godkänner förslag till samverkansöverenskommelse mellan Lysekils kommun och polisområde Västra Fyrbodal med tillhörande åtgärdsplan. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att ta del av polisens medborgarlöfte för Lysekils kommun. Beslutet skickas till Polisområde Västra Fyrbodal Kommunstyrelseförvaltningen Kommunfullmäktige Justerare: Utdragsbestyrkande:

5 Tjänsteskrivelse Sid 1/2 Datum Dnr LKS Kommunstyrelseförvaltningen Anna Nyman Holgersson, Samverkan mellan Lysekils kommun och Polisen Sammanfattning Utifrån polismyndighetens nya organisation vill man som bas för samverkan mellan Polismyndigheten och kommunerna ta fram gemensamma styrdokument. Dels en samverkansöverenskommelse med tillhörande åtgärdsplan och dels ett medborgarlöfte. Ett medborgarlöfte är ett arbete eller åtgärd som kommunen och/eller polisen åtar sig att göra och som ska kommuniceras med medborgarna. Under 2016 har därför kommunpolisen tillsammans med tjänstemän från Lysekils kommun reviderat den tidigare samverkansöverenskommelsen, arbetat fram ny åtgärdsplan och förslag till medborgarlöfte. Som grund för dessa samverkansdokument finns en gemensamt framtagen kartläggning och analys av trygghet och brott i Lysekils kommun. Förslag till beslut Kommunstyrelsen godkänner förslag till samverkansöverenskommelse mellan Lysekils kommun och polisområde Västra Fyrbodal med tillhörande åtgärdsplan. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att ta del av polisens medborgarlöfte för Lysekils kommun. Ärendet Som utgångspunkt för samverkan mellan Lysekils kommun och Polismyndigheten har kommunpolisen och tjänstemän från Lysekils kommun under året reviderat den tidigare samverkansöverenskommelsen med tillhörande åtgärdsplan samt arbetat fram förslag till medborgarlöfte. Dessa styrdokument föreslås antas av kommunstyrelsen. Medborgarlöftet föreslås även godkännas av Kommunfullmäktige. Förvaltningens utredning Lysekils kommun har sedan 2010 haft en samverkansöverenskommelse med polisen. Utifrån polismyndighetens nya organisation vill man som grund för samverkan även fortsättningsvis ta fram samverkansöverenskommelser men också komplettera dessa med medborgarlöften. Medborgarlöften är en del av Polismyndighetens nya styrmodell och ett sätt för polisen att komma närmare medborgaren. Arbetsmetoden bygger främst på momenten medarbetardialog, medborgardialog och kommunikation av medborgarlöften. Ett medborgarlöfte är ett arbete eller åtgärd som kommunen och/eller polisen åtar sig att göra och som ska kommuniceras med medborgarna. Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

6 TJÄNSTESKRIVELSE 2(2) Datum Medborgarlöftet blir till en början ett tillägg till samverkansöverenskommelsen, för att i framtiden ingå däri. I samband med införandet av den nya polisorganisationen tillsattes kommunpoliser med uppdrag att driva polisens brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete i samverkan med kommunerna och övriga samhället. Lysekils kommunpolis började våren 2016 vilket har underlättat samarbetet mellan Lysekils kommun och polisen. Under 2016 har tjänstemän från Lysekils kommun och kommunpolisen börjat arbeta för ett förstärkt och förbättrat samarbete. Samarbetet har initialt fokuserat på att ta fram en gemensam problembild för Lysekils kommun till grund för fortsatt samverkan. Under 2016 har kommunpolisen och tjänstemän vid Lysekils kommun kartlagt och analyserat trygghet och brott i Lysekils kommun. En sammanfattande analys är att Lysekils kommun har förhållandevis få anmälda brott och att antalet anmälda brott sjunker. Trots detta upplever sig många medborgare otrygga. Slutsatsen är att upplevd otrygghet i Lysekils kommuns centrala delar samt drogrelaterad brottslighet är de tydligaste problemområdena i Lysekils kommun. Dessa områden har i sin tur gemensamma beröringspunkter med samtliga områden i kartläggningen (otrygga miljöer, stölder, inbrott och skadegörelse). Med kartläggning och analys som grund har kommunpolisen och tjänstemän från Lysekils kommun gemensamt reviderat den tidigare samverkansöverenskommelsen. Man har även arbetat fram ny åtgärdsplan samt arbetat fram förslag till medborgarlöfte. Leif Schöndell Kommunchef Anna Nyman Holgersson Folkhälsostrateg Bilaga/bilagor Kartläggning av trygghet och brott i Lysekils kommun Förslag till Samverkansöverenskommelse mellan Lysekils kommun och Lokalpolisområde Västra Fyrbodal med tillhörande åtgärdsplan Förslag till Medborgarlöfte för Lysekils kommun Beslutet skickas till Polisområde Västra Fyrbodal Kommunstyrelseförvaltningen Kommunfullmäktige

7 Medborgarlöften är en del i polisens och kommunens samverkan i det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet. Medborgarlöftet utgår från en kartläggning som lokalpolisområde Västra Fyrbodal tillsammans med Lysekils kommun genomfört under Kartläggningen resulterade i att en lokal lägesbild togs fram och prioriterades. Den lokala lägesbilden baserades på dialoger med medborgare, lokal trygghetsundersökning, Polisens medarbetarundersökning, kunskap som Polisen och Lysekils kommun har samt aktuell brottsstatistik och lokal drogvaneundersökning. Problemområde Kartläggningen visade att upplevd otrygghet i Lysekils kommuns centrala delar samt drogrelaterad brottslighet är de tydligaste problemområdena i Lysekils kommun. Dessa områden har gemensamma beröringspunkter med samtliga områden i kartläggningen (otrygga miljöer, stölder och inbrott, skadegörelse). Medborgarlöfte som kommer att löpa från december 2016-december 2017 Öka tryggheten i Lysekils kommuns centrala delar genom följande åtgärder: Polisen kommer att öka sin närvaro, genom patrullering till fots, på Badhusberget och i centrala delar av Lysekil. Polisen och Lysekils kommun kommer att genomföra trygghetsronder tillsammans med medborgare i området kring Lysekilsparken, Kronbergsvallen och Badhusberget. Lysekils kommun stöttar uppstart av Trygghetsvandrare, bestående av föräldrar och andra vuxna förebilder, i syfte att öka människor i rörelse i Lysekils kommuns centrala delar. Minska tobaks- alkohol- och narkotikaanvändningen bland unga genom följande åtgärder: Polisen genomför insatser i syfte att förhindra och begränsa narkotikabrott bland ungdomar. Kommunen medverkar till att snabbt kunna hjälpa ungdomar med problem. Eventuella logotyper placeras i sidfoten

8 Lysekils kommun arbetar med information om droger till vuxna i ungdomars närhet. Det finns en samverkansgrupp som består av representanter från grundskola, gymnasium, fritidsgård, socialtjänsten samt Polisen (SSPF). Gruppen ska träffas minst varannan veck, och har i syfte att hjälpa ungdomar med risk för kriminalitet. Uppföljning och utvärdering Arbetet med medborgarlöftet kommer att följas upp och utvärderas för att se om arbetet har haft effekt t.ex. genom en uppföljande enkät för medborgardialog samt en granskning av brottsstatistik. Om utvärderingen visar att inte önskad effekt uppnåtts kan medborgarlöftet förlängas. I annat fall tas ett nytt medborgarlöfte fram. underskrift Nina Heyden Chef lokalpolisområde Västra Fyrbodal underskrift Titel t.ex. kommunens representant Eventuella logotyper placeras i sidfoten

9 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen (41) 215 Policy och Riktlinjer för arbetsmiljöarbetet i Lysekils kommun Dnr: LKS Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrift om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1) ska det finnas en arbetsmiljöpolicy som beskriver hur arbetsförhållandena i arbetsgivarens verksamhet ska vara för att ohälsa och olycksfall i arbetet ska förebyggas och en tillfredsställande arbetsmiljö uppstå. Det ska också finnas riktlinjer som beskriver det systematiska arbetsmiljöarbetet. En god arbetsmiljö är en förutsättning för att vi i Lysekils kommun ska kunna skapa kvalitet och effektivitet i vår service till medborgarna. Målet för arbetsmiljöarbetet är att vara en attraktiv arbetsgivare, med en god arbetsmiljö som säkerställer möjligheter för verksamhetsutveckling och ett hållbart arbetsliv. Lysekils kommuns arbetsmiljöpolicy anger kommunens förhållningssätt i arbetsmiljöarbetet. Policyn kompletteras med riktlinjer för det systematiska arbetsmiljöarbetet som reglerar verksamhetens arbete inom arbetsmiljöområdet. Beslutsunderlag Kommunstyrelseförvaltningens tjänsteskrivelse , med bilaga. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att anta förslaget till arbetsmiljöpolicy med riktlinjer. Detta dokument ersätter de delar av det personalpolitiska programmet som avser arbetsmiljö (kommunfullmäktige , 27). Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Justerare: Utdragsbestyrkande:

10 Tjänsteskrivelse Datum Dnr LKS Personalenheten Maria Hemlin, Policy och Riktlinjer för arbetsmiljöarbetet i Lysekils kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att anta förslaget till arbetsmiljöpolicy med riktlinjer. Detta dokument ersätter de delar av det personalpolitiska programmet som avser arbetsmiljö (kommunfullmäktige , 27). Ärende Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrift om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1) ska det finnas en arbetsmiljöpolicy som beskriver hur arbetsförhållandena i arbetsgivarens verksamhet ska vara för att ohälsa och olycksfall i arbetet ska förebyggas och en tillfredsställande arbetsmiljö uppstå. Det ska också finnas riktlinjer som beskriver det systematiska arbetsmiljöarbetet. En god arbetsmiljö är en förutsättning för att vi i Lysekils kommun ska kunna skapa kvalitet och effektivitet i vår service till medborgarna. Målet för arbetsmiljöarbetet är att vara en attraktiv arbetsgivare, med en god arbetsmiljö som säkerställer möjligheter för verksamhetsutveckling och ett hållbart arbetsliv. Lysekils kommuns arbetsmiljöpolicy anger kommunens förhållningssätt i arbetsmiljöarbetet. Policyn kompletteras med riktlinjer för det systematiska arbetsmiljöarbetet som reglerar verksamhetens arbete inom arbetsmiljöområdet. Förvaltningens utredning Förslaget är processat i kommunchefens ledningsgrupp, samverkat i centrala samverkansgruppen och förhandlat enligt MBL 11 med Kommunal. Ingen av de fackliga organisationerna hade något att erinra arbetsgivarens förslag. Leif Schöndell Kommunchef Maria Hemlin Personalchef Bilaga Lysekils kommuns riktlinjer för arbetsmiljöarbetet Beslutet skickas till Kommunstyrelseförvaltningen Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

11 Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Lysekils kommuns Riktlinjer för arbetsmiljöarbetet

12 Fastställt av: Datum: För revidering ansvarar: För ev. uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för: Kommunfullmäktige , xx Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen Alla nämnder och förvaltningar Dokumentet gäller till och med: Dokumentansvarig: Dnr: Personalchef LKS Sida 2 av 8

13 Riktlinjer för det systematiska arbetsmiljöarbetet i Lysekils kommun Innehåll Arbetsmiljöpolicy... 4 Arbetsmiljöansvar... 4 Chefens roll... 4 Skyddsombudets roll... 4 Medarbetarnas roll... 4 Systematiskt arbetsmiljöarbete... 5 Undersökning... 5 Tillbud- och olycksfallsrapportering... 5 Riskbedömning... 6 Åtgärd... 6 Kontroll... 6 Årlig uppföljning... 6 Förändring i verksamheten... 6 Arbetsanpassning och arbetslivsinriktad rehabilitering... 7 Dokumentation... 7 Sida 3 av 8

14 Arbetsmiljöpolicy Arbetsmiljö är allt som påverkar oss i arbetet, såväl fysiskt som organisatoriskt och socialt. Arbetsmiljön i Lysekils kommun ska inte bara vara säker, utan även utvecklande och möjlig att påverka för den enskilda medarbetaren. En god arbetsmiljö är en förutsättning för att vi ska kunna skapa kvalitet och effektivitet i vår service till medborgarna. Målet för arbetsmiljöarbetet i Lysekils kommun är att vara en attraktiv arbetsgivare, med en god arbetsmiljö som säkerställer möjligheter för verksamhetsutveckling och ett hållbart arbetsliv. Arbetsmiljöarbetet ska fokusera på hälsofrämjande och förebyggande åtgärder, men även omfatta arbetsanpassning och rehabilitering där behov finns. En förutsättning för ett hälsofrämjande arbete är att chefer och medarbetare tillsammans verkar för att behålla och utveckla de friskfaktorer som leder till god hälsa och ett hållbart arbetsliv. Lysekils kommuns gemensamma värdeord öppet, enkelt, värdigt ska genomsyra allt arbete i Lysekils kommun, så även arbetsmiljöarbetet. Arbetsmiljöansvar Arbetsmiljöaspekter ska beaktas i alla beslut som berör verksamheten. Alla medarbetare har ansvar för att delta i arbetsmiljöarbetet. Vi är alla en del av varandras arbetsmiljö. Arbetsgivaren har huvudansvaret för arbetsmiljön och ska vidta de åtgärder som behövs för att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet, samt i övrigt verka för en god arbetsmiljö. Arbetsmiljöuppgifterna är från Kommunstyrelsen fördelade vidare ut i organisationen. Ansvar, befogenheter och kompetens ska klart definieras. Den som har arbetsmiljöuppgifter fördelade till sig ska ha de kunskaper, resurser och befogenheter som krävas för att klara uppdraget. Fördelningen av arbetsmiljöuppgifter ska vara skriftlig och ges av överordnad chef. Alla chefer och skyddsombud i Lysekils kommun ska genomgå arbetsmiljöutbildning. Gällande lagstiftning; Arbetsmiljölagen (AML 1997:1160), Arbetsmiljöförordningen (AMF 1977:1166) och Arbetsmiljöverkets föreskrifter ska ses som ett minimikrav och strävan ska vara att hela tiden förbättra vår arbetsmiljö, såväl fysiskt som organisatoriskt och socialt. Chefens roll Chefen ansvarar för arbetsmiljöarbetet i sin verksamhet, utifrån den uppgiftsfördelning hen fått. Arbetsmiljöarbetet ska vara en del i det vardagliga arbetet och ska genomföras i samverkan med skyddsombud och medarbetare. Skyddsombudets roll Skyddsombudet är medarbetarnas företrädare i frågor som rör arbetsmiljön. På alla arbetsplatser med minst fem medarbetare ska ett skyddsombud utses. De fackliga organisationerna ansvarar för att utse skyddsombud och för att meddela arbetsgivaren vem som blivit vald. Skyddsombudet ska följa utvecklingen och bevaka arbetsmiljön, men har inte ansvar för arbetsmiljön. Skyddsombudet ska delta vid planering av frågor som rör arbetsmiljön. Om det inte finns något skyddsombud på arbetsplatsen ska chef kontakta huvudskyddsombudet. Medarbetarnas roll Allt arbetsmiljöarbete i Lysekils kommun ska bedrivas i samverkan mellan arbetsgivare och medarbetare. Medarbetarna ansvarar för att medverka i arbetsmiljöarbetet och följa de rutiner och instruktioner som finns för att arbetet ska bedrivas på ett säkert sätt. Medarbetarna ska också vara observanta på risker i arbetsmiljön, medverka till att undanröja dem och rapportera tillbud eller olyckor till sin chef. Sida 4 av 8

15 Systematiskt arbetsmiljöarbete Ett förebyggande arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla. Alla på arbetsplatsen måste medverka för att uppnå en tillfredsställande arbetsmiljö och minska riskerna för ohälsa och olycksfall i arbetet. Arbetsmiljöarbetet ska ingå som en naturlig del i den vardagliga verksamheten och ska ske i samverkan mellan arbetsgivare, medarbetare och fackliga organisationer. Samverkan utgör en förutsättning för ett effektivt arbetsmiljöarbete. I Lysekils kommun regleras formerna för samverkan i kommunens samverkansavtal. Det systematiska arbetsmiljöarbetet i Lysekils kommun ska bedrivas utifrån Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1). Genom ett systematiskt arbetsmiljöarbete ges förutsättningar att upptäcka risker i arbetet och åtgärda dem i tid, förebygga olycksfall, sjukdom, stress och andra negativa följder av arbetet, skapa goda arbetsförhållanden, vilket kan minska sjukskrivningarna, öka trivsel och engagemang i arbetet, skapa större ordning och reda i verksamheten få ökad kvalitet för kunden Det systematiska arbetsmiljöarbetet är en kontinuerlig process med fyra återkommande aktiviteter: 1. Undersökning av arbetsmiljön 2. Bedömning av riskerna 3. Åtgärd av riskerna 4. Kontroll om åtgärderna har fungerat Undersökning Undersökning av arbetsmiljön behövs regelbundet och kan göras på flera olika sätt. Rutiner ska finnas på den enskilda arbetsplatsen. Exempel på sätt att undersöka arbetsmiljön är Dialog om arbetsmiljön på APT och på medarbetarsamtal Mätningar av olika slag Fysisk- samt organisatorisk och social arbetsmiljörond Intervjuer och enkäter av olika slag Tillbud- och olycksfallsrapportering Om någon råkar ut för ohälsa, olycksfall eller tillbud som misstänks bero på arbetet ska orsakerna undersökas. Alla tillbud och olycksfall ska rapporteras till närmsta chef. I Lysekils kommun görs detta genom ett webbaserat system för att rapportering och hantering av tillbud och olycksfall. Arbetsskador och arbetssjukdomar ska också rapporteras till Försäkringskassan och olyckor och allvarliga tillbud till Arbetsmiljöverket. Detta görs via webbplatsen Arbetsskador ska också anmälas till AFA försäkring på Sida 5 av 8

16 Vid den årliga uppföljningen av arbetsmiljöarbetet ska en utredning och redovisning av tillbud och olycksfall göras. Uppföljningen ska göras enligt de rutiner som beskrivs i Lysekils kommuns årsplan för det systematiska arbetsmiljöarbetet. Riskbedömning Med undersökningen av arbetsmiljön som underlag kan en bedömning av riskerna göras. Då tas hänsyn till hur allvarlig risken är, hur stor sannolikheten är att det ska hända igen och hur svår konsekvensen blir ifall det händer. De risker som både har hög sannolikhet att inträffa och kan leda till svåra konsekvenser är allvarliga och ska åtgärdas i första hand. Riskbedömningar ska alltid dokumenteras skriftligt och görs av chef och skyddsombud tillsammans. Åtgärd Utifrån undersökning och riskbedömning bestäms hur de risker som framkommit ska åtgärdas. Det som inte kan åtgärdas omedelbart ska föras in i en handlingsplan. Chef och skyddsombud upprättar denna handlingsplan tillsammans. En handlingsplan ska innehålla: Kontroll Vilka risker som finns Vad som ska göras Vem som ska göra det När det ska vara klart Med utgångspunkt i de handlingsplaner som gjorts ska åtgärderna följas upp. Det är viktigt att kontroller att åtgärderna har hjälpt, om inte behövs en ny handlingsplan. Årlig uppföljning Det systematiska arbetsmiljöarbetet ska följas upp årligen. Det innebär att man kontrollerar att de krav som ställs i föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1) följs och att arbetsmiljöarbetet ger resultat och leder till en bättre arbetsmiljö. Uppföljningen ska dokumenteras skriftligt om det finns fler än 10 arbetstagare i verksamheten och görs av chef och skyddsombud tillsammans. Rutinerna för den årliga uppföljningen i Lysekils kommun beskrivs i kommunens årsplan för det systematiska arbetsmiljöarbetet. Förändring i verksamheten När förändringar i verksamheten planeras ska arbetsgivaren bedöma om ändringarna medför risker för ohälsa eller olycksfall som kan behöva åtgärdas. Det handlar om ändringar som inte utgör en del av den vardagliga löpande verksamheten, till exempel personalförändringar, nya arbetstider eller arbetsmetoder, om- och nybyggnation, flytt eller andra ändringar i organisationen. Arbetsgivaren ansvarar för att riskbedömningen görs och den ska göras i samverkan med medarbetare och skyddsombud. Riskbedömningen ska göras innan förändringen genomförs. Risk- och konsekvensbedömningen ska vara skriftlig och följande punkter ska finnas med: Vad förändringarna består i Var ändringarna ska genomföras Vilka arbetstagare eller grupper av arbetstagare som berörs Vilka risker ändringarna innebär Om riskerna är allvarliga eller inte Sida 6 av 8

17 Vilka åtgärder som ska genomföras När åtgärderna ska vara genomförda Vem som ser till att åtgärderna genomförs När en förändring i verksamheten planeras ska följande arbetsgång gälla: 1. Informera berörda fackliga parter, enligt MBL Genomför risk- och konsekvensbedömning och eventuella andra åtgärder som behöver göras innan förändringen kan genomföras. 3. Förhandla med berörda fackliga parter, enligt MBL 11. För de fackliga parter som Lysekils kommun har samverkansavtal med sker information och förhandling i första hand i aktuellt samverkansorgan. Arbetsanpassning och arbetslivsinriktad rehabilitering Målet med arbetsmiljöarbetet är att förebygga och minska risken för ohälsa. Trots detta kan medarbetare drabbas av ohälsa eller olycka, på arbetet eller på sin fritid. Oavsett om den nedsatta arbetsförmågan beror på händelser som inträffat på arbetet eller på fritiden har arbetsgivaren ansvar för den arbetslivsinriktade rehabiliteringen. Denna process finns beskriven i Lysekils kommuns rehabiliteringsrutiner. Dokumentation Dokumentation krävs för att kunna planera och följa upp arbetsmiljöarbetet på ett bra sätt. Tillbuds- och skaderapportering, riskbedömningar, handlingsplaner och instruktioner om allvarliga risker ska alltid dokumenteras skriftligt och registreras, liksom den årliga uppföljningen av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Sida 7 av 8

18 Postadress: LYSEKIL Besöksadress Stadshuset, Kungsgatan 44 Tel: E-post Webbplats: lysekil.se Tänk på miljön innan du skriver ut Sida 8 av 8

19 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen (41) 216 Ekonomistyrningsprinciper i Lysekils kommun Dnr: LKS Ekonomistyrningsprinciperna är en del av styrmodellen som kommunfullmäktige beslutade om Riktlinjerna definierar hur verksamheterna ska styras utifrån det ekonomiska perspektivet. Förvaltningen föreslår att de nya riktlinjerna gäller från och med 2017 men att den del som avser hantering av under- och överskott inte tillämpas för budget 2016 utan först för budget Beslutsunderlag Kommunstyreförvaltningens tjänsteskrivelse , med bilaga. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att anta ekonomistyrningsprinciper i Lysekils kommun, från och med Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att den del som avser hantering av under- och överskott inte tillämpas för budget 2016 utan först för budget Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att samtidigt upphäva ekonomistyrningsprinciperna från , 125. Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Justerare: Utdragsbestyrkande:

20 Tjänsteskrivelse Datum Dnr LKS Kommunstyrelsens förvaltning/ekonomienheten Magnus Andersson, Ekonomistyrningsprinciper i Lysekils kommun Sammanfattning Ekonomistyrningsprinciperna är en del av styrmodellen som kommunfullmäktige beslutade om Riktlinjerna definierar hur verksamheterna ska styras utifrån det ekonomiska perspektivet. Förvaltningen föreslår att de nya riktlinjerna gäller från och med 2017 men att den del som avser hantering av under- och överskott inte tillämpas för budget 2016 utan först för budget Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att anta ekonomistyrningsprinciper i Lysekils kommun, från och med Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att den del som avser hantering av under- och överskott inte tillämpas för budget 2016 utan först för budget Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att samtidigt upphäva ekonomistyrningsprinciperna från , 125. Ärendet Ekonomistyrningsprinciperna är en del av styrmodellen som kommunfullmäktige beslutade om Riktlinjerna definierar hur verksamheterna ska styras med utgångspunkt från ett ekonomiskt perspektiv. Förvaltningens synpunkter Nuvarande ekonomistyrningsprinciper beslutades 2003 och sedan dess har mycket förändrats och någon uppdatering har inte skett. Behovet av nya riktlinjer är därför angeläget. Inte minns sedan en revidering har skett av kommunens styrmodell. Under arbetet med de nya riktlinjerna har förvaltningen kunnat konstatera att det behöver tas fram ytterligare regler/anvisningar för att ekonomistyrningen ska kunna fungera på ett tillfredställande sätt. Några av de områden som identifierats är: Budget och uppföljningsprocess som ger detaljerade anvisningar och tidsplaner för det arbetet. Detta kommer vara föremål för årlig revidering. Resursfördelningsmodell. Detta är en viktig del av kommunens ekonomistyrning som ska ge vägledning och förutsägbarhet för kommunens verksamheter. Arbetet med modellen har påbörjats inom utbildning, fritid och kultur i samband med kommunfullmäktiges budgetbeslut

21 Nu återstår arbetet med resterande verksamheter och målet är att det i sin helhet är klart inför nästa års beslut om budget Investeringsprocessen. Här behövs detaljerande anvisningar kring hantering och tidplaner. Detta behöver synkroniseras med den översyn av delegationsordning som pågår och därför är ambitionen att det arbetas fram i början av Hantering av lokaler och fastigheter. Det finns idag Tillämpningsföreskrifter för internhyror av kommunala lokaler men inom detta område har ett antal beslut fattats över tid och det är därför angeläget att se över dem för att få en tydlighet och en helhet för en effektiv lokalhantering. Arbetet med detta bör vara klart under Riktlinjer för god ekonomisk hushållning inklusive regler för resultatutjämningsreserv (RUR) behöver arbetas fram eftersom kommunallagen föreskriver att kommunfullmäktige ska besluta om det. Dessa bör vara klara för beslut i början av Förvaltningen föreslår att de nya riktlinjerna gäller från och med 2017 men att den del som avser hantering av under och överskott inte tillämpas för budget 2016 utan först för budget 2017 och då i första hand inom utbildningsområdet där en resursfördelningsmodell finns framarbetad. Kommunens resursfördelningsmodell bör vara komplett för att möjliggöra en korrekt och rimlig utvärdering av nämndernas resultat. Leif Schöndell Kommunchef Magnus Andersson Ekonomichef Bilaga Ekonomistyrningsprinciper i Lysekils kommun Beslutet skickas till Kommunstyrelseförvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningen Socialförvaltningen Utbildningsförvaltningen Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

22 >> Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Lysekils kommuns Ekonomistyrningsprinciper

23 Fastställt av: Datum: För revidering ansvarar: För ev. uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för: Kommunfullmäktige , xx Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen Alla nämnder och förvaltningar Dokumentet gäller till och med: Dokumentansvarig: Ekonomichef Dnr: LKS Sida 2 av 15

24 Innehåll Ekonomistyrning och ansvar... 4 Styrmodellen och ekonomistyrning... 4 Ansvar... 4 Tillämpning... 5 Budget inklusive investeringar och mål för god ekonomisk hushållning... 5 Budget... 5 God ekonomisk hushållning... 6 Investeringar... 7 Investeringsbudget... 7 Uppföljning och slutredovisning... 7 Kapitaltjänstkostnader... 7 Ägardirektiv... 8 Gemensamma ägardirektiv... 8 Bolagsspecifika ägardirektiv... 8 Redovisning... 9 Grundläggande redovisningsprinciper... 9 Kodplan... 9 Externredovisning... 9 Internredovisning Internkontroll Uppföljning och utvärdering Uppföljningsrapportering Bokslutsberedning Över- och underskott Användning av överskott och återställning av underskott Övriga bestämmelser och styrande dokument Resultatutjämningsreserv (RUR) Lokalkostnader Lokalförsörjning Hyra Underhåll och reinvesteringar Verksamhetsanpassning Internhandel Taxor och avgifter Övriga styrande dokument Sida 3 av 15

25 Ekonomistyrning och ansvar Styrmodellen och ekonomistyrning Lysekils kommun arbetar efter en styrmodell som antagits av kommunfullmäktige. Styrmodellen innebär en gemensam struktur och gemensamma arbetssätt för styrning och ledning av kommunen och dess verksamheter. Ekonomistyrningsprinciperna är en del av styrmodellen och definierar hur verksamheterna ska styras med utgångspunkt från god ekonomisk hushållning. Styrmodell för Lysekils kommun Analysera förutsättningar E A Lysekils vision och värdegrund Statlig styrning Kommunal styrning Verksamhetens grunduppdrag Följa upp B C D Ekonomistyrning Principer ek.styrning Plan för utveckling av verksamheten Uppdrag Kvalitetssäkring av grunduppdraget Mål-strategiåtgärder Resursfördelning Kvalitetsfaktorer Kvalitetsindikatorer Planera Säkerställa genomförande Ekonomistyrningens del av styrmodellen (B) Ansvar Kommunfullmäktiges ansvar: Kommunfullmäktige ska besluta om kommunens budget med utvecklingsområden, inriktningar, utvecklingsmål och uppdrag samt ekonomiska ramar för respektive nämnd och styrelse. Kommunfullmäktige beslutar också om policys inom området samt riktlinjer av större vikt eller som är av principiell betydelse för kommunen. Kommunstyrelsens ansvar: Kommunstyrelsen leder och samordnar planering och uppföljning av kommunens ekonomi och verksamheter samt ansvarar för samordningen inom den kommunala koncernen. Kommunstyrelsen beslutar också om riktlinjer samt regler inom området. Sida 4 av 15

26 Nämnder och övriga styrelsers ansvar: Nämnd/styrelse skall bedriva sitt arbete med planering, budgetering och uppföljning så att det egna ansvaret för verksamheten säkerställs utifrån de av fullmäktige beslutade ekonomiska ramarna. Nämnd beslutar också om regler inom området för den egna verksamheten Tillämpning Förutom det som framgår av dessa riktlinjer tillämpas ekonomistyrningen med följande styrmedel: Budget inklusive investeringar och mål för god ekonomisk hushållning Ägardirektiv Redovisning Internkontroll Uppföljning och utvärdering Övriga bestämmelser och styrande dokument Budget inklusive investeringar och mål för god ekonomisk hushållning Budget Enligt kommunallagen ska kommuner varje år upprätta en budget för nästa kalenderår. Budgeten skall också innehålla en plan för ekonomin för en period av tre år. Vidare ska budgeten innehålla en plan för verksamheten, ekonomin under budgetåret, vilken skattesats som ska gälla och vilka anslag som avsätts. Planen ska visa hur verksamheten skall finansieras och hur den ekonomiska ställningen beräknas vara vid budgetårets slut. Kommunfullmäktige beslutar senast den 30 juni om kommunens budget för nästkommande år och plan för år två och tre. Vid valår ska beslut fattas senast den 30 november. I beslutet formuleras kommunens utvecklingsområden, inriktningar, utvecklingsmål och uppdrag samt ekonomiska ramar för nämnder och styrelser. I budgeten ska också framgå vilken skattesats som ska gälla, investeringsramar, borgensavgift, medlemsavgift för kommunalförbund, resultatmål för planperioden, internränta (lån inom kommunkoncernen) och internränta för kapitaltjänstkostnader. De ekonomiska ramarna arbetas fram enligt kommunens budget- och uppföljningsprocess och efter den tidplan för det arbetet som beslutas senast 31 oktober året innan. I budgetprocessen ingår att kommunens ekonomienhet beskriver de ekonomiska förutsättningarna för kommande år och att nämndernas förvaltningar redovisar omvärldsfaktorer, nuläge i verksamheten samt kommande utmaningar och behov. Grunden för tilldelning av ekonomiska ramar för verksamheter tas fram via en särskilt framtagen resursfördelningsmodell. Efter kommunfullmäktiges beslut om ekonomiska ramar ska respektive nämnd eller styrelse fatta beslut om budget, senast den 31 oktober. Vid valår ska beslutet tas senast den 31 december. Respektive nämnd ska fördela budgeten efter verksamhet och respektive förvaltningschef ska fördela budgeten efter förvaltningens organisationsstruktur. Varje chef får därmed en ram och ett budgetansvar och har befogenheter att fördela och omprioritera inom sitt ansvarsområde. Sida 5 av 15

27 Planeringsprocessen Resursfördelning Underlag inför budget/ramar KF beslut om budget med ramfördelning nämnderna Nämndernas beslut om budget med ramfördelning verksamhetsnivå Förvaltningarnas arbete med detaljbudget färdigställs Underlag inför målarbetet med nulägesoch omvärldsanalys KF beslut om verksamhetsplan med mål, uppdrag och indikatorer Nämndernas beslut om verksamhetsplan med mål, uppdrag och indikatorer Förvaltningarnas arbete med verksamhetsplan färdigställs Mål och kvalitet Planeringsprocessen enligt styrmodellen För nämnder/styrelser gäller att verksamheten ska bedrivas inom befintliga ramar och enligt gällande lagstiftning även om det medför att de i budgeten angivna målen och inriktningarna inte helt kan uppnås. Nämnd får således inte överskrida sin ekonomiska ram avseende drift och/eller investering. Varje enskild chef får inte överskrida tilldelad budget utan medgivande från överordnad chef. Även då avvikelse beror på ökade prestationer i förhållande till budget måste beslut tas av överordnad chef för ett godkännande. Inom varje förvaltning gäller de givna ramarna. God ekonomisk hushållning Kommunfullmäktige ska, enligt kommunallagen, besluta om riktlinjer för god ekonomisk hushållning för kommunen. För verksamheten ska mål och riktlinjer anges som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. För ekonomin ska de mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning anges. I Lysekils kommun ska särskilda riktlinjer för detta antas. Sida 6 av 15

28 Investeringar En investering är en anskaffning av en anläggningstillgång som är avsedd för stadigvarande bruk i verksamheten. En sådan utgift redovisas som en investering om samtliga följande kriterier är uppfyllda: Den ekonomiska livslängden beräknas till minst tre år Tillgången är avsedd för stadigvarande bruk Att beloppet är av väsentlig storlek, vilket innebär minst ett prisbasbelopp Investeringsbudget Investeringsbudgetens totalram, som fastställs av kommunfullmäktige i juni för nästkommande år, består av reinvesteringar och nyinvesteringar samt en plan för ytterligare fyra år. Reinvesteringar är investeringar för att bibehålla standarden på kommunens anläggningar. Den totala ramen för reinvesteringar ska som utgångspunkt motsvara nivån på årets avskrivningar. Avsteg från detta kan göras enskilt år, vilket i så fall ska motiveras. Kommunstyrelsen fattar beslut om nyinvesteringar per projekt senast i november. Nyinvesteringsprojekt överstigande 100 prisbasbelopp beslutas av kommunfullmäktige. Outnyttjad investeringsram, för påbörjat projekt, kan överföras till nästkommande år och ingår då i det årets investeringsram. Nyinvesteringar som inte påbörjats under budgetåret utgår och presenteras vid behov på nytt i nästkommande budgetprocess för nytt beslut. Uppföljning och slutredovisning Investeringsprojekt följs upp i samband med tertialboksluten. I samband med årsbokslutet lämnas skriftlig redogörelse för investeringsutfall jämfört med budget per projekt samt konsekvenser av varje investeringsprojekt. Investeringsprojekt som beviljats av kommunfullmäktige ska slutredovisas i kommunfullmäktige. Investeringsprojekt, som beslutats av kommunstyrelse, som avviker mot budget med mer än 15 procent eller beloppsmässigt med mer än två prisbasbelopp ska redovisas till kommunstyrelsen. Kapitaltjänstkostnader Kapitaltjänstkostnader består av avskrivning och internränta. Lysekil tillämpar rak nominell metod för beräkning av kapitaltjänstkostnader, vilket innebär att avskrivning sker på investeringens anskaffningsvärde och internränta beräknas på restvärdet. Internräntan bestäms av kommunfullmäktige varje år i samband med budgetbeslutet. Kapitaltjänstkostnader belastar den nämnd som förvaltar anläggningstillgången. Vid aktivering av nyinvestering utgår driftbudgetkompensation. Huvudregeln för reinvestering är att driftbudgetkompensation inte utgår. När reinvesteringar innebär högre kapitaltjänstkostnader än tidigare bör dock kompensation utgå. Sida 7 av 15

29 Ägardirektiv Gemensamma ägardirektiv Kommunen äger bolag och driver bolagsverksamhet för att förverkliga kommunala ändamål. Verksamheten som bedrivs i dessa bolag syftar till att skapa nytta för kommunen och kommuninvånarna. De kommunala bolagen är liksom nämnder och förvaltningar till för att bedriva kommunal verksamhet. Kommunen har valt att organisera de helägda bolagen under ett gemensamt moderbolag, Lysekils Stadshus AB. Syftet med detta moderbolag är att skapa en ändamålsenlig och effektiv styrning av kommunens bolag, men det ger också möjlighet till att nyttja skattelagstiftningens regler om koncernbidrag. Moderbolagets styrelse har därigenom fått rollen som koncernstyrelse. Det finns därmed ett behov av att tydliggöra vilka frågor som ankommer på koncernstyrelsen, både i relationerna till kommunfullmäktige och till kommunstyrelsen, men även till respektive dotterbolags styrelse. Tydliga gemensamma ägardirektiv bidrar till att skapa förutsättningar för en fungerande ledning av den kommunala bolagsverksamheten. Om tveksamhet uppstår i frågor som berörs av dessa gemensamma ägardirektiv ska kommunstyrelsen konsulteras. Bolagsspecifika ägardirektiv Utöver de gemensamma ägardirektiven ska ägardirektiv för respektive bolag formuleras, så kallade bolagsspecifika ägardirektiv. Dessa ägardirektiv ska antas av kommunfullmäktige och utgå ifrån de övergripande visioner och mål som kommunfullmäktige antar. Ägardirektiven ska vara långsiktiga och uttryckas för en period om 3-4 år. Ägardirektiven ska ha följande struktur: Ändamålet med bolagets verksamhet, precisering av bolagets samhällsnytta Ägarens krav o o Rapportering Mål med verksamheten Ekonomiska mål (ex. avkastning, soliditet) Ägarens krav ska ta hänsyn till respektive bolags ändamål samt utvecklings- och investeringsbehov. Sida 8 av 15

30 Redovisning Redovisningen ska ske enligt Kommunallagens 8 kapitel och de bestämmelser som står i Lagen om kommunal redovisning gällande den kommunala bokföringen. Syftet med redovisningen är: att ge en korrekt bild av kommunens och kommunkoncernens ekonomi, att spegla kommunens resultat och ställning för att ge underlag för beslut, att tillgodose kommunens egna behov av olika verksamheters och enheters resultat och ställning samt att tillgodose externa intressenters behov av information om kommunens och dess olika verksamheters resultat och ställning Grundläggande redovisningsprinciper I den löpande redovisningen och vid upprättande av årsredovisningen ska följande övergripande redovisningsprinciper tillämpas: Principen om pågående verksamhet En redovisningsprincip som innebär att man i redovisningen utgår från att företaget kommer att fortsätta sin verksamhet under en oöverskådlig tid. Objektivitetsprincipen Ekonomiska händelser som redovisas ska kunna verifieras och grundas på objektiva ställningstaganden Öppenhetsprincipen innebär att förändringar av redovisningsprinciper redovisas öppet och att intäkter och kostnader samt tillgångar och skulder redovisas brutto. Försiktighetsprincipen innebär försiktighet vid värdering. Tillgångar värderas lågt, skulder värderas högt. Matchningsprincipen innebär att kostnader och intäkter som hör samman skall matcha varandra i samma tidsperiod. Analys av den finansiella ställningen och utvecklingen ska baseras på antagandet av att dessa principer följs. Tillämpandet av dessa principer leder till att en återhållsam bild av kommunens ekonomi redovisas. Tillämpningen av god redovisningssed innebär därmed att den ekonomiska redovisningen ger en miniminivå av det ekonomiska läget. Kodplan Kommunens redovisningsmodell bygger på en flerdimensionell redovisning med indelning i olika koddelar för att göra det möjligt att följa upp ekonomin utifrån den externa och den interna redovisningens krav. Kommun-Bas, normalkontoplan för kommunernas externa redovisning, är grunden för externredovisningen. Verksamhetsindelningen ska följa samma struktur som Statistiska Centralbyråns, SCB, indelning för Räkenskapssammandraget, RS. Externredovisning Lagen om kommunal redovisning reglerar externredovisningen i kommunen. God redovisningssed och vedertagna redovisningsprinciper ska tillämpas. Sida 9 av 15

31 Internredovisning Internredovisningens roll är att avspegla den organisation som kommunen och respektive styrelse och nämnd utgör. Uppgifter som hämtas ur redovisningen ska ge underlag för beslutsfattare på olika nivåer i organisation att fatta väl underbyggda beslut. Internkontroll Den interna kontrollen är en viktig del av kommunens styrsystem. I begreppet intern kontroll innefattas hela organisationen och alla de rutiner och olika samverkande aktiviteter som bland annat syftar till att: öka effektiviteten inom alla nivåer i organisationen säkerställa att lagar, riktlinjer och andra styrdokument efterlevs trygga tillgångar och förhindra att kommunen drabbas av extra kostnader på grund av oavsiktliga eller avsiktliga fel säkerställa en riktig och fullständig ekonomisk redovisning säkerställa att resurser disponeras i enlighet med kommunfullmäktiges intentioner För internkontrollen i kommunen finns av kommunfullmäktige antagna reglemente samt anvisningar för genomförande av intern kontroll Ansvaret för den interna kontrollen ligger på respektive nämnd. Kommunstyrelsen har tillsynsansvaret att nämnderna har en god intern kontroll. Uppföljning och utvärdering Uppföljningsrapportering I enlighet med kommunens styrmodell ska uppföljning sammanställas till kommunstyrelse och kommunfullmäktige per sista februari (Uppföljningsrapport 1), 30 april (Uppföljningsrapport 2), 31 augusti (Uppföljningsrapport 3) samt Årsrapport per 31 december. Uppföljningsrapport 3 ska utgöra det delårsbokslut som regleras i kommunallagen. Anvisningar och detaljerade tidplaner för uppföljningsprocessen beslutas årligen i budget -och uppföljningsprocessen av kommunfullmäktige senast 31 oktober för nästkommande år. Nämnder/styrelser ska dessutom följa upp utvecklingen av kvalitet och kvantitet i sin verksamhet och rapportera större avvikelser gentemot uppsatta utvecklingsmål och kvalitetsfaktorer/kvalitetsindikatorer. Dessa ska följas upp vid uppföljningstillfällena 2, 3 och årsrapport. Varje nämnd och styrelse ska göra resultatuppföljning varje månad exklusive januari och juli. Varje nämnd/styrelse beslutar själv om hur många årsprognoser man anser sig behöva utöver uppföljning 1, 2 och 3. Sida 10 av 15

32 Uppföljningsprocessen Uppföljning av budgetramar och resurser U1 Utfall budget Prognos U2 Utfall budget Ek nyckeltal Prognos U3 Utfall budget Ek nyckeltal Prognos Årsrapport U2 Indikatorer och analys av mål och kvalitet U3 Indikatorer och analys av mål och kvalitet Årsrapport Uppföljning av mål och kvalitet Uppföljningsprocessen enligt styrmodellen Innan nämnd/styrelse tar ställning till respektive uppföljningsrapport ska samtliga avvikelser, så väl positiva som negativa, i förhållande till budgetens ekonomiska mål analyseras och förklaras skriftligen av förvaltningschef. Kravet gäller på såväl drift- som investeringsverksamhet. Nämnd/styrelse ansvarar för att hantera samtliga avvikelser avseende drift- och investeringsverksamhet på lämpligt sätt. Vid negativa avvikelser ska förvaltningschef lämna förslag på åtgärder för att nå ekonomisk balans. Förslag på åtgärder ska upprättas och delges nämnd/styrelse senast 30 dagar efter att avvikelsen blivit känd. Åtgärdsförslagen ska vara utformade så att nämnden senast till utgången av innevarande budgetår når överenskommelse med det ekonomiska målet. De åtgärder som nämnden/styrelsen fattar beslut om ska följas upp och rapporteras i den löpande uppföljningen till kommunstyrelsen. Bokslutsberedning Kommunstyrelsens ledningsutskott genomför efter årsbokslutet en bokslutsberedning senast sista mars. Grunden för beredningen är att fastställa respektive nämnd/styrelses ekonomiska resultat. Utvärdering sker utifrån tilldelad budget relaterat till prestationer för det gångna året och arbetas fram av kommunstyrelsens förvaltning. Över- och underskott Uppgår kommunens resultat till minst två procent av kommunens totala budget kan överskjutande del av resultatet balanseras till nämnd/styrelse påföljande år. Undantag kan göras om avvikelsen beror på budgettekniskt fel eller extraordinär händelse som inte kunnat förutses budgeterad ordinarie verksamhet inom driftbudgeten som inte har verkställts eller som har verkställts senare än planerat Sida 11 av 15

33 budgeterad verksamhet inom driftbudgeten som är av engångskaraktär och som inte har verkställts under budgetåret och inte heller kommer att verkställas i samma syfte och form under följande budgetår budgeterat projekt inom investeringsbudgeten som inte har verkställts under budgetåret och inte heller kommer att verkställas i samma syfte och form under följande budgetår lagstiftning Beredning inför kommunstyrelsens bokslutsberedning av påverkbara överskott respektive underskott sker mellan kommunstyrelsens förvaltning och respektive nämnd/styrelse i samband med årsredovisningen. Överskott/underskott som ska överföras till nästa år beslutas beloppsmässigt av kommunstyrelsen för varje nämnd/styrelse i samband med behandling av årsredovisningen. När kommunstyrelsen tagit beslut enligt bokslutsberedning om respektive nämnd/styrelses ekonomiska resultat gäller att: 50 procent av överskott överförs till respektive verksamhet som eget kapital. 100 procent av underskott överförs som eget kapital dock maximalt 2 procent av nämnds budget. Om en nämnd har ett negativt eget kapital sedan föregående år får ett eventuellt överskott överföras med 100 procent för den negativa delen. Användning av överskott och återställning av underskott I samband med uppföljning 1 kan en nämnd begära hos kommunstyrelsen att få använda överskott. Nämnd/styrelse ska precisera hur stor del av överskottet som ska användas samt och hur det ska användas. Kommunstyrelsens ska i sitt beslut ta ställning till om begäran kan komma i konflikt med balanskravet och målen för god ekonomisk hushållning. Underskott ska täckas inom tre år i enlighet med balanskravet. Nämnd/styrelse ska fortlöpande vid budgetuppföljningarna redovisa hur underskottet täcks. Nämnd/styrelse reglerar själv enheter med över- respektive underskott. Sida 12 av 15

34 Övriga bestämmelser och styrande dokument Resultatutjämningsreserv (RUR) I kommunallagen finns bestämmelser om Resultatutjämningsreserv (RUR). Syftet med RUR är att kunna bygga upp en reserv under goda tider som senare kan utnyttjas när skatteunderlagsutvecklingen är svag. RUR är avsedd att utjämna normala svängningar i skatteunderlaget över konjunkturcykeln för att skapa större stabilitet för verksamheterna. Avsikten med RUR är inte att göra det möjligt att skjuta upp långsiktigt nödvändiga beslut om en verksamhet eller ekonomin i stort, det vill säga inte hämma åtgärder som är viktiga ur effektivitetssynpunkt. RUR ska inte heller användas för att göra kortsiktiga förändringar av skattesatsen. För att avsättning till en RUR ska få ske måste kommunens finansiella mål vara uppfyllda. I Lysekils kommun ska särskilda riktlinjer för RUR ingå i riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Lokalkostnader Lokalförsörjning Fastighetsenheten ska tillhandahålla lokaler för kommunens förvaltningar. Om inte behoven i första hand kan tillgodoses med kommunens befintliga lokaler görs extern inhyrning alternativt om-, till- eller nybyggnation genom fastighetsenhetens försorg. Vid nya externt förhyrda lokaler är fastighetsenheten förstahandshyresgäst. Kommunens nämnder uttrycker sitt lokalbehov och fastighetsenheten sammanställer 5-åriga lokalplaner som uppdateras och fastställs av kommunfullmäktige årligen i juni i anslutning till budgeten. Hyra Hyreskontrakt ska upprättas för varje byggnad/lokal. Regler för intern hyressättning är självkostnadsprincipen. Hyran ska täcka drifts-, underhålls- och kapitalkostnader. Hyrorna ska presenteras i en internprislista senast under juli månad. Utgångspunkten är att kommunens enhet som hanterar lokaler inte får någon tilldelad budget utan enheten ska i sin helhet finansieras genom hyresintäkter. Underhåll och reinvesteringar Fastighetsenheten ansvarar för underhållet inom avskrivningstiden. Om en byggnad ska fortsätta att användas efter avskrivningstidens slut bör en återinvestering ske. Fastighetsenheten ska ta fram planer för reinvesteringar utifrån 5-åriga lokalplaner. Verksamhetsanpassning Nyinvesteringar samt ombyggnationer och standardhöjande åtgärder utöver normalt underhåll belastar hyresgästerna genom hyreshöjningar. Internhandel Internhandel innebär att en nämnd/förvaltning säljer varor/tjänster till en annan nämnd/förvaltning mot ersättning. Budgeterad internhandel, med avtal som grund, sker inom lokaluthyrning, växel, IT, bilpool samt inom kost- och städverksamheterna. Övrig internhandel sker bland annat inom gymnasie- och vuxenutbildningens restaurangskola och inom arbetsmarknadsenheten. Sida 13 av 15

35 Syftet med internhandel och internprissättning är: att ge rättvisande redovisning att styra beslut vad avser inköp, volym, kvalitet och leverantör att skapa kostnadsmedvetande Följande principer ska gälla vid köp och försäljning av interna tjänster inom kommunen: modeller och metoder för internprissättning ska vara enkla och förutsägbara prissättningen ska i möjligaste utgå från en självkostnadskalkyl förhandling ska enbart ske om volym, servicenivå och kvalitet huvudregeln är att skriftliga överenskommelser ska tas fram interndebitering med internfaktura ska undvikas för mindre belopp vid tvist om intern debitering ska kommunens ekonomichef avgöra tvisten administrationen runt internhandel får aldrig överstiga nyttan av internhandel för någon tjänst eller vara Taxor och avgifter Kommunfullmäktige beslutar om taxor och avgifter. Kommunfullmäktige kan överlåta befogenheter till nämnd och styrelse att besluta om vissa mindre taxor och avgifter samt om sådana ändringar som beror på indexförändringar eller andra ändringar inom den ram som kommunfullmäktiges delegation innebär. Övriga styrande dokument Finanspolicy Policy för inköp och upphandling Attestreglemente, kontroll av ekonomiska transaktioner Reglemente för intern kontroll samt anvisningar för genomförande av intern kontroll Tillämpningsföreskrifter för internhyror av kommunala lokaler Sida 14 av 15

36 Postadress: LYSEKIL Besöksadress Stadshuset, Kungsgatan 44 Tel: E-post Webbplats: lysekil.se Tänk på miljön innan du skriver ut Sida 15 av 15

37 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen (41) 217 Investeringsbudget 2017 Dnr: LKS I kommunfullmäktiges budget för 2017 beslutades att kommunstyrelsen skulle fördela de 15 mnkr som avsattes för nyinvesteringar. Nämndernas begäran om nyinvesteringar uppgår till 28,5 mnkr och ytterligare behov om reinvesteringar på 10 mnkr har inkommit. Förvaltningen menar att det finns utrymme för att utöka budgeten för 2017 med 20 mnkr utan att kommunen ska behöva ta upp nya lån. Beslutsunderlag Kommunstyrelseförvaltningens tjänsteskrivelse , med bilagor. Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen beslutar att 15 mnkr av ramen för nyinvesteringar avsätts för reparation och underhåll av Fiskhamnskajen. Definitivt beslut fattas av kommunstyrelsen efter att hamnutredningen samt inventering av alla kajer är genomförd. Kommunstyrelsen beslutar under förutsättning att kommunfullmäktige beslutar om utökad investeringsram att avsätta medel för projekt Mariedalsskolan 7,0 mnkr, projekt Hamnservice 1,45 mnkr, projekt detaljplan Valbodalen 0,95 mnkr, projekt Havsbadskajen 5,0 mnkr, projekt Räddningstjänsten brandstation 2,5 mnkr, Phoniro 0,6 mnkr samt projekt Skaftö skola 2,5 mnkr. Kommunstyrelsen beslutar att godkänna samhällsbyggnadsförvaltningens förslag till användning av de sedan tidigare beviljade reinvesteringsanslagen på 19,8 mnkr. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att utöka ramen för investeringar med 20 mnkr. Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Justerare: Utdragsbestyrkande:

38 Tjänsteskrivelse Sid 1/3 Datum Dnr LKS Kommunstyrelseförvaltningen Magnus Andersson Investeringsbudget 2017 Sammanfattning I kommunfullmäktiges budget för 2017 beslutades att kommunstyrelsen skulle fördela de 15 mnkr som avsattes för nyinvesteringar. Nämndernas begäran om nyinvesteringar uppgår till 28,5 mnkr och ytterligare behov om reinvesteringar på 10 mnkr har inkommit. Förvaltningen menar att det finns utrymme för att utöka budgeten för 2017 med 20 mnkr utan att kommunen ska behöva ta upp nya lån. Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen beslutar att 15 mnkr av ramen för nyinvesteringar avsätts för reparation och underhåll av Fiskhamnskajen. Definitivt beslut fattas av kommunstyrelsen efter att hamnutredningen samt inventering av alla kajer är genomförd. 2. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att utöka ramen för investeringar med 20 mnkr. 3. Kommunstyrelsen beslutar under förutsättning att kommunfullmäktige beslutar om utökad investeringsram att avsätta medel för projekt Mariedalsskolan 7,0 mnkr, projekt Hamnservice 1,45 mnkr, projekt detaljplan Valbodalen 0,95 mnkr, projekt Havsbadskajen 5,0 mnkr, projekt Räddningstjänsten brandstation 2,5 mnkr, Phoniro 0,6 mnkr samt projekt Skaftö skola 2,5 mnkr. 4. Kommunstyrelsen beslutar att godkänna samhällsbyggnadsförvaltningens förslag till användning av de sedan tidigare beviljade reinvesteringsanslagen på 19,8 mnkr Ärendet Kommunfullmäktige beslutade i budgeten om en investeringsbudget. Ramen som avsattes var 40 mnkr. Grunden för ramen var att utrymmet för investeringar ska bygga på att de självfinansierats, det vill säga att inga nya lån ska behöva tas upp. Av de 40 mnkr avsattes 25 mnkr till reinvesteringar och fördelades till de olika nämnderna. Resterande 15 mnkr avsattes för möjligheter till nyinvesteringar och varje nämnd anvisades att begära om medel för nyinvesteringar i sina respektive budgetbeslut. När nämndernas begäran inkommit till kommunstyrelsen så äger kommunstyrelsen rätt att besluta om tilldelning inom ramen. Om ytterligare medel bedöms behövas, utöver ram, ska frågan beredas av kommunstyrelsen och beslut fattas av kommunfullmäktige. När nu begäran om nyinvestering inkommit från nämnderna uppgår de till 28, 5 mnkr. I detta finns också sedan tidigare beslut om detaljplanarbete för Valbodalen samt phoniro från socialnämnden. Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

39 TJÄNSTESKRIVELSE 2(3) Datum Vår beteckning LKS nr Samhällsbyggnadsförvaltningen har vidare lyft fram några reinvesteringsprojekt som är beslutade sedan tidigare (Havsbadskajen 5,0 mnkr och Räddningstjänstens brandstation 2,5 mnkr) samt ett projekt som inte är beslutat för Skaftö skola om totalt 5,0 mnkr över två år mnkr. Samhällsbyggnadsförvaltningen konstaterar att dessa projekt är omfattande och skulle innebära att mycket av underhåll i övrigt får stå tillbaka om dessa projekt belastar nuvarande ram. Utöver detta har samhällsbyggnadsförvaltningen inkommit med specificering av användandet av den redan beslutade reinvesteringsramen på 19,8 mnkr. Förvaltningens synpunkter Förvaltningen kan konstatera att 2016 års ram för investeringar inte kommer användas fullt ut. Prognosen pekar på ett överskott på drygt 20 mnkr. Förvaltningen kan vidare konstatera att det har sett ut på liknande sätt de senaste åren och det kan innebära att nödvändigt underhåll inte har blivit gjort. Förvaltningen bedömer att det finns förutsättningar för att klara av en högre investeringsvolym utan att kommunen behöver ta upp nya lån eftersom tidigare års investeringar har legat på en förhållandevis låg nivå. En annan viktig grund för en sådan bedömning är att 2017 års budget har budgeterats med ett överskott motsvarande 2 procent av skatteintäkterna. Det är viktigt att kommunen nu kan öka investeringar för att bibehålla fastigheters och andra anläggningars värde för att inte på sikt stå inför betydligt mer omfattande behov av åtgärder. När det gäller tillkommande förslag på projekt hänvisas till de beskrivningar som biläggs denna tjänsteskrivelse. En sammanställning på alla investeringsutgifter bifogas också och i kolumnen utöver ram framgår vilka projekt som föreslås om ramen utökas. Här avses projekt för Fiskhamnskajen, Mariedalsskolan, Skaftö skola samt Hamnservice. När det gäller Fiskhamnsprojektet bedöms det vara nödvändigt att genomföra då det finns risk för ras men även för att kommunen får årliga kostnader för ersättningslokaler med mera för berörd näringsidkare. Förvaltningen menar dock att det finns skäl att invänta resultatet av hamnutredningen samt inventering av samtliga kajer innan slutgiltigt beslut tas. Förvaltningen vill dock påpeka att det kan finnas en risk att projektets genomförande förskjuts i tid om ett slutgiltigt beslut drar ut på tiden. Kostnaden för projektet kan också bli dyrare än vad som nu har beräknats. När det gäller socialnämndens begäran om 1,5 mnkr för nyinvesteringar bedömer förvaltningen att det tidigare beslutet om Phoniro ska täckas av ramen för nyinvesteringar medan de övriga får rymmas i nämndens ram för reinvesteringar. Förvaltningen vill särskilt poängtera att vissa projekt är beslutade sedan tidigare (se bilagd lista för investeringsutgifter) men har inte kunnat genomföras under 2016 varför det är angeläget att särskilda medel avsätts för dem nästa år istället. Förvaltningen vill också påpeka att tre av projekten innebär effekter för 2018 års investeringsram. Det gäller Fikshamnskajen med 15,0 mnkr, Skaftö skola med 2,5 mnkr samt Hamnservice med 3,550 mnkr.

40 TJÄNSTESKRIVELSE 3(3) Datum Vår beteckning LKS nr Budgetkompensation för kommande kapitaltjänstkostnader sker i första hand för nyinvesteringar men i de fall då kapitaltjänstkostnaderna överstiger tidigare kostnader för reinvesteringar bör kompensation utgå även för detta. Finansiering sker via det kommungemensamma anslaget. Utöver detta kommer genomförande av projektet Hamnservice innebära en kostnad motsvarande 0,5 mnkr för nedskrivning då nuvarande byggnad har ett bokfört värde. Även detta ryms inom det kommungemensamma anslaget. Leif Schöndell Kommunchef Magnus Andersson Ekonomichef Bilagor 1. Sammanställning nämndernas begäran om medel för nyinvestering 2. Investeringsutgifter Investeringsbudget Investeringsbeskrivningar; Skaftö skola, Mariedalsskolan, Hamnservice, Räddningstjänstens lokal 4. Sammanställningar reinvesteringar inom reinvesteringsram för Fastighet, Teknik och Gästhamnen 5. Rapport Fiskhamnskajen Beslutet skickas till Kommunstyrelseförvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningen Utbildningsförvaltningen Socialförvaltningen

41 Begäran om medel för nyinvesteringar från nämnder Projekt Utbildningsnämnden Mariedalsskolan Socialnämnden Planeringsverktyg 150 Nya Socialkontoret, inventarier 110 Nya Gruppboendet Kvarnberget, inventarier 150 Kontorsmöbler, personalutrymme 105 Arbetstekniska hjälpmedel 100 Läkemedelsskåp 50 Hjälpmedel, vårdsängar och madrasser 224 Phoniro, etapp Samhällsbyggnadsförvaltningen Fiskehamnskajen Hamnservice Totalt

42 Investeringsutgifter (tkr) Budget 2017 Prognos 16 BU17 Projekt Kvar Utöver ram 17 Plan Beslut Fastigheter underhåll Teknik varav asfalteringsarbeten varav mark- och gatuarbeten - gata, gc, g-bana mm varav trafikala åtgärder varav Grönt / Parker / Lekparker varav Belysningsarbeten varav Trappor, murar, räcken Småbåtshamn Havsbadskajen KSLU Räddningstjänsten Beslut sedan tidigare Skaftö skola Samhällsbyggnadsförvaltningen Inventarier 300 E-arkiv KS Övrigt 700 Kommunstyrelseförvaltningen Byggnadsnämnden Utbildningsnämnden Socialnämnden Total reinvesteringar Fiskhamnskajen Hamnservice Mariedalsskolan Phoniro KSLU DP Valbodalen KS Tillkommande Total nyinvesteringar Försäljningar/köp Totalt försäljningar Budgetram TOTAL Totalt behov Alt Ramutrymme enligt självfinans Avskrivningar Resultat utrymme Summa utrymme Grad självfin 97% Alt Grad självfin 108%

43 Investeringsbeskrivning Datum Dnr Samhällsbyggnadsförvaltning/Fastighetsenheten. Lars Henningsson, Hamnservice vid Havsbadet. Sammanfattning Hamnservice byggnaden har stora brister i tätskikt och vent/vattensystem, dessutom har byggnaden sättningar i sin konstruktion. Sättningarna medför att golven mot dörrsidan på bygganden. Byggnadens brister måste åtgärdas i form av renovering eller nybyggantion. Förslag till beslut Upphandling och projektering av nybyggnad påbörjas och görs klart under våren. Bygget startar under hösten och planeras bli klart till sommaren Totalt avsätts med tkr 2017 och kronor för Ärendet Hamnservicebyggnaden i Havsbadsområdet har stora brister vad gäller tätskikt i våtutrymmen och toalettdelar. Dessutom kan hela tappvattensystemet anses som uttjänt. Stora investeringar måste göras i installationer av varmvattenberedare eller liknande. Ventilationen uppfyller inte de krav som kan ställas på denna typ av våtutrymmen. Ovan nämnda är möjligt att åtgärda i form av att reparera byggnaden. Det som gör att nybyggnad är ett bättre alternativ är de sättningar som skett med byggnaden. Hela byggnaden lutar mot dörrsidan -mot norr. Detta innebär att allt vatten från duscharna hamnar vid respektive ytterdörr. Att rikta upp hela byggnaden och rikta golven samt förnya alla ytskikt samt ersätta vatten och ventilationssystem är i kostnad nära nybyggnad. Renoveringsalternativet ger en gammal byggnad som i kostnad ligger i närheten av en ny byggnad. Hela byggnaden har satt sig dvs. alla golv lutar kraftigt mot dörrsidan-mot norr. Marie-Louise Bergqvist Förvaltningschef Lars Henningsson Handläggare Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

44 Investeringsbeskrivning Datum Samhällsbyggnadsförvaltningen/Fastighetskontoret Lars Henningsson, Dnr Om och tillbyggnad av Mariedalsskolan. Sammanfattning Maridalskolan är i behov av tillbyggnad med två klassrum samt ombyggnad av befintliga lokaler. Skolan är i behov av ytterligare klassrum och övriga undervisningsutrymmen såsom grupprum m.m. Förslag till beslut Kommunstyrelsens beviljar medel för om och tillbyggnad av Mariedalsskolan med kr. Ärendet Bildningsförvaltningen har under 2015 framfört att förändringar måste göras för att verksamheten på Mariedalsskolan skall fungera. Projekteringsarbetet skulle påbörjas under sommar/höst Detta projekteringsarbete har påbörjats under sommaren Varken bildningsförvaltningen eller Fastighetsenheten hade vid projekteringens start ansökt om medel för detta. Detta har uppmärksammats under oktober månad Behovet som finns att bygga om/till Maridalskolan är så stort att det bedömdes som olämpligt att avbryta projekteringen som vid detta tillfälle hade kommit ganska långt. Om/tillbyggnaden av skolan består i ett flertal olika åtgärder. Två nya klassrum byggs för årskurs 4-6 Ytterligare grupprum måste byggas i anslutning till vissa klassrum. Ytterligare wc måste byggas i anslutning till lågstadiedelen. Ett antal förändringar av rumsindelningar för att kunna anpassa verksamheten. Marie -Louise Bergqvist Förvaltningschef Lars Henningsson Handläggare Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

45 Investeringsbeskrivning. Datum Dnr Lars Henningsson, Ombyggnad av räddningstjänstens lokaler i Lysekil Sammanfattning Räddningstjänstens lokaler i Lysekil behöver byggas om för att uppfylla de arbetsmiljökrav som gäller idag. Förslag till beslut Kommunstyrelsens beviljar medel med kr för ombyggnad av räddningstjänstens lokaler i Lysekil. Ärendet Räddningstjänstens lokaler i Lysekil är i behov av underhåll/ombyggnad. Ventilationssystemet är i behov av upprustning alternativt byte, detta för att få en arbetsmiljö som följer dagens krav. Byte av ventilation ger även vinster vad det gäller energiförbrukning. Till detta behövs även delar av lokalerna tilläggs isoleras, då isoleringen är undermålig i byggnaden. Kök/lunchrum, två övernattningsrum med tillhörande wc/duschdel för beredskapsstyrkan. Dessa delar är idag underdimensionerad för dagens personalstyrka. Nya omklädningsrum med dusch och bastu för män/kvinnor. Idag har kvinnorna en provisorisk omklädnings/dusch i källaren. Träningslokal för att för att ge möjlighet att träna i räddningstjänstens lokaler. Omklädningsrum och träningslokal byggs inom befintlig vagnhall samt en nybyggnadsdel i två plan. Övriga åtgärder sker helt i befintliga lokaler. Marie-Louise Bergqvist Förvaltningschef Lars Henningsson Handläggare Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

46 Investeringsbeskrivning Datum Samhällsbyggnadsförvaltningen/Fastighetsenheten Lars Henningsson, Dnr Skaftö skola underhållsåtgärder. Sammanfattning Skaftö skola är i stort behov av underhållsåtgärder under de närmaste åren. De mest akuta åtgärderna är ventilation, förnyande av ytskikt i form av golvmattor samt målning av väggar och tak. Dessutom är belysningen i många delar av skolans lokaler undermålig och uppfyller inte de krav man kan ställa på en god arbetsmiljö. Förslag till beslut Kommunstyrelsens beviljar medel för reinvesteringar på Skaftö skola under de två nästkommande åren - år 2017 med kr och för år 2018 med kr. Ärendet Skaftö skola har under längre tid varit i behov av underhållsåtgärder i olika former. Den standard som är idag på ytskikt och belysning uppfyller inte de krav man kan ställa på god arbetsmiljö. Skall skolan fortsätta att brukas som skola måste detta åtgärdas under de närmaste åren. De brister som finns idag är främst ventilation, ytskikt och belysning och kan om de inte åtgärdas ge upphov till anmärkningar från arbetsmiljömyndigheter. Under år 2016 och 2017 behöver ca kr investeras i skollokalerna för att skapa en god arbetsmiljö under de kommande åren. Skolans relativa storlek i förhållande till det elevantal som kommer att vara under de kommande åren måste diskuteras. Man kan till exempel renovera en mindre del av skolan och hålla denna del i gott skick. Resterande delar kan då endast skötas så de inte tar skada för framtiden, alternativ användas till förskoleverksamhet eller liknande. Marie-Louise Bergqvist Förvaltningschef Lars Henningsson Handläggare Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

47 Reinvesteringsprojekt 2017 Fastighetsenheten Projekt Mariedalsskolan Kvarnens förskola Oscars Oscars Brastads idrottshall Brastads idrottshall Brastads idrottshall Gullmarsborg Gullmarsborg Kronbergshallen Broskola Reinvestering kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr Beskrivning Diverse periodiska underhåll. Diverse periodiska underhåll. Underhåll av golv i stora salen Fönsterbyte Iordningställande av 2 omklädningsrum Golv i idrottshall Ytskikt golv,väggar Ventilation Reinvestering Golv,belysning,innertak Omklädning+ div förbättringar Reinvestering ventilation Summa reinv kr För Mariedalsskolan har sökts investeringsmedel med 7 milj kr, de 2 milj som finns i denna uppställning är periodiskt underhåll. Oscars är ingen avställd fastighet utan skall underhållas som vilken annan fastighet som helst.

48 Sammanställning: planerade arbeten 2017 TOTALT: Investering och Reinvestering Planerat - förslag Uppskattning kr Flyttat till kr 2017: Föreslagna asfalteringsarbeten Brodalen Rixö Brastad Lysekil Fiskebäckskil Grundsund Rågårdsvik Tot Uppskattning kr 0 kr kr 0 kr kr kr 0 kr kr Flyttat till kr kr kr 2017: Föreslagna mark- och gatuarbeten - gata, gc, g-bana mm Brodalen Rixö Brastad Lysekil Fiskebäckskil Grundsund Rågårdsvik Tot Uppskattning kr 0 kr kr kr 0 kr kr 0 kr kr Flyttat till kr kr 2017: Trafik: trafikala åtgärder Vägskyltar mm Tot Uppskattning kr kr Flyttat till kr

49 2017: Grönt / Parker / Lekparker: Nyanläggning, justeringar, mm Lekparker Parker Blommor, lökar mm Tot Uppskattning kr kr kr kr Flyttat till kr 2017: Belysningsarbeten: Nyanläggning, justeringar, mm Belysningsarb. Tot Uppskattning kr kr Flyttat till kr 2017:Trappor, murar, räcken mm Trappor, murar mm Uppskattning kr Flyttat till 2018 Tot kr 0 kr

50 LEVA i Lysekil AB PM-Fiskhamnskajen i Lysekil Tillståndsbedömning och åtgärdsrapport Göteborg

51 Fiskhamnskajen i Lysekil Tillståndsbedömning och åtgärdsrapport Datum Uppdragsnummer Utgåva/Status 1.0 Michael Säf Michael Säf/Jonas Sandberg Jonas Sandberg Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige AB Box 5343, Vädursgatan Göteborg Telefon Fax Unr Organisationsnummer

52 Innehållsförteckning o:\got2\byg\2016\ \3_teknik\k\dokument\beskrivningar\tillståndsbedömning och åtgärdsrapport docx 1. Bakgrundsinformation om uppdraget Fiskhamnskajen Kajkonstruktion Verksamhet Besiktning Besiktningsutlåtande Besiktningsutlåtande från Besiktningsutlåtande från Pålar Balkar Kajdäck Stenmur Skademekanism och inverkande faktorer Provresultat ifrån CBI Tryckhållfasthet Kloridhalt Karbonatisering Framtida skadeutveckling Belastning Beräkning Pålar Balkar Kajdäck Bedömning av kajens status och bärförmåga Åtgärdsförslag Reparation av befintlig kaj (alternativ 1) Nybyggnation, återställa likt befintlig (alternativ 2) Nybyggnation med minskade kommersiella kajytor (alternativ 3) Bedömda kostnader Kostnadsuppskattning alternativ Kostnadsuppskattning alternativ Kostnadsuppskattning alternativ PM - Fiskhamnskajen i Lysekil Tillståndsbedömning och åtgärdsrapport Unr av 23

53 Bilagor Bilaga 1, Frog marine service, besiktningsrapport Bilaga 2, CBI betonginstitutets, proverresultat o:\got2\byg\2016\ \3_teknik\k\dokument\beskrivningar\tillståndsbedömning och åtgärdsrapport docx PM - Fiskhamnskajen i Lysekil Tillståndsbedömning och åtgärdsrapport Unr av 23

54 Fiskhamnskajen i Lysekil 1. Bakgrundsinformation om uppdraget På uppdrag av Lysekils kommun och LEVA i Lysekil AB har Ramböll Sverige AB fått i uppdrag att tillståndsbedöma Fiskhamnskajen i Lysekil, upprätta åtgärdsförslag och bedöma kostnaderna för att reparera eller riva och anlägga en ny kaj. Som bakgrund till denna statusbedömning är att Lysekils kommun har sett över sitt kajbestånd och noterat att delar av kommunens kajbestånd är i dåligt skick och kräver reparation eller att ombyggnation sker. Efter att Ramböll gått igenom gamla besiktningsrapporter och rekommendationer från början av 2000-talet, vilket utförts av Scandiaconsult Sverige AB, numera Ramböll Sverige AB, fick det till följd att Ramböll rekommenderade Lysekils kommun att stänga av kajen från all verksamhet till dess att kajens status var utredd. Rekommendationen grundar sig på de utlåtanden som Scandiaconsult tog upp i sin rapport från Fiskhamnskajen 2.1 Kajkonstruktion o:\got2\byg\2016\ \3_teknik\k\dokument\beskrivningar\tillståndsbedömning och åtgärdsrapport docx PM - Fiskhamnskajen i Lysekil Tillståndsbedömning och åtgärdsrapport Unr Fiskhamnskajen är ca 100 meter lång och är en påldäckskaj som vilar på slagna betongpålar, överbyggnaden är av betong och består av ett balkverk med längsgående och tvärgående balkar med ovanpåliggande kajdäck. Kajen är uppförd 1958 med en teknisk livslängd motsvarande 50 år. Ovanpå kajen återfinns en byggnad, vilken uppfördes i samband med att kajen anlades. Dock har byggnaden byggts till och omfattar nu ca 70 meter. Byggnaden har ingen egen grundläggning utan vilar helt på kajens grundläggning. Se figur 1. 3 av 23

55 Figur 1, Typsektion av Fiskhamnskajen inkluderande byggnad o:\got2\byg\2016\ \3_teknik\k\dokument\beskrivningar\tillståndsbedömning och åtgärdsrapport docx PM - Fiskhamnskajen i Lysekil Tillståndsbedömning och åtgärdsrapport Unr av 23

56 2.2 Verksamhet På kajen bedrivs grossistverksamhet med fisk och skaldjur längs kajens östra del samt restaurangverksamhet i den västra änden, se figur 2. Vid kajen är det främst fiskebåtar som lägger till för lastning och lossning av fisk och skaldjur. Figur 2, Byggnad på Fiskhamnskajen o:\got2\byg\2016\ \3_teknik\k\dokument\beskrivningar\tillståndsbedömning och åtgärdsrapport docx PM - Fiskhamnskajen i Lysekil Tillståndsbedömning och åtgärdsrapport Unr av 23

57 3. Besiktning På uppdrag av Leva i Lysekil AB har Frog Marine Service (FMS) nu en del av Marcon gruppen utfört både dykbesiktning och okulär besiktning av kajdäck, pålar, balkar samt krönbalk. Besiktningen har utförts under perioden till Syftet med besiktningen har varit att utföra statusbedömning samt fastställa eventuella avvikelser från det normala. Under besiktningen har även 16 stycken borrprover borrats ut från kajdäck, krönbalk, pålar samt balkar. Prover har skickats till CBI betonginstitutet för analys. Mer om analysresultaten går att läsa under kap Besiktningsutlåtande Nedan redovisas kort en samlad bild av besiktningsutlåtanden från 2002 samt Besiktningsutlåtande från 2002 I besiktningsutlåtandet från 2002 utförd av Gunnar Wallström konstruktör och besiktningsman på Scandiaconsult Sverige AB, skrivs det att kajen är uppförd 1958 och att kajen är konstruerad efter dåtidens regler för en livslängd av 50 år. Vidare i besiktningsutlåtandet skrivs det om att dåtidens täckskikttjocklek och betongkvalitet innebär att man inte kan räkna med någon avsevärd förlängning om inte reparationer vidtas. Kajens skadebild i dagsläget (2002) är sådant att konstaterade skador kan anses normala och med redan utförd pålreparation bedöms den återstående livslängden vara 10 år om inga reparationer utförs. o:\got2\byg\2016\ \3_teknik\k\dokument\beskrivningar\tillståndsbedömning och åtgärdsrapport docx PM - Fiskhamnskajen i Lysekil Tillståndsbedömning och åtgärdsrapport Unr gjordes bedömningen att om pålar, balkar samt kajdäck reparerades för att förhindra vidare korrosion av armering kan man räkna med en förlängd livslängd på år. I PM från 2002 framförs även att om ombyggnad av Fiskhamnshuset ska utföras bör en omfattande besiktning utföras för att först fastställa omfattning av erforderliga reperationsåtgärder på kajen innan om-/ tillbyggnation sker. Sedan denna PM (2002) översändes till Lysekils kommun har inga kända reparationer vidtagits på kajen. 4.2 Besiktningsutlåtande från 2016 Nedan redovisas kortfattat omfattningen av de skador som har noterats av FMS vid deras statusbesiktning av Fiskhamnskajen För mer information se bilaga 1. 6 av 23

58 4.3 Pålar Konstruktionen är en påldäckskaj vilken vilar på slagna betongpålar, totalt återfinns 31 stycken rader som är anslutna till tvärbalkar. Vid besiktning har det uppmärksammats att pålarna är av varierande dimension men är generellt 300x300 mm. Vid besiktning har bedömningskala enligt nedan använts för klassificering av pålarnas skick. Bedömingen har gjorts i tregradig skala: 1. Underkänd, 2. Knappt duglig samt 3. Godkänd Vid besiktning har 52 % av pålbeståndet klassificerats till bedömningsgrad 1, 35 % av pålbeståndet klassificerats till bedömningsgrad 2 och enbart 13 % av kajens pålbestånd anses vara godkända och hamna i bedömningsgrad 1. Att utläsa ifrån pålprotokollet har flertalet av pålarna nötningsskador i vattenlinjen men även spjälkningsskador med både frilagd armering som har stor korrosionspåverkan och armering som korroderat av, se figur 3. Under tidigare delen av 1980-talet utfördes reparation av flertalet av pålarna, pålarna reparerades genom pågjutning i zonen närmast vattenlinjen och försågs även med en omslutande stålplåt. Vid besiktning kunde konstateras att flertalet av dessa reparationer är i mycket dåligt skick och att stora delar av stålplåten som omsluter pålen har korroderat sönder. Reparerade pålar är nu åter utsatta för nötning och klorider, se figur 4. För mer ingående information om pålarnas kondition se bilaga 1. o:\got2\byg\2016\ \3_teknik\k\dokument\beskrivningar\tillståndsbedömning och åtgärdsrapport docx Figur 3, Nött påle i skvalpzonen med frilagd korroderad armering PM - Fiskhamnskajen i Lysekil Tillståndsbedömning och åtgärdsrapport Unr av 23

59 Figur 4, Skadad påle som reparerats o:\got2\byg\2016\ \3_teknik\k\dokument\beskrivningar\tillståndsbedömning och åtgärdsrapport docx PM - Fiskhamnskajen i Lysekil Tillståndsbedömning och åtgärdsrapport Unr av 23

60 4.4 Balkar På flertalet ställen på tvärbalkar och krönbalk återfinns synlig armering där armeringen är kraftigt angripen av korrosion. Utmed krönbalkens undersida noterades det på flertalet ställen spjälkningsskador/ spjälkad betong med korrosionsutfällning och bitvis synlig frilagd armering, se figur 5. Tvärbalkar och längsgående tvärbalkar uppvisar generellt pågående spjälkning alternativt spjälkad betong i underkant av balkarna. Vid spjälkningsskadorna återfinns korrosionsutfällning alternativt synlig frilagd armering och på en del ställen armering som korroderat av se figur 6. Ca 85 % av de undersökta balkarna uppvisar liknande skadebild som ovan redovisats. På flertalet ställen längs längsgående tvärbalk har hål bilats upp i balken för rörgenomföring. För mer information gällande kajens skadebild se FMS dykrapport bilaga 1. o:\got2\byg\2016\ \3_teknik\k\dokument\beskrivningar\tillståndsbedömning och åtgärdsrapport docx Figur 5, Undersida krönbalk med pågående spjälkning/spjälkad betong PM - Fiskhamnskajen i Lysekil Tillståndsbedömning och åtgärdsrapport Unr av 23

61 Figur 6, Tvärbalk med spjälkad betong och synlig korroderad armering 4.5 Kajdäck På ovansidan av kajdäcket har det noterats ett antal sprickor där även bom har noterats. På ovansida kajdäck har även spjälkad betong noterats i anslutning till manluckor och gjutskarvar se figur 7. o:\got2\byg\2016\ \3_teknik\k\dokument\beskrivningar\tillståndsbedömning och åtgärdsrapport docx PM - Fiskhamnskajen i Lysekil Tillståndsbedömning och åtgärdsrapport Unr På undersida kajdäck har det noterats spjälkad betong på flertalet ställen, återkommande med korrosionsutfällning och eller synlig frilagd armering se figur 8. Denna typ av skada återfinns framförallt i de fack där det återfinns en manlucka och eller tillverkade rör/kabelgenomföringar. 10 av 23

62 Figur 7, Sprickabildning/ spjälkad betong i ovansida kajdäck i anslutning till manlucka o:\got2\byg\2016\ \3_teknik\k\dokument\beskrivningar\tillståndsbedömning och åtgärdsrapport docx PM - Fiskhamnskajen i Lysekil Tillståndsbedömning och åtgärdsrapport Unr Figur 8, Undersida kajdäck, vid manlucka spjälkad betong med frilagd korroderad armering. 11 av 23

63 4.6 Stenmur I bakkant av kajen återfinns en gammal stenmur, stenmuren uppvisar tecken på att det förekommer rörelser i stenen och på flertalet ställen utmed muren saknas sten i flertalet skikt se figur 9. Figur 9, stenmur i bakkant, krönsten saknas. o:\got2\byg\2016\ \3_teknik\k\dokument\beskrivningar\tillståndsbedömning och åtgärdsrapport docx PM - Fiskhamnskajen i Lysekil Tillståndsbedömning och åtgärdsrapport Unr av 23

64 5. Skademekanism och inverkande faktorer Skadorna på Fiskhamnskajen tyder på ett eftersatt underhåll men också på s.k. kloridinitierad armeringskorrosion. Klorider, som är en av två beståndsdelar i vanligt koksalt (natriumklorid), finns bland annat i havsvatten. Saltet kommer inte bara i kontakt med betong som är belägen i vatten, utan når i princip alla utvändiga konstruktioner i anslutning till havet, eftersom saltspray transporteras med vinden. Kloridinitierad armeringskorrosion innebär i korthet att korrosion (vanligen kallat rost) av armeringen startas av klorider när dessa trängt in till armeringen i tillräcklig mängd. Vilket betecknas som vikt-%, viket innebär kloridjonhalt i procent av cementets vikt. Efter att armeringen korroderat ett tag kan svällande korrosionsprodukter även spjälka loss den skyddande betongen utanför armeringen. Tiden det tar för saltet att tränga in till armeringen (i tillräcklig mängd för att starta armeringskorrosion) beror på en mängd faktorer. Störst påverkan har: Saltkoncentrationen vid ytan (minskar med avståndet till vattenytan) Betongens täthet (kvalitet, som huvudsakligen beror på betongens vattencementtal, vct) Hur långt in i betongen som armeringen placerats i konstruktionen, dvs. täckande betongskikt. Fukttillstånd samt tillgång på syre i betongen i höjd med armeringen. Enligt, Lambert, Page & Vassie (1991), Tutti (1991) och Pettersson (1991), har senare undersökningar visat att kloridtröskelvärdena för armeringskorrosion ligger kring 1-2 % av cementvikten om armeringen ligger i relativt konstant fuktig miljö. Låga tröskelvärden, 0,1-0,3 % av cementvikten, erhålls då fuktförhållandena kring armeringen varierar, dvs. framförallt i konstruktioner med små täckskikt utsatta för växelvis uppfuktning och torkning. o:\got2\byg\2016\ \3_teknik\k\dokument\beskrivningar\tillståndsbedömning och åtgärdsrapport docx PM - Fiskhamnskajen i Lysekil Tillståndsbedömning och åtgärdsrapport Unr Armeringskorrosion kan också initieras genom karbonatisering, som orsakas av att koldioxid i luften tränger in i betongen som sänker porlösningens ph-värde i betongen. Denna sänkning av ph gör att det tidigare passiviserade stålet kan börja korrodera. Korrosionsprocessen startar då karbonatiseringsfronten når stålet. 13 av 23

65 6. Provresultat ifrån CBI Borrkärnor som borrats ut ifrån kajen har analyserats av CBI betonginstitutet i Stockholm, borrkärnor med Ø 100 mm och längden 200 mm, borrkärnor med Ø 50 och längden 100 mm samt borrkärnor Ø 80 och längden 200 mm har borrats ut från kajen. Borrkärnor har borrats ut från pålar, kajdäck samt balkar. Proverna har analyserats med hänsyn till tryckhållfasthet, kloridinträngning samt karbonatisering. För full överblick av analysresultaten se bilaga Tryckhållfasthet Tryckhållfasthetsproverna visar på höga värden, mellan 51,4 upp till 101,7 MPa på de kärnor som har borrats ut. Provcylinder som uppvisade det högsta värdet 101,7 MPa innehöll armering vilket medför att det finns osäkerheter kring dess verkliga tryckhållfasthet. Vid analys har inte hänsyn tagits till armeringen densitet. Kajen uppvisar god tryckhållfasthet med hänsyn till att dåtidens betong viken kan likställas vid en nutida betong mellan C 20/25 och C25/ Kloridhalt Prover tagna på Fiskhamnskajen visar på kloridhalt mellan 0,47 vikt-% upp till som mest 7,16 vikt-% på ett djup av 30 mm och 0,14 vikt-% upp till som mest 5,38 vikt-% på 60 mm. Detta kan räknas som mycket höga nivåer av klorider i betongen, då prover är tagna i områden som växelvis är blötlagda och växelvis torra. Täckande betongskikt är enligt ritningar 30mm. Då proverna är tagna på ett relativt stort djup som 60 mm har armeringens täckskikt passerats vilket medför att det finns stora kloridkoncentrationer vid armeringen. 6.3 Karbonatisering Provresultaten visar på att det inte föreligger någon risk för armeringskorrosion påverkad av karbonatisering då det uppmätta karbonatiseringsdjupet varit 4mm. o:\got2\byg\2016\ \3_teknik\k\dokument\beskrivningar\tillståndsbedömning och åtgärdsrapport docx PM - Fiskhamnskajen i Lysekil Tillståndsbedömning och åtgärdsrapport Unr av 23

66 7. Framtida skadeutveckling Normalt beskrivs nedbrytningen av armerad betong av kloridinträngning i två perioder, initierings- och propageringsperioder. Under initieringsperioden tränger klorider in i betongen och när kloridhalten i betongen vid armeringen överstiger ett visst värde (kloridtröskelvärde) inleds propageringsperioden och armeringen börjar korrodera. Livslängden är slut när korrosionsgraden överstiger den acceptabla nivån. Längden på initieringsperioden beror i stor utsträckning på tillgången av klorider samt hur snabbt dessa kan transporteras till armeringen. Propageringsperiodens längd beror till stor del av vilken tillgång det finns av syre samt fukt vid armeringen. Initieringsperioden pågår normalt under längre tid än propageringsperioden. Vid mycket ogynnsamma förhållanden kan propageringsperioden vara mycket kort, i vissa fall bara några år. Figur 10, Korrosionsmodell enligt Tuutti (1982) o:\got2\byg\2016\ \3_teknik\k\dokument\beskrivningar\tillståndsbedömning och åtgärdsrapport docx PM - Fiskhamnskajen i Lysekil Tillståndsbedömning och åtgärdsrapport Unr Största orsaken till den skadebild som Fiskhamnskajen uppvisar, beror av dess ålder, samt den verksamhet som har pågått och att underhållet varit eftersatt. Proverna som skickats för analys har dels tagits i områden som växelvis är blötlagt och växelvis torrt samt ständigt blötlagt. Konstruktioner som växelvis är blötlagda och växelvis torra är enligt Lambert, Page & Vassie (1991), Tutti (1991) och Pettersson (1991), mer ogynnsamt för konstruktionen än om konstruktionen ständigt är blötlagd. Med denna bakgrund och det underlag som tagits fram under besiktningen har det kunnat konstateras att Fiskhamnskajen har långt utvecklad armeringskorrosion, och att nedbrytningen av betongen har pågått så långt att initieringsperioden har passerats på stora delar av kajen eller kommer att passeras inom några år. 15 av 23

67 8. Belastning Enligt befintlig ritning nr fick kajen ursprungligen belastas med 1,2 ton/m 2 på kajdäck utanför byggnad. Belastning inuti byggnaden framgår inte av ritningsunderlaget. Denna belastning har i första skedet använts för att verifiera att beräkningsmodellen är rimlig, med andra ord för att verifiera modellen genom att beräkna originalkonstruktionen utifrån dåtidens förutsättningar för att jämföra med tillåtna belastningar, bl.a. maximalt tillåtna pållaster enligt ritning Vid verifiering av kajens aktuella status har en lägre last applicerats. Olika fall av utbredd last på 5 kpa (0.5 ton/m 2 ) har använts. Detta är en lämplig last att betrakta då främst personer ska uppehålla sig på kajen vid och omkring restaurangen. Lasten har placerats dels över hela kajdäcket utanför byggnad samt i enstaka fack för att ge värsta fallet, se exempel nedan där skrafferad yta visar utbredd last, byggnadens fasad är inlagd som en linjelast i modellen. Figur 11, Lastexempel 1. o:\got2\byg\2016\ \3_teknik\k\dokument\beskrivningar\tillståndsbedömning och åtgärdsrapport docx Figur 12, Lastexempel 2. PM - Fiskhamnskajen i Lysekil Tillståndsbedömning och åtgärdsrapport Unr av 23

68 9. Beräkning Kajen har modellerats med hjälp av ett finit elementprogram, FEM-design 14, 3Dstructure. Utifrån detta kan lasteffekter på pålar och överbyggnad hämtas. 9.1 Pålar Från befintliga ritningar har pålarnas tvärsnittsmått och armeringsinnehåll identifierats. Utifrån uppskattade bottennivåer har pålarnas knäcklängd beräknats med antagande om fast inspänning nedtill samt delvis inspänning upptill. Då erforderlig information angående bottenförhållanden i det specifika området inte kan utläsas från ritningsunderlaget har nivå för fast inspänning i botten antagits. Generellt har pålarna god tryckkapacitet, dock bedöms det vanskligt att tillgodoräkna sig armering på en del pålar då dessa är mycket eroderade i främst vattenlinjen. Pålar har alltid en viss initialkrokighet m.m. som ger upphov till ett utböjningsmoment som normalt når sitt max vid centrum av pålens knäcklängd. För detta är armering nödvändig. Inspänningen upptill ger ett moment i påltopp som även där kräver armeringens dragupptagande förmåga. Figurer nedan visar exempel på påle från dykrapport där armering syns helt frilagd och kraftigt korroderad i vattenlinjen, pålens tvärsnittsarea är reducerad med ca 40 %. Det är oklart hur mycket av kvarvarande stål som är friskt. Pålen som visas är belägen under restaurangens uteservering. För denna påle är betong spjälkad så att armering är synlig längs hela pålen. o:\got2\byg\2016\ \3_teknik\k\dokument\beskrivningar\tillståndsbedömning och åtgärdsrapport docx Figur 13, Påle 1D under restaurangens uteservering. PM - Fiskhamnskajen i Lysekil Tillståndsbedömning och åtgärdsrapport Unr av 23

69 Figur 14, Påle 2E (t.v) och påle 3D (t.h), båda belägna under restaurangens uteservering. Vid restaurangdelen bedöms enligt dykrapporten ca 50 % av pålarna vara underkända, enligt den bedömningsskala dykarna använt sig av. Ramböll bedömer, med hänsyn till pålarnas dåliga skick i främst vattenlinjen, därför att det inte är att rekommendera att bedriva verksamhet på kajen. Bärigheten hos pålar i skick motsvarande ovan kan därför inte garanteras. 9.2 Balkar Från befintliga ritningar har balkarnas tvärsnittsmått och armeringsinnehåll identifierats. Enligt beräkningar uppvisar balkar i originalskick erforderlig bärighet och generellt kan bärigheten reduceras med % med hänsyn till den betraktade lasten. o:\got2\byg\2016\ \3_teknik\k\dokument\beskrivningar\tillståndsbedömning och åtgärdsrapport docx PM - Fiskhamnskajen i Lysekil Tillståndsbedömning och åtgärdsrapport Unr Denna reducering har gjorts med antagande att balkens effektiva höjd är oförändrad och att bärande armerings tvärsnittsyta reduceras. På en del ställen är dock spjälkningen och således armeringskorrosionen så långt utvecklad att det är svårt att bedöma om ovan reducering i bärande armeringslager är tillräcklig eller om effektiva höjden bör minskas. Om effektiva höjden minskas innebär det att det bärande armeringslagret betraktas som förbrukat och ovanliggande ytarmering i kant blir bärande. Det är dock endast möjligt att grovt uppskatta erforderliga reduktionstal varpå en exakt bedömning är svår att göra utifrån okulärbesiktning och dykrapport. Figurer nedan visar exempel på spjälknings- och korrosionsförlopp i ett par av balkarna under restaurangverksamheten. 18 av 23

70 Figur 15, Exempel på spjälknings- och korrosionsförlopp i balkar. Figur 16, Exempel på spjälknings- och korrosionsförlopp i balkar. Avseende den yttre balken mot land som är upplagd på befintlig stenmur har stenar rasat ut på en del ställen utmed hela kajens sträckning, balken förefaller där delvis sakna upplag. Del bakom byggnad bör därför inte nyttjas för trafik. Ramböll bedömer att det generellt finns erforderlig kapacitet i balksystemet för den betraktade lasten. Dock förekommer lokalt osäkerheter där konstruktionen visar på nedsatt bärighet. Hur mycket är som ovan nämnt svårt att exakt bedöma. Belastning av endast persontrafik är att bedöma som acceptabelt. En försvårande faktor är dock att det står en byggnad på kajen, i vilken verksamhet bedrivs, med oklara lastförutsättningar. o:\got2\byg\2016\ \3_teknik\k\dokument\beskrivningar\tillståndsbedömning och åtgärdsrapport docx 9.3 Kajdäck PM - Fiskhamnskajen i Lysekil Tillståndsbedömning och åtgärdsrapport Unr Sammantaget är bedömningen därför att det inte är att rekommendera att bedriva verksamhet på kajen, med hänsyn till både oklara lastförutsättningar samt osäkerheten i kvarvarande kapacitet. Kajdäcket uppvisar lokalt skador där armering är blottlagd eller helt avrostad. Dock bedöms däcket generellt klara den betraktade lasten. Vid de lokala områden där däcket är skadat främst undertill bör ingen tyngre punktlast placeras. Kajdäckets skador är främst lokaliserade öster om restaurangverksamheten varför detta inte är kritiskt för den delen, för övriga delen bör dock de lokala försvagningarna lokaliseras och lastbegränsas. Detta leder troligtvis till ett opraktiskt utnyttjandemönster ovan kaj. 19 av 23

71 9.4 Bedömning av kajens status och bärförmåga Med beaktande av att kajens teoretiska tekniska livslängd uppnåddes i slutet av förra decenniet är den uppvisade skadebilden rimlig. I ett PM från år 2000 gjordes en bedömning av kajens dåvarande status där det påtalades att kajen då var i behov av reparation för att möjliggöra förlängd livslängd samt säkerställa kajens kapacitet avseende ombyggnad av Fiskhamnshuset och dess verksamhetsutveckling, detta benämns utförligare i kap 4.1. Utifrån känd historik har ingen sådan reparation eller förstärkning utförts. Sedan dess har skadorna förvärrats. Generellt uppvisar kajkonstruktionen skador i sådan omfattning att dess bärighet är kraftigt reducerad avseende pålar och balksystem. Osäkerheter i verksamhetens lastförutsättningar samt skadeförloppsprocessen gör att kajen inte kan bedömas att utan tvivel uppfylla ställda säkerhetskrav. Utifrån ovan beskrivning av kajens status rekommenderar Ramböll inte att kajen används för att bedriva avsedd verksamhet. I praktiken utesluts inte att kajen klarar avsedd last, dock är inte marginalerna sådana att den uppfyller de stipulerade säkerhetskraven. Ramböll Sverige AB kan därför inte garantera säkerheten med den verksamhet som är tänkt att bedrivas. Slutsatsen är därför att kajen bör stängas av till dess att kajen reparerats eller byggts om. 10. Åtgärdsförslag Fiskhamnskajen är i sådant skick att åtgärder måste vidtas om kajen även ska kunna nyttjas i framtiden. Ramböll har studerat tre olika förslag till åtgärd, ett reparationsalternativ samt två stycken nybyggnadsalternativ. o:\got2\byg\2016\ \3_teknik\k\dokument\beskrivningar\tillståndsbedömning och åtgärdsrapport docx 10.1 Reparation av befintlig kaj (alternativ 1) PM - Fiskhamnskajen i Lysekil Tillståndsbedömning och åtgärdsrapport Unr Ett av de tre alternativen är reparation av befintlig anläggning. Att reparera kajen är ett komplicerat arbete vilket kräver att alla pålar under kajen repareras och förses med iskydd med en omslutande syrafast hylsa. Vidare behöver balkar och kajdäck vattenbilas ner till erforderligt djup för att möjliggöra skifte av skadad armering. Då balkar frilagts och armering tagits bort förlorar balkens sin bärförmåga. Detta medför att temporära stålbalkar får installeras ovan kajdäck, balkarna hängs upp i stag och överför lasten från betongbalk/ar som renoveras och för ner det i pålarna, se figur av 23

72 Figur 17, reparation av befintlig kaj I samband med reparation av kajen behöver den befintliga stenmuren i bakkant av kajen renoveras och/eller ersättas med en stålspont för att motverka att bakomliggande massor tränger in under kajen Nybyggnation, återställa likt befintlig (alternativ 2) o:\got2\byg\2016\ \3_teknik\k\dokument\beskrivningar\tillståndsbedömning och åtgärdsrapport docx PM - Fiskhamnskajen i Lysekil Tillståndsbedömning och åtgärdsrapport Unr Alternativet bygger på att den befintliga kajen rivs och ersätt av en ny kaj likvärdig befintlig kaj. Rivning av kajen medför även att befintlig byggnad måste rivas, vilket blir en tillkommande kostnad som man slipper vid en eventuell reparation. Vid nybyggnation kan dock fastigheten anpassas utefter dagens verksamhet se figur av 23

73 Figur 18, nybyggnation likt befintligt 10.3 Nybyggnation med minskade kommersiella kajytor (alternativ 3) o:\got2\byg\2016\ \3_teknik\k\dokument\beskrivningar\tillståndsbedömning och åtgärdsrapport docx PM - Fiskhamnskajen i Lysekil Tillståndsbedömning och åtgärdsrapport Unr Det tredje och sista alternativet som presenteras är ett nybyggnadsförslag där befintlig kaj rivs och ersätts med en ny kaj, dock anpassas kajen utefter dagens verksamhet och den kommersiella kajytan begränsas till ca 40 % av nuvarande kaj, på vilken tyngre laster upp till 20kPa kan hanteras. Resterande löpmeter kaj utförs som en träkaj vilket kan hantera laster upp till 5 kpa, vilket fyller behovet för restaurangverksamhet och dylikt. Primärbalksystemet utgörs av förslagsvis av stålbalkar som ger en robust konstruktion som minskar antalet erforderliga pålar. Ovanpå anläggs reglar och däck av trä vilket ger ett flexibelt system ur underhållssynpunkt. Genom att minska andelen kommersiella kajytorna minskas även anläggningskostnaden för kajen, se figur av 23

74 Figur 19, nybyggnation med minskad kommersiell kaj 11. Bedömda kostnader Kostnadsuppskattningen är baserad på priser från Kostnaden är en grov uppskattning för de tre alternativen som presenterats ovan. Kostnadsuppskattningen kan naturligtvis påverkas av oförutsägbara omständigheter så som konjunktursvängningar på den lokala, regionala samt nationella marknaden samt geotekniska och konstruktiva delar som inte är kända i nuläget. I framtida skede ska denna kostnadsuppskattning uppdateras när slutligt val av kajåtgärd valts Kostnadsuppskattning alternativ 1 Kostnadsuppskattning för att reparera kajen har uppskattats till ca 35 miljoner kr, till detta tillkommer kostnader för reparation av fastighet. Den bedömda livstidförlängningen är satt till 40 år. o:\got2\byg\2016\ \3_teknik\k\dokument\beskrivningar\tillståndsbedömning och åtgärdsrapport docx 11.2 Kostnadsuppskattning alternativ 2 PM - Fiskhamnskajen i Lysekil Tillståndsbedömning och åtgärdsrapport Unr Kostnadsuppskattningen för nybyggnation av likvärdig befintlig kaj har uppskattats till ca 50 miljoner kr, utöver anläggningskostnaden tillkommer kostnad för byggnad/er. Den bedömda livslängden är satt till 100 år Kostnadsuppskattning alternativ 3 Kostnadsuppskattningen för nybyggnation av en mindre kommersiell kaj kombinerad med träkaj som fyller behovet för restaurangverksamhet uppskattas till ca 40 miljoner kr, utöver anläggningskostnaden tillkommer kostnad för byggnad/er. Den bedömda livslängden är satt till 100 år för betongkajen och 50 år för träkajen. 23 av 23

75 RAPPORT DYKARUNDERSÖKNING UTFÖRD DATUM: TILL LEVA I LYSEKIL AB FISKHAMNSKAJEN PROJEKT NR:

76 Datum Vår beteckning D. Ryberg Ert datum Er beteckning B. Thuresson LEVA i Lysekil AB Projekt Nr: Fiskhamnskajen, Lysekil Dykarundersökning under perioden till Statusbedömning av kajavsnitt Dykarlag Frog Marine Service: Andrew Dixon Henrik Andreasson Oskar Albertsson Innehåll: 1) Skriftlig rapport 2) Ritningar: -001A, -001B, -001C 3) Bilaga 1, Bedömningsgrader och kriterier 4) Bilaga 2, Avvikelserapport 5) Bilaga 3, Bilder 6) Bilaga 4, Pålprotokoll 7) Bilaga 5, Protokoll borrkärnor 8) Bilaga 6, Översiktsfilm under kajdäck Frog Marine Service Lergodsgatan Göteborg Telefon: Telefax: Organisationsnr Internet

77 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SKRIFTLIG RAPPORT ORIENTERING... 3 SAMMANFATTNING... 4 KRÖNBALK OCH TVÄRBALKAR... 5 DAGVATTENGENOMFÖRINGAR... 8 KAJFRONT F:\Ängelholm-MTE\Hamnar\Lysekil\Fiskhamnskajen_rapport_ doc 2

78 Göteborg LEVA i Lysekil AB Att: Bengt Thuresson Box Lysekil Betr. Fiskhamnskajen, Lysekil Orientering På uppdrag av LEVA i Lysekil AB, har Frog Marine Service (SSE AB) utfört dykarundersökning vid rubricerat kajavsnitt. Syftet med undersökningen har varit att utföra statusbedömning samt att fastställa eventuella avvikelser från det normala. Undersökningen har genomförts enligt dokumentet Dykbesiktning av Fiskhamnskajen i Lysekil, Ramböll Sverige AB, daterat , samt enligt löpande instruktioner från Ramböll Sverige AB under arbetets gång. Undersökningen har gällt 3 olika kriterier: 1) Krönbalk, 2) Dagvattengenomföringar och 3) Kajfront. Bedömning har gjorts i 3 grader: 1) Underkänd, 2) Knappt duglig och 3) Godkänd. Förklaringar till de olika kriterierna, samt styrning av bedömningar framgår av bilaga 1 till detta dokument. Som underlag för denna redovisning har använts rapporter från Scandic Consult AB, daterade samt (med tillhörande dykundersökning från Allfix Väst AB). Ritningsunderlag från Scandic Consult AB enligt nedan förteckning har även använts. Samtliga underlagshandlingar har tillhandahållits av Ramböll Sverige AB. Beteckning ritning: Nr: Daterad: Fiskhamnen, grundförhållanden Lysekil, plan och sektioner (Orrje & Co) 23a Undersökningen i fält utfördes till , och redovisas i nedanstående text och ritningar: -001(A,B,C), samt i bilagor 2 till 6. F:\Ängelholm-MTE\Hamnar\Lysekil\Fiskhamnskajen_rapport_ doc 3

79 Sammanfattning Konstruktionen består av ett ca 105m långt kajdäck vilket vilar på betongpålar i totalt 31st rader anslutna till tvärbalkar, med varierande antal pål-linjer enligt nedan: Rad 1-19: 5st pål-linjer (A-E) Rad 20-26: 4st pål-linjer (A-D) Rad 27-29: 3st pål-linjer (A-C) Rad 30-31: 2st pål-linjer (A-B) Pålarnas dimension varierar något men är generellt ca 300x300mm. Med hänsyn till det varierande skadeläget på undersökta pålar går ursprunglig dimension inte att fastställa med någon större säkerhet genom fältmässig inmätning, dock noterades pålars ursprungliga dimension som varierande från 250x250mm till 350x350mm i tillgängligt ritningsunderlag ( sektionsritning 23a, daterad ). Mellan de inåtgående tvärbalkarna återfinns även längsgående tvärbalkar i 2-3 linjer längs med kajens sträckning. Längsgående balkar som benämns Linje D / Linje E, samt delar av Linje B (vid kajens Norra ände) i ritning: -001 har även en nedre balk under tvärbalken, se bild nedan: Översiktsbild nedre balk under längsgående tvärbalk. Dessa nedre balkar uppvisar generellt en långt utvecklad skadebild med spjälkning/pågående spjälkning, korrosionsutfällning samt återkommande synlig eller frilagd armering (se bilaga 2 för fler detaljer). Mellan den inre pålraden och kajens bakkant återfinns även längsgående balkar utan pålar, dessa benämns balk utan pålar. På kajdäck återfinns även en fastighet vilken vilar på kajens grundläggning. Denna fastighet ungefärliga sträckning är från pålrad 4-24, Linje B-D (position efter fältmässig inmätning). I bakkant återfinns en stenmur samt även balkar ovan/bakom denna, se bildbilaga. Djupnivån är ca 5.0m längs med sträckan. F:\Ängelholm-MTE\Hamnar\Lysekil\Fiskhamnskajen_rapport_ doc 4

80 Krönbalk och Tvärbalkar Generellt noterades på platser där armering varit synlig att denna varit kraftigt korrosionsangripen (återkommande spjälkat stål). Se bildbilaga för ett åskådliggörande. Generellt noterades på undersida krönbalk pågående spjälkning/spjälkad betong med korrosionsutfällning och bitvis synlig alternativt frilagd armering. I stort sett hela undersida krönbalk uppvisar denna skadebild, samt ca 100mm på framkant/bakkant krönbalk i anslutning till undersida. Exempel på denna skadebild ges genom anm (2) i bilaga 2 samt nedan. Översiktsbild generell skadebild krönbalk (bild visar bakkant/underkant krönbalk). Återkommande noterades på framkant/överkant krönbalk spjälkad betong och synlig/frilagd ballast, samt synlig armering på vissa platser. Exempel på denna skadebild ges genom anm (1) i bilaga 2, se även nedan: På sträckan 0/000 0/025 (anm 1) noterades på framkant/överkant krönbalk återkommande områden spjälkad betong i storleksordningen ca 1000x300x60mm med synlig/frilagd ballast. Vid position 0/023 (anm 2) noterades på framkant/underkant krönbalk spjälkad betong ca 3000x150x50mm, samt synlig och avrostad armering. Vid position 0/054 (anm 1) noterades på framkant/överkant krönbalk spjälkad betong ca 820x400x25mm, samt synlig armering bredvid pollare. Under pollare noterades även spjälkad betong ca 600x250x50mm. Vid position 0/088.5 (anm 2) noterades på framkant/underkant krönbalk spjälkad betong ca 300x80x90mm i anslutning till dilatationsfog, samt korrosionsutfällning. Fogmassa saknas även i fog. Vid position 0/100 (anm 2) noterades på framkant/underkant krönbalk spjälkad betong ca 1700x90x200mm, samt synlig armering. Vid position 0/104 (anm 3) noterades på framsida krönbalk synlig armering/bristfälligt täckskikt ca 140x50x5mm (ytlig spjälkning). F:\Ängelholm-MTE\Hamnar\Lysekil\Fiskhamnskajen_rapport_ doc 5

81 Tvärbalkar De tvärbalkar som löper längs pålrader dvs. från krönbalk till bakkant kaj benämns tvärbalkar, de tvärbalkar som löper parallellt med krönbalkens sträckning benämns längsgående tvärbalkar. Se även förklaring ovan avs. balkar som benämns nedre balk. En större mängd tvärbalkar uppvisar pågående spjälkning alternativt spjälkad betong i nederkant av balkar, med korrosionsutfällning alternativt synlig/frilagd armering. Denna skadebild beskrivs genom anmärkning (11) i bilaga 2, där en redogörelse av skadebild vid respektive balk återges. Översiktsbild anmärkning (11). Främst avser denna skadebild tvärbalkar mellan A-B linje dvs. mellan krönbalk och den första längsgående tvärbalken, samt de nedre balkar vilka återfinns i Linjer D,E samt delar av linje B vid kajens norra ände. Se även ett antal exempel nedan: Vid Fack 3, C-D linje, noterades på sida tvärbalk spjälkad betong ca 2000x200x180mm, samt synlig armering. Vid Fack 10, C-D linje, noterades på nedre balk vid längsgående tvärbalk pågående spjälkning ca 2400x100x50mm, samt korrosionsutfällning. Vid Fack 16, A-B linje, noterades på sida tvärbalk pågående spjälkning ca 5000x200x150mm, samt korrosionsutfällning. Vid Fack 19, E-BK linje, noterades på sida tvärbalk pågående spjälkning ca 2400x80x70mm, samt korrosionsutfällning och bitvis synlig armering. Vid Fack 24, A-B linje, noterades på sida längsgående tvärbalk spjälkad betong ca 1700x180x180mm, samt synlig och bitvis frilagd/avrostad armering. Vid Fack 29, C-D linje noterades på nedre balk vid längsgående tvärbalk spjälkad betong/pågående spjälkning ca 2000x150x100mm, samt frilagd armering. F:\Ängelholm-MTE\Hamnar\Lysekil\Fiskhamnskajen_rapport_ doc 6

82 Uppskattningsvis ca 85% av de undersökta tvärbalkarna uppvisar liknande skadebild som den ovan beskrivna. Se ritning: -001B, där dessa balkar är markerade, för ett åskådliggörande. Utöver återkommande anmärkning (11) noterades även ett antal specifika anmärkningar på tvärbalkar, se ett antal exempel nedan: Vid Fack 4, E-BK linje (anm 17), noterades på längsgående balk utan pålar spjälkad betong ca 800x430x60mm, frilagd och avrostad armering i anslutning kajdäck, samt läckage av tjära genom dilatationsfog vilken saknar fogmassa. Längs med samma balk noterades även mellan Fack 7 - Fack 19 (anm 20) spjälkad/eroderad betong max ca 40mm djup vid anslutning kajdäck samt korrosionsutfällning och läckage av tjära. Balkens position uppskattas vara under den längsgående dilatationsfog som löper bakom fastigheten (vid kajens bakkant), se bild: Läckage tjära vid längsgående balk utan pålar. Vid Fack 14, E-BK linje (anm 28) noterades på sida tvärbalk spjälkad betong ca 200mm bredd, 50mm djup vid alla sidor runt format hål i balk, samt synlig armering. Ett antal liknande områden återfinns, vid flertalet av dessa (dock inte alla) löper rör genom formade hål, se bild: Format hål i tvärbalk med rör genom. F:\Ängelholm-MTE\Hamnar\Lysekil\Fiskhamnskajen_rapport_ doc 7

83 Vid Fack 18, C-D linje, noterades på längsgående tvärbalk i D-linje synlig armering/bristfälligt täcksikt ca 400x400x20mm (ytlig spjälkning), ovan nedre balk. Vid Fack 19, D-E linje, noterades på längsgående tvärbalk i D-linje spjälkad betong ca 600x60x80mm, samt korrosionsutfällning ovan nedre balk. Vid Fack 20-25, D-BK linje, noterades på längsgående balk utan pålar återkommande sprickor med korrosionsutfällning på balkens baksida, se bild: Sprickor med korrosionsutfällning längsgående balk utan pålar. För fler detaljer, se bilagor samt ritningar. Dagvattengenomföringar Vid Fack 1, E-BK linje (anm 13) noterades dagvattengenomföring ca Ø150mm genom stålspont vid innerhörn, röret är avspjälkat i mynning och något otät i anslutning mot spont i ovankant (mindre glipa). I övrigt noterades ett antal dräneringsrör under kajdäcket i fack mellan tvärbalkar, generellt är dessa korrosionsangripna (dock ej genomkorroderade). Dock återfinns områden spjälkad betong kring flertalet av dräneringsrören. Se anm (DR) i bilaga 2. Undantaget är dräneringsrör i Fack 9, A-B Linje (anm 22) vilket är genomrostat i mynning. Vid Fack 10, E-BK linje (anm 25), noterades rörgenomföring i plast vara lös i anslutning (ej kopplad) vid bakkant, se bildbilaga. I övrigt återfinns ett antal rörgenomföringar med oklar funktion genom kajdäcket, i både plast och stål se översiktsbild nedan sida. F:\Ängelholm-MTE\Hamnar\Lysekil\Fiskhamnskajen_rapport_ doc 8

84 Översiktsbild under kajdäck. Spjälkad betong samt avkapade armeringsjärn vid rörgenomföring i kajdäck. Anmärkning (25): rörgenomföring lös (ej kopplad) i bakkant. F:\Ängelholm-MTE\Hamnar\Lysekil\Fiskhamnskajen_rapport_ doc 9

85 Kajfront Vid kajens Södra kortsida återfinns en stålspont; denna är helt genomkorroderad där endast spontlåsen återstår: Stålspont vid Södra kortsidan. På kajdäckets ovansida noterades ett antal sprickor, generellt ca 3000x3mm, där bom noterades i anslutning till sprickor. Denna skadebild beskrivs genom anm (4). Vid position 0/038 (anm 7) noterades på ovansida kajdäck sprickbildning/spjälkad betong ca 2500x70x30mm i anslutning till lucka. Bom noterades även i skadeområdet. Vid position 0/047 samt 0/052 (anm 8) noterades lagningar på ovansida kajdäck, där bom noterades. Vid position 0/052 är detta område ca 3x3m (separat gjutning/ev. lagning), se nedan: 0/052 (anm 8): separat gjutning/ev. lagning med bom. Vid position 0/094 (anm 9) noterades på ovansida kajdäck 2st områden spjälkad betong ca 250x100x10mm i anslutning gjutskarv, där bom även noterades. F:\Ängelholm-MTE\Hamnar\Lysekil\Fiskhamnskajen_rapport_ doc 10

86 Längs med kajsträckan noterades 2st kajstegar på positioner 0/035 samt 0/062 (anm 6): bägge stegar var deformerade/påseglingsskadade. På undersida kajdäck noterades ett flertal områden med spjälkad betong, återkommande med korrosionsutfällning alternativt synlig/frilagd armering. Denna skadebild beskrivs genom anm (12), och återfinns främst i fack med manluckor. Se exempel nedan: Vid Fack 6, A-B linje, noterades spjälkad betong ca Ø500x20mm, samt frilagd armering. Vid Fack 9, A-B linje, noterades totalt 3st områden spjälkad betong i fack med manlucka: I anslutning manlucka: ca 1400x600x60mm, delvis frilagd och avrostad armering. I anslutning manlucka: ca 400x300x40mm, delvis frilagd och avrostad armering. Undersida kajdäck (ej vid manlucka): ca 800x250x10mm, med korrosionsutfällning. Vid Fack 18, A-B linje, noterades totalt 3st områden spjälkad betong i fack med manlucka: I anslutning manlucka: ca 650x750x30mm, helt frilagd och avrostad armering. I anslutning manlucka: ca 900x600x50mm, helt frilagd och avrostad armering. Ca 1m från manlucka: ca 600x300x35mm, synlig armering samt spricka med korrosionsutfällning i anslutning till spjälkning. Vid Fack 25, C-D linje, noterades spjälkad betong ca Ø200x50mm med synlig armering, området är kring kabelgenomföring. Spjälkad betong samt frilagd armering på undersida kajdäck i fack med manlucka. På undersida kajdäck noterades även ett antal områden spjälkad betong kring tillverkade rör/kabelgenomföringar, samt genomgående expanderbultar. Även denna skadebild beskrivs genom anm (12), se exempel nedan: Vid Fack 10, C-D linje, noterades spjälkad betong ca Ø200x100mm med synlig ballast, kring rörgenomföring i plast. F:\Ängelholm-MTE\Hamnar\Lysekil\Fiskhamnskajen_rapport_ doc 11

87 Vid Fack 10, D-E linje, noterades spjälkad betong ca Ø400x230mm med frilagd/avkapad armering i tillverkad rörgenomföring. Vid Fack 25, C-D linje, noterades flertal områden spjälkad betong som störst ca 250x330x40mm med synlig armering, områden är kring genomgående expanderbultar. Områden på undersida kajdäck med spjälkad betong kring genomföringar/dräneringsrör och expanderbular. Den stenmur som återfinns i bakkant uppvisade tecken på rörelse i sten och saknar sten i flertalet skikt, se nedan: Vid Fack 19, D-E linje (anm 39) noterades sten saknas i skikt och ligger på botten i anslutning mot Fack 20. Vid Fack 20-25, D-BK linje (anm 42) noterades sten saknas i flera skikt och nedre skiktet är underspolat. Vid fack 26, D-BK linje (anm 49) noterades fog saknas mellan sten. F:\Ängelholm-MTE\Hamnar\Lysekil\Fiskhamnskajen_rapport_ doc 12

88 Vid Fack 27, D-BK linje (anm 51) noterades rörelse i sten, flertal stenar saknas i nedre 2-3 skikt. Vid Fack 28, D-BK linje (anm 52) noterades rörelse i sten i andra/tredje skiktet uppifrån på en sträcka ca 6m lång. Vid Fack 31, A-BK linje (anm 55) noterades krönsten (dvs. översta skiktet) saknas. Se även exempelbilder nedan: Bilder på stenmur i bakkant med rörelse i sten/sten saknas. Pålar En stor del av de undersökta pålarna uppvisar korrosionsutfällning alternativt synlig armering, främst gäller detta i pålars ytterhörn. Ett mindre antal pålar uppvisar även timglasform i skvalpzon samt frilagd armering. Totalt har 69st pålar undersökts. Pålar med bedömningsgrad 1 = 36st (52%) Pålar med bedömningsgrad 2 = 24st (35%) Pålar med bedömningsgrad 3 = 9st (13%) För fler detaljer kring undersökta pålar, se bilaga 4 pålprotokoll samt ritning: -001C. F:\Ängelholm-MTE\Hamnar\Lysekil\Fiskhamnskajen_rapport_ doc 13

89 I bilaga 2 samt 4 redovisas i tabellform samtliga påträffade avvikelser från det normala, dvs. observationer vilka på ett eller annat sätt kräver någon form av åtgärd för att åter få en fullgod funktion. I bilaga 5 samt ritning: -001C redovisas de borrprover som tagits vid kajen. I bilaga 3 förtydligas vissa noterade anmärkningar med fotografier, i bilaga 6 återges en överblick av konstruktionen under kajdäck genom video med ljud. I ritningar: -001A,-001B redovisas noterade anmärkningars positioner. Vid eventuella frågeställningar kontakta gärna oss. Med vänliga hälsningar Frog Marine Service Daniel Ryberg F:\Ängelholm-MTE\Hamnar\Lysekil\Fiskhamnskajen_rapport_ doc 14

90 Förklaring till de fyra kriterierna samt styrning av bedömningar. Bilaga 1, tillhörande projekt Nr: Med krönbalkar och kajfronter menar vi pålar, spont, etc. vilka tillsammans utgör själva kajkonstruktionen: Bedömningar för dessa delar styrs enligt nedan: 1) Underkänd, dylik balk eller påle har synlig/frilagd armering, sprickbildningar och / eller kraftig spjälkning, spont som har låssprängning, hål eller korrosion som genombryter stålet, eller annan skadebild som kraftigt påverkar konstruktionen. Korrosionsskydd som är reducerat mer än 75 % ingår i denna bedömning. 2) Knappt duglig, dylik balk eller påle har sprickbildning och / eller spjälkning där spjälkningsgraden ej överstiger 50 % av betongtäckskiktet vid uppmätning, spont som har början till hål eller korrosion som ännu inte genombryter stålet, eller annan skadebild som påverkar konstruktionen i mindre omfattning. Korrosionsskydd som är reducerat mer än 50 % ingår i denna bedömning. 3) Godkänd, dylik balk eller påle är i det närmaste sprickfri och / eller endast mindre spjälkning, spont som är i det närmaste felfri. Korrosionsskydd som är reducerat mindre än 50 % ingår i denna bedömning. Vad avser dagvattengenomföringar styrs dessa bedömningar enligt nedan: 1) Underkänd, dylik genomföring har synlig skarvförskjutning, sprickbildning och / eller kraftiga spjälkningar eller annan skadebild som kraftigt påverkar rörets funktion. Bakfyllt material kan fritt spolas ut genom en dylik genomföring. 2) Knappt duglig, dylik genomföring har mindre sprickbildning och / eller spjälkning eller annan skadebild som påverkar rörets funktion i mindre omfattning. Genomföringen är forfarande tät gentemot bakfyllt material. 3) Godkänd, dylik genomföring är i det närmaste felfri. Vad avser bottenförhållanden styrs dessa bedömningar enligt nedan: 1) Underkänt, erosion med inmätt nivå är mer än 1 meter lägre än angiven nivå, eller där konstruktionens funktion kan påverkas. Uppgrundning med inmätt nivå högre än ramfritt. 2) Knappt dugligt, erosion med inmätt nivå mellan 0.5 och 1 meter lägre än angiven nivå i direkt anslutning till konstruktionen. 3) Godkänt, nivån överensstämmer med eller understiger angiven nivå där konstruktionens funktion ej kan påverkas. Bottenförhållanden har fastställts via inmätning med elektronisk tryckgivare med en noggrannhet på ± 20 mm. Bottenförhållanden vad avser, typ av bottenmaterial, relativa fasthet och lagringsförhållande, bedöms med hjälp av okulär besiktning och sticksondering F:\Ängelholm-MTE\Hamnar\Lysekil\kriterier.docx

91 LEVA i Lysekil AB Avvikelserapport Bilaga 2 till Projekt Nr: , Sida 1 (13) Beställare: Bengt Thuresson Kaj Nr: Fiskehamnskajen Djup/Nivå: Ej känt Rapporterad av: Frog Marine Service / DRY Kaj typ: Påldäckskaj (btg-pålar) Undersökningsdatum: Avser: Statusbedömning av kajavsnitt Bedömningsgrader: 1) Underkänd, 2) Knappt dugligt Kriterier: 1: Krönbalk, 2: Dagvattengenomföringar, 3: Kajfront och 4: Bottenförhållanden Anmärkningsnummer hänvisar till ritning: -001A / -001B Kri- Lokalisering/ Bedömn.grad Anm. Anmärkningar, se även bifogad rapport Tidigare terie sektion 1 2 Nr anmärkningar 0/000 0/065 Pålrad 1-19, 5st pållinjer. KB BKB: ca 25m. KB = Krönbalk FS = Framsida 0/065 0/104 Pålrad 20-31, 2-4st pållinjer. KB BKB: varierar. FS = Framsida US = Undersida Fastighet Pålrad 4-24, Linje B-D FK = Framkant ÖS = Översida Konstruktionens utformning varierar på sträckan; UK = Underkant BK = Bakkant Se ritning -001 (skiss) för ett åskådliggörande. ÖK = Överkant UA = Utan Anmärkning 1 Krönbalk Generellt Återkommande Anteckningar: Samtliga generella/återkommande anmärkningar beskrivs ej i detalj nedan; Vissa exempel på dessa skador är dock beskrivna i framtida uppföljningssyfte. Mått anges som längd x bredd (höjd) x djup. Undersida krönbalk uppvisar generellt pågående spjälkning/spjälkad betong med bitvis synlig/frilagd armering. Skadeområde sträcker sig generellt hela undersida samt ca 100mm på underkant framkant/bakkant krönbalk. Exempel på denna skadebild ges genom anmärkning (2) nedan. Framkant/överkant krönbalk uppvisar återkommande områden med spjälkad betong och synlig/frilagd ballast, samt även synlig armering på vissa platser. Exempel på denna skadebild ges genom anmärkning (1) nedan. Dilatationsfogar 0/085.5: Dilfog i krönbalk (saknar fogmassa), Fogar mellan hus/bakkant vid: 0/012, 0/025.5, 0/039, 0/053. Obs notera läckage av tjära undersida kajdäck (se nedan anteckningar under kajdäck). 1 0/000 0/025.5 x 1 Fk/ök kb: återkommande områden spjälkad betong ca 1000x300x60mm med synlig/frilagd ballast. 0/021 x x 2 Fk/uk kb: pågående spjälkning ca 1000x100x170mm, korrosionsutfällning. 0/023 x 2 Fk/uk kb: spjälkad betong ca 3000x150x50mm, synlig/avrostad armering. 0/031 x 1 Fk/ök kb: spjälkad betong ca 2000x330x70mm, synlig armering. 0/032 x 2 Fk/uk kb: spjälkad betong ca 750x100x150mm, synlig/delvis frilagd armering. 0/036 0/042.5 x 1 Fk/ök kb: vittrad betong/gjutsår ca 6500x150x30mm. 0/047.5 x 2 Fk/uk kb: spjälkad betong ca 600x400x50mm, synlig armering. 0/052.5 x 2 Fk/uk kb: spjäkad betong ca 2000x150x180mm, helt frilagd och avrostad armering. 0/053.5 x 1 Fk/ök kb: spjälkad betong ca 600x250x50mm, under pollarbox. (Under pollare) 0/054 x 1 Fk/ök kb: spjälkad betong ca 820x400x25mm, synlig armering bredvid pollarbox. (Bredvid pollare) F:\Ängelholm-MTE\Hamnar\Lysekil\Fiskhamnskajen_avvikelser_ doc

92 LEVA i Lysekil AB Avvikelserapport Bilaga 2 till Projekt Nr: , Sida 2 (13) Beställare: Bengt Thuresson Kaj Nr: Fiskehamnskajen Djup/Nivå: Ej känt Rapporterad av: Frog Marine Service / DRY Kaj typ: Påldäckskaj (btg-pålar) Undersökningsdatum: Avser: Statusbedömning av kajavsnitt Bedömningsgrader: 1) Underkänd, 2) Knappt dugligt Kriterier: 1: Krönbalk, 2: Dagvattengenomföringar, 3: Kajfront och 4: Bottenförhållanden Anmärkningsnummer hänvisar till ritning: -001A / -001B Kri- Lokalisering/ Bedömn.grad Anm. Anmärkningar, se även bifogad rapport Tidigare terie sektion 1 2 Nr anmärkningar 1 0/071 x 1 Fk/ök kb: spjälkad betong ca 900x200x60mm, korrosionsutfällning. 0/078 x 1 Fk/ök kb: spjälkad betong ca 320x100x200mm. 0/080.5 x x 2 Fk/uk kb: spjälkad betong ca 200x50x50mm, 0/082 x 2 Fk/uk kb: spjälkad betong ca 300x150x20mm, synlig/frilagd ballast. 0/085 x 2 Fk/uk kb: spjälkad betong ca 400x250x60mm, synlig/frilagd ballast. 0/088.5 x 2 Fk/uk kb: spjälkad betong ca 300x80x90mm i anslutning till dilatationsfog, korrosionsutfällning. 0/089 x 2 Fk/uk kb: spjälkad betong ca 250x200x120mm, korrosionsutfällning. 0/094 x 2 Fk/uk kb: spjälkad betong/pågående spjälkning ca 1200x30x40mm, korrosionsutfällning. 0/098 x 2 Fk/uk kb: spjälkad betong ca 400x40x70mm, korrosionsutfällning. 0/098 x 2 Bk/uk kb: spjälkad betong ca 400x40x70mm, korrosionsutfällning. 0/100 x 2 Fk/uk kb: pågående spjälkning ca 1700x90x200mm (yta på undersida 200mm), synlig armering. 0/103 x 2 Fk/uk kb: pågående spjälkning ca 300x40x20mm. 0/104 x 3 Fs kb: synlig armering ca 140x50x5mm, bristfälligt täckskikt (ytlig spjälkning). Ovansida kajdäck, Kajfront Notering: tvärgående innebär att spricka löper i riktning från krönbalk till bakkant, längsgående innebär att spricka löper parallelt med krönbalken. Återkommande anm: 4 = sprickor i kajdäck, 6 = bristfälliga kajstegar, 8 = lagningar med bom 3 Kortsida x Stålspont vid kortsida: helt genomrostad, bara spontlåsen kvar. Se bildbilaga. 0/019 x 4 Ovansida kajdäck: tvärgående spricka ca 3000x3mm, bom noterades även. 0/021 x 4 Ovansida kajdäck: tvärgående spricka ca 3000x3mm, bom noterades även. 0/022 x 4 Ovansida kajdäck: tvärgående spricka ca 2000x3mm. 0/034 x 5 Ovansida kajdäck: lagning, bom noterades vid lagning. 0/035 x 6 Kajstege bristfällig: deformerad/påseglingsskadad, saknar motvikt, 3 steg i vatten. 0/038 x x 7 Ovansida kajdäck, manlucka ca 3m från krönbalk: sprickbildning/spjälkad betong ca 2500x70x30mm i ansl. lucka. Bom noterades i skadeområdet. 0/040 x 4 Ovansida kajdäck: tvärgående spricka ca 2mm bredd, längd ej mätbar (spricka löper under hus). 0/040 x 4 Ovansida kajdäck: längsgående spricka ca 3000x5mm (3m ut från kb), bom noterades även. F:\Ängelholm-MTE\Hamnar\Lysekil\Fiskhamnskajen_avvikelser_ doc

93 LEVA i Lysekil AB Avvikelserapport Bilaga 2 till Projekt Nr: , Sida 3 (13) Beställare: Bengt Thuresson Kaj Nr: Fiskehamnskajen Djup/Nivå: Ej känt Rapporterad av: Frog Marine Service / DRY Kaj typ: Påldäckskaj (btg-pålar) Undersökningsdatum: Avser: Statusbedömning av kajavsnitt Bedömningsgrader: 1) Underkänd, 2) Knappt dugligt Kriterier: 1: Krönbalk, 2: Dagvattengenomföringar, 3: Kajfront och 4: Bottenförhållanden Anmärkningsnummer hänvisar till ritning: -001A / -001B Kri- Lokalisering/ Bedömn.grad Anm. Anmärkningar, se även bifogad rapport Tidigare terie sektion 1 2 Nr anmärkningar 3 0/043 x 4 Ovansida kajdäck: tvärgående spricka ca 2mm bredd, längd ej mätbar (löper under hus). Bom noterades även. Även äldre lagningar av spricka/spjälkning i anslutning till spricka samt mindre sprickor från lagningar, se bildbilaga. 0/047 x 8 Ovansida kajdäck: lagning ca 900x25mm, bom noterades vid lagning. 0/052 x 8 Ovansida kajdäck: separat gjutning/ev. äldre lagning ca 3x3m, bom noterades vid gjutning. Se bildbilaga. 0/062 x 6 Kajstege bristfällig: deformerad/påseglingsskadad, 3 steg i vatten. 0/094 x 9 Ovansida kajdäck: 2st områden spjälkad betong ca 250x100x10mm i anslutning gjutskarv, bom noterades även. Undersida kajdäck, Tvärbalkar Notering: anmärkningar på undersida kajdäck och tvärbalkar hänvisar till ritning: -001b. längsgående tvärbalk avser tvärbalkar vilka löper parallelt med krönbalken. Återkommande anm: 11 = spjälkad betong alternativt pågående spjälkning i betong (tvärbalkar), 12 = spjälkad betong (undersida kajdäck), 31 = spjälkad betong kring tillverkade genomföringar (tvärbalkar). Generell notering: armering som varit synlig i balkars underkant är kraftigt korrosionsangripen/spjälkad. 1/3 Fack 1, A-B x x 10 Sida tvärbalk, mot stålspont: genomgående bultar kraftigt korrosionsangripna, synlig armering vid bultar. Fack 1, A-B x 11 Sida tvärbalk, vid pålrad B/C: pågående spjälkning ca 300x20mm, korrosionsutfällning. Fack 1, C-D x x 12 Undersida kajdäck: spjälkad betong ca Ø170 x 40mm, korrosionsutfällning. Fack 1, C-D x x 11 Sida längsgående tvärbalk ( nedre balk ), D-linje mot stålspont: pågående spjälkning ca 500x 150mm, korrosionsutfällning. Fack 1, D-E x x 11 Sida längsgående tvärbalk ( nedre balk ), E-linje vid påle 1E: pågående spjälkning ca 400x100x50mm, korrosionsutfällning. 2 Fack 1, E-BK x 13 Stålspont vid innerhörn: dagvattenutlopp ca Ø150mm avspjälkat i mynning, något otät anslutning spont i ovankant. Fack 1, E-BK x x 11 Sida tvärbalk vid längsgående balk utan pålar, mot stålspont: spjälkad betong ca 300x100x50mm, korrosionsutfällning. Fack 2, A-B x 11 Sida tvärbalk, mot krönbalk: pågående spjälkning ca 1300x120x80mm, korrosionsutfällning. Fack 2, A-B x 11 Sida tvärbalk mellan KB/B-rad: synlig armering/bristfälligt täcksikt ca 200x100x20mm (ytlig spjälkning). Fack 2, C-D x 11 Undersida längsgående tvärbalk ( nedre balk ), D-linje: spjälkad betong/pågående spjälkning ca 3500mm längd med korrosionsutfällning, som mest ca 20mm djup med synlig armering. Fack 2, D-E x 11 Sida längsgående tvärbalk ( nedre balk ), E-linje: pågående spjälkning ca 3500mm längd. stort sett hela den nedre balkens höjd, korrosionsutfällning. F:\Ängelholm-MTE\Hamnar\Lysekil\Fiskhamnskajen_avvikelser_ doc

94 LEVA i Lysekil AB Avvikelserapport Bilaga 2 till Projekt Nr: , Sida 4 (13) Beställare: Bengt Thuresson Kaj Nr: Fiskehamnskajen Djup/Nivå: Ej känt Rapporterad av: Frog Marine Service / DRY Kaj typ: Påldäckskaj (btg-pålar) Undersökningsdatum: Avser: Statusbedömning av kajavsnitt Bedömningsgrader: 1) Underkänd, 2) Knappt dugligt Kriterier: 1: Krönbalk, 2: Dagvattengenomföringar, 3: Kajfront och 4: Bottenförhållanden Anmärkningsnummer hänvisar till ritning: -001A / -001B Kri- Lokalisering/ Bedömn.grad Anm. Anmärkningar, se även bifogad rapport Tidigare terie sektion 1 2 Nr anmärkningar 1/3 Fack 3, A-B x 11 Sida tvärbalk: spjälkad betong ca 1200x300x120mm, synlig armering. Fack 3, C-D x 11 Sida tvärbalk, vid C-påle: spjälkad betong ca 1000x60x200mm, synlig armering. Fack 3, C-D x 11 Sida längsgående tvärbalk ( nedre balk ), D-linje: spjälkad betong ca 2000x200x180mm, synlig armering. Fack 3, D-E x 11 Sida längsgående tvärbalk ( nedre balk ), E-linje:pågående spjälkning ca 2200x160x100mm, korrosionsutfällning. Fack 3, D-E x 11 Sida tvärbalk, pålrad 3: pågående spjälkning ca 2000x170x90mm, korrosionsutfällning. Fack 3, E-BK x x 14 Baksida längsgående balk utan pålar: korrosionsutfällning, kalkutfällning vid ansl. kajdäck. Läckage (tjära). Fack 3, E-BK 15 Längsgående balk utan pålar: utstickande formstag, korrosionsangripna. Fack 3, E-BK x 11 Längsgående balk utan pålar: pågående spjälkning ca 400x70x90mm, korrosionsutfällning. Fack 4, C-D x 11 Sida längsgående tvärbalk, C-linje: pågående spjälkning ca 450x90x100mm, korrosionsutfällning. Fack 4, C-D x 11 Sida längsgående tvärbalk ( nedre balk ), D-linje: spjälkad betong ca 2000x140x180mm, synlig/avrostad armering. Fack 4, C-D x x 16 Sida längsgående tvärbalk, D-linje: spicka ca 1000x5mm med korrosionsutfällning, ovan nedre balk se bilbilaga. Fack 4, C-D x 11 Sida tvärbalk: pågående spjälkning ca 1200x100x70mm, korrosionsutfällning. Fack 4, C-D x 11 Sida tvärbalk: spjälkad betong ca 800x150x60mm, synlig armering. Fack 4, C-D x 11 Sida tvärbalk, pålrad 4: pågående spjälkning ca 1200x110x80mm, korrosionsutfällning. Fack 4, D-E x 11 Sida längsgående tvärbalk ( nedre balk ), E-linje: pågående spjälkning ca 2400x150x80mm, korrosionsutfällning. Fack 4, D-E x 11 Sida tvärbalk, pålrad 4: pågående spjälkning ca 1450x140x80mm, korrosionsutfällning. Fack 4, E-BK x 17 Längsgående balk utan pålar: spjälkad betong ca 800x430x60mm, frilagd/avrostad armering i ansl. kajdäck, läckage (tjära) vid ansl. kajdäck. Skadeområdet är under dilatationsfog vilken saknar fogmassa. Se bildbilaga. Fack 5, A-B x 11 Sida tvärbalk, pålrad 5: pågående spjälkning ca 1500x100x100mm, korrosionsutfällning. Fack 5, A-B x 11 Sida längsgående tvärbalk, B-linje: pågående spjälkning ca 1200x100mm, korrosionsutfällning. Fack 5, C-D x 11 Sida längsgående tvärbalk, C-linje: pågående spjälkning ca 1650x110x50mm, korrosionsutfällning. Fack 5, C-D x 11 Sida tvärbalk: pågående spjälkning ca 1500x100x100mm, korrosionsutfällning. Fack 5, C-D x 11 Sida längsgående tvärbalk ( nedre balk ), D-linje: spjälkad betong ca 2400x50x50mm, synlig armering. Fack 5, D-E x 11 Sida längsgående tvärbalk ( nedre balk ), E-linje: spjälkad betong ca 2400x50x50mm, synlig armering. Fack 5, D-E x 11 Sida tvärbalk, pålrad 4: pågående spjälkning ca 2000x120x10mm, korrosionsutfällning. Fack 5, D-E x 11 Sida tvärbalk, pålrad 5: spjälkad betong/pågående spjälkning ca 3000x50x80mm, bitvis synlig/avrostad armering. F:\Ängelholm-MTE\Hamnar\Lysekil\Fiskhamnskajen_avvikelser_ doc

95 LEVA i Lysekil AB Avvikelserapport Bilaga 2 till Projekt Nr: , Sida 5 (13) Beställare: Bengt Thuresson Kaj Nr: Fiskehamnskajen Djup/Nivå: Ej känt Rapporterad av: Frog Marine Service / DRY Kaj typ: Påldäckskaj (btg-pålar) Undersökningsdatum: Avser: Statusbedömning av kajavsnitt Bedömningsgrader: 1) Underkänd, 2) Knappt dugligt Kriterier: 1: Krönbalk, 2: Dagvattengenomföringar, 3: Kajfront och 4: Bottenförhållanden Anmärkningsnummer hänvisar till ritning: -001A / -001B Kri- Lokalisering/ Bedömn.grad Anm. Anmärkningar, se även bifogad rapport Tidigare terie sektion 1 2 Nr anmärkningar 1/3 Fack 6, A-B x 12 Undersida kajdäck, ca 1m från manlucka: spjälkad betong Ø500x20mm, frilagd armering. Fack 6, A-B x 11 Sida tvärbalk: pågående spjälkning ca 1200x200x100mm, korrosionsutfällning. Fack 6, C-D x 11 Sida längsgående tvärbalk, C-linje: pågående spjälkning ca 1050x80x70mm, korrosionsutfällning. Fack 6, C-D x 11 Sida tvärbalk, pålrad 5: spjälkad betong ca 1350x150x80mm, synlig armering. Fack 6, C-D x 11 Sida längsgående tvärbalk ( nedre balk ), D-linje: pågående spjälkning ca 2400x100x50mm, korrosionsutfällning. Fack 6, D-E x 11 Sida längsgående tvärbalk ( nedre balk ), E-linje: pågående spjälkning ca 2400x150x80mm, korrosionsutfällning. Fack 6, D-E 18 Undersida kajdäck: läckage från rörgenomföring med oklar funktion. Fack 6, E-BK x 19 Sida längsgående balk utan pålar: spälkad/eroderad betong ca 100x50x100mm, frilagd ballast/korrosionsutfällning. Återkommande kraftig kalkutfällning på balkens baksida, läckage (tjära). Fack 6, E-BK x 11 Sida längsgående balk utan pålar: spjälkad betong ca 1000x140x40mm, korrosionsutfällning. Även på undersida kajdäck. Fack 6, E-BK x x 12 Undersida kajdäck: spjälkad betong runt gjutskarv ca 2000x200x20mm, korrosionsutfällning/synlig ballast. Fack 7, A-B x 11 Sida tvärbalk, mot pållinje B: pågående spjälkning ca 2300x120x100mm, korrosionsutfällning. Fack 7, C-D x 11 Sida tvärbalk, pålrad 6: pågående spjälkning ca 800x100x100mm, korrosionsutfällning. Fack 7, C-D x 11 Sida längsgående tvärbalk ( nedre balk ), D-linje: spjälkad btg/pågående spjälkning ca 2400x100x50mm, korrosionsutfällning. Fack 7, C-D DR Undersida kajdäck, vid pålrad 7: dräneringsrör ca Ø100mm korrosionsangripet, i övrigt ua. Fack 7, D-E x 11 Sida längsgående tvärbalk ( nedre balk ), E-linje: spjälkad btg/pågående spjälkning ca 2400x150x50mm, korrosionsutfällning. Fack 7, E-BK x 20 Sida längsgående balk utan pålar: spjälkad/eroderad betong max ca 40mm djup vid ansl. kajdäck, korrosionsutfällning/läckage (tjära). Skadeområdet sträcker sig från Fack 7 till fack 19, i stort sett hela längden. Fack 8, A-B x x 11 Sida tvärbalk: pågående spjälkning ca 1000x100x60mm. Fack 8, A-B x 21 Sida tvärbalk: vertikal spricka ca 850mm längd, sprickbredd max ca 2mm. Fack 8, C-D x 11 Sida längsgående tvärbalk, C-linje: spjälkad betong/pågående spjälkning ca 800x100x80mm, korrosionsutfällning. Fack 8, C-D x x 12 Undersida kajdäck: 2st dräneringsrör ca Ø100mm korrosionsangripna, dock ej genomrostade. Spjälkad betong ca Ø200 x 30 mm runt rör, med korrosionsutfällning. Fack 8, C-D x 11 Sida längsgående tvärbalk ( nedre balk ), D-linje: pågående spjälkning ca 2400x100x50mm, korrosionsutfällning. Fack 8, D-E x 11 Sida längsgående tvärbalk ( nedre balk ), E-linje: pågående spjälkning ca 2400x80x50mm, korrosionsutfällning. Fack 8, D-E x 12 Undersida kajdäck: spjälkad betong ca Ø300x200mm kring rörgenomföring i plast, frilagd/avkapad armering. F:\Ängelholm-MTE\Hamnar\Lysekil\Fiskhamnskajen_avvikelser_ doc

96 LEVA i Lysekil AB Avvikelserapport Bilaga 2 till Projekt Nr: , Sida 6 (13) Beställare: Bengt Thuresson Kaj Nr: Fiskehamnskajen Djup/Nivå: Ej känt Rapporterad av: Frog Marine Service / DRY Kaj typ: Påldäckskaj (btg-pålar) Undersökningsdatum: Avser: Statusbedömning av kajavsnitt Bedömningsgrader: 1) Underkänd, 2) Knappt dugligt Kriterier: 1: Krönbalk, 2: Dagvattengenomföringar, 3: Kajfront och 4: Bottenförhållanden Anmärkningsnummer hänvisar till ritning: -001A / -001B Kri- Lokalisering/ Bedömn.grad Anm. Anmärkningar, se även bifogad rapport Tidigare terie sektion 1 2 Nr anmärkningar 1/3 Fack 8, D-E x 12 Undersida kajdäck: spjälkad betong ca 400x300x180mm kring rörgenomföring i stål, frilagd armering. Rör är korrosionsangripet, se bildbilaga. Fack 9, A-B x 12 Undersida kajdäck: spjälkad betong ca 1400x600x60mm, i anslutning manlucka. Delvis frilagd och avrostad armering. Fack 9, A-B x 12 Undersida kajdäck: spjälkad betong ca 400x300x40mm, i anslutning manlucka. Delvis frilagd och avrostad armering. Fack 9, A-B x x 12 Undersida kajdäck: spjälkad betong ca 800x250x10mm, korrosionsutfällning. Fack 9, A-B x x 11 Sida tvärbalk, pålrad 8: pågående spjälkning ca 800x250x10mm, korrosionsutfällning. Fack 9, A-B x 11 Sida längsgående tvärbalk, B-linje: pågående spjälkning ca 1500x250x100mm, korrosionsutfällning. Fack 9, A-B x 22 Undersida kajdäck: dräneringsrör sprucket/avrostat i rörände. Fack 9, C-D x 11 Sida längsgående tvärbalk, C-linje: pågående spjälkning ca 1100x150x200mm, korrosionsutfällning. Fack 9, C-D 23 Sida tvärbalk, pålrad 8: kalkutfällning i anslutning tvärbalk/kajdäck. Fack 9, C-D x x 12 Undersida kajdäck: dräeringsrör Ø100mm (plast): spjälkad betong ca Ø200 x 30 mm runt rör, korrosionsutfällning. Fack 9, C-D x 24 Undersida kajdäck: 2st platser med spjälkad betong ca 200x200x30mm och synlig armering, samt tillverkade hål - se bildbilaga. Fack 9, C-D x 11 Sida längsgående tvärbalk ( nedre balk ), D-linje: pågående spjälkning ca 2400x100x50mm, korrosionsutfällning. Fack 9, D-E x 11 Sida längsgående tvärbalk ( nedre balk ), E-linje: pågående spjälkning ca 2400x80x60mm, korrosionsutfällning. Fack 9, D-E x x 12 Undersida kajdäck: spjälkad betong ca Ø200x100mm kring rörgenomföring i plast, synlig ballast. Fack 10, A-B x x 11 Sida tvärbalk: pågående spjälkning ca 600x150x50mm, korrosionsutfällning. Fack 10, A-B x x 11 Sida tvärbalk: pågående spjälkning ca 500x150x100mm. Fack 10, C-D x 12 Undersida kajdäck: dräeringsrör Ø100mm (plast): spjälkad betong ca 200x200x50mm runt rör, synlig armering. Fack 10, C-D x 11 Sida längsgående tvärbalk ( nedre balk ), D-linje: pågående spjälkning ca 2400x100x50mm, korrosionsutfällning. Fack 10, D-E x 11 Sida längsgående tvärbalk ( nedre balk ), E-linje: pågående spjälkning ca 2400x100x50mm, korrosionsutfällning. Fack 10, D-E x 12 Undersida kajdäck: spjälkad betong ca Ø400 x 230mm, frilagd/avkapad armering i tillverkad genomföring. Fack 10, E-BK 25 Rörgenomföring i plast lös i anslutning (ej kopplad) vid bakkant, se bildbilaga. Fack 11, A-B 26 Undersida kajdäck: microsprickor/krackelering med kalkutfällning, total yta ca 500x500mm. Fack 11, A-B x 11 Sida tvärbalk: pågående spjälkning ca 1400x200x100mm, korrosionsutfällning. Fack 11, A-B x 11 Sida längsgående tvärbalk,b-linje: pågående spjälkning ca 1200x120x50mm, korrosionsutfällning. F:\Ängelholm-MTE\Hamnar\Lysekil\Fiskhamnskajen_avvikelser_ doc

97 LEVA i Lysekil AB Avvikelserapport Bilaga 2 till Projekt Nr: , Sida 7 (13) Beställare: Bengt Thuresson Kaj Nr: Fiskehamnskajen Djup/Nivå: Ej känt Rapporterad av: Frog Marine Service / DRY Kaj typ: Påldäckskaj (btg-pålar) Undersökningsdatum: Avser: Statusbedömning av kajavsnitt Bedömningsgrader: 1) Underkänd, 2) Knappt dugligt Kriterier: 1: Krönbalk, 2: Dagvattengenomföringar, 3: Kajfront och 4: Bottenförhållanden Anmärkningsnummer hänvisar till ritning: -001A / -001B Kri- Lokalisering/ Bedömn.grad Anm. Anmärkningar, se även bifogad rapport Tidigare terie sektion 1 2 Nr anmärkningar 1/3 Fack 11, A-B x x 11 Sida tvärbalk, vid pållinje B: pågående spjälkning ca 650x100x80mm, korrosionsutfällning. Fack 11, C-D x 11 Sida tvärbalk, pålrad 11: pågående spjälkning ca 2000x150x100mm, korrosionsutfällning. Fack 11, C-D x 11 Sida längsgående tvärbalk ( nedre balk ), D-linje: pågående spjälkning ca 2400x100x50mm, korrosionsutfällning. Fack 11, D-E x 11 Sida längsgående tvärbalk ( nedre balk ), E-linje: pågående spjälkning ca 2400x100x50mm, korrosionsutfällning. Fack 11, D-E x 12 Undersida kajdäck vid manlucka: synlig armering/bristfälligt täckskikt ca 150x30x10mm (ytlig spjälkning). Fack 12, A-B x 11 Sida tvärbalk, pålrad 11: pågående spjälkning ca 4000x300x100mm (i stort sett hela sida+undersida balk), Korrosionsutfällning och bitvis synlig armering. Fack 12, A-B x 11 Sida längsgående tvärbalk, B-linje: pågående spjälkning ca 800x200x150mm, korrosionsutfällning. Fack 12, A-B x 27 Undersida kajdäck: generellt bristfälligt täckskikt med synlig ballast. Fack 12, A-B x 12 Undersida kajdäck, ca 1m från manlucka: spjälkad betong ca 400x400x40mm med helt frilagd och avrostad armering. Fack 12, A-B x 12 Undersida kajdäck: spjälkad betong ca 600x400x70mm med delvis frilagd och avrostad armering, vid manlucka. Fack 12, C-D x 11 Sida längsgående tvärbalk, C-linje: spjälkad betong/pågående spjälkning ca 1200x100x100mm, korrosionsutfällning. Fack 12, C-D x 11 Sida tvärbalk, pålrad 12: pågående spjälkning ca 500x100x100mm, korrosionsutfällning. Fack 12, C-D DR Undersida kajdäck: dräneringsrör Ø100mm; utan anmärkning. Fack 12, C-D x 11 Sida längsgående tvärbalk ( nedre balk ), D-linje: pågående spjälkning ca 2400x100x50mm, korrosionsutfällning. Fack 12, D-E x 11 Sida längsgående tvärbalk ( nedre balk ), E-linje: pågående spjälkning ca 2400x100x50mm, korrosionsutfällning. Fack 12, E-BK x 12 Undersida kajdäck: 3st områden spjälkad betong i dilfog, största området ca 400x200x170mm, med synlig armering. Fack 13, A-B x 11 Sida tvärbalk, start vid pållinje A: pågående spjälkning ca 2200x130x70mm, korrosionsutfällning. Fack 13, C-D DR Undersida kajdäck: 2st dräneringsrör Ø100mm; utan anmärkning. Fack 13, C-D x 11 Sida tvärbalk, pålrad 12: pågående spjälkning ca 800x100x100mm, korrosionsutfällning. Fack 13, C-D x 11 Sida tvärbalk, pålrad 13: pågående spjälkning ca 1500x100x100mm, korrosionsutfällning. Fack 13, C-D x 11 Sida längsgående tvärbalk ( nedre balk ), D-linje: pågående spjälkning ca 2400x100x50mm, korrosionsutfällning. Fack 13, D-E x 11 Sida tvärbalk, pålrad 13: spjälkad betong/pågående spjälkning ca 3000x190x80mm, bitvis synlig armering. Fack 13, D-E x 11 Sida längsgående tvärbalk ( nedre balk ), E-linje: pågående spjälkning ca 2200x70x70mm, korrosionsufällning. Fack 14, A-B x 11 Sida tvärbalk: pågående spjälkning ca 2200x100x130mm, korrosionsutfällning. F:\Ängelholm-MTE\Hamnar\Lysekil\Fiskhamnskajen_avvikelser_ doc

98 LEVA i Lysekil AB Avvikelserapport Bilaga 2 till Projekt Nr: , Sida 8 (13) Beställare: Bengt Thuresson Kaj Nr: Fiskehamnskajen Djup/Nivå: Ej känt Rapporterad av: Frog Marine Service / DRY Kaj typ: Påldäckskaj (btg-pålar) Undersökningsdatum: Avser: Statusbedömning av kajavsnitt Bedömningsgrader: 1) Underkänd, 2) Knappt dugligt Kriterier: 1: Krönbalk, 2: Dagvattengenomföringar, 3: Kajfront och 4: Bottenförhållanden Anmärkningsnummer hänvisar till ritning: -001A / -001B Kri- Lokalisering/ Bedömn.grad Anm. Anmärkningar, se även bifogad rapport Tidigare terie sektion 1 2 Nr anmärkningar 1/3 Fack 14, A-B x 11 Sida tvärbalk, vid Påle 13B: spjälkad betong/pågående spjälkning ca 1700x200x200mm, bitvis synlig armering. Fack 14, A-B DR Undersida kajdäck: Dräneringsrör Ø100mm vid Påle 13B: korrosionsangripet, i övrigt ua. Fack 14, C-D DR Undersida kajdäck: dräneringshål; utan anmärkning. Fack 14, C-D x 11 Sida längsgående tvärbalk, linje C: pågående spjälkning ca 1200x150x100mm, korrosionsutfällning. Fack 14, C-D x 11 Sida tvärbalk, pålrad 13: spjälkad betong/pågående spjälkning ca 5000x150x150mm, bitvis synlig armering. Fack 14, C-D x 11 Sida längsgående tvärbalk ( nedre balk ), D-linje: pågående spjälkning ca 2400x100x50mm, korrosionsutfällning. Fack 14, C-D x x 11 Sida tvärbalk, pålrad 14: pågående spjälkning ca 3000x150x200mm, korrosionsutfällning. Fack 14, D-E x 11 Sida längsgående tvärbalk ( nedre balk ), E-linje: pågående spjälkning ca 2200x70x70mm, korrosionsufällning. Fack 14, D-E x x 11 Sida tvärbalk, pålrad 13: pågående spjälkning ca 850x140x30mm, korrosionsutfällning. Fack 14, E-BK x 28 Sida tvärbalk: spjälkad betong ca 200mm bredd, 50mm djup vid alla sidor runt format hål i balk, synlig armering. Fack 15, A-B x 11 Sida tvärbalk, pålrad 14: spjälkad betong/pågående spjälkning ca 2000x180x140mm, bitvis synlig armering. Fack 15, A-B x x 29 Undersida kajdäck: generellt bristfälligt täckskikt med synlig ballast, korrosionsutfällning och microsprickbildning. Fack 15, A-B x 11 Sida längsgående tvärbalk. B-linje: spjälkad betong/pågående spjälkning ca 1750x300x150mm, bitvis frilagd/avrostad armering. Fack 15, C-D x 11 Sida längsgående tvärbalk, C-linje: spjälkad betong ca 300x150x200mm, frilagd armering. Fack 15, C-D x 11 Sida längsgående tvärbalk ( nedre balk ), D-linje: spjälkad betong/pågående spjälkning ca 2200x70x70mm, bitvis synlig armering. Fack 15, C-D x 11 Sida tvärbalk: spjälkad betong/pågående spjälkning ca 1100x100x100mm, bitvis synlig armering. Fack 15, C-D x 11 Sida tvärbalk: pågående spjälkning ca 900x100x90mm, korrosionsutfällning. Fack 15, D-E x 11 Sida tvärbalk, pålrad 14: pågående spjälkning ca 1100x120x50mm, korrosionsutfällning. Fack 15, D-E x x 11 Sida tvärbalk, pålrad 15: pågående spjälkning ca 600x50x80mm, korrosionsutfällning. Fack 15, D-E x 11 Sida längsgående tvärbalk ( nedre balk ), E-linje: pågående spjälkning ca 2200x70x70mm, korrosionsufällning. Fack 16, A-B x 11 Sida tvärbalk, pålrad 15: pågående spjälkning ca 2000x150x150mm, korrosionsutfällning. Fack 16, A-B x x 30 Undersida kajdäck, mot pålrad 16: tvärgående spricka/gjutskarv med kalkutfällning och bitvis korrosionsutfällning. Fack 16, A-B x 11 Sida tvärbalk, pålrad 16: pågående spjälkning ca 5000x200x150mm (hela tvärbalkens sida i underkant), korrosionsutfällning. Fack 16, A-B DR Undersida kajdäck: dräneringrör ca Ø100mm: korrosionsangripet, i övrigt ua. Fack 16, C-D x 11 Sida längsgående tvärbalk ( nedre balk ), linje D: spjälkad betong/pågående spjälkning ca 1600x90x130mm, bitvis synlig arm. Fack 16, C-D x 31 Sida längsgående tvärbalk, linje D: Tillverkat hål ca 400x300mm, spjälkad betong med synlig/avrostad armering runt hål. F:\Ängelholm-MTE\Hamnar\Lysekil\Fiskhamnskajen_avvikelser_ doc

99 LEVA i Lysekil AB Avvikelserapport Bilaga 2 till Projekt Nr: , Sida 9 (13) Beställare: Bengt Thuresson Kaj Nr: Fiskehamnskajen Djup/Nivå: Ej känt Rapporterad av: Frog Marine Service / DRY Kaj typ: Påldäckskaj (btg-pålar) Undersökningsdatum: Avser: Statusbedömning av kajavsnitt Bedömningsgrader: 1) Underkänd, 2) Knappt dugligt Kriterier: 1: Krönbalk, 2: Dagvattengenomföringar, 3: Kajfront och 4: Bottenförhållanden Anmärkningsnummer hänvisar till ritning: -001A / -001B Kri- Lokalisering/ Bedömn.grad Anm. Anmärkningar, se även bifogad rapport Tidigare terie sektion 1 2 Nr anmärkningar 1/3 Fack 16, C-D x 12 Undersida kajdäck: spjälkad betong ca Ø250x50mm, synlig armering + 2st mindre liknande områden. Ev.tillverkade hål. Fack 16, C-D x 32 Undersida kajdäck: tvärgående spricka ca 1000x1mm. Fack 16, D-E x 11 Sida längsgående tvärbalk ( nedre balk ), linje E: pågående spjälkning ca 2400x80x70mm, korrosionsutfällning. Fack 16, E-BK x 31 Sida tvärbalk: spjälkad betong ca 200mm bredd, 50mm djup vid alla sidor runt format hål i balk, synlig armering. Fack 16, E-BK x 11 Undersida tvärbalk, pålrad 16: synlig armering/bristfälligt täckskikt ca 200x40x10mm (ytlig spjälkning). Fack 16, E-BK x 12 Undersida kajdäck: synlig armering/bristfälligt täckskikt i anslutning till dilfog. Fack 17, A-B x 11 Undersida tvärbalk, pålrad 17 mot KB: spjälkad betong ca 850x200x200mm, synlig och avrostad armering. Fack 17, C-D x x 33 Sida tvärbalk, pålrad 16: vertikal spricka ca 850x1mm, med korrosionsutfällning och synlig armering 50x20mm. Fack 17, C-D x 11 Sida längsgående tvärbalk ( nedre balk ), linje D: pågående spjälkning ca 2400x100x100mm, korrosionsutfällning. Sträcker sig även på pålfundament, avspjälkat hörn fundament. Fack 17, C-D x 11 Sida tvärbalk, pålrad 17: pågående spjälkning ca 1600x90x90mm, korrosionsutfällning. Fack 17, C-D 34 Undersida kajdäck, mot pålrad 17: tvärgående spricka/gjutskarv med kalkutfällning. Fack 17, D-E x 11 Sida längsgående tvärbalk ( nedre balk ), linje E: pågående spjälkning ca 2400x80x70mm, korrosionsutfällning. Fack 17, E-BK x 12 Undersida kajdäck: synlig armering/bristfälligt täckskikt i anslutning till dilfog, se bildbilaga. Fack 18, A-B x 11 Sida tvärbalk, pålrad 18: spjälkad betong ca 1500x140x300mm, delvis frilagd/avrostad armering. Fack 18, A-B x 11 Sida längsgående tvärbalk,b-linje vid pålrad 18: spjälkad betong ca 1150x250x200mm, delvis synlig/avrostad armering. Fack 18, A-B x x 35 Undersida kajdäck: generellt bristfälligt täcksikt med synlig ballast och fläckvis korrosionsutfällning. Fack 18, A-B x 12 Undersida kajdäck, i anslutning manlucka: spjälkad betong ca 650x750x30mm, helt frilagd och avrostad armering. Fack 18, A-B x 12 Undersida kajdäck, i anslutning manlucka: spjälkad betong ca 900x600x50mm, helt frilagd och avrostad armering. Fack 18, A-B x 12 Undersida kajdäck, ca 1m från manlucka: spjälkad betong ca 600x300x35mm, synlig armering. Spricka i anslutning med korrutf. Fack 18, C-D x 11 Sida längsgående tvärbalk ( nedre balk ), D-linje: pågående spjälkning ca 2400x100x50mm, korrosionsutfällning. Fack 18, C-D x 36 Sida längsgående tvärbalk, D-linje: synlig armering/bristfälligt täckskikt ca 400x400x20mm (ytlig spjälkning). Ovan nedre balk. Fack 18, C-D x x 11 Sida tvärbalk: pågående spjälkning ca 330x90x35mm, korrosionsutfällning. Fack 18, C-D x 12 Undersida kajdäck: dräneringsör korrosionsangripet, i övrigt ua. Spjälkad betong ca Ø200mm kring rör, synlig armering. Fack 18, C-D x 11 Sida längsgående tvärbalk, C-linje: pågående spjälkning ca 300x80x70mm. Fack 18, C-D x 11 Sida tvärbalk, pålrad 18: pågående spjälkning ca 900x140x40mm. F:\Ängelholm-MTE\Hamnar\Lysekil\Fiskhamnskajen_avvikelser_ doc

100 LEVA i Lysekil AB Avvikelserapport Bilaga 2 till Projekt Nr: , Sida 10 (13) Beställare: Bengt Thuresson Kaj Nr: Fiskehamnskajen Djup/Nivå: Ej känt Rapporterad av: Frog Marine Service / DRY Kaj typ: Påldäckskaj (btg-pålar) Undersökningsdatum: Avser: Statusbedömning av kajavsnitt Bedömningsgrader: 1) Underkänd, 2) Knappt dugligt Kriterier: 1: Krönbalk, 2: Dagvattengenomföringar, 3: Kajfront och 4: Bottenförhållanden Anmärkningsnummer hänvisar till ritning: -001A / -001B Kri- Lokalisering/ Bedömn.grad Anm. Anmärkningar, se även bifogad rapport Tidigare terie sektion 1 2 Nr anmärkningar 1/3 Fack 18, D-E x 11 Sida längsgående tvärbalk ( nedre balk ), linje E: pågående spjälkning ca 1000x80x90mm, korrosionsutfällning. Fack 18, D-E x x 37 Sida längsgående tvärbalk, linje E: korrosionsutfällning tvärbalk ovan nedre balk, i ansl. ovan skada. Fack 18, D-E x x 11 Sida längsgående tvärbalk ( nedre balk ), linje E vid ansl. pålrad18: pågående spjälkning ca 250x150x90mm, korrosionsutfällning. Fack 18, D-E x 12 Undersida kajdäck: dräneringsrör korrosionsangripet, spjälkad betong ca Ø400 x 100mm runt rör, synlig armering. Fack 19, A-B x 11 Sida tvärbalk, pålrad 19: pågående spjälkning ca 900x80x120mm, korrosionsutfällning. Fack 19, C-D x 11 Sida tvärbalk, pålrad 18: spjälkad betong/pågående spjälkning ca 3000x200x150mm, bitvis synlig armering. Fack 19, C-D x 11 Sida längsgående tvärbalk ( nedre balk ), linje D: spjälkad betong/pågående spj ca 2400x150x130mm, synlig armering. Fack 19, D-E x x 38 Sida längsgående tvärbalk, linje D: spjälkad betong ca 600x60x80mm, korrosionsutfällning. Ovan nedre balk. Fack 19, D-E x 11 Sida tvärbalk, pålrad 19: synlig armering/bristfälligt täcksikt ca 150x50x5mm (ytlig spjälkning). Fack 19, D-E x x 11 Sida tvärbalk, pålrad 19: pågående spjälkning ca 550x80x40mm, korrosionsutfällning. Fack 19, D-E x 39 Stenmur i bakkant: saknas sten i flera skikt (ligger på botten), se bildbilaga. Ingen betongbalk ovan stenmur. Fack 19, E-BK x 11 Sida längsgående tvärbalk ( nedre balk ), Linje E: pågående spjälkning ca 2400x80x70mm, korrosionsutfällning, Bitvis synlig armering. Fack 20, A-B x 11 Sida tvärbalk, pålrad 19 vid krönbalk: pågående spjälkning ca 1500x70x150mm, korrosionsutfällning. Fack 20, C-D x 12 Undersida kajdäck: spjälkad betong ca 200x200x40mm runt kabelgenomföring, synlig armering. Fack 20, C-D 40 Undersida kajdäck, mot pålrad 19: tvärgående spricka/gjutskarv med kalkutfällning. Fack 20, C-D x 11 Sida längsgående tvärbalk ( nedre balk ), D-linje: pågående spjälkning ca 2400x100x50mm, korrosionsutfällning. Fack 20, D-BK x 41 Stenmur i bakkant: saknar återkommande stenar i flertal skikt/nedre skikt underspolat, se bildbilaga. Sten saknas mellan fack Fack 20, D-BK x 42 Sida längsgående tvärbalk (balk utan pålar) mellan D-linje och bakkant: återkommande sprickor med korrosionsutfällning På balkens baksida, se bildbilaga. Sprickor mellan fack Fack 21, A-B x 11 Sida längsgående tvärbalk, B-linje: pågående spjälkning ca 800x60x300mm, korrosionsutfällning. Fack 21, A-B x 11 Sida tvärbalk, pålrad 21 vid påle B: pågående spjälkning ca 1200x130x190mm, korrosionsutfällning. Fack 21, A-B x 12 Undersida kajdäck, vid manlucka: bristfälligt täckskikt/synlig armering totalt 4st järn (ytlig spjälkning). F:\Ängelholm-MTE\Hamnar\Lysekil\Fiskhamnskajen_avvikelser_ doc

101 LEVA i Lysekil AB Avvikelserapport Bilaga 2 till Projekt Nr: , Sida 11 (13) Beställare: Bengt Thuresson Kaj Nr: Fiskehamnskajen Djup/Nivå: Ej känt Rapporterad av: Frog Marine Service / DRY Kaj typ: Påldäckskaj (btg-pålar) Undersökningsdatum: Avser: Statusbedömning av kajavsnitt Bedömningsgrader: 1) Underkänd, 2) Knappt dugligt Kriterier: 1: Krönbalk, 2: Dagvattengenomföringar, 3: Kajfront och 4: Bottenförhållanden Anmärkningsnummer hänvisar till ritning: -001A / -001B Kri- Lokalisering/ Bedömn.grad Anm. Anmärkningar, se även bifogad rapport Tidigare terie sektion 1 2 Nr anmärkningar 1/3 Fack 21, C-D x 12 Undersida kajdäck, vid pålrad 20: flertal områden spjälkad betong med synlig/frilagd armering, se exempel nedan: Område 1: 3st områden på total yta ca Ø350x50mm, frilagd armering. Genomgående hål vid kabelgenomföring. Område 2: ca 150x90x maxdjup 700mm, frilagd armering. Område 3: ca Ø300x300mm (genomgående hål), frilagd armering. Se bildbilaga för ett åskådliggörande område 1-3. Fack 21, C-D x 11 Sida längsgående tvärbalk ( nedre balk ), D-linje: pågående spjälkning ca 2400x100x50mm, korrosionsutfällning. Fack 22, A-B x 11 Sida tvärbalk, pålrad 22: spjälkad betong/pågående spjälkning ca 1700x200x160mm, bitvis frilagd/avrostad armering. Fack 22, A-B x 43 Sida tvärbalk, pålrad 22: spjälkad betong ca 230x130x20mm, synlig armering. Vid balkens ovankant. Fack 22, C-D x 12 Undersida kajdäck: flertal borrade hål ca Ø30mm med spjälkad betong runt hål. Fack 22, C-D x 11 Sida tvärbalk, pålrad 22: synlig armering/bristfälligt täckskikt ca 350x150x20mm (ytlig spjälkning). Fack 22, C-D x x 11 Sida tvärbalk: pågående spjälkning ca 450x120x100mm, korrosionsutfällning. Fack 22, C-D x 11 Sida längsgående tvärbalk ( nedre balk ), D-linje: pågående spjälkning ca 2400x100x50mm, korrosionsutfällning. Fack 23, C-D x 11 Sida längsgående tvärbalk ( nedre balk ), D-linje: pågående spjälkning ca 2400x100x50mm, korrosionsutfällning. Fack 23, D-BK x 44 Stenmur i bakkant: förmodad äldre pågjutning utanpå bakkantsbalk helt underminerad se bildbilaga. Fack 24, A-B x 11 Sida tvärbalk, pålrad 23: spjälkad betong/pågående spjälkning ca 1900x140x100, bitvis synlig/avrostad armering. Fack 24, A-B x 12 Undersida kajdäck, vid manlucka: spjälkad betong/bristfälligt täckskikt runt manlucka, totalt ca 2000x1600x40mm, med frilagd och avrostad armering. Fack 24, A-B x 11 Sida längsgående tvärbalk, B-linje: spjälkad betong/pågående spjälkning ca 1700x180x180mm, bitvis synlig armering. Fack 24, C-D x 11 Sida längsgående tvärbalk ( nedre balk ), D-linje: pågående spjälkning ca 2400x100x50mm, korrosionsutfällning. Fack 25, A-B x 11 Sida tvärbalk, pålrad 24: pågående spjälkning ca 5000x90x300mm (hela sida+undersida balk), korrosionsutfällning. Fack 25, A-B x 11 Sida längsgående tvärbalk, B-linje: spjälkad betong ca 1800x300x150mm, synlig och bitvis frilagd/avrostad armering. Fack 25, C-D x 11 Sida tvärbalk, pålrad 24: pågående spjälkning ca 1300x140x40mm, korrosionsutfällning. Fack 25, C-D x 11 Sida tvärbalk, pålrad 25: spjälkad betong ca 2000x170x150mm, helt frilagd och avrostad armering. Fack 25, C-D x 12 Undersida kajdäck: spjälkad betong ca Ø200x50mm kring kabelgenomföring, synlig armering. F:\Ängelholm-MTE\Hamnar\Lysekil\Fiskhamnskajen_avvikelser_ doc

102 LEVA i Lysekil AB Avvikelserapport Bilaga 2 till Projekt Nr: , Sida 12 (13) Beställare: Bengt Thuresson Kaj Nr: Fiskehamnskajen Djup/Nivå: Ej känt Rapporterad av: Frog Marine Service / DRY Kaj typ: Påldäckskaj (btg-pålar) Undersökningsdatum: Avser: Statusbedömning av kajavsnitt Bedömningsgrader: 1) Underkänd, 2) Knappt dugligt Kriterier: 1: Krönbalk, 2: Dagvattengenomföringar, 3: Kajfront och 4: Bottenförhållanden Anmärkningsnummer hänvisar till ritning: -001A / -001B Kri- Lokalisering/ Bedömn.grad Anm. Anmärkningar, se även bifogad rapport Tidigare terie sektion 1 2 Nr anmärkningar 1/3 Fack 25, C-D x 45 Undersida kajdäck: flertal områden spjälkad betong som störst ca 250x330x40mm, synlig armering runt expanderbult. Flertal mindre områden runt genomgående expanderbultar, se bildbilaga. Fack 25, C-D x 11 Sida längsgående tvärbalk ( nedre balk ), D-linje: pågående spjälkning ca 2400x100x50mm, korrosionsutfällning. Fack 25, D-BK x 11 Sida längsgående tvärbalk ( nedre balk ), D-linje: spjälkad betong ca 2400x250x100mm, frilagd/avrostad armering. Fack 25, D-BK 46 Sida längsgående tvärbalk (balk utan pålar) mellan D-linje och bakkant: utstickande korrrosionsangripna formstag. Fack 26, A-B x 11 Sida längsgående tvärbalk, B-linje: synlig armering/bristfälligt täckskikt ca 400x40x20mm (ytlig spjälkning). Fack 26, C-D x x 11 Sida tvärbalk, pålrad 26: pågående spjälkning ca 600x50x90mm, korrosionsutfällning. Fack 26, C-D x 47 Undersida kajdäck: 4st områden spjälkad betong kring genomgående expanderbultar, se bildbilaga. Fack 26, C-D x x 11 Sida längsgående tvärbalk, C-linje: pågående spjälkning ca 700x80x70mm, korrosionsutfällning. Fack 26, C-D x 11 Sida längsgående tvärbalk ( nedre balk ), D-linje: pågående spjälkning ca 2400x100x50mm, korrosionsutfällning. Fack 26, D-BK x 11 Sida längsgående tvärbalk ( nedre balk ), D-linje: pågående spjälkning ca 2400x170x100mm, korrosionsutfällning. Fack 26, D-BK x x 48 Sida längsgående tvärbalk ( bakkantsbalk ): spricka ca700x1mm, korrosionsutfällning. Fack 26, D-BK x 49 Stenmur i bakkant: fog saknas mellan sten. Fack 26, D-BK x 11 Sida tvärbalk, pålrad 25: spjälkad betong /pågående spjälkning ca 800x220x30mm, synlig armering. Fack 26, D-BK x x 50 Undersida kajdäck: 4st områden spjälkad betong med korrosionsutfällning kring genomgående expanderbultar, se bildbilaga. Fack 26, D-BK x 11 Sida tvärbalk, pålrad 26: synlig armering/bristfälligt täckskikt ca 150x70x10mm (ytlig spjälkning). Fack 27, A-B Anteckning: extra tvärbalk mellan pålrad 26-27, se bildbilaga. Fack 27, A-B x 11 Sida tvärbalk, pålrad 26: spjälkad betong/pågående spjälkning ca 4000x150x120mm, bitvis synlig armering. Fack 27, A-B x 11 Sida tvärbalk, pålrad 27: spjälkad betong ca 400x400x100mm, synlig armering. Fack 27, D-BK x 51 Stenmur i bakkant: rörelse i sten, saknas flertal stenar i nedre 2-3 skikt, se bildbilaga. Fack 28, A-B x 11 Längsgående tvärbalk ( nedre balk ), B-linje : spjälkad betong/pågående spjälkning ca 2000x150x100mm, synlig/avrostad arm. Fack 28, C-D x 11 Undersida längsgående tvärbalk ( nedre balk ), linje D-D: spjälkad betong ca 700x80x30mm, synlig armering. Fack 28, D-BK x 11 Sida längsgående tvärbalk ( nedre balk ), linje D-D: pågående spjälkning ca 1300x45x70mm, korrosionsutfällning. Fack 28, D-BK x 52 Stenmur: rörelse i sten i andra/tredje skiktet uppifrån på en sträcka ca 6m lång se bildbilaga. F:\Ängelholm-MTE\Hamnar\Lysekil\Fiskhamnskajen_avvikelser_ doc

103 LEVA i Lysekil AB Avvikelserapport Bilaga 2 till Projekt Nr: , Sida 13 (13) Beställare: Bengt Thuresson Kaj Nr: Fiskehamnskajen Djup/Nivå: Ej känt Rapporterad av: Frog Marine Service / DRY Kaj typ: Påldäckskaj (btg-pålar) Undersökningsdatum: Avser: Statusbedömning av kajavsnitt Bedömningsgrader: 1) Underkänd, 2) Knappt dugligt Kriterier: 1: Krönbalk, 2: Dagvattengenomföringar, 3: Kajfront och 4: Bottenförhållanden Anmärkningsnummer hänvisar till ritning: -001A / -001B Kri- Lokalisering/ Bedömn.grad Anm. Anmärkningar, se även bifogad rapport Tidigare terie sektion 1 2 Nr anmärkningar 1/3 Fack 29, A-B x 11 Sida tvärbalk, pålrad 28: pågående spjälkning ca 1200x120x60mm, korrosionsutfällning. Fack 29, A-B x x 11 Sida tvärbalk, pålrad 29: pågående spjälkning ca 600x90x100mm, korrosionsutfällning. Fack 29, C-D x 11 Sida längsgående tvärbalk ( nedre balk ), D-linje: spjälkad btg/pågående spj. ca 2000x150x100mm, frilagd armering. Fack 29, C-D x 11 Undersida/sida tvärbalk, pålrad 29: spjälkad betong ca 600x300x10mm, synlig armering. Fack 29, D-BK x x 53 Sida längsgående tvärbalk ovan stenmur: spricka ca 400x2mm, med korrosionsutfällning. Fack 29, D-BK x 11 Sida tvärbalk pålrad 29, i anslutning kajdäck: synlig armering/bristfälligt täckskikt ca 300x70x10mm (ytlig spjälkning). Fack 30, A-B x 11 Sida längsgående tvärbalk ( nedre balk ), B-linje: spjälkad betong ca 3000x150x100mm, synlig/avrostad armering. Fack 30, C-D x 11 Sida längsgående tvärbalk ( nedre balk ): spjälkad betong/pågående spjälkning ca 2000x180x100mm, frilagd armering. Fack 30, C-D x 11 Sida längsgående tvärbalk ( nedre balk ): spjälkad betong/pågående spjälkning, hela balkens sida mot skarv mellan tvärbalk B-linje/D-linje, synlig armering/korrosionsutfällning (bägge sidor av balk). Fack 30, D-BK x 54 Undersida längsgående tvärbalk ( bakkantsbalk ) ovan stenmur: spjälkad betong ca 400x150mm. Fack 31, A-B x 11 Sida längsgående tvärbalk ( nedre balk ): spjälkad betong ca 3000x150x100mm, synlig/avrostad armering. Fack 31, A-B x 55 Stenmur i bakkant, vid pålrad 31: 1 krönsten saknas, se bildbilaga. F:\Ängelholm-MTE\Hamnar\Lysekil\Fiskhamnskajen_avvikelser_ doc

104 LEVA i Lysekil AB Fiskhamnskajen, Lysekil Protokoll, uttagna borrkärnor Bilaga 5 tillhörande projekt Nr: Beskrivning borrkärnor: Dimension Konstruktionsdel Position Benämning Anmärkningar prov Ø50 x 200mm Kajdäck Pålrad 4-5 PP1 Ø50 x 200mm Kajdäck Pålrad PP2 Ø50 x 100mm Påle Påle 13E PP3 Ø50 x 100mm Påle Påle 29C PP4 Ø50 x 100mm Tvärbalk Pålrad 9-10 PP5 Ø50 x 100mm Tvärbalk Pålrad PP6 Ø50 x 100mm Krönbalk Pålrad 3-4 PP7 Ø50 x 100mm Krönbalk Pålrad PP8 Undersida kajdäck. Yttersta facket, dvs. närmst krönbalk Undersida kajdäck. Yttersta facket, dvs. närmst krönbalk Bedömningsgrad "2" Bedömningsgrad "2" Längsgående balk vid Pålrad B Längsgående balk vid Pålrad C Baksida krönbalk Framsida krönbalk Ø100 x 200mm Kajdäck Pålrad 9-10 PP9 Ø100 x 200mm Kajdäck Pålrad PP10 Ø100 x 200mm Påle Påle 8D PP11 Ø100 x 200mm Påle Påle 22D PP12 Ø100 x 200mm Tvärbalk Pålrad 8 PP13 Ø100 x 200mm Tvärbalk Pålrad 29 PP14 Ø100 x 200mm Krönbalk Pålrad PP15 Ø100 x 200mm Krönbalk Pålrad PP16 Undersida kajdäck. Yttersta facket, dvs. närmst krönbalk Undersida kajdäck. Näst yttersta facket. Bedömningsgrad "2" Bedömningsgrad "3" Tvärgående balk mellan pålar D-E Tvärgående balk mellan pålar A-B Baksida krönbalk Framsida krönbalk Benämning hänvisar till provers position på ritning: -001C. F:\Ängelholm-MTE\Hamnar\Lysekil\Fiskhamnskajen_Protokoll borrkärnor 1

105 LEVA i Lysekil AB Fiskhamnskajen, Lysekil Pålprotokoll Bilaga 4 tillhörande projekt Nr: Sektion: Pålrad Linje Bed. IH Noteringar Påle 1 A 1 X (1) eroderad betong i skvalpzon ovan vattenyta/hylsa, djup ca 40mm runt hela påle. 1 B 1 D 2 C 2 E 3 A 3 B 3 D 4 B 4 D 5 A 5 C 5 E 6 B 6 D 7 A 7 C 7 E Ishylsa ändå ned till botten (avvikande mot övriga pålar). Hål i hylsa vid nivå -1.00, m. frilagd arm. i hylsa. 1 X (1) Nivå -1.8: eroderad betong ca 40mm djup runt påle, synlig ballast, synlig armering/korrosionsutfällning. Även flertalet sprickor ca 200x2mm, 300x3mm, 50x2mm. 1 eroderad betong runt hela påle, som djupast ca 100mm. Frilagd armering hela pålens längd. 3 X eroderad betong i skvalpzon ca 15mm djup. Flertalet sprickor ca 200x2mm, 300x3mm, 50x2mm. 1 eroderad betong i skvalpzon ca 50mm djup med synlig ballast och synlig armering/korrutf, timglasform. sprickor ca 50x2mm samt 350x1mm, med korrosionsutfällning. 2 X (1) eroderad betong i skvalpzon ca 15mm djup, synlig ballast. Spricka 500x2mm + spricka 40x0,5mm (m. korrutf) 1 X eroderad betong i skvalpzon ca 40mm djup, synlig ballast. Nivå -1.8: vittrad betong, korrosionsutfällning. 1 Timglasformad påle, eroderad betong som mest ca 120mm djup. Frilagd/avrostad armering. 1 X (1) eroderad betong i skvalpzon ca 50mm djup, frilagd ballast och synlig/frilagd armering. Spricka ca 400x2mm. 1 eroderad betong i skvalpzon ca 50mm djup, synlig armering/korrutf. Sprickor ca 800x4mm,1000x4mm, bägge med korrosionsutfällning. 1 X (1) Spjälkad betong ca 600x120x40mm, korrosionsutfällning. Vid botten: spjälkad betong ca 1200x60x15mm. 2 X (1) eroderad betong i skvalpzon ca 15mm djup, flertal sprickor ca 450x2mm. 2 X (1) Pågjutning i betong ("Ishylsa") dvs ingen stålhylsa. Frilagd armering pågjutning. Påle: vertikala sprickor 1500x4mm + 600x1mm i hörn, eroderad betong i skvalpzon ca 25mm djup. 1 X (1) eroderad betong under ishylsa djup ca 40mm med korrutf., påle i stort rund pga. eroderade hörn. 2 eroderad betong i skvalpzon ca 25mm djup. Gjutsår ca 150x120x25mm, m. korrutf. Pågående spjälkning/spricka ca 2000x3mm, m. korrutf. 2 X (1) nivå -2.2: vittrad betong i hörn ca 20mm djup. Spj betong ca 150x20mm vid botten. Flertal sprickor 250x1mm. 3 X (1) Pågjutning i betong ("Ishylsa") dvs ingen stålhylsa. Frilagd armering pågjutning. Påle utan anmärkning. 3 X (1) Pågjutning i betong ("Ishylsa") dvs ingen stålhylsa. Frilagd armering pågjutning. Påle: pågående spjälkning i betong ca 500x3x3mm i hörn. Antal undersökta pålar (totalt inom sektionen): 18 Antal pålar med bedömnings grad 1: 10 Antal pålar med bedömnings grad 2: 5 Antal pålar med bedömnings grad 3: 3 F:\Ängelholm-MTE\Hamnar\Lysekil\Fiskhamnskajen_Pålprotokoll_

106 LEVA i Lysekil AB Fiskhamnskajen, Lysekil Pålprotokoll Bilaga 4 tillhörande projekt Nr: Sektion: Pålrad Linje Bed. IH Noteringar Påle 8 B 1 X (1) eroderad betong i skvalpzon ca 40mm djup, påle i stort rund pga. eroderade hörn. 8 D 2 Återkommande sprickor i hörn ca 300x1mm. Nivå -2.6: spjälkad betong ca 170x160x25mm med korrutf. eroderad betong i skvalpzon <30mm djup, synlig ballast. Återkommande områden spjälkad betong, se ex: nivå -1.3: spjälkad betong ca 400x40x20mm. Nivå -2.3: spjälkad betong ca 700x40x30mm. 9 A 2 X (2) nött betong ca 730x25x25mm i hörn, synlig ballast. Nivå -2.8: spjälkad betong ca 540x30x30mm. 9 C 2 X (1) eroderad betong i skvalpzon ca 20mm (hörn). Nivå -2.0: spjälkad betong ca 800x40x40mm, korrutf. 9 E 2 eroderad betong i skvalpzon ca 15mm djup, synlig ballast. Spjälkad betong ca 1400x80x20mm, i hörn. 10 B 1 X (1) eroderad betong ca 35mm djup, längs pålens hela framsida med synlig armering och synlig ballast. 10 D 1 eroderad betong i skvalpzon ca 30mm djup med synlig armering, påle i stort rund pga. eroderade hörn. Nivå -2.4: spjälkad betong ca 1500x40x50mm. 11 A 1 X (1) Nivå -1.6 till botten: nött betong samt korrosionsutfällning. Nivå -1.7: spjälkad betong ca 1500x60x20mm, 11 C 1 11 E 1 spjälkad betong ca 700x40x25mm m. korrutf. Nivå -4.7 (botten): vittrad betong ca 650x40x20mm, korrutf. eroderad btg i skvalpzon ca 50mm djup m. korrutf (generellt 25mm djup hörn hela påle). Syn arm. i ansl. TB. eroderad betong i iszon (påles samtliga hörn) ca 80x80x45mm. Återkommande spjälkad betong, exempel: Nivå -1.6: spjälkad betong ca 1000x20x30mm, korrosionsutfällning. 12 B 1 X (1) Nivå -1.3: spj btg ca 800x50x30mm, vid 2st hörn (2 områden), korrutf. Nivå -2.8: spj btg ca 1000x50x35mm. 12 D 1 X Pågjutning ovan vatten. Påle: eroderad betong i skvalpzon ca 30mm djup, fläckvis korrutf. spjälkad betong ca 3000x50x20mm, vid bägge ytterhörn (hela längden) 13 A 2 X (1) Återkommande områden spjälkad betong i hörn, exempel: nivå -1.2: spj btg ca 1000x50x20mm. 13 C 3 X (2) Påle: fåtal mindre områden spjälkad betong. 13 E 2 eroderad betong vid skvalpzon ca 20mm djup, korrutf. Spjälkad betong ca 2000x100x20mm i hörn. 14 B 1 X (2) 2st områden spjälkad betong vid hörn, ca 2000x60x10mm. Spjälkad betong ca 500x20mm med korrutf. 14 D 1 X (2) Synlig armering, pågående spjälkning med korrosionsutfällning pålens hörn ca 2500x100x50mm. Antal undersökta pålar (totalt inom sektionen): 17 Antal pålar med bedömnings grad 1: 10 Antal pålar med bedömnings grad 2: 6 Antal pålar med bedömnings grad 3: 1 F:\Ängelholm-MTE\Hamnar\Lysekil\Fiskhamnskajen_Pålprotokoll_

107 LEVA i Lysekil AB Fiskhamnskajen, Lysekil Pålprotokoll Bilaga 4 tillhörande projekt Nr: Sektion: Pålrad Linje Bed. IH Noteringar Påle 15 A 2 X (1) Återkommande områden pågående spjälkning ca 300x1mm, synlig ballast. nivå -2.0: spj betong ca 300x130x20mm, med korrosionsutfällning. 15 C 2 eroderad betong i skvalpzon ca 20mm djup, återkommade spjälkad betong ca 70x40x10mm i hörn. 15 E 2 X (1) Pågjutning ovan vatten: synlig armering. Påle: eroderad betong i skvalpzon ca 15mm djup. 2st områden spjälkad betong vid hörn, ca 1500x50x15mm. Korrosionsutfällning från lyftanordning. 16 B 1 X (1) Pågående spjälkning ca 4000x70x30mm längs pålens hörn, med korrosionsutfällning. 16 D 2 X (1) Pågjutning ovan vatten: frilagd armering. Påle: återkommande spjälkad betong i hörn, exempel: nivå -0.5: spjälkad betong ca 500x100x15mm. 17 A 3 X (1) Pågjutning ovan vatten: frilagd armering. Påle: nivå -4.2: spjälkad betong ca 130x50x10mm. 17 C 3 X (1) Påle utan anmärkning. 17 E 2 18 B 2 18 D 1 X (1) Pågjutning ovan vatten: frilagd armering. Påle, nivå -1.0: tvärgående spricka ca 300x1mm, kalkutfällning. X (1) Nivå -1.0: spjälkad betong ca 1500x90x20mm, korrutf. eroderad betong i skvalpzon ca 30mm djup, korrutf. Återkommande spj btg ca 1500x40x10mm i hörn. 19 A 19 C 19 E 1 X (2) spjälkad betong ca 4000x100x30mm i hörn, korrutf. Flertal områden spjälkad btg ca 300x100x30mm. 2 X (3) nivå -0.9 till -2.0: spjälkad betong ca 1100x90x20mm. Spjälkad betong ca 200x70x20mm, vid botten. 1 X (1) Pågjutning ovan vatten: frilagd/avrostad armering. Påle: flertal områden med korrosionsutfällning. Påle är ca 90x90mm dvs. avviker från övriga pålar. Antal undersökta pålar (totalt inom sektionen): 13 Antal pålar med bedömnings grad 1: 4 Antal pålar med bedömnings grad 2: 7 Antal pålar med bedömnings grad 3: 2 F:\Ängelholm-MTE\Hamnar\Lysekil\Fiskhamnskajen_Pålprotokoll_

108 LEVA i Lysekil AB Fiskhamnskajen, Lysekil Pålprotokoll Bilaga 4 tillhörande projekt Nr: Sektion: Pålrad Linje Bed. IH Noteringar Påle 20 B 1 X (2) nivå -2.8 till -3.6: pågående spjälkning med korrutf. I pålens hörn, spjälkad betong ca 350x100x50mm. 20 D 1 21 A 2 X (1) 21 C 2 X (3) Timglasformad påle, eroderad betong djup ca 60mm samt synlig armering i skvalpzon. nivå -1.00: pågående spjälkning ca 280x4mm, spjälkad betong ca 170x80x20mm med synlig ballast. spjälkad betong ca 1000x70x20mm, återkommande sprickor/pågående spjälkning ca 70x1mm. 22 B 1 X (1) spjälkad betong ca 3100x150x40mm, korrutf. Återkommade sprickor/pågående spjälkning ca 150x3mm. 22 D 3 eroderad betong i skvalpzon ca 30mm djup. Nivå 0 till -0.7: Pågående spjälkning i hörn, synlig ballast. 23 A 3 X (1) spjälkad betong ca 400x80x15mm, återkommande sprickor ca 300x2mm. 23 C 1 X (3) Gjutsår/pågående spjälkning vid hörn, korrutf. Spricka ca 400x2mm, med korrutf. 24 B 1 X (1) återkommande områden spjälkad betong ca 2000x100x20mm, med korrutf. Spricka ca 400x3mm, korrutf. 24 D 1 Timglasformad, spjälkad betong ca 800x300x50mm, synlig armering (runt om påle). Spricka ca 500x2mm. spjälkad betong i hörn ca 2300x40x40mm. 25 A 2 X (1) spjälkad betong ca 480x80x20mm, i hörn. Spricka ca 400x3mm. 25 C 1 Timglasformad påle, eroderad betong i skvalpzon <100mm, frilagd och avrostad armering i skvalpzon. nivå -2.5: pågående spjälkning ca 300x120x15mm. 26 B 2 X (1) Spjälkad betong vid samtliga hörn påle, som störst ca 3000x50x25mm. 26 D 1 Timglasformad påle, eroderad betong i skvalpzon <40mm, synlig armering baksida påle. 27 A 1 X (1) Eroderad betong ca 2500x130x70mm, korrutf. Nivå -4.1: spjälkad betong ca 400x100x50mm, synlig arm. Antal undersökta pålar (totalt inom sektionen): 15 Antal pålar med bedömnings grad 1: 9 Antal pålar med bedömnings grad 2: 4 Antal pålar med bedömnings grad 3: 2 F:\Ängelholm-MTE\Hamnar\Lysekil\Fiskhamnskajen_Pålprotokoll_

109 LEVA i Lysekil AB Fiskhamnskajen, Lysekil Pålprotokoll Bilaga 4 tillhörande projekt Nr: Sektion: Pålrad Linje Bed. IH Noteringar Påle 27 B 1 X (1) Generell korrosionsutfällning i pålens hörn. Nivå -2.4: pågående spjälkning ca 1000x2x2mm. 28 B 1 X (1) nivå -1.2: spricka ca 260x1mm, korrutf. Spjälkad betong ca 300x30x20mm i ansl. spricka, med synlig arm. 29 A 3 X (1) Minde områden eroderad betong vid påles hörn, i övrigt utan anmärkning. 29 C 2 30 B 1 Eroderad betong ca 30mm djup, pålens baksida. Synlig ballast i skvalpzon. Timglasformad påle, fullständigt frilagd och avrostad armering i skvalpzon, se bildbilaga. 31 A 2 X (2) Nivå -0.7: spj btg ca 700x40x40, synlig ballast framsida påle. Tvärgående spricka ca 200x1mm, H. sida. Antal undersökta pålar (totalt inom sektionen): 6 Antal pålar med bedömnings grad 1: 3 Antal pålar med bedömnings grad 2: 2 Antal pålar med bedömnings grad 3: 1 Antal undersökta pålar (totalt): Antal pålar med bedömnings grad 1: Antal pålar med bedömnings grad 2: Antal pålar med bedömnings grad 3: % 24 35% 9 13% F:\Ängelholm-MTE\Hamnar\Lysekil\Fiskhamnskajen_Pålprotokoll_

110

111

112

113 RAPPORT utfärdad av ackrediterat provningslaboratorium Kontaktperson Datum Beteckning Sida Lars Melin P (2) Tillståndsbedömningar Lars.Melin@cbi.se Ackred.nr Provning ISO/IEC Ramböll Sverige AB att: Michael Säf Box Göteborg Undersökning av betongborrkärnor - kaj, Lysekil (1 bilaga) Provföremål 8 borrkärnor av betong med diameter 94 mm och 8 kärnor med diameter 45 mm enligt uppgift uttagna ur kaj, Lysekil. Kärnorna, vars märkning framgår i resultattabeller i bilaga 1, ankom till CBI CBI ansvarar inte för provtagningen. Provningsmetoder 1. Tryckhållfasthet Från kärnorna med diameter 94 mm utsågades provcylindrar med längden motsvarande diametern. Cylindrarnas tryckytor planslipades. Efter provberedningen och fram till provningstillfället lagrades cylindrarna tre dygn i luft med 20 C temperatur och 65 % RH. Tryckhållfastheten bestämdes enligt SS-EN :2009. Densiteten bestämdes enligt SS-EN : Kloridhalt Kloridhalten bestämdes, på två nivåer (30 och 60 mm) i kärnor med 45 mm diameter, enligt CBI: metod 5, Total kloridhalt i betong. Kloridbestämningen utfördes direkt efter kalibreringen med direktpotentiometrisk metod med jonselektiv elektrod. Kloridhalten redovisas som kloridjonhalt i procent av cementets vikt. Cementhaltsbestämningen utfördes genom titrering med EDTA och fotometrisk mätning av färgomslaget på murexindikator. Beräkningarna grundar sig på att cementet är ett portlandcement med en CaO-halt på 63 vikt-%. 3. Karbonatiseringsdjup Karbonatiseringsdjupet bestämdes enligt SS , förfarande A. CBI Betonginstitutet AB ingår i SP-koncernen Postadress Besöksadress Tfn / Fax / E-post Laboratorier ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll CBI STOCKHOLM Drottn Kristinas väg STOCKHOLM cbi@cbi.se (SWEDAC) enligt svensk lag. Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat.

114 RAPPORT Datum Beteckning Sida P (2) Provningsresultat De erhållna resultaten redovisas i bilaga 1 och avser endast de inlämnade provföremålen. Mätosäkerhet Mätosäkerheten för de olika provningarna framgår av följande tabell. Egenskap Tryckhållfasthet brottlast < 500 kn brottlast > 500 kn Mätosäkerhet för enskilt värde ± 1 MPa ± 3 MPa Densitet ± 9 kg/m 3 Kloridinnehåll kloridhalt 1,0 vikt-% ± 0,1 vikt-% Karbonatiseringsdjup 1,0 mm för d k Den angivna utvidgade mätosäkerheten är produkten av standardmätosäkerheten och täckningsfaktorn k = 2, vilket för en normalfördelning svarar mot en täckningssannolikhet av ungefär 95 %. Standardmätosäkerheten har bestämts i enlighet med EA:s publikation EA-4/16. CBI Betonginstitutet AB Tillståndsbedömningar Utfört av Granskat av Signature_1 Lars Melin Signature_2 Göran Olsson Bilaga 1. Provningsresultat CBI Betonginstitutet AB ingår i SP-koncernen

115 RAPPORT Datum Beteckning Sida P (2) Bilaga 1 Provningsresultat 1. Tryckhållfasthet Omräkning av tryckhållfastheten till cylinder med höjd och diameter = 100 mm har utförts enligt SS , punkt 3.3. Prov från kärna märkt Diameter d (mm) Höjd h (mm) Densitet ρ (kg/m 3 ) Brottlast F (kn) Tryckhållfasthet f c (MPa) KB BS 94,4 92, ,3 KB ,4 94, ,1 KD 9-10 R1 94,3 89, ,7 KD R2 94,3 93, ) ,7 TRB 29 A-B 94,3 91, ,8 R 8 D-E 93,9 93, ,4 1) 8 D 94,0 90, ,0 22 D 94,0 90, ,3 Provcylindern innehöll delar av armeringsstänger, 1st Ø 10 mm och 3 st Ø 12 mm. Vid beräkning av densiteten har hänsyn ej tagits till armeringen. Tryckhållfasthetsprovningen utfördes Kloridhalt Prov från kärna märkt Kloriddjup, nivå (mm) Kloridjoner/cement (vikt-%) Cementhalt (vikt-%) KB 3-4 BS KB KD 4-5 R1 KD R1 30 3,19 13,6 60 2,95 22,7 30 3,36 16,9 60 3,16 25,2 30 1,22 20,0 60 0,61 24,2 30 1,10 24,8 60 0,29 26,3 forts. CBI Betonginstitutet AB ingår i SP-koncernen

116 RAPPORT Datum Beteckning Sida P (2) Bilaga 1 forts. Prov från kärna märkt Kloriddjup, nivå (mm) Kloridjoner/cement (vikt-%) Cementhalt (vikt-%) TB 9-10 B-B TVB CC 13 E Påle 29 C 30 0,47 21,7 60 0,14 23,9 30 1,74 20,6 60 1,18 23,5 30 5,41 21,4 60 4,05 18,8 30 7,16 14,3 60 5,38 8,7 Provningen utfördes av John Ikink. 3. Karbonatiseringsdjup Prov märkt Karbonatiseringsdjup d k (mm) Armering dim / täckskikt (mm) KB 3-4 BS < 1 - KB < 1 - KD 4-5 R1 < 1 Ø 12 / 164, Ø 12 / 179 KD R1 1 Ø 12 / 70, Ø 12 /153, Ø 12 / 167 TB 9-10 BB 4 - TVB CC 3 Ø 16 / E Påle < 1-29 C < 1 - Anm. Kärnorna hade diameter 45 mm. I standarden anges att diametern ska vara minst 50 mm. Karbonatiseringsmätningen utfördes CBI Betonginstitutet AB ingår i SP-koncernen

117 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen (41) 219 Avgift för kunskapsprov enligt alkohollagen samt ansökningsavgifter för serveringstillstånd Dnr: LKS Socialnämnden har i beslut beslutat enligt förslag i en tjänsteskrivelse att begära av kommunfullmäktige att fatta beslut om avgifter för kunskapsprov enligt alkohollagen samt ansökningsavgifter. I ett förtydligande i skrivelse upprättad i kommunstyrelseförvaltningen påpekas att kommunfullmäktige sedan tidigare beslutat om avgifter för kunskapsprov och olika tillståndsavgifter men att det nu tillkommit en ny form av tillstånd. Enligt alkohollagen (2010:1622) 8 kap 10 ges kommunerna rätt att ta ut avgifter för prövning av ansökningar för serveringstillstånd. Beslutsunderlag Kommunstyrelseförvaltningens tjänsteskrivelse , med bilagor. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att besluta om prövningsavgift med 4 ooo kronor för ansökan om tillstånd för servering av starköl, vin och annan jäst alkoholdryck i foajéer till teater eller annan konsertlokal under paus i föreställning. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att avgiften gäller från och med Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att bemyndiga socialnämnden att årligen besluta om att justera taxan med index enligt konsumentprisindex. Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Justerare: Utdragsbestyrkande:

118 Tjänsteskrivelse Sid 1/1 Datum Dnr LKS Ekonomienheten Magnus Andersson, Ny avgift för serveringstillstånd enligt alkohollagen samt ansökningsavgifter för serveringstillstånd Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att besluta om prövningsavgift med 4 ooo kronor för ansökan om tillstånd för servering av starköl, vin och annan jäst alkoholdryck i foajéer till teater eller annan konsertlokal under paus i föreställning. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att avgiften gäller från och med Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att bemyndiga socialnämnden att årligen besluta om att justera taxan med index enligt konsumentprisindex. Ärendet Socialnämnden har i beslut beslutat enligt förslag i en tjänsteskrivelse att begära av kommunfullmäktige att fatta beslut om avgifter för kunskapsprov enligt alkohollagen samt ansökningsavgifter. I ett förtydligande i skrivelse upprättad i kommunstyrelseförvaltningen påpekas att kommunfullmäktige sedan tidigare beslutat om avgifter för kunskapsprov och olika tillståndsavgifter men att det nu tillkommit en ny form av tillstånd. Enligt alkohollagen (2010:1622) 8 kap 10 ges kommunerna rätt att ta ut avgifter för prövning av ansökningar för serveringstillstånd. Förvaltningens synpunkter Eftersom det är kommunfullmäktige som enligt kommunallagen kan besluta om avgifter måste nya avgifter behandlas där. Kommunfullmäktige kan sedan bemyndiga en nämnd att göra smärre justeringar av taxor, till exempel för indexjustering. Förvaltningen har i övrigt ingen annan synpunkt än socialnämnden att även denna form för tillståndsgivning ska avgiftsbeläggas. Leif Schöndell Kommunchef Magnus Andersson Ekonomichef Bilagor Förtydligande ny avgift för serveringstillstånd Sammanträdesprotokoll Socialnämnden Avgift för kunskapsprov enligt Alkohollagen samt ansökningsavgifter Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

119 +** LYSEKILS KOMMUN Tjänsteskrivelse Datum Dnr son sid 1/2 Kom m u nstyre lseförva ltn i n gen Anne-Marie Mattsson, anne-marie. mattsson@lysekil. se Förtydligande - ny avgift för serveringstillstånd Ar LY$H Kl L-iì; i{;il ivt iv LJ N RËGI$TN,\T Uiì[.i\ aks 2ttû -üe- 2 2 b Õnr b0t I itp ltott flå: 0i MAÑ Sammanfattning Socialnämnden har den r september zcl6,9 zz4, beslutat godkänna förvaltningens förslag avseende avgifter för kunskapsprov enligt alkohollagen samt ansökningsavgifter för serveringstillstånd. Av utredningen framgår att en ny form av tillstånd tillkommit, i öwigt är avgifterna som enligt tidigare beslut. Utredningen förtydligas med att kommunfullmäktige endast ska fatta beslut om nämndens förslag till avgift avseende Ansökan om tillstånd für servering av starköl, vin och annanjäst alkoholdrycki foaféertill teater eller konsertlokal under paus i ftireställning, med en prörmingsavgift om 4ooo kronor. Förslag till beslut Kommunfullmäktige föreslås besluta om prövningsavgift med 4 ooo kronor för ansökan om tillstånd för servering av starköl, vin och annan jäst alkoholdryck i foajéer till teater eller annan konsertlokal under paus i föreställning. Avgiften gäller från och med zort-o1-o1. Arendet Enligt alkohollagen (zoro:16zz) 8 kap ro $ ges kommunerna rätt att ta ut avgifter för prör,ning av ansökningar som serveringstillstånd. Kommunen tar ut avgift för prövningen enligt grunder som beslutas av kommunfullmäktige. Socialnämnden har den r september 2cl6,5 zz4,beslutat godkänna förvaltningens förslag avseende avgifter för kunskapsprov enligt alkohollagen samt ansökningsavgifter för serveringstillstånd. Av utredningen framgår att en ny form av tillstånd tillkommit, i öwigt är avgifterna som enligt tidigare beslut. Utredningen förtydligas med att kommunfullmäktige endast ska fatta beslut om nämndens förslag till avgift avseende Ansökan om tillstånd ftir servering av starköi, vin och annan jäst alkoholdryck i foajéer till teater eller konsertlokal under paus i füreställning, med en prörmingsavgift om 4ooo me"ã"dffi Anne-Marie Mattsson Handläggare Lysekils kommun,4s3 8o Lysekil I Tel: o5z3-61 3o oo I Fax: rz I registrator@lysekil.se I

120 *** LYSEKILS KOMMUT{ TJÄNSTESKRTVELSE 2(2) Datum Vår beteckning SON nr 706 Bilaga/bilagor Socialnämndens protokoll från , S 224 Socialförvaltningens tjänsteskrivelse daterad Beslutet skickas till Kommunfullmäktige

121 LYSEKILS KOMMUN Socialnämnden Sam manträdes protokol I 't1t29 S zz4 AVGIF'T FöR KT.]NSKAPSPROV ENLIGT ALKOHOLI.AGEN SAMT AIVSöKNINGSAVGIF.TER FöR SERVERINGSTILLSTÅND Dnr SON zo Enligt alkohollagen (zoro:16zz) 8 kap ro $ ges kommunerna rätt att ta ut avgifter för prövning av ansökningar om serveringstillstånd. Kommunen tar ut avgift för prövningen enligt grunder som beslutas av kommunfullmäktige. Kommunernas arbete med serveringstillstånd är myndighetsutövning med ett direkt lagstöd för avgiftsuttag. Avgifterna ska täcka kommunens kostnader för prövningen. Beslutsunderlag Förvaltningens utredning daterad den r7 augusti zot6. Socialnämndens beslut Socialnämnden godkänner f<irvaltningens förslag avseende avgifter för kunskapsprov enligt alkohollagen samt ansökningsavgift er för serveringstillstånd. Socialnämnden överlämnar ärendet till kommunfullmäktige för beslut. Beslut inkl. handlingar i ärendet skickas till Kommunfullmäktige Beslutet skickas till Alkoholhandläggare SOK Justerare Utdragsbestyrkande

122

123 *** TYSEKILS KOMMUN Socialnämnden )t Tjänsteskrivelse Ar LYSEKILS KCMMUN RËGiSJTRÁ,]'UiIËI,J Jou 201$ -09- I 5 /6 D rr /s6 íit.?rj L L(J'T 1t4 Datum: zot6-o8-t7 Förvaltning : Socialförvaltning Handläggare: Klaus Schmidt Telefon: o5z E-post: klaus.schmidt@lysekil.se Avgift för kunskapsprov enl gt Alkohollagen samt ansökn ngsavgifter Dnr: SON zor6-t86-7o6 Sammanfattning Enligt Alkohollagen (zoto:.t6zz) I kap ro $ ges kommunerna rätt att ta ut avgifter för prövning av ansökningar om serveringstillstånd. Kommunen ta ut avgift for prövningen enligt grunder som beslutas av kommunfullmäktige. Kommunernas arbete med serveringstillstånd är myndighetsutövning med ett direkt lagstöd för avgiftsuttag. Avgifterna skall täcka kommunens kostnader för prövningen. Förslag till beslut Alkohoihandläggaren föreslår Socialnämnden att godkänner förslaget samt överlämnar ärendet till Kommunfullmäktige för beslut. Förvaltningens sjrnpunkter Kommunens olika taxor och avgifter skall fastställas av kommunfullmäktige. Inom Socialnämndens verksamhetsområde finns tax<lr och avgifter bl.a. för handläggning av serveringstillstånd s amt tillsynsavgift er. Kommunerna har en viss handlingsfrihet när det gäller beräkningen av självkostnaderna. Självkostnadsprincipen innebär dock inte att avgifterna aldrig får överstiga kostnaderna. Avgiftsuttaget grundar sig ofta på kalþlerade kostnader, med flera osäkra komponenter, där det inte är möjligt att alltid uppnå en fullständig överensstämmelse mellan kostnader och avgifter. Ett överuttag av avgifter godtas så länge avgifterna inte kan sägas väsentligen överstiga den beräknade självkostnaden, Lysekils kommun, 45S 8o Lysekil I Tel: o5z3-6t 3o oo I Fax: o5zg-6r g7 tz I registrator@lysekil.se I wwwlysekil.se

124 2t4 I Alkohollagen stadgas att sökanden, enligt I kap n$ 2st, genom att avlägga ett prov ska visa att han eller hon har de kunskaper om alkohollagen och anslutande föreskrifter som krävs för att på ett lagenligt sätt utöva serveringsverksamheten. Kravet gäller både stadigvarande och tillfåìliga serveringstillstånd. I paragrafens tredje stycke stadgas att regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, {är meddela föreskrifter om provet och om undantag i vissa fall från sþldigheten att avlägga prov. Prov som avser ansökan om tillstånd für stadigvarande servering till allmänheten och för stadigvarande cateringverksamhet för slutet sällskap bestå av 6o frågor. Prov som avser ansökan om tillstånd fär tillfüllig servering till allmänheten och för servering till slutna sällskap bestå av 44 frågor. Prov som avser ansökan om tillstånd för tillfiilligt servering till slutna sällskap bestå av zb frågor. Kunskapsprov för pausservering och för tillstånd för provsmakning av alkoholdrycker bestå av ab frågor. För godkänt resultat krävs att sökanden uppnår minst 75 procent rätta svar inom varje område som ingår i provet. Tiden för skriftligt prov är högst 9o minuter och ftir muntligt prov högst tzo minuter. Provet ska avläggas och utföras under övervakning. Alkoholhandläggaren behöver därftir få möjlighet att ta ut en avgift för att täcka kostnaderna für denna arbetsuppgift. Avgiften 11oo: - Permanent serveringstillstånd tíll allmänheten eller till slutet såillskap. Detta kräver omfattande remissförfarande där bedömning görs av serveringsstället, den sökandes lämplighet och eventuell alkoholpolitiska olägenheter. Prövningsavgift 84oo: - Anmälan om betydande förändring av ägarförhållanden och övertagande av serveringsrörelse Detta kräver omfattande remissförfarande där bedömning görs av den sökandes lämplighet. Prövningsavgift 38oo: - Ansökan om stadigvarande tillstånd till cateringverksamhet. Rätt att bevilja stadigvarande tillstånd für cateringyerksamhet som det senaste halvåret beviljats alkoholtillstånd i en annan kommun där de fortfarande är verksamma. Detta kräver omfattande remissförfarande där bedömning görs av den sökandes lämplighet Prövningsavgift B4oo; - Utvidgat tillstånd Avser tillstånd för utvidgning från starköl och vin till att även omfatta starksprit, eller ansökan om utökning av serveringsyta som t.ex. förändring av lokalen eller uteservering och även n illkommande uteservering. Prövningsavgifter 3roo: -

125 314 Ansökan om provsmakning avspritdrycker, vin, starköl eller andra jästa drycker från partihandlare som enskilt eller gemensam ansöker om tillfälligt tillstånd för provsmakning av dessa drycker. Prövningsavgifter 16oo: - U t iikc.de s erv eríng s tider Då avgiften avser utökad serveringstid för enstaka dagar, som t.ex. för en festival eller liknande, Prövningsavgift 16oo: - Vid ansökan som avser permarent utökad serveringstid Prövningsavgift 3too: - Ansökan från den som tillverkar alkoholdrycker från råvaror som produceras på den egna gården och saknar stadigvarande alkoholtillstånd rätt att erbjuda provsmakning på tillverkningsstället. Prövningsavgift 38oo: - Ansökan för flera tillståndshavare att utnyttja ett gemensamt Serveringsutrymme Prövningsavgift rooo: - per deltagande sökande Ansökan om tillstånd för servering av starköi, vin och annanjäst alkoholdryck i foajéer till teater eller konsertlokal under paus i föreståillning. Prövningsavgift 4ooo: - TíUfiíllíg a tíiis tãnd tíll a.ilm inheten Gäller för festivaler och liknande enstaka evenemang För sökande utan permanent tillstånd kräver detta än omfattande remissförfarande där bedömning görs av serveringsstället, den sökandes lämplighet och eventuell alkoholpolitiska olägenheter. Prövningsavgift 53oo: - För sökanden med permanent tillstånd som inte kräver att man pröva den sökandes lämplighet. Prövningsavgift 3roo: - TíUftillígt tíilst&nd. till slutet söilskap Tillfälliga til}stånd kan meddelas till företag eller föreningar ex. personalfester och dylikt. Slutet sällskap får inte vara en tillställning som förening ordnat för allmänheten eller där allmänheten har tillträde exempelvis genom att på plats lösa medlemskort. Prövningsavgift tooo: -, varav Soo: - är tillsynsavgift.

126 4t4 Indexberäloling Utgångsvärdet för beräkning av ansökningsavgift samt tillsynsavgifter är prisbasbeloppet som räknas om varje år..år zo16 var prisbasbeloppet 44 3oo kronor. Prisbasbeloppet (tidigare basbeloppet) räknas fram på grundval av ändringarna i det allmänna prisläget. Beräkningarna görs med utgångspunkt i förändringen av konsumentprisindex och fastställs för helt kalenderår. Prisbasbeloppet awundas till närmaste hundratal kronor. tu Socialfijrvaltningen Socialchef á74*-9â--* Alkoholhandläggare

127 LYSEKILS KOMMUN Socialnämnden S zz4 Sammanträdesp AVGI FT Tö N KUNS KAPSPROV ENLIGT ALKO HOLLAGEN SAlvtT A}TSöKNINGSAVGIFTER FöR SERVERTNGSTILLSTÄND Dnr SON zot6-t96 Enligt alkohollagen (zoro:16zz) 8 kap ro $ ges kommunerna rätt att ta ut avgifter för pröwing av ansökningar om serveringstillstånd. Kommunen tar ut avgift för prör,tringen enligt grunder som beslutas av kommunfullmäktige. Kommunernas arbete med serveringstillstånd är myndighetsutörming med ett direkt lagstöd för avgiftsuttag. Avgifterna ska täcka kommunens kostnader för prörmingen. Beslutsunderlag Förvaitningens utredning daterad den r7 augusti zot6. Socialnämndens beslut Socialnämnden godkänner fö rvaltningens förslag avseende avgift e r för kunskapsprov enlis alkohollagen samt ansökningsavgifter för serveringstillstånd. Socialnämnden överlämnar ärendet till kommunfullmältige för beslut. Beslut inkl. handlingar i ärendet skickas till Kommunfullmäktiee Beslutet skickas till Alkoholhandläggare SOK twrnl L$i I'(ti il'4 f"ri LJ r,j A ËË, I $i' i-ì,4,1 '1 1 : 1 1 /2e L/,ß 2S l g At /ó Dnr 6 ót ùi i. v0l ì r "iij Justerare: t'v^-: "'2.,Fø:,''.4 a2 - ' /"-!.r ; t".{' s',_x -// *\ Utdragsbestyrkande: ú"^-

128 *** LVSEKILS KOMMUN Socialnämnden Tjänsteskrivelse Ar LYSHKIL$ riçmlv4trn Fì ËG I Ëî R/',1" U ii i: l. -Sçu 2tr6 -üg- t 5 tt) Dnr /f6 llii a i. 7.c6 L( J-T 1t4 Datum: zot6-o9-t7 Förvaltning : Socialförvaltning Handläggare: Klaus Schmidt Telefon: o5z E-post: klaus.schmidt@lysekil.se Avgift för kunskapsprov enligt Alkohollagen samt ansökn ngsavgifter Dnr: SON zot6-r36-7o6 Sammanfattning Enligt Alkohollagen (zoto:t6zz) B kap ro $ ges kommunerna rätt att ta ut avgifter för prövning av ansökningar om serveringstillstånd. Kommunen ta ut avgift för prövningen enligt grunder som beslutas av kommunfullmäktige. Kommunernas arbete med serveringstillstånd ãr myndighetsutövning med ett direkt lagstöd för avgiftsuttag. Avgifterna skall täcka kommunens kostnader för prövningen. Förslag till beslut Alkoholhandläggaren föreslår Socialnämnden att godkänner förslaget samt överlämnar ärendet till Kommunfullmäktige för beslut. Förvaltningens synpunkter Kommunens olika taxor och avgifter skall fastställas av kommunfullmäktige. Inom Socialnämndens verksamhetsområde finns taxor och avgifter bl.a. för handläggning av serveringstillstånd samt tillsynsavgift er. Kommunerna har en viss handlingsfrihet när det gäller beräkningen av självkostnaderna. Självkostnadsprincipen innebär dock inte att avgifterna aldrig fär överstiga kostnaderna. Avgiftsuttaget grundar sig ofta på kalþlerade kostnader, med flera osäkra komponenter, där det inte är möjligt att alltid uppnå en fullständig överensstämmelse mellan kostnader och avgifter. Ett överuttag av avgifter godtas så länge avgifterna inte kan sägas väsentligen överstiga den beräknade sj älvkostnaden. Lysekils kommun, 453 Bo Lysekil I Tel: o5z3-61 3o oo I Fax: oszz-6t g7 rz I registrator@lysekil.se I rvww.lysekil.se

129 2t4 I Alkohollagen stadgas att sökanden, enligt B kap rz$ 2st, genom att avlägga ett prov ska visa att han eller hon har de kunskaper om alkohollagen och anslutande föreskrifter som krävs för att på ett lagenligt sätt utöva serveringsverksamheten. Kravet gäller både stadigvarande och tillfìilliga serveringstillstånd. I paragrafens tredje stycke stadgas att regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, ñr meddela föreskrifter om provet och om undantag i vissa fall från sþldigheten att avlägga prov. Prov som avser ansökan om tillstånd för stadigvarande servering till allmänheten och f<ir stadigvarande cateringverksamhet för slutet sällskap bestå av 6o frågor. Prov som avser ansökan om tillstånd för tiilfällig servering till allmänheten och för servering till slutna sällskap bestå av 44frâgor. Prov som avser ansökan om tillstånd för tillfülligt servering till slutna sällskap bestå av zb frågor Kunskapsprov för pausservering och för tillstånd för provsmakning av alkoholdrycker bestå av zb frågor. För godkänt resultat krävs att sökanden uppnår minst 75 procent rätta svar inom vaq'e område som ingår i provct. Tiden för skriftligt prov är högst 90 minuter och tör muntligt prov högst teo minuter. Provet ska avläggas och utföras under övervakning. Alkoholhandläggaren behöver därför få möjlighet att ta ut en avgift för att täcka kostnaderna för denna arbetsuppgift. Avgiften 11oo: - Permanent serveringstillstånd till allmänheten eller till slutet såillskap. Detta kräver omfattande remissförfarande där bedömning görs av serveringsstället, den sökandes lämplighet och eventuell alkoholpolitiska olägenheter. Prövningsavgift 84oo: - Anmälan om betydande ftiråindring av ägarförhållanden och övertagande av serveringsrörelse Detta kräver omfattande remissförfarande där L etlörnnilg görs av den sökandes lämplighet. Prövningsavgift 38oo: - Ansökan om stadigvarande tillstånd till cateringverksamhet. Rätt att bevi[ia stadigvarande tillstånd för cateringverksamhet som det senaste halvåretbeviljats alkoholtillstånd i en annan kommun där de fortfarande är verksamma. Detta kräver omfattande remissförfarande där bedömning görs av den sökandes lämplighet Prövningsavgift B4oo: - Utvidgat tillstånd Avser tillstånd för utvidgning från starköl och vin till att även omfatta starksprit, eller ansökan om utökning av serveringsyta som t.ex. förändring av lokalen eller uteservering och även n illkommande uteservering. Prövningsavgifter 3roo: -

130 3t4 Ansökan orn provsmakning av spritdrycker, vin, starköl eller andra jästa drycker från partihandlare som enskilt eller gemensam ansöker orn tillf?illigt tillstånd för provsmakning av dessa drycker. Prövningsavgift er 16oo : - Ut öka,de s etw erín g s tider Då avgiften avser utökad serveringstid för enstaka dagar, som t.ex. för en festival eller liknande, Prör'ningsavgift 16oo: - Vid ansökan som avser permanent utökad serveringstid Prövningsavgift 3roo: - Ansökan från den som tillverkar alkoholdrycker från råvaror som produceras på den egna gården och saknar stadigvarande alkoholtillstånd rätt att erbjuda provsrnakning på tillverkningsstället. Prör.ningsavgift 38oo: - Ansökan för flera tillståndshavare att utnyttja ett gemensamt Serveringsutrjrrnrne Prövningsavgift rooo: - per deltagande sökande Ansökan om tillstånd för servering av starköi, vin och annan jäst alkoholdryck i foajéer till teater eller konsertlokal under paus i förestrillning. Prövningsavgift 4ooo: - T:ílffiiUig a tíilst&nd tíll o,lbnänheten Gäller för festivaler och liknande enstaka evenemang För sökande utan permanent tillstånd kräver detta än omfattande remissförfarande där bedömning görs av serveringsstället, den sökandes lämplighet och eventuell alkoholpolitiska olägenheter. Prövningsavgift 53oo: - För sökanden med permanent tillstånd som inte kräver att man pröva den sökandes lämplighet. Prövningsavgift 3roo: - :ríllfiiüigt tillst&nd. tíll slutet säilskap Tillf?illiga tillstånd kan meddelas till företag eller föreningar ex. personalfester och dylikt. Slutet sällskap får inte vara en tillställning som förening ordnat för allmänheten eller där allmänheten har tillträde exempelvis genom att på plats lösa medlemskort. Prövningsavgift rooo: -, varav Soo: - är tillsynsavgift.

131 4t4 Indexberäkning Utgångsvärdet för beräkning av ansökningsavgift samt tillsynsavgifter är prisbasbeloppet som räknas om varje år.,4 zo16 var prisbasbeloppet 44 Soo kronor. Prisbasbeloppet (tidigare basbeloppet) räknas fram på grundval av ändringarna i det allmänna prisläget. Beräkningarna görs med utgångspunkt i förändringen av konsumentprisindex och fastställs för helt kalenderår. Prisbasbeloppet avmndas till närmaste hundratal kronor. átu Socialforvaltningen Æ ;2**-(tÇ -* Socialchef Alkoholhandläggare

132 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen (41) 220 Införande av avgift för fritidsresor vid insatsen korttidsvistelse och korttidstillsyn enlig LSS Dnr: LKS Socialnämnden har beslutat att begära att kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att införa en avgift för fritidsresor vid insatsen korttidsvistelse och korttidstillsyn enligt LSS. I underlaget för beslutet ligger förvaltningens utredning som redogör för kommunens rätt att ta ut avgifter för detta, frågan om likställighet för kommuninvånarna samt hur andra kommuner har gjort. Föreslagen avgiften likställs med den avgift som tas ut av personer med insatsen bostad med särskild service för vuxna enligt LSS, en krona per kilometer alternativt 20 kronor per resa inom Lysekils kommun. Beslutsunderlag Kommunstyrelseförvaltningens tjänsteskrivelse , med bilagor. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att besluta om att införa avgift för fritidsresor vid insatsen korttidsvistelse och korttidstillsyn enligt LSS. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att avgiften ska likställas med den avgift som tas ut av personer med insatsen bostad med särskild service för vuxna enligt LSS, en krona per kilometer alternativt 20 kronor per resa inom Lysekils kommun. Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Justerare: Utdragsbestyrkande:

133 Tjänsteskrivelse Sid 1/1 Datum Dnr LKS Ekonomienheten Magnus Andersson, Införande av avgift för fritidsresor vid insatsen korttidsvistelse och korttidstillsyn enlig LSS Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att besluta om att införa avgift för fritidsresor vid insatsen korttidsvistelse och korttidstillsyn enligt LSS. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att avgiften ska likställas med den avgift som tas ut av personer med insatsen bostad med särskild service för vuxna enligt LSS, en krona per kilometer alternativt 20 kronor per resa inom Lysekils kommun. Ärendet Socialnämnden har beslutat att begära att kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att införa en avgift för fritidsresor vid insatsen korttidsvistelse och korttidstillsyn enligt LSS. I underlaget för beslutet ligger förvaltningens utredning som redogör för kommunens rätt att ta ut avgifter för detta, frågan om likställighet för kommuninvånarna samt hur andra kommuner har gjort. Föreslagen avgiften likställs med den avgift som tas ut av personer med insatsen bostad med särskild service för vuxna enligt LSS, en krona per kilometer alternativt 20 kronor per resa inom Lysekils kommun. Förvaltningens synpunkter Förvaltningen delar socialnämndens ställningstagande att en avgift bör tas ut utifrån likställighetsprincipen. Nämnden påtalar också rätten enligt lag att ta ut avgift och föreslår att avgiften tas ut på samma sätt som för andra personer med liknande insatser. Förvaltningen bedömer att den föreslagna avgiften inte överstiger kommunens självkostnad. Leif Schöndell Kommunchef Magnus Andersson Ekonomichef Bilagor Sammanträdesprotokoll Socialnämnden , med bilaga. Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

134 LYSEKILS KOMMUN Socialnämnden S esg Sammanträdesproto AVGIFT FOR FRITTDSRESOR VID INSATSEN KORTTIDSVISTELSE OCH KORTTIDSTTLLSYN ENLIGT LSS Dnr SON zo Utifrån LSS-lagstiftningen får kommunen ta ut skäliga avgifter för bostad, fritidsverksamhet och kulturella aktiviteter. I dagsläget tar Lysekils kommun inte ut någon avgift för fritidsresor vid insatsen korttidsvistelse och korttidstillsyn enligt LSS. Utgångspunkten är likvärdighetsprincipen som enligt z kap 2 $ KL (kommunallagen) reglerar att man som kommun ska behandla alla kommuninvånare på samma sätt. Idag finns det inga andra kommuninvånare i Lysekils som får avgiftsfria fritidsresor. Socialförvaltningen föreslår att avgiften för fritidsresor för personer med beslut om korttidstillsyn och korbtidsvistelse enligt $ 9 punkt 6 och 7 LSS likställs med den avgift som tas ut av personer med insatsen bostad med särskild service för vuxna enligt LSS och där avgiften för närvarande är r krona per km alt. zo kronor per resa inom Lysekils kommun. Beslutsunderlag Förvaltningens tjänsteskrivelse daterad den r septembet 2c16. Socialnämndens beslut Kommunfullmäktige föreslås besluta att införa avgift för fritidsresor vid insatsen korttidsvistelse och korttidstillsyn enligt tss. Beslut inklusive handlingar i ärendet skickas till Kommunfullmäktige Beslutet skickas till Avdelningschef LS S/socialpsykiatri (åtysekils KüMtu4Un{ REcISTRATURETþo W Ar /6 Dnr 6ls +06 lrl'"r i ul,u k"yìn LK.f - k., Justerare: J- 1) l I r -r' tl/i 1 11 å_- DVT\L &--,7+-- Utdragsbestyrkande

135

136 *** tysektts KOMMUIr Tjänsteskrivelse Socialförvaltn ingen LSS/Socialpsykiatri Camilla Karlsson, camilla. se Datum Dnr SON:201 Avgift för fritidsresor vid insatsen korttidsvistelse oc korttidstillsyn enligt LSS 3I]\ EI(ILS KCMMUN REGISTRATUREN -S o rt 20t þ{ Dnr i6 /Qs ÐC. ixanr; 7s?lr^^ Sammanfattning Utifrån LSS lagstiftningen får kommunen ta ut skäliga avgifter vid bostad, fritidsverksamhet och kulturella aktiviteter. I dagsläget tar Lysekils kommun inte ut någon avgift för fritidsresor vid insatsen korftidsvistelse och korttidstillslrr enligt LSS. Utgångspunkten är likvärdighetsprincipen som enligt z kap. 2g KL reglerar att man som kommun ska behandla alla kommuninvånare på samma sätt. I dag finns det inga andra kommuninvånare i Lysekil som får avgiftsfria fritidsresor. Förslag till beslut Socialnämnden begär att kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att införa avgift för fritidsresor vid insatsen KorLtidsvistelse och korftidstillsyn enligt LSS. " Arendet Införande av avgift för fritidsresor vid insatsen korftidsvistelse och korftidstillsyn enligt 9$ p. 6 och 7 LSS. Förvaltningens utredning Insatser enlig LSS är i princip avgiftsfria men enligt rb, 19 och zo $ $ regleras undantag som ger kommunen möjlighet att ta ut vissa avgifter. Enligt 19 $ får skäliga avgifter tas ut for bostad, fritidsverksamhet och kulturella aktiviteter av dem som har garantipension, sjukersättning eller aktivitetsersättning enlig socialförsäkringsbalken eller annan inkomst av motsvarande storlek. Enligt 20 $ är vårdnadshavare sþldiga att bidra till kommunens kostnad för omvårdnad i annat hem än det egna (ex. familjehem eller korltidshem). Avgifterna får dock inte överstiga kommunens självkostnader. Kommunen ska se till att den enskilde får behålla tillräckliga medel för sina personliga behov. Lysekils kommun tar i dagsläget inte ut avgift för fritidsresor vid insatserna korftidstillsyn och korttidsvistelse utan dessa är i dag avgiftsfria. Förvaltningens utredning grundar sig utifrån likvärdighetsprincipen som säger enligt z kap z$ KL "Kommuner och landsting skall behandla sina Lysekils kommun, 453 8o Lysekil I Tel: o5z3-61 3o oo I Fax: o5z rz I registrator@þekil.se I wr,wv.1ysekil.se

137 *** tysekils KOMi,lUit Tjänsteskrivelse invånare lika, om det inte finns sakliga skäl för något annat". Detta ligger till grund för att ta ut avgift för fritidsresor. I Lysekil finns det inga andra barn, ungdomar eller vuxna som får resor till olika fritidsaktiviteter och som 'oekostas av kommunen, utan dessa bekosias av vår<ina<ishavare aiternativi personen själv då egen inkomst finns. Enligt den omvärldsbevakning som har gjorts visar det att fler kommuner omkring i landet tar ut avgift vid denna insats. (t. ex Uddevalla, Trollhättan, Vänersborg, Lilla Edet, Stockholmstad). Socialförvaltningen föreslår, att avgiften för fritidsresor för personer med beslut om korltidstillsyn och korttidsvistelse enligt q$ p. 6 ocht LSS likställs med den avgift som tas ut av personer med insatsen bostad med särskild service för vuxna enligt LSS och där avgiften för närvarande är r kr per km alt zo kr per resa inom Lysekils Kommun...,; 1', z*a.{i / - G*-n#" -,.. EvaAndersson Förvaltningschef Camilla Karlsson Handläggare Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Lysekils kommun,453 Bo Lysekil I Tel: o5z3-61 3o oo I Fax: 052g I registrator@lysekil.se I wr,"r,v.lysekil.se

138 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen (41) 221 Socialförvaltningens rapport över icke verkställda beslut enligt SoL och LSS - tredje kvartalet 2016 Dnr: LKS Socialnämnden har lämnat förvaltningens rapport av icke verkställda beslut enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) till kommunfullmäktige för kännedom. Kommunen ska enligt SoL och LSS anmäla ej verkställda beslut till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Anmälan ska göras då verkställighet inte påbörjats inom tre månader från beslut. Rapport ska även lämnas till kommunfullmäktige samt till kommunens revisorer för kännedom. Beslutsunderlag Kommunstyrelseförvaltningens tjänsteskrivelse , med bilagor. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att ta del av rapporten. Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Justerare: Utdragsbestyrkande:

139 Tjänsteskrivelse Datum Dnr LKS Kommunstyrelseförvaltningen Mari-Louise Dunert, Socialförvaltningens rapport över icke verkställda beslut enligt SoL och LSS - tredje kvartalet 2016 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att ta del av rapporten. Ärende Socialnämnden har lämnat förvaltningens rapport av icke verkställda beslut enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) till kommunfullmäktige för kännedom. Kommunen ska enligt SoL och LSS anmäla ej verkställda beslut till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Anmälan ska göras då verkställighet inte påbörjats inom tre månader från beslut. Rapport ska även lämnas till kommunfullmäktige samt till kommunens revisorer för kännedom. Leif Schöndell Kommunchef Mari-Louise Dunert Nämndsekreterare Bilagor Protokoll från socialnämnden , 273 med bilagor. Beslutet skickas till Socialnämnden Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

140

141

142

143

144

145

146

147

148

149

150

151

152 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen (41) 223 Svar på motion om att planprogram för Brastad centrum återupptas och prioriteras Dnr: LKS Ett förslag till planprogram för Brastads centrum var utskickat på programsamråd under I mars 2014 godkände kommunstyrelsens ledningsutskott (KSLU) programsamrådsredogörelsen. Planarbetet har därefter avstannat eftersom andra planarbeten har fått högre prioritet. Motionen föreslår att planarbetet för Brastad centrum prioriteras. Samhällsbyggnadsförvaltningen lyfter dock att även fastighetsägarnas och verksamhetsutövarnas engagemang krävs för att få till verkliga förändringar av centrummiljöerna. Därför föreslås att kommunen kallar till ett möte mellan fastighetsägarna, verksamhetsutövarna och kommunen för att undersöka hur stort intresset för att bidra till en utveckling av Brastad centrum är. Först därefter föreslås KSLU att ta ställning till hur det fortsatta planarbetet ska prioriteras. Beslutsunderlag Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse , med bilagor. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att anse motionen besvarad med hänvisning till förvaltningens tjänsteskrivelse. Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Justerare: Utdragsbestyrkande:

153 Tjänsteskrivelse Datum Dnr LKS Samhällsbyggnadsförvaltningen/Planenheten Josefin Kaldo, Svar på motion om att planprogram för Brastad centrum återupptas och prioriteras Sammanfattning Ett förslag till planprogram för Brastads centrum var utskickat på programsamråd under I mars 2014 godkände kommunstyrelsens ledningsutskott (KSLU) programsamrådsredogörelsen. Planarbetet har därefter avstannat eftersom andra planarbeten har fått högre prioritet. Motionen föreslår att planarbetet för Brastad centrum prioriteras. Samhällsbyggnadsförvaltningen lyfter dock att även fastighetsägarnas och verksamhetsutövarnas engagemang krävs för att få till verkliga förändringar av centrummiljöerna. Därför föreslås att kommunen kallar till ett möte mellan fastighetsägarna, verksamhetsutövarna och kommunen för att undersöka hur stort intresset för att bidra till en utveckling av Brastad centrum är. Först därefter föreslås KSLU att ta ställning till hur det fortsatta planarbetet ska prioriteras. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att anse motionen besvarad med hänvisning till förvaltningens tjänsteskrivelse. Ärendet Patrik Saving (LP) och Tomas Andreasson (LP) har i en motion föreslagit att detaljplanen för Brastad ges högre prioritet. I november till december 2013 var ett förslag till planprogram för Brastads centrum utskickat på programsamråd. Programmets syfte var att utreda möjligheterna för förtätning och torgmöjligheter väster om järnvägen samt anpassa användningen till rådande situation. Syftet var också att utreda lämplig användning av marken öster om järnvägen, från området söder om före detta polishuset och norrut mot Sitty möbler. Programmet föregicks av flera workshops med politiker, verksamhetsutövare, boende i Brastad m.fl. I november 2013 hölls ett samrådsmöte på Brastad Folkets Hus. I mars 2014 godkände KSLU programsamrådsredogörelsen. Planarbetet har därefter avstannat eftersom andra planarbeten har fått högre prioritet. Var tredje månad fattar kommunstyrelsens ledningsutskott (KSLU) beslut om hur planenheten ska prioritera sitt arbete med detaljplaner. Beslutet bygger på ett underlag framtaget av planenheten i samråd med näringslivsenheten, utvecklingsenheten och samhällsbyggnadschefen. Under 2016 har prioriteringen riktat in sig på att avsluta redan påbörjade och pågående planer. De nya planer som Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

154 Tjänsteskrivelse har påbörjats har främst varit planer som kan bidra till fler bostäder i Lysekils tätort eftersom det idag råder en bostadsbrist inom tätorten. Trycket på planenheten att ta fram nya detaljplaner är idag mycket stort och drygt 20 planer väntar på att prioriteras och påbörjas. Förvaltningens synpunkter Att fortsätta planarbetet för Brastads centrum skulle kunna få betydelse för utveckling av centrummiljön. För att nå verkliga förändringar av centrum så krävs dock även fastighetsägarnas och verksamhetsutövarnas engagemang. Det finns en risk i att tro att en detaljplan löser alla utmaningarna som Brastad står inför. En ny detaljplan gör ingen skillnad för centrum om det inte samtidigt finns de som är villiga att satsa tid och pengar på att utveckla centrummiljön inom ramen för förutsättningarna som en ny detaljplan kan ge. Samhällsbyggnadsförvaltningen känner idag en osäkerhet inför hur stort det engagemanget är. Ju större engagemang, desto större anledning för kommunen att prioritera ett arbete med att utveckla Brastad centrum. För att ta reda på hur stort engagemanget hos verksamhetsutövare och fastighetsägare för de centrala fastigheterna i Brastad är bör kommunen kalla till ett möte där frågan diskuteras. Om ett stort intresse och vilja bland fastighetsägarna och verksamhetsutövare visar sig finnas så bör KSLU därefter föreslås att prioritera arbetet med detaljplanen för Brastad centrum. Om ett planarbete startas upp så bör det parallellt med planarbetet även tillsättas en gemensam arbetsgrupp med fastighetsägare, verksamhetsutövare och kommunen som påbörjar arbetet med utveckling av Brastad centrum. Detta eftersom många förbättringar kan göras redan idag även utan en ny detaljplan. Marie-Louise Bergqvist Förvaltningschef samhällsbyggnad Josefin Kaldo Plan- och bygglovschef Bilagor Motion, Protokollsutdrag från kommunfullmäktige , 142 Beslutet skickas till Motionärerna Samhällsbyggnadsförvaltningen Näringslivsenheten Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

155 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunfullmäktige (37) 142 Motion om planprogram för Brastads centrum Dnr: LKS Patrik Saving (LP) och Tomas Andreasson (LP) har i en motion föreslagit att detaljplanen för Brastad ges högre prioritet presenterades ett förslag till planprogram för Brastads centrum, men planen har efter det avstannat. Kommunfullmäktiges ordförande har remitterat medborgarförslaget till kommunstyrelsen. Beslutsunderlag Medborgarförslag Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige beslutar att godkänna ordförandes beslut. Beslutet skickas till Motionärerna Kommunstyrelsen (inkl. motion) Justerare: Utdragsbestyrkande:

156 LYSËKILS i{ühllvl UN n H Cì I $ "i' FTÂT U t{ì Ë l'l LKs 2oîo -oe- 2I i1. zt4 l'4td Yt1'lzr\.., Motion presenterades ett förslag till planprogram för Brastad centrum, syftet var att utveckla och stärka Brastad som centralort och mötesplats för dom norra kommundelarna. Sedan dess har tyvärr inte mycket hänt och planen är idag helt avstannad då andra planer har fått större prioritet. Vi anser att detta arbete inte kan vänta längre, för att behålla och utveckla handel och kommunal service så bör detta arbete återupptas med högre prioritet. Vivill därför: Att detaljplanen ges högre prioritet så att detta viktiga arbete kan återupptas så snart som möjligt. Patrik Saving Tomas Andreasson Lysekilspartiet Lysekilspartiet lysekilspartiet æ :aât, - adr"g h t, ir.f1y44,lá2t, lå^4 n**agl^e-t

157 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen (41) 224 Svar på motion gällande ny multiarena för idrott i Lysekils kommun Dnr: LKS Jeanette Jansson och Per Tengberg Lysekilspartiet, har till kommunfullmäktige inkommit med en motion om att tillsatta en arbetsgrupp för att utreda förutsättningarna för en multiarena i Lysekil Kommunfullmäktige beslutade , 108 att remittera motionen till utbildningsnämnden och kommunstyrelsen. Kommunstyrelseförvaltningen har tagit del av utbildningsförvaltningens yttrande och utbildningsnämndens beslut. I utbildningsförvaltningens tjänsteskrivelse framgår det att en multiarena är en stor och komplex fråga och ställer stora finansiella krav på kommunen. Utbildningsnämnden har beslutat om att tillsätta en arbetsgrupp för att utreda Gullmarsborgs utveckling och framtid. Resultatet bör inväntas innan en arbetsgrupp tillsätts samt att frågan om hur kommunen ska kunna finansiera en multiarena Lysekil. Utbildningsförvaltningen har i sin tjänsteskrivelse presenterat exempel på andra arenor som är nybyggda och det påvisar stora kostnader för kommunerna. Beslutsunderlag Kommunstyrelseförvaltningens tjänsteskrivelse , med bilagor. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att avslå motionen. Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Justerare: Utdragsbestyrkande:

158 Tjänsteskrivelse Sid 1/1 Datum Dnr LKS Kommunstyrelseförvaltningen Mari-Louise Dunert, Svar på motion gällande ny multiarena för idrott i Lysekils kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att avslå motionen. Ärendet Jeanette Jansson och Per Tengberg Lysekilspartiet, har till kommunfullmäktige inkommit med en motion om att tillsatta en arbetsgrupp för att utreda förutsättningarna för en multiarena i Lysekil Kommunfullmäktige beslutade , 108 att remittera motionen till utbildningsnämnden och kommunstyrelsen. Kommunstyrelseförvaltningen har tagit del av utbildningsförvaltningens yttrande och utbildningsnämndens beslut. Förvaltningens synpunkter I utbildningsförvaltningens tjänsteskrivelse framgår det att en multiarena är en stor och komplex fråga och ställer stora finansiella krav på kommunen. Utbildningsnämnden har beslutat om att tillsätta en arbetsgrupp för att utreda Gullmarsborgs utveckling och framtid. Resultatet bör inväntas innan en arbetsgrupp tillsätts samt att frågan om hur kommunen ska kunna finansiera en multiarena Lysekil. Utbildningsförvaltningen har i sin tjänsteskrivelse presenterat exempel på andra arenor som är nybyggda och det påvisar stora kostnader för kommunerna. Med hänvisning till utbildningsnämndens beslut , 90 har kommunstyrelseförvaltningen inget att tillägga i ärendet. Leif Schöndell Kommunchef Mari-Louise Dunert Nämndsekreterare Bilagor Motion Protokollsutdrag från kommunfullmäktige , 108 Protokollsutdrag från utbildningsnämnden , 90 med bilaga Beslutet skickas till Motionärerna Utbildningsnämnden Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

159 LYSEKILS KOMMUN Utbildningsnämnden Sam manträdesprotokoll se0 fttr11!-e remiss gällande ny multiarena för idrott i l-ysekils kommun Dnr: UBN zot6-tzz Sammanfattning Jeanette Jansson och Per Tengbery Lysekilspartiet, har till kommunfullmäktige inkommit med en motion om ãtt tillsatta en årbetsgrupp för att utreda förutsättningarna för en multiarena i Lysekil. r'oruãftningens utredning visar att frågan om en multiarena är stor och komplex och ställeriio.u finansieiía n"" pa kommunen samt att Gullmarsborgs uwecikling och framtid.bör utredas innan *.r, arbetsgrupp tiilsätts. Beslutsunderlag utbildningsförvaltningens tjänsteskrivelse daterad. r o oktober zo16 Utbildningsnämndens beslut utbildningsnämnden avstyrker försraget om att inrätta en arbetsgrupp om en ny multiarena. Beslut inklusive handlingar skickas till Kommunstyrelsen LYSE KILS KOMIdUN HEGISTRATURËN LÊs 2016 :10-2I /b 0nr 3JV 8/,L lttl Justerare: 1(ç Utdragsbestyrkande:

160 LYS EKILS KOMMU REGISTRATUHEN *** LYSEKItS KOMMUil Tjänsteskrivelse Datum Dnr Ä Dnr op. Ha,-d; UBN I Utbildningsförvaltningen Lena Garberg, lena. garberg@lysekil.se Yttrande rem ss gällande ny mult arena för idrott i Lysekils kommun Sammanfattning Jeanette Jansson och Per Tengberg, Lysekilspartiet, har till kommunfullmäktige inkommit med en motion om att tillsätta en arbetsgrupp för att utreda förutsättningarna f<ir en multiarena i Lysekil. Förvaltningens utredning visar att frågan om en multiarena är stor och komplex och ställer stora finansiella krav på kommunen samt att Gullmarsborgs utveckling och framtid bör utredas innan en ny arbetsgrupp tillsätts. Förslag till beslut Utbildningsnämnden avstyrker förslaget om att inrätta en arbetsgrupp om en ny multiarena. Ärendet Jeanette Jansson och Per Tengberg, Lysekilspartiet, har till kommunfullmäktige inkommit med en motion om att Lysekils kommun under zo16 ska tillsätta en arbetsgrupp med uppdraget att utreda lämplig plats för en multiarenabestående av ishall, simhall, bowlinghall med restaurang, möteslokaler, sovsalar, parkeringsmöjligheter. Arenan ska vara så flexibel att den också ska kunna användas till futsal, handboll, floorhockey, teater, musikarrangemang, konferenser samt kunna användas som idrottshall för skolan. Arbetsgruppen ska, enligt motionärerna, också initiera ett samarbete med Preemraffför att använda spillvärme för uppvärmning av arenan. Förvaltn ingens synpu nkter Utbildningsförvaltningens tar i utredningen främst perspektivet, om utbildningsnämnden ska tillst 'rka eller avslå motionärernas vilja att inrätta en arbetsgrupp med uppdraget att utreda förutsättningar att bygga en multisportarena i Lysekils kommun. En multisportarena ställer stora finansiella krav på en kommun. En arena kostar i storleksordningen 1So - 4oo mkr. Sparbanken Lidköping Arena, vilken är en bandyarena med konsertmöjligheter kostade 2oog ca zzo mkr att bygga, driftskostnaden där är 18,6 mkr per år. Vid en översiktlig genomþning av nya sim- och badhallar i Sverige kan konstateras att det är svårt för kommuner att få verksamheterna i ekonomisk balans. Som exempel har Eskilstuna kommun byggt en bad- och simhall zo16 med en byggkostnad på 34o mkr och med ett beräknat driftsnetto på -23 mkr/år. Ovanstående ekonomiska genomlysning av arenor och simhallar i Sverige visar på ärendets komplexitet och omfattning. Lysekils kommun,453 Bo Lysekil I Tel: o5z3-61 3o oo I Fax: o5z registrator@lysekil.se I uci lysckd c

161 *** LYSEKILS KOMMUTU Tjänsteskrivelse Utbildningsnämnden beslutade zot6-o6-rg att tillsätta en arbetsgrupp för att utreda Gullmarsborgs utveckling och framtid. Utbildningsförvaltningen menar att resultat från den arbetsgruppen bör inväntas innan det beslutas om det ska tillsättas en arbetsgrupp för att utreda en multiarena i Lysekil. Lennart Olsson Förvaltningschef Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Lysekils kommun,453 8o Lysekil I Tel: o5z3-61 3o oo I Fax: o5zg-6r registrâtor@þekil.se I

162 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunfullmäktige (25) 108 Motion gällande ny multiarena för idrott i Lysekils kommun Dnr: LKS Jeanette Janson (LP) och Per Tengberg (LP) har i en motion föreslagit ny multiarena för idrott i Lysekils kommun. Kommunfullmäktiges ordförande har remitterat motionen till kommunstyrelsen och utbildningsnämnden. Beslutsunderlag Motion Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige beslutar att godkänna ordförandes beslut. Beslutet skickas till Motionärerna Kommunstyrelsen (inkl. motion) Utbildningsnämnden (inkl. motion) Justerare: Utdragsbestyrkande:

163 Motion göllqnde ny multiqrenq för idrott i Lysehils hommun. Varje år kommer diskussionen upp 0m att Gullmarsborg inte klarar sin budget och besparingar skall ske. Dett har pågåm i många år. Gullmarsborg har med ålderns rätt snart gjort sitt och om kommunen vill ha kvar den anläggningen kommer kostnadema för underhåll samt renovering framöver bli väldigt höga. En kalkyl gjordes för några år sedan och siffrorua som nämndes då var ca 70 miljoner under en ganska kort period av tid. Ilet bästa ut ekonomisk synvinkling är att inom en snar framtid s tsa på nytt och med bakgrunden av detta yrkar jag: o Att lysekils kommun sn rast (2016) upprättar en arbetsgrupp för att ta fram en lålmplig plats i utkanten av huvudorten för en multiarena samt tydlig koshadsplan med en avskrivning enligt gällande redovisningsregler. llrenan bör innehålla ishall, simhall (inkl mindre äventyrsdel), bowlinghall med restaurang, möteslokaler samt om möjligt Sovsalar (alt. fritidsgård som kan användas för detta ändanål vid behov) och inte glömma tillräckligt med parkering för bilar/bussar. Arenan skall ha nöjlighet att lägga golv (ishallen lämpligast) så man kan arrangera futsal, handboll, floorhockey, teater, musikarr ngemang kodferenser, leküoner för skolan etc. Detta för an ha så stor täckningsgrad som möjligt året runt. Finns idag smidiga enkla lösningar för att snabbt få detta på plats tillsammans med skjutbara läktare. Ett samarbete med Preemraff för att kunna använda spillvärme gällande driften bör tas med i en planering för en sund ekonomi. Stora dríftsbesparingar kan göras mot gamla system. o Ha med i planlringen att.maried lsskolan kan nyttja lokaler då nuvarande idrottshall är i mycket dåligt skick. Ãtninstone mellanstadium skall kunna ta sig till aren n.. Målsättning bör vara att denna arbetsgrupp inom l-z ân skall komma med ett färdigt förslag och under tiden gär delrapporter till KS alt. UN. llrenan skall sätta lysekil på kartan igen som stora lägerstaden, kulturstaden och idrottsstaden. o Att det i arbetsgruppen bör ingå personer från de inblandade idrotterna, samt kulturen, så att samtliga behov kommer med i ett arbetsunderlag.. I den ekonomiska kalkylen bör ingå att bowlinghall samt restaurang arrenderas ut och dämed ger en intåikt. o Att se vilka möjligheter det flnns att i närheten ha ytterligare uteområden för t.ex. äventyrsgolf, go-cart etc.. Se över möjligheterna att i arenan samordna föreningarnas kanslier och vissa kulturgrupper. o Nuvarande område där Gullmarsborg ligger skall vara med i den ekonomiska kalkylen då det området borde kunna säljas för en bra summa för att bygga t.ex. lägenheter, centralt nära havet! Se över hela beståndet av idrottsanläggningar bör göras samtidigt. Anser att en sådan här satsning sätter Lysekil på kartan och kommer ge positiva sidoeffekter såsom ökat inflyttande, mer aktiviteter åt alla och framförallt ett trevlig re lysekil. lysekil Jeanette Jansson Per Tengberg lysekilspartiet LYSËKlL"$ Fiiltv{ rfun R ËLì I g; I i_;.,:,1.i.,r ; ;ì ir. ^J L<3?tt6 -ils- 2 g tb llr r',: )';. 350 BIL i1ã13 I.,,ILD

164 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen (41) 225 Svar på medborgarförslag om att skapa en utredning för att bygga nytt idrottscenter i Dalskogsområdet alternativt Sivik Dnr: LKS I ett medborgarförslag från 2012 har förslagsställaren föreslagit att skapa en utredning för att bygga nytt idrottscenter i Dalskogsområdet alternativt Sivik. Medborgarförslaget liknar den motionen om ny multiarena som inkom i maj Förslagen kommer från samma person. Kommunfullmäktige beslutade , 217 att remittera medborgarförslaget till dåvarande bildningsnämnden och kommunstyrelsen. Medborgarförslaget har inte blivit bevarat, vare sig via bildningsförvaltningen eller kommunstyrelsen. Men ärendet har blivit aktualiserat genom den motion som Jeanette Janson och Per Tengberg, Lysekilspartiet lämnade in i maj Kommunstyrelseförvaltningen hänvisar till svaret på motionen om en multiarena med diarienummer LKS Beslutsunderlag Kommunstyrelseförvaltningens tjänsteskrivelse , med bilagor. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att avslå medborgarförslaget. Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Justerare: Utdragsbestyrkande:

165 Tjänsteskrivelse Sid 1/1 Datum Dnr LKS Kommunstyrelseförvaltningen Mari-Louise Dunert, Svar på medborgarförslag om att skapa en utredning för att bygga nytt idrottscenter i Dalskogsområdet alternativt Sivik Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att avslå medborgarförslaget. Ärendet I ett medborgarförslag från 2012 har förslagsställaren föreslagit att skapa en utredning för att bygga nytt idrottscenter i Dalskogsområdet alternativt Sivik. Medborgarförslaget liknar den motionen om ny multiarena som inkom i maj Förslagen kommer från samma person. Kommunfullmäktige beslutade , 217 att remittera medborgarförslaget till dåvarande bildningsnämnden och kommunstyrelsen. Kommunstyrelseförvaltningen hänvisar till svaret på motionen om en multiarena med diarienummer LKS Förvaltningens synpunkter Medborgarförslaget har inte blivit bevarat, vare via bildningsförvaltningen eller kommunstyrelsen. Men ärendet har blivit aktualiserat via den motion som Jeanette Janson och Per Tengberg, Lysekilspartiet lämnade in i maj Kommunstyrelseförvaltningen hänvisar till det svar från utbildningsnämnden beslutade om , 90 gällande multiarena i Lysekil. Leif Schöndell Kommunchef Mari-Louise Dunert Nämndsekreterare Bilagor Medborgarförslag Protokollsutdrag från kommunfullmäktige , 217 Beslutet skickas till Förslagsställaren Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

166

167 LYSEKILS KOMMUN Medborgarförslag LYSEKILS KOMMUN REGISTRATUREN Ll,{S k I :1_ Dnr IOPI. Handl. L/Sf I fj,/ Förslag: Skapa en utredning för att bygga nytt idrottscenter i Dalskogsområdet alternativt Sivik. ldrottscentret skall innehålla simhall med äventyrsbad, ishall som kan användas även för konserter, stora event övrigt, konferenser m.m. samt Bowlinghall med restaurang. Kan även vara kb 1Pllt med vttp.rlinrp ktiviteter snm hnnnlf innmh11s sm,sh Ptr. Motivering: Lysekils multiarena idag, Gullmarsborg, är i så pass dåligt skick att planering av en ny måste startas omgående. Att renovera Gullmarsborg till en vettig nivå kommer kosta alldeles för mycket för att vara kostnadseffektivt i längden. Lysekil har i alla tider varit en idrottsstad och behöver fräscha anläggningar för att kunna utvecklas. Med en ny multiarena på ett bättre läge än nuvarande kommer man skapa nya möjligheter för idrotten men även övrig verksamhet som konserter, teater m.m. att kunna utvecklas och göra att Lysekil blir omtalat. Dagens mark där Gullmarsborg står skulle lämpa sig väl för fina hyresrätter t.ex. D Förslaget inlämnat av: Namn: Per Tengberg Adress: Lysekil Telefonnummer: Underskrift: Skicka underskrivet medborgarförslag till: Lysekils kommun, Lysekil Lysekils kommun E-post: registrator@lysekil.se

168 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen (41) 226 Svar på motion gällande heltid en rättighet deltid en möjlighet Dnr: LKS Maria Forsberg och Eva Leandersson (S) har inkommit till kommunfullmäktige med en motion där man föreslår att kommunen utreder möjligheterna till att alla som arbetar deltid ska få en heltid som underlag för sin tjänst och kunna öka sin arbetstid samt att även kostnaderna för detta utreds liksom hur arbetsorganisationen eventuellt behöver förändras till följd av detta. Kommunfullmäktige beslutade , 74, att remittera motionen till kommunstyrelsen. I gällande centrala huvudöverenskommelse med Kommunal har det förhandlats fram en målsättning att tillsvidareanställning på heltid ska vara det normala vid nyanställning och att redan anställda medarbetare i högre utsträckning ska ges möjlighet till heltid. Alla arbetsgivare ska därför, med utgångspunkt från verksamhetens behov och resurser, ha en plan för hur andelen medarbetare som arbetar heltid ska öka. Planen ska finnas på plats senast och utgöra en utgångspunkt för det fortsatta arbetet med årlig avstämning fram till Beslutsunderlag Kommunstyrelseförvaltningens tjänsteskrivelse , med bilagor. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att motionen ska anses besvarad med hänvisning till vad som anförts i kommunstyrelseförvaltningens tjänsteskrivelse. Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Justerare: Utdragsbestyrkande:

169 Tjänsteskrivelse Sid 1/1 Datum Dnr LKS Kommunstyrelseförvaltningen Mari-Louise Dunert, Svar på motion gällande - Heltid en rättighet deltid en möjlighet Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att motionen ska anses besvarad med hänvisning till vad som anförts i kommunstyrelseförvaltningens tjänsteskrivelse. Ärendet Maria Forsberg och Eva Leandersson (S) har inkommit till kommunfullmäktige med en motion där man föreslår att kommunen utreder möjligheterna till att alla som arbetar deltid ska få en heltid som underlag för sin tjänst och kunna öka sin arbetstid samt att även kostnaderna för detta utreds liksom hur arbetsorganisationen eventuellt behöver förändras till följd av detta. Kommunfullmäktige beslutade , 74, att remittera motionen till kommunstyrelsen. Förvaltningens synpunkter I gällande centrala huvudöverenskommelse med Kommunal har det förhandlats fram en målsättning att tillsvidareanställning på heltid ska vara det normala vid nyanställning och att redan anställda medarbetare i högre utsträckning ska ges möjlighet till heltid. Alla arbetsgivare ska därför, med utgångspunkt från verksamhetens behov och resurser, ha en plan för hur andelen medarbetare som arbetar heltid ska öka. Planen ska finnas på plats senast och utgöra en utgångspunkt för det fortsatta arbetet med årlig avstämning fram till Kommunstyrelseförvaltningen föreslår att motionen kan anses besvarad med hänvisning till ovanstående. Leif Schöndell Kommunchef Mari-Louise Dunert Nämndsekreterare Bilagor Motion Protokollsutdrag från kommunfullmäktige , 74 Beslutet skickas till Motionärerna Personalavdelningen Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

170

171

172 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen (41) 227 Svar på motion om utegym i Lysekils kommun Dnr: LKS Patrik Saving, Lysekilspartiet har inkommit till kommunfullmäktige med en motion där man förslår att kommunen att undersöka lämpliga platser för utegym i Lysekils kommun samt att undersöka om föreningar kan sköta underhållet. Kommunfullmäktige beslutade , 109 att remittera motionen till utbildningsnämnden och kommunstyrelsen. Kommunen har beviljat bidrag för integrationsfrämjande insatser till Gullmarens Centre Court och Lysekils skid- och löparförening som har/ska upprätta utegym. Utegymen kommer att finnas vid Gamla Idrottshallen i Kyrkvik samt vid Fjällaområdet och det är respektive förening som ska underhålla utegymen. Beslutsunderlag Kommunstyrelseförvaltningens tjänsteskrivelse , med bilagor. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att motionen ska anses besvarad med hänvisning till vad som anförts i kommunstyrelseförvaltningens och utbildningsförvaltningens tjänsteskrivelse. Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Justerare: Utdragsbestyrkande:

173 Tjänsteskrivelse Sid 1/1 Datum Dnr LKS Kommunstyrelseförvaltningen Mari-Louise Dunert, Svar på motion om utegym i Lysekils kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att motionen ska anses besvarad med hänvisning till vad som anförts i kommunstyrelseförvaltningens och utbildningsförvaltningens tjänsteskrivelse. Ärendet Patrik Saving, Lysekilspartiet har inkommit till kommunfullmäktige med en motion där man förslår att kommunen att undersöka lämpliga platser för utegym i Lysekils kommun samt att undersöka om föreningar kan sköta underhållet. Kommunfullmäktige beslutade , 109 att remittera motionen till utbildningsnämnden och kommunstyrelsen. Förvaltningens synpunkter Kommunen har beviljat bidrag för integrationsfrämjande insatser till Gullmarens Centre Court och Lysekils skid- och löparförening som har/ska upprätta utegym. Utegymen kommer att finnas vid Gamla Idrottshallen i Kyrkvik samt vid Fjällaområdet och det är respektive förening som ska underhålla utegymen. Kommunstyrelseförvaltningen föreslår att motionen anses besvarad med hänvisning till ovanstående samt utbildningsförvaltningens utredning. Leif Schöndell Kommunchef Mari-Louise Dunert Nämndsekreterare Bilagor Motion Protokollsutdrag kommunfullmäktige , 109 Protokollsutdrag utbildningsnämnden , 89, med bilagor Beslutet skickas till Motionären Utbildningsnämnden Lysekils kommun, Lysekil Tel: Fax: registrator@lysekil.se

174 LYSEKILS KOMMUN Utbildningsnämnden Sam manträdesprotokoll s8e Motion om utegym i Lysekils kommun Dnr: UBN zo16-rz9 Sammanfattning LYS EKILS KOilIMUI.i REGISTRATURCN LkS 20t I Ar /b Onr 358 D 8/? þet Patrik Saving, Lysekilspartiet, har inkommit med en motion där han föreslår att ett utegrm ska byggas i Lysekils kommun. utbildningsförvaltningen visar att det pågår iordningsställande av ett uteg rm vid Fjälla/Guilmlarsskogens friluftsområde samt att det finns långt framskridna planer hosftireningar att u.rrîku om medel för att anlägga ett utegym i centrala Lysekil. Utbildningsförvaltningen ser positivt på att det anläggs uteg rm i Lysekil och vill invänta vad de nya ansökningu.nu får för resultat innan ett nytt utegym utreds. Beslutsunderlag utbildningsförvaltningens tjänsteskrivelse daterad 5 oktober zot6. LJtbildningsnämndens bestut utbildningsnämnden föreslår kommunsvrelsen att avslå motionen med hänsyn till förvaltningens utredning. Beslut inklusive handlingar skickas till Kommunstyrelsen Justerare: jr ü â,rr Utdragsbestyrkande:

175 *** LYSEKITS KOMMUI Tjänsteskrivelse Utbildningsförvaltningen Lena Garberg, lena. Datum Motion om utegym i Lysekils kommun Dnr UBN 201 LYSEK LS KO M M U N REG s TRATU RE N tnt Hf'rd;, Sammanfattning Patrik Saving, Lysekilspartiet, har inkommit med en motion där han föreslår att ett utegynr ska byggas i Lysekils kommun. Utbildningsförvaltningen visar att det pågår iordningsställande av ett utegym vid Fjälla/Gullmarsskogens friluftsområde samt att det finns långt framskridna planer hos föreningar att ansöka om medel för att anlägga ett utegym i centrala Lysekil. Utbildningsförvaltningen ser positivt på att det anläggs utegym i Lysekil och vill inväntavad de nya ansökningarna får för resultat innan ett nytt utegym utreds. Förslag till beslut Utbildningsnämnden föreslår kommunstyrelsen att avslå motionen med hänsyn till förvaltningens utredning. Arendet Patrik Saving, Lysekilspartiet, har inkommit med en motion där han föreslår att ett utegym ska byggas i Lysekils kommun. Motionären I'rkar på att frågorna om ett gyms placering samt hur driften kan skötas utreds. Förvaltn ingens synpun kter Utifrån såväl ett folkhälsoperspektiv som möjligheter till social integrering ser utbildningsförvaltningen i Lysekils kommun positivt på idén till utegym. Lysekils skid- och löparförening har ansökt om och också beviljats integrationsmedel för inköp och montering av ett utegrm vid $älla/gullmarsskogens friluftsområde. Friluftsfrämjandet och Lysekils AJK har även de ansökt om och bevil -ats integrationsmedel för att i friluftsområdet bygga en äventyrsbana och för att iordningställa den nedlagda fotbollsplanen i Fjälla. Sammantagen kan dessa satsningar i området ge goda förutsättningar för att främja god folkhälsa och integration. Enligt enhetschefen för Fritid fïnns det långt framskridna planer hos andra föreningar att söka finansiering för ett utegym mer centralt i Lysekil vilket utbildningsförvaltningen ser positivt på och vill därmed invänta dessa ansökningar innan möjligheter till ett nytt utegym utreds. Lysekils kommun, 453 8o Lysekil I Tel: o5z3-61 3o oo I Fax: o5zg-6t,97 tz I registrator@lysekil.se I '.lyry.llls_9filse

176 **T X wsektts KOMMUN Tjänsteskrivelse Olsson Förvaltningschef Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Lysekils kommun,453 Bo Lysekil I Tel: o5z3-61 3o oo I Fax: o5z registrator@lysekil.se I u rw-lyse&ùåc

177 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunfullmäktige (25) 109 Motion om utegym i Lysekils kommun Dnr: LKS Patrik Saving (LP) har i en motion inkommit föreslagit utegym i Lysekils kommun. Kommunfullmäktiges ordförande har remitterat motionen till kommunstyrelsen och utbildningsnämnden. Beslutsunderlag Motion Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige beslutar att godkänna ordförandes beslut. Beslutet skickas till Motionärerna Kommunstyrelsen (inkl. motion) Utbildningsnämnden (inkl. motion) Justerare: Utdragsbestyrkande:

178 LYS EKILS KOMMUN REGISTRATUREN A tb Dlr 35b 8zg Har'dl flto artiet - erlagl,at, Lå^Orí*,t AI,çet rvrotion om utegym i Lysekils kommun Utegym är ett unikt sätt att främja folkhälsan på. Utegymmet skall vara tillgängligt för alla under dygnets alla timmar och helt kostnadsfritt. Denna plats kan även fungera som en naturl g plats för integration samt möten mellan människor. Utegymmet ska vara utformat så att unga, äldre och funktionshindrande på ett enkelt sätt kan använda de olika redskapen. jag ser gärna att gymmet har närhet till promenadstråk så att man kan få tillgång till fler träningsformer. Dä rför föreslå r jag komm unfu ll mä ktige besl uta Att undersöka lämpliga platser för utegym i Lysekils kommun. Att utbildningsnämnden får i uppdrag att undersöka ifall föreningar kan sköta underhållet av detta. Patrik Saving Lysekilspartiet

179 1(3) Socialnämndens ordförande FRÅGOR ANGÅENDE LÅNEHANTERING OCH UTBETALNINGAR FRÅN KOOPERATIVA HYRESRÄTTSFÖRENINGENS LYSEKILS OMSORGSBOSTÄDER TILL RIKSBYGGEN Riksbyggen sitter tillsammans med kommunen och boenderepresentanter i Stångenäshemmet och Lysekilshemmet i styrelsen för Kooperativa hyresrättsföreningen Lysekils omsorgsbostäder (benämns fortsättningsvis Kh Lysekils omsorgsbostäder). Riksbyggen sköter all administration av denna förening. Riksbyggen sköter all lånadministration. Riksbyggen är också förvaltare av fastigheterna som ägs av föreningen. Riksbyggen svarar för all planering runt exempelvis det nya äldreboendet som ska uppföras i Fiskebäck. Maria Forsberg (S), tillika ordf för socialnämnden, sitter i styrelsen. För ett och ett halvt år sedan begärde undertecknad att av Kh Lysekils omsorgsbostäder få ut uppgifter som denna förening under 2014 hade utbetalat till Riksbyggen samt vad dessa utbetalningar avsåg. Styrelsen vägrade att lämna ut dessa uppgifter, se skrivelse på omstående sida från föreningens ordförande Roland Karlsson, som meddelar att styrelsen inte medger min framställan. Eftersom föreningens alla kostnader transporteras vidare till kommunen och till de äldre som bor på de särskilda boendena, ligger det i högsta grad i skattebetalarnas - och inte minst i de boendes intresse - att veta hur mycket som har utbetalats till Riksbyggen och vad dessa utbetalningar har använts till. På sidan 3 har valda delar ur styrelseprotokoll från den lagts in (där Maria Forsberg (S) f.ö. deltog). Det som är markerat med blå ram kan inte tolkas på annat sätt än att Riksbyggen kommer att debitera föreningen med ca 1,2 miljoner. Det som är markerat med röd ram utgör bakgrunden till frågan om hantering av föreningens skulder, där föreningen skriver i protokollet att de har slagit samma tre lån till den bundna räntan 0,84 %. Länk till Kh Lysekils omsorgsbostäders protokoll : 30.pdf (se ärende 17, anmälningsärenden med handlingar) Frågor 1 Maria Forsberg, du har av fullmäktige utsetts att representera Lysekils kommun i föreningens styrelse. Jag vill av dig få uppgifter hur mycket Kh Lysekils omsorgsbostäder har utbetalat till Riksbyggen och vad dessa utbetalningar har använts till för åren 2014, 2015 och 2016 (2016 till dags dato). Ordnar du fram dessa uppgifter? 2 Hur mycket uppgår det sammanlagda lånebeloppet till efter att de tre lånen, som omnämns i styrelsprotokoll , har sammanslagits? Har ni i styrelsen diskuterat hur mycket dyrare lånekostnaderna blir jämfört med om kommunen skulle ha ansvarat för upplåningen? Ronald Rombrant, Lysekilspartiet Facebook: Lysekilspartiet Forum Lysekilspartiet info@lysekilspartiet.nu

180 2(3) Facebook: Lysekilspartiet Forum Lysekilspartiet

181 Utdrag ur protokoll : 3(3) KI: Facebook: Lysekilspartiet Forum Lysekilspartiet

182 Från: Skickat: Tiil: Fredrik Lundqvist den 24 november :52 Registrator Lysekils kommun; Mari-Louise Dunert; Jan-olof Johansson; Ronald Rombrant Interpellation till kommunstyrelsens ordfü rande angående budgetfilosofi Med anledning av de senaste budgetdebatterna och hur "vi" n fmar oss budgetarbetet vill jag ställa nägra frågor till kommunstyrelsens ordfürande inftir 2018 års budgetarbete. Debatterna i fullmäktige har visat på minst två olika filosofier ftir att stärka kommunens ekonomi och verksamhet. Speciellt framkommer det i diskussion om socialnämnden. Samverkande partier har awisat resursstöd - i olika former - medan Lysekilspartiet mfl gjort bedömningen att utmaningen är så omfattande att en stram budget utan resursstöd riskerar att ftirvärra situationen. Tycker kommunstyrelsens ordftirande att denna sk disciplineringsstrategi varit framgångsrik eller tillräcklig? Om du tycker att den varit framgangsrik/tillräcklig så vilka belägg har du för en sådan uppfattning och vad betyder det ftjr 2018 års budgetarbete? Om kommunstyrelsens ordfürande tycker att strategin varit historiskt otillräcklig eller kommer att bli begränsande framöver så vad betyder det fiir dig i 2018 års budgetarbete? Fredrik Lundqvist Lysekilspartiet LYSËKIt-$ r(ommur{ RËül*ìTfiÂTURHN LKS 20t6 -ll- 2 t \r tb I LJNI I.,! 1.,. I 1,0 Ve5 I kur, M'l- Dvnert þ OJ

183 Från: Skickat: Till: Ämne: ator kils kommun fred rik.lu g mail.com den 2 december :52 Jan-olof Johansson; Lars Björneld; hammarqvist. I-YSËKILS K*h4MUN RËGI$] ìatljëitn Lt{J zoto -tz- 02 /(o t/t /o t -:.. 10J Rombrant; lnge Löfgren; Yngve Berlin; Marthin Hermansson; Håkan Smedja; Mari- Louise Dunert; Registrator -' Lysekils -r--""- kommun; Lysekilsposten lnterpellation h:1 '^ t-l4j -,tr",, lnterpellation om uppsiktsplikt till KSO Enligt kommunallagen skall kommunstyrelsen leda... och utöva uppsikt över nämnder och styrelser... Kommunsstyrelsen har tidigare fått kr tik av revisionen för bristande uppsikt. Ett svar på kritiken från revisionen har varit att ett nytt styr och ledningssystem skall tas fram vilket nu också håller på att implementeras. Uppsiktsplikten som inte definieras i kommunallagen, mest pga att en god praxis ännu inte utvecklats, dokumenteras väl avseende vilka rutiner och under vilka former den utövas i det nya styr och ledningssystemet. Eftersom Lysekils Kommun inte definierat uppsiktsplikten lokalt kan det ibland låta som om man enbart noterar rapporter från nämnder eller bara lyssnar vid dialogmöten. Uppsiktsplikten kan därmed uppfattas som mycket passiv och om man vill spetsa till det ansvarslös. I SKLs kommentarer till uppsiktsplikten säger man att kommunstyrelsen i och för sig inte får några större maktmedel gentemot nämnder och styrelser. Uppsiktsplikten skall däremot förstås som rådgivande och kommunstyrelsen kan initiera ett ärende till kommunfullmäktige om så behövs. Det finns med andra ord förväntningar på en högre grad av aktiv uppsikt om så bedömns nödvändigt. När det gäller de kommunala bolagen finns det sedan en förstärkt uppsiktsplikt där man uttryckligen utifrån ett kommunalt sammanhang tom talar om att vidta nödvändiga åtgärder. Med anledning av rapport KOSTNAD PER BRUKARE (socialnämnden) där flera företrädare från Samverkande partier hänvisade till uppsiktsplikten på ett passivt sätt, dvs utan att lämna råd, anvisning eller att initiera ett ärende till kommunfullmäktige, skulle jag vilja fråga kommunstyrelsens ordförande följande: Hur skulle du vilja definiera uppsiktsplikten lokalt i Lysekil? Hur många råd har kommunstyrelsen förmedlat under din tid i kommunsstyrelsen och nu som kommunstyrelsens ordförande? Hur kan kommunfullmäktige/allmänheten och revisionen följa/uppmärksamma dessa råd eller anvisningar? Under vilka förutsättningar skulle du med uppsiktsplikten som grund kunna tänka dig att kommunstyrelsen skulle kunna initiera ett ärende till kommunfullmäktige? Fredrik Lundqvist Lysekilspartiet Skickat från min iphone

184 istrator kils kommun LY$iliil!-f.i ltütu4mun F"i iii-i I :1 i'[ia"i U R E N Lr rnß -r?- n 2 Från: Skickat: Till: Ämne: Mari-Louise Dunert den 2 december :00 Registrator Lysekils kommun VB: I nterpellation till kommunfu llmäktiges ordförande / l-iâi i îil /0/ -ç6 6 lco y,u LILJ- t t-. Från: Fred rik Lundqvist Imailto:fredrik.lundqvist2g@gmail.com] Skickat: den 2 december :45 Till: Sven-gunnar Gunnarsson (svengunnar.gunnarsson@gmail.com)<svengunnar.gunnarsson@gmail.com>; Jan-olof Johansson <jan-olof.johansson@lysekil.se>; Ronald Rombrant <Ronald.Rombrant@lysekil.se>; Lars Björneld <bjorneld@telia.com>; Mats Karlsson <medbohjalmedal@gmail.com>; Christer Hammarqvist <hammarqvist.m@telia.com>; Håkan Smedja <smedja@gmail.com>; Marthin Hermansson <marthin.hermansson@gmail.com>; Yngve Berlin <berlin.yngve@gmail.com>; lnge Löfgren <lofgren@delta.telenordia.se>; Mari-Louise Dunert <Mari-Louise.Dunert@lysekil.se> Ämne: I nterpe llation ti ll komm u nfu I lmä ktiges o rdfö rande Interpellation om revidering av arbetsordning och kommunal demokrati till Sven-Gunnar Gunnarsson (KFo). I SOU 2012:30 "Vital kommunal demokrati" och i Prop 20l3ll4:5 "Vital kommunal demokrati" diskuteras och ftireslås åtgärder ftir att stärka den kommunala demokratin i syfte att bl a lyfta kommunfullmäktiges både betydelse och funktion. Det konstateras att det finns stora frihetsgrader für kommuner under rådande lagstiftning att ta initiativ ftir en mer levande demokrati. Det framkommer vid läsning en stark ftirväntan om att kommunfullmäktigeftirsamlingarna tar initiativ som levandegör fullmfütige och motverkar uppfattningen att fullmäktige är en transportsträcka. I SOU 2012:30 och i prop 20I3lI4:5 konstaterar man att det frihetsgraderna till trots finns vissa justeringar i lagstiftningen som behöver göras. Bl a ftireslås Kommunfullmäktiges presidium bli ett kommunrättsligt organ ftir att uppgifter formellt skall kunna läggas på presidiet vilket också vann Riksdagens gillande. Nuvarande arbetsordningi fullmäktige, som faktiskt har processats fram av nâgrapartier bland de Samverkande partierna, förändrades pga av attpresidiet genom ett riksdagsbeslut fick status som ett kommunrättsligt organ och efter att vissa uppgifter ålades presidiet genom ett fullmäktigebeslut. Nu har kommunfullmäktiges presidium inte efterlevt delar av arbetsordningen och tar efter kritik initiativ till en revidering av arbetsordningen genom aftbegara sammanträde med kommunstyrelsens presidium. Detta görs utan någon uppftiljning/utvärdering/samråd med gruppledarna i fullmäktige. Mina frågor till kommunfullmäktiges ordfürande är: På vilket sätt delar du tankama i (SOU 2012:30 och prop 20I3ll4:5) och vilken betydelse menar du att dessa har i Lysekil? På vilket sätt menar kommunfullmäktiges ordfürande att det är rimligt att presidiet under en mandatperiod vända sig till kommunstyrelsen ftir revidering av arbetsordning innan samråd ägt rum med gruppledarna? Fredrik Lundqvist Lysekilspartiet

185 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsens Ledningsutskott (7) 48 Revidering av riksdagsmannaarvodet - Information Dnr: LKS Varje år till den första november revideras riksdagsmannaarvodet. Riksdagsmannaarvodet är höjt med kronor per månad till kronor. Kommunfullmäktige beslutade , 62 att beräkningsgrunden för arvoden för förtroendevalda i Lysekils kommun är 75 procent av ett riksdagsmannaarvode. Årets höjning för kommunalrådet är 1050 kronor per månad och för oppositionsrådet 788 kronor per månad. Därmed revideras bilaga 1 i arvodesreglementet för Lysekils kommun. Beslutsunderlag Kommunstyrelseförvaltningens tjänsteskrivelse Ledningsutskottets beslut Kommunstyrelsens ledningsutskott tar del av informationen. Ärendet översändes till kommunfullmäktige för kännedom. Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Personalenheten Löneenheten JUSTERING Sign:

186 Bilaga 1 C (75%) till Reglemente för arvoden och ersättningar till förtroendevalda reviderad: Arvoden fr.o.m Lysekils kommun Arvode för riksdagsledamot Arvode för riksdagsledamot Arvode för riksdagsledamot, kr/mån Faktor 0,75 0,75 Beräkningsbas, kr/mån Nämnd/styrelse UPPDRAG KOMMUNFULLMÄKTIGE År månad Ordförande 3% :e och 2:e vice ordförande 1% Kommunstyrelse Ordförande, kommunalråd 100% :e vice ordf. 20% :e vice ordf. Oppositionsråd 75% Byggnadsnämnd Ordförande 15% Vice ord 5% Utbildningsnämnd Ordförande 30% vice ordf 10% Socialnämnd Ordförande 40% Vice ordf 20% * Miljönämnden med Sotenäs och Munkedal Ordförande 15% :e vice ordförande 8% :e vice ordförande1:e vice ordförande* 8% Lysekil * Lönenämnden med Sotenäs och Munkedal Ordförande 5% :e vice ordförande 3% :e vice ordförande 3% Lysekil * IT-nämnden med Sotenäs och Munkedal Ordförande 5% :e vice ordförande 3% :e vice ordförande 3% Lysekil

187 Kommunrevision Ordförande 5% Vice ordförande 2% Valnämnd Ordförande, valår 3% Ordförande, icke valår 1% Vice ordförande, valår 1,0% Vice ordförande, icke valår 0,1% Valberedning Ordförande 2% Vice ordförande 0,4% Överförmyndaren 4% Ersättare 1% Hel-, halvsdags och justeringsarvode Arvodet utgår från KS ordförandes årsarvode Arvvodet utgår från procentuell andel 30% Summan divideras med antalet årstimmar 1735 Basersättning per timma 99 kr För sammanträde med varaktighet av högst 4 tim. 496 kr För sammanträde med varaktighet på mer än 4 tim. = max dagarvode 894 kr Justeringsarvode 60% 298 kr

188 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen (30) 176 Budget för kommunstyrelsen 2017 Dnr: LKS Kommunstyrelseförvaltningen har arbetat fram ett förslag till budget för kommunstyrelsen utifrån kommunstyrelsens uppgift att leda och samordna kommunen. Budgeten omfattar en beskrivning av kommunens grunduppdrag och förslag till kritiska kvalitetsfaktorer kopplat till det. Budgeten anger också förslag till strategier för de av kommunfullmäktige beslutade utvecklingsmålen samt kommunstyrelsens totala ram Beslutsunderlag Kommunstyrelseförvaltningens tjänsteskrivelse , med bilaga. Yrkande Ronald Rombrant (LP): återremiss mot bakgrund av den rapport (kostnad per brukare KPB) som kommunen mottagit från Ensolution AB Detta för att skapa tid för dialog mellan partierna i kommunstyrelsen, med syfte att reservera resurser inom kommunstyrelsens budget för att kommunstyrelsen ska kunna ta sitt uppsiktsansvar gentemot socialnämnden och för att stötta socialnämnden i deras förbättringsarbete. Christina Gustafson (S), Lars Björneld (L), Jan-Olof Johansson (S): Bifall till förvaltningens förslag. Propositionsordning Kommunstyrelsen godkänner följande propositionsordning: Proposition på Ronald Rombrants återremissyrkande mot att avgöra ärendet idag. Om ärendet ska avgöras idag, proposition på Christina Gustafsons m.fl. förslag om bifall till förvaltningens förslag. Proposition Ordförande ställer proposition på Ronald Rombrants återremissyrkande mot att avgöra ärendet idag och finner att kommunstyrelsen beslutar att avgöra ärendet idag. Omröstning begärs. Kommunstyrelsen godkänner följande propositionsordning: Ja-röst för att avgöra ärendet idag. Nej-röst för återremiss Justerare: Utdragsbestyrkande:

189 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen (30) Omröstningsresultat Med 6 ja-röster och 5 nej-röster beslutar kommunstyrelsen att avgöra ärendet idag. Omröstningsbilaga Ledamöter/tjg. ersättare Parti Ja Nej Avstår Jan-Olof Johansson S X Lars Björneld L X Ronald Rombrant LP X Christina Gustafson S X Mats Karlsson M X Christer Hammarqvist C X Fredrik Häller LP X Catharina Hansson LP X Inge Löfgren MP X Yngve Berlin. K X Christoffer Zakariasson SD X Summa 6 5 Fortsatt proposition Ordförande ställer proposition på Christina Gustafsons m.fl. förslag och finner att kommunstyrelsen beslutar enligt förslaget. Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen beslutar i enlighet med kommunstyrelseförvaltningens förslag att anta budget för Reservation Ronald Rombrant (LP) anmäler skriftlig reservation. Beslutet skickas till Kommunstyrelseförvaltningen Kommunfullmäktige för kännedom (inkl. handling) Justerare: Utdragsbestyrkande:

190 LYSEKILS KOMMUN Kommunstyrelsen Justerare: Sammanträdesprotokoll Utdragsbestyrkande: 9 (30)

191 >> Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen Budget 2017

192 Sid 2/12 Innehållsförteckning Inledning... 3 Kommunens grunduppdrag... 4 Kommunfullmäktiges utvecklingsområden... 5 Barn och unga är vår framtid... 5 Vi utvecklas genom lärande... 6 Maritima Lysekil är en kraft att räkna med... 7 Kom och upplev Lysekil och vår unika livsmiljö... 8 Vi tar ansvar för miljön... 9 Kommunens kritiska kvalitetsfaktorer Kommunstyrelsens ram Kommunstyrelsen, Kommunstyrelsen Budget (12)

193 Sid 3/12 Inledning Med utgångspunkt ifrån kommunfullmäktiges beslutade vision och värdegrund, inriktningar, mål och uppdrag har kommunstyrelsen i uppgift att leda och samordna kommunens arbete. Uppgiften att operativt leda och samordna arbetet ligger hos kommunchefen på kommunstyrelsens uppdrag. Kommunchefens ledningsgrupp blir ett viktigt forum för detta arbete för att säkerställa helhetssyn och delaktighet från kommunens verksamheter som helhet. Leda och samordna uppdraget utövas genom : definiera och analysera nuläge och förutsättningar för samverkan utifrån fullmäktiges övergripande vision och värdegrund, inriktningar, mål och uppdrag. arbeta fram en plan som säkerställer kommunövergripande strategier och åtgärder att samverka utifrån (mellan förvaltningar och bolag). säkerställa att planen genomförs. Detta dokument är budgeten för kommunstyrelsen utifrån den del som handlar om kommunstyrelsens uppdrag att leda och samordna kommunen. I bilden ovan beskrivs det av den högra delen. Kommunfullmäktige har beslutat om utvecklingsområden, inriktningar och utvecklingsmål. Här handlar det främst om att specificera vilka strategier som ska väljas kopplat till utvecklingsmålen. De åtgärder som sedan krävs kommer kommunchefens ledningsgrupp att arbeta vidare med. Under året kommer arbetet att följas upp och rapporteras löpande till kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen, Kommunstyrelsen Budget (12)