Kommunförbundets synpunkter på beredningen av statsbudgeten 2014

Transkript

1 Promemoria 1 (6) Dnr 2968/90/2013 Ministergruppen för basserviceprogrammet Finansministeriet Ministergruppen för basserviceprogrammet, sammanträde Kommunförbundets synpunkter på beredningen av statsbudgeten 2014 Basservicebudgeten för 2014 som beretts i samband med finansministeriets budgetförslag följer i stor utsträckning riktlinjerna i det basserviceprogram som godkändes i våras. I ramarna för statsfinanserna föreslås balansen i statsfinanserna förbättras med cirka 5,3 miljarder euro på 2017 års nivå jämfört med år Regeringen har tvingats vidta ytterligare anpassningsåtgärder då den ekonomiska utvecklingen visat sig vara betydligt sämre än vad som uppskattats. Statens anpassningsåtgärder fördelar sig som följer: bekämpning av grå ekonomi inkomster utgifter Utgiftsanpassningen är cirka 2,2 miljarder euro. Merparten, nästan 1,4 miljarder euro, går ut över statsandelarna för kommunal basservice. Regeringen har sålunda överfört en stor del av ansvaret för anpassningen av statsfinanserna på kommunerna och de kommunala beslutsfattarna. I det svåra läget är det klart att också kommunerna måste delta i anpassningsåtgärderna. Eftersom den kommunala ekonomin utgör en betydande del av den offentliga ekonomin och redan svarar för två tredjedelar av den offentliga konsumtionen, dvs. välfärdstjänsterna, är det mycket angeläget att se över situationen inom den offentliga ekonomin som en helhet. En överföring av det ekonomiska ansvaret från staten till kommunerna förbättrar inte situationen inom den offentliga ekonomin, utan innebär bara att ansvaret för svåra beslut skyfflas över på kommunerna. Suomen Kuntaliitto Toinen linja 14,00530 Helsinki PL 200, Helsinki Puh ,faksi etunimi.sukunimi@kuntaliitto.fi Finlands Kommunförbund Andra linjen 14,00530 Helsingfors PB 200, Helsingfors Tfn , fax fornamn.efternamn@kommunforbundet.fi

2 2 (6) Beredningen av basservicebudgeten 2014 och nuläget Kommunförbundet har inget att anmärka på den grundläggande ekonomiska analysen. Läget i Finland är allvarligt och av alla parter krävs nu återhållsamhet, nya öppningar och satsningar på strukturella reformer för att få till stånd ekonomisk tillväxt och kontroll över hållbarhetsgapet i den offentliga ekonomin. Kommunförbundet ser ändå positivt på att den gemensamma beredningen i sekretariatet för ministergruppen för basserviceprogrammet och i kalkyleringsgruppen inom KUTHANEK:s ekonomisektion har förlöpt i god anda. Situationen inom den kommunala ekonomin är oroväckande och kommer att försämras under de närmaste åren. Enligt prognosen kommer räkenskapsperiodens resultat att visa ett kännbart underskott varje år under ramperioden Årets resultat ser bättre ut än år 2012, vilket framför allt beror på att kommunerna fått två tillfälliga skatteinkomstposter på sammanlagt 400 miljoner euro. Redovisningssystemet håller på att utvecklas i syfte att försnabba skatteredovisningarna, och kommunernas andel av förvärvsinkomsterna ska höjas på grund av att kapitalinkomsterna inte ger det utfall som beräknats. Bägge faktorerna uppgår till 200 miljoner euro och innebär att skatteinkomsternas tillväxt i år ökar till uppemot 5 procent, då också kommunalskatteavdragen blir små.

3 3 (6) Den kommunala ekonomin kommer trots detta att visa underskott också i år och räkenskapsperiodens resultat uppskattas bli omkring minus 300 miljoner euro. Utsikter för 2014 År 2014 uppskattas kommunernas skatteinkomster och också statsandelarna växa med omkring 1,5 procent. Skatteinkomstutvecklingen bygger på antagandet om en långsam återhämtning för ekonomin samt utvecklingen av fastighetsbeskattningen. Statsandelarna höjs genom lagstadgade indexhöjningar och ändringar i statsandelsgrunderna till följd av ändringar i befolkningen. Till statsandelarna överförs dessutom 70 miljoner euro som motsvarar intäkterna av avfallsskatten. För kommunernas ekonomi är det av största vikt att regeringen beslutat att till fullt belopp kompensera kommunerna för den sänkta samfundsskatten genom att höja kommunernas samfundsskatteandel. Då kommunernas verksamhetsutgifter beräknas växa med 3,5 procent är det klart att den kommunala ekonomin kommer att stramas åt ytterligare och att trycket på höjningar av kommunalskatten växer. Utgående från dessa antaganden kommer kommunernas och samkommunernas årsbidrag nästa år att minska med cirka 700 miljoner euro jämfört med i år. Skulden beräknas kalkylmässigt öka med drygt 2 miljarder euro. Den allvarliga situationen kräver nu gemensamma insatser och ansvarstagande i förhållandet mellan staten och kommunerna. Basservicebudgeten år 2014 Kommunförbundet är särskilt oroat över kommunernas växande uppgiftsbörda och informationsstyrningen som ökar kostnadstrycket. Enligt ramarna för statsfinanserna kommer kommunernas social- och hälsovårdsutgifter på grund av åldersstrukturen att växa med omkring miljoner euro under ramperioden. Målet att lindra kommunernas skyldigheter med en miljard euro på 2017 års nivå, vilket ingår i basserviceprogrammet för , är viktigt att uppfylla. Som principiella frågor påminner Kommunförbundet regeringen om att regeringsprogrammet utlovar följande: - Kommunernas uppgifter ska knappast alls utvidgas tvärtom är strävan att lätta på uppgiftsbördan. - Statsandelsprocenten för nya uppgifter är över 50 procent. - Kommunernas förluster i skatteinkomstbasen kompenseras i första hand inom skattesystemet. Kommunernas uppgifter utvidgas trots allt, och i det nu aktuella förslaget är statsandelsprocenten för de nya uppgifterna inte över 50 procent, vilket utlovats i regeringsprogrammet och föreskrivits i äldreomsorgslagen.

4 4 (6) Nya och utvidgade uppgifter för nästa år är åtminstone: elev- och studerandevårdslagen: nya och utvidgade uppgifter för att tillhandahålla kurator- och psykologtjänster inom den grundläggande utbildningen och utbildningen på andra stadiet utvidgning av undervisningen för elever som får specialiserad sjukvård främjande av arbetsron i skolor och läroanstalter etablering av elevkårer på grundskolestadiet revidering och utveckling av barnskyddslagstiftningen samordning av arbete och familj, s.k. flexibel vårdpenning. Dessutom finns det andra utvecklingsuppgifter och reformer för vilka kostnaderna ännu inte uppskattats, till exempel beredskap för övergången till elektroniska studentskrivningar. Finansieringen av anläggningsprojekt för läroanstalter har redan länge varit underdimensionerad i förhållande till behoven. Kommunförbundet har föreslagit en betydande höjning av finansieringsnivån och anser det vara ytterst beklagligt att anslagen för byggande av läroanstalter skärs ner samtidigt som det i kommunerna råder ett stort tryck på att investera i renoveringar av skolor och daghem. Finansieringen av anläggningsprojekt för allmänbildande läroanstalter kommer enligt förslaget minska med 11,6 miljoner euro, dvs. 20 procent, jämfört med i år. I finansministeriets budgetförslag för nästa år omnämns strukturreformen inom utbildningen på andra stadiet. Enligt lagstiftningen om reformen och det som avtalats tidigare hör strukturell utveckling av utbildningen till utbildninganordnarens befogenheter. ICT-projektet för att trygga tjänsterna för antagning av studerande ska enligt förslaget finansieras genom att 3,3 miljoner euro överförs från statsandelarna för kommunal basservice till Utbildningsstyrelsens verksamhetsutgifter. Kommunförbundet kan inte godkänna detta, eftersom kommunerna då får betala merparten av kostnaderna för ett projekt där nyttan till stor del tillfaller andra aktörer än kommunerna. Det samma gäller överföringen av 1,5 miljoner euro som reserverats för utveckling av förbindelsen mellan räddningsväsendets och den prehospitala akutsjukvårdens informationssystem och säkerhetsnätverket. Pengarna ska enligt förslaget överföras från statsandelarna för kommunal basservice till inrikesministeriets förvaltningsområde. Eftersom det i första hand är de statliga myndigheterna som har nytta av samordnade informationssystem, och nyttan är mycket liten för den prehospitala akutsjukvården som samkommunerna ansvarar för, är det naturligt att staten står för dessa utvecklingskostnader. Kommunförbundet accepterar alltså inte den föreslagna överföringen. Nedskärningarna av specialersättningarna innebär stora problem för framför allt universitetssjukhusens största ägarkommuner. Det är tvivelaktigt om finansieringen av högspecialiserad medicinsk utbildning och forskning kan anses höra till primärkommunerna. Om de föreslagna statsandelsnedskärningarna går igenom kommer statsandelsprocenten för kommunal basservice nästa år att minska till 29,57 procent.

5 5 (6) I det här läget finns det goda skäl att göra en bedömning av hur en statlig finansieringsandel av den här storleksklassen ska räcka till efter att de beslutade statsandelsnedskärningarna och övriga förändringar i finansieringen av kommunala tjänster genomförts. Enligt finaniseringsprincipen ska ju staten se till att kommunerna får tillräckliga resurser att sköta sina lagstadgade uppgifter. Nedskärningarna inom undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde växer med 62 miljoner euro, varav 41 miljoner går ut över kommunerna och samkommunerna. Priserna per enhet för gymnasie- och yrkesutbildningen sänks och antalet studerande skärs ner. För undervisnings- och kulturverksamhetens del görs inga kostnadsjusteringar, vilket innebär att statsandelarna till kommunerna och de övriga huvudmännen minskar med 36 miljoner euro. Av nedskärningarna i statsandelarna för kommunal basservice går kalkylmässigt cirka 17 procent ut över finansieringen av förskoleundervisning och grundläggande utbildning. Arbetet med att uppfylla ungdomsgarantin fortsätter och även det sysselsättningspolitiska kommunförsöket fortgår. Kommunförbundet anser det viktigt att förberedelserna inför kommunernas utvidgade sysselsättningsansvar från ingången av 2015 utförs grundligt under 2014 i samarbete med kommunerna och att kommunerna ges tillräckligt med resurser och befogenheter för att kunna sköta de utvidgade uppgifterna. Invandringen och den växande arbetslösheten ökar kommunerna utgifter för utkomststöd, som under de närmaste åren helt uppenbart kommer att hållas åtministone på den nuvarande höga nivån. Utgifterna kommer inte att minska, vilket antagits. Särskilt positivt för hållbarheten i den kommunala ekonomin är att det enligt rambeslutet ska genomföras ett åtgärdsprogram som syftar till att minska de skyldigheter som ålagts kommunerna utgående från deras lagstadgade uppgifter. Målet med åtgärdsprogrammet är att nå en total besparing på en miljard euro i kommunernas och samkommunernas verksamhetsutgifter på 2017 års nivå. För att målet ska nås är det viktigt att programmet omfattar de olika ministeriernas mål för att minska kommunernas lagstadgade skyldigheter och nå besparingsmålet på en miljard euro. Regeringens riktlinjer bör tas på allvar och följas. Det är särskilt viktigt att inga nya uppgifter och skyldigheter i det här skedet åläggs kommunerna genom lagstiftning eller annan styrning. Kommunförbundet väntar på ministeriernas förslag om hur målet ska nås fram till Eftersläpningen i byggnadsreparationer i kommunerna har stigit till närmare 5 miljarder euro. Dessutom måste man räkna med eftersläpningen i reparationer av olika nät. Det är nödvändigt och även konjunkturpolitiskt motiverat att åtgärda fuktskador som äventyrar kommuninvånarnas hälsa.

6 6 (6) Renoveringsprojekt har en hög sysselsättande effekt och kan sättas igång snabbt. Renoveringarna av fuktskadade byggnader bör påskyndas genom att statliga understöd som betalas under byggnadstiden tas med i årets tilläggsbudgetar. Understöden bör uppgå till sammanlagt 200 miljoner euro och användas till en 20 procents finansiering för kommunala renoveringsprojekt under byggnadstiden. Renoveringarna skulle sysselsätta arbetstagare (årsverken) i byggbranschen. FINLANDS KOMMUNFÖRBUND Antti Lindtman styrelseordförande Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma verkställande direktör Sändlista finansminister Jutta Urpilainen förvaltnings- och kommunminister Henna Virkkunen omsorgsminister Sanna Huovinen social- och hälsovårdsminister Paula Risikko undervisningsminister Krista Kiuru inrikesminister Päivi Räsänen justitieminister Anna-Maja Henriksson trafikminister Merja Kyllönen utvecklingsminister Heidi Hautala jord- och skogsbruksminister Jari Koskinen statssekreterare Tuire Santamäki-Vuori, FM statssekreterare Sari Raassina, FM statssekreterare Pia Pohja, SHM statssekreterare Ulla-Maija Rajakangas, SHM statssekreterare Marjo Anttoora, IM statssekreterare Risto Artjoki, JSM statssekreterare Pilvi Torsti, UKM specialmedarbetare Ville Kopra, FM specialmedarbetare Elina Laavi, FM specialmedarbetare Ismo Kainulainen, SHM specialmedarbetare Ulla Heinola, SHM specialmedarbetare Tiina Rytilä, JSM specialmedarbetare Niklas Andersson, IM specialmedarbetare Jyri Kuusela, KM specialmedarbetare Malin Brännkärr, JM specialmedarbetare Lauri Korkeaoja, UM specialmedarbetare Esa Suominen, UKM överdirektör Päivi Laajala, FM budgetchef Hannu Mäkinen, FM budgetrådet Jouko Narikka, FM konsultativa tjänstemannen Tanja Rantanen, FM direktör Matti Väisänen, UKM finanssekreterare Mikko Nygård, SHM biträdande direktör Reijo Vuorento, Finlands Kommunförbund finansrådet Markku Nissinen, FM konsultativa tjänstemannen Vesa Lappalainen, FM finansrådet Hannele Savioja, FM