Energieffektivisering i landsbygdsbutiker i Örebro län

Transkript

1 Energieffektivisering g i landsbygdsbutiker i Örebro län Energi- och klimatrådgivarutbildning 18 maj 2011 Magnus Rehnby Bengt Dahlgren AB

2 Innehåll Förutsättningar för butikers energieffektivisering i i Åtgärdsförslag Åtgärdstrappa Finansieringsmöjligheter g Köpmannens egna tankar Slutsatser Länkar och rapporter

3 Förutsättningar för butikers energieffektivisering Liten livsmedelsbutik kontra större livsmedelsbutik Livsmedelsbutik kontra andra lokaler Ekonomi Skillnader i energianvändningen Butiksinnehavarnas förväntningar Förutsättningar för butikers energieffektivisering

4 En mindre butiks förutsättningar för energieffektiviseringsarbete i i t skiljer sig från en större på flera sätt, en mindre butik har ofta: knappare ekonomiska omständigheter, vilket påverkar investeringsförmågan, högre specifik energianvändning (kwh/m 2 /år), lägre standard d på tekniska k installationer, ti särskilt livsmedelskyla, l l köpman/ägare är mer belastad av den dagliga driften och därför har denna ofta svårare att lyfta blicken. Förutsättningar för butikers energieffektivisering

5 En livsmedelsbutiks förutsättningar för energieffektiviseringsarbete i i t skiljer sig från andra butiker främst genom den påverkan som livsmedelskylinstallationen innebär: den ökar på elenerginotan den kyler ut lokalen, vilket ökar på värmenotan den försvårar ventilationen och uppvärmningen av lokalen den erbjuder möjlighet till värmeåtervinning Förutsättningar för butikers energieffektivisering

6 Energiförbrukning i en mindre livsmedelsbutik 30 % 20 % 50 % Kyl och frys Belysning Övrigt Förutsättningar för butikers energieffektivisering

7 Metoder Bakgrundsfakta, energistatistik Mätningar Bedömningar Intervjuer

8 en består av två steg Steg 1 görs av energi- och klimatrådgivarna tillsammans med butiksinnehavarna. Steg 2 görs med ledning av energikonsulten tillsammans med energi- och klimatrådgivarna och köpmännen.

9 Steg 1 Fastighetsdata och fastighetens användning Energistatistik Byggnad och klimatskal Omfattning av verksamhet med hög energiåtgång (bake-off, grill, parkeringsbelysning) i Översiktlig info om värmesystem, ventilation, kyla och belysning m.m. Dokumentation Service Styrning Problem Genomförda åtgärder av belysningsanläggningen av kyldiskar Brukarintervju

10 Steg 2 Analys med statusbedömning av Klimatskal Uppvärmning Ventilation Livsmedelskyla Komfortkyla Belysning Åtgärdsförslag inkl. lönsamhets- och investeringsbedömning

11 Steg 1 startar Kontaktpersoner Butikspersonal, fastighetsservice, fastighetsägare Fastighetsdata Ytor, fristående eller del i annan fastighet inkl. ritningar m.m. Byggnadsår, genomförda ombyggnationer Fastighetens användning Öppettider/närvarotid i butiken Kända energi- och klimatrelaterade problem

12 Energistatistik Elenergi - Ta fram månads- och timfördelning sommar/vinter från elnätbolagen. Fjärrvärme Fjärrkyla Pellets -Viktigt att notera när man fyllde på och inte när fakturan betalades. Olja - Viktigt att notera när man fyllde på och inte när fakturan betalades. Vattenförbrukning Energideklaration Hyresavtal, elavtal, övriga avtal och abonnemang

13 Byggnad och klimatskal Klimatskal = Tak, golv, ytterväggar, fönster Klimatskalet och isoleringstjocklek har oftast underordnad betydelse för en butiks energianvändning. Det lönar sig sällan med förbättringar i befintlig byggnad om den inte är väldigt dåligt. Om samtidig renovering av andra skäl kan förbättringarna vara lönsamma. Stora fönsterytor i onödan d.v.s. fönster som ändå bara är fyllda med inredning eller reklam kan vara en brist som är värd att åtgärda. Byggnadens täthet och då särskilt dörrars och portars funktion är mycket viktig.

14 Uppvärmning Ritningar - försök få tag i Probleminventering Intervjua om särskilda problem, t.ex. är det för kallt på vintern, är det för varmt på sommaren, finns det problem med drag genom butiken relaterat till vissa vindar?

15 Uppvärmning Olika värmekällor Reflektera över värmekällor endast om butiken är ensam i fastigheten Elvärme inkl. värmepump Vanligt, g, ibland i kombination med återvinning från livsmedelskyla. OK om behovet är lågt och återvinning utnyttjas. Uppmana till köp av miljömärkt el. Olja Usch, alternativ måste föreslås! Fjärrvärme OK, bibehåll och effektivisera! Biobränsle/pellets ll OK, men ovanligt i butiker

16 Uppvärmning Distributionssätt Ofta olika i samma fastighet: Luftburen värme via ventilationen vanligast i butik och på lager, Fläktluftvärmare (eventuellt på lager), Ofta radiatorer i smårum och kontor, Direktel ganska vanligt, särskilt i ridåvärmare.

17 Uppvärmning Uppvärmningsbehov Ofta olika i samma fastighet: Kalla zoner med kyldiskar på centralkyla Varma zoner vid entré samt vid mycket plug-in. Mellanzoner Kolla inställd framledningskurva med hänsyn till eventuell återvinning från livmedelskyla.

18 Uppvärmning Särskilda energitjuvar på grund av bristfällig styrning: Luftridåer i entréer Motorvärmare Golvvärme Markvärme utanför entrén eller på lastramper

19 Ventilation Ritningar, tillgänglighet Försök få tag i ritningar, OVK-protokoll eller annan injustering. Vem sköter service på anläggningen? Var är ventilationsaggregaten placerade och hur kommer man dit? Vilka ändringar i inställningar gör butiken? Vem betalar elenergin till ventilationsaggregaten? Probleminventering Intervjua om särskilda problem, tex. drag från don (förtejpade tilluftsdon är vanligt), störningar på kyldiskar k vanligt

20 Ventilation Typ av ventilation FT (från- och tilluft) FTX (från- och tilluft med återvinning) FTÅ (från- och tilluft med återluft) FTXÅ (från- och tilluft med återvinning och återluft) Luftflöden Om någon form av injusteringsprotokoll som är yngre än 3 år finns, används den i analysen, annars mätning vid Steg 2-inventeringen.

21 Ventilation Styrning Kontrollera drifttider. Normalt behövs inte drift en minut utöver butikens öppettider. Under den tid då personal är närvarande men har inga kunder behöver butiken normalt inte ventileras. Används ventilationen för att värma med nattetid måste startvillkor kontrolleras. Kontroll även övergången mellan nattdrift och dagdrift. Sommarnattkyla skall undvikas! Var sitter givarna som styr ventilationen, framför allt ute i butiken? Finns vettiga dödzoner i regleringen?

22 Livsmedelskyla Ritningar, tillgänglighet, tillsyn Finns dokumentation över anläggningen? Finns journalpärm? Vem sköter regelbunden service på anläggningen? g Hur sker egenkontrollen? (HACCP - Hazard Analysis Critical Control Point) Vilka ändringar i inställningar gör butiken och var sker det? Finns tillträde till alla komponenter inför inventeringen i steg 2? Har det hängts på mer kyldiskar på befintlig anläggning utan utökad kapacitet?

23 Intervjua om problem med livsmedelskylan Svårt hålla temperaturen sommartid i diskar? Många stopp sommartid? Igenisningar? Krävs vattenbegjutning g av kondensor sommartid? Frekventa läckage? Störningar på kyldiskar? Kondensproblem utvändigt?

24 Livsmedelskyla Teknik Kylanläggningen med avseende på teknik inventeras i STEG 2. Vilka köldmedier används och hur mycket? Finns nattgardiner på alla kyl- eller frysmöbler? Manuella eller motoriserade? Fungerar de? Används de? När exakt på morgon och kväll dras de av och upp? Inventera kylmöbelbeståndet enligt tabell.

25 Nattäckning av kyl- och frysmöbler Sparar energi! I en vertikal kyldisk sjunker energiförbrukningen med % när den är täckt. Temperaturen sjunker i varorna och blir jämnare. Besparingens storlek som kan uppnås med nattäckning ökar ju varmare och fuktigare det är i butiken. beror på butikens öppettider ökar om diskens reglersystem tar hänsyn till att förlusterna minskar med nattäckning.

26 Resultat av beräkningar med fabrikantdata 1) Magnus har en tabell 1) Enligt Bengt Dahlgren AB:s beräkningsprogram. Besparing avser räknat över helår, jämfört med konventionell nattäckning med gardiner, 14 h öppningstid/dygn.

27 Varornas hållbarhetstid och temperatur Källa: Butikskyla, Monica Axell, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

28 Traditionell kylning med kylmaskin Källa: Butikskyla, Monica Axell, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

29 Två huvudtyper av kylsystem Direkt kylsystem Källa: Butikskyla, Monica Axell, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

30 Två huvudtyper av kylsystem Indirekt kylsystem Källa: Butikskyla, Monica Axell, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

31 Kyleffekt som funktion av omgivningsklimatets torra temperatur Resultaten visar tydligt den inverkan som utomhustemperatur, butikstemperatur och luftens relativa fuktighet har över kompressoreffekten.

32 Livsmedelskyla Köldmedium Traditionella (freoner): R404A och R134a Naturliga: Koldioxid, ammoniak, kolväten, vatten, luft

33 Miljöpåverkan (GWP) från olika köldmedier Ozonpåverkan (ODP)=0 för freoner (HFC), CO 2, NH 3 och CH 2 3 Bidrag till växthuseffekten framgår av GWP-faktorn GWP (ca) R404A (HFC freon ) CO 2 1 (per definition) NH 3 (ammoniak) 0 R134a (HFC freon ) 1300 CH (propan) 3

34 Miljöpåverkan (GWP) från olika köldmedier Den högre investeringskostnaden i system med låg GWP (ex koldioxid) gör att i små nya butiker är fyllnadsmängden ofta större än i riktigt stora butiker.

35 COP som funktion av kondenserings- och förångningstemperatur KONDENSERINGSTEMPERATUR COP FÖRÅNGNINGSTEMPERATUR [ C]

36 Belysning Ljuskällor Som allmänbelysning l i butik är effektiva lyrörsarmaturer bäst, använd gärna dimbara armaturer. Glöm LED som allmänbelysning i butik! LED fungerar som accentbelysning, men är känslig för färgtemperatur. Lysrörsalternativ finns! LED fungerar utmärkt i kyl- och frysrum och som utebelysning. LED är fortfarande dyrt, särskilt när det handlar om utbyte.

37 Belysning Problemet med belysningen i butik är att den anses vara säljande. Detta leder till att onödigt mycket allmänbelysning ( ljusmatta ) i butiken, när man med accentbelysning vill framhäva något extra får man ta i ännu mer för att ljust skall bli ljusare. Att kunna göra optimala bedömningar mellan sälj och energi är svårt. Vid inventering i är det viktigt t att identifiera: belysning på belysning belysning som ej anpassats vid andra funktioner överbelysta områden bristande styrning Ofta realistiskt att byta ljuskällan bara om den är riktigt dålig.

38 Belysning Räkna alla armaturer i butiken, även accentbelysning. Ta reda på vilken installerad effekt de har. Total effekt inkl. drivdonspålägg (1,1 W med T5-rör och 1,2 W med T8-rör) Mät belysningsstyrka (lux) Var uppmärksam med ljuskällornas placering m.m. Bedöm effektiviteten på ljuskällorna.

39 Belysning Styrning Oftast manuell styrning Djupintervjua köpmannen om hur och när man tänder upp respektive yta. Kan belysningen tändas i olika nivåer? Är butiken innan den har öppnat (men är bemannad) fullt upplyst? Skulle upplysningsnivån kunna vara lägre? Finns ytor (omklädning, lager, m.m.) som skulle kunna närvarostyras? Hur sköts tändning och släckning av dagsljuspåverkade ytor? Skulle man kunna dagsljuskompensera belysningen? Hur styrs utebelysning?

40 Brukarbeteende Släckdisciplin i li belysning, datorer, grillar m.m. Är nattkontroll utförd? Sköts manuella nattgardiner? Reduceras belysningen då butiken ej är öppen? Är kyl- och frysmöbler rätt lastade? Hålls kyl- och frysmöbler rena? Är personalen energimedveten?

41 Nattkontroll Takarmaturer Belysning av skåp, hyllor, tidningsställ Vågar Kaffeautomat Pantmaskiner Datorer, skrivare, kopiatorer Diskmaskin Fläktar

42 Steg 2 startar Analys Statusbedömning och åtgärdsförslag Vad är bra? Vad bör åtgärdas? Vad kostar det? Lönsamt? När? Åtgärdsförslag

43 Klimatskal Skriv in egna värden! Möjliga åtgärder Energieffektivisering, kwh/m 2 /år Besparing, kr/år Investering, kr Payoff, år Ökad isolering, tak Ökad isolering, vägg Byte av fönster Byte av portar Förbättrad slussverkan vid inlastning i Reducering av onödiga fönsterpartier Förbättrad solavskärmning Åtgärdsförslag

44 Klimatskal Kommentarer Tilläggsisolering g lönar sig inte om inte utgångsläget g g är mycket dåligt.undantag isolering med lösull på vind. Det viktiga är DRAG och TÄTHET Går det att bygga en sluss vid varuinlastningen för att minska utkylningen vid varuleverans? Numera finns både utvändig och invändig solavskärmning med god effektivitet. Åtgärdsförslag

45 Uppvärmning Vanligaste bristerna är att: Man tillför värme trots att det inte behövs. Rumstemperaturgivaren kan vara felaktigt placerad så att värmen stannar vid tak. Börvärden är fel. Återvinning från livsmedelskyla fungerar bristfälligt och oekonomiskt vänligt vanligt. Uppvärmning med diverse lokala apparater, luftvärmare, luftridåer, markvärme etc som går på el och/eller styrs inte optimalt. Åtgärdsförslag

46 Uppvärmning Skriv in egna värden! Möjliga åtgärder Energieffektivisering, kwh/m 2 /år Besparing, kr/år Investering, kr Payoff, år Förbättrad reglering av rumstemperatur i butik, lager, beredning, kontor Flytta olämpligt placerad temperaturgivare Förbättrad funktion för tillförsel av återvinningsvärme från livsmedelskylanläggning Förbättrad funktion för spetsvärmetillförsel Ändrade börvärdesinställningar centralt (radgrupper, pannor, fjv etc.) Förbättrad funktion för luftvärmare (eldrift, driftvillkor, börvärde etc) Reducerad varmvattenförbrukning Åtgärdsförslag

47 Uppvärmning forts. Möjliga åtgärder Energieffektivisering, kwh/m 2 /år Besparing, kr/år Investering, kr Payoff, år Utnyttja kondensorvärme för förvärmning av varmvatten Sänka varmvattentemperatur för att bättre kunna utnyttja återvinning (obs beakta risk för legionellabakterier) Förbättrad funktion och renhet av luftridåer Reduktion av omfattningen av markvärme Förbättrad styrning av markvärme Reduktion av omfattningen av golvvärme Förbättrad styrning av golvvärme Åtgärdsförslag

48 Ventilation Vanligaste bristerna är att: Oklar ansvarsfördelning kring skötsel av ventilation Onödigt långa driftstider Ventilationsaggregatet eller fläktar är skrot. För högt uteluftsflöde. Normalt räcker 0,5 l/s/m 2, maxflöde 1,0 l/s/m 2 Aggregatet g körs dygnet runt, på sommartid med 100% uteluft. För hög värmetillförsel beroende på att: Värmen inte kommer ner till vistelsezonen och särskilt inte till den kalla zonen Värmen tillförs där givaren som styr värmetillförseln är placerad, (risk att det blir kallt runt kassorna och kyldiskar beroende på att otillräckligt med värme tillförs dessa delar). Åtgärdsförslag

49 Ventilation Skriv in egna värden! Möjliga åtgärder Energieffektivisering, kwh/m 2 /år Besparing, kr/år Investering, kr Payoff, år Byt ventilationsaggregat Minska totalluftflöden i butiken Sänk inblåsningstemperatur i försäljningsyta Reducera temperaturgradient golv-tak i butiken Minska/behovsanpassa luftflöden i kontor Sänk inblåsningstemperatur i kontor Sänk inblåsningstemperatur i beredning Förbättra luftbalansen och minska tvärdrag Förbättra funktion på imkåpor i eventuella berednings-, bake-offytor Åtgärdsförslag

50 Ventilation forts. Möjliga åtgärder Energieffektivisering, kwh/m 2 /år Besparing, kr/år Investering kr Payoff, år Öka behovsstyrningen av luftflöde i imkåpor Öka omfattning av värmeåtervinning till/frånluft Reducera drifttider, huvudaggregat Reducera drifttider, övriga frånluftsfläktar Minska uteluftsflöde, inför CO 2 -styrning Förbättra nattvärmefunktion i butik (lägre starttemp., blockera spetsvärme etc) Stäng av sommarnattkyla Förbättra Sfp-värde ventilationsaggregat (mät om möjligt) Åtgärdsförslag

51 Livsmedelskyla Vanligaste bristerna är: Mycket plugin-utrustning (30-50% sämre energieffektivitet) Nattgardinfunktioner fungerar inte bra Hög kondenseringstemperatur Ej fullt utnyttjande av eller bristande funktion i återvinning. Kommentarer: e Ofta svårt att få ihop lönsamheten med en helt ny kylutrustning. Därför blir det frestande att försöka effektivisera en befintlig anläggning men det är dock ofta svårt att avgöra hur mycket man skall satsa på. Kompressorernas effektivitet skiljer sig inte mycket mellan nytt och gammalt. Problemet är systemutformningen och styrutrustning. En ny optimal anläggning kan ha bara 40-50% energianvändning jämfört med en 10 år gammal anläggning. Åtgärdsförslag

52 Livsmedelskyla Kommentarer forts. Montering av lock och dörrar ger upp till cirka 50 % energibesparing. Besparingen är ännu större om det inte heller fanns nattgardiner innan monteringen. Bra energieffektiva dörrar till befintliga diskar har en återbetalningstid på 5-10 år. Sargvärmen en lönsam besparing, särskilt om man har en liten frysdisk. Kostnadsmässigt svårt med naturliga köldmedier i små butiker. Detta innebär tyvärr stora fyllnadsmängder av freoner (HFC). Att sänka kondenseringen är den enklaste åtgärden. Hur långt det går varierar från fall till fall. Åtgärdsförslag

53 Livsmedelskyla Skriv in egna värden! Möjliga åtgärder Energieffektivisering, kwh/m 2 /år Besparing, kr/år Investering, kr Payoff, år Rekommendera utbyte av kyl- eller frysdiskar, särskilt plug-in Höj temperaturnivåer i kyl- och frysrum och diskar Minska elavfrostning i frys- och kyldiskar Installera / förbättra funktionen på manuella nattgardiner på kyldiskar Installera / förbättra funktionen på motorstyrda nattgardiner på vertikala kyldiskar (t.ex. ändra tidpunkten då de går upp på morgonen) Sätt lock på frysgondoler Behovsstyr sargvärme på frysdiskar Förbättra tätheten t på kylrumsdörrar Åtgärdsförslag

54 Livsmedelskyla forts. Skriv in egna värden! Möjliga åtgärder Energieffektivisering, kwh/m 2 /år Besparing, kr/år Investering, kr Payoff, år Installera plaststrips innanför frysrumsdörr Installera fläktstopp vid dörröppning i frysrum Byt kyl- eller frysaggregat Installera underkylning i kylanläggningen Förändra systemuppbyggnaden i kylanläggningen Reducera köldmediefyllningen HFC Förbättra regleringen av kyl- och/eller frysmaskiner Sänk kondenseringstemperaturen Åtgärdsförslag

55 Livsmedelskyla forts. Möjliga åtgärder Energieffektivisering, kwh/m 2 /år Besparing, kr/år Investering, kr Payoff, år Höj förångningstemperaturen t.ex. vintertid och nattetid. Förbättra regleringen av kylmedelkylare/kondensor Byt kylmedelkylare Installera återvinning av kondensorvärme till byggnadens värmesystem Byt cirkulationspump(ar) i kylanläggningen Förbättra isolering, särskilt i frysar Åtgärdsförslag

56 Komfortkyla Vanligaste bristerna är: Aggregat i dåligt skick. Låga börvärden. Separata aggregat är i drift fast de inte behöver vara det. Detta kan leda till att kylan motverkar t ex värmen i tilluften. Kommentarer: e Många butiker kyls av spillkylan från livsmedelkylan. Om man gör effektiviseringsåtgärder genom lock- och dörrinstallation kan det bli varmt i butiken. Åtgärdsförslag

57 Komfortkyla Skriv in egna värden! Möjliga åtgärder Energieffektivisering, kwh/m 2 /år Besparing, kr/år Investering, kr Payoff, år Ändra placering av komfortkylaggregat Byta, serva eller gör rent komfortkylaggregat Begränsa drifttiden för komfortkylan, t.ex. vintertid Åtgärda brister i isolering på kalla rör. Höj temperaturnivån på kall sida (indirekt system) Höj börvärden i kylda utrymmen Eliminera att komfortkylan är i drift samtidigt som värme tillförs Åtgärdsförslag

58 Belysning Vanligaste bristerna är: Gammal ineffektiv belysningsanläggning som ändå är dyr att byta ut. Energiförbrukningen skulle kunna bli 10 istället för W/m 2. Belysning på belysning. Felaktigt placerade armaturer. Ingen anpassning till dagsljus, närvaro etc. Kommentarer: Belysningen styrs ofta manuellt och bättre i en liten butik än i en större. Åtgärdsförslag

59 Belysning Skriv in egna värden! Möjliga åtgärder Energieffektivisering, kwh/m 2 /år Besparing, kr/år Investering, kr Payoff, år Byt ljuskällor för allmänbelysning Byt ljuskällor för accentbelysning Effektivisera befintliga ljuskällor för allmänbelysning Effektivisera befintliga ljuskällor för accentbelysning Reducera belysningsstyrka (lux) för allmänbelysning i hela eller delar av butiken under hela eller delar av dagen Reducera belysningsstyrka (lux) för accentbelysning under hela eller delar av dagen Åtgärdsförslag

60 Belysning forts. Möjliga åtgärder Energieffektivisering, kwh/m 2 /år Besparing, kr/år Investering, kr Payoff, år Justera felaktigt placerade armaturer Eliminera belysning på belysning Installera dagsljuskompensering i någon yta Installera närvarostyrning i vissa rum Förändra rutiner för belysningsstyrning Åtgärdsförslag

61 Brukarbeteende Vanligaste bristerna är: Man stänger inte av och släcker inte efter sig. Man överlastar kyldiskar. Diverse apparater som står på när de inte behövs. Åtgärdsförslag

62 Brukarbeteende Skriv in egna värden! Möjliga åtgärder Energieffektivisering, kwh/m 2 /år Besparing, kr/år Investering, kr Payoff, år Ändra rutiner för manuell belysningsstyrning Överlasta ej kyldiskar Använd alla nattgardiner som finns Bättre disciplin vad gäller att hålla klimatskalet tätt (portar, dörrar) Genomför en nattvandring Stäng av apparater som inte behövs Förbättra det allmänna energimedvetandet Åtgärdsförslag

63 Åtgärdstrappa Trappans första steg är den mest lönsamma åtgärden! Exempel från Butik Handlanära Möjliga åtgärder Investering, kr Payoff, år PRIO, 1-3 Energianvändning [MWh/år] Ökad isolering, tak Justera felaktigt placerade armaturer Installera närvarostyrning i vissa rum Använd alla nattgardiner som finns Normhus Åtgärd 1 Åtgärd 2 Åtgärd 3 Åtgärd 4 Åtgärd 5 Åtgärd 6 Åtgärd 7 Åtgärd 8 Samtliga åtgärder genomförda inkl. säkerhetsmarginal 20% Åtgärdstrappa

64 Åtgärdstrappa Åtgärd 6 Åtgärd 7 Åtgärd 8 Åtgärd bespa aring kr/år Åtgärd 1 Åtgärd 2 Åtgärd 4 Åtgärd 3 Åtgärder 2% 4% 6% 8% 10% 15% 20% 25% Investering Åtgärdstrappa

65 Finansieringsmöjligheter Ekonomiskt stöd Länsstyrelsen (SFS 2000:284). Stöd till kommersiell service på landsbygden, investeringsbidrag upp till 50 %. Begagnat? Lån? Annat? Finansieringsmöjligheter

66 Köpmannens egna tankar Tidsperspektiv framtidsplaner Förväntningar Personalutbildning - energiansvarig Rutiner med ronder med olika intervall Annat? Köpmannens egna tankar

67 Länkar och rapporter Butikskyla. Monica Axell, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. Energianalys. ICA Maxi Sandviken. (Ett exempel på en energianalys på en större livsmedelsbutik.) Gävle Dala Energikontor Naturliga köldmedier - Exempel på lyckade installationer, Naturvårdsverket Länkar och rapporter