Gestaltningsprogram för Sveavägen 44

Transkript

1 Gestaltningsprogram för Sveavägen 44 Flickskolan i hörnet Sveavägen och Adolf Fredrik Kyrkogata uppfördes Förslag av Gustaf Clason till kvartersstort kontorshus för Thulebolagen. Ur Byggmästaren 26:1940. Interiör från flickskolan Ateneum början av 1900-talet. Thulehuset ca Bakgrund KVARTERET TRÄSKET skapade försäkringsbolaget Thule en stor koncern som behövde ett nytt, rationellt hus. Samtliga tomter inom kvarteret Träsket, mellan Sveavägen, Adolf Fredrik Kyrkogata, Luntmakargatan och Tunnelgatan inköptes för att möjliggöra en nybyggnad med stora, obrutna och välbelysta våningsflak med goda utvecklingsmöjligheter. Som arkitekt engagerades Gustaf Clason som tidigare ritat bland annat Kanslihuset vid Mynttorget. Det så kallade Thulehuset blev ett av hans mest betydelsefulla verk. Kvarteret var dock vida större än behovet, varför flickskolan Ateneum och den Ljunglöfska fabriken lämnades kvar när det nya huset stod klart På 50-talet kompletterades den första byggnaden med en takvåning och man byggde en andra etapp längs Luntmakargatan. Det var så långt den ursprungliga planen kom att genomföras. Byggnaden i hörnet av Sveavägen och Adolf Fredriks Kyrkogata levde vidare som flickskola, Ateneum för flickor, fram till 1948 då den byggdes om till kontor. En mindre kontorsbyggnad från 1980-talet står i hörnet av Adolf Fredriks Kyrkogata och Luntmakargatan. Husen mot Sveavägen är grönklassade av Stockholms Stadsmuseum, vilket ställer särskilda krav på varsamhet och på att deras karaktär inte får förvanskas. Husen mot Luntmakargatan har ett svagare skydd, men bedöms ändå såsom värdefulla för stadsbilden. Kontorshuset på Sveavägen är ett av det moderna Stockholms landmärken. När huset byggdes var det ännu sällsynt med enhetligt gestaltade kvartersstora byggnader, och även om Thulehuset aldrig kom att omfatta hela kvarteret, var storleken märkvärdig. Gestaltningen ryggade inte för de stora måtten, utan bejakade istället upprepningen vilket - tillsammans med den symmetriska uppbyggnaden - gav byggnaden en palatskaraktär. Det var ett kompakt och effektivt hus, där över tusen kontorister satt på rad och lämnade sin post på löpande band som löpte utmed fönstren. Gatuplanet var då som nu fyllt av butiker med skyltfönster mot Sveavägen. Krönta av ett skärmtak bildar dessa en tydlig sockelvåning och förstärker intrycket av att fasaden är byggnadens och hela kvarterets framsida. Översta våningen mot Sveavägen tillkom Den utformades som ett välvt koppartak över den nya personalmatsalen. Dess fönster är utformade som små och högt sittande vindskupor vilka begränsar så väl utblickar som inflöde av dagsljus. SVEAVÄGEN 44 - FASTIGHETSUTVECKLING GESTALTNINGSPROGRAM sida 1

2 Nuläge THULEHUSET Senare tiders ombyggnader har dämpat skärpan i den ursprungliga gestalten, men exteriörens karaktär låter sig väl förvaltas. Gård och interiör saknar motsvarande kvaliteter, varför arbetet med dessa i större grad handlar om att tillskapa värden. Projektet är en stor ombyggnad där de befintliga uthyrningsbara ytorna utgör ca 80% av hela kvarteret. Kvaliteterna hos de befintliga byggnaderna skall omhändertas i den nya gestaltningen. Förtätningen av kvarterets inre ökar betydelsen av att ta vara på dagsljuset, varför ljus och rymd blir viktiga mål att sträva mot. Thulehuset är utformat med en tydlig idé om att byggnaden har en framsida och en baksida. Framsidan vänder sig mot Sveavägen med en accentuering i materialval, indragna takvåningar, en sockelvåning med butiker och stora, uppglasade partier. Ett skärmtak avslutar sockelvåningen uppåt längs byggnadens framsida. Baksidan, mot Luntmakargatan, har enklare material och inordnade sig i den mer industriella karaktär som Luntmakargatan då hade. Idag är Thulehusets fasader mot Sveavägen klädda med keramikplattor. Bedömningen av det befintliga fasadmaterialets status, livslängd och behov av framtida underhåll har lett till ställningstagander att fasadmaterialet bör bytas, detta gäller även för befintliga fönster. 80-TALSHUSET Den mindre kontorsbyggnaden från 1980-talet i hörnet Adolf Fredriks Kyrkogata och Luntmakargatan utgör en anonym gestalt med snäva mått som kragar ut över Luntmakargatans trottoar och betonar på detta vis kvarterets garageinfart. Den inordnar sig varken gestaltningsmässigt eller funktionellt i idén om kvarteret som ett sammanhängande komplex. Byggnaden har idag sex våningar och dess stomme tillåter inga påbyggnader. Sammanfattningsvis leder detta till funderingar kring att ersätta denna byggnad med en ny som bidrar till att förbättra gatumiljöer och kvarterets funktioner och värde. FLICKSKOLAN Flickskolans jugendfasader och den granitklädda entrén i hörnet har en mycket stark karaktär, sprungen ur såväl dess gestaltning som ur material och hantverk. Dessa värden bör tas hand om och förstärkas. Amibitionen är att förvanskade delar i mesta möjliga mån återskapas till ursprunglig utformning. Detta gäller till exempel fönster och terrass. Den tidigare förlusten av de ursprungliga, eleganta skyltfönstren innebar en åderlåtning av karaktären. Nya valvbågar är av avgörande betydelse för att göra byggnadens egenart tydlig. SVEAVÄGEN 44 - FASTIGHETSUTVECKLING GESTALTNINGSPROGRAM sida 2

3 NITTY GRITTY Vy Sveavägen Tunnelgatan Flygperspektiv ovan hörnet Sveavägen / Adolf Fredriks Kyrkogata Vy från Kulturhuset Incorporated LIMITED Föreningen Bolaget FIRMAN Företaget BEFINTLIGT HUS PÅBYGGNAD A.P.C OUR LEGACY S44 CIAO CIAO ART&PRESS CAFÉ SOSTAS ACNE Six Eight Seven Six FILIPPA K KIM JONES WOOD WOOD WEEKDAY WHYRED Vy Sveavägen norrifrån Vy Luntmakargatan söderifrån Vy Luntmakargatan norrifrån Fasad mot Sveavägen Kvarteret i staden Kvarteret kommer under 2010 att tömmas på hyresgäster, vilket ger ett enastående tillfälle att genomföra en upprustning av byggnader och installationer. Vårt mål är att ge kvarteret en starkare identitet. Genom att göra huset mer synligt i stadsbilden, kommer dess attraktionskraft att öka. Detta gynnar såväl fastighetsägaren som staden, ägaren kan fylla huset med hyresgäster och Sveavägen blir en magnet rikare. Den nya gestalten illustrerar den genomgripande ombyggnaden av kvarterets inre. I sin nya skepnad kommer kvarteret att rymma drygt 2000 kontorsarbetsplatser samt butiker, caféer, restauranger och bostäder motsvarande minst kvm. Tack vare denna mångfald av hyresgäster och invånare kommer huset att prägla hela stadsavsnittet och gjuta nytt liv i denna del av Sveavägen. De åtgärder som krävs för att åstadkomma detta är omfattande och innebär för fastighetsägaren en investering av stora mått. Storleksordningen är givetvis avhängig möjligheterna att öka kvarterets kommersiella värde. Thulehusets form och funktion var avancerad när den byggdes men många av dess kvaliteter har försvunnit med åren. När huset nu står inför en helt ny uppgift går inte samtliga att återskapa. Värdigare är då att klä kvarteret i en dräkt som speglar dess nya roll och förenar kvaliteterna i 1930-talets arkitektur med vår tids material och ideal. Genom att bygga om insidan av Thulehuset till ett optimalt kontorshus efter dagens krav, fullföljs den ursprungliga intentionen avseende byggnadens funktion. Vi vill förverkliga visionen att kvarteret skulle utgöras av ett enda komplex, nu med Flickskolan som bedårande undantag. Flickskolans uttrycksfulla formspråk inramas och förstärks av det omgivande kvarterets ljusa, rationella och enhetliga bakgrund. Intentionen är att åstadkomma ett distinkt nutida uttryck med avstamp i Thuleshusets ursprungliga intentioner och kvalitéer. Denna kvarterstora gestalt tillåts landa i stadsmiljön genom att fasadmaterialet dras ända ner till marken. Sockelvåningens stora öppningar skapar möjlighet till passager in i och ut ur kvarteteret, visuella in- och utblickar. Ett flertal entrélägen runtom byggnaden möjliggör en publik genomströmning. Entréplanet införlivas med sina sina publika funktioner i stadslivet. Luntmakargatan närmast Tunnelgatan omvandlas till en torgmiljö med solbelyst uteservering. Fastigheten öppnas upp och blir mer attraktiv, dess kommersiella värde ökar. SVEAVÄGEN 44 - FASTIGHETSUTVECKLING GESTALTNINGSPROGRAM sida 3

4 Service Center i Ludwigshafen av Allmann Sattler Wappner. Nytt fasadklinker av glas, ljust som på 30-talet med en glans av 2000-tal Flygperspektiv ovan hörnet Sveavägen / Tunnelgatan Butik och kontor i Tokyo av Yun Aoki. En fri fönstersättning inom kvarterets ramar. Vy Luntmakargatan norrifrån. Thulehuset mot Sveavägen, före 1958 års påbyggnad och efter framtida ombygggnad. Kvarteret sveps in i en enhetlig dräkt som appliceras enligt fasadernas ursprungliga principer. Dagens takfotshöjd Taket utgör en fortsättning av fasaden ovanför den brutna takfoten. Dess lutning bidrar till att anpassa skalan i Den kopparklädda påbyggnaden från 50-talet ersätts av en utökad terrass krönt av ett skärmtak som knyter an mot Sveavägen löper kontinuerlig runt kvareteret och binder det samman. gatumiljön till omgivande byggnader och öppnar för en dialog med Brunkebergsåsens byggnader i öster. Den repetitiva fönstersättningen i befintliga fasader upplöses i tillbyggda delar med en friare fönstersättning och till hur byggnaden var utformad på 30-talet. Alter Hof i München av Peter Kulka. Modern förtätning av äldre bebyggelse, Byggnadens utformning Hela byggnaden ges en enkel, sammanhållen geomtri inom vilken innehållet kan variera utan exteriören påverkas. För taklandskapet betyder detta att företeelser som uppstickande fläktrum och ventilationshuvar undviks. Beställarens och Stockholms stads önskemål om att gjuta liv i Luntmakargatan föranleder oss att frångå den ursprungliga principen avseende byggnadens fram- respektive baksida. Vi väljer att behandla alla fasader som varierade fönsterstorlekar. Resultatet blir rörligare i sitt utryck men ändå rationell då endast två fönsterstorlekar Detta förhållningssätt grundar sig dels på det faktum att nuvarande förutsättningarna för lokaler i detta våningsplan inte ger den flexibilitet, det dagsljus och de utblickar som det i dagens arbetsmiljöer ställs krav på, dels att används på varierat sätt. påbyggnadens rundade, avslutande former och dess takbeklädnad av koppar svårligen låter sig införlivas i idén om kvarteret som ett enhetligt utformat komplex. framsidor. och därmed att inte återskapa det skärmtak som idag löper längs Sveavägen. SVEAVÄGEN 44 - FASTIGHETSUTVECKLING GESTALTNINGSPROGRAM sida 4

5 Nya fönster med mått och proportioner så lika ursprungliga fönster som möjligt. Glasarea utgör ca 70% av karmyttermått. Förslag till nytt ytskikt på fasader är ljusa plattor typ klinker alternativt glasmosaik med dold infästning. Befinliga klinkerplattor och fog har ett flertal skador med varierande omfattning. bistro boutuique salon Sammanfattning DÅTID Thulehuset var Stockholms största och mest rationella kontorsbyggnad när det stod klar. NUTID FRAMTID Thulehusets befintliga fasadmaterialets bör bytas i samband med övrig renovering. Viljan till ett modernt mate- Fasaden indelning i 1,52 meter breda moduler dikterades av en bordsbredd på 70 centimeter och 82 centimeter rial, applicerat enligt ursprungliga principer är stark. Befintliga fönster med yttre ursprungskarm av trä och instickskarm och båge av plast från 1982 bör ersättas Det nya fasadmaterialet appliceras i enlighet med fasadens ursprunglig moduluppbyggnad. En skarpare grafisk tydlighet uppnås genom att befintliga fönster i Thulehuset byts. Slankare mått i karm och båge får dem att närma mellan borden. Denna rationella uppbyggnad är värdefull att ta med sig i planeringen av husets framtida användning. Byggnadens karaktär av kontorsfabrik med samma fönstertyp som repetitivt löper på längs med fasaderna mjukades upp av den neonreklam som dekorerade väggen mellan första och andra våningen. Denna kontrast var ett viktigt inslag i byggnadens arkitektur. De indragna kontorsvåningarna överst anpassade byggnaden till omgivningens takfotshöjder och bidrog även till dess subtilt klassicistiska palatsstruktur. Skärmtaket accentuerade byggnadens framsida och dess sockelvåning. Det fungerade också som visuell avdelare mellan det offentliga livet i gatuplan och kontorsarbetsplatserna därovanför och kragade ut ytterligare över trottoaren för att markerar huvudentréens läge. sig de sedan länge försvunna fönstren. Alla fasader utförs lika, alla fasader blir framsidor. med nya. Skyltning på fasader är idag ett försummat kapitel som behöver åtgärdas. Skyltningen utförs enligt ursprungliga principer med utanpåliggande fristående bokstäver. På översta planet ersätts den välvda påbyggnaden med en stor terrass. Fasaden integreras i den nya gestalten och Lokalerna i påbyggnaden från 1958 kommer i framtiden ej ha kvar sin funktion som matsal. Dessa kommer istäl- avslutas uppåt med ett skärmtak som anknyter till byggnadens utryck före Sockelvåningens humana skala och horisontalitet bibehålls genom proportioneringen av fasadöppningar och let att bli byggnadens mest attraktiva uthyrningsmässigt, förutsatt att de utformas som rationella kontorslokaler med gott om dagsljus och en enastående utsikt. Sockelvåningens skärmtak och fasad är i behov av renovering. I dagens butiksmiljöer eftersträvas alltmer en begränsning av mängden skyltyta i fasad, rationell hantering och ständig uppdatering av utbudet gör det kostsamt att hålla kvalitet på en omfattande skyltning. Den nuvarande huvudentréens läge mitt på fasaden mot Sveavägen har vårt att hävda sig mot omgivande butik- täta delar. Omsorgsfull detaljering ger sockelvåningen ytterligare karaktär. Himmelsljuset reflekteras ner till gatulivet via den ovanliggande fasaden. Den stora kvartersbyggnaden tillåts landa på marken. Nuvarande huvudentré flyttas och omformas med sin nya roll som ingång till en publik interiör i åtanke. En generös entré närmare hörnet Sveavägen/Tunnelgatan vänder sig mot city och ger byggnaden och dess innehåll ett mer inbjudande och direkt förhållningssätt till det omgivande stadslivet. ers skyltning och är dold för omgivningarna bakom träd och trafik. SVEAVÄGEN 44 - FASTIGHETSUTVECKLING GESTALTNINGSPROGRAM sida 5