YTTRANDE. Samråd om förslag för Norra Östersjöns vattendistrikt - yttrande till Vattenmyndigheten

Transkript

1 YTTRANDE (7) Länsstyrelsen Västmanlands län Dnr 2014/434 Samråd om förslag för Norra Östersjöns vattendistrikt - yttrande till Vattenmyndigheten för Norra Östersjön Järfälla kommun anser att åtgärdsprogram, förvaltningsplan och miljökvalitetsnormerna innehåller mycket information som är användbar, men de olika dokumenten behöver genomarbetas innan de slutligen fastställs. I yttrandet framkommer vilka delar av dokumenten som Järfälla anser behöver se över. Järfälla har strukturerat sitt yttrande utifrån de frågor som Vattenmyndigheten önskar få svar på. Åtgärdsprogramet Framgår det vilka fysiska åtgärder i miljön som åtgärderna (styrmedlen) i åtgärdsprogrammet ska leda till? Det är svårt att utläsa vilka åtgärder som behöver göras för att nå miljökvalitetsnormerna, MKN i de olika vattenförekomsterna. Framgår det vem/vilka som behöver genomföra åtgärderna för att följa miljökvalitetsnormerna? Det framgår att det är många aktörer som behöver genomföra olika åtgärder. Det är inte alltid tydligt vem som ansvarar för vad och hur det kommer att finansieras. Ansvarig myndighet bör driva åtgärdsarbetet framåt regelbundet, följa upp arbetet och ställa krav om inte åtgärder genomförs. Framgår det vad som behöver göras för att följa upp miljökvalitetsnormerna? Det framgår övergripande i förvaltningsplanen. Framgår det hur åtgärderna ska genomföras för att följa miljökvalitetsnormerna? Åtgärder, som ska leda till att miljökvalitetsnormerna följs, består av de som: 1. begränsar ny påverkan/uppkomst (förebyggande) 2. berör pågående verksamheter (avhjälpande) 3. ordnar det som förstörts tidigare (eftersanering) Järfälla anser att punkt ett kan kompletteras med fler åtgärdsområden i åtgärdsprogrammet. För att få en ökad tydlighet och ett bättre stöd föreslår Järfälla att de olika åtgärderna sorterades efter miljöproblem och sedan efter de tre ovanstående åtgärdstyperna. På Yttrande inför arbetet med förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt Kommunstyrelseförvaltningen Besöksadress: Samhällsbyggnadskontoret Postadress: JÄRFÄLLA Jenny Ångman, miljöstrateg Telefon växel: Telefon: (direkt) Mobil: E-post: Webbplats: Fax: Organisationsnummer: Postgiro: Bankgiro:

2 2 (7) så sätt ges en mer fullständig bild över de åtgärder som behöver göras för att MKN ska kunna uppnås. Framgår det var/när åtgärderna ska genomföras för att följa miljökvalitetsnormerna? Det är svårt att få en tydlig bild av var och när åtgärderna ska genomföras för att MKN ska uppnås. Saknas det åtgärder, och i så fall vilka är det och vilken myndighet behöver genomföra dem? Nedan framgår vad Järfälla anser kan förbättras och utvecklas i de föreslagna åtgärderna: Myndigheter och kommuner åtgärd 1 (sid 2) Kommuner och myndigheter har sedan tidigare lämnat årliga rapporer om åtgärder som vidtagits. Denna åtgärd skulle kunna utvecklas för att leda till mer förändring. Järfälla föreslår att Vattenmyndigheten följer upp arbetet under året för att säkerställa att arbetet fortskrider. Boverket åtgärd 1, vägledning plan- och bygglagen, PBL (sid 3) Järfälla kommun ser positivt på en vägledning för att detaljplanearbetet ska kunna bidra till att MKN uppnås. För att kunna uppnå MKN behöver krav kunna ställas på rening och fördröjning av dagvatten i detaljplaner, därmed behöver lagändringar införas i gällande PBL. Kommunerna, åtgärd 8. Vatten- och avloppsplaner (sid 69) I motiveringen till åtgärderna framkommer att med vatten- och avloppsplaner menas VA-planer, d.v.s. plan för dricksvatten och avloppsvatten. Därmed anser Järfälla att en åtgärdpunkt bör läggas till gällande framtagande av vattenplan som är kopplat till översiktplaneringen och som beaktar miljökvalitetsnormerna. Havs- och vattenmyndigheten, åtgärd 9 och 10 (sid 14 respektive 15) Myndigheten bör även få i uppdrag att utöka bedömningsgrunderna för att bedöma ekologiska effekter av främmande arter. Havs- och vattenmyndigheten, åtgärd 6 (sid 12) Det är bra att Havs- och vattenmyndigheten får i uppdrag att utveckla styrmedel för ekologiskt funktionella kantzoner utmed vattendrag. Det skulle vara ännu bättre om uppdraget även innefattar kantzoner utmed sjöar, och inte bara jordbruksmark. Dessutom skulle uppdraget med fördel även kunna innefatta bevarande av ekologiskt funktionella kantzoner. Trafikverket, åtgärd 1 (sid 46) och kommunerna, åtgärd 9 (sid 69) Ytterligare en åtgärd kan läggas till för att säkra passager för vattenlevande djur vid anläggandet av nya vägpassager över vatten.

3 3 (7) Läkemedelsverket, åtgärd 1 (sid 28) Åtgärden om att minska läkemedelsrester är av största betydelse inför framtiden, därför ser Järfälla att denna åtgärd behöver utvecklas. Till exempel kan styrmedel införas för att få ett effektivare arbete inom området. Det skulle kunna införas krav på avancerade reningsverk för sjukhusen så att mängden läkemedelsrester i avloppsvattnet kan minskas. Naturvårdsverket, åtgärd 2 (sid 31) Texten under Naturvårdsverkets åtgärd 2 behöver omarbetas och faktagranskas, bland annat bör det tydliggöras att avloppsvatten är ett samlingsnamn för spillvatten och dagvatten. Ytterligare en åtgärd kan läggas till, de som har kombinerat ledningssystem behöver ta fram en plan för att minska andelen kombinerat system och även vidta fysiska åtgärder för att minska andelen. Det är viktigt att beakta att krav behöver ställs på alla stora ledningsägare. Ofta blir de kommunala VA-huvudmännen drabbade av inläckage på privata ledningar som är anslutna på det kommunala ledningsnätet. Havs- och vattenmyndigheten, åtgärd 8. Minska närsaltsbelastningen (sid 14) Vid eventuell fosforfällning av förorenade sediment bör vikten av att minska belastningen från källan framgå i åtgärden. Kommunerna, åtgärd 2 och länsstyrelserna, åtgärd 4 (sid 62 respektive 50) Tillsyn jordbruk och hästhållning Åtgärder bör ändras till att gälla djurhållning istället för enbart hästhållning. Naturvårdsverket, åtgärd 2 (sid 31) Om ledningsnätet ska ingå i tillståndsprövningen av ARV (avloppsreningsverk) är det viktigt att beakta att det finns kommunala ledningsnät där spillvatten leds till ett reningsverk i en annan kommun. Framgår det vilka viktiga aktiviteter som behöver genomföras för att åtgärdsprogrammet i sin tur ska kunna genomföras och av vem dessa behöver genomföras? Saknas det aktiviteter för att åtgärdsprogrammet? Det finns många åtgärder som presenteras i åtgärdsprogrammet, aktiviteterna framgår inte lika tydligt. Förvaltningsplan och MKN Förslaget till förvaltningsplan behöver kompletteras för att ge en fullständig bild. När det gäller åtgärder som ska genomföras saknas ibland koppling till att det verkligen kommer ske en förändring i praktiken. Ger förvaltningsplanen, åtgärdsprogrammet (inklusive bilagor) och VISS dig den information du behöver för ditt arbete? Vad borde kompletteras? Mycket av det som beskrivs är relevanta förutsättningar för vattenarbetet, vilka är lätta att arbeta med. För att miljökvalitetsnormerna för vatten ska kunna följas, krävs dock att fokus sker på det som leder till förändring, t.ex. styrmedel och finansiering.

4 4 (7) Förvaltningsplanen anger att de mest prioriterade miljöproblemen för distriktet är övergödning, fysisk påverkan och miljögifter. Det behövs en tydligare fokusering på dessa miljöproblem och på de åtgärder som krävs för att komma till rätta med dem. Finansiering av åtgärderna (sid 3) Det är bra att betona vikten av att nuvarande statliga medel kvarstår och utökas. Dessutom är det bra att det framhålls att huvudprincipen måste vara att förorenaren/användaren betalar. Järfälla anser att det behöver belysas mer konkret hur finansieringen av åtgärder ska ske. Kommunens erfarenhet av åtgärdsarbete är att det innebär högre kostnader än vad som presenteras i kostnadskalkylerna. Ett ständigt bättre VISS (sid 6) I VISS finns information om genomförda, planerade och potentiella åtgärder. Järfälla anser att det finns ett behov av att säkra att denna information finns med i VISS. Järfälla kommun föreslår också att VISS kompletteras med följande punkter direkt i tabellen under rubriken åtgärder: Alla genomförda samt planerade och pågående åtgärder De möjliga åtgärder som krävs för att följa MKN Vem som utfört och finansierat genomförd åtgärd Miljöproblem (sotering efter) Åtgärdstyp förebyggande, avhjälpande eller eftersanering (sortering efter) Även åtgärder som inte går att mäta/beräkna effekten av, t ex riktlinjer för dagvatten Kartläggning och analys i nästa förvaltningscykel (sid 7) Det står att det finns planer på att göra en ny indelning av vattenförekomster och vattentyper. Järfälla efterfrågar mer information om detta. Vid förslag till ändringar förutsätts att framtagandet sker i samråd med berörda kommuner. Sammanfattar förvaltningsplanen vattenförvaltningsarbetet på ett bra sätt? Vad kan förbättras? Förbättringspotentialen framgår av svaren under övriga frågor. Framgår det hur Miljökvalitetsnormerna är satta? Samrådshandlingen består i stort sett av en lång tabell på 100 sidor. Den nu gällande handlingen Miljökvalitetsnormer Norra Östersjöns vattendistrikt 2009 är mycket mer tydlig och användbar. Samrådshandlingen kan med fördel utformas på samma sätt. För att öka användbarheten av samrådshandlingen föreslås följande förändringar: översiktkarta/or med åtminstone HARO (Huvudavrinningsområde) sortering i nummer- respektive bokstavsordning efter HARO eller vattenförekomstnamn läshänvisning begreppsförklaring Texten borde ses över utifrån att det står att ytvattenförekomster som klassats som hög ekologisk status föreslås få god ekologisk status som MKN.

5 5 (7) Ytterligare synpunkter Kemisk ytvattenstatus Det verkar som om bedömningen av kvicksilver för flera vattenförekomster bygger på extrapolerade data och inte verkligt uppmätta data. Om så är fallet är resonemanget kring kvicksilver och kemisk status irrelevant. Om det inte är fallet behöver informationen i VISS kompletteras. Utpeka Säbysjön som vattenförekomst Säbysjön är en viktig del i Igelbäckens avrinningsområde och sjön kan utpekas till vattenförekomst. Sjön är källsjö till Igelbäcken och påverkar Igelbäcken på ett betydande sätt. Säbysjön kan vara en egen vattenförekomst enligt Naturvårdsverkets skrivelse angående utpekande av vattenförekomster (Dnr Mm). Bilaga 1. Åtgärdsprogram för olika åtgärdsområden För att åtgärdsprogrammen ska kunna vara ett större stöd i vattenvårdsarbetet anser Järfälla att de behöver bli mer specifika. I samrådshandlingarna framgår det tydligt att vattendirektivets avrinningsområden ska följas. Järfälla poängterar att i de enskilda åtgärdsprogrammen i bilaga 1, har istället administrativa gränser följts. Åtgärderna kan med fördel specificeras mer så att det blir tydligt vilka aktörer som förväntas göra vad. Tidplanen är svår att hålla, eftersom de fysiska åtgärderna ska vara utförda senast Järfälla anser att en bearbetning av kartorna behöver göras, t.ex. bör linjer och teckenförklaringar ses över. Det skulle underlätta om alla vattenförekomster namnges. För vattendragen står det ofta bara ett ID-nummer (som inte finns förklarade förrän mycket senare i en tabell) vilket försvårar för de som läser att förstå. Tabell 1 behöver kompletteras med MKN för vissa vattenförekomster. Tabell 3 behöver kompletteras med en beskrivning av hur uppskattningen av åtgärdsstorlek gjorts. Åtgärdsprogram för Fiskarfjärdens, Riddarfjärdens, Ulvsundasjöns och Årstavikens närområden (Bällstaån ingår) Sammanfattning (sid 2) samt Åtgärder (sid 22) Järfälla anser att för Bällstaån behöver sammanfattningen revideras så att den stämmer överens med texten på sida 22. Grumligheten beror inte enbart på erosionen utan även på alla pågående bygg- och anläggningsarbeten. Bromma avloppsreningsverk har utloppet i skärgården, men texten skulle behöva kompletteras med var man bräddar inom avrinningsområdet? Hur många bräddpunkter finns i avrinningsområdet, t.ex. pumpstationer?

6 6 (7) Källor till påverkan (sid 21) Järfälla anser att ytterligare en källa till påverkan ska läggas till, nämligen felkopplade avlopp Åtgärder (sid 21) Järfälla kommun anser att ytterligare en åtgärd bör läggas till. Det gäller krav på rening av länshållningsvatten i samband med större anläggningsarbeten. Denna typ av arbeten pågår ofta i storstadsregionen och står troligtvis för en stor del av näringsbelastningen, men också för stora problem med grumling. Stora förbättringar kan göras med krav på sedimentering men detta är svårt att följa upp och lagstödet är olika beroende på om VA-huvudmannen ställer kravet eller om tillsynsmyndigheten gör det med hjälp av Miljöbalken. Järfälla kommun ifrågasätter förslaget att anlägga fosfordammar i Bällstaån, denna typ av åtgärd passar bättre i jordbruksmark. Bällstaåns avrinningsområde består endast av en liten andel jordbruksmark Förbättringsbehov (sid 24) I tabell 4 saknar Järfälla information om det är median eller medelvärde uppmätt halt som anges, standardavvikelse, samt vad för gränsvärde som använts (max eller årsmedel). 6 Förslag till åtgärder, styrmedel och ansvarig (sid 39) Kostnadsberäkningarna behöver ses över. Järfälla anser att de är låga utifrån alla åtgärder som behöver genomföras. Åtgärdsprogram för Stockholms inre skärgårds och Igelbäcken, Edsviken och Brunnsvikens åtgärdsområden (Igelbäcken och Säbysjön ingår) 2.4 Främmande arter (sid 31) Järfälla saknar förslag på åtgärder riktade mot främmande arter. För att ha möjlighet att kunna förhindra spridning av de främmande arterna behövs en samordning med tydliga åtgärder Miljöproblem och källor till påverkan Säbysjöns reglerdamm i Igelbäcken har en minimitappning på 5 liter/sek därför kan förslaget att utreda möjlighet till minitappning tas bort. Dock behöver ett omlöp anläggas för att ordna fiskpassage. Igelbäckens kulvert under Barkarbyfältet behöver öppnas upp och å-fåran meandras, bottenmaterial tillföras etc. Vid utbyggnaden av tunnelbanenätet under Igelbäcken behöver åtgärder vidtas för att t.ex. förhindra dräneringseffekter som påverkar den idag tidvis låga vattenföringen Källor till påverkan (sid 40) I Igelbäckens avrinningsområde finns det ett gammalt brandövningsfält där undersökningar visat förekomst av PFAS (Poly- och perfluorinerade alkylsubstanser) som kan behöva åtgärdas/saneras.

7 7 (7) Åtgärder (sid 40och 41) Texten behöver revideras för att tydliggöra vilka åtgärder som är relevanta. 6 Förslag till åtgärder, styrmedel och ansvarig (sid 39) Kostnadsberäkningarna behöver ses över. Järfälla anser att de är låga utifrån alla åtgärder som behöver genomföras. Åtgärdsprogram för Görvälns åtgärdsområde (delar av Mälaren ingår) Källor till påverkan (sid 16) Det behöver förtydligas vilket område som avses (åtgärdsområdet eller Hillehögsvikens avrinningsområde) Åtgärder (sid 16) Åtgärdsområdet berör två ytvattenförekomster Görväln och Hillehögsviken. Görväln uppnår god ekologisk status, medan Hillehögsviken endast bedöms uppnå måttlig status. Eftersom den ekologiska statusen avseende näringsämnen dock är god för Hilleviken så har inget förbättringsbehov för fosfor kunnat beräknats. Trots detta anges i tabell 3 åtgärder för att nå god ekologisk status med avseende på fosfor. Åtgärderna beräknas kosta 8,2 miljoner kronor. Av VISS (Vatteninformationssystem Sverige) framgår det att av dessa 8,2 miljoner kronor är ca 6 miljoner kronor till åtgärder för Görväln som redan har god ekologisk status. Sett ur ett Mälarperspektiv (avrinningsområdesperspektiv) kan det vara befogat att åtgärda vattenförekomsten Görväln trots att vattenförekomsten uppnår god status. Om så är fallet behöver detta förtydligas. 4 Otillräckligt dricksvattenskydd (sid 22) Det är bra att det sker en översyn av vattenskyddsområdena och att nya vattenskyddsområden inrättas efter behov. Om behov finns ska även vattenskyddsföreskrifterna revideras. Åtgärdsprogram för Knivstaån samt skarvens och Garnvikens närområde (Översjön och delar av Mälaren ingår) Förbättringsbehov (sid 22) Förbättringsbehovet för hela området anges till kg/år, men ingen precisering görs för de vattenförekomster som inte uppnår god ekologisk status Åtgärder (sid 42) Åtgärdsområdena som ingår i detta åtgärdsprogram är till ytan väldigt stora och innehåller flera vattenförekomster. Det skulle öka tydligheten med en områdesindelning.