Plan för restaurering av sjöar & vattendrag i Gävleborgs län

Transkript

1 Plan för restaurering av sjöar & vattendrag i Gävleborgs län Plan för biologisk återställning Åtgärdsplanen för fiskevård Bild: Söderhamns fiskeplan Rapport

2 Plan för restaurering av sjöar & vattendrag i Gävleborgs län Plan för biologisk återställning Åtgärdsplanen för fiskevård

3 Innehållsförteckning Allmän del Inledning...1 Beskrivning av natur- och nyttjandevärden...1 Beskrivning av åtgärdsbehovet...1 Underlagsmaterial...2 Beskrivning och resultat av genomförda åtgärder...4 Arbetssätt...6 Mål och strategier för planperioden...7 Föreslagna åtgärder...8 Finansiering...11 Uppföljning och tillsyn...11 Referenser...11 Åtgärdsområdesvis Havet Gnarpsån Harmångesån Havet Delångesån Nianån Havet Norralaån Havet Ljusnan Voxnan Skärjån Hamrångeån Havet Testeboån Gavleån Havet Dalälven

4 Inledning Naturvårdsverket har uppdragit åt Länsstyrelsen att utarbeta en femårsplan för biologiskt återställningsarbete i kalkade vatten. Planen skall avse perioden I uppdraget ingår också bland annat att redovisa tidigare genomförda åtgärder helst från och med budgetåret 1992/93. Samtidigt har Fiskeriverket uppdragit åt Länsstyrelsen att ta fram en länstäckande plan för statligt fiskevårdsmedel för fiskevårdsåtgärder. Planen ska ligga till grund för det statliga fiskevårdsanslaget och omfattar perioden Kriterierna för dessa anslag ser lite olika ut så insatserna måste samordnas för att man på så sätt ska kunna skapa bättre och effektivare åtgärder i hela vattensystem. Med biologisk återställning i försurade och kalkade sjöar och vattendrag återskapas och förbättras förutsättningarna för att få tillbaka väl fungerande ekosystem med en för denna miljö naturlig flora och fauna. Åtgärderna inriktas mot att återskapa förutsättningar för en naturlig återkolonisation av de arter som tidigare har funnits i vattnet. Detta ska ske genom att vandringshinder elimineras eller vandringsvägar iordningställs samt genom att skadade biotoper restaureras. Återintroduktion av försvunna arter kommer endast att ske i undantagsfall då en naturlig återkolonisering ej bedöms som möjlig eller kommer att ta mycket lång tid. Övergripande miljömål för kalkningsverksamheten har redovisats i åtgärdsplanen för kalkning. Fiskevårdsanslaget avser i första hand åtgärder i allmänna och enskilda vatten med fritt handredskapsfiske. Till sådana vatten räknas kustområdena samt de stora sjöarna; Vänern, Vättern, Mälaren, Hjälmaren och Storsjön i Jämtland. Därutöver avser fiskevårdsanslaget åtgärder i vattenområden som är av nationellt intresse. Sådana områden kan vara t ex kustmynnande vattendrag men också sjöar och vattendrag belägna högre upp i vattensystem, där ett nationellt intresse kan finnas, till exempel på grund av förekomst av skyddsvärda fiskeller flodkräftbestånd etc. Det statliga fiskevårdsanslaget kan användas till åtgärder såsom bildande eller ombildande av fiskevårdsområden, fisketillsyn, utsättning av fisk, insatser för att bevara hotade fiskarter/stammar, biotopvård och andra åtgärder som främjar biologisk mångfald. Beskrivning av natur och nyttjandevärden Gävleborgs län har många höga naturvärden. Här finns t.ex. den södra gränsen för ett sammanhängande bestånd av flodkräfta. Länet utgör tillsammans med intilliggande län även ett kärnområde för flodpärlmusslan och hyser flera livskraftiga bestånd. Även utter har ökat i länet. Det finns flera unika stammar av fisk. Hälsenrödingen är ett exempel på ett reliktbestånd som har en unik genuppsättning. Det finns även naturligt lekande lax i ett par av länets kustmynnande vattendrag. Intresset för fiske i är enormt och nästan hela länet är uppdelat i olika fiskevårdsområden. Förutom fiske som fritidsattraktion bjuder länets sjöar och vattendrag även på annan form av naturupplevelser och friluftsliv. Beskrivning av åtgärdsbehovet De flesta vattendrag i länet har på något sätt, kemiskt som fysiskt, påverkats negativt av mänsklig verksamhet. Länet har idag troligen ett par procent försurad vattendragssträcka, vilket motsvarar ca km vattendragssträcka (Dahl 2005). De senaste tio åren har den antropogena påverkan av försurande ämnen i länet minskat kraftigt och det mesta tyder på att den trenden kommer att hålla i sig. Det har fått till följd att sjöar och vattendrag börjat 2

5 återhämta sig, vilket också har skett i Gävleborgs län. Möjligen kommer inte minskningstakten vara lika stor som tidigare, men det beror inte på ökade utsläpp utan på att vi redan gjort mycket för att förhindra försurningen. Tyvärr har det aldrig funnits tillräckligt med resurser för att undersöka försurningens skador på biologin. Flottningsepoken har påverkat länets vattendrag i en mycket stor omfattning. Den bidrog till att en stor del av vattendragen förvandlades, från att ha varit varierade, grovblockiga och flergrenade med inslag av forsar och fall med breda strandzoner, till att vara veritabla kanaler utan stränder och med släta packade bottnar. Fiskens ståndplatser för såväl födosök som skydd och övervintring förstördes samtidigt som fiskens lek- och uppväxtområden försämrades eller förstördes helt med minskad reproduktion som följd. Rensningarna medförde också att bottenfaunan minskade eller förändrades vilket i sin tur ytterligare försämrade möjligheterna för organismerna som lever i vattnen. Därtill kommer att stora delar av länets vattensystem också mer eller mindre är påverkade av vattenreglering. I dag handlar det främst om reglering av vattensystem för elproduktion. Hela eller delar av vattensystem har reglerats till följd att strömsträckor och mellanliggande sjöar förvandlats till vattenmagasin. Förutom förstörda strömbiotoper och onaturliga flödesvariationer har anläggandet av kraftverk och regleringsdammar inneburit att de vattenlevande organismernas vandringsmöjligheter idag är kraftigt begränsade. De flesta kraftverks- och regleringsanläggningar som idag är i drift utgör definitiva vandringshinder för fisk. Därutöver finns ett stort antal äldre kvarn-, såg- och flottningsdammar som helt eller delvis utgör vandringshinder. Vandringshinder för fisk leder till att fisk som leker i strömmande vatten utestängs från sina lekområden. Hela eller delar av stationära fiskbestånd i vattendrag stängs in och isoleras från utbyte med uppströms eller nedströms förekommande bestånd. Fiskbestånd som isolerats från sina lekområden löper risk att på sikt att slås ut då naturlig återkolonisation omöjliggörs pga. vandringshinder. Direkt och indirekt drabbas även flodpärlmusslan av vandringshinder för fisk då en förutsättning för flodpärlmusslornas föryngring är att det finns öring, eller möjligen lax, i lägre årsklasser. Miljögifter och övergödning räknas som mindre problem i Gävleborgs län men övergödning finns ändå i vissa vattendrag. Underlagsmaterial Länsstyrelsen i Gävleborg har sedan början av 90-talet inriktat fiskevårdsarbetet på att systematiskt inventera länets vattenområden och kommunvis upprätta fiskeplaner tills hela länets yta har täckts. Metodiska inventeringar ligger till grund för åtgärdsprogram där Länsstyrelsen bevakar att åtgärderna görs vattendragsvis i samarbete mellan gränsande kommuner. De sjöar och vattendrag som beskrivs i dessa planer har undersökts i fält och finns beskrivna med ett omfattande underlagsmaterial bestående av inventeringsprotokoll, kartor och foton. På detta sätt samlas alla länets resurser på att åtgärda problem i ett avgränsat område i taget. Metodiskt håller alltså allt större områden på att bli sammanhängande för fiskvandring samtidigt som de återställs till att kunna hysa fungerande vattenekosystem. På detta sätt har nu nästan 90 procent av länets yta nu fått en fiskeplan med detaljerade förslag till åtgärder. Förutom de kommunala fiskeplanerna finns även elfisken, en länstäckande flodpärlmusselinventering, två länstäckande utterinventeringar, en länstäckande vattendraginventering, inventeringar av vandringshinder och vägtrummor samt bottenfaunainventeringar mm. För övrigt bygger denna femårsplan på skrivet och muntligt 3

6 underlag från fiskevårdsområden, föreningar, klubbar, kommuner och Länsstyrelsen. Länsstyrelsen, vägverket och skogsstyrelsen har även bildat samverkansgrupp, där först inventeringar och under senare år åtgärder vid vägtrummor samordnas för ett mer kostnadseffektivt resultat. Den kunskap som i dag finns om länets sjöar och vattendrag visar att återställningsbehovet är enormt. Ett mycket stort antal dammar och felaktigt anlagda vägtrummor finns som hindrar fiskvandring. De flesta vattendrag har i någon omfattning blivit utsatt för flottledsrensningar eller andra typer av rensningar. Den pågående försurningen samt påverkan från jord- och skogsbruket är mer diffusa och påverkar vattnet och dess invånare både kemiskt och fysiskt. Prioriteringen av planerade åtgärder i femårsplanen grundas på klassificeringen av värdefulla områden vad det gäller naturvärden, fisk och fiske. I första han prioriteras områden i eller i anslutning till de nationellt särskilt värdefulla eller nationellt värdefulla vattenområden som pekats ut inom ramen för arbetet med miljömålet Levande sjöar och vattendrag. Även fiskevatten som bedöms potentiellt skyddsvärda efter restaurering har fått hög prioritet (prioritetsklass 1-2). Även ett antal mindre kustmynnande vattendrag har prioriterats högt då de utgör eller skulle kunna utgöra viktiga lek- och uppväxtlokaler för havsvandrande arter. I andra hand prioriteras områden som bedömts som regionalt särskilt värdefulla eller värdefulla samt de åtgärder som ligger i områden som inte är utpekade som värdefulla men kommunen eller respektive fiskevårdsförening har föreslagit åtgärder (prioriteringsklass 3). Ingen hänsyn har tagits till finansieringsmöjligheter eller huvudmannaskap utan prioriteringen är helt och hållet baserad på åtgärdsbehovet kopplat till de naturvärden som finns eller skulle kunna återfås. Vi reserverar oss med avseende på att det kan bli aktuellt med omprioriteringar allteftersom ny kunskap och mer underlag samlas in från framför allt länets icke inventerade områden. För att uppskatta kostnaderna för de planerade åtgärderna har hjälp fåtts av de på kommunerna som för närvarande direkt jobbar med biologisk återställning (tabell 1). I vissa fall bygger kostnadsuppskattningarna helt på kommunernas erfarenhet av vad just den aktuella åtgärden kommer att kosta. Kostnadsuppskattningarna blir naturligtvis mycket grova men eftersom de bygger på samlade erfarenheter från just utförda eller pågående projekt så det ligger de så nära man kan komma den verkliga kostnaden. Erfarenheten säger att det är först under pågående arbete med åtgärden som man kan bedöma hur den slutligen utformas. Tabell 1. Kostnadsschabloner för att uppskatta kostnaderna för planerade åtgärder i Gävleborgs län. 4

7 Beskrivning av resultat och genomförda åtgärder För att försöka sammanställa allt som hittills gjorts i länet vad det gäller fiskevård, oavsett finansiering, har bland annat kommuner och en del fiskevårdsföreningar i länet lämnats tillfälle att redovisa all tidigare genomförd fiskevård. Tillsammans med uppgifter från Länsstyrelsen bildar de insamlade uppgifterna en databas med varierande kvalitet, som bland annat utgör ett underlagsmaterial inför framtagandet av denna femårsplan. Mellan åren 1992 och 2005 har totalt ca 500 åtgärder genomförts i de olika åtgärdsområdena. Siffran är dock missvisande eftersom det i många fall kan finnas flera mindre utförda åtgärder under en redovisad genomförd huvudåtgärd. En redovisad åtgärd kan alltså motsvara allt från en enskild åtgärdad vägtrumma till ett åtgärdat vattendrag med flera flottledsåterställda sträckor och justerade vägtrummor. De flesta åtgärderna gjordes under 90-talet och uppföljningen har varit ganska bristfällig men fiskvägar och flottledsåterställningar har kontrollerats okulärt av fiskevårdsföreningar, kommuner och Länsstyrelsen. En del av dessa åtgärder har följts upp med provfisken men då oftast endast av något enstaka provfiske. I vissa fall har även uppvandringskontroll med fiskfällor förekommit. I Ljusnan har effektuppföljning gjorts genom dykinventering och beståndsuppskattningar av harr. Under senare år har genomförda åtgärder följts upp mer systematiskt med elprovfisken och i viss mån även med uppvandringskontroll. Detta har bland annat gjorts i Testeboån, Skärjån, Norralaån, Lumpån och Enångersån med tillflöden. I Testeboån har även smoltutvandringen kontrollerats. Foto: Söderhamns fiskeplan Foto: Söderhamns fiskeplan Det stora problemet med uppföljningsverksamheten är att det inte finns några medel att tillgå. De medel som finns att tillgå inom ramen för kalkningsanslagets effektuppföljning räcker sällan till mer än den vattenkemiprovtagning som själva kalkningen kräver. Till stor del får vi förlita oss på att huvudmännen i eget intresse försöker att finansiera en effektuppföljning på utförda åtgärder. I fall med utrivna eller på annat sätt åtgärdade vandringshinder kan det faktiskt räcka med en expertbedömning i kombination av okulär kontroll av eventuell fiskvandring som effektuppföljning. 5

8 Några av de viktigare erfarenheterna som gjorts under gångna års restaureringsarbeten är att det är oerhört viktigt att åtgärderna egentligen redan på inventeringsstadiet förankras hos markägare, fiskerättsägare, dammägare och övriga berörda. Om denna mycket viktiga förankring misslyckas kan det sedan visa sig vara omöjligt att få tillstånd av berörda att utföra de önskade åtgärderna. Det är därför viktigt att få med sig alla redan då man börjar med inventeringar och undersökningar. I nästa steg, då det handlar om att utföra åtgärden, är det minst lika viktigt att ha en bra projektledare eller motsvarande med stor socialkompetens som på ett tydligt och tillmötesgående sätt kan kommunicera med berörda så att dessa engageras och förstår vad det är som man vill åstadkomma. En annan viktig erfarenhet är att om bara modet att våga satsa finns och någon vågar ta på sig ansvaret för huvudmannaskap och medfinansiering för lite mer omfattande restaureringsprojekt så går det ofta att hitta fler finansieringsmöjligheter. Även här det viktigt med en engagerad och driftig projektledare samt att denne får god uppbackning från sin uppdragsgivare. Något som i vissa fall är ett problem redan idag, men helt säkert kommer att bli ett större problem framöver, är att en stor del av de medel som Länsstyrelsen har möjlighet att fördela som bidrag till restaureringsåtgärder idag är helt kopplade till kalkningsverksamheten. Syftet med det bidraget är alltså att förbättra förutsättningarna i tidigare försurningspåverkade vattendrag och inte till att uppnå miljökvalitetsmålet för levande sjöar och vattendrag. Problemet som kan uppstå är att Länsstyrelsen har pengar att fördela för återställningsåtgärder men att de inte får användas för att, de förövrigt högt prioriterade, åtgärderna inte råkar ligga i ett kalkat område. För att effektivt kunna arbeta mot miljökvalitetsmålet krävs därför ett restaureringsbidrag som är oberoende av verksamhetsområde. Sammanställningen av kostnaderna för de enskilda åtgärderna är bristfällig och därmed kan i många fall inte kostnaderna per enskild liten åtgärd beräknas. Tilldelning och förbrukning av statsbidraget för biologisk återställning per år från år 1997 fram till 2005 redovisas i tabell 2. Tabell 2. Tilldelning och förbrukning av statsbidrag per år mellan åren 1997 och

9 Översiktskarta över genomförda restaureringsåtgärder i Gävleborgs Län. 7

10 Arbetssätt/arbetsfördelning Med denna länsplan tas ett helhetsgrepp om återställnings- och fiskevårdsverksamheten i sjöar och vattendrag inom Gävleborgs län. Helhetsgreppet innebär att biologisk återställning i kalkade vatten helt samordnas med statligt fiskevårdsmedel för fiskevårdande åtgärder. Länsstyrelsen har efter löpande kommunikation med kommuner och fiskevårdsområden tagit emot åtgärdsförslag från dessa. Dessa förslag har sedan bearbetats internt på Länsstyrelsen då givna förslag och prioriteringar har diskuterats kompletterats och eventuellt justerats. För att samordna restaureringsarbetet i länet har Länsstyrelsen en arbetsgrupp bestående av de personer som i olika former arbetar med restaurering av sjöar och vattendrag. Det är upp till huvudmännen för de olika åtgärderna att ta nödvändiga kontakter och att inhämta de tillstånd som krävs för åtgärden men arbetsgruppen informerar och diskuterar de åtgärder som ska utföras under året internt med representanter för kulturmiljö, vattenverksamhet och samråd enligt 12 kap. 6 miljöbalken. Efter år 2000 har Länsstyrelsen haft som mål att ha kommuner, med stöd från Länsstyrelsen, som huvudman för biologisk återställning. Mål och strategier för planperioden Målsättning Målsättningen med verksamheten under år är att, så långt det är möjligt, länka samman sjöar och vattendrag inom samma avrinningsområde där den naturliga förbindelsen brutits. Vattendrag ska göras tillgängliga för fiskvandring från havet, uppströms och nedströms liggande sjöar samt mellan vattendrag. Förstörda biotoper ska restaureras så att de arter som en gång nyttjade biotopen åter ska kunna bilda livskraftiga bestånd. Tillsammans med de kommunala fiskeplanerna medverkar länsplanen till att långsiktigt utveckla länets fiskeresurser. Länsplanen ger dessutom en samlad bild av genomförda åtgärder och behovet av fortsatta återställningsåtgärder. Fiskeplanens tonvikt ligger på åtgärder såsom anläggande av fiskvägar, biotopvård och andra insatser som främjar biologisk mångfald, t e x åtgärder som leder till att bevara hotade fiskarter/stammar. Planen för biologiskt återställningsarbete och statligt fiskevårdsbidrag ska medverka till följande: Fiskevård Så långt som möjligt ska sjöar och vattendrag länkas samman inom avrinningsområdet där den naturliga förbindelsen brutits. Vattendrag ska göras tillgängliga för fiskvandring från havet, från uppströms och nedströms sjöar, eller från ett vattendrag till ett annat. Förstörda biotoper ska restaureras. Ett varaktigt återställt avrinningsområde utgör en grundförutsättning för att t ex stabila öringbestånd med naturlig reproduktion ska ha möjligheten att på egen hand kolonisera nya och tidigare koloniserade områden, vilket i sin tur är en grundförutsättning för ett långsiktigt nyttjande av fiskbestånden. Fiskeplaner bör upprättas i länets samtliga kommuner och planerade åtgärder ska genomförs i de kommuner där en fiskeplan har framtagits. Vattenavgiftsmedel, statligt fiskevårdsanslag, medel för biologisk återställning, skötsel medel och medel från EU:s strukturfonder ska samordnas för att på det mest kostnadseffektiva sättet genomföra återställningsåtgärder i betydelsefulla vattensystem. 8

11 Biologisk mångfald Den biologiska mångfalden i sjöar och vattendrag ska bevaras. Länets fiskarter och övriga vattenlevande organismer skall bevaras i livskraftiga bestånd. Sjöar och vattendrag ska skyddas och vårdas så att alla naturligt förekommande arter, däribland genetiskt unika fiskpopulationer, kan fortleva med naturlig produktion och därmed existera i livskraftiga bestånd. Insatser för bevarande av hotade fiskpopulationer av stort allmänintresse prioriteras särskilt. Exempel på detta är länets naturligt producerande havsöringsbestånd samt bl. a. Voxnan-, Dellen-, Galvå- och Mellanljusnanöring. Nyttjande av fiskeresurser Hushållning sker med den resurs som länets fiskbestånd utgör. Det fiske som bedrivs skall vara uthålligt och insiktsfullt. Insiktsfullt fiske är att endast beskatta "räntan" av det "kapital" som fiskresursen utgör. Fiskbestånden bör i första hand nyttjas genom sportfiske och yrkesfiske. Fisketurismen skall anpassas till vad fiskbestånden tål och hänsyn skall tas till det lokala fisket. Rekreation och turism Sportfisket ska utvecklas ytterligare som fritidssysselsättning och rekreation. Länets invånare skall ha tillgång till ett intressant och varierat fiskeutbud och fisket bör vara en prioriterad del av kommunernas fritidsverksamhet. Fisketurismen bör utvecklas för att skapa arbetstillfällen, särskilt i de mer glesbefolkade delarna av länet. Prioriteringar Områden med förutsättningar för hög biologisk mångfald och/eller med förekomst av hotade arter som t.ex. lax, havsöring, öring, flodkräfta och flodpärlmussla samt områden med höga nyttjandevärden för fiske och rekreation ges högsta prioritet. I första hand kommer åtgärderna att utföras i vattensystem där restaureringsarbeten redan har utförts eller pågår så att områden vattensystemvis sedan kan betraktas som avslutade. Det innebär också att insatserna huvudsakligen kommer att koncentreras till områden där det redan finns uppbyggda och väl fungerande organisationer som kan ta huvudmannaskapet för arbetet. Den sammantagna prioritetsordningen i planen är helt oberoende av om vattnet är kalkningspåverkat eller inte. Det är ovan givna kriterier som styr prioriteringen och inte från vilket anslag som bidrag kan utgå. Samordning Länsstyrelsens målsättning med återställningsverksamheten för perioden är att försöka återställa hela vattensystem på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt. Därför tar denna plan ett helhetsgrepp om återsällnings- och fiskevårdsverksamheten i sjöar och vattendrag. Detta görs genom att biologisk återställning i kalkade vatten helt samordnas med statligt fiskevårdsmedel för fiskevårdande åtgärder, medel från skötselanslaget samt ÅGPmedel. Föreslagna åtgärder Mänskliga aktiviteter har i stor utsträckning minskat tillgången på goda livsmiljöer för fisk och övriga vattenlevande organismer. I många vattensystem har den fysiska miljön exploaterats och förändrats, ofta på ett sätt som indirekt ger negativa effekter få vattenkvaliteten. Arbetet har därför varit inriktat på att lägga fram åtgärdsförslag som leder till återställning av negativ fysisk påverkan. 9

12 Idag är många vattensystem fragmenterade genom olika slags fördämningar och andra hinder, vilket medfört att vattenlevande djur- och växters vandrings- och spridningsmöjligheter har försämrats avsevärt. Alla fiskarter, inte bara laxfiskar, förflyttar sig genom vattensystemen i större eller mindre utsträckning. Exempel på sådana förflyttningar är sikens vandring till områden med bättre födosöksmöjligheter, lekvandringar och uppsökande av vinterståndplatser. Eftersom fisken under sin livscykel utnyttjar habitat av skiftande slag i både vattendrag och sjöar är det nödvändigt att fisken har tillsång till olika delar av vattensystemet. Rapporten innehåller därför ett stort antal åtgärder som syftar till att återställa fiskens naturliga vandringsvägar. Andra viktiga förslag på åtgärder är restaurering av viktiga biotoper. Även om fisken fritt kan förflytta sig genom ett vattensystem, krävs att de olika habitattyper som fisken behöver finns kvar. Om mänsklig aktivitet har förstört allt eller stora delar av biotoper kommer reproduktionen att minska. Till exempel innebär omfattande flottledsrensningar oftast att lämpligt habitat för äldre öring saknas. Dikning och uträtning av vattendrag samt avverkningen av skyddande träd och buskar längs stränderna är annan biotopförstörande verksamhet. Att vattenmiljöerna, i synnerhet vattendragen har blivit alltmer ensartade och exponerade har en negativ inverkan på hela den biologiska mångfalden. Tabell 1. Sammanfattning av föreslagna åtgärder per prioriteringsklass, typ av åtgärd, med kostnad och antal. 10

13 Översiktskarta över var de planerade åtgärder är belägna Gävleborgs Län 11

14 Då återställningar av påverkade områden sker kommer den naturliga fiskproduktionen att öka, återställningarna syftar även till att återskapa de naturliga förhållanden som en gång rådde och bidrar på så sätt till en attraktivare naturmiljö. Många fiskevårdande åtgärder har också en positiv effekt på natur och miljö i övrigt, som exempelvis minskad närsaltsbelastning i vattendragen. Det första steget för att åstadkomma livskraftiga, ekologiska hållbara fiskbestånd är följaktligen att fysiskt återställa vattendragen. I vissa fall kan även andra åtgärder som förstärkningsutsättningar behövas. Finansiering För att finansiera de föreslagna åtgärderna räknar vi med bidrag i form av bidrag för biologisk återställning, fiskevårdsbidrag, skötselanslag samt att kommuner och fiskevårdsområdesföreningar agerar som huvudmän och medfinansiärer. För att huvudmännen ska kunna ta på sig huvudmannaskap och medfinansiering krävs det i många fall ytterligare stöd i form av t.ex. bidrag via EU-anslag, vattenavgiftsmedel, stöd från arbetsförmedlingar och samarbete med Vägverket och Skogsstyrelsen. Kommuner och fiskevårdsorganisationer i Gävleborgs län har hittills varit mycket duktiga på detta att just hitta och nyttja de olika finansieringsmöjligheter som finns och därför har det gjorts väldigt mycket bra restaureringsarbete i länet sedan 90-talets början. Eftersom vi i länet för det första har ett väldigt bra underlag i form av främst de kommunala fiskevårdsplanerna och för det andra under en längre period faktiskt har lyckats hitta finansiering till många bra restaureringsåtgärder så har vi satt ambitionsnivån i planen ganska högt. Med tanke på det arbete som gjorts under tidigare år är dock inte ambitionsnivån helt orealistisk! Uppföljning och tillsyn Uppföljning i form av elfiske, okulär uppföljning och uppvandringskontroll i vattendragen kommer att utföras. Vi eftersträvar att göra åtgärder som inte kräver någon tillsyn. I fall där det är nödvändigt ligger ansvaret på berörd huvudman, dvs. fiskevårdsområde eller kommunen. Resurserna för effektuppföljningen är mycket knappa och de medel som ges för kalkeffektuppföljningen räcker i stort sett endast till den kemiprovtagning som krävs för att kunna bedriva själva kalkningsverksamheten på ett bra sätt. Där ligger prioriteringen på kemisk provtagning varför den biologiska effektuppföljningen blir lidande. Nu då kalkningen börjar fasas ut samtidigt som en ökad satsning sker på biologisk återställning måste mer resurser läggas på en ändamålsenlig biologisk effektuppföljning! En mycket stor del av den uppföljning av utförda restaureringsåtgärder som sker idag bedrivs av huvudmännen i egen regi, om dessa lyckas hitta ytterligare finansiering för den verksamheten som de då måste bekosta till hundra procent. Referenser Länets kommuner och fiskevårdsorganisationer Åtgärdsplan för kalkning. Fiskevårdsplan för Ljusdal kommun Fiskevårdsplan för Ljusdals kommun. Orsa besparingsskogs fiskevårdsområde Fiskevårdsplan för Ovanåkers kommun Fiskevårdsplan för Hudiksvalls kommun. Bjuråker-Norrbo fiskevårdsområde Fiskevårdsplan för Bollnäs kommun Fiskevårdsplan för Sandvikens kommun Fiskevårdsplan för Gävle kommun

15 Fiskevårdsplan för Söderhamns kommun Fiskevårdsplan för Ockelbo kommun Fiskevårdsplan för Hofors kommun Fiskevårdsplan för Nordanstigs kommun. Bergsjö fiskevårdsområde Fiskevårdsplan för Hudiksvalls kommun Skyddsvärda vattendrag i Gävleborg. Länsstyrelsen i Gävleborgs län. Rapport 1994:8. Flodpärlmusslan i Gävleborgs län. Länsstyrelsen i Gävleborgs län. Rapport 2002:3. Värdefulla miljöer vid vatten natur. Länsstyrelsens databas Värdefulla miljöer vid vatten fisk och fiske. Länsstyrelsens databas Biotopkarteringar. Länsstyrelsens databas Dammar och övriga vandringshinder. Länsstyrelsens databas Dahl, J Hur försurat är egentligen Gävleborg? Länsstyrelsen Gävleborg Rapport 2005:16 13

16 Åtgärdsområde: Havet Huvudman: Nordanstig Stadsbidragsprocent: % Områdesbeskrivning Åtgärdesområdet omfattar ett ca 304 km 2 stort område med totalt ca 21 km 2 sjöareal. Vattensystemet är till stora delar beläget inom Västernorrlands län. Ett antal mindre kustmynnande bäckar samt delavrinningsområdena Dyrån och Haddängsån utgör de delar av vattensystemet som ligger i Gävleborgs län. Av dessa två vattensystem är Dyrån det största. Dyrån har sin början vid Gårdsjön (122 möh) längst upp i länets nordöstra del. Åns tillrinning består, förutom Gårdsjön, av ett fåtal mindre källflöden samt Övre och Yttre Dösjön som utgör delar av vattendraget. Dyråns lopp är omväxlat strömmande över blockrik botten, bitvis djupt nedskuren mellan branta raviner och bitvis långsamt meandrande över ljus sandbotten. Dyråns vattensystem är kalkpåverkat genom kalkningsinsatser i Gårdsjön. Natur- och nyttjandevärden I Dyrån förekommer stationär och, i dess nedre del även, havsvandrande öring. Därtill förekommer harr, stensimpa och bäcknejonöga. I övrigt förekommer gädda, abborre och ett fåtal karpfiskarter. Dyrån och Haddängsån förefaller vara ett par av de viktigare kvarvarande vattendragen för flodnejonöga. Dyråns vattensystem har i flera avseenden mycket stora bevarandevärden. Bl a är ån och dess fiskbestånd, inklusive orörda myrkomplex i avrinningsområdet, klassat som riksintresse för 14

17 naturvården. Dyrån anges också som ett vattendrag av högsta skyddsvärde i länets vattendragsinventering pga orördhet, raritet och funktion. Bottenfaunaprovtagning i ån visar på stor individ- och artrikedom med många försurningskänsliga och renvattenkrävande arter. Bl a finns Gammarus lacustris, Metretopus borealis och ganska rikligt med flodpärlmussla. Hela Dyrån, nedre Korrbäcken, Helgmyra, Grönstrandsmyran och Yttre Dösjön är utpekade som nationellt särskilt värdefulla naturvatten. Dyrån nedströms E4:n är även utpekad som nationellt värdefull fiskevatten och Gårdsjön som potentiellt skyddsvärd efter restaurering. Påverkan och Åtgärdsbehov Dyrån är i någon mån påverkad av flottledsrensning men är för övrigt oreglerad och fri från dammar samt andra större vandringshinder. Det finns dock flertal vägtrummor och liknande som förhindrar fiskvandring. Det finns därför stora behov av flera inventeringar för att utreda åtgärdsbehovet. Målsättning För närvarande saknas underlag från stora delar av avrinningsområdet vilket gör att det inte finns några föreslagna åtgärder ännu. Genomförda åtgärder Biotopåtgärder har utförts i ån inom ramen för biologiskt återställningsarbete. Åtgärden bestod i att en sedimentfälla anlades för att förhindra utläckage från ett mynnande skogsdike. För att förstärka öringbeståndet i Dyrån planterade man ut öring år Dyråns huvudfåra är biotopkarterad. Tabell 1. Genomförda biologiska återställningsåtgärder. Planerade åtgärder Inga föreslagna åtgärder pga. bristande underlag. Uppföljning och tillsyn Eventuella åtgärder kommer att följas upp med provfisken och okulär kontroll. Referenser Länets kommuner och fiskevårdsorganisationer Skyddsvärda vattendrag i Gävleborg. Länsstyrelsen i Gävleborgs län. Rapport 1994:8. Flodpärlmusslan i Gävleborgs län. Länsstyrelsen i Gävleborgs län. Rapport 2002:3. Värdefulla miljöer vid vatten natur. Länsstyrelsens databas Värdefulla miljöer vid vatten fisk och fiske. Länsstyrelsens databas Biotopkarteringar. Länsstyrelsens databas

18 Dammar och övriga vandringshinder. Länsstyrelsens databas

19 Åtgärdsområde: Gnarpsån Huvudman: Nordanstig Stadsbidragsprocent: % Områdesbeskrivning Åtgärdsområdet omfattar ca 229 km 2 stort område med totalt ca 8 km 2 sjöareal. Det finns fyra större sjöar i området; Annsjön, Kråkbäckssjön, Grännsjön och Lunnsjön. Området domineras av skogsmark (85 %). Andelen odlingsmark uppgår till 8 % och våtmark till 2 %. Vattensystemet har sin början i bl a Kråkbäcken, Rembäcken och Annån som efter sammanflöde bildar Gnarpsån. Huvudvattendraget kan karaktäriseras som långsamt meandrande genom odlingsmark men med inslag av ström- och forspartier som bitvis omges av branta raviner och strandbrinkar. Natur- och nyttjandevärden Ån har betydande värden som reproduktionsområde för havsöring. I huvudvattendraget finns stationär öring och i dess nedre del även havsvandrande öring samt flodnejonöga. I övrigt förekommer harr, abborre, gädda samt flertalet karpfiskarter. I Gnarpsån förekommer också flodkräfta och sparsamt med flodpärlmussla. Under senare år har även naturligt lekande lax rapporterats från vattendragets nedre del. Gnarpsån tillsammans med Rembäcken och Annån anges som skyddsvärd i länets vattendragsinventering pga orördhet, representativitet, raritet och rekreation. Av stort värde är Rembäckens särpräglade ravinlandskap med känsliga erosionsbenägna jordar och intressant flora. Bl.a. förekommer glesgröe. 17

20 Sista delen av Gnarpsån är utpekad som nationellt särskilt värdefull naturvatten och Annån, Annsjön samt Rembäcken är utpekade som nationellt värdefulla naturvatten. Annsjön, Annån och Gnarpsån är även utpekade som värdevattenfiske- potentiellt skyddsvärd efter restaurering. Påverkan och Åtgärdsbehov I huvudvattendraget finns två kraftverksdammar och i tillrinningsområdet finns ytterligare fyra regleringsdammar. Samtliga dammar utgör vandringshinder för fisk. I tillrinningsområdet förekommer även en mängd mindre dammar samt rensningspåverkan i varierad omfattning. Gnarpsåns nedre del är kraftigt påverkad av näringsläckage från omgivande odlingsmarker. Målsättning En viktig åtgärd är att säkerställa om och i så fall i vilken omfattning som naturlig laxreproduktion som förekommer i ån. Om så är fallet måste denna tryggas p sikt. Målsättningen för föreslagna åtgärder i åtgärdsområdet är förövrigt att åtgärda den högprioriterade flottrensade del av Lunnsjöbäcken så att öring och flodkräfta får den biotopen som funnits naturligt för lek och uppväxt. Genomförda åtgärder Det vore önskvärt att en kommunal fiskevårdsplan upprättades för hela Nordanstigs kommun. Hittills har endast minde restaureringsinsatser gjorts i Gnarpsåns vattensystem. Under år 2001 I inventerades flodnejonöga. Tabell 1. Genomförda biologiska återställningsåtgärder. Planerade åtgärder Tabell 2. Föreslagna åtgärder Uppföljning och tillsyn Föreslagna åtgärder kommer att följas upp med provfisken och okulär kontroll av utförda åtgärder. 18

21 Referenser Länets kommuner och fiskevårdsorganisationer Fiskevårdsplan för Nordanstigs kommun. Bergsjö fiskevårdsområde Skyddsvärda vattendrag i Gävleborg. Länsstyrelsen i Gävleborgs län. Rapport 1994:8. Flodpärlmusslan i Gävleborgs län. Länsstyrelsen i Gävleborgs län. Rapport 2002:3. Värdefulla miljöer vid vatten natur. Länsstyrelsens databas Värdefulla miljöer vid vatten fisk och fiske. Länsstyrelsens databas Biotopkarteringar. Länsstyrelsens databas Dammar och övriga vandringshinder. Länsstyrelsens databas

22 Åtgärdsområde: Harmångersån Huvudman: Nordanstig/Hudiksvall Stadsbidragsprocent: % Områdesbeskrivning Åtgärdsområdet omfattar ett ca 1197 km 2 stort område med totalt ca 79 km 2 sjöareal. Avrinningsområdet domineras av skogsmark (86 %) med inslag av jordbruk (4 %) främst kring Bergsjö. Andelen våtmark uppgår till 3 %. Harmångersån, som har sitt ursprung ur bland annat Kölån, Ulvsjöån, Gimmaån och Älgeredsån, har till en början ett mycket brant fallande lopp med strömmande vatten och flera forssträckor. Vidare ner mot havet passerar ån ett flertal större sjöar som Hasselasjön, Längsterbodsjön, Älgeredssjön, Kyrksjön och Storsjön. Mellan sjöarna är loppet fortsatt strömmande och forsande men med ett ökat inslag av lugnflytande och meandrande sträckor. Vid utloppet övergå vattendraget att benämnas Hamrångersån. Efter inflöde i Sörsjön/Norrsjön delar sig vattendraget i två grenar som slutligen mynnar ut i Bottenviken vid Stocka och Strömsbruk. Ett antal sjöar i avrinningsområdet är kalkade. Natur- och nyttjandevärden I Harmångersåns vattensystem förekommer stationär öring och i huvudvattendragets nedre delar även havsvandrande öring och flodnejonöga. I vattensystemet förekommer även harr, abborre, gädda, lake, stensimpa och flertalet karpfiskarter. I delar av vattensystemet 20

23 förekommer även flodkräfta och i dess övre delar, Lingån och Sylån förekommer flodpärlmussla. I länets vattendragsinventering anges delar av Harmångersån som ett vattendrag med mycket högt skyddsvärde. Harmångersån nedströms E4:n är också klassat som ett område av riksintresse för naturvården. En av anledningarna är att vattendraget utgör ett viktigt reproduktionsområde för havsvandrande öring. Kölån, Framsängsån-Skansån och Älgeredsån ges skyddsklass II i vattendragsinventeringen pga orördhet, representativitet och raritet. Även Gimmaån ges skyddsklass II i vattendragsinventeringen bl a på grund av sin höga fallhöjd, 52 m på totalt 2,5 km, med flera branta forsar. Hela Hamrångersån och sjöarna är utpekade som potentiellt värdefulla fiskevatten efter restaurering. Kölån är utpekad som nationellt värdefull naturvatten. Påverkan och Åtgärdsbehov Harmångersån är reglerad och sjöarna Skäråssjön och Storsjön utgör regleringsmagasin till sju kraftverk. I huvudvattendraget finns ytterligare sju regleringsdammar varav en del delvis är raserade men samtliga utgör ändå vandringshinder för fisk. Också i Kölån vid Svartåns utflöde finns dammrester som utgör vandringshinder. I biflödet Gimmaån finns två dammar varav en kraftverksdamm. Vandringshinder finns även i Framsängsån. Huvudvattendraget är flottledsrensat i hela sin sträckning och särskilt dess övre del, Kölån, är kraftigt påverkad men den nedre delen av Kölån är dock rensad i mindre omfattning. Även ett antal biflöden är flottledsrensade. Målsättning Målsättningen för föreslagna åtgärder i Hamrångeresån är att åtgärda de sju högprioriterade flottrensade sträckor som finns så att öring får den biotopen som funnits naturligt för lek och uppväxt, sätta ut ensomriga öringar i tre högprioriterade lokaler för flodpärlmusslans fortplanting samt åtgärda ett högprioriterat vandringshinder som finns så att vandrande öring kan utnyttja hela den potential som funnits naturligt för lek och uppväxt. Genomförda åtgärder Huvudvattendragets nedre delar flottledsrestaurerats. För att möjliggöra fiskvandring från havet har en fiskfälla samt fiskväg anlagts i den norra respektive södra utloppsgrenen. För delar av Harmångersåns vattensystem finns fiskeplan framtagen men återställningsåtgärder enligt planen har ännu inte påbörjats. Planerade åtgärder Tabell 2. Föreslagna åtgärder 21

24 Uppföljning och tillsyn Föreslagna åtgärder kommer att följas upp med provfisken och okulär kontroll av utförda åtgärder. Referenser Länets kommuner och fiskevårdsorganisationer Fiskevårdsplan för Nordanstigs kommun. Bergsjö fiskevårdsområde Fiskevårdsplan för Hudiksvalls kommun Skyddsvärda vattendrag i Gävleborg. Länsstyrelsen i Gävleborgs län. Rapport 1994:8. Flodpärlmusslan i Gävleborgs län. Länsstyrelsen i Gävleborgs län. Rapport 2002:3. Värdefulla miljöer vid vatten natur. Länsstyrelsens databas Värdefulla miljöer vid vatten fisk och fiske. Länsstyrelsens databas Biotopkarteringar. Länsstyrelsens databas Dammar och övriga vandringshinder. Länsstyrelsens databas

25 Åtgärdsområde: Havet Huvudman: Nordanstig/Hudiksvall Stadsbidragsprocent: % Områdesbeskrivning Åtgärdesområdet omfattar ca 520 km 2 stort område med totalt ca 22 km 2 sjöareal. Området domineras av skogsmark (80 %). Andelen jordbruksmark och våtmark i åtgärdsområdet är ca 9 respektive 2 %. De större vattendragen i systemet är Sunnån, Masksjöbäcken, Hornån och Hallstaån. Samtliga dessa biflöden är kustmynnande och omges i de nedre delarna av låglänt terräng med stort inslag av jordbruksmark. I källområdena är dock terrängen brantare. Flertalet delavrinningsområden är kalkningspåverkade. Natur- och nyttjandevärden I vattensystemet förekommer stationär, sjövandrande samt havsöring. I övrigt förekommer abborre, gädda och ett antal vitfiskarter. I Råbosjön förekommer även flodkräfta. Tunsjön är utpekad som regionalt särskilt värdefull naturvatten och Hällkroksbäcken som nationellt värdefullt naturvatten. Påverkan och Åtgärdsbehov Sunnåns övre delar, Svartån, är flottledsrensade. Det finns två dammar som utgör definitiva vandringshinder; en i Hallstaån mellan Vibosjön och Drevisfjärden och en i Hudiksvall vid 23

26 Lillfjärdens utlopp. Stora delar av Hallstaån påverkas dessutom av näringsläckage från omgivande jordbruksmark. Målsättning Målsättningen för föreslagna åtgärder i åtgärdsområdet 44/45 är att åtgärda de prioriterade artificiella vandringshinder som finns så att fiskvandring från havet kan ske. Tio prioriterade flottledsrensade sträckor och utloppet i Tomashamnsbäcken ska återställas så att öring och flodkräfta får den biotopen som funnits naturligt för lek och uppväxt. Genomförda åtgärder Flera av dessa små vattendrag har tidigare åtminstone delvis varit föremål för flottledsrestaurering och återintroduktion av öring. Bland annat inom ramen för projekt havsöring i Hornslandet. Tabell 1. Genomförda biologiska återställningsåtgärder. Planerade åtgärder Tabell 2. Föreslagna åtgärder 24

27 Uppföljning och tillsyn Fiskvägar och flottledsåterställningar kontrolleras dels okulärt av fiskevårdsföreningar och kommunen. Föreslagna åtgärder kommer att följas upp med provfisken och okulär kontroll av utförda åtgärder. Referenser Länets kommuner och fiskevårdsorganisationer Fiskevårdsplan för Hudiksvalls kommun Skyddsvärda vattendrag i Gävleborg. Länsstyrelsen i Gävleborgs län. Rapport 1994:8. Flodpärlmusslan i Gävleborgs län. Länsstyrelsen i Gävleborgs län. Rapport 2002:3. Värdefulla miljöer vid vatten natur. Länsstyrelsens databas Värdefulla miljöer vid vatten fisk och fiske. Länsstyrelsens databas Biotopkarteringar. Länsstyrelsens databas Dammar och övriga vandringshinder. Länsstyrelsens databas

28 Åtgärdsområde: Delångersån Huvudman: Ljusdal/Hudiksvall Stadsbidragsprocent: % 26

29 Områdesbeskrivning Åtgärdesområdet omfattar ca 1994 km 2 stort område med totalt ca 239 km 2 sjöareal. Området domineras av skogsmark (79 %) med inslag av odlad mark (5 %) kring Delsbo. Våtmarker finns främst i de övre delarna. Andelen våtmark uppgår till 4 %. Delångersåns vattensystem har sin början i bl a sjöarna Hångstaörn och Stor Naggen i Västernorrlands län. Efter tillrinning från dessa och ett flertal andra biflöden bildas Svågan. Svågan som är en av Hälsinglands största skogsåar är omväxlat strömmande, forsande och bitvis djupt nedskuren och omgivna av branta ravinsidor. Efter Svågans inflöde i Dellensjöarna och efter sammanflöde med bl a Lumpån, Stömneån och Rolfstaån bildas Delångersån som rinner flackt med inslag av en del längre strömpartier för att slutligen utmynna i Bottenhavet vid Saltvik. Ett antal sjöar i framför allt vattensystemets centrala delar kalkas fortfarande. Natur- och nyttjandevärden I vattensystemet förekommer såväl stationär som sjövandrande (Dellen-) öring och havsvandrande öring i den nedre delen. Även harr, abborre, gädda, stensimpa, lake samt ett antal vitfiskarter förekommer. I Svågan och i flera biflöden finns flodpärlmusslor med en viss nyrekrytering. Delar av huvudvattendraget samt flera biflöden, bl a Klubboån och Lumpån, anges som vattendrag med högsta eller högt skyddsvärde i länets vattendragsinventering. Bland annat som viktiga lek- och uppväxtområden för den riksintressanta Dellenöringen och, i huvudvattendragets nedre del, även för havsöring. Av samma skäl anges Dellensjöarna, Svågan samt Delångersåns nedre del som riksintresse för både naturvård och friluftsliv. Hela Svågan, Hångelån och Dellensjöarna är utpekade som nationellt särskilt värdefulla naturvatten. Svågan och Hångelån är även utpekade som potentiellt skyddsvärda fiskevatten efter restaurering och Dellensjöarna som nationellt värdefulla fiskevatten. Påverkan och Åtgärdsbehov Delångersån och flertalet större biflöden är påverkade av flottledsrensning. Vidare är systemet hårt reglerat via flera sjömagasin med ringa minimitappning. Ett flertal forssträckor har även dämts upp och används som magasin för nedströms liggande kraftverk. Reglering och flottledsrensning i vattensystemet har bidragit till att de naturliga fiskbeståndens möjlighet till naturlig reproduktion är kraftigt begränsade. Målsättning Målsättningen för föreslagna åtgärder i Delångersån med tillflöden är att åtgärda de högprioriterade flottrensade sträckor som finns så att öring får den biotopen som funnits naturligt för lek och uppväxt samt de prioriterade artificiella vandringshinder som finns så att fisk kan utnyttja hela den potential som funnits naturligt för lek och uppväxt. Främst prioriteras Delångersåns nedre delar där bla havsöring och flodnejonöga vandrar upp dels de vattendrag som kan nyttjas som lek- och uppväxtområden för den mycket intressanta Dellenöringen. Beroende på hur den fortsatta exploateringen av Svågan utvecklas prioriteras även åtgärder i och i anslutning till Svågan högt. 27

30 Genomförda åtgärder Restaureringsarbeten har utförts i såväl huvudvattendraget Delångersån Svågan som i några av dess biflöden. I huvudvattendraget har en fiskväg anlagts vid Delåkvarn för att utöka möjligheterna till fiskvandring från havet. Fiskvandring från havet är idag möjlig upp till Forså, där Forså kraftstation numera utgör första vandringshindret från havet. Fiskevårdsåtgärder enligt Fiskeplan för Bjuråker-Norrbo fvo har delvis påbörjats och biotopvårdsarbeten samt eliminering av mindre vandringshinder har utförts i ett flertal bäckar som mynnar i norra Dellen. Biotopvårdsåtgärder har också genomförts längs delar av Svågan. I biflödet Stömneån/Lumpån har man tagit bort vandringshinder vid Tullkvarnsdammen, Mellankvarn och Ålhusdammen, samt anlagt fiskvägar vid Kvarndammen och Klockhusdammen. Samtliga dessa objekt ligger på sträckan mellan Avasjön (S Dellen) och Stömnesjön. Uppströms Stömnesjön, i Lumpån, har en fiskväg anlagts vid Lumpå kvarn. I biflödet Klubboåns nedre del har man eliminerat tre mindre vandringshinder och ytterligare ett vandringshinder har röjts bort i Lumpån (2005). Biflödena Stömneån, Lumpån och Klubboån mynnar i Södra Dellen och syftet med åtgärderna där är att underlätta lekvandring från Dellensjöarna. Tabell 1. Genomförda biologiska återställningåtgärder. 28

31 Planerade åtgärder Tabell 2. Föreslagna åtgärder 29

32 30

33 Uppföljning och tillsyn Fiskvägar och flottledsåterställningar kontrolleras dels okulärt av fiskevårdsföreningar och kommunen. Dessutom sker uppföljning i form av elprovfisken på ett stort antal lokaler samt även till viss del även uppvandringskontroll med fiskfällor. Ett fast nät av provfiskestationer är under uppbyggnad. Föreslagna åtgärder kommer att följas upp med provfisken och okulär kontroll av utförda åtgärder. Referenser Länets kommuner och fiskevårdsorganisationer Fiskevårdsplan för Ljusdal kommun Fiskevårdsplan för Hudiksvalls kommun. Bjuråker-Norrbo fiskevårdsområde Fiskevårdsplan för Hudiksvalls kommun Skyddsvärda vattendrag i Gävleborg. Länsstyrelsen i Gävleborgs län. Rapport 1994:8. Flodpärlmusslan i Gävleborgs län. Länsstyrelsen i Gävleborgs län. Rapport 2002:3. Värdefulla miljöer vid vatten natur. Länsstyrelsens databas Värdefulla miljöer vid vatten fisk och fiske. Länsstyrelsens databas Biotopkarteringar. Länsstyrelsens databas Dammar och övriga vandringshinder. Länsstyrelsens databas

34 Åtgärdsområde: Nianån Huvudman: Hudiksvall/Bollnäs Stadsbidragsprocent: % Områdesbeskrivning Åtgärdesområdet omfattar ett ca 197 km 2 stort område med totalt ca 12 km 2 sjöareal. Området domineras av skogsmark (88 %). Andelen odlingsmark uppgår till 3 % och ligger främst i de östra delarna. Andelen våtmark uppgår till 2 %. Nianåns vattensystem har sin början vid sjöarna Lill-Nien och Stor-Nien. Åns övre delar omges av kuperad barrskogsterräng och loppet är mestadels varierat strömmande och forsande med inslag av höljor och förgreningar. Efter hand ökar längden på de lugnflytande partierna och ån får ett meandrande lopp genom ett flackt odlingslandskap. Biflödet Källsjöån är ett av länets IKEU-vattendrag och ingår i ett nationellt miljöövervakningsprogram. Natur- och nyttjandevärden Vattensystemet hyser förekomst av både stationär- och insjööring samt abborre, gädda, mört, stensimpa och ett antal karpfiskarter. Ån hyser därtill en artrik och skyddsvärd bottenfauna. I huvudvattendraget förekommer flodpärlmussla. Kustlevande utter vistas regelbundet längs ån. 32

35 Nianån är mycket betydelsefull för sportfisket och anges i länets vattendragsinventering som ett vattendrag med mycket högt skyddsvärde pga orördhet och raritet. Åns övre delar är mycket fina med sitt strömmande, forsande och emellanåt förgrenade lopp. Hela Nianån och sjöarna är utpekade som potentiellt skyddsvärda fiskevatten efter restaurering. Nianån är även utpekad som nationellt värdefull naturvatten. Påverkan och Åtgärdsbehov Nianån regleras via två dammar vid Stor-Niens utlopp. I huvudvattendraget finns ytterligare en delvis raserad damm samt ett kraftverk vid åns mynning som omöjliggör fiskvandring från havet. Nianån är flottledsrensad i hela sin sträckning och i den nedre delen även bitvis kanaliserad. Flottning har också förekommit i flera av åns biflöden. Målsättning Målsättningen med föreslagna åtgärder i åtgärdsområdet Nianån är att åtgärda de 20 prioriterade artificiella vandringshinder samt de tio högprioriterade sträckor som finns så att fisk kan utnyttja de övre delarna av vattensystemets potential för naturlig lek och uppväxt. På så sätt ökar även förutsättningarna för det befintliga musselbeståndet att återfå en nyrekrytering som kan trygga förekomsten på sikt. Genomförda åtgärder För Bollnäs och Hudiksvalls kommuner finns en fiskeplan framtagen där vattensystemet inventerats med avseende på fysisk påverkan och behov av återställningsåtgärder. Detta innebär möjligheter till ett samlat åtgärdsunderlag för hela vattensystemet, med syfte att öka förutsättningarna för vattensystemets stationära och havsvandrande öringbestånd. Ett stabilt öringbestånd är också en förutsättning för en positiv utveckling hos Nianåns bestånd av flodpärlmussla. Källsjöbäcken har flottledsåterställts under Tabell 1. Genomförda biologiska återställningåtgärder. Planerade åtgärder Tabell 2. Föreslagna åtgärder. 33