Plan för restaurering av sjöar & vattendrag i Gävleborgs län

Transkript

1 Plan för restaurering av sjöar & vattendrag i Gävleborgs län Plan för biologisk återställning Åtgärdsplanen för fiskevård Bild: Söderhamns fiskeplan Rapport

2 Plan för restaurering av sjöar & vattendrag i Gävleborgs län Plan för biologisk återställning Åtgärdsplanen för fiskevård

3 Innehållsförteckning Allmän del Inledning...1 Beskrivning av natur- och nyttjandevärden...1 Beskrivning av åtgärdsbehovet...1 Underlagsmaterial...2 Beskrivning och resultat av genomförda åtgärder...4 Arbetssätt...6 Mål och strategier för planperioden...7 Föreslagna åtgärder...8 Finansiering...11 Uppföljning och tillsyn...11 Referenser...11 Åtgärdsområdesvis Havet Gnarpsån Harmångesån Havet Delångesån Nianån Havet Norralaån Havet Ljusnan Voxnan Skärjån Hamrångeån Havet Testeboån Gavleån Havet Dalälven

4 Inledning Naturvårdsverket har uppdragit åt Länsstyrelsen att utarbeta en femårsplan för biologiskt återställningsarbete i kalkade vatten. Planen skall avse perioden I uppdraget ingår också bland annat att redovisa tidigare genomförda åtgärder helst från och med budgetåret 1992/93. Samtidigt har Fiskeriverket uppdragit åt Länsstyrelsen att ta fram en länstäckande plan för statligt fiskevårdsmedel för fiskevårdsåtgärder. Planen ska ligga till grund för det statliga fiskevårdsanslaget och omfattar perioden Kriterierna för dessa anslag ser lite olika ut så insatserna måste samordnas för att man på så sätt ska kunna skapa bättre och effektivare åtgärder i hela vattensystem. Med biologisk återställning i försurade och kalkade sjöar och vattendrag återskapas och förbättras förutsättningarna för att få tillbaka väl fungerande ekosystem med en för denna miljö naturlig flora och fauna. Åtgärderna inriktas mot att återskapa förutsättningar för en naturlig återkolonisation av de arter som tidigare har funnits i vattnet. Detta ska ske genom att vandringshinder elimineras eller vandringsvägar iordningställs samt genom att skadade biotoper restaureras. Återintroduktion av försvunna arter kommer endast att ske i undantagsfall då en naturlig återkolonisering ej bedöms som möjlig eller kommer att ta mycket lång tid. Övergripande miljömål för kalkningsverksamheten har redovisats i åtgärdsplanen för kalkning. Fiskevårdsanslaget avser i första hand åtgärder i allmänna och enskilda vatten med fritt handredskapsfiske. Till sådana vatten räknas kustområdena samt de stora sjöarna; Vänern, Vättern, Mälaren, Hjälmaren och Storsjön i Jämtland. Därutöver avser fiskevårdsanslaget åtgärder i vattenområden som är av nationellt intresse. Sådana områden kan vara t ex kustmynnande vattendrag men också sjöar och vattendrag belägna högre upp i vattensystem, där ett nationellt intresse kan finnas, till exempel på grund av förekomst av skyddsvärda fiskeller flodkräftbestånd etc. Det statliga fiskevårdsanslaget kan användas till åtgärder såsom bildande eller ombildande av fiskevårdsområden, fisketillsyn, utsättning av fisk, insatser för att bevara hotade fiskarter/stammar, biotopvård och andra åtgärder som främjar biologisk mångfald. Beskrivning av natur och nyttjandevärden Gävleborgs län har många höga naturvärden. Här finns t.ex. den södra gränsen för ett sammanhängande bestånd av flodkräfta. Länet utgör tillsammans med intilliggande län även ett kärnområde för flodpärlmusslan och hyser flera livskraftiga bestånd. Även utter har ökat i länet. Det finns flera unika stammar av fisk. Hälsenrödingen är ett exempel på ett reliktbestånd som har en unik genuppsättning. Det finns även naturligt lekande lax i ett par av länets kustmynnande vattendrag. Intresset för fiske i är enormt och nästan hela länet är uppdelat i olika fiskevårdsområden. Förutom fiske som fritidsattraktion bjuder länets sjöar och vattendrag även på annan form av naturupplevelser och friluftsliv. Beskrivning av åtgärdsbehovet De flesta vattendrag i länet har på något sätt, kemiskt som fysiskt, påverkats negativt av mänsklig verksamhet. Länet har idag troligen ett par procent försurad vattendragssträcka, vilket motsvarar ca km vattendragssträcka (Dahl 2005). De senaste tio åren har den antropogena påverkan av försurande ämnen i länet minskat kraftigt och det mesta tyder på att den trenden kommer att hålla i sig. Det har fått till följd att sjöar och vattendrag börjat 2

5 återhämta sig, vilket också har skett i Gävleborgs län. Möjligen kommer inte minskningstakten vara lika stor som tidigare, men det beror inte på ökade utsläpp utan på att vi redan gjort mycket för att förhindra försurningen. Tyvärr har det aldrig funnits tillräckligt med resurser för att undersöka försurningens skador på biologin. Flottningsepoken har påverkat länets vattendrag i en mycket stor omfattning. Den bidrog till att en stor del av vattendragen förvandlades, från att ha varit varierade, grovblockiga och flergrenade med inslag av forsar och fall med breda strandzoner, till att vara veritabla kanaler utan stränder och med släta packade bottnar. Fiskens ståndplatser för såväl födosök som skydd och övervintring förstördes samtidigt som fiskens lek- och uppväxtområden försämrades eller förstördes helt med minskad reproduktion som följd. Rensningarna medförde också att bottenfaunan minskade eller förändrades vilket i sin tur ytterligare försämrade möjligheterna för organismerna som lever i vattnen. Därtill kommer att stora delar av länets vattensystem också mer eller mindre är påverkade av vattenreglering. I dag handlar det främst om reglering av vattensystem för elproduktion. Hela eller delar av vattensystem har reglerats till följd att strömsträckor och mellanliggande sjöar förvandlats till vattenmagasin. Förutom förstörda strömbiotoper och onaturliga flödesvariationer har anläggandet av kraftverk och regleringsdammar inneburit att de vattenlevande organismernas vandringsmöjligheter idag är kraftigt begränsade. De flesta kraftverks- och regleringsanläggningar som idag är i drift utgör definitiva vandringshinder för fisk. Därutöver finns ett stort antal äldre kvarn-, såg- och flottningsdammar som helt eller delvis utgör vandringshinder. Vandringshinder för fisk leder till att fisk som leker i strömmande vatten utestängs från sina lekområden. Hela eller delar av stationära fiskbestånd i vattendrag stängs in och isoleras från utbyte med uppströms eller nedströms förekommande bestånd. Fiskbestånd som isolerats från sina lekområden löper risk att på sikt att slås ut då naturlig återkolonisation omöjliggörs pga. vandringshinder. Direkt och indirekt drabbas även flodpärlmusslan av vandringshinder för fisk då en förutsättning för flodpärlmusslornas föryngring är att det finns öring, eller möjligen lax, i lägre årsklasser. Miljögifter och övergödning räknas som mindre problem i Gävleborgs län men övergödning finns ändå i vissa vattendrag. Underlagsmaterial Länsstyrelsen i Gävleborg har sedan början av 90-talet inriktat fiskevårdsarbetet på att systematiskt inventera länets vattenområden och kommunvis upprätta fiskeplaner tills hela länets yta har täckts. Metodiska inventeringar ligger till grund för åtgärdsprogram där Länsstyrelsen bevakar att åtgärderna görs vattendragsvis i samarbete mellan gränsande kommuner. De sjöar och vattendrag som beskrivs i dessa planer har undersökts i fält och finns beskrivna med ett omfattande underlagsmaterial bestående av inventeringsprotokoll, kartor och foton. På detta sätt samlas alla länets resurser på att åtgärda problem i ett avgränsat område i taget. Metodiskt håller alltså allt större områden på att bli sammanhängande för fiskvandring samtidigt som de återställs till att kunna hysa fungerande vattenekosystem. På detta sätt har nu nästan 90 procent av länets yta nu fått en fiskeplan med detaljerade förslag till åtgärder. Förutom de kommunala fiskeplanerna finns även elfisken, en länstäckande flodpärlmusselinventering, två länstäckande utterinventeringar, en länstäckande vattendraginventering, inventeringar av vandringshinder och vägtrummor samt bottenfaunainventeringar mm. För övrigt bygger denna femårsplan på skrivet och muntligt 3

6 underlag från fiskevårdsområden, föreningar, klubbar, kommuner och Länsstyrelsen. Länsstyrelsen, vägverket och skogsstyrelsen har även bildat samverkansgrupp, där först inventeringar och under senare år åtgärder vid vägtrummor samordnas för ett mer kostnadseffektivt resultat. Den kunskap som i dag finns om länets sjöar och vattendrag visar att återställningsbehovet är enormt. Ett mycket stort antal dammar och felaktigt anlagda vägtrummor finns som hindrar fiskvandring. De flesta vattendrag har i någon omfattning blivit utsatt för flottledsrensningar eller andra typer av rensningar. Den pågående försurningen samt påverkan från jord- och skogsbruket är mer diffusa och påverkar vattnet och dess invånare både kemiskt och fysiskt. Prioriteringen av planerade åtgärder i femårsplanen grundas på klassificeringen av värdefulla områden vad det gäller naturvärden, fisk och fiske. I första han prioriteras områden i eller i anslutning till de nationellt särskilt värdefulla eller nationellt värdefulla vattenområden som pekats ut inom ramen för arbetet med miljömålet Levande sjöar och vattendrag. Även fiskevatten som bedöms potentiellt skyddsvärda efter restaurering har fått hög prioritet (prioritetsklass 1-2). Även ett antal mindre kustmynnande vattendrag har prioriterats högt då de utgör eller skulle kunna utgöra viktiga lek- och uppväxtlokaler för havsvandrande arter. I andra hand prioriteras områden som bedömts som regionalt särskilt värdefulla eller värdefulla samt de åtgärder som ligger i områden som inte är utpekade som värdefulla men kommunen eller respektive fiskevårdsförening har föreslagit åtgärder (prioriteringsklass 3). Ingen hänsyn har tagits till finansieringsmöjligheter eller huvudmannaskap utan prioriteringen är helt och hållet baserad på åtgärdsbehovet kopplat till de naturvärden som finns eller skulle kunna återfås. Vi reserverar oss med avseende på att det kan bli aktuellt med omprioriteringar allteftersom ny kunskap och mer underlag samlas in från framför allt länets icke inventerade områden. För att uppskatta kostnaderna för de planerade åtgärderna har hjälp fåtts av de på kommunerna som för närvarande direkt jobbar med biologisk återställning (tabell 1). I vissa fall bygger kostnadsuppskattningarna helt på kommunernas erfarenhet av vad just den aktuella åtgärden kommer att kosta. Kostnadsuppskattningarna blir naturligtvis mycket grova men eftersom de bygger på samlade erfarenheter från just utförda eller pågående projekt så det ligger de så nära man kan komma den verkliga kostnaden. Erfarenheten säger att det är först under pågående arbete med åtgärden som man kan bedöma hur den slutligen utformas. Tabell 1. Kostnadsschabloner för att uppskatta kostnaderna för planerade åtgärder i Gävleborgs län. 4

7 Beskrivning av resultat och genomförda åtgärder För att försöka sammanställa allt som hittills gjorts i länet vad det gäller fiskevård, oavsett finansiering, har bland annat kommuner och en del fiskevårdsföreningar i länet lämnats tillfälle att redovisa all tidigare genomförd fiskevård. Tillsammans med uppgifter från Länsstyrelsen bildar de insamlade uppgifterna en databas med varierande kvalitet, som bland annat utgör ett underlagsmaterial inför framtagandet av denna femårsplan. Mellan åren 1992 och 2005 har totalt ca 500 åtgärder genomförts i de olika åtgärdsområdena. Siffran är dock missvisande eftersom det i många fall kan finnas flera mindre utförda åtgärder under en redovisad genomförd huvudåtgärd. En redovisad åtgärd kan alltså motsvara allt från en enskild åtgärdad vägtrumma till ett åtgärdat vattendrag med flera flottledsåterställda sträckor och justerade vägtrummor. De flesta åtgärderna gjordes under 90-talet och uppföljningen har varit ganska bristfällig men fiskvägar och flottledsåterställningar har kontrollerats okulärt av fiskevårdsföreningar, kommuner och Länsstyrelsen. En del av dessa åtgärder har följts upp med provfisken men då oftast endast av något enstaka provfiske. I vissa fall har även uppvandringskontroll med fiskfällor förekommit. I Ljusnan har effektuppföljning gjorts genom dykinventering och beståndsuppskattningar av harr. Under senare år har genomförda åtgärder följts upp mer systematiskt med elprovfisken och i viss mån även med uppvandringskontroll. Detta har bland annat gjorts i Testeboån, Skärjån, Norralaån, Lumpån och Enångersån med tillflöden. I Testeboån har även smoltutvandringen kontrollerats. Foto: Söderhamns fiskeplan Foto: Söderhamns fiskeplan Det stora problemet med uppföljningsverksamheten är att det inte finns några medel att tillgå. De medel som finns att tillgå inom ramen för kalkningsanslagets effektuppföljning räcker sällan till mer än den vattenkemiprovtagning som själva kalkningen kräver. Till stor del får vi förlita oss på att huvudmännen i eget intresse försöker att finansiera en effektuppföljning på utförda åtgärder. I fall med utrivna eller på annat sätt åtgärdade vandringshinder kan det faktiskt räcka med en expertbedömning i kombination av okulär kontroll av eventuell fiskvandring som effektuppföljning. 5

8 Några av de viktigare erfarenheterna som gjorts under gångna års restaureringsarbeten är att det är oerhört viktigt att åtgärderna egentligen redan på inventeringsstadiet förankras hos markägare, fiskerättsägare, dammägare och övriga berörda. Om denna mycket viktiga förankring misslyckas kan det sedan visa sig vara omöjligt att få tillstånd av berörda att utföra de önskade åtgärderna. Det är därför viktigt att få med sig alla redan då man börjar med inventeringar och undersökningar. I nästa steg, då det handlar om att utföra åtgärden, är det minst lika viktigt att ha en bra projektledare eller motsvarande med stor socialkompetens som på ett tydligt och tillmötesgående sätt kan kommunicera med berörda så att dessa engageras och förstår vad det är som man vill åstadkomma. En annan viktig erfarenhet är att om bara modet att våga satsa finns och någon vågar ta på sig ansvaret för huvudmannaskap och medfinansiering för lite mer omfattande restaureringsprojekt så går det ofta att hitta fler finansieringsmöjligheter. Även här det viktigt med en engagerad och driftig projektledare samt att denne får god uppbackning från sin uppdragsgivare. Något som i vissa fall är ett problem redan idag, men helt säkert kommer att bli ett större problem framöver, är att en stor del av de medel som Länsstyrelsen har möjlighet att fördela som bidrag till restaureringsåtgärder idag är helt kopplade till kalkningsverksamheten. Syftet med det bidraget är alltså att förbättra förutsättningarna i tidigare försurningspåverkade vattendrag och inte till att uppnå miljökvalitetsmålet för levande sjöar och vattendrag. Problemet som kan uppstå är att Länsstyrelsen har pengar att fördela för återställningsåtgärder men att de inte får användas för att, de förövrigt högt prioriterade, åtgärderna inte råkar ligga i ett kalkat område. För att effektivt kunna arbeta mot miljökvalitetsmålet krävs därför ett restaureringsbidrag som är oberoende av verksamhetsområde. Sammanställningen av kostnaderna för de enskilda åtgärderna är bristfällig och därmed kan i många fall inte kostnaderna per enskild liten åtgärd beräknas. Tilldelning och förbrukning av statsbidraget för biologisk återställning per år från år 1997 fram till 2005 redovisas i tabell 2. Tabell 2. Tilldelning och förbrukning av statsbidrag per år mellan åren 1997 och

9 Översiktskarta över genomförda restaureringsåtgärder i Gävleborgs Län. 7

10 Arbetssätt/arbetsfördelning Med denna länsplan tas ett helhetsgrepp om återställnings- och fiskevårdsverksamheten i sjöar och vattendrag inom Gävleborgs län. Helhetsgreppet innebär att biologisk återställning i kalkade vatten helt samordnas med statligt fiskevårdsmedel för fiskevårdande åtgärder. Länsstyrelsen har efter löpande kommunikation med kommuner och fiskevårdsområden tagit emot åtgärdsförslag från dessa. Dessa förslag har sedan bearbetats internt på Länsstyrelsen då givna förslag och prioriteringar har diskuterats kompletterats och eventuellt justerats. För att samordna restaureringsarbetet i länet har Länsstyrelsen en arbetsgrupp bestående av de personer som i olika former arbetar med restaurering av sjöar och vattendrag. Det är upp till huvudmännen för de olika åtgärderna att ta nödvändiga kontakter och att inhämta de tillstånd som krävs för åtgärden men arbetsgruppen informerar och diskuterar de åtgärder som ska utföras under året internt med representanter för kulturmiljö, vattenverksamhet och samråd enligt 12 kap. 6 miljöbalken. Efter år 2000 har Länsstyrelsen haft som mål att ha kommuner, med stöd från Länsstyrelsen, som huvudman för biologisk återställning. Mål och strategier för planperioden Målsättning Målsättningen med verksamheten under år är att, så långt det är möjligt, länka samman sjöar och vattendrag inom samma avrinningsområde där den naturliga förbindelsen brutits. Vattendrag ska göras tillgängliga för fiskvandring från havet, uppströms och nedströms liggande sjöar samt mellan vattendrag. Förstörda biotoper ska restaureras så att de arter som en gång nyttjade biotopen åter ska kunna bilda livskraftiga bestånd. Tillsammans med de kommunala fiskeplanerna medverkar länsplanen till att långsiktigt utveckla länets fiskeresurser. Länsplanen ger dessutom en samlad bild av genomförda åtgärder och behovet av fortsatta återställningsåtgärder. Fiskeplanens tonvikt ligger på åtgärder såsom anläggande av fiskvägar, biotopvård och andra insatser som främjar biologisk mångfald, t e x åtgärder som leder till att bevara hotade fiskarter/stammar. Planen för biologiskt återställningsarbete och statligt fiskevårdsbidrag ska medverka till följande: Fiskevård Så långt som möjligt ska sjöar och vattendrag länkas samman inom avrinningsområdet där den naturliga förbindelsen brutits. Vattendrag ska göras tillgängliga för fiskvandring från havet, från uppströms och nedströms sjöar, eller från ett vattendrag till ett annat. Förstörda biotoper ska restaureras. Ett varaktigt återställt avrinningsområde utgör en grundförutsättning för att t ex stabila öringbestånd med naturlig reproduktion ska ha möjligheten att på egen hand kolonisera nya och tidigare koloniserade områden, vilket i sin tur är en grundförutsättning för ett långsiktigt nyttjande av fiskbestånden. Fiskeplaner bör upprättas i länets samtliga kommuner och planerade åtgärder ska genomförs i de kommuner där en fiskeplan har framtagits. Vattenavgiftsmedel, statligt fiskevårdsanslag, medel för biologisk återställning, skötsel medel och medel från EU:s strukturfonder ska samordnas för att på det mest kostnadseffektiva sättet genomföra återställningsåtgärder i betydelsefulla vattensystem. 8

11 Biologisk mångfald Den biologiska mångfalden i sjöar och vattendrag ska bevaras. Länets fiskarter och övriga vattenlevande organismer skall bevaras i livskraftiga bestånd. Sjöar och vattendrag ska skyddas och vårdas så att alla naturligt förekommande arter, däribland genetiskt unika fiskpopulationer, kan fortleva med naturlig produktion och därmed existera i livskraftiga bestånd. Insatser för bevarande av hotade fiskpopulationer av stort allmänintresse prioriteras särskilt. Exempel på detta är länets naturligt producerande havsöringsbestånd samt bl. a. Voxnan-, Dellen-, Galvå- och Mellanljusnanöring. Nyttjande av fiskeresurser Hushållning sker med den resurs som länets fiskbestånd utgör. Det fiske som bedrivs skall vara uthålligt och insiktsfullt. Insiktsfullt fiske är att endast beskatta "räntan" av det "kapital" som fiskresursen utgör. Fiskbestånden bör i första hand nyttjas genom sportfiske och yrkesfiske. Fisketurismen skall anpassas till vad fiskbestånden tål och hänsyn skall tas till det lokala fisket. Rekreation och turism Sportfisket ska utvecklas ytterligare som fritidssysselsättning och rekreation. Länets invånare skall ha tillgång till ett intressant och varierat fiskeutbud och fisket bör vara en prioriterad del av kommunernas fritidsverksamhet. Fisketurismen bör utvecklas för att skapa arbetstillfällen, särskilt i de mer glesbefolkade delarna av länet. Prioriteringar Områden med förutsättningar för hög biologisk mångfald och/eller med förekomst av hotade arter som t.ex. lax, havsöring, öring, flodkräfta och flodpärlmussla samt områden med höga nyttjandevärden för fiske och rekreation ges högsta prioritet. I första hand kommer åtgärderna att utföras i vattensystem där restaureringsarbeten redan har utförts eller pågår så att områden vattensystemvis sedan kan betraktas som avslutade. Det innebär också att insatserna huvudsakligen kommer att koncentreras till områden där det redan finns uppbyggda och väl fungerande organisationer som kan ta huvudmannaskapet för arbetet. Den sammantagna prioritetsordningen i planen är helt oberoende av om vattnet är kalkningspåverkat eller inte. Det är ovan givna kriterier som styr prioriteringen och inte från vilket anslag som bidrag kan utgå. Samordning Länsstyrelsens målsättning med återställningsverksamheten för perioden är att försöka återställa hela vattensystem på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt. Därför tar denna plan ett helhetsgrepp om återsällnings- och fiskevårdsverksamheten i sjöar och vattendrag. Detta görs genom att biologisk återställning i kalkade vatten helt samordnas med statligt fiskevårdsmedel för fiskevårdande åtgärder, medel från skötselanslaget samt ÅGPmedel. Föreslagna åtgärder Mänskliga aktiviteter har i stor utsträckning minskat tillgången på goda livsmiljöer för fisk och övriga vattenlevande organismer. I många vattensystem har den fysiska miljön exploaterats och förändrats, ofta på ett sätt som indirekt ger negativa effekter få vattenkvaliteten. Arbetet har därför varit inriktat på att lägga fram åtgärdsförslag som leder till återställning av negativ fysisk påverkan. 9

12 Idag är många vattensystem fragmenterade genom olika slags fördämningar och andra hinder, vilket medfört att vattenlevande djur- och växters vandrings- och spridningsmöjligheter har försämrats avsevärt. Alla fiskarter, inte bara laxfiskar, förflyttar sig genom vattensystemen i större eller mindre utsträckning. Exempel på sådana förflyttningar är sikens vandring till områden med bättre födosöksmöjligheter, lekvandringar och uppsökande av vinterståndplatser. Eftersom fisken under sin livscykel utnyttjar habitat av skiftande slag i både vattendrag och sjöar är det nödvändigt att fisken har tillsång till olika delar av vattensystemet. Rapporten innehåller därför ett stort antal åtgärder som syftar till att återställa fiskens naturliga vandringsvägar. Andra viktiga förslag på åtgärder är restaurering av viktiga biotoper. Även om fisken fritt kan förflytta sig genom ett vattensystem, krävs att de olika habitattyper som fisken behöver finns kvar. Om mänsklig aktivitet har förstört allt eller stora delar av biotoper kommer reproduktionen att minska. Till exempel innebär omfattande flottledsrensningar oftast att lämpligt habitat för äldre öring saknas. Dikning och uträtning av vattendrag samt avverkningen av skyddande träd och buskar längs stränderna är annan biotopförstörande verksamhet. Att vattenmiljöerna, i synnerhet vattendragen har blivit alltmer ensartade och exponerade har en negativ inverkan på hela den biologiska mångfalden. Tabell 1. Sammanfattning av föreslagna åtgärder per prioriteringsklass, typ av åtgärd, med kostnad och antal. 10

13 Översiktskarta över var de planerade åtgärder är belägna Gävleborgs Län 11

14 Då återställningar av påverkade områden sker kommer den naturliga fiskproduktionen att öka, återställningarna syftar även till att återskapa de naturliga förhållanden som en gång rådde och bidrar på så sätt till en attraktivare naturmiljö. Många fiskevårdande åtgärder har också en positiv effekt på natur och miljö i övrigt, som exempelvis minskad närsaltsbelastning i vattendragen. Det första steget för att åstadkomma livskraftiga, ekologiska hållbara fiskbestånd är följaktligen att fysiskt återställa vattendragen. I vissa fall kan även andra åtgärder som förstärkningsutsättningar behövas. Finansiering För att finansiera de föreslagna åtgärderna räknar vi med bidrag i form av bidrag för biologisk återställning, fiskevårdsbidrag, skötselanslag samt att kommuner och fiskevårdsområdesföreningar agerar som huvudmän och medfinansiärer. För att huvudmännen ska kunna ta på sig huvudmannaskap och medfinansiering krävs det i många fall ytterligare stöd i form av t.ex. bidrag via EU-anslag, vattenavgiftsmedel, stöd från arbetsförmedlingar och samarbete med Vägverket och Skogsstyrelsen. Kommuner och fiskevårdsorganisationer i Gävleborgs län har hittills varit mycket duktiga på detta att just hitta och nyttja de olika finansieringsmöjligheter som finns och därför har det gjorts väldigt mycket bra restaureringsarbete i länet sedan 90-talets början. Eftersom vi i länet för det första har ett väldigt bra underlag i form av främst de kommunala fiskevårdsplanerna och för det andra under en längre period faktiskt har lyckats hitta finansiering till många bra restaureringsåtgärder så har vi satt ambitionsnivån i planen ganska högt. Med tanke på det arbete som gjorts under tidigare år är dock inte ambitionsnivån helt orealistisk! Uppföljning och tillsyn Uppföljning i form av elfiske, okulär uppföljning och uppvandringskontroll i vattendragen kommer att utföras. Vi eftersträvar att göra åtgärder som inte kräver någon tillsyn. I fall där det är nödvändigt ligger ansvaret på berörd huvudman, dvs. fiskevårdsområde eller kommunen. Resurserna för effektuppföljningen är mycket knappa och de medel som ges för kalkeffektuppföljningen räcker i stort sett endast till den kemiprovtagning som krävs för att kunna bedriva själva kalkningsverksamheten på ett bra sätt. Där ligger prioriteringen på kemisk provtagning varför den biologiska effektuppföljningen blir lidande. Nu då kalkningen börjar fasas ut samtidigt som en ökad satsning sker på biologisk återställning måste mer resurser läggas på en ändamålsenlig biologisk effektuppföljning! En mycket stor del av den uppföljning av utförda restaureringsåtgärder som sker idag bedrivs av huvudmännen i egen regi, om dessa lyckas hitta ytterligare finansiering för den verksamheten som de då måste bekosta till hundra procent. Referenser Länets kommuner och fiskevårdsorganisationer Åtgärdsplan för kalkning. Fiskevårdsplan för Ljusdal kommun Fiskevårdsplan för Ljusdals kommun. Orsa besparingsskogs fiskevårdsområde Fiskevårdsplan för Ovanåkers kommun Fiskevårdsplan för Hudiksvalls kommun. Bjuråker-Norrbo fiskevårdsområde Fiskevårdsplan för Bollnäs kommun Fiskevårdsplan för Sandvikens kommun Fiskevårdsplan för Gävle kommun

15 Fiskevårdsplan för Söderhamns kommun Fiskevårdsplan för Ockelbo kommun Fiskevårdsplan för Hofors kommun Fiskevårdsplan för Nordanstigs kommun. Bergsjö fiskevårdsområde Fiskevårdsplan för Hudiksvalls kommun Skyddsvärda vattendrag i Gävleborg. Länsstyrelsen i Gävleborgs län. Rapport 1994:8. Flodpärlmusslan i Gävleborgs län. Länsstyrelsen i Gävleborgs län. Rapport 2002:3. Värdefulla miljöer vid vatten natur. Länsstyrelsens databas Värdefulla miljöer vid vatten fisk och fiske. Länsstyrelsens databas Biotopkarteringar. Länsstyrelsens databas Dammar och övriga vandringshinder. Länsstyrelsens databas Dahl, J Hur försurat är egentligen Gävleborg? Länsstyrelsen Gävleborg Rapport 2005:16 13

16 Åtgärdsområde: Havet Huvudman: Nordanstig Stadsbidragsprocent: % Områdesbeskrivning Åtgärdesområdet omfattar ett ca 304 km 2 stort område med totalt ca 21 km 2 sjöareal. Vattensystemet är till stora delar beläget inom Västernorrlands län. Ett antal mindre kustmynnande bäckar samt delavrinningsområdena Dyrån och Haddängsån utgör de delar av vattensystemet som ligger i Gävleborgs län. Av dessa två vattensystem är Dyrån det största. Dyrån har sin början vid Gårdsjön (122 möh) längst upp i länets nordöstra del. Åns tillrinning består, förutom Gårdsjön, av ett fåtal mindre källflöden samt Övre och Yttre Dösjön som utgör delar av vattendraget. Dyråns lopp är omväxlat strömmande över blockrik botten, bitvis djupt nedskuren mellan branta raviner och bitvis långsamt meandrande över ljus sandbotten. Dyråns vattensystem är kalkpåverkat genom kalkningsinsatser i Gårdsjön. Natur- och nyttjandevärden I Dyrån förekommer stationär och, i dess nedre del även, havsvandrande öring. Därtill förekommer harr, stensimpa och bäcknejonöga. I övrigt förekommer gädda, abborre och ett fåtal karpfiskarter. Dyrån och Haddängsån förefaller vara ett par av de viktigare kvarvarande vattendragen för flodnejonöga. Dyråns vattensystem har i flera avseenden mycket stora bevarandevärden. Bl a är ån och dess fiskbestånd, inklusive orörda myrkomplex i avrinningsområdet, klassat som riksintresse för 14

17 naturvården. Dyrån anges också som ett vattendrag av högsta skyddsvärde i länets vattendragsinventering pga orördhet, raritet och funktion. Bottenfaunaprovtagning i ån visar på stor individ- och artrikedom med många försurningskänsliga och renvattenkrävande arter. Bl a finns Gammarus lacustris, Metretopus borealis och ganska rikligt med flodpärlmussla. Hela Dyrån, nedre Korrbäcken, Helgmyra, Grönstrandsmyran och Yttre Dösjön är utpekade som nationellt särskilt värdefulla naturvatten. Dyrån nedströms E4:n är även utpekad som nationellt värdefull fiskevatten och Gårdsjön som potentiellt skyddsvärd efter restaurering. Påverkan och Åtgärdsbehov Dyrån är i någon mån påverkad av flottledsrensning men är för övrigt oreglerad och fri från dammar samt andra större vandringshinder. Det finns dock flertal vägtrummor och liknande som förhindrar fiskvandring. Det finns därför stora behov av flera inventeringar för att utreda åtgärdsbehovet. Målsättning För närvarande saknas underlag från stora delar av avrinningsområdet vilket gör att det inte finns några föreslagna åtgärder ännu. Genomförda åtgärder Biotopåtgärder har utförts i ån inom ramen för biologiskt återställningsarbete. Åtgärden bestod i att en sedimentfälla anlades för att förhindra utläckage från ett mynnande skogsdike. För att förstärka öringbeståndet i Dyrån planterade man ut öring år Dyråns huvudfåra är biotopkarterad. Tabell 1. Genomförda biologiska återställningsåtgärder. Planerade åtgärder Inga föreslagna åtgärder pga. bristande underlag. Uppföljning och tillsyn Eventuella åtgärder kommer att följas upp med provfisken och okulär kontroll. Referenser Länets kommuner och fiskevårdsorganisationer Skyddsvärda vattendrag i Gävleborg. Länsstyrelsen i Gävleborgs län. Rapport 1994:8. Flodpärlmusslan i Gävleborgs län. Länsstyrelsen i Gävleborgs län. Rapport 2002:3. Värdefulla miljöer vid vatten natur. Länsstyrelsens databas Värdefulla miljöer vid vatten fisk och fiske. Länsstyrelsens databas Biotopkarteringar. Länsstyrelsens databas

18 Dammar och övriga vandringshinder. Länsstyrelsens databas

19 Åtgärdsområde: Gnarpsån Huvudman: Nordanstig Stadsbidragsprocent: % Områdesbeskrivning Åtgärdsområdet omfattar ca 229 km 2 stort område med totalt ca 8 km 2 sjöareal. Det finns fyra större sjöar i området; Annsjön, Kråkbäckssjön, Grännsjön och Lunnsjön. Området domineras av skogsmark (85 %). Andelen odlingsmark uppgår till 8 % och våtmark till 2 %. Vattensystemet har sin början i bl a Kråkbäcken, Rembäcken och Annån som efter sammanflöde bildar Gnarpsån. Huvudvattendraget kan karaktäriseras som långsamt meandrande genom odlingsmark men med inslag av ström- och forspartier som bitvis omges av branta raviner och strandbrinkar. Natur- och nyttjandevärden Ån har betydande värden som reproduktionsområde för havsöring. I huvudvattendraget finns stationär öring och i dess nedre del även havsvandrande öring samt flodnejonöga. I övrigt förekommer harr, abborre, gädda samt flertalet karpfiskarter. I Gnarpsån förekommer också flodkräfta och sparsamt med flodpärlmussla. Under senare år har även naturligt lekande lax rapporterats från vattendragets nedre del. Gnarpsån tillsammans med Rembäcken och Annån anges som skyddsvärd i länets vattendragsinventering pga orördhet, representativitet, raritet och rekreation. Av stort värde är Rembäckens särpräglade ravinlandskap med känsliga erosionsbenägna jordar och intressant flora. Bl.a. förekommer glesgröe. 17

20 Sista delen av Gnarpsån är utpekad som nationellt särskilt värdefull naturvatten och Annån, Annsjön samt Rembäcken är utpekade som nationellt värdefulla naturvatten. Annsjön, Annån och Gnarpsån är även utpekade som värdevattenfiske- potentiellt skyddsvärd efter restaurering. Påverkan och Åtgärdsbehov I huvudvattendraget finns två kraftverksdammar och i tillrinningsområdet finns ytterligare fyra regleringsdammar. Samtliga dammar utgör vandringshinder för fisk. I tillrinningsområdet förekommer även en mängd mindre dammar samt rensningspåverkan i varierad omfattning. Gnarpsåns nedre del är kraftigt påverkad av näringsläckage från omgivande odlingsmarker. Målsättning En viktig åtgärd är att säkerställa om och i så fall i vilken omfattning som naturlig laxreproduktion som förekommer i ån. Om så är fallet måste denna tryggas p sikt. Målsättningen för föreslagna åtgärder i åtgärdsområdet är förövrigt att åtgärda den högprioriterade flottrensade del av Lunnsjöbäcken så att öring och flodkräfta får den biotopen som funnits naturligt för lek och uppväxt. Genomförda åtgärder Det vore önskvärt att en kommunal fiskevårdsplan upprättades för hela Nordanstigs kommun. Hittills har endast minde restaureringsinsatser gjorts i Gnarpsåns vattensystem. Under år 2001 I inventerades flodnejonöga. Tabell 1. Genomförda biologiska återställningsåtgärder. Planerade åtgärder Tabell 2. Föreslagna åtgärder Uppföljning och tillsyn Föreslagna åtgärder kommer att följas upp med provfisken och okulär kontroll av utförda åtgärder. 18

21 Referenser Länets kommuner och fiskevårdsorganisationer Fiskevårdsplan för Nordanstigs kommun. Bergsjö fiskevårdsområde Skyddsvärda vattendrag i Gävleborg. Länsstyrelsen i Gävleborgs län. Rapport 1994:8. Flodpärlmusslan i Gävleborgs län. Länsstyrelsen i Gävleborgs län. Rapport 2002:3. Värdefulla miljöer vid vatten natur. Länsstyrelsens databas Värdefulla miljöer vid vatten fisk och fiske. Länsstyrelsens databas Biotopkarteringar. Länsstyrelsens databas Dammar och övriga vandringshinder. Länsstyrelsens databas

22 Åtgärdsområde: Harmångersån Huvudman: Nordanstig/Hudiksvall Stadsbidragsprocent: % Områdesbeskrivning Åtgärdsområdet omfattar ett ca 1197 km 2 stort område med totalt ca 79 km 2 sjöareal. Avrinningsområdet domineras av skogsmark (86 %) med inslag av jordbruk (4 %) främst kring Bergsjö. Andelen våtmark uppgår till 3 %. Harmångersån, som har sitt ursprung ur bland annat Kölån, Ulvsjöån, Gimmaån och Älgeredsån, har till en början ett mycket brant fallande lopp med strömmande vatten och flera forssträckor. Vidare ner mot havet passerar ån ett flertal större sjöar som Hasselasjön, Längsterbodsjön, Älgeredssjön, Kyrksjön och Storsjön. Mellan sjöarna är loppet fortsatt strömmande och forsande men med ett ökat inslag av lugnflytande och meandrande sträckor. Vid utloppet övergå vattendraget att benämnas Hamrångersån. Efter inflöde i Sörsjön/Norrsjön delar sig vattendraget i två grenar som slutligen mynnar ut i Bottenviken vid Stocka och Strömsbruk. Ett antal sjöar i avrinningsområdet är kalkade. Natur- och nyttjandevärden I Harmångersåns vattensystem förekommer stationär öring och i huvudvattendragets nedre delar även havsvandrande öring och flodnejonöga. I vattensystemet förekommer även harr, abborre, gädda, lake, stensimpa och flertalet karpfiskarter. I delar av vattensystemet 20

23 förekommer även flodkräfta och i dess övre delar, Lingån och Sylån förekommer flodpärlmussla. I länets vattendragsinventering anges delar av Harmångersån som ett vattendrag med mycket högt skyddsvärde. Harmångersån nedströms E4:n är också klassat som ett område av riksintresse för naturvården. En av anledningarna är att vattendraget utgör ett viktigt reproduktionsområde för havsvandrande öring. Kölån, Framsängsån-Skansån och Älgeredsån ges skyddsklass II i vattendragsinventeringen pga orördhet, representativitet och raritet. Även Gimmaån ges skyddsklass II i vattendragsinventeringen bl a på grund av sin höga fallhöjd, 52 m på totalt 2,5 km, med flera branta forsar. Hela Hamrångersån och sjöarna är utpekade som potentiellt värdefulla fiskevatten efter restaurering. Kölån är utpekad som nationellt värdefull naturvatten. Påverkan och Åtgärdsbehov Harmångersån är reglerad och sjöarna Skäråssjön och Storsjön utgör regleringsmagasin till sju kraftverk. I huvudvattendraget finns ytterligare sju regleringsdammar varav en del delvis är raserade men samtliga utgör ändå vandringshinder för fisk. Också i Kölån vid Svartåns utflöde finns dammrester som utgör vandringshinder. I biflödet Gimmaån finns två dammar varav en kraftverksdamm. Vandringshinder finns även i Framsängsån. Huvudvattendraget är flottledsrensat i hela sin sträckning och särskilt dess övre del, Kölån, är kraftigt påverkad men den nedre delen av Kölån är dock rensad i mindre omfattning. Även ett antal biflöden är flottledsrensade. Målsättning Målsättningen för föreslagna åtgärder i Hamrångeresån är att åtgärda de sju högprioriterade flottrensade sträckor som finns så att öring får den biotopen som funnits naturligt för lek och uppväxt, sätta ut ensomriga öringar i tre högprioriterade lokaler för flodpärlmusslans fortplanting samt åtgärda ett högprioriterat vandringshinder som finns så att vandrande öring kan utnyttja hela den potential som funnits naturligt för lek och uppväxt. Genomförda åtgärder Huvudvattendragets nedre delar flottledsrestaurerats. För att möjliggöra fiskvandring från havet har en fiskfälla samt fiskväg anlagts i den norra respektive södra utloppsgrenen. För delar av Harmångersåns vattensystem finns fiskeplan framtagen men återställningsåtgärder enligt planen har ännu inte påbörjats. Planerade åtgärder Tabell 2. Föreslagna åtgärder 21

24 Uppföljning och tillsyn Föreslagna åtgärder kommer att följas upp med provfisken och okulär kontroll av utförda åtgärder. Referenser Länets kommuner och fiskevårdsorganisationer Fiskevårdsplan för Nordanstigs kommun. Bergsjö fiskevårdsområde Fiskevårdsplan för Hudiksvalls kommun Skyddsvärda vattendrag i Gävleborg. Länsstyrelsen i Gävleborgs län. Rapport 1994:8. Flodpärlmusslan i Gävleborgs län. Länsstyrelsen i Gävleborgs län. Rapport 2002:3. Värdefulla miljöer vid vatten natur. Länsstyrelsens databas Värdefulla miljöer vid vatten fisk och fiske. Länsstyrelsens databas Biotopkarteringar. Länsstyrelsens databas Dammar och övriga vandringshinder. Länsstyrelsens databas

25 Åtgärdsområde: Havet Huvudman: Nordanstig/Hudiksvall Stadsbidragsprocent: % Områdesbeskrivning Åtgärdesområdet omfattar ca 520 km 2 stort område med totalt ca 22 km 2 sjöareal. Området domineras av skogsmark (80 %). Andelen jordbruksmark och våtmark i åtgärdsområdet är ca 9 respektive 2 %. De större vattendragen i systemet är Sunnån, Masksjöbäcken, Hornån och Hallstaån. Samtliga dessa biflöden är kustmynnande och omges i de nedre delarna av låglänt terräng med stort inslag av jordbruksmark. I källområdena är dock terrängen brantare. Flertalet delavrinningsområden är kalkningspåverkade. Natur- och nyttjandevärden I vattensystemet förekommer stationär, sjövandrande samt havsöring. I övrigt förekommer abborre, gädda och ett antal vitfiskarter. I Råbosjön förekommer även flodkräfta. Tunsjön är utpekad som regionalt särskilt värdefull naturvatten och Hällkroksbäcken som nationellt värdefullt naturvatten. Påverkan och Åtgärdsbehov Sunnåns övre delar, Svartån, är flottledsrensade. Det finns två dammar som utgör definitiva vandringshinder; en i Hallstaån mellan Vibosjön och Drevisfjärden och en i Hudiksvall vid 23

26 Lillfjärdens utlopp. Stora delar av Hallstaån påverkas dessutom av näringsläckage från omgivande jordbruksmark. Målsättning Målsättningen för föreslagna åtgärder i åtgärdsområdet 44/45 är att åtgärda de prioriterade artificiella vandringshinder som finns så att fiskvandring från havet kan ske. Tio prioriterade flottledsrensade sträckor och utloppet i Tomashamnsbäcken ska återställas så att öring och flodkräfta får den biotopen som funnits naturligt för lek och uppväxt. Genomförda åtgärder Flera av dessa små vattendrag har tidigare åtminstone delvis varit föremål för flottledsrestaurering och återintroduktion av öring. Bland annat inom ramen för projekt havsöring i Hornslandet. Tabell 1. Genomförda biologiska återställningsåtgärder. Planerade åtgärder Tabell 2. Föreslagna åtgärder 24

27 Uppföljning och tillsyn Fiskvägar och flottledsåterställningar kontrolleras dels okulärt av fiskevårdsföreningar och kommunen. Föreslagna åtgärder kommer att följas upp med provfisken och okulär kontroll av utförda åtgärder. Referenser Länets kommuner och fiskevårdsorganisationer Fiskevårdsplan för Hudiksvalls kommun Skyddsvärda vattendrag i Gävleborg. Länsstyrelsen i Gävleborgs län. Rapport 1994:8. Flodpärlmusslan i Gävleborgs län. Länsstyrelsen i Gävleborgs län. Rapport 2002:3. Värdefulla miljöer vid vatten natur. Länsstyrelsens databas Värdefulla miljöer vid vatten fisk och fiske. Länsstyrelsens databas Biotopkarteringar. Länsstyrelsens databas Dammar och övriga vandringshinder. Länsstyrelsens databas

28 Åtgärdsområde: Delångersån Huvudman: Ljusdal/Hudiksvall Stadsbidragsprocent: % 26

29 Områdesbeskrivning Åtgärdesområdet omfattar ca 1994 km 2 stort område med totalt ca 239 km 2 sjöareal. Området domineras av skogsmark (79 %) med inslag av odlad mark (5 %) kring Delsbo. Våtmarker finns främst i de övre delarna. Andelen våtmark uppgår till 4 %. Delångersåns vattensystem har sin början i bl a sjöarna Hångstaörn och Stor Naggen i Västernorrlands län. Efter tillrinning från dessa och ett flertal andra biflöden bildas Svågan. Svågan som är en av Hälsinglands största skogsåar är omväxlat strömmande, forsande och bitvis djupt nedskuren och omgivna av branta ravinsidor. Efter Svågans inflöde i Dellensjöarna och efter sammanflöde med bl a Lumpån, Stömneån och Rolfstaån bildas Delångersån som rinner flackt med inslag av en del längre strömpartier för att slutligen utmynna i Bottenhavet vid Saltvik. Ett antal sjöar i framför allt vattensystemets centrala delar kalkas fortfarande. Natur- och nyttjandevärden I vattensystemet förekommer såväl stationär som sjövandrande (Dellen-) öring och havsvandrande öring i den nedre delen. Även harr, abborre, gädda, stensimpa, lake samt ett antal vitfiskarter förekommer. I Svågan och i flera biflöden finns flodpärlmusslor med en viss nyrekrytering. Delar av huvudvattendraget samt flera biflöden, bl a Klubboån och Lumpån, anges som vattendrag med högsta eller högt skyddsvärde i länets vattendragsinventering. Bland annat som viktiga lek- och uppväxtområden för den riksintressanta Dellenöringen och, i huvudvattendragets nedre del, även för havsöring. Av samma skäl anges Dellensjöarna, Svågan samt Delångersåns nedre del som riksintresse för både naturvård och friluftsliv. Hela Svågan, Hångelån och Dellensjöarna är utpekade som nationellt särskilt värdefulla naturvatten. Svågan och Hångelån är även utpekade som potentiellt skyddsvärda fiskevatten efter restaurering och Dellensjöarna som nationellt värdefulla fiskevatten. Påverkan och Åtgärdsbehov Delångersån och flertalet större biflöden är påverkade av flottledsrensning. Vidare är systemet hårt reglerat via flera sjömagasin med ringa minimitappning. Ett flertal forssträckor har även dämts upp och används som magasin för nedströms liggande kraftverk. Reglering och flottledsrensning i vattensystemet har bidragit till att de naturliga fiskbeståndens möjlighet till naturlig reproduktion är kraftigt begränsade. Målsättning Målsättningen för föreslagna åtgärder i Delångersån med tillflöden är att åtgärda de högprioriterade flottrensade sträckor som finns så att öring får den biotopen som funnits naturligt för lek och uppväxt samt de prioriterade artificiella vandringshinder som finns så att fisk kan utnyttja hela den potential som funnits naturligt för lek och uppväxt. Främst prioriteras Delångersåns nedre delar där bla havsöring och flodnejonöga vandrar upp dels de vattendrag som kan nyttjas som lek- och uppväxtområden för den mycket intressanta Dellenöringen. Beroende på hur den fortsatta exploateringen av Svågan utvecklas prioriteras även åtgärder i och i anslutning till Svågan högt. 27

30 Genomförda åtgärder Restaureringsarbeten har utförts i såväl huvudvattendraget Delångersån Svågan som i några av dess biflöden. I huvudvattendraget har en fiskväg anlagts vid Delåkvarn för att utöka möjligheterna till fiskvandring från havet. Fiskvandring från havet är idag möjlig upp till Forså, där Forså kraftstation numera utgör första vandringshindret från havet. Fiskevårdsåtgärder enligt Fiskeplan för Bjuråker-Norrbo fvo har delvis påbörjats och biotopvårdsarbeten samt eliminering av mindre vandringshinder har utförts i ett flertal bäckar som mynnar i norra Dellen. Biotopvårdsåtgärder har också genomförts längs delar av Svågan. I biflödet Stömneån/Lumpån har man tagit bort vandringshinder vid Tullkvarnsdammen, Mellankvarn och Ålhusdammen, samt anlagt fiskvägar vid Kvarndammen och Klockhusdammen. Samtliga dessa objekt ligger på sträckan mellan Avasjön (S Dellen) och Stömnesjön. Uppströms Stömnesjön, i Lumpån, har en fiskväg anlagts vid Lumpå kvarn. I biflödet Klubboåns nedre del har man eliminerat tre mindre vandringshinder och ytterligare ett vandringshinder har röjts bort i Lumpån (2005). Biflödena Stömneån, Lumpån och Klubboån mynnar i Södra Dellen och syftet med åtgärderna där är att underlätta lekvandring från Dellensjöarna. Tabell 1. Genomförda biologiska återställningåtgärder. 28

31 Planerade åtgärder Tabell 2. Föreslagna åtgärder 29

32 30

33 Uppföljning och tillsyn Fiskvägar och flottledsåterställningar kontrolleras dels okulärt av fiskevårdsföreningar och kommunen. Dessutom sker uppföljning i form av elprovfisken på ett stort antal lokaler samt även till viss del även uppvandringskontroll med fiskfällor. Ett fast nät av provfiskestationer är under uppbyggnad. Föreslagna åtgärder kommer att följas upp med provfisken och okulär kontroll av utförda åtgärder. Referenser Länets kommuner och fiskevårdsorganisationer Fiskevårdsplan för Ljusdal kommun Fiskevårdsplan för Hudiksvalls kommun. Bjuråker-Norrbo fiskevårdsområde Fiskevårdsplan för Hudiksvalls kommun Skyddsvärda vattendrag i Gävleborg. Länsstyrelsen i Gävleborgs län. Rapport 1994:8. Flodpärlmusslan i Gävleborgs län. Länsstyrelsen i Gävleborgs län. Rapport 2002:3. Värdefulla miljöer vid vatten natur. Länsstyrelsens databas Värdefulla miljöer vid vatten fisk och fiske. Länsstyrelsens databas Biotopkarteringar. Länsstyrelsens databas Dammar och övriga vandringshinder. Länsstyrelsens databas

34 Åtgärdsområde: Nianån Huvudman: Hudiksvall/Bollnäs Stadsbidragsprocent: % Områdesbeskrivning Åtgärdesområdet omfattar ett ca 197 km 2 stort område med totalt ca 12 km 2 sjöareal. Området domineras av skogsmark (88 %). Andelen odlingsmark uppgår till 3 % och ligger främst i de östra delarna. Andelen våtmark uppgår till 2 %. Nianåns vattensystem har sin början vid sjöarna Lill-Nien och Stor-Nien. Åns övre delar omges av kuperad barrskogsterräng och loppet är mestadels varierat strömmande och forsande med inslag av höljor och förgreningar. Efter hand ökar längden på de lugnflytande partierna och ån får ett meandrande lopp genom ett flackt odlingslandskap. Biflödet Källsjöån är ett av länets IKEU-vattendrag och ingår i ett nationellt miljöövervakningsprogram. Natur- och nyttjandevärden Vattensystemet hyser förekomst av både stationär- och insjööring samt abborre, gädda, mört, stensimpa och ett antal karpfiskarter. Ån hyser därtill en artrik och skyddsvärd bottenfauna. I huvudvattendraget förekommer flodpärlmussla. Kustlevande utter vistas regelbundet längs ån. 32

35 Nianån är mycket betydelsefull för sportfisket och anges i länets vattendragsinventering som ett vattendrag med mycket högt skyddsvärde pga orördhet och raritet. Åns övre delar är mycket fina med sitt strömmande, forsande och emellanåt förgrenade lopp. Hela Nianån och sjöarna är utpekade som potentiellt skyddsvärda fiskevatten efter restaurering. Nianån är även utpekad som nationellt värdefull naturvatten. Påverkan och Åtgärdsbehov Nianån regleras via två dammar vid Stor-Niens utlopp. I huvudvattendraget finns ytterligare en delvis raserad damm samt ett kraftverk vid åns mynning som omöjliggör fiskvandring från havet. Nianån är flottledsrensad i hela sin sträckning och i den nedre delen även bitvis kanaliserad. Flottning har också förekommit i flera av åns biflöden. Målsättning Målsättningen med föreslagna åtgärder i åtgärdsområdet Nianån är att åtgärda de 20 prioriterade artificiella vandringshinder samt de tio högprioriterade sträckor som finns så att fisk kan utnyttja de övre delarna av vattensystemets potential för naturlig lek och uppväxt. På så sätt ökar även förutsättningarna för det befintliga musselbeståndet att återfå en nyrekrytering som kan trygga förekomsten på sikt. Genomförda åtgärder För Bollnäs och Hudiksvalls kommuner finns en fiskeplan framtagen där vattensystemet inventerats med avseende på fysisk påverkan och behov av återställningsåtgärder. Detta innebär möjligheter till ett samlat åtgärdsunderlag för hela vattensystemet, med syfte att öka förutsättningarna för vattensystemets stationära och havsvandrande öringbestånd. Ett stabilt öringbestånd är också en förutsättning för en positiv utveckling hos Nianåns bestånd av flodpärlmussla. Källsjöbäcken har flottledsåterställts under Tabell 1. Genomförda biologiska återställningåtgärder. Planerade åtgärder Tabell 2. Föreslagna åtgärder. 33

36 Uppföljning Fiskvägar och flottledsåterställningar kontrolleras dels okulärt av fiskevårdsföreningar och kommunen. Dessutom sker uppföljning i form av elprovfisken på ett antal lokaler. Föreslagna åtgärder kommer att följas upp med provfisken och okulär kontroll av utförda åtgärder. Referenser Länets kommuner och fiskevårdsorganisationer Fiskevårdsplan för Bollnäs kommun Fiskevårdsplan för Hudiksvalls kommun Skyddsvärda vattendrag i Gävleborg. Länsstyrelsen i Gävleborgs län. Rapport 1994:8. Flodpärlmusslan i Gävleborgs län. Länsstyrelsen i Gävleborgs län. Rapport 2002:3. Värdefulla miljöer vid vatten natur. Länsstyrelsens databas Värdefulla miljöer vid vatten fisk och fiske. Länsstyrelsens databas Biotopkarteringar. Länsstyrelsens databas Dammar och övriga vandringshinder. Länsstyrelsens databas

37 Åtgärdsområde: Havet Huvudman: Hudiksvall/Söderhamn Stadsbidragsprocent: % Områdesbeskrivning Åtgärdesområdet omfattar ca 463 km 2 stort område med totalt ca 17 km 2 sjöareal. Området domineras av skogsmark (87 %) med inslag av våtmark (3 %). Andelen odlingsmark uppgår till 4 % och ligger främst i områdena kring Enånger. De större kustmynnande vattendragen i systemet är Enångersån, Höljån, och Åtjärnsbäcken. Enångersån, som utgör det största tillrinningsområdet, har sin början ur bl a Ysen (208 möh) ca 19 km nordväst om Boda bruk. Enångersåns övre delar är till en början brant fallande och förgrenande men övergår efterhand till mestadels lugnflytande med inslag av kortare strömsträckor. Omgivningarna i åns nedre del domineras av odlingsmark. Ett flertal sjöar i vattensystemet är kalkade och i övre delarna av Enångersån har det stått en kalkdoserare placerad. Enångersån är en av länets s k referensvattendrag och ingår i det nationella IKEU-programmet. Natur- och nyttjandevärden I flera av sjöarna och vattendragen förekommer rikligt med öring. Öringen förekommer såväl som såväl stationär öring, insjööring och i de nedre delarna av t.ex. Enångersån även som havsvandrande öring. I Enångersån förekommer också ett skyddsvärt harrbestånd som troligen utgör en rest av kustharren. Ån hyser även en mycket rik förekomst av flodpärlmussla med nyrekrytering. Musselbeståndet uppgår till nästan individer och får klass III, 35

38 Mycket högt skyddsvärde, enligt undersökningstyp Övervakning av stormusslor. Längs ån förekommer även utter. I Tolocksjön och Grängsjön förekommer siklöja. I övrigt förekommer gädda, abborre, bäcknejonöga, stensimpa, ett antal karpfiskarter samt i de nedre delarna även flodnejonöga. Enångersån utgör riksintresse och fick skyddsklass I i länets vattendragsinventering pga. orördhet, raritet, funktion och rekreation. Hela Enångersån är ett N2000-område och har pekats ut som nationellt särskilt värdefullt för sina höga naturvärden. Enångersån, en del av Enångersfjärden, Stultsjön och Skitigsjön har även utpekats som nationellt värdefulla fiskevatten och Lindesjön är utpekad som potentiellt skyddsvärd fiskevatten efter restaurering. Påverkan och Åtgärdsbehov I Enångersån vid Boda bruk finns en damm som utgör definitivt vandringshinder för fisk. En mindre damm finns även i biflödet Tolockabäcken. Dessutom finns rester efter ytterligare dammar som utgör partiella vandringshinder. Enångersån med biflöden är också mer eller mindre påverkade av rensningar. I Åtjärnsbäcken finns fyra regleringsdammar varav är en är raserad. Alla fyra utgör vandringshinder för fisk. Fiskvandringshinder och viss rensningspåverkan finns även i Höljån. Målsättning Målsättningen med föreslagna åtgärder i åtgärdsområdet är att åtgärda de prioriterade artificiella vandringshinder som finns så att fisk kan utnyttja hela den potential som funnits naturligt för lek och uppväxt samt de högprioriterade flottningsrensade sträckor som finns så att öring återfår den biotop som tidigare funnits naturligt för lek och uppväxt. Genomförda åtgärder Restaureringsåtgärder finns föreslagna i Söderhamns respektive Huxiksvalls fiskeplaner. I Enångersån har flottledsåterställning utförts (2005) och även två vägtrummor i Bruntjärnsbäcken och Grottsjöbäcken har åtgärdats (2005). Även en del åtgärder för att gynna f flodnejonöga har gjorts. Tabell 1. Genomförda biologiska återställningåtgärder. 36

39 Planerade åtgärder Tabell 2. Föreslagna åtgärder 37

40 Uppföljning och tillsyn Uppvandringskontroll av havsöring och flodnejonöga har skett med fällor. Fiskvägar och flottledsåterställningar kontrolleras dels okulärt av fiskevårdsföreningar och kommunen. Dessutom sker uppföljning i form av elprovfisken på ett stort antal lokaler. Föreslagna åtgärder kommer att följas upp med provfisken och okulär kontroll av utförda åtgärder. 38

41 Referenser Länets kommuner och fiskevårdsorganisationer Fiskevårdsplan för Söderhamns kommun Fiskevårdsplan för Hudiksvalls kommun Skyddsvärda vattendrag i Gävleborg. Länsstyrelsen i Gävleborgs län. Rapport 1994:8. Flodpärlmusslan i Gävleborgs län. Länsstyrelsen i Gävleborgs län. Rapport 2002:3. Värdefulla miljöer vid vatten natur. Länsstyrelsens databas Värdefulla miljöer vid vatten fisk och fiske. Länsstyrelsens databas Biotopkarteringar. Länsstyrelsens databas Dammar och övriga vandringshinder. Länsstyrelsens databas

42 Åtgärdsområde: Norralaån Huvudman: Bollnäs/Söderhamn Stadsbidragsprocent: % Områdesbeskrivning Åtgärdesområdet omfattar ett ca 320 km 2 stort område med totalt ca 17 km 2 sjöareal. Området domineras av skogsmark (83 %) med inslag av våtmark (3 %). Andelen odlingsmark uppgår till 7 % och följer huvudsakligen själva Norralaån. Norralaåns övre del Trönöån börjar sitt lopp vid Storsjön (153,1 möh) ca 25 km nordväst om Söderhamn. Åns lopp är till en början brant fallande med fina strömmar och forsar. Efter hand blir terrängen flackare och ån planar ut. Avslutningsvis ner till havet är loppet fortsatt strömmande men med ökat inslag av långsamt rinnande och vackert meandrande partier genom ett vidsträckt odlingslandskap. Ett flertal sjöar spridda i en stor del av vattensystemet är kalkade. Natur- och nyttjandevärden I vattensystemet finns öring, såväl stationär som, i huvudvattendragets nedre del, havsvandrande. Därtill förekommer harr, abborre, gädda, gärs, ål, flodnejonöga och ett relativt artrikt karpfiskbestånd. Bl a förekommer vimma i huvudvattendragets nedre del. I systemet förekommer också flodkräfta. Norralaån som viktigt reproduktionsområde för havsöring och med ett skyddsvärt bestånd av flodkräfta, utgör riksintresse för naturvården. I ån förekommer även ett stort 40

43 flodpärlmusselbestånd med fungerande föryngring. Fina flodpärlmusselbestånd förekommer även i flera av åns biflöden bl a Stuttjärnsån och Norrån. Både Trönöån och Norrån är utpekade som nationellt särskilt värdefulla naturvatten. Trönöån och flera sjöar i åtgärdsområdet är utpekade som nationellt värdefulla fiskevatten. Påverkan och Åtgärdsbehov I Norralaån finns fyra regleringsdammar som tidigare utgjorde definitiva vandringshinder för fisk. Samtliga har idag antingen rivits ut eller försetts med ett omlöp. Det finns även ett mindre vandringshinder i biflödet Norrån. Norralaån samt ett antal biflöden, däribland Norrån är också flottledsrensade men i stort sett alla rensningsskador har nu återställts. Huvudvattendragets nedre delar, Lötån, är kraftigt jordbrukspåverkat. Målsättning Målsättningen för föreslagna åtgärder i Norralaån är att åtgärda de högprioriterade flottrensade sträckor som finns samt förbättra lekmöjligheter i 8 prioriterade lokaler, så att öring får den biotopen som funnits naturligt för lek och uppväxt. Även de prioriterade artificiella vandringshinder som finns ska åtgärdas så att fisk kan utnyttja hela den potential som funnits naturligt för lek och uppväxt. Genomförda åtgärder Inom ramen för kalkningsverksamheten har biologiskt återställningsarbete utförts i såväl huvudvattendraget som några av dess biflöden. En fiskeplan för Norralaåns vattensystem finns framtagen för att påvisa det återstående behovet av återställningsåtgärder i hela vattensystemet (Fiskevårdsplan för Söderhamns kommun). Flertal vandringshinder i vattendragen inom åtgärdsområdet har åtgärdats år 2003 och Åtgärderna möjliggör fiskvandring från Norralaån vilket bidrar till utökade reproduktionsmöjligheter för vattensystemets öringbestånd. Även gamla flottleder har återställts mellan åren 2003 och

44 Tabell 1. Genomförda biologiska återställningåtgärder. 42

45 43

46 Planerade åtgärder Tabell 2. Föreslagna åtgärder 44

47 Uppföljning och tillsyn Fiskvägar och flottledsåterställningar kontrolleras dels okulärt av fiskevårdsföreningar och kommunen. Dessutom sker uppföljning i form av elprovfisken på ett stort antal lokaler samt även till viss del även uppvandringskontroll med fiskfällor. Ett fast nät av provfiskestationer är under uppbyggnad. Föreslagna åtgärder kommer att följas upp med provfisken och okulär kontroll av utförda åtgärder. Referenser Länets kommuner och fiskevårdsorganisationer Fiskevårdsplan för Bollnäs kommun Fiskevårdsplan för Söderhamns kommun Skyddsvärda vattendrag i Gävleborg. Länsstyrelsen i Gävleborgs län. Rapport 1994:8. Flodpärlmusslan i Gävleborgs län. Länsstyrelsen i Gävleborgs län. Rapport 2002:3. Värdefulla miljöer vid vatten natur. Länsstyrelsens databas Värdefulla miljöer vid vatten fisk och fiske. Länsstyrelsens databas Biotopkarteringar. Länsstyrelsens databas Dammar och övriga vandringshinder. Länsstyrelsens databas

48 Åtgärdsområde: Havet Huvudman: Bollnäs/Söderhamn Stadsbidragsprocent: % Områdesbeskrivning Åtgärdesområdet omfattar ett ca 140 km 2 stort område med totalt ca 3 km 2 sjöareal. Området domineras av skogsmark (67 %), med inslag av våtmark (2 %). Andelen odlingsmark uppgår till hela 12 % och följer Söderhamnsån/Bergaån. Vattensystemet domineras av Söderhamnsån/Bergaån som har sitt ursprung ur bl a St Örtjärnen (120 möh) ca 15 km väster om Söderhamn. Den övre delen av ån har ett strömmande lopp i kuperad terräng, i övrigt är ån mestadels lugnflytande genom ett vidsträckt odlingslandskap. Sista biten ner till havet rinner ån genom Söderhamn. Ett fåtal sjöar finns i vattensystemet, däribland Färssjön (19 möh) som via två mindre tjärnar är direktmynnande i havet. I Söderhamnsåns övre delar kalkas ett antal sjöar mot försurning. Natur- och nyttjandevärden I Söderhamnsån finns havsöring och stationär öring samt, liksom i vattensystemet i övrigt, gädda, abborre och flertal karpfiskarter. I Färssjön finns även flodkräfta. Söderhamnsån som till stora delar rinner genom ett vidsträckt slättlandskap utgör en viktig rastplats för flyttfågel. En del av Söderalaån och Ålsjön är utpekade som nationellt särskilt värdefulla naturvatten. 46

49 Påverkan och Åtgärdsbehov Nedre delarna av Söderhamnsån är delvis kanaliserad och uträtad, en gammal kvarndamm utgör definitivt vandringshinder för fisk. Rensningar har förekommit i Söderhamnsån och torde ha förekommit även i andra vattendrag. Framtida återställningsåtgärder torde därför vara motiverade i syfte att förbättra levnadsbetingelserna för vattensystemets stationära och havsvandrande fiskbestånd. Ån är också påverkad av näringsläckage från omgivande odlingsmarker. Målsättning Målsättningen för föreslagna åtgärder är att åtgärda de prioriterade flottningsrensade sträckor som finns i Söderhamnåns vattensystem så att öring får de biotoper som funnits naturligt för lek och uppväxt. Genomförda åtgärder Några vandringshinder i avrinningsområdets övre delar har eliminerats. Under 2005 åtgärdades några trösklar och en damm som utgjorde vandringshinder för havsöring i Söderhamnsåns nedre del inne i Söderhamn. Man kan nu stå inne i Söderhamn och titta på lekvandrande havsöring. Planerade åtgärder Tabell 2. Föreslagna åtgärder Uppföljning Utförda åtgärder har kontrollerats okulärt. Föreslagna åtgärder kommer att följas upp med provfisken och okulär kontroll av utförda åtgärder. Referenser Länets kommuner och fiskevårdsorganisationer Fiskevårdsplan för Söderhamns kommun Skyddsvärda vattendrag i Gävleborg. Länsstyrelsen i Gävleborgs län. Rapport 1994:8. Flodpärlmusslan i Gävleborgs län. Länsstyrelsen i Gävleborgs län. Rapport 2002:3. Värdefulla miljöer vid vatten natur. Länsstyrelsens databas Värdefulla miljöer vid vatten fisk och fiske. Länsstyrelsens databas Biotopkarteringar. Länsstyrelsens databas Dammar och övriga vandringshinder. Länsstyrelsens databas

50 Åtgärdsområde: Ljusnan (utom Voxnan) Huvudman: Ljusdal /Ovanåker/Bollnäs/Söderhamn Stadsbidragsprocent: % 48

51 Områdesbeskrivning Ljusnan är länets i särklass största vattensystem. Åtgärdesområdet (utan Voxnans avrinningsområde) omfattar ett ca km 2 stort område med totalt ca 817 km 2 sjöareal. Området domineras av skogsmark (71 %) med relativt stora inslag av våtmark (12 %). Andelen odlingsmark uppgår till 2 %. Huvudvattendraget från länsgränsen i väster ner till havet är en typisk norrlandsälv med långa strömmar som följs av långa lugnflytande älvsträckor och stora sjöar. Efter hand som älven rinner österut minskar inslaget av strömmar och älven blir alltmer sjöliknande. På väg ner till havet ansluter en mängd större tillrinningsområden varav Voxnan är det största. Rösteån/Galvån utgör biflöde till Ljusnan och avvattnar en mängd sjöar och vattendrag på sin väg ner till Ljusnan. Vattendraget har ett värdefullt naturligt bestånd av både harr, öring och flodkräftor samt utgör ett viktigt reproduktionsområde för öring från Ljusnan. I Galvsjön finns det kvar ett litet naturligt bestånd av en storvuxen öringstam som idag är hänvisad till sjöns tillflöden för lek då den inte kan återvända till sjön om den går ner i ån. I systemet förekommer förutom öring och harr, även simpa, lake, bäcknejonöga, gädda, abborre samt ett antal karpfiskarter. I ån finns dessutom flodkräfta. Stocksboåns vattensystem utgör biflöde till Gårdsjöån/Svartån/Skarpån som i sin tur utmynnar i Ljusnan. Stocksboåns tillrinning består förutom Sånghussjön (218 möh) av ett antal mindre tjärnar och källflöden. Det största tillrinnande vattendraget utgörs av Djuptjärnsån som utmynnar i Sånghussjön. I vattensystemet förekommer öring samt flodkräfta och flodpärlmusslor. Björsjöån som lokalt även kallas Skytesån har sitt ursprung ur bl a Breasen (220 möh), Björsjösjön (208 möh) samt ett flertal källflöden. Den egentliga Björsjöån avrinner från 49

52 Björsjösjön och mynnar efter ca 4 km i Ljusnan. Övre delen av ån är mestadels lugnflytande över sandbotten. Efter hand ökar fallhöjden och ån övergår till strömmande forsande ner till Ljusnan. I ån förekommer öring m fl fiskarter samt flodkräfta. Ån utgör ett viktigt biflöde till Mellanljusnan. Ett stort antal sjöar är kalkade inom åtgärdsområdet. Natur- och nyttjandevärden I Ljusnans vattensystem förekommer stationär och sjölevande öring bland annat så kallad Mellanljusnanöring, Voxnanöring och Galvåöring. I den nedre delen av huvudvattendraget förekommer även havsöring och lax. Vidare förekommer harr, sik, siklöja, abborre gädda, gös, lake, ål, stensimpa, bäcknejonöga samt ett antal karpfiskarter. I många av Ljusnans biflöden förekommer flodkräfta. Delar av Ljusnans dalgång och ett stort antal tillrinnande vattendrag klassas som områden av riksintresse för såväl naturvård som friluftsliv, bland annat för dess värdefulla betydelse för fritidsfisket. Exempelvis Galvån m fl biflöden utgör riksintresse för naturvården, pga de variationsrika vattendragen med värdefulla naturliga bestånd av harr och öring. Därtill kommer Galvsjöns storvuxna öring samt förekomst av reproducerande flodpärlmussla och utter. Ljusnan från Laforsen ner till Färila, Enan, Ensjöbäcken, Björkån, Ängraån, Kårån, Sandbäcken, Vandelån med Lillsjön, Sånghusån, Brinnasån, Stocksboån, Stavsätrabäcken, Vinnfarsån, Rossån, Långbäcken, Andån, Senderån, sjöarna Lång-Rösten och Lill-Rösten, Galvsjön, Dalån, sjön Hälsen, Hälsbäcken och Herteån är utpekade som nationellt särskilt värdefulla naturvatten. Som nationellt värdefulla naturvatten är utpekade Sorgån, Gällsån, Långtjärnsbäcken och Rötjärnsbäcken. Lövingsån, Ängraån och Orrån är utpekade som regionalt värdefulla naturvatten och Enån som regionalt särskilt värdefullt naturvatten. Utpekade nationellt särskilt värdefulla fiskevatten i Ljusnans område är Enan, Hennan, Storsjön, Letssjön, Ljusnan från Laforsen ner till Färila och vid Bollnäs, Skärjån, Vandelån, Gårdsjöån, Svartån, Sånghusån, Såghussjön, vattensystemet från Rossån till Rösteån och sjön Varpen. Påverkan och Åtgärdsbehov Ljusnan är totalreglerad med flertalet magasin däribland Laforsenmagasinet. Reglering sker även i ett stort antal större biflöden. Ljusnan inklusive större biflöden som längre tillbaka utgjorde viktiga flottleder är också kraftigt flottledsrensade. Ljusnan och dess tillflöden är idag så pass utbyggda för vattenkraft och påverkade av flottledsrensning att naturligt förekommande ädelfiskbestånd har kraftigt begränsade reproduktionsmöjligheter. Galvån m fl biflöden är hårt flottledsrensad och själva Galvån är reglerad för kraftverksändamål. Flottledsrestaurering och eliminering av vandringshinder i Galvån m fl biflöden har genomförts inom ramen för Bollnäs och Ovanåkers fiskeplaner. I Galvån finns dock fortfarande två kraftverk samt en regleringsdamm vid Galvsjöns utlopp kvar. Stocksboån är påverkat av flottledsrensning och vid Sånghussjöns utlopp samt vid Stocksbo finns dammar som förhindrar fiskvandring. I vattendraget finns också rester av en gammal kvarndamm men den utgör inte längre något hinder. Björsjöån är flottledsrensat och vid Skyte finns en damm som utgör vandringshinder. 50

53 Målsättning Målsättningen för föreslagna åtgärder i Ljusnan är att åtgärda prioriterade vandringshinder så att vandrande öring kan utnyttja hela den potential som funnits naturligt för lek och uppväxt, åtgärda de prioriterade flottrensade sträckor som finns i åtgärdsområdet. För att långsiktigt klara Ljusnans harr- och öringbestånd är det viktigt att skadade biotoper återställs samtidigt som stödutsättning av Mellanljusnanöring upprättas. Målsättningen är även att skapa ökat vattenflöde på vissa sträckor i Björsjöån och Simeån. Inom ramen för en samlad omprövning av alla vattendomar i Ljusnan och Voxnans avrinningsområde finns planer på att välja ut några delar i vattensystemet för att koncentrera det samlade resurserna från det samlade omprövningsutrymmet på några ställen där man får ut störst biologisk/ekologisk nytta av åtgärderna. Det kan handla om utrivning, reglering, minimitappning och fiskvägar. Projektet har ännu inte riktigt pekat ut åtgärderna men flera mindre delåtgärder är ändå mer eller mindre på gång. Genomförda åtgärder Delar av Ljusnan samt ett stort antal större biflöden finns beskrivna i Ljusdals, Bollnäs och Ovanåkers kommuners fiskeplaner. Flertalet av dessa vattensystem är och har varit föremål för en mängd olika fiskevårdsåtgärder som syftar till att återställa och bevara förutsättningarna för ett långsiktigt och hållbart fiske på de naturliga fiskbestånden. Inom ramen för kalkningsverksamheten har biflödena bland annat Gällsån och Isteån tidigare varit föremål för biologiskt återställningsarbete. Även i själva huvuflödet Ljusnan har en del flottledsåterställande åtgärder utförts. Inom åtgärdsområdet har ett stort antal vandringshinder åtgärdats genom anläggande av en fiskväg eller byte av vägtrumma mellan åren 1990 och

54 Tabell 1. Genomförda biologiska återställningsåtgärder. 52

55 Planerade åtgärder Tabell 2. Föreslagna åtgärder. 53

56 54

57 Uppföljning och tillsyn De flesta åtgärderna gjordes under första delen av 90-talet och uppföljningen har varit bristfällig men fiskvägar och flottledsåterställningar har kontrollerats okulärt av fiskevårdsföreningar och kommunen. En del av de gjorda åtgärderna har följts upp med provfisken. I Ljusnan har effektuppföljning gjorts genom dykinventering och beståndsuppskattningar av harr Föreslagna åtgärder kommer att följas upp med provfisken och okulär kontroll av utförda åtgärder. Referenser Länets kommuner och fiskevårdsorganisationer Fiskevårdsplan för Ljusdal kommun Fiskevårdsplan för Ovanåkers kommun Fiskevårdsplan för Bollnäs kommun Fiskevårdsplan för Söderhamns kommun Skyddsvärda vattendrag i Gävleborg. Länsstyrelsen i Gävleborgs län. Rapport 1994:8. Flodpärlmusslan i Gävleborgs län. Länsstyrelsen i Gävleborgs län. Rapport 2002:3. Värdefulla miljöer vid vatten natur. Länsstyrelsens databas Värdefulla miljöer vid vatten fisk och fiske. Länsstyrelsens databas Biotopkarteringar. Länsstyrelsens databas Dammar och övriga vandringshinder. Länsstyrelsens databas

58 Åtgärdsområde: Voxnan Huvudman: Ovanåker/Ljusdal/Bollnäs Stadsbidragsprocent: % Områdesbeskrivning Åtgärdesområdet omfattar ca 3713 km 2 stort område med totalt ca 260 km 2 sjöareal. Området domineras av skogsmark (80%), med inslag av våtmark (9%) och jordbruk (3%). Voxnans vattensystem utgör Ljusnans största biflöde och har sitt ursprung ur bl a Siksjön (356 möh) strax norr om länsgränsen i Härjedalen. Voxnan har till en början flackt lopp bestående av ett flertal långsmala sjöar som binds ihop via kortare strömsträckor. Efter hand ökar fallhöjden och Voxnan får ett mer omväxlat lopp med strömmar och forsar som åtföljs av större sel och sjöar. I denna mellersta del ligger bl a Hylströmmen som är Voxnans största fors. Voxnans nedre del ändrar åter karaktär och loppet övergår till lugnflytande och kraftigt meandrande bland mäktiga nipor och sandbankar. Efter hand som älven närmar sig utloppet till Ljusnan ökar inslaget av sjöar. 56

59 Björnån utgör Voxnans övre delar och har sitt ursprung ur Uttertjärnsbäcken och Flärksjöån som bl a avvattnar Flärksjön samt Norra och Södra Virkasjärvi. Därutöver tillrinner en mängd mindre källflöden och tjärnar. Uttertjärnsbäcken utmynnar i Kölsjön och övergår därefter till att heta Kölsjöån som via Tandsjöån och Björnån slutligen övergår i Voxnan. I vattensystemet förekommer öring, harr, abborre, gädda, stensimpa och elritsa. Frösteboån har sina källor ur bl a Tälningsån och Häsboån. Det egentliga Frösteboån/Flaxnan har sin början vid sjön Mållången (226 möh). I vattensystemet förekommer öring, harr och flodpärlmussla. Häsboån och Övre Tälningsån gavs båda skyddsklass II i länets vattendragsinventering pga orördhet, representativitet, raritet och rekreation. Häsboåns vattensystem utgör ett riksintresse för naturvården bl.a. för rödingrelikten i Häsbosjön. Övre Tälningsån omges av en ursprunglig och urskogsartad vegetation. Frösteboån/Flaxnan, som går under namnet Svartån i flera av författaren Hans Lidmans berättelser, är mycket betydelsefull ur sportfiskesynpunkt. Många är de fiskare som tänkt sig att besöka de fiskeplatser som finns beskrivna i de böcker Hans Lidman skrev om Svartån. Loåns övre delar utgörs av Österhocklan som efter inflöde i Lossjön (315 möh) övergår till att heta Hyttån, Tensån och därefter Loån. Vid Lossjön tillrinner också biflödena Mångån- Sättnäsån-Dåasån samt Kvarnån. Längre nedströms tillrinner även Nätsjöbäcken. I vattensystemet förekommer harr och öring samt abborre, gädda, mört, stensimpa, lake och elritsa. Håvaåns övre delar utgörs av ett antal källflöden som efter sammanflöde i Kroksjön (347 möh) bildar Kroksjöån. Kroksjöån utmynnar i Storhamrasjön (312 möh) och bildar Håvaån som slutligen utmynnar i Voxnan. Västerhocklan har sitt ursprung i bl a Kolarsjöbäcken från Kolarsjön (427 möh) och Stensjöbäcken från Stensjön (440 möh). Efter tillrinning från ett antal mindre källflöden och tjärnar, däribland Hivabäcken, utmynnar ån i Voxnan. Ett stort antal sjöar i vattensystemets övre del kalkas. Natur- och nyttjandevärden I Voxnan och flertalet biflöden förekommer såväl öring som harr. I övrigt förekommer gädda, abborre, stensimpa, bäcknejonöga samt ett antal karpfiskarter. Voxnans övre delar är unika då dessa delar utgör den längsta ännu oreglerade vattendragsträckan i regionen. I älven, och dess biflöden, förekommer en rik flora och fauna med bl.a. öring, harr, flodkräfta, flodpärlmussla och utter. Delar av Voxnan m fl biflöden utgör riksintresse. Björnån anges i länets vattendragsinventering som ett vattendrag av högsta naturvärde. Björnåns bottenfauna har undersökts och man fann bl a den sällsynta vattenskalbaggen Normandia nitens. I området förekommer Utter. Björnån är också avsatt som ett område av riksintresse för naturvården. Loån och Österhocklan ges skyddsklass II i länets vattendragsinventering pga orördhet, representativitet, raritet och rekreation. Vattensystemet ingår också i Voxnans riksintresseområde. 57

60 Håvaån ges skyddsklass II i länets vattendragsinventering pga representativitet och raritet. I vattensystemet finns utter och flodpärlmussla och även harr, öring, abborre, gädda, mört, stensimpa, lake och elritsa förekommer. Västerhocklan ges skyddsklass II i länets vattendragsinventering p g a förekomsten av en rik och varierad bottenfauna med bl a flera försurningskänsliga dagsländearter och flodpärlmussla. Biflödena Anneforsån och Gryckån anges i länets vattendragsinventering som vattendrag med högsta skyddsvärde pga orördhet, representativitet och raritet. Anneforsån hyser en artrik bottenfauna, harr, öring och flodpärlmussla. Musslor förekommer dels i själva Öjungsån- Anneforsån, dels i flera av åns tillflöden. Gryckån är ett av de bästa utterområdena i länet. Därutöver förekommer harr, öring, flodkräfta och flodpärlmussla i åsystemet. Levande nipor, sandbankar, både levande och fossila meanderbågar och gölar ger stora värden. Ytterligare ett flertal biflöden däribland Häsboån, Österhocklan och Övre Tälningsån m fl anges i länets vattendragsinventering som vattendrag med mycket högt skyddsvärde. Utpekade som nationellt särskilt värdefulla naturvatten i Voxnans åtgärdsområde är Voxnan ner till väg 301, Voxnan vid Edsbyn, övredelen av Räkaån, Svartån, Kolarsjöbäcken, Gryckån, sjön Tällningen med åarna Övre och Nedre Tällingsån samt Vitaspbäcken och slutligen sjön Tyckeln med åarna Björnån, Fågelsöån samt Gryssjöån. Svansjöbäcken, Österhocklan, Kvarnån, Nätsjöbäcken, nedre delen av Loån och Långabäcken är utpekade som nationellt värdefulla naturvatten. Även regionalt värdefulla vatten finns i Voxnans åtgärdsområde; Tandsjöån, Kölsjöån, Flärksjöån och Bössmyrån är utpekade som regionalt värdefulla naturvatten och Västerhocklan som regionalt särskilt värdefullt naturvatten. Voxnan från Mattsmyra ner till Edsbyn, Loån, Gryckån, Flaxnan och sjöarna Tällingen samt Mållången är utpekade som regionalt värdefulla fiskevatten och Häsbosjön är utpekad som nationellt värdefullt fiskevatten. Påverkan och Åtgärdsbehov Övre Voxnan är oreglerad men det finns ett antal större dammar som utgör vandringshinder för fisk i tillrinningsområdet. I ett par av dem tillåts dessutom nolltappning. Voxnan i hela sin sträckning är också flottledsrensad. Rensningsgraden varierar från måttlig till mycket kraftig. Flottledsrensning har även skett i flertalet större biflöden. För att långsiktigt klara Voxnans harr- och öringbestånd måste reproduktionsmöjligheterna utökas. I Anneforsån finns fyra vandringshinder för fisk och i Gammelån finns ytterligare ett. Dikningar i avrinningsområdet och brustna dammar har gjort att stora delar av bottnarna i åns övre delar har täckts av sand. På många ställen har höljor och djupare partier fyllts upp av sand. Björnån är påverkat av flottledsrensning och vandringshinder som förhindrar fiskvandring förekommer i Flärksjöån, Uttertjärnsbäcken, Tandsjöån samt Björnån. Flottledsrestaurering samt eliminering av vandringshinder har delvis genomförts inom ramen för Ljusdals kommunala fiskeplan. I Hässjaån finns förutom kraftverksdammen i Torrbergsbo, ytterligare fem större vandringshinder. Dessutom finns en grafitgruva och en fiskodling i Torrbergsbo. 58

61 Frösteboån är kraftigt påverkad av flottning och vid nolltappning ur Mållången torrläggs den delvis. Vid utloppsdammen ur Mållången har det nu byggts ett snyggt omlöp. Ytterligare några vandringshinder i form av dammar återstår att åtgärda i de övre delarna av vattensystemet. Loån med flera biflöden är flottledsrensad och påverkansgraden varierar från måttlig till kraftig. I Hyttån, Tensån, Loån och biflödena Dåasån och Kvarnån finns regleringsdammar som utgör definitiva vandringshinder. Håvaån är bitvis kraftigt flottledsrensad men biotoprestaurering inom ramen för Ljusdals fiskeplan har utförts i Håvaåns övre delar (Kroksjöån). Storhamrasjön är reglerad och vid utloppet finns en kraftverksdamm som utgör definitivt vandringshinder. Vandringshinder finns även i Kroksjöån. Särskilt Västerhocklans nedre delar är påverkat av flottledsrensning. Jättån är kraftigt rensad och en Regleringsdamm vid Stor-Jättsjön utgör vandringshinder. Även Håvaån är kraftigt rensad och vid Storhamrasjön finns ett kraftverk. I Ullungsån bl.a. uppströms och nedströms Fullen finns ett antal dammar. Uppströms Ullungen finns dammar och skibord. Ån omges delvis av jordbruksmarker och är bitvis igenväxt. Nedre Tälningsån är flottledsrensad och sjön Tälningen är reglerad där dammen utgör vandringshinder. Målsättning Målsättningen för föreslagna åtgärder i Voxnan är att åtgärda prioriterade vandringshinder så att vandrande öring kan utnyttja hela den potential som funnits naturligt för lek och uppväxt, åtgärda de prioriterade flottrensade sträckor som finns i åtgärdsområdet samt sätta ut lekgrus/förbättra lekmöjligheter i 12 lokaler. Målsättningen är även att kunna plantera ut Voxnanöring samt att biotopkartera i Kölsjöån-Tandsjöån. Genomförda åtgärder Voxnan finns beskriven i Ljusdals, Ovanåkers och Bollnäs fiskeplaner. Åtgärder inom ramen för dessa fiskeplaner har genomförts i såväl huvudvattendraget som flera av dess biflöden. Ett stort antal vandringshinder i Voxnans åtgärdsområde har åtgärdats mellan åren 1992 och Lekplatser har förbättrats genom att lägga ut lekgrus och flottledsåterställning har utförts bland annat i Flärksjöån (1997), Flaxnan (2003) och Häsboån (2003). Flera dammar som utgjort vandringshinder ett antal vägtrummor har också åtgärdats. Inom ramen för Ovanåkers och Ljusdals fiskeplaner biotopåtgärder utförts i Österhocklan, Jättån, Hyttån, Tensån, Loån och biflödena Dåasån och Nätsjöbäcken. Västerhocklans nedre delar är påverkat av flottledsrensning men biotoprestaurering har utförts inom ramen för Ljusdals kommunala fiskeplan. I Klappbäcken har även avelsfiske utförts (2000). 59

62 Tabell 1. Genomförda biologiska återställningsåtgärder. 60

63 Planerade åtgärder Tabell 2. Föreslagna åtgärder 61

64 Uppföljning och tillsyn De flesta åtgärderna gjordes under första delen av 90-talet och uppföljningen har varit bristfällig men fiskvägar och flottledsåterställningar har kontrollerats okulärt av fiskevårdsföreningar och kommunen. En del av de gjorda åtgärderna har följts upp med provfisken. Föreslagna åtgärder kommer att följas upp med provfisken och okulär kontroll av utförda åtgärder. Referenser Länets kommuner och fiskevårdsorganisationer Fiskevårdsplan för Ljusdal kommun Fiskevårdsplan för Ovanåkers kommun

65 Fiskevårdsplan för Bollnäs kommun Skyddsvärda vattendrag i Gävleborg. Länsstyrelsen i Gävleborgs län. Rapport 1994:8. Flodpärlmusslan i Gävleborgs län. Länsstyrelsen i Gävleborgs län. Rapport 2002:3. Värdefulla miljöer vid vatten natur. Länsstyrelsens databas Värdefulla miljöer vid vatten fisk och fiske. Länsstyrelsens databas Biotopkarteringar. Länsstyrelsens databas Dammar och övriga vandringshinder. Länsstyrelsens databas

66 Åtgärdsområde: 49 Skärjån Huvudman: Bollnäs/Söderhamn/Gävle Stadsbidragsprocent: % Områdesbeskrivning Åtgärdesområdet omfattar ett ca 330 km 2 stort område med totalt ca 39 km 2 sjöareal. Området domineras av skogsmark (84 %). Andelen både odlingsmark och våtmark uppgår till 3 %. Skärjåns övre delar utgörs av Tönsån som har sina källor vid Tönsen (157,3 möh) inom Bollnäs kommun. Tönsåns övre delar är lugnflytande med riklig vattenvegetation. Bitvis är ån helt igenväxt. Ån omges här av flack terräng med lövskog och ängsmark. Efter hand blir terrängen mer kuperad och åns lopp ner till Storsjön (98,2 möh) övergår till mestadels strömmande och forsande genom blandskog. Därefter planar ån ut och övergår i ett mindre sjösystem som binds ihop via kortare åsträckor. Efter Stor Skärjan bildas Skärjån som rinner omväxlat med flera långa och sammanhängande ström- och forspartier. Ån rinner genom Axmar bruks slottspark och övergår i ett omväxlande mosaikartat lopp med ett flertal förgreningar för att slutligen mynna ut i havet. Stora delar av avrinningsområdet har fortfarande försurningsproblem och ett antal sjöar kalkas därför. 64

67 Natur- och nyttjandevärden I ån förekommer naturlig stationär öring, förr tillbaka i Skärjåns nedre del fanns tidigare även havsöring. I övrigt förekommer abborre, gädda och ett flertal karpfiskarter. I ån förekommer även flodkräfta och ett svagt bestånd av flodpärlmussla. Skärjån anges i länets vattendragsinventering som ett vattendrag av högsta naturvärde. Skärjåns bottenfauna är en av de mest skyddsvärda i länet pga mångformighet och ett stort inslag av sydliga arter. Sällsynta arter som har påträffats är ex Normandia nitens, Stenelmis canaliculata (båda i hotklass 4) och Ibisia marginata (hotklass 2). Skärjån är också avsatt som ett område av riksintresse för naturvården. Under 2006 påträffades även den nordligaste kända förekomsten av stor dammussla (Anodonta cygnea) i ån. Hela Skärjån och sjöarna Stor-Skärjan och Lillsjön är utpekade som nationellt särskilt värdefulla naturvatten och regionalt värdefulla fiskevatten. Även Norrfjärden vid Skärjåns utlopp är utpekad som regionalt värdefulla fiskevatten. Påverkan och Åtgärdsbehov Ån är flottledsrensad i hela sin sträckning och på sträckan mellan Tönnebronoran och havet finns idag fem regleringsdammar. Regleringsdamm även i Långboån, Skärjåns övre delar. Vid Tönnebrosjöns södra regleringsdamm sker överledning av vatten till Viksjön i Hamrångeåns vattensystem. Skärjån från Tönnebro-Noran ner till havet har idag fungerade fiskvägar vid alla vandingshinder. Målsättning Målsättningen för föreslagna åtgärder i Skärjåns åtgärdsområde är att utföra biotopåtgärder så att öring får den biotopen som funnits naturligt för lek och uppväxt samt att åtgärda artificiella vandringshinder som finns så att öring får tillgång till dessa. I Skärjån är målsättningen att utföra en biotopåtgärd samt att plantera ut öring i en lokal så att den nuvarande öringpopulationen förstärks i ån. Tidigare dåligt fungerande fiskvägar är justerade under 2006 och i nuläget finns inga behov av åtgärder vid vandringhinder i Skärjån. Förhandlingar pågår om att få minska mängden vatten som leds över till Hamrångeåns vattensystem så att Skärjån framför allt ska klara perioder med låg vattenföring bättre. Genomförda åtgärder Inom ramen för kalkningsverksamheten har biologisk återställning utförts i Skärjåns nedre delar. Förutom återställning efter flottledsrensning har man eliminerat vandringshinder, anlagt två fiskvägar samt justerat samtliga övriga fiskvägar i Skärjån. Åtgärderna har bidragit till att Skärjån numer är tillgänglig för havsöring från havet, södra grenen, upp till sjön Tönnebro-Noran. Tillgänglig sträcka från havet är idag ca 11 km. Ljusne flugfiskeklubb som arrenderar Skärjån har tidigare gjort utsättningar av Björkaåöring och havsöring men dessa utsättningar har idag upphört. Dessa försök har dock varit sporadiska och genomfördes innan det att fysiska återställningsåtgärder påbörjats. Mellan sattes årligen ut havsöring på de restaurerade sträckorna. 65

68 Tabell 1. Genomförda biologiska återställningåtgärder. Planerade åtgärder Tabell 2. Föreslagna åtgärder 66

69 Uppföljning Fiskvägar och flottledsåterställningar har kontrollerats okulärt av fiskevårdsföreningar och kommunen. En del av de gjorda åtgärderna har följts upp med provfisken. Utsättningarna av havsöring har följts upp med provfisken. Föreslagna åtgärder kommer att följas upp med provfisken och okulär kontroll av utförda åtgärder. Referenser Länets kommuner och fiskevårdsorganisationer Fiskevårdsplan för Bollnäs kommun Fiskevårdsplan för Söderhamns kommun Skyddsvärda vattendrag i Gävleborg. Länsstyrelsen i Gävleborgs län. Rapport 1994:8. Flodpärlmusslan i Gävleborgs län. Länsstyrelsen i Gävleborgs län. Rapport 2002:3. Värdefulla miljöer vid vatten natur. Länsstyrelsens databas Värdefulla miljöer vid vatten fisk och fiske. Länsstyrelsens databas Biotopkarteringar. Länsstyrelsens databas Dammar och övriga vandringshinder. Länsstyrelsens databas

70 Åtgärdsområde: Hamrångeån Huvudman: Bollnäs/Ockelbo/Gävle Stadsbidragsprocent: % Områdesbeskrivning Åtgärdesområdet omfattar ca 518 km 2 stort område med totalt ca 58 km 2 sjöareal. Området domineras av skogsmark (80%) med inslag av jordbruksmark (3%) främst öster om Lingan och öster om Hamrångefjärden. 5% av arealen utgörs av våtmarkerna som finns till största delen i nord västra delen av området. Gopån som utgör vattendragets övre del har sin början vid Gopen (282,8 möh) inom Bollnäs kommun. Gopån är till en början mestadels lugnflytande och omgiven av myrmark. Efter hand blir terrängen brantare och ån övergår till strömmande och forsande. Ån rinner sedan ut i Lingan och fortsätter genom ett antal sjöar däribland Viksjön och Kalven. Efter Kalven bildas Hamrångeån som till en början är strömmande men efter hand övergående till långsamt rinnande genom odlingslandskap för att slutligen mynna ut i havet. Stora delar av avrinningsområdet har varit och är försurningspåverkade och har ingått i kakningsprogrammet. Efter den senaste revideringen så återstår de övre nordvästra delarna vid Gopån och ett område i söder vid Murån. Natur- och nyttjandevärden I vattensystemet förekommer stationär öring, i huvudvattendragets nedre del även harr och havsöring. I övrigt förekommer gädda, gös, abborre, stensimpa, bäcknejonöga samt ett antal karpfiskarter. I vattensystemet förekommer även flodnejonöga, flodkräfta och flodpärlmussla. 68

71 Delar av Hamrångeån med sina stora botaniska värden anges i länets vattendragsinventering som ett vattendrag med mycket högt skyddsvärde. Hamrångeån utgör också område av riksintresse för naturvård, dels för åns goda kräftbestånd och för åns förutsättningar att åter bli ett fint öringvatten. Hela Gopån och en kort sträcka av Hamrångeån vid Bergbyn är utpekade som nationellt värdefulla naturvatten. För övrigt är Hamrångeån utpekad som regionalt värdefull natur- och fiskevatten. Även Viksjön och Hamrångefjärden är utpekade som regionalt värdefulla fiskevatten. Påverkan och Åtgärdsbehov I Gopån finns en mindre damm som utgör vandringshinder. Vandringshinder finns även vid Viksjön (Kalven) och Spångholmsdammen. Dessa utgör regleringsmagasin till Vifors kraftverk. Från Spångholmsdammen ner till Vifors leds vattnet via en tunnel vilket innebär att åfåran på sträckan är torrlagd. Nedströms Vifors finns ytterligare två dammar, vid Bergby kraftverk respektive Norrsundet vilka båda utgör vandringshinder. Vattendraget i hela sin sträckning är också påverkat av flottledsrensning. Vatten från det intilliggande vattensystemet, 49 Skärjån, leds över till Hamrångeån för att man ska kunna utvinna mer vattenkraft i de kraftverk som finns i Hamrångeån. Målsättning Målsättningen med föreslagna åtgärder i Hamrångeån är att åtgärda de prioriterade flottningsrensade sträckor som finns i Lillån, Hamrångeån, Gopån och Romsån för att återskapa de biotoper som funnits naturligt för lek och uppväxt. De fem prioriterade artificiella vandringshindren i Lillån och Hamrångeån ska också åtgärdas så att fisk kan utnyttja hela den potential som funnits naturligt för lek och uppväxt. Genomförda åtgärder Ett flertal sjöar i vattensystemet är kalkade och inom ramen för kalkningsverksamheten har biologisk återställning utförts i huvudvattendraget. Bl a har två fiskvägar anlagts för möjliggöra fiskvandring från havet. Fiskvandring från havet är idag teoretiskt möjlig upp till Vifors kraftverk men fisktrappan vid Bergsjö kraftverk fungerar dock troligen inte alls. Ett antal strömsträckor är också flottledsrestaurerade. Tabell 1. Genomförda biologiska återställningåtgärder. 69

72 Planerade åtgärder Tabell 2. Föreslagna åtgärder Uppföljning Viss kontroll av uppvandring efter åtgärdade vandringshinder har skett genom okulärbesiktning av fiskvägarnas funktion av kommun och fiskevårdsförening. Föreslagna åtgärder kommer att följas upp med provfisken och okulär kontroll av utförda åtgärder. Referenser Länets kommuner och fiskevårdsorganisationer Fiskevårdsplan för Gävle kommun Skyddsvärda vattendrag i Gävleborg. Länsstyrelsen i Gävleborgs län. Rapport 1994:8. Flodpärlmusslan i Gävleborgs län. Länsstyrelsen i Gävleborgs län. Rapport 2002:3. Värdefulla miljöer vid vatten natur. Länsstyrelsens databas Värdefulla miljöer vid vatten fisk och fiske. Länsstyrelsens databas Biotopkarteringar. Länsstyrelsens databas Dammar och övriga vandringshinder. Länsstyrelsens databas

73 Åtgärdsområde: 50/51 Havet Huvudman: Gävle/Ockelbo Stadsbidragsprocent: % Områdesbeskrivning Åtgärdesområdet omfattar ett ca 264 km 2 stort område med totalt ca 8 km 2 sjöareal. Området domineras av skogsmark (86%) med inslag av jordbruksmark(4%) i de nedre delarna norr om Gävle. Andelen våtmark uppgår till 3% och finns främst i de nordvästra delarna. De större vattendragen i systemet är Trödjeån, Björkeån, Oppalaån och Verkmyrån. Av dessa biflöden är alla utom Oppalaån kustmynnande. I området finns inga problem med försurning och området omfattas således inte av kalkningsverksamheten. Natur- och nyttjandevärden I vattensystemet förekommer strömöring, insjööring och havsvandrande öring. Håmansmaren är utpekad som nationellt särskilt värdefullt naturvatten och Oppalaån. Mårdängsjön och Björkeån är utpekade som nationellt värdefulla naturvatten. Påverkan och Åtgärdsbehov Huvuddelen av Trödjeån ån är kraftigt rensad och omgrävd, men den har möjligheter till goda öringbiotoper om material återförs till fåran. Det finns ett vandringshinder i form av en damm långt nedströms. Huvuddelen av Oppalaån är mycket värdeful ur naturvårdssynpunkt, dock är 71

74 åns nedre sträckor kraftigt rensade. Det vandringshinder som finns i form av en linskäktsdamm kan relativt lätt åtgärdas och tillsammans med lekgrusutsättning kan fisk sedan utnyttja hela den potentiella lek- och uppväxtarealen. Björkeån är ett av jordbruk starkt påverkat vattendrag huvuddelen av ån är dessutom kraftigt rensad och omgrävd. Den är idag reglerad via en damm Storfjärdens utlopp, vilken utgör ett definitivt vandringshinder. Verkmyrån är reglerad och till stora delar kraftigt rensad eller omgrävd, men material finns upplagt längs stränderna. Målsättning Målsättningen för föreslagna åtgärd i åtgärdsområdet 50/51 är att åtgärda tre prioriterade artificiella vandringshinder och tre prioriterade flottrensade delar av Oppalaån, Trödjeån och Verkmyrån så att havsvandrande öring kan utnyttja hela den potential som funnits naturligt för lek och uppväxt. I Trödjeån finns behov av att åtgärda ett artificiellt vandringshinder. Genomförda åtgärder Vattendragen har kartlagts i arbetet med Gävle kommuns fiskevårdsplan. Planerade åtgärder Tabell 2. Föreslagna åtgärder Uppföljning och tillsyn Föreslagna åtgärder kommer att följas upp med provfisken och okulär kontroll av utförda åtgärder. Referenser Länets kommuner och fiskevårdsorganisationer Fiskevårdsplan för Gävle kommun Skyddsvärda vattendrag i Gävleborg. Länsstyrelsen i Gävleborgs län. Rapport 1994:8. Värdefulla miljöer vid vatten natur. Länsstyrelsens databas Värdefulla miljöer vid vatten fisk och fiske. Länsstyrelsens databas Biotopkarteringar. Länsstyrelsens databas Dammar och övriga vandringshinder. Länsstyrelsens databas

75 Åtgärdsområde: Testeboån Huvudman: Bollnäs/Ockelbo/Gävle Stadsbidragsprocent: % Områdesbeskrivning Åtgärdesområdet omfattar ett ca 1112 km 2 stort område med totalt ca 69 km 2 sjöareal. Området domineras av skogsmark (78 %) med inslag av jordbruksmark (4%) främst kring Ockelbo. Andelen våtmark uppgår till 7% och återfinns främst i de norra delarna. Grannäsån från Grannäsen (384,5 möh) utgör Testeboåns övre del och ligger i Bollnäs kommun. Åns lopp är mestadels strömmande med inslag av många, men korta, sträckor med lugnflytande vatten. Därefter byter ån namn till Långsjöån och Fansån för att efter utflöde ur Bresiljorna övergå till att heta Testeboån eller Bresiljeån. Testeboåns lopp från Bresiljorna ner till Ockelbo är brant fallande och domineras av forsar och strömmar, bitvis djupt nedskuren bland branta ravinsidor. Inledningsvis efter Ockelbo är ån mestadels lugnflytande genom en serie sjöar. Bitvis förekommer dock en del kortare strömpartier. Efter utflöde ur Lundbosjön ökar vattenhastigheten och loppet är åter strömmande och forsande. Ån grenar sig i flera förgreningar och bildar ett mäktigt komplex av förgreningar som med varierande lopp omger ett stort antal större och mindre öar. Efter Brännsågen rinner förgreningarna ihop och loppet är mestadels strömmande och forsande ända ner till utloppet i havet. Avrinningsområdets övre delar är och har varit påverkade av försurningen och ett flertal sjöar kalkas därför. Åns övre del kalkas också kontinuerligt via en kalkdoserare. 73

76 Natur- och nyttjandevärden Testeboåns nedre del är ett mycket viktigt reproduktionsområde för lax och havsöring och är av Baltiska fiskerikommisionen utsedd som en av landets två högst prioriterade älvar för återintroduktion av lax. Ett stort arbete pågår för närvarande där syftet är att på nytt etablera livskraftiga bestånd. Lax- och öringrom från Dalälven samt naturlig reproduktion ingår i återuppbyggnadsarbetet. I ån finns även stationär öring samt ett tjugotal andra fiskarter, bl. a. goda bestånd av vimma. Gästrikland utgör också landets sydgräns för harrens sammanhängande utbredningsområde. I Testeboåns nedre del (Brännsågen) förekommer en artrik bottenfauna med såväl försurningskänsliga som föroreningskänsliga arter. Bl a förekommer den ovanliga dagsländan Baetis buceratus. Ån bedöms kunna vara en av länets viktigaste uppehållsplatser för ovanliga bottenfaunaarter. I ån samt i flera av dess biflöden finns flodpärlmussla. På senare tid har även uttern återvänt till vattendraget. Testeboåns nedre delar med sina höga naturvärden och för dess betydelse för friluftslivet, angetts i länets vattendragsinventering som ett vattendrag av högsta skyddsvärde. Biflödet Kölsjöån ges skyddsklass II i vattendragsinventeringen pga orördhet, representativitet och raritet. Ån innehåller ett stort antal strömmar och forsar och rinner bitvis genom mycket intressant natur. Bland annat förekommer småkuperad terräng med våtmarker och kala berghällar. I Kölsjöån liksom i biflödena Timsån och Stenån finns flodpärlmussla. Åtminstone i Stenån förekommer även nyrekrytering. I vattensystemets övre delar fanns tidigare gott om öring. Både Kölsjön och ån nedströms var känt för att erbjuda ett mycket givande öringfiske. Idag har dock öringen gått kraftigt tillbaka. I övrigt förekommer abborre, gädda, stensimpa, bäcknejonöga samt ett antal karpfiskarter. Kölsjöåns vatten har dålig buffertkapacitet och för att förhindra surstötar kalkas Kölsjön.. I Kölsjöån finns en kalkdoserare placerad. Sträckan från Lundbosjön/Mellansjön till havet är av riksintresse och utpekad både som nationellt särskilt värdefull naturvatten och nationellt värdefull fiskevatten. Sträckan Oslättfors-E4 utgörs av ett naturreservat sedan Påverkan och Åtgärdsbehov I huvudvattendraget finns ett tiotal kraftverks- och regleringsdammar. Testeboån och flera större biflöden, bl a Kölsjöån, är bitvis kraftigt påverkad av flottledsrensning. Vidare regleras ån och flera av dess större biflöden via flertalet sjö och kraftverksmagasin. Dessutom förekommer et stort antal felaktigt placerade vägtrummor. Målsättning Målsättningen för föreslagna åtgärd i Testeboån är att åtgärda sju artificiella vandringshinder som finns så att öring kan utnyttja hela den potential som funnits naturligt för lek och uppväxt samt att plantera ut lax och öring i Testeboån så att den nuvarande öringpopulationen förstärks. I övrigt finns behov av att skapa vandringsväg mellan Rännsjöbäcken och Testeboån. 74

77 Genomförda åtgärder I Testeboåns nedre del revs Forsby kraftverk ut under 2005 så att det nu endast återstår ett partiellt vandringshinder för upp- och utvandrande lax i ån. I Testeboån har även biotopåtgärder i form av återställning av lekbottnar samt återintroduktion och förstärkningsutsättingar skett under åren Biotopvårdsåtgärder i Testeboån har också utförts inom ramen för Bollnäs fiskeplan (övre delarna) samt genom sportfiskeklubben flugfiskarna i Gävle (nedre delen). Inom ramen för kalkningsverksamheten har biologisk återställning i form av flottledsåterställing utförts på ett antal ställen längs hela vattendraget samt i biflödena Kölsjöån och Stenån. Kölsjöåns vatten har dålig buffertkapacitet och för att förhindra surstötar kalkas Kölsjön.. I Kölsjöån finns en kalkdoserare placerad. Grannäsån, Långsjöån, Fansån, Stenån, Kölsjöån, Mosjöån och delar av Testeboån har biotopkarterats. Tabell 1. Genomförda biologiska återställningsåtgärder. 75

78 76

79 Planerade åtgärder Tabell 2. Föreslagna åtgärder Uppföljning och tillsyn Biotopvårdsåtgärder i Testeboån har följts upp med hjälp av uppvandringskontroll. Antal lax och öring som fångats i uppvandringkontrollen i Testeboån under åren visas i figur 1. Innan åtgärden gick det upp enstaka öringar och det fanns ingen lax i Testeboån. Successivt ökade antalet öringar, men har åter sjunkit. Efter många år kom de första laxarna. En viss osäkerhet i siffrorna finns dock pg a att olika fällor har använts; första åren hade man en fälla i fisktrappan vid Forsby kraftverk. Efter ett par år byggdes en fälla i trappan vid Strömsbro och därefter blev det en större fälla på sidan av trappan i Forsby. I slutet på nittiotalet byggdes nuvarande fälla i Strömsbro. I den nuvarande fällan kan fisken passera utan att gå i fällan vid hög vattenföring. Ett sådant förhållande brukar inträffa 3-4 veckor varje år. I Forsby-fällan kunde inte fisken ta sig förbi utan att hamna i fälla men fällan låg 5 km upp i ån, med följd att en del av fisken valde att stanna någonstans mellan havet och Forsby och fångades aldrig. Även kontrollperioden för uppvandring har blivit ändrat; år 2000 förlängdes kontrollen till hela den tänkbara vandringsperioden. Därmed ökar osäkerheten i siffrorna. 77

80 UPPVANDRING AV LAX OCH ÖRING I TESTEBOÅN Antal Lax Öring Figur 1. Antal lax och öring som fångats i uppvandringkontrollen i Testeboån under åren Elfiskeresultaten från Testeboån under åren visar att antalet laxungar (figur 2) ökade på början av 2000-talet men sjönk åter. Antalet öringsungar (figur 3) ökade kraftigt på början av perioden men även det sjönk senare. MEDELTÄTHETER AV LAXUNGAR I TESTEBOÅN Antal/100 m Lax 0+ Lax > År Figur 2. Elfiskeresultaten från Testeboån under åren

81 MEDELTÄTHETER AV ÖRINGUNGAR I TESTEBOÅN Antal/100m Öring 0+ Öring > År Figur 3. Elfiskeresultaten från Testeboån under åren En arbetsgrupp med samtliga inblandade parter har bildats inför det kommande arbetet med Testeboån för att bland annat utreda varför resultaten av gjorda åtgärder uteblir. I samband med övriga åtgärder i området har viss kontroll skett med elfisken. För övrig sker okulärbesiktning av fiskvägarnas funktion av kommun och fiskevårdsförening. Föreslagna åtgärder kommer att följas upp med provfisken, upp- och utvandringskontroll samt okulär kontroll av utförda åtgärder. Referenser Länets kommuner och fiskevårdsorganisationer Fiskevårdsplan för Bollnäs kommun Fiskevårdsplan för Gävle kommun Fiskevårdsplan för Ockelbo kommun Skyddsvärda vattendrag i Gävleborg. Länsstyrelsen i Gävleborgs län. Rapport 1994:8. Flodpärlmusslan i Gävleborgs län. Länsstyrelsen i Gävleborgs län. Rapport 2002:3. Värdefulla miljöer vid vatten natur. Länsstyrelsens databas Värdefulla miljöer vid vatten fisk och fiske. Länsstyrelsens databas Biotopkarteringar. Länsstyrelsens databas Dammar och övriga vandringshinder. Länsstyrelsens databas Årsberättelsen för Salmon Action Plan i Testeboån

82 Åtgärdsområde: Gavleån Huvudman: Ockelbo/Sandviken/Gävle Stadsbidragsprocent: % Områdesbeskrivning Åtgärdesområdet omfattar ca 2459 km 2 stort område med totalt ca 227 km 2 sjöareal. Området domineras av skogsmark (77%) med för länet relativt stora inslag av jordbruksmark (6%). 4% utgörs av våtmark och är belägen främst i de norra delarna. Gavleåns mest avlägsna källflöden ligger i Dalarnas län. Dessa källflöden ger upphov till bl a Jädraån och Borrsjöån som sedan mynnar i Storsjön (62,3 möh). Efter Storsjön, som är Gästriklands i särklass största sjö och en av de största i Gävleborgs län, bildas Gavleån. Gavleån är helt avtrappad med kraftverksdammar och i princip lugnflytande hela vägen ut i havet med undantag för den nedre delen genom Gävle där loppet är strömmande och bitvis forsande innan den slutligen rinner ut i havet. Jädraån är till en början mestadels strömmande, bitvis mycket djupt nedskuren och omgiven av branta raviner och nipor. Strömmarna är omväxlat lugna och snabba över sand-, grus- och stenbotten med inslag av flacka grovblockiga forsar och mindre fall. Efter hand övergår ån till mestadels lugnflytande, bitvis vackert meandrande och djupt skuren genom ett jordbrukslandskap. Sjöar och vattendrag i avrinningsområdets centrala delar är eller har varit påverkade av försurningen. En del sjöar har plockats bort från kalkningsprogrammet men ett antal sjöar kalkas fortfarande. I Borrsjöån och Vallbyån finns även kalkdoserare. 80

83 Natur- och nyttjandevärden I vattensystemets övre delar finns lokala förekomster av stationära öringbestånd. Lokalt förekommer också harr. I övrigt finns nors, siklöja, abborre, gädda, gös, stensimpa, lake, ål, småspigg samt en mängd olika karpfiskarter. I Gavleåns nedre del görs årliga utsättningar av lax och havsöring. Gavleåns övre delar (Jädraån) utgör område av riksintresse för naturvård. Bl a utgör Jädraån tillsammans med biflödena Vallbyån och Borrsjöån ett av länets säkra uttertillhåll. Jädraån är också ett av få vattendrag i hela Gästrikland där harr förekommer. I biflödet Lillåns övre delar, bl a Pengerbäcken, förekommer rikligt med flodpärlmussla som också reproducerar sig. Gavleåns nedre del genom Gävle har trots rensning relativt intakta strömsträckor. Ån ligger centralt och är mycket fin med goda möjligheter till ett intressant lax- och havsöringsfiske i anslutning till stadens centrum. Fisket är också fritt för allmänheten på sträckan mellan Boulognerskogens kraftverk ner till havet. En viktig orsak till detta är att fiske i nedre Gavleån är mycket populärt bland ungdomar. En fiskestuga för ungdomar finns upprättad i anslutning till ån i närheten av Boulognerskogen. Övre delen av Jädraån är utpekad som nationellt värdefull naturvatten och nedre delen av ån är utpekad som regionalt värdefull fiskevatten. Borrsjöån, Storsjön och Gavleån är utpekade som regionalt värdefulla fiskevatten. Påverkan och Åtgärdsbehov Gavleån mellan Storsjön och havet är totalreglerad. Via magasin i ån och vid Storsjöns utlopp sker vecko- och dygnsreglering. På sträckan finns 7 kraftverk. Högre upp i ån, i Dalarna, finns 3 regleringsmagasin. I Jädraån finns fem kraftverk som samtliga utgör vandringshinder för fisk. Möjligheterna att få till fungerande fisktrappor är små då fallhöjden vid samtliga dammar överstiger fem meter. Därtill kommer ett antal kraftstationer i biflödena Borrsjöån, Vallbyån och Gavelhytteån samt ett stort antal felaktigt placerad vägtrummor. Gavleån och i stort sett samtliga större biflöden är flottledsrensade. Målsättning Målsättningen för föreslagna åtgärder i Gavleån är att: åtgärda de 15 prioriterade artificiella vandringshinder i åns biflöden som finns så att fisk kan utnyttja en större del av den potential som tidigare funnits naturligt för lek och uppväxt. åtgärda sträckor i de sju prioriterade vattendrag som finns så att öring får den biotopen som funnits naturligt för lek och uppväxt. säkerställa beståndet av gös i Storsjön och Näsbysjön. säkerställa beståndet av harr Jädraån. skapa förutsättningar för ett kraftfullt bestånd av flodkräfta samt skapa refuger i Hålldammen och Hälltjärnsbäcken. Genomförda åtgärder Inom ramen för Sandvikens fiskeplan har återställningsåtgärder i form av flottledsåterställning och fiskvägar delvis utförts i Gavleåns övre delar (Jädraån) samt i biflödena Lillån, Vallbyån och Borrsjöån. I Älgshornsån, biflöde till Ginsjöbäcken och i 81

84 Vallbyån har totalt fyra trummor åtgärdats (2001, 2002). I Borrsjöån har flertalet biotopåtgärder utförts och även viss effektuppföljning. Tabell 1. Genomförda biologiska återställningåtgärder. Planerade åtgärder Tabell 2. Föreslagna åtgärder 82

85 83

86 Uppföljning och tillsyn Viss kontroll av uppvandring efter åtgärdade vandringshinder har skett med elfisken och fiskfällor. För övrig sker okulärbesiktning av fiskvägarnas funktion av kommun och fiskevårdsförening. Föreslagna åtgärder kommer att följas upp med provfisken och okulär kontroll av utförda åtgärder. Referenser Länets kommuner och fiskevårdsorganisationer Fiskevårdsplan för Sandvikens kommun Fiskevårdsplan för Gävle kommun Fiskevårdsplan för Ockelbo kommun Fiskevårdsplan för Hofors kommun Skyddsvärda vattendrag i Gävleborg. Länsstyrelsen i Gävleborgs län. Rapport 1994:8. Flodpärlmusslan i Gävleborgs län. Länsstyrelsen i Gävleborgs län. Rapport 2002:3. Värdefulla miljöer vid vatten natur. Länsstyrelsens databas Värdefulla miljöer vid vatten fisk och fiske. Länsstyrelsens databas Biotopkarteringar. Länsstyrelsens databas Dammar och övriga vandringshinder. Länsstyrelsens databas

87 Åtgärdsområde: Havet Huvudman: Gävle Stadsbidragsprocent: % Områdesbeskrivning Åtgärdsområdet omfattar ett ca 228 km 2 stort område med totalt ca 6 km 2 sjöareal. Området domineras av skogsmark (80%) och våtmark och jordbrukssmark utgörs av 2% vardera. De större vattendragen i systemet är Klubbån och Älgängsån. Området är mycket kalkrikt och har därför aldrig haft några försurningsproblem. Natur- och nyttjandevärden I vattensystemet förekommer strömöring och insjööring. Hela östra halvan av åtgärdsområdet utgör riksintresse för naturvård. Älgsjöbäcken, Kubbobäcken och Lärkebobäcken är utpekade som nationellt värdefulla naturvatten. Påverkan och Åtgärdsbehov Järvstabäcken får sitt vatten från de utdikade våtmarkerna söder om Hemlingbysjön och har enligt muntliga uppgifter torrlagts varje sommar sedan 1960-talet. Här finns tre definitiva vandringhinder varav ett är en damm. Järvstabäcken har goda biotoper för uppväxt och även ståndplatser men saknar lekgrus. Vid utloppet ur sjön Trösken (Älgängsån) finns sjöreglerande dammar som utgör definitiva vandringshinder vilket gör att havsvandrande fisk 85

88 har svårt att utnyttja hela den potentiella lek- och uppväxtarealen. Kubbobäcken är kraftigt rensad och har två vandringshinder. Målsättning Målsättningen för föreslagna åtgärder är att biotopåtgärda Järvstabäcken och Älgängsån så att öring får tillgång till den biotopen som funnits naturligt för lek och uppväxt, samt att åtgärda artificiella vandringshinder i Järvstabäcken och Älgängsån så att fisk kan utnyttja hela den potential som funnits naturligt för lek och uppväxt. Genomförda åtgärder Vattensystemen och åtgärdsförslagen finns beskrivna i Gävle kommuns fiskeplan. Planerade åtgärder Tabell 2. Föreslagna åtgärder Uppföljning Ingen uppföljning sker för närvarande men föreslagna åtgärder kommer att följas upp med provfisken och okulär kontroll av utförda åtgärder. Referenser Länets kommuner och fiskevårdsorganisationer Fiskevårdsplan för Gävle kommun Skyddsvärda vattendrag i Gävleborg. Länsstyrelsen i Gävleborgs län. Rapport 1994:8. Värdefulla miljöer vid vatten natur. Länsstyrelsens databas Värdefulla miljöer vid vatten fisk och fiske. Länsstyrelsens databas Biotopkarteringar. Länsstyrelsens databas Dammar och övriga vandringshinder. Länsstyrelsens databas

89 Åtgärdsområde: Dalälven Huvudman: Sandviken/Gävle Stadsbidragsprocent: % 87

90 Områdesbeskrivning Åtgärdesområdet omfattar ca 1753 km 2 stort område, vilket domineras av skogsmark. Dalälvens vattensystem inom Gävleborgs län omfattar bl a stora delar av biflödet Ore älvs (Orsaälven) vattensystem samt Dalälven med ett antal mindre tillflöden inom Sandvikens och Gävles kommuner. Ore älv har sina källor i Ljusdals kommuns nordvästra del, i anslutning till Härjedalsgränsen. Ore älv inom länet är ca 50 km lång och har ett omväxlat strömmande och forsande lopp i starkt kuperad terräng. På samma sträcka tillrinner ett tiotal större biflöden t ex Sandsjöån, Sundsjöån och Finnsjöån m fl. Ore älv utmynnar i Dalälven inom Dalarnas län. Huvudvattendraget, inom Gävleborgs län, domineras av flera större fjärdar som sträcker sig från Färnebofjärden i sydväst och vidare genom Hedesundafjärden till Bramsöfjärden i nordost. Mellan fjärdarna tränger älven ihop sig vilket ger upphov till förgrenade ström- och forspartier, däribland Gysingeforsarna. Färnebofjärdens omgivning utgörs av mestadels flack terräng som är omväxlat Norrländsk med grov och bitvis urskogsartad barrskog till mer varierad, artrik och frodig skog med grova lövskogssalar. Bitvis med stora inslag av ädellövskog. Stora arealer av vidsträckta våtmarker finns också med i landskapsbilden. Fjärden i sig är mosaikartad med sin flikighet, sina många öar och holmar där grov tallskog dominerar. Strandzonen på många ställen är mycket vacker med såväl vidsträckta sandstränder bevuxen med grov tallskog som lövskogar med asp, ek och björk. Skogen växer ofta ända ut mot vattnet. Vattenväxtligheten i fjärden är omväxlat förekommande från att den flerstädes saknas eller är sparsam till rikligt förekommande där vissa vikar är mer eller mindre igenväxta. Gysingeforsarna omfattar Dalälven från Edsviken ner till Hedesundafjärden. Mellan Edsviken och Hedesundafjärden ligger Mattön som delar älven i två större grenar vilka i sin tur förgrenar sig ytterligare. Slutligen sammanflödar den norra och södra grenen för att gemensamt utmynna i Hedesundafjärden. Den totala fallhöjden på sträckan mellan Edsviken och Hedesundafjärden är ca 4 meter och den samlade längden på de två huvudgrenarna uppgår till omkring 15 km. Älvfåran norr om Mattön är till en början sjöliknande med undantag för en kort strömsträcka vid Dragholmen. I anslutning till vägbron mellan Mattön och Gysinge ökar vattenhastigheten och älven övergår till en längre sammanhängande fors som förgrenar sig i två strömsträckor på var sida om Granön. Efter hand rinner grenarna åter ihop och älven återgår till sitt lugnflytande lopp. Slutligen sammanflödar den norra och södra fåran för att gemensamt utmynna i Hedesundafjärden. Älvfåran söder om Mattön delar sig från den norra vid Sjöforsen. I anslutning till Sjöforsen finns en kortare strömsträcka men därefter rinner älven bred och sjöliknande med namnet Långvindsjön. Mitt på Långvindsjön finns ett blockrikt parti med flertalet mindre öar och holmar, däribland Jägern, som tillsammans bildar en tröskel och ger upphov till några flacka och mycket fina strömsträckor. Vid Långvindsjön grenar sig också älven något och bildar två mindre åsträckor, Åsbyån och Gangenån, som efter hand rinner ihop för att åter sammanflöda med huvudfåran. Dessa förgreningar är i allmänhet lugnflytande till svagt strömmande. Långvindsjön, som utgör huvudfåran, smalnar av vid Långlådingen varpå vattenhastigheten ökar. Loppet övergår till bitvis strömmande och forsande med mellanliggande sel. På sträckan återansluter Åsbyån och Gangenån. Efter hand bildas flera förgreningar som strömmande och 88

91 forsande rinner parallellt ner mot Sevedskvarn där de åter rinner ihop. Älven återfår därefter sitt breda och sjöliknande lopp för att slutligen rinna samman med norra älvfåran. Omgivningen, främst omkring den södra fåran, består av mestadels fuktig lövskog och stora våtmarker i form av mossar, myrar och älvängar. Bitvis förekommer inslag av barrblandskog. Någon egentlig bebyggelse förekommer endast i anslutning till den norra fåran. Större delen av Ore älvs avrinningsområde är försurat och ett flertal sjöar kalkas därför. Dessutom finns kalkdoserare i Orsälven och i Sandsjöån. I Dalälvens nedre del är det endast ett mindre tillrinningsområde som har försurningsproblem. Natur- och nyttjandevärden I älven förekommer öring, harr, sik, siklöja, nors, gös, abborre, gärs, gädda, lake, ål, stensimpa, småspigg, bäcknejonöga samt tiotalet karpfiskarter. Utöver det naturliga öringbeståndet görs även kontinuerliga utsättningar. Längre tillbaka fanns även naturlig förekomst av lax och havsvandrande öring i området. Men i takt med utbyggandet av älven för kraftverksändamål har möjligheterna till fiskvandring från havet försvunnit. Bland karpfiskarna fanns tidigare även asp men det är idag oklart om den finns kvar. I Ore älvs vattensystem förekommer öring, harr, abborre, gädda, stensimpa, bäcknejonöga samt ett antal karpfiskarter. Öring- och harrbestånden är lokalt mycket svaga. Gysingeforsarna med Mattön och stora delar av Färnebofjärden och dess omgivning är, med sitt rika djurliv och sin frodiga artrika och varierande växtlighet, skyddat som Nationalpark. Områdena vid Färnebofjärden och Gysingeforsarna är välkända besöksmål för sin vildmarkskaraktär och artrikedom för såväl flora som fauna och inte minst för möjligheterna till ett varierat och givande sportfiske. Forsarna med sina många förgreningar av olika längd, bredd, strömhastighet och karaktär ger upphov till ett varierat strömvattenfiske efter både harr och öring. Sandsjöån anges i länets vattendragsinventering som ett vattendrag av högsta naturvärde pga intressant och rik flora och fauna. Provtagningar av Sandsjöåns bottenfauna visar på förekomst av ett flertal försurnings- och föroreningskänsliga arter. I ån förekommer också flodpärlmussla. Hela Dalälven och Norrån är utpekade som nationellt särskilt värdefulla naturvatten. Nedre Dalälvsområdet är även utpekat som både nationellt särskilt värdefullt och nationellt värdefullt för fisk och fiske. Även hela Sandsjöåns vattensystem har pekats ut som nationellt särskilt värdefullt. Påverkan och Åtgärdsbehov Dalälven påverkas av vattenreglering och kraftverk i älven vilka förhindrar längre fiskvandringar mellan fjärdarna. Mellanliggande forssträckor är också sedan gammalt påverkade av flottledsrensning. Ore älv är reglerad och flottledsrensad. Flottledsrensning har även förekommit i ett flertal större biflöden, däribland Sundsjöån, Sandsjöån, Vassjöån m fl. Istasjön är i behov av muddring, vassbildningen och nedbrytningen är stark och genomströmningen minimal vilket bidrar till områden med syrebrist. Det igensedimenterade området innehåller miljögifter som vid en eventuell översvämning kan erodera från botten och påverka annan akvatisk miljö. 89

92 Målsättning Målsättningen för föreslagna åtgärder i Dalälven är att biotopåtgärda Övre Oreälv samt Sandsjöåns tillflöden Nappobäcken, Aborrbäcken, Svartbäcken och Pispanbäcken så att öring får tillgång till de biotoper som funnits naturligt för lek. Målsättningen är även att öka vattengenomströmningen och därmed syresättningen i Istasjön, men även i Landkvarnsströmmen och Viforsen för att återställa naturliga biotoper. Vid Hjällsjön finns behov av att öka tillgängligheten för personer med funktionshinder. Genomförda åtgärder Ore älvs vattensystem är och har varit föremål för en mängd olika fiskevårdsåtgärder som syftar till att återställa och bevara förutsättningarna för ett långsiktigt och hållbart fiske på de naturliga fiskbestånden Vattensystemet är påverkat av flottledsrensning och regleringsdammar vid Sundsjön och Sandsjöns utlopp utgör definitiva vandringshinder. Vid dammarna har man dock anlagt fiskvägar och flottledsrestaurering har utförts längs hela vattendraget. Samtliga vattendrag inom området har dessutom fiskvandringsförbindelse med Ore älv. Åtgärder i Risulampibäcken innebär att Skogssjöåns vattensystem till stora delar är återställt och har fiskvandringsförbindelse med Ore älv. Tabell 1. Genomförda biologiska återställningsåtgärder. 90

93 Planerade åtgärder Tabell 2. Föreslagna åtgärder 91

94 Uppföljning och tillsyn Fiskvägar och flottledsåterställningar har kontrollerats okulärt av fiskevårdsföreningar och kommunen. En del av de gjorda åtgärderna har följts upp med provfisken. Föreslagna åtgärder kommer att följas upp med provfisken och okulär kontroll av utförda åtgärder. Referenser Länets kommuner och fiskevårdsorganisationer Fiskevårdsplan för Ljusdal kommun Fiskevårdsplan för Ljusdals kommun. Orsa besparingsskogs fiskevårdsområde Fiskevårdsplan för Sandvikens kommun Fiskevårdsplan för Gävle kommun Skyddsvärda vattendrag i Gävleborg. Länsstyrelsen i Gävleborgs län. Rapport 1994:8. Flodpärlmusslan i Gävleborgs län. Länsstyrelsen i Gävleborgs län. Rapport 2002:3. Värdefulla miljöer vid vatten natur. Länsstyrelsens databas Värdefulla miljöer vid vatten fisk och fiske. Länsstyrelsens databas Biotopkarteringar. Länsstyrelsens databas Dammar och övriga vandringshinder. Länsstyrelsens databas

95 I denna rapport har Lantmäteriets kartmaterial använts som underlag till kartorna Lantmäteriet, Ur GSD- Produkter ärende /188-X 93

96 Rapport