Uppföljning av länsplan för biologiskt återställningsarbete (kalkade vatten) och. statligt fiskevårdsanslag (C4)

Transkript

1 Uppföljning av länsplan för biologiskt återställningsarbete (kalkade vatten) och statligt fiskevårdsanslag (C4) med sammanställning av utförda fiskevårdande åtgärder mellan Länsstyrelsen Gävleborgs län 2004 Jens Andersson

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING INLEDNING MÅL OCH PRIORITERINGAR FÖR PERIODEN BESKRIVNING AV KUNSKAPSLÄGE OCH ÅTGÄRDSUNDERLAG TIDIGARE GENOMFÖRDA ÅTGÄRDER MÅLUPPFYLLELSE PÅ TIDIGARE GENOMFÖRD BIOLOGISK ÅTERSTÄLLNING VATTENSYSTEMVIS REDOVISNING AV ÅTGÄRDSOMRÅDEN Nr: 42/43 HAVET Nr: 43 GNARPSÅN Nr: 44 HARMÅNGERSÅN Nr: 44/45 HAVET Nr: 45 DELÅNGERSÅN Nr: 46 NIANÅN Nr: 46/47 HAVET Nr: 47 NORRALAÅN Nr: 47/48 HAVET Nr: 48 LJUSNAN (förutom 48-4 Voxnan) Nr: 48-4 VOXNAN Nr: 48/49 HAVET Nr: 49 SKÄRJÅN Nr: 49/50 HAVET Nr: 50 HAMRÅNGEÅN Nr: 50/51 HAVET Nr: 51 TESTEBOÅN Nr: 52 GAVLEÅN Nr: 52/53 HAVET Nr: 53 DALÄLVEN KÄLLOR FÖRTECKNING ÖVER FILER PÅ MEDFÖLJANDE DISKETT APPENDIX I: Fiskevårdadnde åtgärder, sorterade kommunvis APPENDIX II: Fiskevårdande åtgärder, sorterade efter fiskevårdsområde. Kartmaterial i dokumentet används under licens från Lantmäteriverket L2000/2620-X Försättsbladet visar, räknat vänster uppifrån, mot höger ner: Torrfåra vid Spångholmsdammen, återställd sträcka i Korsilampibäcken, trösklar vid Hamrågeåns södra utlopp, fisktrappa vid Bergby. 2

3 SAMMANFATTNING De flesta vattendrag i länet har på något sätt påverkats negativt av mänsklig verksamhet. Flera av länets vattensystem är t ex påverkade av vattenreglering där vandringshinder för fisk leder till att fisk som leker i strömmande vatten utestängs från sina lekområden. Länsstyrelsens målsättning är att, så långt det är möjligt, länka samman sjöar och vattendrag inom samma avrinningsområde där den naturliga förbindelsen brutits. Förstörda biotoper ska restaureras så att de arter som en gång nyttjade biotopen åter ska kunna bilda livskraftiga bestånd. Med länsplanen tas ett helhetsgrepp om återställnings- och fiskevårdsverksamheten i sjöar och vattendrag inom Gävleborgs län. Helhetsgreppet innebär att Biotopåtg. i kalkade vatten helt samordnas med statligt fiskevårdsmedel för fiskevårdande åtgärder. Den totala kostnaden för att genomföra de i planen föreslagna åtgärderna uppgår till totalt kr. Totalkostnaden fördelar sig enligt följande: Anslag Summa C Bå Summa Den sökta bidragsdelen uppgår till kr enligt följande: Anslag Summa C Bå Summa

4 1. INLEDNING Denna rapport baseras från början på den femårsplan som tagits fram av Länsstyrelsen Gävleborg för biologiskt återställningsarbete i kalkade vatten och statligt fiskevårdsanslag. Denna har sedan kompletterats med uppgifter om utförda åtgärder, inhämtade från fiskevårdsområden, kommuner och andra källor. Dessa uppgifter redovisas ordnat efter avrinningsområde i kart- och tabellform. Till detta dokument medföljer datafiler, både de rena tabeller som ligger till underlag för rapporten och även de GIS-skikt som tagits fram för att skapa de kartor som finns i rapporten. Naturvårdsverket har uppdragit åt Länsstyrelsen att utarbeta en 5-års plan för biologiskt återställningsarbete i kalkade vatten (Bå). Planen skall avse perioden I uppdraget ingår också bland annat att redovisa tidigare genomförda åtgärder från och med budgetåret 1992/93. Samtidigt har Fiskeriverket uppdragit åt Länsstyrelsen att ta fram en länstäckande plan för statligt fiskevårdsmedel för fiskevårdsåtgärder (C4). Planen ska ligga till grund för det statliga fiskevårdsanslaget och omfattar perioden Eftersom kriterierna för dessa anslag ser lite olika ut bör de enligt riktlinjerna samordas för att man på så sätt ska erhålla bättre och effektivare åtgärder i hela vattensystem. Övergripande miljömål för kalkningsverksamheten har redovisats i Miljö Gävleborg (Länsstyrelsen, 1995:8). Med Biotopåtg. i försurade sjöar och vattendrag återskapas och förbättras förutsättningarna för att få tillbaka väl fungerande ekosystem med en för denna miljö naturlig flora och fauna. Länsstyrelsens målsättning med återställningsverksamheten för perioden är att försöka återställa hela vattensystem på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt. Därför tar denna plan ett helhetsgrepp om återställnings- och fiskevårdsverksamheten i sjöar och vattendrag genom att Biotopåtg. i kalkade vatten helt samordnas med statligt fiskevårdsmedel för fiskevårdande åtgärder. Vad det gäller Biotopåtg. i kalkningspåverkade vatten (Bå) ska dessa åtgärder inriktas mot att gynna naturlig återkolonisation av de arter som tidigare har funnits i vattnet. Detta ska ske genom att vandringshinder elimineras eller vandringsvägar iordningställs och genom att skadade biotoper restaureras. Återintroduktion av försvunna arter kommer endast att ske i undantagsfall då en naturlig återkolonisering ej bedöms som möjlig eller kommer att ta mycket lång tid. Fiskevårdsanslaget (C4) avser i första hand åtgärder i allmänna och enskilda vatten med fritt handredskapsfiske. Till sådana vatten räknas kustområdena samt de stora sjöarna; Vänern, Vättern, Mälaren, Hjälmaren och Storsjön i Jämtland. Därutöver avser fiskevårdsanslaget åtgärder i vattenområden som är av nationellt intresse. Sådana områden kan vara t ex kustmynnande vattendrag men också sjöar och vattendrag belägna högre upp i vattensystem, där ett nationellt intresse kan föreligga, till exempel på grund av förekomst av skyddsvärda fisk- eller flodkräftbestånd etc. Det statliga fiskevårdsanslaget kan användas till åtgärder såsom bildande eller ombildande av fiskevårdsområden, fisketillsyn, utsättning av fisk, insatser för att bevara hotade fiskarter/stammar, biotopvård och annat som främjar biologisk mångfald. 4

5 2. MÅL OCH PRIORITERINGAR FÖR PERIODEN De flesta vattendrag i länet har på något sätt, kemiskt som fysiskt, påverkats negativt av mänsklig verksamhet. Bland annat medförde flottningsepoken att vattendragen förvandlades, från att ha varit varierat grovblockiga och flergrenade med inslag av forsar och fall med breda strandzoner, till att vara veritabla kanaler utan stränder och med släta bottnar. Fiskens ståndplatser för såväl födosök som skydd och övervintring förstördes. Även fiskens lek- och uppväxtområden försämrades eller förstördes helt med minskad reproduktion som följd. Rensningarna medförde också att bottenfaunan minskade eller förändrades vilket i sin tur ytterligare försämrade fiskens möjligheter. Därtill kommer att stora delar av länets vattensystem också mer eller mindre är påverkade av vattenreglering. I dag handlar det främst om reglering av vattensystem för elproduktion. Hela eller delar av vattensystem har reglerats till följd att strömsträckor och mellanliggande sjöar förvandlats till vattenmagasin. Förutom förstörda strömbiotoper och onaturliga flödesvariationer har anläggandet av kraftverk och regleringsdammar inneburit att de vattenlevande organismernas vandringsmöjligheter idag är kraftigt begränsade. De flesta kraftverks- och regleringsanläggningar som idag är i drift utgör definitiva vandringshinder för fisk. Därutöver finns ett stort antal äldre kvarn-, såg- och flottningsdammar som helt eller delvis utgör vandringshinder. Vandringshinder för fisk leder till att fisk som leker i strömmande vatten utestängs från sina lekområden. Hela eller delar av stationära fiskbestånd i vattendrag stängs in och isoleras från utbyte med uppströms eller nedströms förekommande bestånd. Fiskbestånd som isolerats från sina lekområden löper risk att på sikt att slås ut då naturlig återkolonisation omöjliggörs p g a vandringshinder. Direkt och indirekt drabbas även flodpärlmusslan av vandringshinder för fisk då en förutsättning för flodpärlmusslornas föryngring är att det finns öring i lägre årsklasser. Målsättningen med verksamheten under år är att, så långt det är möjligt, länka samman sjöar och vattendrag inom samma avrinningsområde där den naturliga förbindelsen brutits. Vattendrag ska göras tillgängliga för fiskvandring från havet, från uppströms och nedströms liggande sjöar samt mellan vattendrag. Förstörda biotoper ska restaureras så att de arter som en gång nyttjade biotopen åter ska kunna bilda livskraftiga bestånd. Områden med förutsättningar för hög biologisk mångfald och/eller med förekomst av hotade arter som t.ex. lax, havsöring, öring, flodkräfta och flodpärlmussla samt områden med höga nyttjandevärden för fiske och rekreation ges högsta prioritet. I första hand kommer åtgärderna att utföras i vattensystem där restaureringsarbeten redan har utförts eller pågår så att områden vattensystemvis sedan kan betraktas som avslutade. Det innebär också att insatserna huvudsakligen kommer att koncentreras till områden där det redan finns uppbyggda och väl fungerande organisationer som kan ta huvudmannaskapet för arbetet. Tillsammans med de kommunala fiskeplanerna medverkar länsplanen till att långsiktigt utveckla länets fiskeresurser. Länsplanen ger dessutom en samlad bild av genomförda åtgärder och behovet av fortsatta återställningsåtgärder. Fiskeplanens tonvikt ligger på åtgärder såsom anläggande av fiskvägar, biotopvård, och andra insatser som främjar biologisk mångfald, exempelvis åtgärder som leder till att bevara hotade fiskarter/stammar. Planen för biologiskt återställningsarbete och statligt fiskevårdsbidrag ska medverka till följande: 5

6 Fiskevård Att så långt det är möjligt, länka samman sjöar och vattendrag inom samma avrinningsområde där den naturliga förbindelsen brutits. Vattendrag görs tillgängliga för fiskvandring från havet, från uppströms och nedströms sjöar, eller från ett vattendrag till ett annat. Att förstörda biotoper restaureras. Ett varaktigt återställt avrinningsområde utgör en grundförutsättning för att t ex stabila öringbestånd med naturlig reproduktion ska ha möjligheten att på egen hand kolonisera nya och tidigare koloniserade områden, vilket i sin tur är en grundförutsättning för ett långsiktigt nyttjande av fiskbestånden. Att fiskeplaner upprättas i länets samtliga kommuner. Att planerade åtgärder genomförs i de kommuner där en fiskeplan har framtagits. Att samordna användningen av vattenavgiftsmedel, statliga fiskevårdsanslag, medel för Biotopåtg. och medel från EU:s strukturfonder för att finansiera återställningsåtgärder i betydelsefulla vattensystem. Biologisk mångfald Att biologisk mångfald i sjöar och vattendrag bevaras. Länets fiskarter och övriga vattenlevande organismer skall bevaras i livskraftiga bestånd. Att sjöar och vattendrag skyddas och vårdas så att alla naturligt förekommande arter, däribland genetiskt unika fiskpopulationer, kan fortleva med naturlig produktion och därmed existera i livskraftiga bestånd. Insatser för bevarande av hotade fiskpopulationer av stort allmänintresse prioriteras särskilt. Exempel på detta är länets naturligt producerande havsöringsbestånd samt bl. a. Voxnan-, Dellen-, Galvå- och Mellanljusnanöring. Nyttjande av fiskeresurser Att hushållning sker med den resurs som länets fiskbestånd utgör. Det fiske som bedrivs skall vara uthålligt och insiktsfullt. Insiktsfullt fiske är att endast beskatta "räntan" av det "kapital" som fiskresursen utgör. Att fiskbestånden i första hand nyttjas genom sportfiske och yrkesfiske. Fisketurismen skall anpassas till vad fiskbestånden tål och hänsyn skall tas till det lokala fisket. Rekreation och turism Att sportfisket ytterligare utvecklas som fritidssysselsättning och rekreation. Länets invånare skall ha tillgång till ett intressant och varierat fiskeutbud och fisket bör vara en prioriterad del av kommunernas fritidsverksamhet. Att fisketurismen utvecklas för att skapa arbetstillfällen, särskilt i de mer glesbefolkade delarna av länet. Den sammantagna prioritetsordningen i planen är helt oberoende av om vattnet är kalkningspåverkat eller ej. Det är ovan givna kriterier, inte typ av anslag, som styr prioriteringen av planerade åtgärder. Ifall bidrag för Biotopåtg. inte utgår eller utgår till vissa 6

7 delar, lämnas en reservation för att planerade åtgärder inom ramen för Biotopåtg. går in i C4- anslaget enligt den gemensamma prioriteringsordningen. För Biotopåtg. finns inga planerade åtgärder under år En kostnad på kr är dock reserverad då framför allt pågående, men även nya fiskeplansarbeten, med stor sannolikhet kommer att generera ytterligare högprioriterade åtgärder. 7

8 3. BESKRIVNING AV KUNSKAPSLÄGE OCH ÅTGÄRDSUNDERLAG Länsstyrelsen i Gävleborg har inriktat fiskevårdsarbetet på att inventera länets vattenområden och kommunvis upprätta fiskeplaner tills hela länets yta har täckts. Metodiska inventeringar ligger till grund för åtgärdsprogram där länsstyrelsen bevakar att åtgärderna görs vattendragsvis i samarbete mellan gränsande kommuner. De sjöar och vattendrag som beskrivs i dessa planer har undersökts i fält och finns beskrivna med ett omfattande underlagsmaterial bestående av inventeringsprotokoll, kartor och foton. På detta sätt samlas alla länets resurser på att åtgärda problem i ett avgränsat område i taget. Metodiskt håller alltså allt större områden på att bli sammanhängande för fiskvandring samtidigt som de återställs till att kunna hysa fungerande vattenekosystem. På detta sätt har under har större delen av länets yta fått fiskeplaner med detaljerade förslag till åtgärder. Förutom de kommunala fiskeplanerna finns även elfisken, en länstäckande flodpärlmusselinventering, en länstäckande vattendraginventering, inventeringar av vandringshinder och bottenfaunainventeringar mm. För övrigt bygger denna femårsplan på skrivet och muntligt underlag från fiskevårdsområden, föreningar, klubbar, kommuner och länsstyrelsen. Den kunskap som i dag finns om länets sjöar och vattendrag visar att återställningsbehovet är enormt. En mycket stort antal dammar och felaktigt anlagda vägtrummor finns som hindrar fiskvandring. De flesta vattendrag har i någon omfattning blivit utsatt för flottledsrensningar eller andra typer av rensningar. Den pågående försurningen samt påverkan från jord- och skogsbruket är mer diffusa och påverkar vattnet och dess invånare både kemiskt och fysiskt. Länsstyrelsens målsättning är att fiskeplaner upprättas i samtliga av länets kommuner. Det kommer dock antagligen att dröja innan samtliga områden i länet har inventerats. Vissa vattensystem som ännu inte omfattas av någon fiskeplan kan därför behöva undersökas innan en kommunal fiskeplan upprättas. Det kan gälla vattensystem med höga naturvärden- och nyttjandevärden samt vattensystem med akuta hot. Små kustmynnande vattendrag med lekoch uppväxtområden för havsvandrande fisk är ett exempel på detta. Allt eftersom nya fiskeplaner blir färdiga kan prioritetsordningen behövas ses över då nya, viktiga och tidigare ej kända restaureringsobjekt uppdagas. Det kan även dyka upp viktiga restaureringsobjekt som förbisetts under arbetena med fiskeplanerna. 4 TIDIGARE GENOMFÖRDA ÅTGÄRDER För att försöka sammanställa allt som hittills gjorts i länet vad det gäller fiskevård, oavsett finansiering, har bland annat kommuner och en del fiskevårdsföreningar i länet lämnats tillfälle att redovisa all tidigare genomförd fiskevård. Tillsammans med uppgifter från Länsstyrelsens enhet för miljö och fiskefrågor bildar de insamlade uppgifterna en databas som bland annat utgör ett underlagsmaterial inför framtagandet av denna femårsplan. Under 2003 har ansträngningar gjorts för att så långt som möjligt kompletta de uppgifter som saknats. Ambitionen har varit att alla åtgärder ska vara kopplade med koordinater så att sammanställningen även ska kunna behandlas med GIS-verktyg. Alla redovisade uppgifter finns nu i GIS-skikt och i tabellform. Då det i vissa fall visat sig vara svårt att få redovisat riktigt var och vad som gjorts är inte denna sammanställning fullständig utan kommer i fortsättningen att kompletteras fortlöpande. 8

9 5 MÅLUPPFYLLELSE PÅ TIDIGARE GENOMFÖRD BIOTOPÅTG. Vad det gäller Biotopåtg. ska måluppfyllelsen på tidigare genomförda åtgärder från och med 1992/1993 utvärderas. Detta gäller de projekt som är äldre än tre år. Några egentliga uppföljningsprogram för de åtgärder som utförts under denna period finns inte. Däremot finns i några fall fiskundersökningar, i form av elfisken och fiskfällor, samt observationer som kan vara till stöd i bedömningen. Flera av de åtgärder som utförts under denna period har utgjorts av anläggande av fiskvägar och återskapande av skadade biotoper. Oftast finns inga uppgifter om förhållandena varken före eller efter åtgärden. Man kan dock utgå ifrån att om man återskapar en biotoptyp som försvunnit eller åtminstone har minskat i omfattning genom mänskliga aktiviteter, vanligen en strömtsträcka, har man också förbättrat förutsättningarna för de arter som är direkt knutna till den. På samma sätt kan återskapandet av möjligheten att förflytta sig upp- och nedströms i ett vattendrag normalt endast vara av godo för ekosystemet och dess arter. Däremot återstår ju frågan om det är rätt åtgärd som gjorts och om den varit kostnadseffektiv. Inte heller de fiskutsättningar som gjorts tidigare, förutom i Testeboån, har utvärderats i någon egentlig mening. I Testeboån visar upprepade elfisken på god tillgång på laxungar fångades både 0+ och 1+ laxungar i ån och 1999 fångades den första uppvandrande leklaxen i fiskfällan. Effektuppföljningen på tidigare utförda åtgärder är alltså nästan obefintlig men ambitionen är att den ska bli en viktig del i samtliga kommande projekt. 9

10 6 VATTENSYSTEMVIS REDOVISNING AV ÅTGÄRDSOMRÅDEN SAMT AV GENOMFÖRDA ÅTGÄRDER 6.1 Nr: 42/43 HAVET Kommun: Nordanstig Vattensystemet är till stora delar beläget inom Västernorrlands län. Ett antal mindre kustmynnande bäckar samt delavrinningsområdena Dyrån och Haddängsån utgör de delar av vattensystemet som ligger i Gävleborgs län. Av dessa två vattensystem är Dyrån det största. Dyrån har sin början vid Gårdsjön (122 möh) längst upp i länets nordöstra del. Åns tillrinning består, förutom Gårdsjön, av ett fåtal mindre källflöden samt Övre och Yttre Dösjön som utgör delar av vattendraget. Dyråns lopp är omväxlat strömmande över blockrik botten, bitvis djupt nedskuren mellan branta raviner och bitvis långsamt meandrande över ljus sandbotten. Fiskfauna I Dyrån förekommer stationär och, i dess nedre del även, havsvandrande öring. Därtill förekommer harr, stensimpa och bäcknejonöga. I övrigt förekommer gädda, abborre och ett fåtal karpfiskarter. Särskilda naturvärden Dyråns vattensystem har i flera avseenden mycket stora bevarandevärden. Bl a är ån och dess fiskbestånd, inklusive orörda myrkomplex i avrinningsområdet, klassat som riksintresse för naturvården. Dyrån anges också som ett vattendrag av högsta skyddsvärde i länets vattendragsinventering pga orördhet, raritet och funktion. Bottenfaunaprovtagning i ån visar på stor individ- och artrikedom med många försurningskänsliga och renvattenkrävande arter. Bl a finns Gammarus lacustris, Metretopus borealis och ganska rikligt med flodpärlmussla. Påverkan Dyrån är i viss mån påverkad av flottledsrensning men är oreglerad och fri från dammar samt andra större vandringshinder. Det är dock osäkert i vilken utsträckning det kan finnas vägtrummor och liknande som förhindrar fiskvandring. Planerade åtgärder inom 42/43 Havet Bå Målområde: 42/43-3 Dyrån (avr omr: 52,11 km 2, sjöarea: 1,02 km 2 ) Se beskrivning av vattensystemet. Åtgärdsobjekt/Åtgärd: Renovering av tidigare anlagda sedimentfällor som nu sedimenterat igen. Inventering av Dyrån m a p eventuellt behov av återställningsåtgärder samt eventuell förekomst av felaktigt anlagda vägtrummor eller andra kvarvarande vandringshinder. Målsättning: Förbättra och bibehålla levnadsbetingelserna för vattensystemets öring- och flodpärlmusselbestånd. Dyrån är flottledsrensad men det är osäkert i vilken utsträckning. Det är därför möjligt att framtida återställningsåtgärder kan vara motiverade. C4 Målområde: 42/43-4 Haddängsån (avr omr: 39,38 km 2, sjöarea: 0,35 km 2 ) Se beskrivning av vattensystemet. 10

11 Åtgärdsobjekt/Åtgärd: Inventering av Haddängsåns vattensystem med avseende på fysisk påverkan och eventuella behov av återställningsåtgärder. Målsättning: Det är osäkert i vilken utsträckning Haddängsån är fysiskt påverkad. Det är dock möjligt att framtida återställningsåtgärder kan vara motiverade. Genomförda åtgärder Dyråns vattensystem är kalkpåverkat genom kalkningsinsatser i Gårdsjön och biotopåtgärder har utförts i ån inom ramen för biologiskt återställningsarbete. Åtgärden bestod i att en sedimentfälla anlades för att förhindra utläckage från ett mynnande skogsdike. Kalkningsobjekt inom 42/43 Havet Målområde Målsättning Kalknings x- y- Kalknings Namn Nr Objekt koord koord metod Dyrån 42/43-3 Havsöring, fpm Gårdsjön Sjökalkning Genomförda fiskevårdande åtgärder inom 42/43 Havet Namn Nr Målsättning Xkoord. Ykoord. Åtgärd År Dyrån :1 Havsöring, fpm Biotopåtg, sedimentfälla

12 Karta över 42/43 Havet inom Gävleborgs län 12

13 6.2 Nr: 43 GNARPSÅN Kommun: Nordanstig Vattensystemet har sin början i bl a Kråkbäcken, Rembäcken och Annån som efter sammanflöde bildar Gnarpsån. Huvudvattendraget kan karaktäriseras som långsamt meandrande genom odlingsmark men med inslag av ström- och forspartier som bitvis omges av branta raviner och strandbrinkar. Fiskfauna I huvudvattendraget finns stationär öring och i dess nedre del även havsvandrande. I övrigt förekommer harr, abborre, gädda samt flertalet karpfiskarter. I Gnarpsån förekommer också flodkräfta. Särskilda naturvärden Gnarpsån tillsammans med Rembäcken och Annån anges som skyddsvärd i länets vattendragsinventering pga orördhet, representativitet, raritet och rekreation. Av stort värde är Rembäckens särpräglade ravinlandskap med känsliga erosionsbenägna jordar och intressant flora. Bl.a. förekommer glesgröe. Ån har också betydande värden som reproduktionsområde för havsöring. Sparsamt med flodpärlmussla förekommer i ån. Påverkan I huvudvattendraget finns två kraftverksdammar och i tillrinningsområdet finns ytterligare fyra regleringsdammar. Samtliga dammar utgör vandringshinder för fisk. I tillrinningsområdet förekommer även en mängd mindre dammar samt rensningspåverkan i varierad omfattning. Gnarpsåns nedre del är kraftigt påverkad av näringsläckage från omgivande odlingsmarker. Planerade åtgärder inom 43 Gnarpsåns vattensystem C4 Målområde: 43 Gnarpsån Se beskrivning av huvudvattendraget. Åtgärdsobjekt/Åtgärd: Inventering av Gnarpsåns vattensystem, inklusive enskilda kustmynnande vattendrag, i syfte att utreda omfattningen av fysisk påverkan och behovet av återställningsåtgärder. Målsättning: Rensningar har förekommit i såväl huvudvattendraget som flera av dess biflöden. Framtida återställningsåtgärder torde därför vara motiverade i syfte att förbättra levnadsbetingelserna för vattensystemets stationära och havsvandrande fiskbestånd. Bå Målområde: Gnarpsån 43:1 (avr omr: 52,21 km 2 sjöarea: 1,23 km 2 ) Se beskrivning av huvudvattendrag. Åtgärdsobjekt/Åtgärd: Inventering av Lunnsjöbäcken i syfte att utreda omfattningen av fysisk påverkan och behovet av återställningsåtgärder. Målsättning: Rensningar har förekommit i såväl Gnarpsån som flera av dess biflöden, däribland Lunnsjöbäcken. Framtida återställningsåtgärder torde därför vara motiverade i syfte att förbättra levnadsbetingelserna för vattensystemets stationära och havsvandrande fiskbestånd. 13

14 Genomförda åtgärder Kalkning har utförts i två av vattensystemets sjöar. Biotopvårdande åtgärder är utförda i Gnarpsån nedersta delar. Kalkningsobjekt inom 43 Gnarpsåns vattensystem Målområde Målsättning Kalknings x- y- Kalknings Namn Nr objekt koord koord metod Lunnsjön 43:1 Siklöja Lunnsjön Sjö/Våtm. Hannåstjärn 43-1 Inplanterad öring Hannåstj Sjö/Våtm. Genomförda fiskevårdande åtgärder inom 43 Gnarpsåns vattensystem Namn Nr Målsättning Xkoord. Ykoord. Åtgärd År Gnarpsån 43:1 Havsöring Biotopåtg

15 Karta över 43 Gnarpsån 15

16 6.3 Nr: 44 HARMÅNGERSÅN Kommun: Nordanstig/Hudiksvall Harmångersån, som har sitt ursprung ur bl a Kölån, Framsängsån, Gimmaån och Älgeredsån, har till en början ett mycket brant fallande lopp med strömmande vatten och flera forssträckor. Vidare ner mot havet passerar ån ett flertal större sjöar bl a Hasselasjön och Storsjön. Mellan sjöarna är loppet fortsatt strömmande och forsande men med ett ökat inslag av lugnflytande och meandrande sträckor. Efter inflöde i Sörsjön/Norrsjön delar sig vattendraget i två grenar för att slutligen mynna i havet. Fiskfauna I Harmångersåns vattensystem förekommer stationär öring och i huvudvattendragets nedre delar även havsvandrande öring. I vattensystemet förekommer också harr, abborre, gädda, lake, stensimpa och flertalet karpfiskarter. I delar av vattensystemet förekommer även flodkräfta. Särskilda naturvärden I länets vattendragsinventering anges delar av Harmångersån som ett vattendrag med mycket högt skyddsvärde. Harmångersån nedströms E4 är också klassat som ett område av riksintresse för naturvården. En av anledningarna är att vattendraget utgör ett viktigt reproduktionsområde för havsvandrande öring. Kölån, Framsängsån-Skansån, Gimmaån och Älgeredsån ges skyddsklass II i vattendragsinventeringen. pga orördhet, representativitet och raritet. Gimmaån bl a på grund av sin höga fallhöjd, 52 m på totalt 2,5 km, med flera branta forsar. I vattensystemets övre delar, Lingån, Sylån förekommer flodpärlmussla. Påverkan Harmångersån är reglerad och sjöarna Skäråssjön och Storsjön utgör regleringsmagasin till sju kraftverk. I huvudvattendraget finns ytterligare sju regleringsdammar varav en del delvis är raserade men samtliga utgör ändå vandringshinder för fisk. Också i Kölån vid Svartåns utflöde finns dammrester som utgör vandringshinder. I biflödet Gimmaån finns två dammar varav en kraftverksdamm. Vandringshinder även i Framsängsån. Huvudvattendraget är dessutom flottledsrensat i hela sin sträckning och särskilt dess övre del, Kölån, är kraftigt påverkad. Den nedre delen av Kölån är dock rensad i mindre omfattning. Även ett antal biflöden är flottledsrensade. Planerade åtgärder inom Harmångersåns vattensystem C4 Målområde: 44 Harmångersån Se beskrivning av huvudvattendraget. Åtgärdsobjekt/Åtgärd: Inventering av Harmångersåns vattensystem i avsikt att utreda omfattningen av fysisk påverkan och det eventuella behovet av återställningsåtgärder. Målsättning: För delar av Harmångersåns vattensystem finns en fiskeplan framtagen. Fiskeplanen omfattar de delar av vattensystemet som ligger inom Bjuråker-Norrbo fiskevårdsområde. En kompletterande inventering av fysisk påverkan innebär möjligheter till ett samlat åtgärdsunderlag för hela vattensystemet, med syfte att öka förutsättningarna för vattensystemets stationära och havsvandrande fiskbestånd. 16

17 C4 Målområde: Harmångersån inom 44:8-44:16 (avr omr: 226,42 km 2, sjöarea: 17,66 km 2 ) Se beskrivning av huvudvattendraget. Åtgärdsobjekt/Åtgärd: Återställning efter flottledsrensning i huvudvattendraget uppströms Älgeredssjön och återställning efter rensning samt eliminering av vandringshinder i Sågbäcken. Sågbäcken finns beskriven i fiskeplan för Bjuråker-Norrbo fvo i Hudiksvalls kommun. Flottledsrestaurering i Kölån samt eliminering av vandringshinder vid Svartåns utlopp i Kölån. Målsättning: Åtgärderna bidrar till ökade reproduktions- och fiskvandringsmöjligheter för Harmångersåns öringbestånd. C4 Målområde: 44-2 Gimmaån (Lingån) (avr omr: 180,92 km 2, sjöarea: 12,72 km 2 ) Gimmaåns övre delar bär namnet Lingån och har sitt ursprung ur bl a Lennsjösjön, Skäråssjön och ett antal mindre källflöden. Efter inflöde i Sörgimsjön övergår ån till att heta Gimmaån som slutligen utmynnar i Älgeredssjön. Gimmaån är ej flottledsrensad. I vattendraget finns dock ett antal dammar som utgör vandringshinder bl a regleringsdamm vid Brukssjön. Vattensystemets övre delar; bl a Lingån finns beskriven i fiskeplan för Bjuråker-Norrbo fvo i Hudiksvalls kommun. Åtgärdsobjekt/Åtgärd: Återställning i Lingån efter flottning samt eliminering av vandringshinder och anläggande av fiskväg för att möjliggöra fiskvandring till och från Lennsjösjön. Återställning efter flottning samt anläggande av två mindre fiskvägar i Lingåns tillrinningsområde (Sylån). Återställning efter flottning i Sniptjärnsbäcken. Målsättning: Genomförda åtgärder innebär ökade förutsättningar för öringbeståndet i Gimmaåns övre delar. C4 Målområde: 44-4 Fångån (avr omr: 58,76 km 2, sjöarea: 0,03 km 2 ) Fångån, vars övre del kallas Storåsbäcken, får sin tillrinning från Slängsåstjärnen (252 möh) och ett antal mindre källflöden, för att slutligen efter ca 12 km mynna i Harmångersån/Kölån. Åns lopp är växlande lugnflytande och strömmande i kuperad terräng. I vattendraget förekommer öring. Vattendragets övre del inklusive Storåsbäcken finns beskriven i fiskeplan för Bjuråker-Norrbo fvo i Hudiksvalls kommun. Åtgärdsobjekt/Åtgärd: Flottledsrestaurering samt eliminering av vandringshinder i både Fångån och Storåsbäcken. Målsättning: Åtgärderna möjliggör fiskvandring till och från Harmångersån/Kölån samt leder till förbättrade förutsättningar för det stationära öringbeståndet i Fångån. Genomförda åtgärder Ett flertal sjöar i tillrinningsområdet är kalkade och inom ramen för kalkningsverksamheten (Fiskevård i kalkade vatten) har huvudvattendragets nedre delar flottledsrestaurerats. För att möjliggöra fiskvandring från havet har en fiskfälla samt fiskväg anlagts i den norra respektive södra utloppsgrenen. För delar av Harmångersåns vattensystem finns en fiskeplan framtagen (Fiskeplan för Bjuråker-Norrbo fvo i Hudiksvalls kommun). 17

18 Biotopvårdande åtgärder har genomförts i Harmångersåns nedre delar, samt i de tillrinnande vattendragen Harsjöbäcken och Vattlångsån. I Harmångersåns norra utloppsfåra har avelsfiske bedrivits med fiskfälla. I åns södra utloppsfåra har såväl biotopvård som lekgrusutläggningar genomförts, och även en fiskväg förbi det nederst liggande vandringshindret byggts. På grund av ojämn vattenföring i den södra fåran har emellertid framgången varit begränsad. En ny vattendom, där vattenflödet blir mera jämnt, håller dock på att förhandlas fram. Under 2003 har en stor del av Harmångersån inventerats, och en ny fiskeplan för den inventerade delen är under framtagande. Harsjöbäcken och dess övre del Vattlångsån är ett viktigt lek- och uppväxtområde för öring och harr i vattensystemet. Biotopvård har bedrivits, framgången av utförda åtgärder är dock okänd. Kalkningsobjekt inom 44 Harmångersåns vattensystem Målområde Målsättning Kalknings x- y- Kalknings Namn Nr objekt koord koord metod Opptj, Homob 44:5 Öring, fpm Opptjärn Sjökalkning Bäck från Sörsjön 44:6 Fpm Sörsjön Sjökalkning Bäck från Västängstj 44:7 Vattenkemi Västängstj Sjö/Våtm. Bäck från Älvsjön 44:11 Öring Älvsjön Sjökalkning Harsjöbäcken 44-1 Öring Lill-Målsjön Sjökalkning Långtjärnen Sjökalkning Stor-Målsj Sjökalkning Harsjöb. Kittesjön 44-1 Öring, flodkräfta Kittesjön Sjökalkning Ysjöbäcken 44-2 Öring Ysjön Sjökalkning Genomförda fiskevårdande åtgärder inom 44 Harmångersåns vattensystem Namn Nr Målsättning Xkoord. Ykoord. Åtgärd År Harmångersån 44:1 Havsöring Biotopåtg 1992 Harmångersån 44:1 Öring Lekgrus 2001 Harmångersån 44:1 Öring Lekgrus 2001 Harmångersån 44:1 Havsöring Biotopåtg 2001 Harmångersån 44:1 Havsöring Biotopåtg 2001 Harmångersån 44:1 Havsöring Fisktrappa 1986 Harmångersån 44:1 Havsöring Fisktrappa, justering 1989 Harmångersån 44:1 Havsöring Fisktrappa, justering 1990 Harmångersån 44:4 Öring, flodkr Biotopåtg 1992 Harmångersån 44:4 Havsöring, Harr Biotopåtg 1992 Harmångersån 44:4 Havsöring, Harr Biotopåtg 1992 Harmångersån, N grenen 2:1 Havsöring Biotopåtg 1993 Harsjöbäcken 44-1:1 Öring,havsöring, harr Biotopåtg 1993 Harsjöbäcken 44-1:1 Öring, havsöring, harr Lekgrus

19 Harsjöbäcken 44-1:1 Öring,havsöring, harr Biotopåtg 1993 Harsjöbäcken 44-1:1 Öring,havsöring, harr Biotopåtg 1993 Harsjöbäcken 44-1:1 Öring,havsöring, harr Biotopåtg 1994 Harsjöbäcken 44-1:1 Öring,havsöring, harr Biotopåtg 1995 Öring,havsöring, Harsjöbäcken 44-1:1 harr Biotopåtg 1996 Vattlångsån 44-1:2 Öring,flodkräfta Biotopåtg 2002 Vattlångsån 44-1:2 Öring,flodkräfta Biotopåtg

20 Karta över 44 Harmångersån 20

21 6.4 Nr: 44/45 HAVET Kommun: Nordanstig/Hudiksvall De större vattendragen i systemet är Sunnån, Masksjöbäcken, Hornån och Hallstaån. Samtliga dessa biflöden är kustmynnande och omges i de nedre delarna av låglänt terräng med stort inslag av jordbruksmark. I källområdena är dock terrängen brantare. Fiskfauna I vattensystemet förekommer stationär och sjövandrande öring. Om och i vilken utsträckning havsöring förekommer är oklart. I övrigt förekommer abborre, gädda och ett antal vitfiskarter. I Råbosjön förekommer även flodkräfta. Påverkan Sunnåns övre delar, Svartån, är flottledsrensade. I Hallstaån mellan Vibosjön och Drevisfjärden finns en damm som utgör ett definitivt vandringshinder. Stora delar av Hallstaån påverkas dessutom av näringsläckage från omgivande jordbruksmark. Planerade åtgärder inom 44/45 Havet C4 Målområde: 44/45 (avr omr: 521,04 km 2, sjöarea: 22,21 km 2 ) Se beskrivning av huvudvattendraget. Åtgärdsobjekt/Åtgärd: Inventering av hela vattensystemet i syfte att utreda omfattningen av fysisk påverkan och behovet av återställningsåtgärder. Målsättning: I avrinningsområdet ingår ett flertal kustmynnande vattendrag med betydelse för havsvandrande fiskbestånd. Påverkan i form av hindrad fiskvandring, rensningar etc torde ha förekommit i ett flertal av dessa vattensystem varför framtida återställningsåtgärder kan bli aktuella. C4/Bå Målområde: 44/45-2:2 Sunnån/Svartån (avr omr: 55,36 km 2, sjöarea: 3,09 km 2 ) Se beskrivning av huvudvattendrag. Åtgärdsobjekt/Åtgärd: Återintroduktion av öring samt förundersökning angående fortsatt behov av återställningsåtgärder i Svartån. Målsättning: Åtgärderna är ett led i arbetet med att återskapa det fina öringbestånd som en gång fanns i vattendraget. Vattendraget har tidigare varit föremål för biologiskt återställningsarbete (Fiskevård i kalkade vatten) inom ramen för länets kalkningsverksamhet. Det förfaller dock som mycket troligt att det finns ett fortsatt behov av återställningsåtgärder. Genomförda åtgärder Flertalet delavrinningsområden är kalkningspåverkade och inom ramen för kalkningsverksamheten, fiskevård i kalkade vatten, har Svartån i Sunnåns vattensystem delvis varit föremål för flottledsrestaurering och återintroduktion av öring. Flertalet vattendrag inom Hudiksvalls kommun utom de liggande inom Bjuråker-Norrbo fvo har inventerats under Nya fiskevårdsplaner för dessa är under framtagande. 21

22 Kalkningsobjekt inom 44/45 Havet Målområde Målsättning Kalknings x- y- Kalknings Namn Nr objekt koord koord metod Aftonsjön 44/45:3 Inpl. öring Aftonsjön Sjökalkning Mälbosjön 44/45:3 Inpl. öring Mälbosjön Våtmark Orrsjön 44/45:3 Inpl. öring Orrsjön Våtmark Sjön, Svartån 44/45-2 Öring Gäddsjön Sjökalkning Sjön, Svartån 44/45-2 Öring Stensjön Sjökalkning Sjön, Ganseån 44/45-2 Öring Bjärtsjön Sjö/Våtm. Sjön, Ganseån 44/45-2 Öring Djuptjärn Sjökalkning Svartån 44/45-2 Öring Svartån Doserare Bromsvallssj, utl.bäck 44/45-3 Vattenkemi Bromsvallssj Sjökalkning Råbosj, utl.bäck 44/45-3 Flodkräfta Råbosjön Sjökalkning Genomförda fiskevårdande åtgärder inom 44/45 Havet Namn Nr Målsättning Xkoord. Ykoord. Åtgärd År Sunnån :2 Öring Biotopåtg 1990 Sunnån :2 Öring Återintr

23 Karta över 44/45 Havet 23

24 6.5 Nr: 45 DELÅNGERSÅN Kommun: Ljusdal/Hudiksvall Delångersåns vattensystem har sin början i bl a sjöarna Hångstaörn och Stor-Naggen i Västernorrlands län. Efter tillrinning från dessa och ett flertal andra biflöden bildas Svågan. Svågan som är en av Hälsinglands största skogsåar är omväxlat strömmande, forsande och bitvis djupt nedskuren och omgiven av branta ravinsidor. Efter Svågans inflöde i Dellensjöarna och efter sammanflöde med bl a Lumpån, Stömneån och Rolfstaån bildas Delångersån som rinner flackt med inslag av en del längre strömpartier för att slutligen utmynna i Bottenhavet. Fiskfauna I vattensystemet förekommer såväl strömstationär som sjövandrande (Dellen-) öring och havsvandrande öring i den nedre delen. Även harr, abborre, gädda, stensimpa, lake samt ett antal vitfiskarter förekommer. Särskilda naturvärden Delar av huvudvattendraget samt flera biflöden, bl a Klubboån och Lumpån, anges som vattendrag med högsta eller högt skyddsvärde i länets vattendragsinventering. Bland annat som viktiga lek- och uppväxtområden för den riksintressanta Dellenöringen och, i huvudvattendragets nedre del, även för havsöring. Av samma skäl anges Dellensjöarna, Svågan samt Delångersåns nedre del som riksintresse för både naturvård och friluftsliv. I Svågan och i flera biflöden finns flodpärlmusslor med en viss nyrekrytering. Påverkan Delångersån och flertalet större biflöden är påverkade av flottledsrensning. Vidare är systemet hårt reglerat via flera sjömagasin med ringa minimitappning. Ett flertal forssträckor har även dämts upp och används som magasin för nedströms liggande kraftverk. Reglering och flottledsrensning i vattensystemet har bidragit till att de naturliga fiskbeståndens möjlighet till naturlig reproduktion är kraftigt begränsade. Planerade åtgärder inom Delångersåns vattensystem C4 Målområde: Svågan/Dellen inom 45:8 (avr omr: 230,32 km 2 sjöarea: 84,39 km 2 ) Se beskrivning av huvudvattendraget. Åtgärdsobjekt/Åtgärd: Anläggande av fiskräknare vid Svågans utlopp i Norra Dellen för kontroll av uppvandrande Dellenöring. Återställning efter flottning i Norra Dellens tillrinningsområde (Björsbobäcken). Målsättning: Syftet med fiskräknare är att kartlägga förekomsten av idag uppvandrande Dellenöring i Svågan. Återställningsåtgärderna avser att utöka Dellenöringens reproduktionsmöjligheter. C4 Målområde: Svågan inom 45:19 (avr omr: 12,03 km 2, sjöarea: 0,7 km 2 ) Se beskrivning av huvudvattendraget. Åtgärdsobjekt/Åtgärd: Anläggande av fiskväg samt återställning efter flottning i Svågans övre delar (Lomsjöån). Återställningsåtgärderna utförs enligt plan för Bjuråker-Norrbo fiskevårdsområde. 24

25 Målsättning: Syftet med åtgärderna är att förbättra levnadsbetingelserna för Svågans öringbestånd inom delavrinningsområde 45:19. Genomförda åtgärder En fiskevårdsplan finns framtagen för den del av vattensystemet som ligger inom Bjuråker- Norrbo fvo. Övriga delar inventerades under Planer för dessa delar är under framtagande. Ett flertal sjöar i vattensystemet är kalkade och inom ramen för kalkning har man utfört biologiskt återställningsarbete (tidigare fiskevård i kalkade vatten) i såväl huvudvattendraget som i några av dess biflöden. I huvudvattendraget har en fiskväg anlagts vid Delåkvarn för att utöka möjligheterna till fiskvandring från havet. Fiskvandring från havet är idag möjlig upp till Forså, där Forså kraftstation numera utgör första vandringshindret från havet. I biflödet Stömneån/Lumpån har man tagit bort vandringshinder vid Tullkvarnsdammen, Mellankvarn och Ålhusdammen, samt anlagt fiskvägar vid Kvarndammen och Klockhusdammen. Samtliga dessa objekt ligger på sträckan mellan Avasjön (S Dellen) och Stömnesjön. Uppströms Stömnesjön, i Lumpån, har en fiskväg anlagts vid Lumpå kvarn. I biflödet Klubboåns nedre del har man eliminerat tre mindre vandringshinder. Biflödena Stömneån, Lumpån och Klubboån mynnar i Södra Dellen och syftet med åtgärderna där är att underlätta lekvandring från Dellensjöarna. För Delångersåns vattensystem uppströms Dellensjöarna finns en fiskeplan framtagen (Fiskeplan för Bjuråker-Norrbo fvo). Fiskevårdsåtgärder enligt planen har påbörjats. Biotopvårdsarbeten samt eliminering av mindre vandringshinder har utförts i ett flertal bäckar som mynnar i norra Dellen Anderbobäcken, Fönebobäcken, Orabäcken, Björsbobäcken, Finnbergsån samt Ramman. Biotopvårdsåtgärder och åtgärdande av vandringshinder har också genomförts längs delar av Svågan samt i följande tillrinnande vattendrag (räknat från norr till söder): Naggån, Lomsjöån, Siksjöån, Hångelån, Brändbobäcken, Nyåkersbäcken, Svartån-Gladbäcken, Brickabäcken och Liabäcken. I Dalaån har lekgrus placerats ut. Kalkningsobjekt inom Delångersåns vattensystem Målområde Målsättning Kalknings x- y- Kalknings Namn Nr objekt koord koord metod Finnsjön/ Finnbergsån 45:8 Dellenöring, fpm Finnsjön Sjökalkning Finnsjötjärnen Sjökalkning Skålsjön Sjö/Våtm. Skålsjötjärnen Sjökalkning Örantjärnen Sjö/Våtm. Brickab. 45:9 Öring Bursjön Sjökalkning Lilla Aldringen Sjö/Våtm. Långmyrsjön Våtmark St Aldringen Sjö/Våtm. Hävlungsb. 45:10 Öring Vä Hävlungen Sjökalkning Ö Hävlungen Sjökalkning Gäddtjärn 45:12 Inpl. öring Gäddtjärn Sjökalkning 25

26 Ulvasen 45:13 Fiskbeståndet Ulvasen Sjökalkning Valltjärn 45:13 Fiskbeståndet Valltjärn Sjökalkning Bartjärnen 45-1 Inpl. öring Bartjärnen Sjökalkning Bottentjärn 45-1 Vattenkemi Bottentjärn Sjökalkning Sjösjön 45-1 Inpl. öring Sjösjön Sjökalkning Sorgbosjön 45-1 Inpl. öring Sorgbosjön Sjökalkning Örvallssjön 45-2 Öring Örvallssjön Sjökalkning Klubboån 45-2 Dellenöring Örvallsbäcken Doserare Rossjön Sjökalkning Prästvallssjön Våtmark Hansesjön Sjökalkning Alsjön Sjökalkning Svartsjön 45-2 Inpl. öring Svartsjön Sjökalkning Lumpån 45-3 Dellenöring Gåssjön Sjökalkning Tovåssjön Sjökalkning Öratjärnen Sjökalkning Örabäcken Våtmark Björnsjön Sjökalkning Gisseltjärn Sjökalkning Skråsstjärn Sjökalkning Rönningsb Våtmark Bäck från Örtjärnen 45-3 Dellenöring Örtjärnen Sjökalkning Örvallssjön 45-4 Inpl. ädelfisk Örvallssjön Sjökalkning Mjusjön 45-4 Inpl. öring Mjusjön Sjökalkning Igeltjärn 45-5 Vattenkemi Igeltjärn Sjökalkning Svartån 45-5 Öring, fpm Lilla Svartsjön Sjökalkning St Svartsjön Sjökalkning Lungtjärnen Sjökalkning Bäck från Ormtjärn 45-5 Vattenkemi Ormtjärn Sjökalkning Bäck från Sarvtjärn 45-5 Inpl. öring Sarvtjärn Sjökalkning Genomförda biotopvårdande åtgärder inom 45 Delångersån Namn Nr Målsättning Xkoord. Ykoord. Åtgärd År Dalaån 45-4:1 Öring Lekgrus Anderbobäcken 45:8 Dellenöring Biotopåtg Björsbobäcken 45:8 Dellenöring Biotopåtg 2001 Brickabäcken 45:9 Dellenöring Biotopåtg Brändbobäcken 45-7:1 Dellenöring Biotopåtg Brändbobäcken 45-7:1 Dellenöring V-hinder Brändbobäcken 45-7:1 Dellenöring V-hinder Brändbobäcken 45-7:1 Dellenöring V-hinder Finnbergsån 45:8 Dellenöring Biotopåtg Finnbergsån 45:8 Dellenöring Oml. Vägtrumma Fönebobäcken 45:8 Dellenöring Biotopåtg Fönebobäcken 45:8 Dellenöring Fiskväg Fönebobäcken 45:8 Dellenöring V-hinder Gladbäcken 45:12 Dellenöring Biotopåtg 26

27 Gladbäcken 45-6:1 Dellenöring Oml. Vägtrumma Liabäcken 45:9 Dellenöring Biotopåtg Liabäcken 45:9 Dellenöring Oml. Vägtrumma Liabäcken 45:9 Dellenöring V-hinder Liabäcken 45:9 Dellenöring V-hinder Nyåkersbäcken 45:12 Dellenöring Biotopåtg Nyåkersbäcken 45:12 Dellenöring V-hinder Orabäcken 45:8 Dellenöring Biotopåtg Ramman 45:8 Dellenöring Biotopåtg Ramman 45-5:1 Dellenöring V-hinder Ramman 45-5:1 Dellenöring V-hinder Ramman 45-5:1 Dellenöring V-hinder Siksjöån 45:17 Öring Biotopåtg 2001 Svågan 45:9 Dellenöring Biotopåtg Svågan 45:9 Dellenöring Biotopåtg Svågan 45:12 Dellenöring Biotopåtg Svågan 45:12 Dellenöring Biotopåtg Svågan 45:12 Dellenöring Biotopåtg Svågan 45:12 Dellenöring Biotopåtg Svågan 45:13 Dellenöring Biotopåtg Svågan 45:13 Dellenöring Biotopåtg Svågan 45:13 Dellenöring Biotopåtgä 1994 Svågan 45:10 Dellenöring Biotopåtg 1994 Svågan 45:9 Dellenöring Biotopåtg 1994 Svågan 45:9 Dellenöring Biotopåtg 1994 Svågan 45:9 Dellenöring Biotopåtg 1997 Svågan 45:9 Dellenöring Biotopåtg 1997 Svågan 45:9 Dellenöring Biotopåtg 1999 Svågan 45:9 Dellenöring Biotopåtg 1999 Uvbäcken 45:9 Dellenöring Biotopåtg Svartån 45-6:1 Öring Biotopåtg 2001 Klubboån 45-2:1 Dellenöring V-hinder Klubboån 45-2:1 Dellenöring V-hinder Klubboån 45-2:1 Dellenöring V-hinder 1998 Lumpån 45-3:3 Dellenöring Fiskväg Stömneån 45-3:1 Dellenöring V-hinder 1994 Stömneån 45-3:1 Dellenöring Fiskväg 1998 Stömneån 45-3:1 Dellenöring Fiskväg 1998 Stömneån 45-3:1 Dellenöring V-hinder 1994 Lomsjöån 45:17 Öring Biotopåtg 2001 Naggån 45-10:1 Öring Biotopåtg 2001 Flysillerån Öring Biotopåtg 2001 Hångelån 45-9:1 Öring Biotopåtg

28 Karta över 45 Delångersån 28

29 6.6 Nr: 46 NIANÅN Kommun: Hudiksvall Nianåns vattensystem har sin början vid sjöarna Lill Nien och Stor Nien. Åns övre delar omges av kuperad barrskogsterräng och loppet är mestadels varierat strömmande och forsande med inslag av höljor och förgreningar. Efter hand ökar längden på de lugnflytande partierna och ån får ett meandrande lopp genom ett flackt odlingslandskap. Fiskfauna Vattensystemet hyser förekomst av stationär och sjölevande öring samt abborre, gädda, mört, stensimpa och ett antal karpfiskarter. Särskilda naturvärden Nianån är mycket betydelsefull för sportfisket och anges i länets vattendragsinventering som ett vattendrag med mycket högt skyddsvärde pga orördhet och raritet. Åns övre delar är mycket fina med sitt strömmande, forsande och emellanåt förgrenade lopp. Ån hyser därtill en artrik och skyddsvärd bottenfauna. I huvudvattendraget samt i bl a biflödet Källsjöån förekommer flodpärlmussla. Kustlevande utter vistas regelbundet längs ån. Påverkan Nianån regleras via två dammar vid Stor Niens utlopp. I huvudvattendraget finns ytterligare en delvis raserad damm samt ett kraftverk vid åns mynning som omöjliggör fiskvandring från havet. Nianån är flottledsrensad i hela sin sträckning och i den nedre delen även bitvis kanaliserad. Flottning har också förekommit i flera av åns biflöden. Planerade åtgärder inom Nianåns vattensystem C4 Målområde: 46 Nianån (avr omr: 196,85 km 2, sjöarea: 12,48 km 2 ) Se beskrivning av huvudvattendrag. Åtgärdsobjekt/Åtgärd: En fiskeplan upprättas över Hudiksvalls kommun där vattensystemet inventeras med avseende på fysisk påverkan och behov av återställningsåtgärder. Målsättning: För delar av Nianåns vattensystem finns en fiskeplan framtagen. Fiskeplanen omfattar de delar av vattensystemet som ligger inom Bollnäs kommun. En kompletterande inventering av fysisk påverkan innebär möjligheter till ett samlat åtgärdsunderlag för hela vattensystemet, med syfte att öka förutsättningarna för vattensystemets stationära och havsvandrande öringbestånd. Ett stabilt öringbestånd genererar också en positiv utveckling hos Nianåns flodpärlmusselbestånd. Genomförda åtgärder Biflödet Källsjöån är en av länets s k referensvattendrag och ingår i både ett nationellt och ett regionalt miljöövervakningsprogram. I miljöövervakningsprogrammen ingår biologiska och vattenkemiska undersökningar och syftet är att långsiktigt studera effekten av bl a luftföroreningar och skogsbruk i vattendragen och dess tillrinningsområden. För delar av Nianåns vattensystem finns en fiskeplan framtagen (Fiskeplan för Bollnäs kommun). Återställningsåtgärder enligt fiskeplanen har inte påbörjats. De delar av systemet som ligger inom Hudikvalls kommun inventerades under Fiskevårdsplaner för dessa är under framtagande. 29

30 Kalkningsobjekt inom 46 Nianåns vattensystem Målområde Målsättning Kalknings x- y- Kalknings Namn Nr objekt koord koord metod Hornsjön 46:1 Öring Hornsjön Sjökalkning Redsjösjön 46:1 Hg i fisk Redsjösjön Sjökalkning Tjännsjön 46:1 Fiskbeståndet Tjännsjön Sjökalkning Källsjöån, Nianån 46:2 Öring, fpm, bf Prästvallsb Våtmark Källsjöån, Nianån 46:2 Öring, fpm, bf Svartvallstjärn Våtmark Nianån 46:2 Öring, fpm, bf Djuptjärnen Sjökalkning Nianån 46:2 Öring, fpm, bf Stor-Gåstjärnen Våtmark Sjön, Nianån 46:2 Öring, fpm, bf Utnäsbosjön Sjökalkning Sjön, Nianån 46:2 Öring, fpm, bf Stor-Nien Sjökalkning Sjön, Nianån 46:3 Öring, fpm, bf Lill-Nien Sjökalkning 30

31 Karta över 46 Nianån 31

32 6.7 Nr: 46/47 HAVET Kommun: Hudiksvall/Söderhamn De större kustmynnande vattendragen i systemet är Enångersån, Höljån, och Åtjärnsbäcken. Enångersån, som utgör det största tillrinningsområdet, har sin början ur bl a Ysen (208 möh) ca 19 km nordväst om Boda bruk. Enångersåns övre delar är till en början brant fallande och förgrenande men övergår efterhand till mestadels lugnflytande med inslag av kortare strömsträckor. Omgivningarna i åns nedre del domineras av odlingsmark. Fiskfauna I vattensystemet, främst Enångersån, förekommer öring. Öringen förekommer såväl strömstationär som sjö- och, nedre delen, havsvandrande. I Enångersån förekommer också ett skyddsvärt harrbestånd då dessa möjligen utgör en rest av kustharren. I Tolocksjön och Grängsjön förekommer siklöja. I övrigt förekommer gädda, abborre, bäcknejonöga, stensimpa och ett antal karpfiskarter. Särskilda naturvärden Enångersån utgör riksintresse och ges Skyddsklass 1 i länets vattendragsinventering pga orördhet, raritet, funktion och rekreation. De nedre delarna utgör bl a viktigt reproduktionsområde för havsöring. I vattendraget även ett skyddsvärt harrbestånd. Ån hyser rik förekomst av flodpärlmussla med fungerande reproduktion och i området förekommer även utter. Påverkan I Enångersån vid Boda bruk finns en mindre damm som troligen utgör definitivt vandringshinder för fisk. En mindre damm även i biflödet Tolockabäcken. Enångersån m fl biflöden är också påverkade av rensning. I Åtjärnsbäcken finns fyra regleringsdammar varav är raserad. Alla fyra utgör vandringshinder för fisk. Fiskvandringshinder och viss rensningspåverkan finns även i Höljån. Planerade åtgärder inom 46/47 Havet C4 Målområde: 46/47 Havet Se beskrivning av huvudvattendrag. Åtgärdsobjekt/Åtgärd: Inventering av vattensystemet avsikt att utreda omfattningen av fysisk påverkan och det eventuella behovet av återställningsåtgärder. Målsättning: En heltäckande inventering med avseende på fysisk påverkan innebär möjligheter till ett samlat åtgärdsunderlag för hela vattensystemet, där syftet är att öka förutsättningarna för vattensystemets stationära och havsvandrande fiskbestånd. Genomförda åtgärder Ett flertal sjöar i vattensystemet är kalkade. Iövre delarna av Enångersån står en kalkdoserare placerad. Enångersån är en av länets s k referensvattendrag och ingår i både ett nationellt och ett regionalt miljöövervakningsprogram. I miljöövervakningsprogrammen ingår biologiska och vattenkemiska undersökningar och syftet är att långsiktigt studera effekten av bl a luftföroreningar och skogsbruk längs vattendragen och i dess tillrinningsområde. För de delar av vattensystemet som är belägna inom Söderhamns har en ny fiskevårdsplan tagits fram. De delar av vattensystemet som ligger inom Hudiksvalls kommun har inventerats 32

33 under 2003, och fiskevårdsplaner för dessa är under framtagande. Syftet med fiskeplanerna är att ta fram underlag för framtida återställningsåtgärder. I Höljåns tillflöde Örabäcken har biotopvård utförts, samt åtgärdande av ett vandringshinder. Kalkningsobjekt inom 46/47 Havet Målområde Målsättning Kalknings x- y- Kalknings Namn Nr objekt koord koord metod Byhedsjön 46/47:3 Öring Byhedsjön Sjökalkning Övergråssjön 46/47:3 Inpl. öring Övergråssjön Sjökalkning Aldersjön 46/47:3 Vattenkemi Aldersjön Sjökalkning Grottsj.b. Enångersån 46/47-1 Öring, fpm, bf Grottsjöbäcken Våtmark Sjön, Enångersån 46/47-1 Öring, fpm, bf Grottsjön Sjökalkning Enångersån 46/47-1 Öring, fpm, bf Enångersån Doserare Sjön, Enångersån 46/47-1 Öring, fpm, bf Bruntjärnen Sjökalkning Sjön, Enångersån 46/47-1 Öring, fpm, bf Grängsjön Sjökalkning Sjön, Enångersån 46/47-1 Öring, fpm, bf Gäddtjärn Sjökalkning Sjön, Enångersån 46/47-1 Öring, fpm, bf Laxtjärnen Sjökalkning Sjön, Enångersån 46/47-1 Öring, fpm, bf Tolocksjön Sjökalkning Sjön, Enångersån 46/47-1 Öring, fpm, bf Trehörningen Sjökalkning Sjön, Enångersån 46/47-1 Öring, fpm, bf Åltjärnen Sjökalkning Lindesjön 46/47-2 Flodkräfta, öring Lindesjön Sjökalkning Losesjön 46/47-3 Inpl. öring Losesjön Sjökalkning Alebosjön 46/47-3 Hg i fisk Alebosjön Sjökalkning Raggtjärn 46/47-3 Vattenkemi Raggtjärn Sjökalkning Genomförda fiskevårdande åtgärder inom 46/47 Havet Namn Nr Målsättning Xkoord. Ykoord. Åtgärd År Örabäcken Örabäcken Örabäcken Örabäcken : : : :1 Öring Åtg Vandringshinder 2003 Öring Biotopvård 2003 Öring Biotopvård 2003 Öring Biotopvård

34 Karta över 46/47 Havet 34

35 6.8 Nr: 47 NORRALAÅN Kommun: Bollnäs/Söderhamn Norralaåns övre del Trönöån börjar sitt lopp vid Storsjön (153,1 möh) ca 25 km nordväst om Söderhamn. Åns lopp är till en början brant fallande med fina strömmar och forsar. Efter hand blir terrängen flackare och ån planar ut. Avslutningsvis ner till havet är loppet fortsatt strömmande men med ökat inslag av långsamt rinnande och vackert meandrande partier genom ett vidsträckt odlingslandskap. Fiskfauna I vattensystemet finns öring, såväl stationär som, i huvudvattendragets nedre del, havsvandrande. Därtill förekommer harr, abborre, gädda, gärs, ål och ett relativt artrikt karpfiskbestånd. Bl a förekommer vimma i huvudvattendragets nedre del. I systemet förekommer också flodkräfta. Särskilda naturvärden Norralaån som viktigt reproduktionsområde för havsöring och med ett skyddsvärt bestånd av flodkräfta, utgör riksintresse för naturvården. I ån förekommer även ett stort flodpärlmusselbestånd med fungerande föryngring. Fina flodpärlmusselbestånd förekommer även i flera av åns biflöden bl a Stuttjärnsån och Norrån. Påverkan I Norralaån finns fyra regleringsdammar som utgör definitiva vandringshinder för fisk Ett mindre vandringshinder även i biflödet Norrån. Norralaån samt ett antal biflöden, däribland Norrån är också flottledsrensade. Huvudvattendragets nedre delar, Lötån, är kraftigt jordbrukspåverkat. Planerade åtgärder inom Norralaåns vattensystem Bå Målområde: Norralaån inom 47:3-47:5 (avr omr: 98,82 km 2, sjöarea: 2,39 km 2 ) Se beskrivning av vattensystemet. Åtgärdsobjekt/Åtgärd: Flottledsrestaurering längs hela Norrån. Anläggande av fiskväg vid Norråns utlopp samt omläggning av vägtrumma i Tygstabodbäcken. Målsättning: Att öppna tidigare naturliga förbindelser med Norralaån. Åtgärderna möjliggör fiskvandring från Norralaån vilket bidrar till utökade reproduktionsmöjligheter för vattensystemets öringbestånd. Genomförda åtgärder Ett flertal sjöar i vattensystemet är kalkade. Inom ramen för kalkningsverksamheten har biologiskt återställningsarbete utförts i såväl huvudvattendraget som i några av dess biflöden. I huvudvattendraget samt biflödena Gåsån, Skyttån och Prästbäcken har biotopåtgärder utförts i syfte att återställa efter flottledsrensning. I huvudvattendraget har även anlagts tre fiskvägar för att möjliggöra fiskvandring från havet En kommunal fiskeplan har nyligen upprättats för Norralaåns vattensystem. Syftet med inventeringen är att påvisa det återstående behovet av återställningsåtgärder i hela vattensystemet. Arbetet har påbörjats. Arbeten beskrivna i den nya fiskevårdsplanen har utförts i följande vattendrag Skyttån, Trosstjärnsbäcken, Storkällmybäcken, Sandsbäcken, Järnäsbäcken, Örtjärnsbäcken, Stärtebodsjöbäcken, Tygstabodån,, Flysån, Visbodaån, 35

36 Snarbäcken, Stertebodbäcken, Norrån-Bodbäcken, Svartsjöbäcken, Järsjöbäcken samt Tygstabodån. Lekgrus har lagts ut i Trosstjärnsbäcken och i Skyttån. Återintroduktion av öring har gjorts i Storsjön i syfte att få till ett öringbestånd som kan använda Skyttån, Prästbäcken, Trosstjärnsbäcken, Sandsbäcken och Storkällmyrbäcken som lek- och uppväxtlokaler. Kalkningsobjekt inom 47 Norralaåns vattensystem Målområde Målsättning Kalknings x- y- Kalknings Namn Nr objekt koord koord metod Norralaån 47:5 Öring Bodsjön Sjökalkning Norralaån 47:5 Öring, flodkräfta, fpm, bf Abborrtjärn Sjökalkning Norralaån 47:5 Öring, flodkräfta, fpm, bf Gårtjärn Sjökalkning Norralaån 47:5 Öring, flodkräfta, fpm, bf Gåstjärnen Sjö/Våtm. Norralaån 47:5 Öring, flodkräfta, fpm, bf Hamrebodsjön Sjökalkning Norralaån 47:5 Öring, flodkräfta, fpm, bf Norrtjärn Sjö/Våtm. Norralaån 47:5 Öring, flodkräfta, fpm, bf Tannsjön Sjökalkning Norralaån 47:5 Öring, flodkräfta, fpm, bf Tygstabodsjön Sjökalkning Grossj.b. Stutttj.ån 47:6 Öring, fpm, bf Grossjön Sjökalkning Norralaån 47:6 Öring, flodkräfta, fpm, bf Ijungen Sjökalkning Grossj.b. Stutttj.ån 47:6 Öring, fpm, bf Lillsjön Sjökalkning Norralaån 47:6 Öring, flodkräfta, fpm, bf St Örtjärn Sjökalkning Grossj.b. Stutttj.ån 47:6 Öring, fpm, bf Stugsjön Sjökalkning Grossj.b. Stutttj.ån 47:6 Öring, fpm, bf Vrången Sjökalkning Norralaån 47:6 Öring, flodkräfta, fpm, bf N Järnässjön Sjökalkning Norralaån 47:6 Öring, flodkräfta, fpm, bf Stärtebodsjön Sjökalkning Skyttån 47:7 Öring Långtjärn Sjö/Våtm. Skyttån 47:7 Öring Tvåtjärnarna Sjö/Våtm. Storsj. Norralaån 47:7 Öring, flodkräfta, fpm, bf Storsjön Sjökalkning Norrån 47-1 Öring Igeltjärn Sjökalkning Norrån 47-1 Öring Igeltjärn Sjökalkning Norrån 47-1 Öring Järsjön Sjökalkning Norrån 47-1 Öring Långbrosbodsjön Sjökalkning Norrån 47-1 Öring Norrbodtjärn Sjökalkning Bergtjärn 47-2 Vattenkemi Bergtjärn Sjökalkning Bocksjön, Flysån 47-2 Öring, flodkräfta, fpm Bocksjön Sjökalkning Genomförda fiskevårdande åtgärder inom 47 Norralaån Namn Nr Målsättning Xkoord. Ykoord. Åtgärd År Flysån 47-2:1 Öring Biotopåtg Flysån 47-2:1 Öring Biotopåtg Flysån 47-2:1 Öring Biotopåtg Flysån 47-2:1 Öring Biotopåtg Flysån 47-2:1 Öring Biotopåtg., åtg vandringshinder 2003 Snarbäcken 47-2:1 Öring Biotopåtg Visbodaån 47-2:1 Öring utrivning av vh

37 Visbodaån 47-2:1 Öring utrivning av vh 2003 Visbodaån 47-2:1 Öring utrivning av vh 2003 Visbodaån 47-2:1 Öring utrivning av vh 2003 bäck från tröskling vid 47:7 Öring Storkällmyran vandringshinder 2003 bäck från Storkällmyran 47:7 Öring Biotopåtg bäck från Tygsta 47:5 Öring Biotopåtg Gåsån 47:5 Öring Biotopåtg Gåsån 47:5 Öring Biotopåtg Gåsån 47:5 Öring fiskväg/utrivning av vh 2003 Gåsån 47:5 Öring tröskling vid vandringshinder 2003 Hamresån 47:5 Öring utrivning av vh 2003 Hamresån 47:5 Öring utrivning av vh 2003 Hamresån 47:5 Öring tröskling vid vandringshinder 2003 Järnäsbäcken 47:6 Öring Biotopåtg Järnäsbäcken 47:6 Öring Biotopåtg Järnäsbäcken 47:6 Öring tröskling vid vandringshinder 2003 Järnäsbäcken 47:6 Öring tröskling vid vandringshinder 2003 Kullbobäcken 47:5 Öring tröskling vid vandringshinder 2003 Lappbäcken 47:4 Öring Biotopåtg Lappbäcken 47:4 Öring Biotopåtg., åtg vandringshinder 2003 Lappbäcken 47:4 Öring Åtg vandringshinder 2003 Laxbäcken 47:5 Öring utrivning av vh 2003 Laxbäcken 47:5 Öring Biotopåtg. (vh) 2003 Prästbäcken 47:7 Öring Biotopåtg 1995 Prästbäcken 47:7 Öring utrivning av vh 2003 Sandsbäcken 47:7 Öring Biotopåtg Skyttån 47:7 Öring Biotopåtg 1995 Skyttån 47:7 Öring Biotopåtgärder 1995 Skyttån 47:7 Öring lekgrusutläggning 2003 Stertebodbäcken 47:6 Öring tröskling vid vandringshinder 2003 Stertebodbäcken 47:6 Öring tröskling vid vandringshinder 2003 Storsjön 47:7 Öring Återintr 1995 Trosstjärnsbäcken 47:7 Öring Biotopåtg Trosstjärnsbäcken 47:7 Öring Biotopåtg., åtg vandringshinder 2003 Trosstjärnsbäcken 47:7 Öring Utläggning lekgrus 2003 Norrala-Trönöån 47:5 Havsöring V-hinder 1998 Norrala-Trönöån 47:5 Havsöring V-hinder 1998 Norrala-Trönöån 47:5 Havsöring V-hinder 1998 Norrala-Trönöån 47:5 Havsöring V-hinder Norrala-Trönöån 47:5 Havsöring Fiskväg Norrala-Trönöån 47:6 Havsöring Fiskväg Norrala-Trönöån 47:6 Havsöring Fiskväg Norrala-Trönöån 47:6 Havsöring Fiskväg 37

38 Tygstaboån 47:5 Öring tröskling vid vandringshinder 2003 Tygstaboån 47:5 Öring fiskväg/utrivning av vh 2003 Örtjärnsbäcken 47:6 Öring tröskling vid vandringshinder 2003 Bodbäcken 47-1:1 Öring Biotopåtg., åtg vandringshinder 2003 bäck från Järsjön 47-1:1 Öring Biotopåtg. (vh) 2003 bäck från Järsjön 47-1:1 Öring Åtg vandringshinder 2003 bäck från Småtjärnarna 47-1:1 Öring Åtg Vandringshinder 2003 Svarttjärnsbäcken 47-1:1 Öring Biotopåtg., åtg vandringshinder

39 Karta över 47 Norralaån 39

40 6.9 Nr: 47/48 HAVET Kommun: Bollnäs/Söderhamn Vattensystemet domineras av Söderhamnsån/Bergaån som har sitt ursprung ur bl a St Örtjärnen (120 möh) ca 15 km väster om Söderhamn. Den övre delen av ån har ett strömmande lopp i kuperad terräng, i övrigt ån mestadels lugnflytande genom ett vidsträckt odlingslandskap. Sista biten ner till havet rinner ån genom Söderhamn. Ett fåtal sjöar finns i vattensystemet, däribland Färssjön (19 möh) som via två mindre tjärnar är direktmynnande i havet. Fiskfauna I Söderhamnsån finns stationär öring samt, liksom i vattensystemet i övrigt, gädda, abborre och flertal karpfiskarter. I Färssjön finns även flodkräfta Särskilda naturvärden Söderhamnsån som till stora delar rinner genom ett vidsträckt slättlandskap utgör en viktig rastplats för flyttfågel. I Färssjön förekommer flodkräfta. Påverkan Nedre delarna av Söderhamnsån är delvis kanaliserad och uträtad, en gammal kvarndamm utgör definitivt vandringshinder för fisk. Ån är också påverkad av näringsläckage från omgivande odlingsmarker. Planerade åtgärder inom 47/48 Havet C4 Målområde: 47/48 Avr omr: 140,36 km 2 Sjöarea: 3,22 km 2 Se beskrivning av vattensystemet. Åtgärdsobjekt/Åtgärd: Inventering av hela vattensystemet i syfte att utreda omfattningen av fysisk påverkan och behovet av återställningsåtgärder. Målsättning: Rensningar har förekommit i Söderhamnsån och torde ha förekommit även i andra vattendrag. Framtida återställningsåtgärder torde därför vara motiverade i syfte att förbättra levnadsbetingelserna för vattensystemets stationära och havsvandrande fiskbestånd. C4 Målområde: Färsjön inom 47/48:2 (avr omr: 47,41 km 2, sjöarea: 2,31 km 2 ) Se beskrivning av vattensystemet. Åtgärdsobjekt/Åtgärd: Biotopvårdsåtgärder i Färssjön. Målsättning: Syftet med biotopvårdsåtgärderna är att bibehålla Färssjöns skyddsvärda flodkräftbestånd. Genomförda åtgärder För de delar av ARO som ligger inom Söderhamns kommun har en ny fiskevårdsplan upprättats. 40

41 Kalkningsobjekt inom 47/48 Havet Målområde Målsättning Kalknings x- y- Kalknings Namn Nr objekt koord koord metod Bergaån 47/48-1:2 Öring Igeltjärn Sjökalkning St Örtjärn Sjökalkning 41

42 Karta över 47/48 Havet 42

43 6.10 Nr: 48 LJUSNAN (förutom 48-4 Voxnan) Kommun: Ljusdal/Ovanåker/Bollnäs/Söderhamn Ljusnan är länets i särklass största vattensystem. Huvudvattendraget från länsgränsen i väster ner till havet är en typisk norrlandsälv med långa strömmar som följs av långa lugnflytande älvsträckor och stora sjöar. Efter hand som älven rinner österut minskar inslaget av strömmar och älven blir alltmer sjöliknande. På väg ner till havet ansluter en mängd större tillrinningsområden varav Voxnan är det största. Fiskfauna I Ljusnans vattensystem förekommer stationär och sjölevande öring bland annat så kallad Mellanljusnanöring, Voxnanöring och Galvåöring. I den nedre delen av huvudvattendraget förekommer även havsöring och lax. Vidare förekommer harr, sik, siklöja, abborre gädda, gös, lake, ål, stensimpa, bäcknejonöga samt ett antal karpfiskarter. I många av Ljusnans biflöden förekommer flodkräfta. Särskilda naturvärden Delar av Ljusnans dalgång och ett stort antal tillrinnande vattendrag klassas som områden av riksintresse för såväl naturvård som friluftsliv, bland annat för dess värdefulla betydelse för fritidsfisket. Exempelvis Galvån m fl biflöden utgör riksintresse för naturvården pg a de variationsrika vattendragen med värdefulla naturliga bestånd av harr och öring. Därtill Galvsjöns storvuxna öring samt förekomst av flodpärlmussla och reproducerande utter. Påverkan Ljusnan är totalreglerad med flertalet magasin däribland Laforsenmagasinet. Reglering även i ett stort antal större biflöden. Ljusnan inklusive större biflöden som längre tillbaka utgjorde viktiga flottleder är också kraftigt flottledsrensade. Ljusnan m fl tillflöden är idag så pass utbyggda för vattenkraft och påverkade av flottledsrensning att naturligt förekommande ädelfiskbestånd har kraftigt begränsade reproduktionsmöjligheter. Planerade åtgärder inom 48 Ljusnans vattensystem C4 Målområde: Ljusnan inom 48:3 (avr omr: 59,92 km 2, sjöarea: 19,62 km 2 ) Se beskrivning av huvudvattendrag. Åtgärdsobjekt/Åtgärd: Anläggande av fiskväg i Florån (48-1) för att möjliggöra fiskvandring från Marmen (Ljusnan). Målsättning: Åtgärden innebär att Floråns vattensystem blir tillgängligt och därmed utökar reproduktionsmöjligheterna för Ljusnanöring. C4 Målområde: Ljusnan inom 48:8 48:13 (avr omr: 223,25 km 2, sjöarea: 16,68 km 2 ) Se beskrivning av vattensystemet. Åtgärdsobjekt/Åtgärd: Biotopvårdsåtgärder och förbättring av fiskvandringsvägar i Ljusnan mellan Varpen och Kyrksjön. Anläggande av fiskväg i Ljusnan vid Växsjöns utlopp. Anläggande av fiskvägar i Galvån (48-5) vid Övre och Nedre Bergeforsen samt vid Röste. Fiskvägarna i Galvån är belägna mellan Galvsjön och Ljusnan. Målsättning: Ljusnan är idag så pass utbyggd för vattenkraft och påverkad av flottledsrensning att naturligt förekommande ädelfiskbestånd har kraftigt begränsade 43

44 reproduktionsmöjligheter. Planerade åtgärder innebär ökade reproduktionsmöjligheter i Ljusnan samt möjlig fiskvandring mellan Ljusnan och Galvån. C4 Målområde: Ljusnan inom 48:22-48:30 (avr omr: 2340,52 km 2, sjöarea: 146,04 km 2 ) Se beskrivning av vattensystemet. Åtgärdsobjekt/Åtgärd: Biotopvårdsåtgärder i Ljusnan. I huvudsak återställningsarbete efter flottning. Planerade åtgärder enligt (Vattenfall Hydropower) plan för biotopvårdsarbeten i Mellanljusnarn. Anläggande av fiskspärrar i Enån (48-21), Sorgån (48-20) och Björsjöån (48-19) för fångst av Mellanljusnanöring till avelstäkt och sedan stödutsättning i Ljusnan. Avelstäkten är årligt återkommande varför fiskspärrarna ska byggas som fasta konstruktioner som är lätta att montera och demontera. Målsättning: Ljusnan är idag så pass utbyggd för vattenkraft och påverkad av flottledsrensning att naturligt förekommande ädelfiskbestånd har kraftigt begränsade reproduktionsmöjligheter. För att långsiktigt klara Ljusnans harr- och öringbestånd är det viktigt att skadade biotoper återställs samtidigt som avelsarbete för stödutsättning upprättas. C4 Målområde: 48-5 Rösteån/Galvån (avr omr: 478,13 km 2, sjöarea: 29,71 km 2 ) Rösteån/Galvån utgör biflöde till Ljusnan och avvattnar en mängd sjöar och vattendrag på sin väg ner till Ljusnan. Galvån m fl biflöden är hårt flottledsrensad och reglerad för kraftverksändamål. Flottledsrestaurering och eliminering av vandringshinder i Rösteån/Galvån m fl biflöden har dock genomförts inom ramen för Bollnäs och Ovanåkers fiskeplaner. Vattendraget har ett värdefullt naturligt bestånd av både harr, öring och flodkräftor samt utgör ett viktigt reproduktionsområde för öring från Ljusnan. I Galvsjön finns det kvar ett litet naturligt bestånd av en storvuxen öringstam som idag är hänvisad till sjöns tillflöden för lek då den ej kan återvända till sjön om den går ner i ån. I systemet förekommer förutom öring och harr, även simpa, lake, bäcknejonöga, gädda, abborre samt ett antal karpiskarter. I ån finns dessutom flodkräfta. Galvån upp till Åsbacka ligger inom det område i Ljusnans dalgångs som är av riksintresse för friluftslivet bland annat för sitt värdefulla fritidsfiske. Dessutom utgör Galvån med biflöden ett område av riksintresse för naturvården bland annat på grund av de variationsrika vattendragen, stora sjöarna, värdefulla naturliga bestånd av harr och öring, Galvsjöns storvuxna öring samt förekomst av flodpärlmussla och reproducerande utter. Galvån mellan Åsbacka och Ljusnan klassas av Länsstyrelsen som ett vattendrag med mycket högt naturvärde bland annat för sin naturliga och lokala harr- och öringstammar. Galvån är dessutom ett av länets viktigaste uttervatten och hyser en förhållandevis stor och reproducerande uttergrupp. Själva Galvån är också avsatt som NVO. Åtgärdsobjekt/Åtgärd: Anläggande av fiskväg i Galvån vid Galvsjöns utlopp. Anläggande av fiskväg i Rösteån vid Lång-Röstens utlopp. Anläggande av fiskspärrar till avelstäkt i Galvåns tillrinningsområde för stödutsättning av Galvåöring i Galvsjön och Rösteån/Galvån. Biflödena är; Källsegsbäcken, Brännmyrbäcken, Långtjärnsbäcken och Stenabäcken. Avelstäkten är årligt återkommande varför fiskspärrarna ska byggas som fasta konstruktioner som är lätta att 44

45 montera och demontera. Fiskspärrar har sedan tidigare anlagts vid Sinderån, Andån, Långboån, Målsättning: För att bibehålla en livskraftig stam av storvuxen Galvåöring är det viktigt med åtgärder som möjliggör fiskvandring längs hela huvudvattendraget och upp i biflödena, samtidigt som avelsarbete för stödutsättning upprättas. Bå Målområde: Stocksboån (avr omr: 193,89 km 2, sjöarea: 9,4 km 2 ) Stocksboåns vattensystem utgör biflöde till Gårdsjöån/Svartån/Skarpån som i sin tur utmynnar i Ljusnan. Stocksboåns tillrinning består förutom Sånghussjön (218 möh) av ett antal mindre tjärnar och källflöden. Det största tillrinnande vattendraget utgörs av Djuptjärnsån som utmynnar i Sånghussjön. I vattensystemet förekommer öring samt flodkräfta och flodpärlmusslor. Huvudvattendraget är påverkat av flottledsrensning och vid Sånghussjöns utlopp samt vid Stocksbo finns kraftverksdammar som förhindrar fiskvandring. I vattendraget finns också rester av en gamla kvarndammar men dessa utgör inte längre något hinder. Åtgärdsobjekt/Åtgärd: Anläggande av fiskväg vid Sånghussjöns utlopp samt vid gammal kraftverksdamm. Återställning efter flottning längs hela vattendraget. Målsättning: Målsättning med åtgärderna är att förbättra levnadsbetingelserna för åns öring-, flodpärlmussel- och flodkräftbestånd. Avsikten är också att möjliggöra fiskvandring från Svartån/Skarpån ända upp i Stocksboåns källflöden. I nedströms liggande Skarpåsystemet, inom ramen för Ljusdals fiskeplan, har man sedan tidigare utfört flottledsrestaurering. C4 Målområde: Björsjöån (avr omr: 65,04 km 2, sjöarea: 3,03 km 2 ) Björsjöån som lokalt även kallas Skytesån har sitt ursprung ur bl a Breasen (220 möh), Björsjösjön (208 möh) samt ett flertal källflöden. Den egentliga Björsjöån avrinner från Björsjösjön och utmynnar efter ca 4 km i Ljusnan. övre delen av ån är mestadels lugnflytande över sandbotten. Efter hand ökar fallhöjden och ån övergår till strömmande forsande ner till Ljusnan. Vattendraget är flottledsrensat och vid Skyte finns en damm som utgör vandringshinder. I ån förekommer öring m fl fiskarter. Därtill även förekomst av flodkräfta. Ån utgör ett viktigt biflöde till Mellanljusnarn. Åtgärdsobjekt/Åtgärd: Avelsarbete samt biotopvårdsåtgärder i Björsjöån för att bibehålla åns skyddsvärda flodkräftbestånd. Biotopvårdsåtgärder även i syfte att förbättra reproduktionsmöjligheterna för Mellanljusnaröring. Målsättning: Att bibehålla ett fungerande flodkräftbestånd samt att förbättra reproduktionsmöjligheterna för Mellanljusnaröring. Genomförda åtgärder Delar av Ljusnan samt ett stort antal större biflöden finns beskrivna i Ljusdals, Bollnäs och Ovanåkers kommuners fiskeplaner. Flertalet av dessa vattensystem är och har varit föremål för en mängd olika fiskevårdsåtgärder som syftar till att återställa och bevara förutsättningarna för ett långsiktigt och hållbart fiske på de naturliga fiskbestånden (Se e fiskeplaner för Ljusdal, Ovanåker och Bollnäs kommun). Ett stort antal sjöar är kalkade och inom ramen för kalkningsverksamheten två biflöden belägna i Bollnäs kommun; Gällsån och 45

46 Isteån varit föremål för biologiskt återställningsarbete. I Ljusnan har biotopvård bedrivits i strömsträckorna vid Hovrahällarna och Brännholmen. Övriga vattendrag där biotopvårdande åtgärder utförts är (sorterade kommunvis): Ljusdals kommun: Björkeån, Brinnasån, Enån, Grådbäcken, Gådaån, Holån, Kårån, Leån, Långtjärnsbäcken, Milån, Mörtjärnsbäcken, Oppliån, Orsmilån, Sillerboån, Skytesån, Skärasbäcken, Sorgaån, Stocksboån, Vallån, Vandelån, Väljeån, Åsbobäcken, Ängerån, Öratjärnsbäcken Andån (även åtgärdad i Ovanåkers och Bollnäs kommuner), samtvinnfarån (även åtgärdad i Ovanåkers kommun). Ovanåkers kommun: Flyttjärnsbäcken, Källsegbäcken, Kärrbäcksbäcken, Långboån, Nybobäcken, Rossån, Rösteån, Sinderån, Storbäcken, samt Andån (åtgärdad även i Ljusdals och Bollnäs kommuner). Bollnäs kommun: Braxenborstbäcken, Dalån, Dånbäcken, Flugån, Galvån, Hallabyggmyrbäcken, Herteån, Kilån, Molntjärnsbäcken, Partån, Rödtjärnsbäcken, Sandån, Sannån-Rorån, Simeån, Sundsjöbäcken, Tomtbäcken samt Andån (åtgärdad även i Ljusdals och Ovanåkers kommuner). I samband med det biotopvårdande arbetet har även vandringshinder åtgärdats och lekgrus lagts ut i ett flertal av ovanstående vattendrag. I ett antal delar av Ljusnan och dess tillrinnade vattendrag som ej förut varit inventerade och/eller haft fiskevårdsplaner har inventeringar gjorts under Planer för dessa vattendrag är under framtagande. Dessutom har ett underlag för omprövningar av vattendomar och en utvärdering av Ljusnans produktionspotential för lax-och öringsmolt gjorts av VFK Vattenkonsult under Kalkningsobjekt inom 48 Ljusnans vattensystem (förutom 48-4 Voxnan) Målområde Målsättning Kalknings x- y- Kalknings Namn Nr objekt koord koord metod Bältbosjön 48:5 Hg i fisk Bältbosjön Fastmark Jan Pålsen 48:5 Inplanterad Jan Pålsen sjökalkning ädelfisk Blakan 48:5 Fiskbeståndet Blakan Sjökalkning Gisslingen 48:5 Fiskbeståndet Gisslingen Sjökalkning Gäddtjärn 48:5 Fiskbeståndet Gäddtjärn Sjökalkning N Finnsjön 48:5 Fiskbeståndet N Finnsjön Sjökalkning S Finnsjön 48:5 Fiskbeståndet S Finnsjön Sjökalkning Skidtjärn 48:5 Inplanterad Skidtjärn Sjökalkning ädelfisk Villsjön 48:5 Inplanterad Villsjön Sjökalkning ädelfisk Öratjärn 48:5 Inplanterad Öratjärn Sjökalkning ädelfisk Öratjärn 48:5 Inplanterad ädelfisk Öratjärn Sjökalkning 46

47 Bergtjärn 48:18 Fiskbeståndet Bergtjärn Sjökalkning Kramstatjärn 48:19 Fiskbeståndet Kramstatjärn Sjökalkning Abborrtjärn 48:30 Fiskbeståndet Abborrtjärn Sjökalkning Rötjärnsb, Gällsån Öring, fpm Bodtjärn Sjökalkning Rötjärnsb, Gällsån Öring, fpm Rödtjärn Sjökalkning Rötjärnsb, Gällsån Öring, fpm Sundsjön Sjökalkning Gällsån Öring, fpm Hälltjärn Sjökalkning Gällsån Öring, fpm V Gällsjön Sjökalkning Gällsån Öring, fpm Ö Gällsjön Sjökalkning Molntjärn 48-2:3 Inpl. ädelfisk Molntjärn Sjökalkning Ecklingen 48-2:5 Hg i fisk Ecklingen Sjökalkning Ö Ösen 48-3:2 Vattenkemi Ö Ösen Sjökalkning Rösteån 48-5 Öring, fpm, bf Bursjön Sjökalkning Rösteån 48-5 Öring, fpm, bf Sidskogssjön Sjökalkning Rösteån 48-5 Öring, fpm, bf Vinnfar Sjökalkning Rösteån 48-5 Öring, fpm, bf Harsasjön Sjökalkning Rösteån 48-5 Öring, fpm, bf St Lafsen Sjökalkning Rösteån 48-5 Öring, fpm, bf Stensjön Sjökalkning Rösteån 48-5 Öring, fpm, bf Högvallstjärn Sjökalkning Rösteån 48-5 Öring, fpm, bf Storsjön Sjökalkning Rösteån 48-5 Öring, fpm, bf Väster-Bursjön Sjökalkning Rösteån 48-5 Öring, fpm, bf Åvattnet Sjökalkning Rösteån 48-5 Öring, fpm, bf Vås Sjökalkning Rösteån 48-5 Öring, fpm, bf L Kölsjön Sjökalkning Rösteån 48-5 Öring, fpm, bf St Klövtjärn Sjökalkning Öjungen 48-6:1 Flodkräfta Öjungen Sjökalkning Öjungen 48-6:1 Flodkräfta Gäddsjön Sjökalkning Fjällmyrtjärn 48-6:1 Inpl. ädelfisk Fjällmyrtjärn Sjökalkning Lapptjärn 48-6:1 Inpl. ädelfisk Lapptjärn Sjökalkning Dånb, Sannån 48-7 Öring, fpm Bjärken Sjökalkning Dånb, Sannån 48-7 Öring, fpm Björktjärn Sjökalkning Dånb, Sannån 48-7 Öring, fpm Bodsjön Sjökalkning Dånb, Sannån 48-7 Öring, fpm Brickörvattnet Sjökalkning Blöten 48-8:2 Fiskbeståndet Blöten Sjökalkning N Maskinsjön 48-8:2 Hg i fisk N Maskinsjön Sjökalkning Hälsen 48-8:2 Nat. röding, Hälsen Sjökalkning öring Lill-Hälsen 48-8:2 Nat. röding, Lill-Hälsen Sjökalkning öring Ränningen 48-9:3 Inpl. ädelfisk Ränningen Sjökalkning Nyvallssj, Lillvallssj. 48-9:4 Öring, siklöja Nyvallssjön Sjökalkning Dalån 48-9 Öring, fpm, bf St Dalsjön Sjökalkning Bergvallsån Öring, bf Simessjön Sjökalkning Timmobäcken Öring Högbergstjärn Sjökalkning Milån Öring, fpm Abborrtjärn Sjökalkning Milån Öring, fpm Långtjärn Sjökalkning Mörttjärnb, Milån Öring, fpm Milsjön Sjökalkning Mörttjärnb, Milån Öring, fpm Mörttjärn Sjökalkning Mörttjärnb, Milån Öring, fpm Orsmilen Sjökalkning Mörttjärnb, Milån Öring, fpm Storöratjärn Sjökalkning St Åltjärn 48-15:8 Fiskbest. St Åltjärn Sjökalkning Fisklösen 48-15:8 Fiskbest. Fisklösen Sjökalkning 47

48 Kullasjön 48-15:8 Fiskbest. Kullasjön Sjökalkning Kumtjärn 48-15:8 Fiskbest. Kumtjärn Sjökalkning Lenntjärn 48-15:8 Fiskbest. Lenntjärn Sjökalkning Lokatjärn 48-15:8 Fiskbest. Lokatjärn Sjökalkning Sandviks-Långtjärn 48-15:8 Fiskbest. Sandviks-Långtj Sjökalkning Risbergsån Öring Risbergsjön Sjökalkning Risbergsån Öring Gillertjärn Sjökalkning Kumsjöån Öring Remmasjön Sjökalkning Kumsjöån Öring Risbergstjärn Sjökalkning Kumsjöån Öring Långtjärn Sjökalkning Kumsjöån Öring Kumsjön Sjökalkning Sänningsån, Dysån Öring Sänningen Sjökalkning Dysån Öring Björsjötjärn Sjökalkning Dysån Öring Pållatjärn Sjökalkning Blistertjärn :2 Fiskbest. Blistertjärn Sjökalkning Klockarån Öring, bf Brassbergssjön Sjökalkning 1 Klockarån Öring, bf Klockarsjön Sjökalkning 1 Klockarån Öring, bf Lindtjärn Sjökalkning 1 Klockarån Öring, bf Medasen Sjökalkning 1 Klockarån Öring, bf Sarvtjärn Sjökalkning 1 Klockarån Öring, bf Stugsjön Sjökalkning 1 Treslinten Fiskbest. Treslinten Sjökalkning 5:1 Norr-Enan Öring Norr-Ensjön Sjökalkning 7:1 Vandelån Öring, fpm Vandelån Doserare Vandelån Öring, fpm Blistersjön Sjökalkning Vandelån Öring, fpm Gebbarn Sjökalkning Vandelån Öring, fpm Lillsjön Sjökalkning Vandelån Öring, fpm Långslåttj.na Sjökalkning Vandelån Öring, fpm Långtjärn Sjökalkning Vekarskogsb, Vandelån Öring, fpm Kölsjön Sjökalkning Vekarskogsbäcken Öring, fpm Igeltjärn Sjökalkning Vekarskogsbäcken Öring, fpm Stybbingen Sjökalkning Skvallerb, Vandelån Öring, fpm Habovallstjärn Sjökalkning Snosb, Vandelån Öring, fpm Motlusttjärnarna Sjökalkning Snosb, Vandelån Öring, fpm Älgtjärn Sjökalkning Godb, Vandelån Öring, fpm Slåttjärn Sjökalkning Godb, Vandelån Öring, fpm Gäddtjärn Sjökalkning Örantj.b, Vandelån Öring, fpm Svarttjärn Sjökalkning Örantj.b, Vandelån Öring, fpm Örantjärn Sjökalkning Gårdsjöån Öring, fpm Gårdsjösjön Sjökalkning Stocksboån Öring, bf Furusjön Sjökalkning Stocksboån Öring, bf Grundvattnet Sjökalkning Stocksboån Öring, bf Ljussjön Sjökalkning Stocksboån Öring, bf Sundsjön Sjökalkning 48

49 Stocksboån Öring, bf Trerönningen Sjökalkning Bondskogstjärn Fiskbeståndet Bondskogstjärn Sjökalkning 2:1 Hanstjärn Fiskbeståndet Hanstjärn Sjökalkning 2:1 Lilltjärn Fiskbeståndet Lilltjärn Sjökalkning 2:1 Långtjärn Fiskbeståndet Långtjärn Sjökalkning 2:1 Stugutjärn Öring Stugutjärn Sjökalkning 2:1 Öv Skarptjärn :1 Fiskbeståndet Öv Skarptjärn Sjökalkning Fännslåttbäcken 48-17:1 Öring Örantjärn Sjökalkning Sorgån Lj.öring, fpm Hemmatjärn Sjökalkning Sorgån Lj.öring, fpm Stortjärn Sjökalkning Sorgån Lj.öring, fpm Svarttjärn Sjökalkning Sorgån Lj.öring, fpm Skålvallssjön Sjökalkning Risnostjärn Öring Risnostjärn Sjökalkning 1:1 Gäddtjärn :1 Fiskbeståndet Gäddtjärn Sjökalkning Borrån Öring Buvallssjön Sjökalkning Borrån Öring Stensjön Sjökalkning Borrån Öring Svartsjön Sjökalkning Borrån Öring Väster Borrsjön Sjökalkning Borrån Öring Öster Borrsjön Sjökalkning Kårån Flodkräfta Blanktjärn Sjökalkning Lilla Abborrtjärn Fiskbeståndet Lilla Abborrtjärn Sjökalkning 1:1 Mossatjärn Fiskbeståndet Mossatjärn Sjökalkning 1:1 St Abborrtjärn Fiskbeståndet St Abborrtjärn Sjökalkning 1:1 St Gönsjön Fiskbeståndet St Gönsjön Sjökalkning 1:1 Genomförda fiskevårdande åtgärder inom 48 Ljusnan (förutom 48-4 Voxnan) Namn Nr Målsättning Xkoord. Ykoord. Åtgärd År Partån 48:15 Ljusnanöring Biotopåtgärder Partån 48:15 Ljusnanöring Biotopåtg Partån 48:15 Ljusnanöring Biotopåtg Partån 48:15 Ljusnanöring Biotopåtg Partån 48:15 Ljusnanöring Biotopåtg Partån 48:15 Ljusnanöring Biotopåtg Partån 48:15 Ljusnanöring Biotopåtg Partån 48:15 Ljusnanöring Biotopåtg Partån 48:15 Ljusnanöring Biotopåtg Partån 48:15 Ljusnanöring Biotopåtg Partån 48:15 Ljusnanöring Biotopåtg Partån 48:15 Ljusnanöring Biotopåtg Partån 48:15 Ljusnanöring Biotopåtg Partån 48:15 Ljusnanöring Biotopåtg 49

50 Partån 48:15 Ljusnanöring Biotopåtg Partån 48:15 Ljusnanöring Biotopåtg Partån 48:15 Ljusnanöring Biotopåtg Partån 48:15 Ljusnanöring Biotopåtg Partån 48:15 Ljusnanöring Biotopåtg Partån 48:15 Ljusnanöring Biotopåtg Partån 48:15 Ljusnanöring Biotopåtg Partån 48:15 Ljusnanöring Biotopåtg Öratjärnsbäcken 48:18 Öring Fiskväg 1998 Ljusnan 48:20 Öring Biotopåtg, 2003 Grådbäcken 48:22 Öring Biotopåtg 2001 Ljusnan, Hovrahäll 48:27 Öring, Harr Biotopåtg 1999 Ljusnan, Brännholm 48:28 Öring Biotopåtg 2003 Långtjärnsbäcken 48:30 Ljusnanöring V-hinder 2000 Långtjärnsbäcken 48:30 Öring Biotopåtg 2000 Ljusnan 48:31 Flodkräfta Återintroduktion 2003 Simeån 48-10:1 Ljusnanöring Biotopåtgärder Simeån 48-10:1 Ljusnanöring V-hinder Simeån 48-10:1 Ljusnanöring V-hinder 2000 Simeån 48-10:1 Ljusnanöring Fiskväg 1998 Simeån 48-10:1 Ljusnanöring Fiskväg Simeån 48-10:1 Öring Biotopåtg Simeån 48-10:1 Öring Biotopåtg Simeån 48-10:1 Öring Biotopåtg Simeån 48-10:1 Öring Biotopåtg Simeån 48-10:1 Öring Biotopåtg Simeån 48-10:1 Öring Biotopåtg Simeån 48-10:1 Öring Biotopåtg Simeån 48-10:1 Öring Biotopåtg Simeån 48-10:1 Öring Biotopåtg Simeån 48-10:1 Öring Biotopåtg Simeån 48-10:1 Öring Biotopåtg Simeån 48-10:1 Öring Biotopvård Simeån 48-10:1 Öring Biotopvård Simeån 48-10:1 Öring Biotopvård Simeån 48-10:1 Öring Biotopvård Simeån 48-10:1 Öring Biotopvård Simeån 48-10:1 Öring Biotopvård Simeån 48-10:1 Öring Biotopvård Simeån 48-10:1 Öring Biotopåtg Tomtbäcken 48-10:1 Öring V-hinder Tomtbäcken 48-10:1 Öring V-hinder Tomtbäcken 48-10:1 Öring Biotopvård Tomtbäcken 48-10:1 Öring Biotopvård Tomtbäcken 48-10:1 Öring Biotopåtg Tomtbäcken 48-10:1 Öring Biotopvård Tomtbäcken 48-10:1 Öring Biotopvård Tomtbäcken 48-10:1 Öring Biotopåtg Tomtbäcken 48-10:1 Öring Biotopvård Tomtbäcken 48-10:1 Öring Biotopvård Hallabyggm.b :1 Öring V-hinder Hallabyggm.b :1 Öring V-hinder 50

51 Brinnasån :2 Brinnasån - Sortvattenet Brinnasån - Gräningen Brinnasån - Ljussjön Flodkräfta / Öring vandringsväg Biotopvård :2 Röding Lekgrund :3 Röding Lekgrund :3 Röding Lekgrund Hallabyggm.b :1 Öring Biotopvård Hallabyggm.b :1 Öring Biotopvård Hallabyggm.b :1 Öring Biotopvård Hallabyggm.b :1 Öring Biotopåtg Hallabyggm.b :1 Öring Biotopåtg, trösklat trumma Hallabyggm.b :1 Öring Biotopvård Milån 48-12:1 Öring Fisktrappa 1998 Milån 48-12:1 Öring Fisktrappa 1998 Milån 48-12:1 Öring Biotopåtg Åsbobäcken 48-12:1 Öring Biotopåtg 2001 Åsbobäcken 48-12:1 Öring Åtg. V-hinder 2001 Malmbäcken- Mörttjärnsbäcken 48-12:2 Öring Fiskväg 1998 Orsmilån 48-12:2 Öring Fiskväg 1998 Grådbäcken 48-14:1 Ljusnanöring Fisktrappa 2000 Enån 48-15:10 Öring Biotopåtg 1983 Enån 48-15:10 Öring Biotopåtg 1993 Sillerboån 48-15:3 Öring, Harr Fisktrappa 2001 Sillerboån 48-15:3 Öring, Harr Fisktrappa 2001 Leån 48-15:4 Öring Biotopåtg Leån 48-15:5 Öring Biotopåtg 1994 Väljeån 48-15:7 Öring Fiskväg 1995 Oppliån :1 Öring Fisktrappa 2002 Gådaån :1 Öring Biotopåtg Vallån :1 Öring Vandringshinder Vandelån 48-16:7 Öring Kalkdoserare, biotopåtg 1992 Brinnasån :2 Öring Förbättring, 2000 Stocksboån Flodkräfta Effektuppföljning 1:1 biotopvård, elfiske 1981 Holån 48-18:2 Öring Fisktrappa Skytesån 48-19:1 Öring Fisktrappa Kilån 48-2:1 Ljusnanöring Biotopvård Kilån 48-2:1 Ljusnanöring Biotopvård Kilån 48-2:1 Ljusnanöring Biotopvård Kilån 48-2:1 Ljusnanöring Biotopvård Kilån 48-2:1 Ljusnanöring Biotopvård Kilån 48-2:1 Ljusnanöring Fiskfälla Kilån 48-2:1 Ljusnanöring Fiskfälla med Bur Molntjärnsbäcken 48-2:3 Öring Biotopåtg 1998 Flugån 48-2:4 Öring Biotopåtg Flugån 48-2:4 Öring Biotopåtg Flugån 48-2:4 Öring Biotopåtg Flugån 48-2:4 Öring Biotopåtg 51

52 Flugån 48-2:4 Öring Biotopvård Flugån 48-2:4 Öring Biotopåtgärder Flugån 48-2:4 Öring V-hinder Flugån 48-2:4 Öring V-hinder Sandån 48-2:5 Öring Biotopåtg Sandån 48-2:5 Öring Biotopåtg Sandån 48-2:5 Öring Biotopåtg Sandån 48-2:5 Öring Biotopåtg Sandån 48-2:5 Öring Biotopåtg Sandån 48-2:5 Öring Biotopåtg Sandån 48-2:5 Öring Biotopåtg Sandån 48-2:5 Öring Biotopåtg Sandån 48-2:5 Öring Biotopåtg Sandån 48-2:5 Öring Biotopåtg Sandån 48-2:5 Öring Biotopåtg Sandån 48-2:5 Öring Biotopåtg Sandån 48-2:5 Öring Biotopåtg Sandån 48-2:5 Öring Biotopåtgärder Sandån 48-2:5 Öring Biotopåtg Sorgaån 48-20:1 Öring Biotopåtg + oml trumma 1992 Sorgaån 48-20:1 Öring Avelsfiskfångst, fällor 2003 Sorgaån 48-20:1 Öring Biotopvård 2002 Enån 48-21:1 Öring Avelsfiskfångst, fällor 1992 Gällsån :1 Öring Biotopåtg 1995 Gällsån :1 Öring V-hinder 1995 Gällsån :1 Öring V-hinder 1995 Gällsån :1 Öring V-hinder 1995 Gällsån :1 Öring Biotopåtg Gällsån :1 Öring Biotopåtg Gällsån :1 Öring Biotopåtg Gällsån :1 Öring Biotopåtg Gällsån :1 Öring Biotopåtg Gällsån :1 Öring Biotopåtg Gällsån :1 Öring Biotopåtg 1995 Gällsån :1 Öring Biotopåtgärder 1995 Gällsån :1 Öring Oml. Vägtrumma 1995 Gällsån :1 Öring Oml. Vägtrumma 1995 Gällsån :1 Öring V-hinder 1995 Rödtjärnsbäcken :1 Öring Biotopvård Rödtjärnsbäcken :1 Öring Biotopvård Rödtjärnsbäcken :1 Öring Biotopvård Rödtjärnsbäcken :1 Öring Biotopvård Rödtjärnsbäcken :1 Öring Biotopvård Rödtjärnsbäcken :1 Öring Biotopvård Rödtjärnsbäcken :1 Öring Biotopvård Rödtjärnsbäcken :1 Öring Oml trumma Rödtjärnsbäcken :1 Öring Biotopvård Rödtjärnsbäcken :1 Öring Oml rummor Rödtjärnsbäcken :1 Öring Biotopvård Rödtjärnsbäcken :1 Öring Biotopvård 52

53 Rödtjärnsbäcken :1 Öring V-hinder Rödtjärnsbäcken :1 Öring V-hinder Rödtjärnsbäcken :1 Öring V-hinder Sundsjöbäcken :1 Öring Biotopåtg Sundsjöbäcken :1 Öring Biotopåtg Sundsjöbäcken :1 Öring Biotopåtg Sundsjöbäcken :1 Öring Biotopåtg Sundsjöbäcken :1 Öring Biotopåtg Sundsjöbäcken :1 Öring Biotopåtg Sundsjöbäcken :1 Öring Biotopåtg Sundsjöbäcken :1 Öring Biotopåtg Sundsjöbäcken :1 Öring Biotopåtg Sundsjöbäcken :1 Öring Biotopåtg Sundsjöbäcken :1 Öring Biotopåtg Sundsjöbäcken :1 Öring Biotopåtg Sundsjöbäcken :1 Öring Biotopåtg Sundsjöbäcken :1 Öring Biotopåtg Sundsjöbäcken :1 Öring Oml. Vägtrumma 1998 Sundsjöbäcken :1 Öring Biotopåtg 2002 Ängerån 48-22:1 Öring Biotopåtg 1992 Kårån 48-23:1 Öring Fisktrappa 1998 Kårån 48-23:1 Öring Fisktrappa 1998 Kårån 48-23:1 Öring Fisktrappa 1998 Kårån 48-23:1 Öring Fisktrappa 1998 Skärasbäcken 48-23:1 Röding Åtg Vandringshinder 1992 Skärasen 48-23:1 Röding Lekgrund 1992 Skärasen 48-23:1 Röding Lekgrund, renblåsning 2001 Björkeån 48-24:1 Öring Åtg V-Hinder 2003 Björkån 48-24:1 Öring, Harr Biotopåtg 1992 Herteån 48-3:1 Öring Biotopåtg 1995 Herteån 48-3:1 Öring Återintroduktion 1995 Herteån 48-3:1 Öring Fiskväg, trappa 2000 Herteån 48-3:1 Öring Biotopvård Herteån 48-3:1 Öring Biotopvård Herteån 48-3:1 Öring Biotopvård Herteån 48-3:1 Öring Biotopvård Herteån 48-3:1 Öring Biotopvård Herteån 48-3:1 Öring Biotopvård Herteån 48-3:1 Öring Biotopvård Herteån 48-3:1 Öring Biotopvård Herteån 48-3:1 Öring Fisktrappa 2003 Herteån 48-3:1 Öring Biotopvård Herteån 48-3:1 Öring Biotopvård Herteån 48-3:1 Öring Biotopvård Herteån 48-3:1 Öring Biotopvård Herteån 48-3:1 Öring Biotopvård Herteån 48-3:1 Öring Biotopvård Herteån 48-3:1 Öring Biotopvård Herteån 48-3:1 Öring Biotopvård Herteån 48-3:1 Öring Biotopvård Braxenborsbäcken 48-5:1 Galvåöring Biotopåtgärder 53

54 Braxenborsbäcken 48-5:1 Galvåöring Biotopåtg Braxenborsbäcken 48-5:1 Galvåöring Biotopåtg Braxenborsbäcken 48-5:1 Galvåöring Biotopåtg Braxenborsbäcken 48-5:1 Galvåöring Biotopåtg Braxenborsbäcken 48-5:1 Galvåöring Biotopåtg Braxenborsbäcken 48-5:1 Galvåöring Biotopvård Galvån 48-5:1 Galvåöring Biotopåtg Galvån 48-5:1 Galvåöring Biotopåtg Galvån 48-5:1 Galvåöring Biotopåtg Galvån 48-5:1 Galvåöring Biotopvård Galvån 48-5:1 Galvåöring Biotopåtg Galvån 48-5:1 Galvåöring Biotopvård Galvån 48-5:1 Galvåöring Biotopåtg Galvån 48-5:1 Galvåöring Biotopvård Galvån 48-5:1 Galvåöring Biotopvård Galvån 48-5:1 Galvåöring Biotopvård Galvån 48-5:1 Galvåöring Biotopvård Galvån 48-5:1 Galvåöring Biotopåtg Galvån 48-5:1 Galvåöring Biotopvård Galvån 48-5:1 Galvåöring Biotopvård Galvån 48-5:1 Galvåöring Biotopvård Galvån 48-5:1 Galvåöring Biotopvård Galvån 48-5:1 Galvåöring Biotopvård Galvån 48-5:1 Galvåöring Biotopåtg Galvån 48-5:1 Galvåöring Biotopvård Galvån 48-5:1 Galvåöring Biotopvård Galvån 48-5:1 Galvåöring Biotopåtgärder Galvån 48-5:1 Galvåöring V-hinder Nybobäcken 48-5:1 Galvåöring Biotopåtgärder 1997 Biotopvård, Galvsjön 48-5:2 Galvåöring fiskeförbättrande åtg Nybobäcken 48-5:2 Galvåöring Lekgrus 1997 Nybobäcken 48-5:2 Galvåöring Fiskväg 1997 Nybobäcken 48-5:2 Galvåöring Biotopåtg 1997 Nybobäcken 48-5:2 Galvåöring Fiskväg 1997 Storbäcken 48-5:2 Galvåöring V-hinder Storbäcken 48-5:2 Galvåöring V-hinder Storbäcken 48-5:2 Galvåöring Biotopåtgärder Storbäcken 48-5:2 Galvåöring Lekgrus Rösteån 48-5:3 Galvåöring Biotopåtgärder 1997 Rösteån 48-5:3 Galvåöring Lekgrus 1998 Rösteån 48-5:3 Galvåöring Fiskväg 1999 Flyttjärnsbäcken 48-5:5 Öring Lekgrus 1997 Flyttjärnsbäcken 48-5:5 Öring Lekgrus 1997 Kärrbäcksbäcken 48-5:5 Galvåöring Biotopåtgärder Kärrbäcksbäcken 48-5:5 Galvåöring Oml. Vägtrumma Långboån 48-5:6 Galvåöring Fiskväg Långboån 48-5:6 Galvåöring Biotopåtgärder 1997 Långboån 48-5:6 Galvåöring Lekgrus 1997 Långboån 48-5:6 Galvåöring Fiskfälla 1999 Källsegsbäcken 48-5:7 Galvåöring Biotopåtgärder 1998 Källsegsbäcken 48-5:7 Galvåöring Oml. Vägtrumma

55 Källsegsbäcken 48-5:7 Galvåöring Oml. Vägtrumma 1997 Vinnfarån 48-5:7 Galvåöring Biotopåtgärder 1998 Vinnfarån 48-5:8 Galvåöring Biotopåtgärder, lekgrus 1997 Andån :1 Öring Biotopåtgärder 1997 Andån :1 Öring Biotopåtgärder 1997 Andån :1 Öring Fiskfälla 1997 Andån :1 Öring Biotopvård 1997 Andån :1 Öring Biotopåtg 1997 Andån :1 Öring Biotopåtg 1997 Andån :1 Öring Biotopvård 1997 Andån :1 Öring Biotopvård 1997 Andån :1 Öring Biotopvård 1997 Andån :1 Öring Biotopvård 1997 Andån :1 Öring Biotopvård 1997 Andån :1 Öring Lekgrus 1997 Andån :1 Öring Lekgrus 1997 Andån :1 Öring Lekgrus 1997 Andån :1 Öring Lekgrus 1997 Sinderån :1 Galvåöring Biotopåtgärder 1999 Sinderån :1 Galvåöring Fiskfälla 1999 Sinderån :1 Galvåöring Lekgrus 1999 Rossån :1 Öring Biotopåtgärder 1996 Rossån :1 Öring Biotopåtgärder 1996 Rossån :1 Öring Biotopåtgärder 1996 Rossån :1 Öring Biotopåtgärder 1996 Rossån :1 Öring Biotopåtgärder 1996 Rossån :1 Öring Biotopåtgärder 1996 Rossån :1 Öring Biotopåtgärder 1996 Rossån :1 Öring Biotopåtgärder 1996 Rossån :1 Öring Lekgrus 1997 Rossån :1 Öring Lekgrus 1997 Bjärken 48-7:1 Öring, fpm Biotopvård Dånbäcken 48-7:1 Öring, fpm Biotopåtgärder Dånbäcken 48-7:1 Öring, fpm Biotopvård Dånbäcken 48-7:1 Öring, fpm Biotopåtg Dånbäcken 48-7:1 Öring, fpm Biotopvård Dånbäcken 48-7:1 Öring, fpm Biotopvård Dånbäcken 48-7:1 Öring, fpm Biotopvård Dånbäcken 48-7:1 Öring, fpm Biotopvård Dånbäcken 48-7:1 Öring, fpm Biotopvård Dånbäcken 48-7:1 Öring, fpm Biotopvård Dånbäcken 48-7:1 Öring, fpm Biotopvård Dånbäcken 48-7:1 Öring, fpm Biotopvård Dånbäcken 48-7:1 Öring, fpm Biotopvård Sannån/Rorån 48-7:1 Ljusnanöring Biotopåtg Sannån/Rorån 48-7:1 Ljusnanöring Biotopåtg Sannån/Rorån 48-7:1 Ljusnanöring Biotopåtg Sannån/Rorån 48-7:1 Ljusnanöring Biotopåtg Sannån/Rorån 48-7:1 Ljusnanöring Biotopåtg Sannån/Rorån 48-7:1 Ljusnanöring Biotopåtg Sannån/Rorån 48-7:1 Ljusnanöring Biotopåtg Sannån/Rorån 48-7:1 Ljusnanöring Biotopåtg 55

56 Sannån/Rorån 48-7:1 Ljusnanöring Biotopåtg Sannån/Rorån 48-7:1 Ljusnanöring Biotopåtg Sannån/Rorån 48-7:1 Ljusnanöring Biotopåtg Sannån/Rorån 48-7:1 Ljusnanöring Biotopåtg Sannån/Rorån 48-7:1 Ljusnanöring Biotopåtgärder Sannån/Rorån 48-7:1 Ljusnanöring V-hinder 2003 Isteån 48-9:1 Öring, fpm V-hinder Isteån 48-9:1 Öring, fpm V-hinder Isteån 48-9:1 Öring, fpm Biotopåtg Isteån 48-9:1 Öring, fpm Återintr Dalån 48-9:4 Öring, fpm Biotopåtg Dalån 48-9:4 Öring, fpm Biotopvård Dalån 48-9:4 Öring, fpm Biotopåtg Dalån 48-9:4 Öring, fpm Biotopåtg Dalån 48-9:4 Öring, fpm Biotopvård Dalån 48-9:4 Öring, fpm Biotopvård Dalån 48-9:4 Öring, fpm Biotopvård Dalån 48-9:4 Öring, fpm Biotopvård Dalån 48-9:4 Öring, fpm Biotopvård Dalån 48-9:4 Öring, fpm Biotopvård Dalån 48-9:4 Öring, fpm Biotopvård Dalån 48-9:4 Öring, fpm Biotopvård Dalån 48-9:4 Öring, fpm Biotopåtg Dalån 48-9:4 Öring, fpm Biotopvård Dalån 48-9:4 Öring, fpm Biotopvård Dalån 48-9:4 Öring, fpm Biotopvård Dalån 48-9:4 Öring, fpm Biotopåtg Dalån 48-9:4 Öring, fpm Biotopåtg Dalån 48-9:4 Öring, fpm Biotopåtg Dalån 48-9:4 Öring, fpm Biotopåtgärder Lilla Dalsjön 48-9:4 Öring, fpm Biotopv, fiskeförbättr åtg Lappbäcken 48:15 Ljusnanöring Biotopåtgärder

57 Kartor över 48 Ljusnan förutom 48-4 Voxnan Norra Ljusnan 57

58 Mellersta Ljusnan 58

59 Södra Ljusnan 59

60 6.11 Nr: 48-4 VOXNAN Kommun: Ovanåker/Ljusdal/Bollnäs Voxnans vattensystem utgör Ljusnans största biflöde och har sitt ursprung ur bl a Siksjön (356 möh) strax norr om länsgränsen i Härjedalen. Voxnan har till en början flackt lopp bestående av ett flertal långsmala sjöar som binds ihop via kortare strömsträckor. Efter hand ökar fallhöjden och Voxnan får ett mer omväxlat lopp med strömmar och forsar som åtföljs av större sel och sjöar. I denna mellersta del ligger bl a Hylströmmen som är Voxnans största fors. Voxnans nedre del ändrar åter karaktär och loppet övergår till lugnflytande och kraftigt meandrande bland mäktiga nipor och sandbankar. Efter hand som älven närmar sig utloppet till Ljusnan ökar inslaget av sjöar. Fiskfauna I Voxnan och flertalet biflöden förekommer såväl öring som harr. I övrigt förekommer gädda, abborre, stensimpa, bäcknejonöga samt ett antal karpfiskarter. Särskilda naturvärden Voxnans övre delar är unika då dessa delar utgör den längsta ännu oreglerade vattendragsträckan i regionen. I älven, och dess biflöden, förekommer en rik flora och fauna med bl.a. öring, harr, flodkräfta, flodpärlmussla och utter. Delar av Voxnan m fl biflöden utgör riksintresse. Biflödena Anneforsån och Gryckån anges i länets vattendragsinventering som vattendrag med högsta skyddsvärde pga orördhet, representativitet och raritet. Anneforsån hyser en artrik bottenfauna, harr, öring och flodpärlmussla. Musslor förekommer dels i själva Öjungsån- Anneforsån, dels i flera av åns tillflöden. Gryckån är ett av de bästa utterområdena i länet. Därutöver förekommer harr, öring, flodkräfta och flodpärlmussla i åsystemet. Levande nipor, sandbankar, fossila meanderbågar och gölar ger stora värden. Ytterligare ett flertal biflöden däribland Häsboån, Österhocklan och Övre Tälningsån m fl anges i länets vattendragsinventering som vattendrag med mycket högt skyddsvärde. Påverkan Voxnan är reglerad via ett tiotal större dammar som utgör vandringshinder för fisk. I ett par av dem tillåts dessutom nolltappning. Voxnan i hela sin sträckning är också flottledsrensad. Rensningsgraden varierar från måttlig till mycket kraftig. Flottledsrensning även i flertalet större biflöden. I Anneforsån finns fyra vandringshinder för fisk och i Gammelån finns ytterligare ett. Dikningar i avrinningsområdet och brustna dammar har gjort att stora delar av bottnarna i åns övre delar har täckts av sand. På många ställen har höljor och djupare partier fyllts upp av sand. I Hässjaån finns förutom kraftverksdammen i Torrbergsbo, ytterligare fem större vandringshinder. Dessutom finns en ny öppnad grafitgruva och en fiskodling i Torrbergsbo. Frösteboån är kraftigt påverkad av flottning och vid nolltappning ur Mållången torrläggs den delvis. Förutom utloppsdammen ur Mållången finns ytterligare två dammkonstuktioner. 60

61 Jättån är kraftigt rensad och en Regleringsdamm vid Stor-Jättsjön utgör vandringshinder. Även Håvaån är kraftigt rensad och vid Storhamrasjön finns ett kraftverk. I Ullungsån bl.a. uppströms och nedströms Fullen finns ett antal dammar. Uppströms Ullungen finns dammar och skibord. Ån omges delvis av jordbruksmarker och är bitvis igenväxt. Nedre Tälningsån är hårt flottledsrensad. Sjön Tälningen är reglerad där dammen utgör vandringshinder. Planerade åtgärder inom 48-4 Voxnans vattensystem C4 Målområde: Voxnan inom 48-4:2-48-4:4 (avr omr: 66,15 km 2, sjöarea: 6,68 km 2 ) Se beskrivning av Voxnans vattensystem. Åtgärdsobjekt/Åtgärd: Återställning efter rensning i Voxnan (Sörängsströmmarna) samt anläggande av fiskvägar i Anneforsån (48-4-1). Målsättning: Voxnan är reglerad via ett tiotal större dammar som samtliga utgör vandringshinder för fisk. I ett par av dem tillåts dessutom nolltappning. Voxnan i hela sin sträckning är också flottledsrensad vilket innebär att det naturligt förekommande öring- och harr beståndet har kraftigt begränsade reproduktionsmöjligheter. För att långsiktigt klara Voxnans harr- och öringbestånd måste reproduktionsmöjligheterna utökas. C4 Målområde: Voxnan inom 48-4: :14 och 48:20 (avr omr: 273,21 km 2, sjöarea: 8,46 km 2 ) Se beskrivning av Voxnans vattensystem. Åtgärdsobjekt/Åtgärd: Återställning efter rensning i Voxnan. Anläggande av fiskspärrar till avelstäkt i Sälmåns (48-4-6) och Älmåns (48-4-5) vattensystem för stödutsättning av Voxnanöring. Avelstäkten är årligt återkommande varför fiskspärrarna ska byggas som fasta konstruktioner som är lätta att montera och demontera. Målsättning: Voxnan är reglerad via ett tiotal större dammar som samtliga utgör vandringshinder för fisk. I ett par av dem tillåts dessutom nolltappning. Voxnan i hela sin sträckning är också flottledsrensad vilket innebär att det naturligt förekommande öring- och harr beståndet har kraftigt begränsade reproduktionsmöjligheter. För att långsiktigt klara Voxnans harr- och öringbestånd är det viktigt att avelsarbete för stödutsättning upprättas. Bå/C4 Målområde: Björnån inom 48-4:21-27 (avr omr: 183,61 km 2, sjöarea: 22,33 km 2 ) Vattensystemet utgör Voxnans övre delar och har sitt ursprung ur Uttertjärnsbäcken och Flärksjöån som bl a avvattnar Flärksjön samt Norra och Södra Virkasjärvi. Därutöver tillrinner en mängd mindre källflöden och tjärnar. Uttertjärnsbäcken utmynnar i Kölsjön och övergår därefter till att heta Kölsjöån som via Tandsjöån och Björnån slutligen övergår i Voxnan. I vattensystemet förekommer öring, harr, abborre, gädda, stensimpa och elritsa. 61

62 Vattensystemet är påverkat av flottledsrensning och vandringshinder som förhindrar fiskvandring förekommer i Flärksjöån, Uttertjärnsbäcken, Tandsjöån samt Björnån. Flottledsrestaurering samt eliminering av vandringshinder har delvis genomförts inom ramen för Ljusdals kommunala fiskeplan. Björnån anges i länets vattendragsinventering som ett vattendrag av högsta naturvärde. Björnåns bottenfauna har undersökts och man fann bl a den sällsynta vattenskalbaggen Normandia nitens. I ån finns också ett svagt bestånd av flodpärlmussla. I området förekommer utter. Björnån är också avsatt som ett område av riksintresse för naturvården. Åtgärdsobjekt/Åtgärd: Anläggande av fisktrappor Björnån, Tandsjöån, Uttertjärnsbäcken och Flärksjöån. I Flärksjöån även återställning efter rensning. Målsättning: Åtgärderna bidrar till ökade reproduktions- och fiskvandringsmöjligheter för de lokala öringbestånden i Björnåns vattensystem, samtidigt som vattensystemet görs tillgängligt från Voxnan. C4 Målområde: Frösteboån (avr omr: 463,89 km 2, sjöarea: 48,67 km 2 ) Frösteboån har sina källor ur bl a Tälningsån och Häsboån. Det egentliga Frösteboån/Flaxnan har sin början vid sjön Mållången (226 möh). Frösteboån är kraftigt påverkad av flottning och nolltappning ur Mållången gör att den delvis är torrlagd. Förutom utloppsdammen ur Mållången finns ytterligare två dammkonstruktioner. Därtill ytterligare ett antal dammar i övre delarna av vattensystemet. Biotopåtgärder inom ramen för Ovanåkers fiskeplan har dock utförts i Frösteboån/Flaxnan samt ett flertal biflöden, däribland Tälningsån och Häsboån. I vattensystemet förekommer öring, harr och flodpärlmussla. Häsboån och Övre Tälningsån gavs båda skyddsklass II i länets vattendragsinventering pga orördhet, representativitet, raritet och rekreation. Häsboåns vattensystem utgör ett riksintresse för naturvården bl a för rödingrelikten i Häsbosjön. Övre Tälningsån omges av en ursprunglig och urskogsartad vegetation. Frösteboån/Flaxnan, som går under namnet Svartån i flera av författaren Hans Lidmans berättelser, är mycket betydelsefull ur sportfiskesynpunkt. Många är de fiskare som tänkt sig att besöka de fiskeplatser som finns beskrivna i de böcker Hans Lidman skrev om Svartån. Åtgärdsobjekt/Åtgärd: Anläggande av fiskväg vid Frösteboån/Flaxnan för att möjliggöra fiskvandring till och från Mållången och Häsboån. Omläggning av vägtrummor i Häsboån och Långabäcken. Anläggande av fiskspärr till avelstäkt i tillrinningsområdet (Klövbäcken) för stödutsättning i Frösteboån. Fiskspärrar har sedan tidigare satts ut i Flaxnan, Nedre Tälningsån, Häsboån, Kilabäcken och Örabäcken. Målsättning: Frösteboån är reglerad och ett antal dammar utgör vandringshinder för fisk. I en av dem tillåts dessutom nolltappning. Frösteboån i hela sin sträckning är också flottledsrensad vilket innebär att det naturligt förekommande öring- och harr beståndet har kraftigt begränsade reproduktionsmöjligheter. För att långsiktigt klara Frösteboåns harr- och öringbestånd är det viktigt att vandringshinder elimineras och att fiskvägar anläggs samtidigt som avelsarbete för stödutsättning upprättas. 62

63 Bå/C4 Målområde: Loån (avr omr: 426,37 km 2, sjöarea: 28,73 km 2 ) Loåns övre delar utgörs av Österhocklan som efter inflöde i Lossjön (315 möh) övergår till att heta Hyttån, Tensån och därefter Loån. Vid Lossjön tillrinner också biflödena Mångån- Sättnäsån-Dåasån samt Kvarnån. Längre nedströms tillrinner även Nätsjöbäcken. I vattensystemet förekommer harr och öring samt abborre, gädda, mört, stensimpa, lake och elritsa. Ån är välbuffrad och hyser en rik och varierad bottenfauna däribland vattenskalbaggen Normandia nitens samt den försurningskänsliga dagsländan Caenis rivulorum. Loån och Österhocklan ges skyddsklass II i länets vattendragsinventering pga orördhet, representativitet, raritet och rekreation. Vattensystemet ingår också i Voxnans riksintresseområde. Loån med flera biflöden är flottledsrensad och påverkansgraden varierar från måttlig till kraftig. Biotopåtgärder inom ramen för Ovanåkers och Ljusdals fiskeplaner har dock utförts i Österhocklan, Hyttån, Tensån, Loån och biflödena Dåasån och Nätsjöbäcken. I Hyttån, Tensån, Loån och biflödena Dåasån och Kvarnån finns regleringsdammar som utgör definitiva vandringshinder. Åtgärdsobjekt/Åtgärd: Anläggande av fisktrappor i Dåasån, Tensån, Hyttån och Kvarnån. Målsättning: Åtgärderna, tillsammans med tidigare genomförda åtgärder, bidrar till ökade reproduktions- och fiskvandringsmöjligheter för de lokala öringbestånden i Loåns vattensystem. Bå Målområde: Håvaån (avr omr: 250,3 km 2, sjöarea: 32,77 km 2 ) Håvaåns övre delar utgörs av ett antal källflöden som efter sammanflöde i Kroksjön (347 möh) bildar Kroksjöån. Kroksjöån utmynnar i Storhamrasjön (312 möh) och bildar Håvaån som slutligen utmynnar i Voxnan. I vattensystemet förekommer harr och öring samt abborre, gädda, mört, stensimpa, lake och elritsa. Håvaån ges skyddsklass II i länets vattendragsinventering pga representativitet och raritet. I vattensystemet finns också utter och flodpärlmussla. Håvaån är bitvis kraftigt flottledsrensad men biotoprestaurering inom ramen för Ljusdals fiskeplan har utförts i Håvaåns övre delar (Kroksjöån). Storhamrasjön är reglerad och vid utloppet finns en kraftverksdamm som utgör definitivt vandringshinder. Vandringshinder även i Kroksjöån. Åtgärdsobjekt/Åtgärd: Anläggande av fisktrappor i Kroksjöån (utlopp från Kroksjön) och Håvaån (utlopp från Storhamrasjön). Målsättning: Åtgärderna bidrar till ett sammanbundet vattensystem med ökade reproduktionsoch fiskvandringsmöjligheter för de lokala öringbestånden. C4 Målområde: Västerhocklan (avr omr: 79,5 km 2, sjöarea: 2,58 km 2 ) Västerhocklan har sitt ursprung i bl a Kolarsjöbäcken från Kolarsjön (427 möh) och Stensjöbäcken från Stensjön (440 möh). Efter tillrinning från ett antal mindre källflöden och tjärnar, däribland Hivabäcken, utmynnar ån i Voxnan. 63

64 Västerhocklan ges skyddsklass II i länets vattendragsinventering p g a förekomsten av en rik och varierad bottenfauna med bl a flera försurningskänsliga dagsländearter och flodpärlmussla. Särskilt Västerhocklans nedre delar är påverkat av flottledsrensning men biotoprestaurering har utförts inom ramen för Ljusdals kommunala fiskeplan. Åtgärdsobjekt/Åtgärd: Anläggande av fiskväg vid Bäckvallsdammen. Målsättning: Åtgärderna bidrar till ökade reproduktions- och fiskvandringsmöjligheter för de lokala öringbestånden i Västerhocklans vattensystem, samtidigt som hela vattensystemet görs tillgängligt från Voxnan. Genomförda åtgärder Ett stort antal sjöar i Voxnans vattensystem är kalkade. Voxnan finns också beskriven i Ljusdal, Ovanåker och Bollnäs fiskeplaner. Åtgärder inom ramen för dessa fiskeplaner har genomförts i såväl huvudvattendraget som flera av dess biflöden. De vattendrag där åtgärder genomförts, sorterade kommunvis följer nedan: Ljusdals kommun: Björnån, Björnåflarken, Bäverflaken, Tandsjöån, Flärksjöån, Kölsjöån, Uttertjärnsbäcken, Västerhocklan, Jättån, Loån (även Ovanåkers kommun), Hyttån, Österhocklan, Nätsjöbäcken, Dåasån samt Kroksjöån. Ovanåkers kommun: Domedagsbäcken, Tranbergsbobäcken, Nissjabäcken, Sventjärnsbäcken, Bjurtjärnsbäcken,Loån (även Ljusdals kommun) Losjöbäcken, Svartån (även Bollnäs kommun), Nordanbobäcken, Gäddviksbäcken, Hässjaån, Ålkarsbäcken, Hågsbäcken, Lindån, Flaxnan, Lillån, Simmerbäcken, Vallasbäcken, Östabäcken, Kilabäcken, Klövbäcken, Långabäcken, Tälningsån, Örabäcken, Döljesbäcken, Gossabäcken, Håsbergsbäcken, Häsboån, Nottjärnsbäcken, Nybobäcken, Skålsjöbäcken, Smed-Larsbäcken, Stensjöbäcken, Flätens utlopp, Slåttabäcken, Forsgångsbäcken, Vitaspbäcken, Hälltjärnsbäcken, Ljustjärnsbäcken, Ullungsån, Våsbäcken, Illabäcken, Räkaån, Stora Örabäcken, Våsbäcken, Loftsbäcken, Älmån, Brobobäcken, Gymåsbäcken, Kallbergsån, Nydammsbäcken, Risåsbäcken, Sälmån, Gryckån, Lappbäcken, Sandsjöbäcken, Mackskalabäcken, Öjungsån, Kalvsån samt Lill-Öjungsån. Bollnäs kommun: Svartån (även Ovanåkers kommun), samt Blecksjöån. I samband med det biotopvårdande arbetet har även vandringshinder åtgärdats och lekgrus lagts ut i ett flertal av ovanstående vattendrag. Dessutom har ett underlag för omprövningar av vattendomar och en utvärdering av Voxnans (Ljusnans) produktionspotential för lax-och öringsmolt gjorts av VFK Vattenkonsult under

65 Kalkningsobjekt inom 48-4 Voxnans vattensystem Målområde Målsättning Kalknings x- y- Kalknings Namn Nr objekt koord koord metod Lettolamm 48-4:17 Fiskbeståndet Lettolamm Sjökalkning Hemsjön 48-4:18 Inpl.ädelfisk Hemsjön Sjökalkning Hockalamm 48-4:18 Fiskbeståndet Hockalamm Sjökalkning Lill-Hockalamm 48-4:18 Fiskbeståndet Lill-Hockalamm Sjökalkning Digertjärn 48-4:21 Öring, bf Digertjärn Sjökalkning Kajvaslamm 48-4:26 Inpl. ädelfisk Kajvaslamm Sjökalkning N Rävsjön 48-4:27 Fiskbeståndet N Rävsjön Sjökalkning N Virkasjärvi 48-4:27 Fiskbeståndet N Virkasjärvi Sjökalkning Ned Flärksjön 48-4:27 Fiskbeståndet Ned Flärksjön Sjökalkning S Pörttjärnarna 48-4:27 Fiskbeståndet S Pörttjärnarna Sjökalkning S Rävsjön 48-4:27 Fiskbeståndet S Rävsjön Sjökalkning S Virkasjärvi 48-4:27 Fiskbeståndet S Virkasjärvi Sjökalkning Skarpmyrtjärn 48-4:27 Fiskbeståndet Skarpmyrtjärn Sjökalkning Uttertjärn 48-4:27 Fiskbeståndet Uttertjärn Sjökalkning Ö Rävsjötjärn 48-4:27 Fiskbeståndet Ö Rävsjötjärn Sjökalkning Öv Flärksjön 48-4:27 Fiskbeståndet Öv Flärksjön Sjökalkning Anneforsån Öring, fpm Lilla Öjungen Sjökalkning Gammelån, Anneforsån Öring, fpm St Öjungen Sjökalkning Svartån Öring, fpm St Stavbergstj Sjökalkning Blecksjöån Öring, fpm Blecksjön Sjökalkning Blecksjöån Öring, fpm Fisklösen Sjökalkning Blecksjöån Öring, fpm Lilltjärn Sjökalkning Blecksjöån Öring, fpm Långbotjärn Sjökalkning Blecksjöån Öring, fpm Puppodammtj Sjökalkning Blecksjöån Öring, fpm St Peranderstj Sjökalkning Blecksjöån Öring, fpm Stolptjärn Sjökalkning Blecksjöån Öring, fpm Sågtjärn Sjökalkning Blecksjöån Öring, fpm Västertjärn Sjökalkning Blecksjöån Öring, fpm Svarttjärn Sjökalkning Finnån Öring, bf Ne Lusttjärnen Sjökalkning Finnån Öring, bf Orrtjärn Sjökalkning Finnån Öring, bf Öv Lusttjärnen Sjökalkning Gropatjärn :5 Inpl. ädelfisk Gropatjärn Sjökalkning Mållången :6 Öring, sik, sikl. Hjulbergstjärn Sjökalkning Mållången :6 Öring, sik, sikl. Mållångstugufj Sjökalkning Häsboån Öring, fpm V Nottjärn Sjökalkning Häsboån Öring, fpm Ö Nottjärn Sjökalkning Häsboån Öring, fpm Skålsjön Sjö/Våtm. Fläten, Mållången :2 Öring, sik, sikl. Fläten Sjökalkning Vitaspen :1 Öring, sik Vitaspen Sjökalkning Räkaån/Ullungsån Öring Näverbergstj Sjökalkning Räkaån/Ullungsån Öring Räken Sjökalkning St Örabäcken :4 Öring Värasen Sjökalkning Loftsb. Loftssjön :1 Öring Loftssjön Sjökalkning Loftsbäcken :1 Öring Stugtjärn Sjökalkning Räkasjöarna :1 Fiskbeståndet Räkasjöarna Sjökalkning Gryckån Öring, fpm Hälftasen Sjökalkning 65

66 Gryckån Öring, fpm S Linasen Sjökalkning Gryckån Öring, fpm Gryckån Sjökalkning Gryckån Öring, fpm Björknässjön Sjökalkning Gryckån Öring, fpm Ebbhålet Sjökalkning Gryckån Öring, fpm Lilla Mysingen Sjökalkning Gryckån Öring, fpm Lilltjärn Sjökalkning Gryckån Öring, fpm Ned Skarptjärn Sjökalkning Gryckån Öring, fpm St Orrtjärn Sjökalkning Gryckån Öring, fpm Svarttjärn Sjökalkning Gryckån Öring, fpm Stensjön Sjökalkning Österhocklan Öring, bf Blanktjärn Sjökalkning Österhocklan Öring, bf Lillsillret Sjökalkning Österhocklan Öring, bf N Stensjön Sjökalkning Österhocklan Öring, bf Storsillret Sjökalkning Österhocklan Öring, bf Öringstjärn Sjökalkning Österhocklan Öring, bf Hästskosjön Sjökalkning Österhocklan Öring, bf Käringtjärn Sjökalkning Abborrtjärn :1 Inpl. ädelfisk Abborrtjärn Sjökalkning Råtjärn :1 Fiskbeståndet Råtjärn Sjökalkning Älgsjön :1 Inpl. ädelfisk Älgsjön Sjökalkning Dåasån Öring Sättnässjön Sjökalkning Dåasån Öring Dåasen Sjökalkning Dåasån Öring Långtjärn Sjökalkning Dåasån Öring Gäddtjärn Sjökalkning Dåasån Öring Karsjön Sjökalkning Dåasån Öring Rumptjärn Sjökalkning Dåasån Öring Stortjärn Sjökalkning Dåasån Öring Öv Mångsjön Sjökalkning Dåasån Öring Ne Mångsjön Sjökalkning Sjön, Håvaån :3 Fiskbeståndet Kosilamm Sjökalkning Sjön, Håvaån :4 Fiskbeståndet Stenslåsjön Sjökalkning Sjön, Håvaån :5 Fiskbeståndet Lillhamrasjön Sjökalkning Sjön, Håvaån :5 Fiskbeståndet Mörtsjön Sjökalkning Sjön, Håvaån :6 Fiskbeståndet Hamrasjöhötjärn Sjökalkning Sjön, Håvaån :6 Fiskbeståndet Rensjön Sjökalkning Sjön, Håvaån :7 Fiskbeståndet Ackjalamm Sjökalkning Sjön, Håvaån :7 Fiskbeståndet Hötjärn Sjökalkning Sjön, Håvaån :7 Fiskbeståndet Kroksjön Sjökalkning Sjön, Håvaån :7 Fiskbeståndet Mörtsjön Sjökalkning Sjön, Håvaån :7 Fiskbeståndet Salmijärv Sjökalkning Sjön, Håvaån :7 Fiskbeståndet Stensjön Sjökalkning Sjön, Håvaån :7 Fiskbeståndet Tallasjärn Sjökalkning Sjön, Håvaån :7 Fiskbeståndet Västersjön Sjökalkning Öratjärn :1 Fiskbeståndet Öratjärn Sjökalkning 66

67 Genomförda biotopvårdande åtgärder inom 48-4 Voxnan Namn Nr Målsättning Xkoord. Ykoord. Åtgärd År Öjebäcken 48-4:11 Öring Biotopåtg Voxnan- Finnstugastr. 48-4:12 Öring Biotopåtg Voxnan- Homnaströmmen 48-4:12 Öring Biotopåtg Klappbäcken 48-4:12 Öring Lekgrus 1997 Klappbäcken 48-4:12 Öring Fiskfälla 2000 Långabäcken 48-4:12 Öring Fiskfälla 1994 Bäck fr Finnsen 48-4:13 Öring Biotopåtg. Domedagsbäcken 48-4:13 Öring, Röding Biotopåtg 1996 Domedagsbäcken 48-4:13 Öring, Röding Lekgrus 1996 Domedagsbäcken 48-4:13 Öring, Röding Åtg. Vandringshinder 1996 Voxnan- Gryckströmmen 48-4:14 Öring Biotopåtg. Tranbergsbob. 48-4:14 Öring Fiskfälla Voxnan- Bodaströmmen 48-4:15 Öring Biotopåtg. Voxnan- Kilströmmen 48-4:15 Öring Biotopåtg. Voxnan- Länsmansstr. 48-4:15 Öring Biotopåtg. Voxnan- Vinströmmen 48-4:15 Öring Biotopåtg. Voxnan- Hylströmmen 48-4:16 Öring Biotopåtg. Nissjabäcken 48-4:16 Öring Fiskfälla 2000 Nissjabäcken 48-4:16 Öring V-hinder 1996 Nissjabäcken 48-4:16 Öring Biotopåtg Nissjabäcken 48-4:16 Öring Lekgrus 1996 Nissjabäcken 48-4:16 Öring Biotopåtg Sventjärnsb. 48-4:16 Öring Biotopåtg Sventjärnsb. 48-4:16 Öring Åtg. V-hinder, trumma 1997 Voxnan 48-4:17 Öring Biotopåtg. Voxnan - biotopvård, öppna 48-4:19 Öring Högforsen stenkistor 2003 Voxnan - biotopvård, öppna 48-4:19 Öring Rullbokanalen stenkistor 2003 Värmlandsstr. 48-4:19 Öring Biotopåtg. Björnån 48-4:21 Öring Biotopåtg Björnån 48-4:21 Öring Fiskväg 1997 Björnån 48-4:21 Öring Åtg vandringshinder Björnåflarken 48-4:22 Öring fiskväg/utrivning av vh 2003 Bäverflarken 48-4:22 Öring fiskväg/utrivning av vh 2003 Tandsjöån 48-4:25 Öring Biotopåtg Tandsjöån 48-4:25 Öring Biotopåtg. Tandsjöån 48-4:25 Öring Åtg Vandringshinder 2003 Flärksjöån 48-4:27 Öring Biotopåtg 2001 Flärksjöån 48-4:27 Öring Biotopåtg

68 Kölsjöån 48-4:27 Öring Biotopåtg Uttertjärnsbäcken 48-4:27 Öring Biotopåtg. Runemostr. 48-4:4 Öring Biotopåtg. Bjurtjärnsbäcken :1 Öring V-hinder Losjöbäcken :1 Öring Biotopåtg. Nordanbobäcken :1 Öring Biotopåtg. Svartån :2 Öring Åtg. V-hinder, trumma 1996 Svartån :2 Öring Åtg. V-hinder, trumma 1996 Svartån :2 Öring Åtg. V-hinder, omlöp 1996 Svartån :2 Öring, fpm Biotopåtg Svartån :2 Öring, fpm Lekgrus 1995 Svartån :2 Öring, fpm Biotopåtg Svartån :2 Öring, fpm Biotopåtg 1995 Svartån :2 Öring, fpm Biotopåtg 1995 Svartån :2 Öring, fpm Biotopåtg 1995 Svartån :2 Öring, fpm Biotopåtg 1995 Svartån :2 Öring, fpm Biotopåtg Svartån :2 Öring, fpm Biotopåtg Västerhocklan :1 Öring Biotopåtg Västerhocklan :1 Öring Åtg Vandringshinder 2000 Västerhocklan :1 Öring Biotopåtg Västerhocklan :1 Öring Biotopåtg Jättån :1 Öring Biotopåtg Blecksjöån :1 Öring, fpm Biotopåtg. Blecksjöån :1 Öring, fpm Biotopåtg. Blecksjöån :1 Öring, fpm Biotopåtg. Blecksjöån :1 Öring, fpm Biotopåtg. Blecksjöån :1 Öring, fpm Biotopåtg. Blecksjöån :1 Öring, fpm Biotopåtg Blecksjöån :1 Öring, fpm Biotopåtg Blecksjöån :1 Öring, fpm Biotopåtg Blecksjöån :1 Öring, fpm Biotopåtg Blecksjöån :1 Öring, fpm Biotopåtg Blecksjöån :1 Öring, fpm Biotopåtg Blecksjöån :1 Öring, fpm Biotopåtg Blecksjöån :1 Öring, fpm Biotopåtg Blecksjöån :1 Öring, fpm Biotopåtg Blecksjöån :1 Öring, fpm Biotopåtg Blecksjöån :1 Öring, fpm Biotopåtg Blecksjöån :1 Öring, fpm Biotopåtg Blecksjöån :1 Öring, fpm Biotopåtg Blecksjöån :1 Öring, fpm Biotopåtg Blecksjöån :1 Öring, fpm Biotopåtg Blecksjöån :1 Öring, fpm Biotopåtg. Björnån :1 Öring Biotopåtg. Gäddviksbäcken :1 Öring Biotopåtg Gäddviksbäcken :1 Öring Oml. Vägtrumma 1998 Gäddviksbäcken :1 Öring Lekgrus 1998 Hässjaån :1 Öring Biotopåtg Hässjaån :2 Öring Fiskväg

69 Hässjaån :2 Öring Fiskväg 1998 Hässjaån :2 Öring Lekgrus 1997 Hässjaån :2 Öring Lekgrus 1997 Hässjaån :2 Öring Lekgrus 1997 Hässjaån :2 Öring Lekgrus 1997 Hässjaån :2 Öring Lekgrus 1997 Hässjaån :2 Öring Lekgrus 1997 Hässjaån :2 Öring Biotopåtg 1996 Hässjaån :2 Öring Biotopåtg 1996 Hässjaån :2 Öring Åtg Vandringshinder 1998 Hässjaån :2 Öring Vassröjning 1999 Hässjaån :2 Öring Biotopåtg 1997 Hässjaån :2 Öring Biotopåtg 1997 Hässjaån :2 Öring Lekgrus 1998 Hässjaån :2 Öring Lekgrus 1998 Hässjaån :2 Öring Lekgrus 1998 Hässjaån :2 Öring Lekgrus 1998 Hässjaån :2 Öring Biotopåtg 1997 Hässjaån :2 Öring Fiskväg 1997 Hässjaån :2 Öring Fiskväg 1997 Hässjaån :2 Öring Fiskväg 1997 Hässjaån :2 Öring Fiskfälla 1997 Ålkarsbäcken :2 Öring Biotopåtg Ålkarsbäcken :2 Öring Sedimentfällor 1997 Hågsbäcken :5 Öring Biotopåtg Hässjaån :5 Öring Biotopåtg 1998 Hässjaån :5 Öring Lekgrus 1998 Hässjaån :5 Öring Lekgrus 1998 Hässjaån :5 Öring Biotopåtg 1998 Lindån :5 Öring Biotopåtg Lindån :5 Öring Lekgrus 1995 Lindån :5 Öring Åtg, V-hinder Stugsjöströmmen :5 Öring Lekgrus 1996 Stugsjöströmmen :5 Öring Lekgrus 1996 Stugsjöströmmen :5 Öring Lekgrus 1996 Stugsjöströmmen :5 Öring Biotopåtg Flaxnan :5 Öring Biotopåtg Flaxnan :5 Öring Fiskfälla Flaxnan :5 Öring Biotopåtg Flaxnan :5 Öring Fiskväg 1995 Flaxnan :5 Öring Lekgrus 1997 Flaxnan :5 Öring Lekgrus 1997 Flaxnan :5 Öring Fiskväg 1996 Hammarbäcken :5 Öring Biotopåtg Hammarbäcken :5 Öring Lekgrus 1998 Lillån :5 Öring Biotopåtg Lillån :5 Öring Biotopåtg Lillån :5 Öring Lekgrus 1996 Lillån :5 Öring Biotopåtg Simmerbäcken :5 Öring Biotopåtg Simmerbäcken :5 Öring Lekgrus 1995 Vallasbäcken :5 Öring Biotopåtg

70 Vallasbäcken :5 Öring Biotopåtg Vallasbäcken :5 Öring Lekgrus 1998 Vallasbäcken :5 Öring Biotopåtg Vallasbäcken :5 Öring decimeringsfiske b röding 2003 Östabäcken :5 Öring Biotopåtg Östabäcken :5 Öring Biotopåtg Kilabäcken :6 Öring Lekgrus 1997 Kilabäcken :6 Öring Biotopåtg Kilabäcken :6 Öring Fiskfälla 1998 Klövbäcken :6 Öring Biotopåtg Klövbäcken :6 Öring Lekgrus 1998 Klövbäcken :6 Öring Biotopåtg Klövbäcken :6 Öring Biotopåtg Klövbäcken :6 Öring Biotopåtg Långabäcken :6 Öring Lekgrus 1994 Långabäcken :6 Öring Biotopåtg., åtg vandringshinder 1998 Tälningsån :6 Öring Fiskfälla 1998 Örabäcken :6 Öring Lekgrus 1997 Örabäcken :6 Öring Lekgrus 1997 Örabäcken :6 Öring Lekgrus 1997 Örabäcken :6 Öring Biotopåtg Örabäcken :6 Öring Åtg. V-hinder 1995 Örabäcken :6 Öring Fiskfälla 1995 Döljesbäcken :7 Öring Biotopåtg 1995 Döljesbäcken :7 Öring Åtg. V-hinder 1995 Döljesbäcken :7 Öring Lekgrus 1995 Döljesbäcken :7 Öring Biotopåtg. Gossabäcken :7 Öring Biotopåtg Gossabäcken :7 Öring Lekgrus 1997 Gossabäcken :7 Öring Biotopåtg 1997 Håsbergsbäcken :7 Öring vägtrumma tröskling 2003 Håsbergsbäcken :7 Öring vägtrumma tröskling 2003 Häsbergsbäcken :7 Öring Biotopåtg 1997 Häsbergsbäcken :7 Öring Åtg. v-hinder, trumma 1998 Häsbergsbäcken :7 Öring Lekgrus 1998 Häsbergsbäcken :7 Öring Åtg. v-hinder, trumma 1998 Häsbergsbäcken :7 Öring Biotopåtg Häsboån :7 Öring Biotopåtg Häsboån :7 Öring Fiskfälla 1997 Häsboån :7 Öring Lekgrus 1997 Häsboån :7 Öring Lekgrus 1997 Häsboån :7 Öring Lekgrus 1997 Häsboån :7 Öring Fiskfälla 1997 Häsboån :7 Öring avelsfiske, fiskspärr 2003 Häsboån :7 Öring Biotopvård Häsboån :7 Öring Åtg. Vandringshinder 2002 Häsboån :7 Öring Elimin. v-hinder 1997 Nottjärnsbäcken :7 Öring V-hinder

71 Nottjärnsbäcken :7 Öring Biotopåtg 1995 Nottjärnsbäcken :7 Öring Lekgrus 1995 Nottjärnsbäcken :7 Öring Åtg. V-hinder 1995 Nottjärnsbäcken :7 Öring biotopåterställning 2003 Nybobäcken :7 Öring V-hinder 1998 Nybobäcken :7 Öring Biotopåtg 1998 Nybobäcken :7 Öring Åtg. V-hinder 1998 Skålsjöbäcken :7 Öring V-hinder åtg, biotopåtg 1997 Skålsjöbäcken :7 Öring Lekgrus 1997 Smedlarsbäcken :7 Öring V-hinder 1997 Smedlarsbäcken :7 Öring Åtg.v-hinder 1998 Smedlarsbäcken :7 Öring Lekgrus 1997 Smedlarsbäcken :7 Öring Biotopåtg 1997 Stensjöbäcken :7 Öring Biotopåtg Stensjöbäcken :7 Öring avelsfiske, fiskspärr 2003 Stormyrbäcken :8 Öring decimeringsfiske b röding 2003 Utl. Fr. Fläten :1 Öring Biotopåtg Utl. Fr. Fläten :1 Öring Åtg. V-hinder 1997 Slåttabäcken :2 Öring Biotopåtg Slåttabäcken :2 Öring Åtg. V-hinder 1997 Forsgångsbäcken :1 Öring Biotopåtg 1995 Forsgångsbäcken :1 Öring Lekgrus 1995 Forsgångsbäcken :1 Öring V-hinder 1995 Tälningsån :1 Öring Åtg. V-hinder, damm 1998 Tälningsån :1 Öring Biotopåtg Tälningsån :1 Öring Lekgrus 1997 Tälningsån :1 Öring Biotopåtg Tälningsån :1 Öring Biotopåtg Tälningsån :1 Öring Lekgrus 1997 Tälningsån :1 Öring Lekgrus 1997 Tälningsån :1 Öring Lekgrus 1997 Tälningsån :1 Öring Biotopåtg Utl. Fr. Fläten :1 Öring Lekgrus 1997 Utl. Fr. Fläten :1 Öring Lekgrus 1997 Vitaspbäcken :1 Öring Lekgrus 1995 Vitaspbäcken :1 Öring Lekgrus 1995 Bäck fr Hälltjärn :1 Öring Biotopåtg Ljustjärnsbäcken :1 Öring Biotopåtg Ljustjärnsbäcken :1 Öring Fiskfälla 1998 Ullungsån :1 Öring Biotopåtg Våsbäcken :1 Öring Biotopåtg 1997 Våsbäcken :1 Öring Biotopåtg 1997 Ullungsån :2 Öring Fiskväg 2000 Ullungsån :2 Öring Åtg Vandringshinder 1997 Ullungsån :2 Öring Lekgrus 1999 Ullungsån :2 Öring Lekgrus 1996 Ullungsån :2 Öring Fiskfälla 1999 Ullungsån,Fullströmmen :2 Öring Biotopåtg Illabäcken :3 Öring Åtg. V-hinder, trumma

72 Illabäcken :3 Öring Biotopåtg 1998 Illabäcken :3 Öring Lekgrus 1998 Illabäcken :3 Öring Lekgrus 1998 Illabäcken :3 Öring Biotopåtg 1998 Räkaån :3 Öring Fiskfälla 1999 Räkaån :3 Öring Biotopåtg 1997 Räkaån :3 Öring Biotopåtg 1997 St Örabäcken :3 Öring Biotopåtg St Örabäcken :3 Öring Lekgrus 1997 St Örabäcken :3 Öring Lekgrus 1997 St Örabäcken :3 Öring Biotopåtg 1997 St Örabäcken :3 Öring Biotopåtg 1997 St Örabäcken :3 Öring Biotopåtg 1997 St Örabäcken :3 Öring Biotopåtg 1997 St Örabäcken :3 Öring Lekgrus 1997 Våsbäcken :3 Öring Biotopåtg Våsbäcken :3 Öring Biotopåtg 1997 Loftsbäcken :1 Öring Biotopåtg Loftsbäcken :1 Öring Lekgrus 1997 Loftsbäcken :1 Öring Lekgrus 1997 Loftsbäcken :1 Öring Biotopåtg, åtg vandringshinder 1997 Loftsbäcken :1 Öring Lekgrus 1997 Älmån :1 Öring Biotopåtg Älmån :1 Öring Åtg Vandringshinder 1997 Älmån :1 Öring Lekgrus 1997 Älmån :1 Öring Lekgrus 1997 Älmån :1 Öring Lekgrus 1997 Älmån :1 Öring Biotopåtg Älmån :1 Öring Fiskväg 1998 Brobobäcken :1 Öring Biotopåtg Brobobäcken :1 Öring Åtg. V-hinder 1995 Gymåsbäcken :1 Öring Lekgrus 1994 Gymåsbäcken :1 Öring Lekgrus 1994 Gymåsbäcken :1 Öring Biotopåtg, åtg vandringshinder 1995 Gymåsbäcken :1 Öring Biotopåtg Kallbergsån :1 Öring Biotopåtg Kallbergsån :1 Öring Åtg. V-hinder, trumma 1997 Kallbergsån :1 Öring Biotopåtg Kallbergsån :1 Öring Biotopåtg Kallbergsån :1 Öring Åtg. V-hinder, trumma 1997 Kallbergsån :1 Öring Lekgrus 1997 Källbäcken :1 Öring Lekgrus 1994 Nydammsbäcken :1 Öring Åtg. Vandringshinder 1997 Nydammsbäcken :1 Öring Lekgrus 1997 Nydammsbäcken :1 Öring Lekgrus 1997 Nydammsbäcken :1 Öring Biotopåtg Nydammsbäcken :1 Öring Biotopåtg Risåsbäcken :1 Öring Lekgrus

73 Risåsbäcken :1 Öring Lekgrus 1997 Risåsbäcken :1 Öring Biotopåtg., åtg vandringshinder 1997 Sälmån :1 Öring V-hinder 1997 Sälmån :1 Öring Biotopåtg Sälmån :1 Öring Biotopåtg Sälmån :1 Öring Biotopåtg Sälmån :1 Öring Biotopåtg Sälmån :1 Öring Lekgrus 1997 Sälmån :1 Öring Lekgrus 1997 Sälmån :1 Öring Lekgrus 1997 Sälmån :1 Öring Lekgrus 1997 Sälmån :1 Öring Lekgrus 1997 Sälmån :1 Öring Lekgrus 1997 Gryckån :1 Öring Fiskväg 1996 Gryckån :1 Öring Biotopåtg Gryckån :1 Öring, Harr Lekgrus 1996 Gryckån :1 Öring, Harr Biotopåtg 1996 Gryckån :1 Öring, Harr Biotopåtg 1996 Gryckån :1 Öring, Harr Biotopåtg 1996 Gryckån :1 Öring, Harr Biotopåtg 1996 Gryckån :1 Öring, Harr Biotopåtg 1996 Gryckån :1 Öring, Harr Biotopåtg 1996 Gryckån :1 Öring, Harr Biotopåtg 1996 Gryckån :1 Öring, Harr Fiskväg,trappa 1996 Lappbäcken :1 Öring Biotopåtg Lappbäcken :1 Öring Biotopåtg Lappbäcken :1 Öring Åtg Vandringshinder 1995 Sandsjöbäcken :1 Harr Biotopåtg. Sandsjöbäcken :1 Harr Fiskfälla Gryckån :2 Öring Fiskfälla 2000 Gryckån :2 Öring, Harr Fisktrappa 1999 Gryckån :2 Öring, Harr Lekgrus 1996 Gryckån :2 Öring, Harr Biotopåtg 1996 Gryckån :2 Öring, Harr Biotopåtg 1996 Gryckån :2 Öring, Harr Biotopåtg 1996 Gryckån :2 Öring, Harr Igenläggning av flottningskanal 1997 Gryckån :2 Öring, Harr Biotopåtg 1996 Gryckån :2 Öring, Harr Biotopåtg 1996 Mackskalab :2 Öring Biotopåtg Mackskalab :2 Öring Biotopåtg Mackskalab :2 Öring Biotopåtg Mackskalab :2 Öring Lekgrus 1997 Mackskalab :2 Öring Lekgrus 1997 Mackskalab :2 Öring Lekgrus 1997 Mackskalab :2 Öring Lekgrus 1997 Mackskalab :2 Öring Biotopåtg Öjungsån :1 Öring Biotopåtg Öjungsån :1 Öring Biotopåtg Öjungsån :1 Öring Biotopåtg Öjungsån :1 Öring Biotopåtg Öjungsån :1 Öring Åtg.Vandringshinder

74 Öjungsån :1 Öring Åtg.Vandringshinder 1996 Öjungsån :1 Öring Lekgrus 1996 Öjungsån :1 Öring Lekgrus 1996 Öjungsån :1 Öring Lekgrus 1996 Kalvsån :2 Öring Biotopåtg Kalvsån :2 Öring Lekgrus 1998 Kalvsån :2 Öring Åtg.Vandringshinder 1995 Kalvsån :2 Öring Fiskfälla 1995 Öjungsån :3 Öring Biotopåtg Öjungsån :3 Öring Biotopåtg Öjungsån :3 Öring Biotopåtg Öjungsån :3 Öring Biotopåtg Öjungsån :3 Öring Åtg.Vandringshinder 1996 Öjungsån :3 Öring Lekgrus 1996 Öjungsån :3 Öring Lekgrus 1997 Öjungsån :3 Öring Lekgrus 1997 Öjungsån :3 Öring Fiskväg 1997 Lill-Öjungsån :1 Öring Biotopåtg Lill-Öjungsån :1 Öring Lekgrus 1997 Loån :1 Öring Fiskväg 1993 Loån :1 Öring Fiskfälla 2000 Loån :1 Öring Biotopåtg Loån :1 Öring Biotopåtg. Loån :1 Öring Biotopåtg. Loån :1 Öring Biotopåtg. Loån :1 Öring Biotopåtg. Hyttån :3 Öring Biotopåtg. Hyttån ne :3 Öring Biotopåtg. Hyttån öv :3 Öring Biotopåtg. Loån :3 Öring Biotopåtg. Loån :3 Öring Biotopåtg. Loån :3 Öring Biotopåtg. Tensån :3 Öring Biotopåtg. Österhocklan :5 Öring Biotopåtg. Österhocklan :5 Öring Biotopåtg Österhocklan :5 Öring Biotopåtg Nätsjöbäcken :1 Öring Biotopåtg. Dåasån :1 Öring Biotopåtg. Dåasån :2 Öring Biotopåtg. Kroksjöån :7 Öring Biotopåtg. 74

75 Kartor över 48-4 Voxnan Norra Voxnan 75

76 Södra Voxnan 76

77 6.12 Nr: 48/49 Havet Kommun: Söderhamn/Gävle Det avrinningsområde som ligger mellan Ljusnan (48) och Skärjån (49) består till större delen av två delavrinningsområden; Kvarnån och Tvärån-Löjhamnsån. Dessutom finns längst söderut, norr om Skärjeåns utlopp i havet en kuststräcka där ett antal små bäckar rinner ut i havet. Nedan följer en kort sammanfattning av dessa vattendrags förhållanden, baserad på Söderhamns fiskeplan, skriven av Olle Calles och Hans Olofsson under Kvarnån avvattnar Järvsjön och mynnar i havet ca 6 km sydväst om Ljusne. Ån rinner huvudsakligen genom skogsmark med mindre våtmarker. Löjhamnsån heter Tvärån i sitt övre lopp. Den har sin början vid Svansjön och Norrbränningen, rinner sedan vidare till Sörbränningen för att slutligen rinna ut i havet vid Granö. Ån rinner mestadels genom flack terräng och omges av våtmarker och grandominerad blandskog. Ett av åns tillflöden, Frössibäcken, nämns i befinlig fiskeplan som ett intressant vattendrag för öring. Fiskfauna Enligt Söderhamns fiskeplan finns ett svagt, utplanterat bestånd av öring i Kvarnån. Stora mängder fisk går dessutom upp i Kvarnåns mynning under våren. Vidare vandring längre än till Maråker är dock inte möjlig för närvarande. Regnbåge finns utplanterad i tre av Kvarnåsystemets sjöar (Lång-Kässlingen, Sågsjön och Svarttjärnen). Bäckröding finns i ett av Kvarnåns tillflöden (Sarvtjärnsbäcken). Röding finns utplanterad i Tvåtjärnarna. I Tvärån-Löjhamnsån har enligt uppgift funnits ett bestånd av öring. Bäckröding planterades dock i början av 80-talet, vilket gör det högst tveksamt om någon öring finns kvar. Särskilda naturvärden Tvärån-Löjhamnsån är omnämnd i Värdefull natur i Gävleborg som ett värdefullt vattendrag för kräftor i sitt övre lopp och som ett värdefullt vatten för havsvandrande fisk i sina nedre delar.. Påverkan Kvarnån har starkt påverkade partier där omgrävning/rätning skett, omväxlande med relativt orörda partier. Två definitiva vandringshinder i form av dammar finns, tillsammans med ett antal mindre dämmen kring tomotmarkerna vid Maråker. Tvärån-Löjhamnsån har till viss del rensats och rätats ut. Ett definitvt vandringshinder finns i Sunnäsbruk i form av en damm. Genomförda åtgärder Avrinningsområdet har inventerats, och är behandlat i befinlig fiskeplan.. Planerade åtgärder inom 48/49 Havets vattensystem Inga planerade åtgärder inom Bå eller C4. Åtgärder finns dock beskrivna i befintlig fiskeplan. 77

78 Karta över Havet 78

79 6.13 Nr: 49 SKÄRJÅN Kommun: Bollnäs/Söderhamn/Gävle Skärjåns övre delar utgörs av Tönsån som har sina källor vid Tönsen (157,3 möh) inom Bollnäs kommun. Tönsåns övre delar är lugnflytande med riklig vattenvegetation. Bitvis är ån helt igenväxt. Ån omges här av flack terräng med lövskog och ängsmark. Efter hand blir terrängen mer kuperad och åns lopp ner till Storsjön (98,2 möh) övergår till mestadels strömmande och forsande genom blandskog. Därefter planar ån ut och övergår i ett mindre sjösystem som binds ihop via kortare åsträckor. Efter Stor Skärjan bildas Skärjån som rinner omväxlat med flera långa och sammanhängande ström- och forspartier. Ån rinner genom Axmar bruks slottspark och övergår i ett omväxlande mosaikartat lopp med ett flertal förgreningar för att slutligen mynna ut i havet. Fiskfauna I ån förekommer lokalt stationär öring, förr tillbaka i Skärjåns nedre del fanns även havsöring. I övrigt förekommer abborre, gädda och ett flertal karpfiskarter. I ån förekommer även flodkräfta. Särskilda naturvärden Skärjån anges i länets vattendragsinventering som ett vattendrag av högsta naturvärde. Skärjåns bottenfauna är en av de mest skyddsvärda i länet pga mångformighet och ett stort inslag av sydliga arter. Sällsynta arter som har påträffats är ex Normandia nitens, Stenelmis canaliculata (båda i hotklass 4) och Ibisia marginata (hotklass 2). I ån finns också ett svagt bestånd av flodpärlmussla. Skärjån är också avsatt som ett område av riksintresse för naturvården. Påverkan Ån är flottledsrensad i hela sin sträckning och på sträckan mellan Tönnebronoran och havet finns idag fem regleringsdammar. Regleringsdamm även i Långboån, Skärjåns övre delar. Vid Tönnebrosjöns södra regleringsdamm sker överledning av vatten till Viksjön i Hamrångeåns vattensystem. Planerade åtgärder inom 49 Skärjåns vattensystem Bå Målområde: Skärjån inom 49:1 (avr omr: 52,39 km 2, sjöarea: 2,8 km 2 ) Se beskrivning av Skärjåns vattensystem. Åtgärdsobjekt/Åtgärd: Återintroduktion av havsöring i Skärjåns nedre delar. Målsättning: Att på nytt få till stånd ett livskraftigt havsöringbestånd i Skärjån. De senaste årens arbete med att återställa vattendraget har väsentligt ökat förutsättningarna för att få ett livskraftigt havsöringbestånd i Skärjån. Genomförda åtgärder Ett flertal sjöar i avrinningsområdet är kalkade. Ån kalkas också kontinuerligt via kalkdoserare och inom ramen för kalkningsverksamheten har Biotopåtg. utförts i Skärjåns nedre delar. Förutom återställning efter flottledsrensning har man eliminerat ett vandringshinder samt anlagt två fiskvägar. 79

80 Åtgärderna har bidragit till att Skärjån numera är tillgänglig för havsöring, södra grenen, upp till Tönnebronoran där damm vid utloppet fortfarande utgör vandringshinder. Tillgänglig sträcka från havet är idag ca 10 km. Ljusne flugfiskeklubb som arrenderar Skärjån har gjort utsättningar av Björkaåöring och havsöring på ett flertal platser fråm 1998 fram till dags dato. Förutom åtgärder i huvudvattendraget har biotopvårdande åtgärder även utförts i Pysselbäcken, Brattbergsbäcken, Nannsjöbäcken, Ondtjärnsbäcken och Djupsjöbäcken. Dessa har alla varit inriktade på insjölevande öring. Kalkningsobjekt inom 49 Skärjåns vattensystem Målområde Målsättning Kalknings x- y- Kalknings Namn Nr objekt koord koord metod Skärjån 49:1 Havsöring, bf Skärjån Doserare Skärjån 49:1 Havsöring, bf Varvs-Noran Sjökalkning Skärjån 49:2 Havsöring, bf Böles-Noran Sjökalkning Skärjån 49:2 Havsöring, bf Kalven Sjökalkning Mörttjärn 49:4 Fiskbeståndet Mörttjärn Sjökalkning Fäbodsjön 49:8 Vattenkemi Fäbodsjön Sjökalkning Långnäsån 49:8 Öring, flodkräfta Förtjärn Sjökalkning Långnäsån 49:8 Öring, flodkräfta N Kyrktjärn Sjökalkning Långnäsån 49:8 Öring, flodkräfta Öv Kyrktjärn Sjökalkning Stugtjärn 49:8 Vattenkemi Stugtjärn Sjökalkning Tönnångers-Gissl. 49:8 Öring, flodkräfta Tönnångers-Gissl Sjökalkning Ångertjärn 49:8 Vattenkemi Ångertjärn Sjökalkning Gårdsjön 49:8 Flodkräfta Gårdsjön Sjökalkning Ondtjärn 49:10 Inpl. öring Ondtjärn Sjökalkning Tobergstjärn 49:10 Inpl. öring Tobergstjärn Sjökalkning Storbackstjärn 49:10 Flodkräfta Storbackstjärn Sjökalkning Storsjön 49:10 Flodkräfta Storsjön Sjökalkning Brattbergsbäcken 49:11 Öring Bodtjärn Sjökalkning Brattbergsbäcken 49:11 Öring Nannsjön Sjökalkning Djupsjöbäcken 49:11 Öring, fpm Garnbergstjärn Sjökalkning Djupsjöbäcken 49:11 Öring, fpm Ljustjärn Sjökalkning Tönsån, Långsjön 49:11 Öring, fpm, Hg i fisk Långsjön Våtmark Tönsån, Lötbotjärn 49:11 Öring, fpm, Hg i fisk Lötbotjärn Våtmark Tönsån 49:11 Öring, flodkräfta, fpm Tönsen Sjökalkning Tönsån 49:11 Öring, flodkräfta, fpm Hemsjön Sjökalkning Långtjärn 49-1:2 Vattenkemi Långtjärn Sjökalkning Genomförda fiskevårdande åtgärder inom 49 Skärjeån Namn Nr Målsättning Xkoord. Ykoord. Åtgärd År Brattbergsbäcken 49:11 Öring Biotopåtg 1998 Djupsjöbäcken 49:11 Öring Biotopåtg 1997 Nannsjöbäcken 49:11 Öring Fiskväg 1997 Nannsjöbäcken 49:11 Öring Biotopåtg 1997 Ondtjärnsbäcken 49:10 Öring Biotopåtg 2001 Skärjån 49:1 Havsöring Biotopåtg 1998 Skärjån 49:1 Havsöring Fiskväg 1998 Skärjån 49:1 Havsöring Fiskväg 1998 Skärjån 49:1 Havsöring Återintroduktion

81 Skärjån 49:1 Havsöring Återintroduktion 2002 Skärjån 49:1 Havsöring Återintroduktion 2002 Skärjån 49:1 Havsöring Återintroduktion 2002 Skärjån 49:1 Havsöring Fiskväg 1998 Skärjån 49:1 Havsöring Återintroduktion 2002 Skärjån 49:1 Havsöring Återintroduktion 2002 Skärjån 49:1 Havsöring Återintroduktion 2002 Skärjån 49:1 Havsöring Återintroduktion 2002 Skärjån 49:1 Havsöring Återintroduktion 2002 Skärjån 49:1 Havsöring Återintroduktion 2002 Skärjån 49:1 Havsöring Återintroduktion 2002 Skärjån 49:1 Havsöring Återintroduktion 2002 Skärjån 49:1 Havsöring Återintroduktion 2002 Skärjån 49:1 Havsöring Återintroduktion 2002 Skärjån 49:1 Havsöring Återintroduktion 2002 Skärjån 49:1 Havsöring Återintroduktion 2002 Skärjån 49:1 Havsöring Återintroduktion 2002 Skärjån 49:1 Havsöring Återintroduktion 2002 Skärjån 49:1 Havsöring Återintroduktion 2002 Skärjån (Fissjan) 49:1 Havsöring Biotopåtg 1998 Skärjån 49:1 Havsöring Biotopåtg 1998 Skärjån 49:1 Havsöring Biotopåtg 1998 Skärjån 49:1 Havsöring Biotopåtg 1998 Skärjån 49:1 Havsöring Biotopåtg 1998 Skärjån 49:1 Havsöring Biotopåtg 1998 Skärjån 49:1 Havsöring Biotopåtg 1998 Skärjån 49:1 Havsöring Biotopåtg 1998 Pysselbäcken 49-1:2 Öring Biotopåtg

82 Karta över 49 Skärjån 82

83 6.14 Nr: 49/50 Havet Kommun: Gävle Det avrinningsområde som ligger mellan Skärjån (49) och Hamrångeån (50) består av endast ett avrinningsområde. Ett antal mindre bäckar rinner ut i havet. Dessa finns detaljerat beskrivna i Gävle fiskevårdsplan. Av dessa är det bara den bäck som rinner ut i Harifjärden som antas ha vissa värden för öring. De för öring värdefulla områdena ligger dock uppströms definitiva vandringshinder och är i dagsläget ej tillgängliga för vandrande fisk. Säkerligen har dock bäckarna värde för andra kustlevande fiskarter som lek- och uppväxtbiotop. Fiskfauna Inga säkra uppgifter om öring. Dock har vattendragen en normal fiskfauna av gädda, abborre etc. Särskilda naturvärden Inga angående vattendrag. Påverkan Samtliga de små bäckar som rinner ut i havet inom avrinningsområdet är påverkade i någon grad, främst av dikning och uträtning.. Genomförda åtgärder Avrinningsområdet har inventerats och är behandlat i befinlig fiskeplan.. Planerade åtgärder inom 49/50 Havets vattensystem Inga planerade åtgärder inom Bå eller C4. Åtgärder finns dock beskrivna i befintlig fiskeplan. 83

84 Karta över Havet 84

85 6.15 Nr: 50 Hamrångeån Kommun: Bollnäs/Ockelbo/Gävle Gopån, som utgör vattendragets övre del har sin början vid Gopen (282 möh) inom Bollnäs kommun. Gopån är till en början mestadels lugnflytande och omgiven av myrmark. Efter hand blir terrängen brantare och ån övergår till strömmande och forsande. Ån rinner sedan ut i Lingan och fortsätter genom ett antal sjöar däribland Viksjön och Kalven. Efter Kalven bildas Hamrångeån som till en början är strömmande men efter hand övergående till långsamt rinnande genom odlingslandskap för att slutligen mynna ut i havet. Fiskfauna I vattensystemet förekommer stationär öring, i huvudvattendragets nedre del även harr och havsöring. I övrigt förekommer gädda, abborre, stensimpa, bäcknejonöga samt ett antal karpfiskarter. I vattensystemet förekommer även flodkräfta. Särskilda naturvärden Delar av Hamrångeån med sina stora botaniska värden anges i länets vattendragsinventering som ett vattendrag med mycket högt skyddsvärde. Hamrångeån utgör också område av riksintresse för naturvård, dels för åns goda kräftbestånd och för åns förutsättningar att åter bli ett fint öringvatten. Påverkan I Gopån finns en mindre damm som utgör vandringshinder i dess nordligaste mynning i Lingan. Det finns emellertid fri väg för vandrande fisk via åns andra utflöde, åtminstone vid högre vattenflöden. Vandringshinder även i Hamrångeån vid Viksjön (Kalven) och Spångholmsdammen. Dessa utgör regleringsmagasin till Vifors kraftverk. Från Spångholmsdammen ner till Vifors leds vattnet via en tunnel vilket innebär att åfåran på sträckan är torrlagd. Nedströms Vifors finns ytterligare två dammar, vid Bergby respektive Norrsundet, båda utgör vandringshinder. Vattendraget i större delen av sin sträckning är påverkat av flottledsrensning. Planerade åtgärder inom 50 Hamrångeåns vattensystem C4 Målområde: 50 Hamrångeån (avr omr: 517,91 km 2, sjöarea: 58,31 km 2 ) Se beskrivning av huvudvattendraget. Åtgärdsobjekt/Åtgärd: Inventering av Hamrångeåns vattensystem i avsikt att utreda omfattningen av fysisk påverkan och behovet av återställningsåtgärder. Målsättning: En kompletterande inventering av fysisk påverkan innebär möjligheter till ett samlat åtgärdsunderlag för hela vattensystemet, med syfte att öka förutsättningarna för vattensystemets stationära och havsvandrande fiskbestånd. Genomförda åtgärder Ett flertal sjöar i vattensystemet är kalkade och inom ramen för kalkningsverksamheten har Biotopåtg. utförts i huvudvattendraget. Bl a har två fiskvägar anlagts för möjliggöra fiskvandring från havet. Fiskvandring från havet är idag möjlig upp till Vifors kraftverk. Den längst nedströms liggande fiskvägen är dock dåligt anlagd och kräver ytterligare åtgärder. Ett antal strömsträckor är flottledsrestaurerade. En ny fiskevårdsplan som detaljerat behandlar den del av avrinningsområdet som ligger inom Gävle kommun upprättades under år I denna nämms framförallt tillflödet Lillån som 85

86 mycket intressant. I Ockelbo kommun upprättades en ny fiskevårdsplan år 2000, vilken har legat till grund för detaljerade inventeringar av Gopån och tillrinnande vattendragen Vrångån, Fallåsbäcken och Döljebrobäcken. Under 2003 inventerades av den del av Gopån som ligger inom Bollnäs kommun. Kalkningsobjekt inom 50 Hamrångeåns vattensystem Målområde Målsättning Kalknings x- y- Kalknings Namn Nr objekt koord koord metod Hamrångeån 50:2 Öring, fpm Viksjön Sjökalkning Gopån/Lingan 50:6 Flodkräfta, öring Lingan Sjökalkning Gopån 50:7/8 Öring Bursjön Sjökalkning Gopån 50:7/8 Öring Flottsjön Sjökalkning Gopån 50:7/8 Öring Gopen Sjökalkning Gopån 50:7/8 Öring Stugubacksjön Sjökalkning Gopån 50:7/8 Öring Kroksjön Sjökalkning Murån 50-1:2 Flodkräfta Gnöttjärn Sjökalkning Murån 50-1:2 Flodkräfta Lill-Vanstjärn Sjökalkning Murån 50-1:2 Flodkräfta Norrtjärnen Sjökalkning Murån 50-1:2 Flodkräfta Sågtjärnen Sjökalkning Murån 50-1:2 Flodkräfta Tolvören Sjökalkning Murån 50-1:2 Flodkräfta Vittersjön Sjökalkning Vrångån 50-3:1 Öring Rotemobotjärn Sjökalkning Vrångån 50-3:1 Öring Lill-Abborrtjärn Sjökalkning Vrångån 50-3:1 Öring Lill-Vrången Sjökalkning Vrångån 50-3:1 Öring Långsjön Sjökalkning Vrångån 50-3:1 Öring Näs-Abborrtjärn Sjökalkning Vrångån 50-3:1 Öring Stor-Vrången Sjökalkning Vrångån 50-3:1 Öring Övre Mörttjärn Sjökalkning Genomförda fiskevårdande åtgärder inom 50 Hamrångeån Namn Nr Målsättning Xkoord. Ykoord. Åtgärd År Hamrångeån 50:2 Havsöring Återintr 2001 Hamrångeån 50:2 Havsöring Fiskväg,biotopåtg 1995 Hamrångeån 50:2 Havsöring Fiskväg 1995 Hamrångeån 50:2 Harr, öring Biotopåtg

87 Karta över 50 Hamrångeån 87

88 6.16 Nr: 50/51 Havet Kommun: Gävle Det avrinningsområde som ligger mellan Hamrångeån (50) och Testeboån (51) består av ett antal mindre vattendrag som rinner ut i havet, samt av Trödjeån, Björkeån och Verkmyrån. Av dessa är framförallt Trödjeån och Björkeån med sina tilflöden intressanta vattendrag. Trödjeån rinner upp ur ett våtmarksrikt område sydväst om Hamrångefjärden. Bäckarna i detta område är små och har föga värde som öringbiotoper. De rinner samman i Norrmarkssjöarna, varefter Norrmarksbäcken och själva Trödjeån följer. Terrängen övergår öster om E4 från mestadels våtmark till mera blandskog. Ån rinner ut i havet vid Silverbäckarna. Inga vandringshinder som bedömts som definitiva finns i vattendraget, vilket gör det mycket intressant för fiskevårdande åtgärder. Björkeån upprinnelseområde ligger söder om Råhällan. Terrängen i detta område domoneras av bland- och barrskog. De två större bäckarna, Slogpussbäcken och Finlandsbäcken har goda förutsättningar som öringbiotoper. De rinner båda ut i Skarvsjön. Från Skarvsjön rinner Dammån till Bosjön. Efter Bosjön byter huvudvattendraget namn till Oppalaån, som rinner ut i Mårdängsjön. Efter Mårdängsjön kallas vattendraget Björkeån, vilken rinner ut i havet vid Hillevik. Det finns minst två vandringshinder i vattensystemet som är i behov av åtgärder, vid utloppet i havet samt en linskäktsdamm norr om Oppala. Verkmyrån rinner från Hillesjön för att flöda ut i havet i Harkskärsfjärden. Ån har inga större värden som öringbiotop, men är viktig för andra kustlevande fiskarter. Fiskfauna Trödjeån har tidigare haft ett bra harrbestånd. Verkmyrån har en mycket omfattande uppvandring från have av bland annat id och abborre. Regnbåge har planterats ut i Hillesjön. I övrigt har vattendragen en normal fiskfauna av abborre, gädda, vitfisk etc. Särskilda naturvärden Ett av Trödjeåns tillflöden; Norrmarksbäcken, samt Björkeån finns omnämnda i Värdefull natur i Gävleborgs län som vattendrag med en rik och värdefull flora. Påverkan Samtliga större vattendrag är påverkade av främst rensningar och rätningar. Dammar som utgör definitiva vandringshinder finns i Björkeån. Genomförda åtgärder Avrinningsområdet har inventerats och är behandlat i befinlig fiskeplan.. Planerade åtgärder inom 50/51 Havets vattensystem Inga planerade åtgärder inom Bå eller C4. Åtgärder finns dock beskrivna i befintlig fiskeplan. 88

89 Karta över Havet 89