Chefskap: förutsättningar, former och resultat

Transkript

1 Utlysning Chefskap: förutsättningar, former och resultat Andra utlysningen inom Arbetsplatsens innovationssystem

2 2 1. Inbjudan VINNOVA inbjuder härmed svenska universitet, högskolor, forskningsinstitut och forskningsavdelningar vid företag, att i samverkan med företag och andra organisationer inkomma med ansökningar till forsknings- och utvecklingsprojekt (FoU) inom programmet Arbetsplatsens innovationssystems 1 andra utlysning Chefskap: förutsättningar, former och resultat. VINNOVAs mål är att bidra till hållbar tillväxt i Sverige genom finansiering av behovsmotiverad forskning och utveckling av effektiva innovationssystem. Alla VINNOVAs utlysningar har effektmål, både kortsiktiga och långsiktiga. De anger vad som bör åstadkommas och hur de projekt som finansieras ska bidra till detta. Effektmålen utvärderas kontinuerligt. Utlysningen syftar till att belysa, vidareutveckla och förnya det chefskap som utövas på arbetsplatser i Sverige. Tanken är att detta gynnar både verksamheters resultat och landets konkurrenskraft. Genom att rikta ljuset mot den formella positionen chef betonas den organisatoriska tillhörigheten och uppgiften att nå resultat med verksamheten. För utlysningen finns avsatt cirka 40 miljoner kronor för perioden Inom denna ram beräknas 5-8 projekt kunna beviljas finansiering. Sista dag att lämna in ansökan är 27 maj Observera att ansökningarna ska vara inne senast kl denna dag. Information om denna utlysning samt förutsättningar och villkor för deltagandet framgår av följande utlysningstext. Denna finns även på utlysningens webbsida på Där finns också aktuella uppgifter om tider samt länk till den elektroniska ansökningsfunktionen. OBS: VINNOVA förbehåller sig rätten att när som helst under utlysningsperioden och utan särskild information justera denna utlysningstext. Samtliga potentiella sökande rekommenderas därför att inför varje deadline hämta den aktuella versionen på utlysningens webbsida. Inga ändringar kommer att göras under de två sista veckorna innan utlysningen stänger. Stockholm den 1 mars 2008 Per Eriksson Mats Engwall Marianne Döös Generaldirektör Enhetschef Programledare Enstegsutlysning uppdaterad Arbetsplatsens innovationssystem är en arbetsplatsens forsknings- och utvecklingssatsning som fokuserar dels de organisatoriska processer och villkor som formar arbetsplatser, dels hur man kan ta tillvara, utveckla och leda kreativitet och kompetens i det vardagliga arbetet, se

3 3 2. Utlysningens syfte Utlysningen avser att bidra till att förstärka Sveriges konkurrenskraft genom att fokusera chefskapets betydelse för väl fungerande arbetsplatser och därmed för verksamheters effektivitet och långsiktiga utveckling. Det handlar både om chefer som förutsättning för verksamheter och deras resultat och om de inre organisatoriska förutsättningar och villkor som chefer verkar under. Syftet är att belysa, vidareutveckla och förnya det chefskap som utövas i praktiken på arbetsplatser i Sverige. I fokus är chefskapets förutsättningar, chefskapets former och arbetssätt samt dess inverkan på verksamhetens resultat. 3. Bakgrund och motiv Arbetsplatser är idag ofta öppna och ingår i samverkande system, vilket medför att de är involverade i en rad anpassnings- och bemästringsprocesser relativt omvärlden. Interorganisatoriska samarbeten tillhör vanligheterna bl.a. i underleverantörsnätverk, värde- och vårdkedjor samt out- eller insourcade verksamhetsdelar. Detta innebär att chef- och ledarskap inte enbart utövas inom ramen för interna hierarkiska strukturer utan även knyts samman mer eller mindre temporärt. Verksamheters sätt att organisera sig ändras bl.a. på grund av marknadsförändringar och nya koncept beträffande vad som anses vara bra arbetsorganisation. Chef- och ledarskapets betydelse har tidigare framför allt diskuterats i samband med frågor om medinflytande, kostnadsreducering eller medarbetarnas arbetsmiljö. Frågor som är aktuella i denna utlysning är hur chefskapet ska kunna bidra till konkurrenskraftiga organisationer och företag. Den aktuella utlysningen lyfter fram chefskapets betydelse för väl fungerande arbetsplatser och därmed för innovation, effektivitet och verksamhetsresultat. Chefer är ett viktigt inslag i all formellt organiserad verksamhet av viss storlek 2. Sättet chefskapet utövas på, dvs dess förutsättningar, former och resultat är frågor där det finns många uppfattningar om vad som är möjligt och inte. Vidare pekar forskning på att många chefer upplever sig ha otillräckligt stöd och alldeles för mycket att göra för att det ska vara hälsosamt för verksamheten, medarbetarna och chefen själv. I många fall är möjligheterna till eftertanke små, akuta utryckningar hör till vardagen och beslut måste levereras på stående fot. Chefskap betonar vikten av ordning och reda, dvs. det förvaltande, administrativa ansvar som chefer tilldelas i kraft av sin formella position. Det förknippas med verksamhetsnära arbetsuppgifter, problemlösning och konkreta resultat. I chefskap inkluderas en förväntan om ledarskap och ledning. Chefer väntas t.ex. vara föredömen, planera och skapa goda förutsättningar för medarbetare och verksamhet. Trots en stor mängd ledarskapsforskning och ett omfattande populärt intresse i ledarskapsfrågor har den formella positionen chef fått relativt lite uppmärksamhet i forskning och idédebatt under senare decennier. Föreställningarna om chefskap är gamla, ofta för-givet-tagna och sällan belysta i relation till det moderna näringslivets och offentliga verksamheternas krav och villkor. En bättre förståelse, för hur internationaliseringen påverkar förutsättningar för chefskap och förväntningar på chefer, kan göra det möjligt att värdera och utveckla de Enstegsutlysning uppdaterad I Sverige finns ca chefer. 72% av cheferna är män, genomsnittsålder 54 år, få är födda i utlandet, drygt hälften har högskoleutbildning och ett fåtal grundskola eller lägre. I snitt är kvinnorna något yngre och har högre utbildning. Variationerna i antalet direkt underställda per chef är mycket stora, från färre än tio till fler än 70. En tredjedel av chefer med personalansvar kallas inte för chef, vanligen istället för exempelvis ansvarig, arbetsledare och föreståndare. Bland dessa är en större andel tveksamma till om de har den handlingsfrihet och de befogenheter de behöver som chef för att utveckla verksamheten.

4 4 daterad Enstegsutlysning upp fördelar som arbetsplatser i Sverige har tack vare en managementtradition som gynnat decentraliserade organisationer, partsamarbete och självgående medarbetare. Chefskap kan associeras med auktoritära ledningsprinciper. I internationella jämförelser karaktäriseras dock svenska företag och organisationer av arbetsformer där ansvar och arbetsuppgifter i stor utsträckning delegerats till team och medarbetare. Denna svenska tradition beskrivs ofta som präglad av tillit, samarbete, delaktighet och konsensus, men även av tidskrävande förankringsprocesser, beslutsrädsla och otydlig maktutövning. I många avseenden har det svenska sättet att leda och organisera verksamheter visat sig effektivt, men det ställer stora krav både på organisationernas chefer och på de förutsättningar som cheferna är satta att verka under. I sin strävan efter effektivitet har många organisationer under de senaste decennierna bantat sin administrativa överbyggnad och förändrat förutsättningarna för den klassiska linjechefspositionen, bl.a. genom avskaffandet av administrativa stödfunktioner samt införandet av nya ledningsroller och standardiserade processer. I takt med utvecklingen mot en kunskapsbaserad ekonomi förändras chefskapets förutsättningar. I detta sammanhang borde den svenska managementtraditionen ligga väl till eftersom den lyfter fram aspekter som ofta förknippas med innovation och kreativa miljöer. Samtidigt torde globaliseringen innebära förändringar för chefskapet i svenska företag och organisationer. Att göra fördelar med ett inhemskt sätt att arbeta på begripliga kan vara svårt när internationaliseringen medför att idéer introduceras som inte överensstämmer med den lokala traditionen, t.ex. beträffande hur chefer bör agera, samspelet med medarbetare och med facket samt vilka förhållanden som bör råda på en arbetsplats. Det finns med andra ord ett stort behov av forskning för att lyfta fram och utveckla det goda chefskapet under dagens förutsättningar, i olika typer av verksamheter och organisationer. Likaså finns ett behov av att undersöka hur chefskap i sig kan organiseras och fördelas för morgondagens förutsättningar. Till detta skall läggas att det finns skillnader mellan chefskap på olika hierarkiska nivåer 3 vad gäller såväl förutsättningar som arbetssätt och former, exempelvis beträffande synen på fattade beslut och skapande respektive följande av regler. Chefer ingår även i större organisationer än arbetsplatsen (t.ex. svensk- eller utlandsägda koncerner, politiskt styrda organisationer som kommuner och landsting) vilket har betydelse för chefskapets handlingsutrymme och för hur det kan organiseras och utövas. Chef är ett begrepp med stark manlig könsmärkning. Forskning pekar på att många organisationer idag framhåller värden som kreativitet, känslor, intuition och relationsorientering. I linje med detta harmonierar flera nutida tendenser och idéer inom ledarskapsområdet med vad som benämns avmaskulinisering eller feminin orientering, t.ex. betonas att vara mer empatisk, medarbetarorienterad, flexibel och icke-hierarkisk. Det behöver dock inte innebära att kvinnor i större utsträckning kommer att ses som presumtiva chefer. Ett könsperspektiv är högst relevant vid studier av chefskap. I arbetslivet finns flera intressanta motsatsförhållanden. Exempelvis innebär inte en ökad betydelse av ovan nämnda värden att man inte samtidigt i många organisationer ser ett ökat intresse för rationalitet, mätning, standardisering och kvantitativ utvärdering. 4. Utlysningens inriktning Mot ovanstående bakgrund fokuserar denna utlysning chefskapets nutida former och resultat samt förutsättningar för chefskap liksom chefskapets praktiska utövning som förutsättning för 3 Vd/Gd, toppchefer, mellanchefer, första linjens chefer.

5 5 daterad Enstegsutlysning upp medarbetare och verksamhet. De projekt som får finansiering ska röra någon av dessa aspekter eller kombinationer av dem. Genom att utlysningen riktar ljuset mot den formella positionen chef betonas den organisatoriska tillhörigheten och uppgiften/mandatet att leda en verksamhet mot resultat. Genom att använda termen chefskap betonas här positionen chef med åtföljande personalansvar för direkt underställda medarbetare och de olika uppgifter det innebär att vara chef i eller för en organisation, dvs. från första linjens chefer (t.ex. arbetsledare, enhetschef) till ledningsgrupper och dem som är chefer för hela organisationer (t.ex. verkställande direktörer och generaldirektörer). Uppgiften att leda verksamheten, dess förändringar och medarbetare inkluderas således i den mån det utförs inom ramen för en chefsposition. Med förutsättningar avses i utlysningen inre organisatoriska förutsättningar att utöva chefskap såsom organisationens rutiner och vanor, dess mål och visioner, arbetsorganisation, administrativa och materiella redskap och tekniska system samt sociala sammanhang bestående av t.ex. kompetens, relationer och gemensamma respektive konflikterande synsätt. Vidare inkluderas chefer som förutsättningar för medarbetare. En grundtanke är att chefer på olika positioner i organisationen i mångt och mycket utgör varandras vardagliga förutsättningar och arbetsmiljö. I utlysningen kan även yttre förutsättningar som framträder genom omvärlden och dess förändringar räknas in. Med former förstås dels hur chefskap i sig är organiserat, fördelat och bemannat samt relaterat till övrig arbetsorganisation, dels de arbetssätt som praktiseras i utövningen och hur uppgifter utförs. Här kan finnas stora möjligheter till alternativ till allmänt rådande traditioner och föreställningar, men också möjligheter till förnyad förståelse av grunderna för den svenska arbetsorganisatoriska traditionens fördelar med tillit, decentraliserade organisationer och självgående medarbetare. Något som i sin tur kan göra det möjligt att vitalisera den utifrån dagens förutsättningar. Med resultat åsyftas i huvudsak resultat för den verksamhet chefspositionen omfattar. Utöver avsiktliga resultat inkluderas även oavsedda konsekvenser av såväl negativt som positivt slag. Exempel på frågor av särskilt intresse för utlysningen: Hur utövas chefskap idag på olika organisatoriska nivåer inom verksamheter och branscher med olika typer av styrning, och vad får det för konsekvenser för verksamhet, anställda och resultat? Hur ser chefers organisatoriska förutsättningar att fullgöra sina uppgifter ut och hur kan de skapa möjligheter att utöva gott chefskap? Vilka behov av stöd har chefer och vilka problem möter de inom olika organisationer, branscher och på olika hierarkiska nivåer? Vad krävs för att chefer ska kunna utöva ett effektivt, innovativt och socialt hållbart ledarskap? På vilket sätt är chefer på olika nivåer varandras förutsättningar och vad får det för konsekvenser för det arbete som ska utföras och därmed verksamhetens kvalitet? Vilken inverkan har chefskapet på de underställdas arbetsmiljö och möjligheter att göra ett gott arbete och i förlängningen på verksamhetens kvalitet och resultat? Hur utvecklas och förändras positionen chef och chefskap inom svenskt arbetsliv? Hur inverkar organisationsformer som t.ex. nätverk och processtyrning på chefskap och förutsättningarna att utöva chefskap? Vad hindrar och möjliggör att chefer börjar använda alternativa former och att dessa ska kunna växa fram i relationen ledarskap medarbetarskap? Hur ser de påverkans-

6 6 Enstegsutlysning uppdaterad processer ut som formar relationen mellan chefer och medarbetare och hur ser organisatoriska förutsättningar som stödjer detta ut? Hur och var växer nya former av chefskap och sätt att organisera chefskap fram utifrån verksamhetens behov? Finns det hinder att undanröja för att de ska få genomslag i chefsutbildningar, konsultinsatser och chefspraktik? Hur stimulerar chefer arbetsplatsens innovationssystem så att såväl effektivitet, kvalitet och konkurrenskraft som arbetstillfredsställelse ökar? Studier av utbredning och förekomst av alternativa icke-traditionella former för chefskap. Vad har icke-traditionella arbetssätt för inverkan på verksamhetens resultat? Utveckling av instrument som gör att svenska särdrag i sättet att utöva chefskap tydligare kan uppfattas och värderas i kvantitativa studier istället för att vara osynliga alternativt negativt laddade i internationella jämförelser. Utlysningen efterfrågar dels empiriska studier som i linje med ovanstående utvecklar kunskap, synsätt och praktik, dels samverkansprojekt mellan forskare och praktiker i syfte att konkret förbättra förutsättningarna och formerna för hur chefer faktiskt utövar sitt arbete. Mycket av det utlysningen önskar få belyst kräver såväl kvantitativa perspektiv (frågor om utbredning och frekvens, vad och vilka) som kvalitativa (identifierande av kvaliteter, processer, frågor om hur och varför). VINNOVA ser gärna projekt som rymmer båda perspektiven och relaterar dem till varandra. Detta kan kräva samarbeten i forskarteam. Genus-, makt- och mångfaldsperspektiv kan bidra till att synliggöra och problematisera konventionella förutsättningar och former och på så sätt utnyttjas för att lyfta fram nya och alternativa sätt att organisera och utöva chefskap. Någon branschmässig avgränsning görs inte. Likheter och olikheter mellan skilda verksamhetstyper är av intresse att synliggöra, liksom mellan olika chefsnivåer. Studier om chefskap kan gärna utgå från någon specifik chefsposition (t.ex. mellanchef, Vd) men bör sträva efter att sätta vald chefsposition i relation till andra chefspositioner och/eller underställda medarbetare. Jämförande perspektiv som berör chefskap i andra länder och organisationskulturer kan vara av intresse, liksom värderingskrockar och kulturella skillnader i samband med ökad internationalisering. Så även studier med longitudinella inslag. Utlysningen omfattar inte studier som syftar till att fastställa egenskaper eller beteenden hos olika typer av ledare; ej heller att typindela individer i olika ledarskapskategorier. 5. Effektmål och effektlogik VINNOVA betraktar finansiering av behovsmotiverad FoU som investeringar som på sikt skall främja hållbar tillväxt i Sverige. Effektmål anger vad VINNOVA förväntar sig att projekt inom program och utlysningar gemensamt skall bidra till. Effekter kan förenklat sägas vara det som består och gör nytta även efter att ett program avslutats. Programmet Arbetsplatsens innovationssystem avser att gynna tillväxt och sysselsättning genom att bidra till förnyelse, innovation och långsiktig effektivitet på svenska arbetsplatser. Väl fungerande arbetsplatser som når goda resultat ses i denna utlysning som ett viktigt medel och chefer antas ha en väsentlig del i hur en verksamhet fungerar. Villkor och förutsättningar i organisationen är i sin tur betydelsefulla för möjligheten att utöva chefskap. Mycket förenklat är arbetsplatser beroende av hur chefskapet fungerar vilket i sin tur är beroende av de förutsättningar som finns och av chefers arbetssituation. För att utlysningen ska få effekt måste

7 erfarenhet och kunskap från de projekt som får finansiering nå ut också utanför medverkande organisationer. På kort sikt förväntas resultat av aktiviteter i finansierade projekt genom att förutsättningar och chefskap utvecklas i medverkande organisationer. På kort sikt förväntas även: Nutidsaktuella kunskaper om förutsättningar, former och resultat av chefskap på arbetsplatser i Sverige. Bättre tillvaratagande och utveckling av arbetssätt och organisationsformer av vikt för näringslivet och den offentliga sektorn samt däri grundade verktyg för chefskapets utövande. En vitaliserad idédiskussion kring vad som utgör goda förutsättningar för organisatorisk effektivitet och långsiktigt värdeskapande. Framtagning av instrument som bättre möjliggör kvantitativ värdering av svenska särdrag i sättet att utöva chefskap. På litet längre sikt förväntas utlysningen få följande effekter: Nyttiggörande av framtagna kunskaper så att de återfinns i olika slags chefsutbildningar och utvecklingsprogram och därmed bidrar till: - Bättre förutsättningar för chefskap relativt dagens krav och förändringar - Framväxt av nya former och arbetssätt i chefskapet - Förbättrade resultat i såväl privata som offentliga organisationer. Bättre möjligheter att i tider av internationalisering tillvarata den svenska arbetsorganisatoriska traditionens fördelar med tillit, decentraliserade organisationer och självgående medarbetare. Effekter på längre sikt förväntas uppkomma genom att kunskaper nyttiggörs via undervisning vid universitet och högskolor, olika företagsutbildningar (t.ex. ledarskapskurser), utvecklingsprogram, böcker, handledningar och genom utveckling av tjänster och konsultverksamhet. Denna utlysning ska genom sin betoning av chefskap bidra till att arbetets ledning och organisering uppmärksammas och får effekter på chefskapets praktik. Variationsrikedom eftersträvas i synliggörandet av resultat och nya synsätt, en variation som exempelvis kan omfatta debatt- och kunskapsartiklar i massmedier (gärna i såväl lokal- som nationell dagspress), tänkeseminarier med gränsöverskridande möten, traditionell föreläsning och undervisning men också t.ex. teater och digitala arenor. 6. Krav på projektet och på sökande Följande krav ska vara uppfyllda för att ansökan ska komma ifråga för VINNOVAs prövning: 7 daterad Enstegsutlysning upp Projektet ska tydligt ligga i linje med utlysningens inriktning (se avsnitt 4) och ha potential att bidra till att uppfylla utlysningens mål. Sökande ska vara svenska universitet, högskolor, forskningsinstitut eller forskningsavdelningar vid företag. Projektet ska genomföras i aktiv samverkan mellan forskare och medfinansierande organisationer. Projektet ska aktivt bidra till att resultat kommuniceras även utanför medverkande organisationer. Projektet ska genomföras under tiden Projektledare, och eventuellt någon ytterligare person från projektet, ska delta i två programkonferenser per år för erfarenhetsutbyte mellan utlysningens projekt samt i

8 samarbete med VINNOVA ansvara för att ordna en programkonferens under projekttiden. Utlysningen ställer krav på medfinansiering samt på samverkan med företag eller offentliga verksamheter. För flertalet projekt gäller att minst 30 procent 4 av den totala projektkostnaden ska medfinansieras 5, antingen med kontanta medel eller helt/delvis genom eget arbete eller andra naturainsatser. Möjlighet finns att göra undantag från medfinansieringskravet och att använda en mindre andel av utlysningens budget (max. 15%) till projekt med kritiskt granskande perspektiv på chefskap respektive till projekt som inte kan finna medfinansiering till utveckling av mätinstrument. Sökande ska själv tydligt ange om man väljer att placera sin ansökan i den mindre grupp som kan undantas från kravet på medfinansiering. För samverkan med företag/organisationer gäller att den ska beskrivas i ansökan. Företag/organisation (alternativt kontaktpersoner) bör vara väl införstådda i vad samarbetet innebär och ha beredskap att delta om VINNOVA beviljar medel för projektet. Samarbeten och medfinansiering behöver inte vara formellt beslutade när ansökan inlämnas, men ska styrkas med skriftliga avsiktsförklaringar inom sex veckor efter utsänt beslutsmeddelande ifall anslag beviljas. 7. Bedömningskriterier Följande kriterier kommer att avgöra VINNOVAs beslut om finansiering av projektansökan: 1. Relevans, dvs. hur väl projektet ligger i linje med utlysningens inriktning på chefskap och dess syfte att förbättra verksamheters effektivitet och resultat. Till relevanskriteriet hör hur projektet förväntas bidra till utlysningens effektmål. 2. Kvalitet, dvs. projektets höjd, nyhetsvärde och förmåga att bidra till den vetenskapliga utvecklingen inom utlysningens ämnesområde och inriktning. 3. Genomförbarhet, dvs. de sökande personernas (projektteamets) förmåga och trovärdighet vad gäller genomförandet av det tilltänkta projektet. Detta omfattar dels en bedömning av teamet vad gäller kompetens och könssammansättning, dels en bedömning av metodik och angreppssätt, inklusive realismen i projektplan och projektbudget. 4. Nyttiggörande, dvs. sökandes och samarbetspartners vilja och förmåga att sprida, kommunicera och nyttiggöra de förväntade projektresultaten för samhällelig och/eller kommersiell nytta. Detta omfattar bl.a. planer och åtaganden för erfarenhetsutbyten som syftar till att nyttiggöra projektresultaten. Det omfattar även hur väl projektet är länkat in i de medverkande organisationernas interna strategi-, innovations- och utvecklingsprocesser. VINNOVA lägger vikt vid att den sökande i det föreslagna projektet redogör för om och i så fall hur projektet förhåller sig till pågående eller planerad verksamhet inom EUs ramprogram eller andra större internationella satsningar. Deltagande i EU-projekt eller annat strukturerat internationellt samarbete inom utlysningens område är ett mervärde för projektet vid bedömning av ansökan. VINNOVA har även intresse av att i urvalet av projekt erhålla en i förhållande till utlysningens inriktning och syfte väl sammansatt projektportfölj. 8 daterad Enstegsutlysning upp 4 För ett projekt som har budgeterade kostnader på 1 miljon kronor ska således cirka kronor tillföras i form av medfinansiering medan VINNOVA står för cirka kronor. 5 Se VINNOVAs allmänna råd om godkända kostnader och godkänd finansiering i bidragsärenden som finns under rubriken Anvisningar för elektronisk ansökan på

9 8. Budget Denna utlysning har en budget på cirka 40 miljoner kronor för perioden Inom denna ram beräknas 5-8 projekt kunna beviljas finansiering. 9. Tidplan Följande tider gäller för utlysningen. Observera att ändringar kan göras. För aktuella uppgifter om tider, se utlysningens webbsida på Sista ansökningsdag: 27 maj 2008 kl Tidigaste datum för projektstart: 1 oktober Bedömningsprocessen Ansökningarna bedöms av en extern bedömningsgrupp bestående av forskare samt representanter från näringsliv och samhälle. VINNOVA fattar det formella beslutet om finansiering och meddelar detta beslut till samtliga sökande. VINNOVA tillämpar jämställdhetsprincipen vid beviljandet av anslag vilket innebär att vid lika bedömning av ansökan förordas sökande av underrepresenterat (< 40%) kön. Ansökningar som kommer in till VINNOVA är allmänna handlingar och omfattas av offentlighetsprincipen. Detta innebär att ansökningarna ska lämnas ut på begäran från allmänheten. I den mån ansökan innehåller uppgifter om bland annat enskilds affärs- och driftsförhållanden, uppfinningar och forskningsresultat är VINNOVA dock skyldig att sekretessbelägga dessa uppgifter. Sökanden ombeds att markera uppgifter i ansökan som sökanden anser omfattas av sekretess Hur man ansöker Ansökan görs endast elektroniskt via ansökningstjänsten på VINNOVAs Intressentportal. Denna nås genom utlysningens webbsida på VINNOVAs webbplats under Hur man ansöker. I den mån uppgifter i intressentportalen är motstridiga i förhållande till denna utlysningstext gäller det som anges i detta dokument. För att kunna lämna in en ansökan måste du först skapa ett användarkonto hos VINNOVA. Med hjälp av detta kan du sedan logga in på ansökningstjänsten. Har du redan ett användarkonto hos VINNOVA kan du använda detta. Sista dag att lämna in ansökan är den 27 maj Observera att ansökningarna ska vara inne senast kl denna dag. Efter denna tidpunkt får inga kompletteringar av ansökan göras såvida inte VINNOVA begär in dem. Vid frågor om den elektroniska ansökningsfunktionen, kontakta VINNOVAs IT-support, tel , helpdesk@vinnova.se. IT-supporten är öppen vardagar kl Ansökans innehåll Ansökningstjänsten består av ett antal elektroniska blankettsidor som fylls i av sökanden. Till ansökan ska bifogas en projektbeskrivning, en personalbilaga och en bilaga med budget (budgeten kan om den ryms även placeras i projektbeskrivningen). Endast dessa bilagor kommer att beaktas vid ansökan. 9 Enstegsutlysning uppdaterad För mer information om offentlighetsprincipen och sekretess hänvisas till under rubriken Om VINNOVA / Juridisk information. Kontakta gärna VINNOVAs jurist Helena Andersson om du har frågor som rör sekretessen (e-post: Helena.Andersson@VINNOVA.se).

10 10 Bilagorna ska vara i pdf-format. Projektbeskrivningen inklusive referenser får omfatta max tecken med blanksteg inräknade. Projektbeskrivningen ska skrivas på svenska eller engelska och innehålla följande: - Titel och sammanfattning (på både svenska och engelska) på maximalt 150 ord - Praktiskt problem och relevans för utlysningens område - Teoretiska utgångspunkter - Övergripande syfte och specifik frågeställning - Anknytning till annan forskning och tidigare projekt - Metodöverväganden - Metod, material/empiriskt underlag och en arbetsplan som är så utförlig att projektets kvalitet och genomförbarhet kan bedömas - Resultatens nyttiggörande och förväntade effekter - Referenser I projektbeskrivningen ska jämställdhets- och mångfaldsaspekter beskrivas. I den mån aspekterna inte bedöms som relevanta ska detta kommenteras. Inom ramen för ovanstående bör följande beröras: Projektets relevans Beskrivning av det behov som projektet tar sikte på, vilken potential detta motsvarar i förhållande till utlysningens inriktning, samt vem som har behovet (potentiell avnämare för resultaten). Beskrivning av det resultat som projektet ska leverera och resultatens koppling till de effektmål som anges under avsnitt 5. Beskrivning av hur projektet förhåller sig till pågående eller planerad verksamhet inom EU:s ramprogram eller andra större internationella satsningar. Projektets kvalitet Kortfattad redogörelse för forskningsfronten inom området. Beskrivning av projektets position relativt state-of-the-art ur ett internationellt perspektiv (dvs. unikhet, nyhetsvärde etc.). Redogörelse för hur effekterna av resultatet ska kunna iakttas. Projektets genomförbarhet Angreppssätt, strategi och metodik för projektet. Beskrivning av samarbetspartners vid företag/organisation och projektets relation och koppling till relaterade aktiviteter/projekt inom medverkande organisationer. En projektplan som beskriver metodiken, har en tidsplan med tydliga delmål samt en budget. I planen ska tydligt framgå vilka aktörer som deltar och vilka deras roller är, vilka aktiviteter som ska genomföras, vem/vilka som gör dem och omfattningen av dem (tid och kostnader, respektive omfattning och art av naturainsatser). Projektets nyttiggörande Riskanalys för projektet En plan för hur projektresultaten ska nyttiggöras inom medverkande företag/organisationer samt hur erfarenhetsutbyte, resultatspridning (inkl. kommunikation via media) och påverkan ska ske utanför dessa sammanhang. Kortfattad beskrivning av riskfaktorer samt en konsekvens- och sannolikhetsbedömning per riskfaktor. Personalbilagan ska innehålla meritförteckningar med relevanta uppgifter för projektledaren och andra nyckelpersoner i projektteamet (1-1.5 sida per person). För samtliga deltagare ska anges namn, ålder, kön, titel/funktion samt omfattning av medverkan i projektet. daterad Enstegsutlysning upp Budgetbilagan ska förtydliga den specifikation av kostnader som anges av sökande i blanketten vid ansökan i ansökningstjänsten på VINNOVAs Intressentportal. 13. Kontaktpersoner Ytterligare information om programmet, utlysningen och ansökningar lämnas av:

11 11 Marianne Döös, programledare Tel: e-post: eller Kerstin Waldenström, medansvarig programledare Tel: e-post: Svar på frågor av administrativ karaktär lämnas av: Sussi Trankell, programassistent Tel: e-post: Enstegsutlysning uppdaterad