Vägledning i ett mångkulturellt samhälle - en kurs för studievägledare på Göteborgs Universitet. 7-8 november, Göteborg

Transkript

1 Vägledning i ett mångkulturellt samhälle - en kurs för studievägledare på Göteborgs Universitet 7-8 november, Göteborg

2 Åsa Sundelin linstitutionen för pedagogik och didaktik lstockholms Universitet lstudie- och yrkesvägledarprogrammet lmasterprogram I pedagogik med inriktning mot karriärutveckling och vägledning lasa.sundelin@edu.su.se 2

3 Syfte Deltagarna ska etablera en djupare kunskap om och förståelse av det professionella mötet mellan människor i ett mångkulturellt samhälle

4

5 En vägledningskurs Kursen kommer att ta sin utgångspunkt i deltagarnas egna kunskaper och erfarenheter inom vägledning. Föreläsningar, diskussioner samt praktiska övningar i mindre grupp (workshop). Deltagarna förväntas bidra med egna erfarenheter och medverka i övningar.

6 Innehåll Dag 1 Om professionella möten: utmaningar och möjligheter i vägledande samtal med migrationsbakgrund Dag 2 Fm: Migration som villkor för karriärprocesser (Daniel Hailemariam) Em: Sammanfattning och vägar vidare

7 Skriv ner: Varför anmälde du dig till kursen? Hur vill du att det ska märkas att du gått de här två dagarna? I triader: Delge varandra era anteckningar. Hur ska vi samarbeta? Vad ska vi tänka på?

8 Planen idag: Om ord i sammanhanget: Om vägledning och vägledning i ett mångkulturellt samhälle Vägledningens utmaningar och möjligheter i möten med vägledningssökande med migrationsbakgrund.

9 Studie- och yrkesvägledning Medel med målet att stödja individers karriärprocesser. Karriärprocssesr Val, övergångar och förändring avseende utbildning, yrke och arbete över tid i en individs liv.

10 Vägledning i vid bemärkelse all den verksamhet som respektive institution/organisation och nation erbjuder som förberedelse för framtida val av utbildning, yrke, arbete och livsform Lindh (1997) Samtalet i studie- och yrkesvägledningsprocessen

11 Vägledning i snäv bemärkelse en professionell vägledare hjälper enskilda individer att utifrån sina unika problemställningar lösa/hantera frågor om val av utbildning, yrke, arbete och livsform. Lindh (1997) Samtalet i studie- och yrkesvägledningsprocessen

12 Vägledningens spänningsfält Förståelse för/ insikter om mig själv Kunskap om/förståelse för omvärld: alternativ utbildning, arbetsliv Kunskap om beslutsfattande Genomföra beslut transition learning

13 Vägledningens tidsperspektiv Nutidsorienterad Framtidsorienterad Det synliga Det kända Välja Det osynliga Det okända Skapa Välja och forma

14 Vilka vägledningsmetoder/redskap bidrar bäst till ungas och vuxnas karriärövergångar? Vägledning har störst betydelse för elever från utbildningsfrämmande miljöer men kan i sig inte bryta negativa sociala arv. Individuell vägledning har effekt om den är personlig och kan anpassas efter individen. Vägledaren skall vara uppdaterad (kunnig) och kan med fördel vara utbildad. Samarbete mellan institutioner, arbetsliv och föräldrar. Det som bidrar mest är en kombination av flera olika vägledningsinterventioner = läroplan! (Dansk clearinghouse for Uddannelsesforskning)

15 Om migration i Sverige Invandringen till Sverige större än utvandringen sedan 30-talet. Ca personer per år sedan 2006: arbetskraft, asyl, återvändande, arbets- och studierelaterad, anhöriginvandring Ca 16% av alla förvärvsarbetande är födda utrikes. Andelen förvärvsarbetande är högre ju längre tid som gått sedan invandring, i synnerhet för flyktingar: Skillnaden mellan män och kvinnor är mindre efter längre tid i Sverige: Efter 11 år förvärvsarbetade 50% av kvinnorna och 60% av männen. Andelen förvärvsarbetande är högre med gymnasial eller eftergymnasial utbildning (små skillnader). Fler av de som var yngre vid invandringen hade bytt till yrke med högre utbildningskrav efter nio år. Regionala skillnader: Andelen förvärvsarbetande högre i Stockholm. Skillnad i regionala yrkesstrukturer? SCB. (2016). Etablering och karriärvägar för utrikes födda. Rådet för integration i arbetslivet.

16 Migration som villkor Förlust av tillhörighet Asymmetriska maktrelationer mellan olika länder (legal status) Transnationella identiteter Frånvaro av svenska erfarenheter (utbildning, arbetsliv) Transformativt lärande (Illeris) Brown (2002): Alla beslut gällande yrkesval sker med osäkerhet Diskriminering är ytterligare en faktor för kvinnor och minoriteter. De flesta teorier om yrkesval baseras på ett vitt, eurocentriskt perspektiv och har liten giltighet för många grupper. Värderingskonflikter (individ-grupporienterade) there is considerable diversity within the values systems of people from the same cultural groups and extensive overlap in the cultural values held by people from different cultural groups. (Carter enligt Brown, 2002)

17 Studie- och yrkesvägledning i migration Mångkulturella kompetenser: Stödja individers lärande och möjligheter till meningsskapande i sitt nya sammanhang Självkännedom - Medvetenhet om egna världsbilder och värden (etnocentrism) Förmåga att uppfatta och erkänna olika uppfattningar om framtid och karriär advocacy och social rättvisa, t ex hantera frågor om diskriminering och orättfärdiga villkor Förmåga att hantera interkulturell kommunikation Förmåga att uppfatta migrationens avtryck i individers meningsskapande

18 Om utländsk bakgrund som villkor för skolframgång (Skolverket, 2013) Nyanlända en heterogen grupp - men har som grupp generellt sett svårare att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås Behöriga till gymnasieskolan: 90 procent av eleverna födda i Sverige 73 procent av eleverna födda utomlands 27 procent av eleverna som kommit till Sverige de senaste fyra åren Elever som når gymnasieexamen på tre år: 69 procent av eleverna med svensk bakgrund 43 procent av eleverna med utländsk bakgrund

19 Skillnaderna mellan infödda elever och elever med utländsk bakgrund, födda i Sverige, som gått hela sin skoltid i Sverige indikerar att den svenska skolan inte lyckats ge alla elever en fullgod utbildning (Skolverket, 2013, s.147)

20 Studie- och yrkesvägledande samtal med unga i migration Supermångfald (Vertovec, 2007) Samtals centrala roll som vägledande aktivitet Olika samtal ger olika villkor

21 Mitt intresse för området Professionsintresse Utbildningsintresse Forskningsintresse

22 Studien vill bidra med kunskap om vilka förutsättningar för att forma framtiden som studie- och yrkesvägledande samtal ger unga i migration. Studiens syfte är att belysa hur mening om framtid formas i vägledande samtal.

23 Vägledande (institutionella) samtal Asymmetriska samtal: Professionell kompetens och erfarenhet Makt och sociala strukturer (information)

24 Hur hanteras asymmetrier? Vilka konsekvenser får de? Vilka möjligheter har deltagare att påverka samtalet?

25 Min studies frågor Hur formas samspelet mellan elever i migration och vägledare i studie- och yrkesvägledande samtal? Hur kan samspelet förstås i relation till deltagarna och deras kontext? Vilka möjligheter och begränsningar för meningsskapande om framtiden ger samtalen eleverna?

26 Vad studeras? Vägledande samtal i gymnasieskolans Språkintroduktion 5 Elever med utomeuropeisk bakgrund och 5 vägledare har följts vid 2 samtal i anslutning till val inför framtiden.

27 Vad gjorde jag? Ljudinspelning två samtal Observation av dessa medforskande intervjuer efter samtalen med vägledare och elev, var för sig

28 Studiens informanter Said (Mellanöstern)& Elsa: Konsten att förena vär(l)den Arash (Mellanöstern) & Kristina: Konsten att hantera svenska villkor Fatima (Afrika) & Anna: Konsten att välja på egen hand Maria (Asien) & Ingela: Konsten att både vilja och kunna Mohamed (Asien) & Agneta: Konsten att bli en svensk polis

29 Dialogiskt perspektiv på interaktion och meningsskapande (Linell, 2009) individuals' actions, thoughts and opinions are understood as interdependent with others and thereby the notion of an independently acting subject is denied. Contextualism; meaning making and situated discourse always depend on context.

30 Kommunikativa projekt (Linell, 2009) Analytiskt redskap som tillskriver mening till handling Kännetecken: Handlingarnas mål och syften. Ett KP designas för att uppnå något; The projects deal with topics and actions that participants are somehow concerned with, interested in or committed to, at least for the moment and/or due to situational factors. (a.a., p. 189)

31 Språkhandlingar Språkhandlingar Exempel på handlingar Anvisande handlingar Uppmaningar, direktiv Instruktioner Råd Förslag Frågande handlingar Direkta, öppna frågor: Vad tycker du? Hur tänker du? Direkta, slutna frågor: Är det alternati vet bättre? Avstämmande frågor: Kan det vara så? Klarläggande handlingar Lyssnande handlingar Återkopplande handlingar Metakommunicerande handlingar Berättar Beskriver Förklarar Redogör Verbal och icke-verbal uppmuntran: Tystnad: lämnar utrymme till den andre att tala, Hm:anden, ah:anden etc. Sammanfattningar och omformuleringar. Överlappande tal Genomförs främst i form av beröm och uppmuntran. Kommentarer: Nu har vi gjort en ansökan. Avstämmande frågor: Är du med? Hur ska vi gå vidare Förslag på vad samtalet eller eleven ska gå vidare med

32 Kommunikativa strategier - Vägledare Strategi Utforskande Informerande Resonerande Argumenterande Utmanande Handledande Bekräftande Främsta kännetecken Lyssnande, frågande och metakommunicerande handlingar som undersöker och/eller försöker förstå något. Klarläggande och frågande handlingar som informerar den andre om något. Klarläggande, anvisande och frågande handlingar som diskuterar och förhåller sig till olika perspektiv på något. Klarläggande handlingar som försvarar eller propagerar för något och driver samtalet i riktning mot att få den andre att inta en viss uppfattning eller perspektiv. Frågande alt klarläggande handlingar som ifrågasätter något. Lyssnande, frågande och anvisande handlingar för att lära den andre något Återkopplande handlingar, fr f a uppmuntran, beröm etc. Rådgivande Anvisande och klarläggande handlingar avseende något. Dämpande Främst klarläggande och återkopplande handlingar som förmildrar osäkra omständigheter och/eller den andres oro eller osäkerhet.

33 Vägledares kommunikativa projekt Elevers kommunikativa projekt Karriärlärande projekt Karriärreflekterande projekt Framtidsbeskyddande projekt Erkännandeprojekt Framtidsmotiverande projekt Situerat klargörande projekt Grindhanterande projekt Förtrogenhetsskapande projekt Utbildande projekt Perspektiverande projekt Framtidsmotiverande projekt Perspektivstyrande projekt Självständiggörande projekt Samtalslotsande projekt Uppgiftshanterande projekt

34 Om interaktion och samspel Dynamiska samtal om abstrakt innehåll och komplexa frågor - Jfr svensk skolbakgrund Projekten är komplementära, outtalade. En delad tyst överenskommelse om projekten

35 Den komplexa interaktionen Asymmetriska samtal: vägledaren styr innehåll och form. (Milt eller mer direkt) Eleven är följsamma: förtroende och beroende av vägledarrollen: personligt och institutionellt ( Jag kan inte göra det här utan henne ). - Styrningens gränser 1. Samtalens riktning (Said-Elsa) 2. Samtalens innehåll (Fatima-Anna)

36 E V E V E V E V E Då blir det svårt Då blir det svårt. Du vet, då har man bestämt sig. Då har man bestämt gymnasiet? Men vi har ju tittat på många olika saker och börjat resonera lite och funderat på om är det här svårt eller inte svårt så vi kan ju fortsätta fundera utifrån det. Vad tror du om det? Du vet bättre än mig. Vet jag bättre än dig? Vi måste nog- Jag tänkte vi skulle jobba tillsammans, du och jag. Du har varit jätteduktig, letat upp en massa saker och- Tack, tack Funderat. Jag ser att du har kollat mycket i katalogen. Vi har inte kollat det där hjälpa djur.

37 E V E V E V E Ja, men jag tänker samtidigt det är inte säkert att man kan få jobb. Nej, det är det inte på nån utbildning egentligen. [E: Ja] Det är väl [därför [Jag söker dom där kärnämnena, jag ändrar Blir du orolig nu? Ja Nu känner du [att- [man ska sitta ett år och ett halvt och så läser man dom andra betygen, det är inte roligt.

38 När eleverna använder en undvikande strategi skyddar de sitt självbestämmande och mot att reduceras till objekt. ges de begränsade möjligheter till lärande och reflektion på sina egna villkor i samtalet.

39 Vägledarnas nyckelprojekt stödjer fr f a elevernas karriärlärande projekt: Jfr:t andra institutionella samtal är samtalets utbildande funktion central: karriärfrågor

40 jag kan inte göra det här utan henne

41 Samtalen har en ställföreträdande funktion för elevernas och deras familjers frånvaro av svenska erfarenheter. Vårt meningsskapande utgår både från kall kunskap, (cold knowledge) officiell karriärrelaterad information, men framför allt från het kunskap (hot knowledge), information som är baserad på känslor, erfarenheter och symboliska värden i samhället (jfr Ball & Vincent, 1998; Lund, 2015). Sådan kunskap sprids ofta genom personliga nätverk.

42 Uppgiftsinriktad Informerande K I Utbildande An Ag E Vägledande

43 Elsas strategier Genomgående sammanvävt förtrogenhetsskapande och utbildande projekt: Lyssnande och frågande handlingar. Vill synliggöra elevens tankar för eleven. Handledande strategi: Eleven får söka information och kunskap med stöd. Erbjuder samarbete.

44 Elevernas meningsskapande stöds när: eleverna får omformulera och sammanfatta det som talats om. eleverna får bygga nya kunskaper på gamla och när de får jämföra sina erfarenheter och referensramar

45 Triad (15 min per samtal) Växla mellan att vara Vägledare (V), Berättare (B) och Återkopplare (Å) V vägleder B utifrån följande frågor, max 10 min. Använd lyssnande och frågande handlingar: Hur stödjer du dina vägledningssökandes lärande vad gäller utbildning/arbete/framtid i dina samtal? Vilka är utmaningarna? Vad vill du bli bättre på? Hur kommer studenterna märka att du blivit bättre på det? Å: Tidspolis + lyssnar efter vilka nycklar till att stödja lärande i samtal som kommer fram under samtalet. Efter samtalet: Å återkopplar vad hen uppfattat. Alla får säga något om sin upplevelse av samtalet.

46 Beslutsfattande om framtiden är inte en rationell process Individer har svårt att fatta beslut när en har för lite kunskap om alternativen Alla karriärval innebär osäkerhet Karriärfrågor är existentiella frågor - Information är inte neutralt

47 Några villkor för meningsskapande om framtiden Utbildningsval är fyllda med kulturella och sociala värden som etablerar symboliska gränser för tillhörighet och som bidrar till att skapa mening i våra val. rädsla och känslor av tillhörighet i relation till sociala strukturer är de två grundläggande känslomässiga aspekter som påverkar våra val. Våra val sker inte främst sker mot bakgrund av saklig information utan framför allt utifrån vår förmåga att tolka information och relatera den till förståelse av vilka vi är och var vi hör hemma. (Lund, 2015)

48 Elevernas framtidsbeskyddande projekt ger uttryck för oro inför framtiden

49 Krock. Mellan föreställningen om det goda samtalet och elevernas känslor inför mötet med verkligheten

50 E: För att efter när jag går på gymnasium jag behöver kanske hjälp med språk, eller hur? V: Tänker du på din svenska? (E: Ja) E: Den har ju blivit jätte, jätte, jättebra. V: Kanske måste fungera på den, för att jag är inte så bra på perfekt. Så kanske jag kommer att ha hjälp med språket.

51 E V E V E V Är det säkert att jag kommer få jobb i framtiden? Kan man vara säker på något i framtiden? Nej Det kan man inte, men vi kan ju jobba för att förbereda dig, vad händer när man söker jobb och hur ska man tänka och så men säker kan man inte vara på någonting, tror jag Jag kan bli busschaufför Det kan man bli om man är intresserad av det men det gäller att fundera på vad du vill göra ordentligt.

52 Det framtidsmotiverande projektets fallgropar 1. Dämpande strategin försöker ge emotionell energi (Collins) men eleven får inte hjälp med konkreta frågor. 2. Den rådgivande strategin: Ansvaret för elevens möjligheter att hantera sina studier/hantera diskriminering faller på eleven. Individualisering?

53 Vägledningssamtal som individualisering av samhälleliga konflikter The discourses associated with these self-understandings marginalise and exclude important questions surrounding power and identity, questions which need to be constantly foregrounded amidst the uncertainties of the world. (Usher & Edwards, 1995: 10)

54 Men vad göra med oron då? Lyssna till oron Håll tillbaka egna känslor (individer från stigmatiserade grupper får ofta känslohantera åt andra ) Erkänn orättfärdiga villkor Tala om elevens rättigheter: modersmål, studiehandledning, Sva-undervisning etc

55 Vägledarens roll i mångkulturell vägledning: Advocacy and Social justice : uppmärksamma och erkänna orättvisor! Medveten om den personliga vägledningens begränsning: Proaktiv och Emancipatorisk vägledning (Launikari & Puukari, 2005; Peavy & Li, 2003 )

56 V Så om jag förstår dig så bytte du skola från y-skolan för att du tyckte att du kunde inte få alla dina ämnen. E I alla fall jag kunde få geografi, religion, matte, engelska och V Det är som du säger att det kom ju väldigt plötsligt med de 12 betygen och alla vi gymnasieskolor hade inte liksom laddat för det.

57 Vägledarens projekt kan ge ett dubbelt erkännande till eleven: Yrkesval svensk identitet.

58 Vägledaren i samtalet Eleven efter samtalet Jag kände mig glad faktiskt när vi pratade om polisen alltså, jag var väldigt glad alltså, för att när hon frågade mig om varför bli polis. Då berättade jag att jag ville bli polis för att hjälpa människor och lära dom och hjälpa dom på många sätt. Då var jag väldigt glad under det här samtalet.

59 Arash och Kristina lär oss mer om erkännandets betydelse V E V E V E V E Det kanske går bra att konkurrera men jag vet inte om du måste ha nåt reservval också. Har du tänkt på det? Jag har ingen aning men dom sa till mig att-. Jag visste man måste skaffa tolv betyg och svenska och jag kommer göra det här året. Men det är en sak då är man behörig, ja, när man har de här 12 betygen och dom ämnen då är du behörig, att du får gå. Men sen om det är 30 platser och det är 60 som vill ha dom då måste man ju titta på betygen, eller hur? Vem som har mest. Jaa, och då kan det bli svårare för dig att konkurrera, dom andra har ju som sagt fördelar av att dom har bott här så länge. Det är ju svårt för dig, det är jättebra att du har MVG, men det är ju svårt att få höga betyg på Språkintroduktion. Man får normalt inte höga betyg. Men jag har t ex fått MVG på många, till exempel geografi och religion Det är jättebra, du är jätteduktig, det är ganska ovanligt faktiskt. Så att därför tänkte jag bara att vi kan ju titta sen om det är svårt att få plats där så kanske du måste ha nåt alternativ också. Eller så har dom en egen application också som man kan diskutera med dom. Kan vi till exempel söka idag och titta om det finns nån annat engelskt gymnasium?

60 Den språkliga asymmetrin utmaningar i vägledningen 1. Avancerade samtal - samtalen kan skapa en kommunikativ börda (Sheikhi, 2013). 2. Det osäkra samförståndet - jag kan låtsas att jag lyssnar och jag ler och jag förstår men inuti i min kropp, i min hjärna, jag tänker på något annat 3. Svårighet för eleverna att göra sig själva rättvisa.

61 E V E V E V E V Jag tänker mycket på situationen. Jag har frågat väldigt mycket av flera folk. Dom sa till mig det är bra jobb om man ska jobba med människor. Sen jag tänkte om jag ska gå på samprogrammet det finns mycket plugg, man ska läsa mycket, det är bra också, men det finns inte så mycket praktisera Nej det gör det inte, du får inget yrke när du kommer ut där. Vad dom sa det är bra att praktisera så mycket faktiskt. Men då har du ju istället att du måste du läsa upp dom här ämnena. Det är bra för mig att praktisera, jag känner mig bättre. Alltså det är praktiken lite som du känner och att du får ett yrke som känns bra. Då ska jag vara med inne i samhället, med folket. Om du skulle gå ett år till på Språkintroduktionen, tror du att du skulle känna dig säkrare på att gå Samhällsprogrammet i så fall, skulle du vara duktigare så att du inte känner att det blir så jobbigt att gå samhällsprogrammet?

62 Samtalens interkulturella dimensioner Det tycks som att vägledarna har vissa svårigheter att uppfatta elevernas känslor och situation. Slutsatser ü Kom ihåg att du kan ha svårigheter att uppfatta vägledningssökandes känslor och situation ü Läs på skaffa kunskap om migrationens villkor

63 Det svenska smörgåsbordet Samtalen berör inte frågor om migration och elevernas familjesituationer i någon större utsträckning (i synnerhet inte de ensamkommandes): Fokus på nu:et och framtiden. En svensk framtid tas för given. Fokus på svenska möjlighetsstrukturer.

64 Det svenska smörgåsbordets baksida Eleverna riskerar att dekontextualiseras: Migranter föds inte i Sverige Ensamkommande är inte ensamma. Migranter lever (ofta) i transnationella sammanhang. Elevernas brister i relation till det svenska sammanhanget riskerar att hamna i fokus.

65 Bidrar samtalen till stigmatisering av elevernas migrationsbakgrund? Migranten är både ut- och invandrare. Asymmetriska relationer mellan ut- och invandrarland Förnekande av migrationens verklighet och effekter (förlust av tillhörighet). (Sayads migrationssociologi enligt Trondman, 2001)

66 Det vägledande samtalets möjligheter? Elevernas upplevelse är att det vägledande samtalet är deras möjlighet till meningsskapande om framtiden i Sverige. Samtalen stödjer i huvudsak elevernas karriärlärande och karriärreflekterande projekt. Grindhanterande snarare än grindvaktande funktion

67 Några sammanfattande slutsatser Samtalsmetoder är bra men räcker inte, vägledare behöver utveckla lyhördhet för elevers känslor och migrationens villkor uppmärksamma och aktivt erkänna orättfärdiga villkor. anlägga ett transnationellt perspektiv. förmåga att stödja elevers lärande: Var noga med att ta reda på vad och hur de uppfattat det innehåll ni talat om. Stöd eleverna i att relatera det nya till det gamla. Hjälp dem att jämföra vär(l)den. Möjlighet till reflektion: Handledning, fortbildning

68 Härmed ska jag genomföra en språkhandling eller ett kommunikativt projekt dock ej i dialogform - om det lämnar ringar på det lokala planet eller ger överordnade visioner lämnar jag åt den enskilde att bedöma Vilka nycklar formar eller finner vägledaren tillsammans med den vägledande, som tar något ostadiga steg i sitt livsprojekt? Är det ens ett projekt? Hur skapas mening i en värld där det man visste inte är mer och där det man inte vet ska bli ett vara Christina Edelbring

69 Några villkor för meningsskapande om framtiden Utbildningsval är fyllda med kulturella och sociala värden som etablerar symboliska gränser för tillhörighet och som bidrar till att skapa mening i våra val (Lund, 2015). Rädsla och känslor av tillhörighet i relation till sociala strukturer är de två grundläggande känslomässiga aspekter som påverkar våra val.

70 Vägledande samtal tycks ha goda möjligheter att vidga elevernas perspektiv utifrån elevernas situation begränsade möjligheter att vidga perspektiv utifrån verksamhetens målsättningar (motverka begränsningar i studie- och yrkesval)

71 Maria

72 Fatima

73 Individualiserad vägledning Samtalet som metod för perspektivvidgning ger olika villkor för olika individer: riskerar att reproducera sociala skillnader.

74 Det självständiggörande projektets möjligheter och fallgropar ü Uppmuntrar elevernas lärande på egen hand Självständighet: Maria God skolbakgrund och ingår i sammanhang Eller Övergivenhet: Fatima Ensamkommande, saknar skolbakgrund

75 Samtal är bra men räcker inte - upprätthåller ojämlika villkor: Från interaktion till organisation Studien visar på behovet av: Att nyanlända elever ges möjlighet till framtidsorientering utanför samtalsrummet. Ett samordnat stöd och synsätt på villkoren för elevernas övergång.