Studie- och yrkesvägledande samtal med nyanlända elever. Samtal om samtal Skövde,

Transkript

1 Studie- och yrkesvägledande samtal med nyanlända elever. Samtal om samtal Skövde, Åsa Sundelin Institutionen för pedagogik och didaktik

2 En plan Om migration, karriärprocesser och vägledning Om interaktion i vägledningssamtal samspel, utmaningar och möjligheter

3

4 Super-diversity (Vertovec, 2007)

5 Lite fakta Ca 16% av alla förvärvsarbetande är födda utrikes. Andelen förvärvsarbetande är högre ju längre tid som gått sedan invandring, i synnerhet för flyktingar Skillnaden mellan män och kvinnor är mindre efter längre tid i Sverige: Efter 11 år förvärvsarbetade 50% av kvinnorna och 60% av männen. Andelen förvärvsarbetande är högre med gymnasial eller eftergymnasial utbildning (små skillnader). Fler av de som var yngre vid invandringen hade bytt till yrke med högre utbildningskrav efter nio år SCB. (2016). Etablering och karriärvägar för utrikes födda. Rådet för integration i arbetslivet.

6 Migration som villkor för framtiden Erfarenheter från migration: Hemland transfer Mottagarland Transformativt lärande (Illeris): Förlust av tillhörighet Asymmetriska maktrelationer mellan olika länder (legal status) Transnationella identiteter Språk Värderingar (Brown, 2002): Alla beslut gällande yrkesval sker med osäkerhet Diskriminering är ytterligare en faktor för kvinnor och minoriteter. De flesta teorier om yrkesval baseras på ett vitt, eurocentriskt perspektiv och har liten giltighet för många grupper. Värderingskonflikter (individ-grupporienterade)

7 Vad studeras? Vägledande samtal i gymnasieskolans Språkintroduktion 5 Elever med utomeuropeisk bakgrund och 5 vägledare har följts vid 2 samtal i anslutning till val inför framtiden.

8 Vägledande (institutionella) samtal Asymmetrier: Professionell kompetens och erfarenhet Makt och sociala strukturer (information)

9 Den komplexa interaktionen Asymmetriska samtal: vägledaren styr innehåll och form. Eleven är följsamma: förtroende och beroende av vägledarrollen: personligt och institutionellt - Styrningens gränser 1. Samtalens riktning 2. Samtalens innehåll

10 E V E V E V E Ja, men jag tänker samtidigt det är inte säkert att man kan få jobb. Nej, det är det inte på nån utbildning egentligen. [E: Ja] Det är väl [därför [Jag söker dom där kärnämnena, jag ändrar Blir du orolig nu? Ja Nu känner du [att- [man ska sitta ett år och ett halvt och så läser man dom andra betygen, det är inte roligt.

11 När eleverna använder en undvikande strategi skyddar de sitt självbestämmande och mot att reduceras till objekt. ges de begränsade möjligheter till lärande och reflektion på sina egna villkor.

12 jag kan inte göra det här utan henne

13 Samtalen har en ställföreträdande funktion för elevernas och deras familjers frånvaro av svenska erfarenheter av utbildningsvägar och arbetsliv.

14 Vårt meningsskapande utgår både från kall kunskap, (cold knowledge) officiell karriärrelaterad information, men framför allt från het kunskap (hot knowledge), information som är baserad på känslor, erfarenheter och symboliska värden i samhället. Sådan kunskap sprids ofta genom personliga nätverk. Våra val sker inte främst sker mot bakgrund av saklig information utan framför allt utifrån vår förmåga att tolka information och relatera den till förståelse av vilka vi är och var vi hör hemma. (jfr Ball & Vincent, 1998; Lund, 2015)

15 Krock Vilken skola är bäst?- Vi ger inte råd Gap mellan elevernas behov av stöd (uttryckt som frågan efter råd) och vägledares samtalsideal

16 Om vägledningsideal Styra Stödja Göra åt Tala om Ge råd Föreslå Ställa frågor Lyssna Lämna ifred Hands on Hands off Efter Olle Anfelt

17 Finns det ett rådrum? Vägledare behöver ha en tydlig strategi för hur de ska besvara elevers frågor om råd. Från bisats till huvudsats Från råd till brainstorming?

18 Dekonstruktion utifrån nyanländas behov och situation? Är goda råd för dyra? Det autonoma idealet kan till viss del innebära att eleverna lämnas utan stöd?

19 Kommunikativa projekt (Linell, 2009) Analytiskt redskap som tillskriver mening till handling Kännetecken: Handlingarnas mål och syften. Ett KP designas för att uppnå något; The projects deal with topics and actions that participants are somehow concerned with, interested in or committed to, at least for the moment and/or due to situational factors. (a.a., p. 189)

20 Vägledares kommunikativa projekt Grindhanterande projekt Förtrogenhetsskapande projekt Utbildande projekt Perspektiverande projekt Framtidsmotiverande projekt Perspektivstyrande projekt Elevers kommunikativa projekt Karriärlärande projekt Karriärreflekterande projekt Framtidsbeskyddande projekt Erkännandeprojekt Framtidsmotiverande projekt Situerat klargörande projekt Självständiggörande projekt Samtalslotsande projekt Uppgiftshanterande projekt

21 Elevernas karriärlärande och reflekterande projekt framträder t ex när: eleverna omformulerar och sammanfattar det som talats om. eleverna jämför sina erfarenheter och referensramar: det nya och det gamla. Eleverna resonerar om sitt liv och sina möjligheter Eleverna söker information och kunskap

22 Språkhandlingar Språkhandlingar Exempel på handlingar Anvisande handlingar Uppmaningar, direktiv Instruktioner Råd Förslag Frågande handlingar Direkta, öppna frågor: Vad tycker du? Hur tänker du? Direkta, slutna frågor: Är det alternati vet bättre? Avstämmande frågor: Kan det vara så? Klarläggande handlingar Lyssnande handlingar Återkopplande handlingar Metakommunicerande handlingar Berättar Beskriver Förklarar Redogör Verbal och icke-verbal uppmuntran: Tystnad: lämnar utrymme till den andre att tala, Hm:anden, ah:anden etc. Sammanfattningar och omformuleringar. Överlappande tal Genomförs främst i form av beröm och uppmuntran. Kommentarer: Nu har vi gjort en ansökan. Avstämmande frågor: Är du med? Hur ska vi gå vidare Förslag på vad samtalet eller eleven ska gå vidare med

23 Kommunikativa strategier - Vägledare Strategi Utforskande Informerande Resonerande Argumenterande Utmanande Handledande Bekräftande Främsta kännetecken Lyssnande, frågande och metakommunicerande handlingar som undersöker och/eller försöker förstå något. Klarläggande och frågande handlingar som informerar den andre om något. Klarläggande, anvisande och frågande handlingar som diskuterar och förhåller sig till olika perspektiv på något. Klarläggande handlingar som försvarar eller propagerar för något och driver samtalet i riktning mot att få den andre att inta en viss uppfattning eller perspektiv. Frågande alt klarläggande handlingar som ifrågasätter något. Lyssnande, frågande och anvisande handlingar för att lära den andre något Återkopplande handlingar, fr f a uppmuntran, beröm etc. Rådgivande Anvisande och klarläggande handlingar avseende något. Dämpande Främst klarläggande och återkopplande handlingar som förmildrar osäkra omständigheter och/eller den andres oro eller osäkerhet.

24 Vägledning som en integrerad väljande och lärandeprocess Uppgiftslösande Informerande K An Ag Vägledande Väljande I E Utbildande Lärande

25 Vägledaren Elsa Genomgående förtrogenhetsskapande och utbildande projekt: Lyssnar, omformulerar, sammanfattar. Vill synliggöra elevens tankar för eleven. Frågor. Handledande strategi: Eleven får söka information och kunskap med stöd. Erbjuder samarbete.

26 Uppgiftsinriktad Informerande Utbildande Lärande Vägledande Väljande Uppskatta var dina samtal mestadels befinner sig. Är det någon strategi du skulle behöva använda mer eller mindre för att samtalen skulle få en mer vägledande och/eller utbildande funktion för dina vägledningssökande?

27 Vägledande samtal tycks ha goda möjligheter att vidga elevernas perspektiv utifrån elevernas situation begränsade möjligheter att vidga perspektiv utifrån verksamhetens målsättningar (motverka begränsningar i studie- och yrkesval)

28 Maria

29 Fatima

30 Individualiserad vägledning Samtalet som enda metod för perspektivvidgning ger olika villkor för olika individer: riskerar att återskapa sociala skillnader.

31 Från interaktion till organisation Samtal är bra men räcker inte - upprätthåller ojämlika villkor. Studien visar på behovet av: Att nyanlända elever ges möjlighet till framtidsorientering utanför samtalsrummet. Ett samordnat stöd och synsätt på villkoren för elevernas övergång.

32 Hur stödjer verksamheten våra nyanlända elevers möjligheter att orientera sig i det svenska samhället vad gäller utbildning/arbete/yrke? Organisation? Resurser? Vilka arbetar med frågan? Hur? När? Var? Vad måste vi bli bättre på? Hur kommer eleverna märka att vi blivit bättre på det?

33 Elevernas framtidsbeskyddande projekt ger uttryck för oro inför framtiden

34 E: För att efter när jag går på gymnasium jag behöver kanske hjälp med språk, eller hur? V: Tänker du på din svenska? (E: Ja) E: Den har ju blivit jätte, jätte, jättebra. V: Kanske måste fungera på den, för att jag är inte så bra på perfekt. Så kanske jag kommer att ha hjälp med språket.

35 E V E V E V Är det säkert att jag kommer få jobb i framtiden? Kan man vara säker på något i framtiden? Nej Det kan man inte, men vi kan ju jobba för att förbereda dig, vad händer när man söker jobb och hur ska man tänka och så men säker kan man inte vara på någonting, tror jag Jag kan bli busschaufför Det kan man bli om man är intresserad av det men det gäller att fundera på vad du vill göra ordentligt.

36 Krock 2. Mellan föreställningen om det goda samtalet och de känslor av oro inför framtiden som samtalet ger eleverna

37 Det framtidsmotiverande projektets fallgropar 1. Dämpande strategin försöker ge emotionell energi (Collins) men eleven får inte hjälp med konkreta frågor. 2. Den rådgivande strategin: Individualisering? Ansvaret för elevens möjligheter att klara av sina studier/hantera diskriminering faller på eleven.

38 Vägledningssamtal som individualisering av samhälleliga konflikter The discourses associated with these self-understandings marginalise and exclude important questions surrounding power and identity, questions which need to be constantly foregrounded amidst the uncertainties of the world. (Usher & Edwards, 1995: 10)

39 Men vad göra med oron då? Lyssna till oron Självdisciplin: Håll tillbaka egna känslor (individer från stigmatiserade grupper får ofta känslohantera åt andra ) Erkänn orättfärdiga villkor Tala om elevens rättigheter: modersmål, studiehandledning, Sva-undervisning el dyl

40 Den språkliga asymmetrin utmaningar i vägledningen 1. Avancerade samtal - samtalen kan skapa en kommunikativ börda (Sheikhi, 2013). 2. Det osäkra samförståndet - jag kan låtsas att jag lyssnar och jag ler och jag förstår men inuti i min kropp, i min hjärna, jag tänker på något annat 3. Svårighet för eleverna att göra sig själva rättvisa.

41 Strategier för språklig asymmetri Kommunikationsstöd Tydlighet Samtalsmetoder som omformuleringar och sammanfattningar. Språkliga pauser. Metakommunikation om samtalsprocessen. Tydligt språk och avpassat tempo. Tydliggöra och förenkla valsituationer. Tydlig referensram kring vägledningsfunktiionen Avstämning av elevens förståelse. Kreativitet Förklara och beskriva komplexa system. Visuella samtalsverktyg. Språklig öppenhet: t ex språkväxling. Tid Undervisning Repetiition

42 E V E V E V E V Jag tänker mycket på situationen. Jag har frågat väldigt mycket av flera folk. Dom sa till mig det är bra jobb om man ska jobba med människor. Sen jag tänkte om jag ska gå på samprogrammet det finns mycket plugg, man ska läsa mycket, det är bra också, men det finns inte så mycket praktisera Nej det gör det inte, du får inget yrke när du kommer ut där. Vad dom sa det är bra att praktisera så mycket faktiskt. Men då har du ju istället att du måste du läsa upp dom här ämnena. Det är bra för mig att praktisera, jag känner mig bättre. Alltså det är praktiken lite som du känner och att du får ett yrke som känns bra. Då ska jag vara med inne i samhället, med folket. Om du skulle gå ett år till på Språkintroduktionen, tror du att du skulle känna dig säkrare på att gå Samhällsprogrammet i så fall, skulle du vara duktigare så att du inte känner att det blir så jobbigt att gå samhällsprogrammet?

43 Samtalens interkulturella dimensioner Det tycks som att vägledarna har vissa svårigheter att uppfatta elevernas känslor och situation. Slutsatser ü Kom ihåg att du kan ha svårigheter att uppfatta vägledningssökandes känslor och situation ü Läs på skaffa kunskap om migrationens villkor

44 Det svenska smörgåsbordet Samtalen berör inte frågor om migration och elevernas familjesituationer i någon större utsträckning (i synnerhet inte de ensamkommandes): Fokus på nu:et och framtiden. En svensk framtid tas för given. Fokus på svenska möjlighetsstrukturer.

45 Det svenska smörgåsbordets baksida Eleverna riskerar att dekontextualiseras: Migranter föds inte i Sverige Ensamkommande är inte ensamma. Migranter lever (ofta) i transnationella sammanhang. Elevernas brister i relation till det svenska sammanhanget riskerar att hamna i fokus.

46 Arash och Kristina lär oss mer om erkännandets betydelse V E V E V E V E Det kanske går bra att konkurrera men jag vet inte om du måste ha nåt reservval också. Har du tänkt på det? Jag har ingen aning men dom sa till mig att-. Jag visste man måste skaffa tolv betyg och svenska och jag kommer göra det här året. Men det är en sak då är man behörig, ja, när man har de här 12 betygen och dom ämnen då är du behörig, att du får gå. Men sen om det är 30 platser och det är 60 som vill ha dom då måste man ju titta på betygen, eller hur? Vem som har mest. Jaa, och då kan det bli svårare för dig att konkurrera, dom andra har ju som sagt fördelar av att dom har bott här så länge. Det är ju svårt för dig, det är jättebra att du har MVG, men det är ju svårt att få höga betyg på Språkintroduktion. Man får normalt inte höga betyg. Men jag har t ex fått MVG på många, till exempel geografi och religion Det är jättebra, du är jätteduktig, det är ganska ovanligt faktiskt. Så att därför tänkte jag bara att vi kan ju titta sen om det är svårt att få plats där så kanske du måste ha nåt alternativ också. Eller så har dom en egen application också som man kan diskutera med dom. Kan vi till exempel söka idag och titta om det finns nån annat engelskt gymnasium?

47 Bidrar samtalen till stigmatisering av elevernas migrationsbakgrund? Migranten är både ut- och invandrare. Asymmetriska relationer mellan ut- och invandrarland Förnekande av migrationens verklighet och effekter (förlust av tillhörighet). (Sayads migrationssociologi enligt Trondman, 2001)

48 Dekonstruktion Vägledaren förstår hur vägledarens handlingar kan bidra till eller motverka stigmatisering av migrationserfarenhet:

49 Vägledarens projekt kan ge ett dubbelt erkännande till eleven: Yrkesval svensk identitet.

50 Vägledaren i samtalet Eleven efter samtalet Jag kände mig glad faktiskt när vi pratade om polisen alltså, jag var väldigt glad alltså, för att när hon frågade mig om varför bli polis. Då berättade jag att jag ville bli polis för att hjälpa människor och lära dom och hjälpa dom på många sätt. Då var jag väldigt glad under det här samtalet.

51 Några sammanfattande slutsatser Samtalsmetoder är bra men räcker inte, vägledare behöver Kunskap om migrationens villkor Förmåga att arbeta med empowerment Förmåga att stödja elevers lärande: Var noga med att ta reda på vad och hur de uppfattat det innehåll ni talat om. Stöd eleverna i att relatera det nya till det gamla. Hjälp dem att jämföra vär(l)den. Möjlighet till reflektion: Handledning, fortbildning

52 Kom ihåg hur viktig du är