Skånes regionala utvecklingsstrategi 2030 (Inkoma revisioner 2 st) 4. Skånehär och nu (Inkoma revisioner 3 st) 5

Transkript

1 Skånes regionala utvecklingsstrategi 2030 (Inkoma revisioner 2 st) 4 Namn: alice lundh papiernik alicepapiernik@hotmail.com 4 Namn: Jelica Ugricic jelica.ugricic@ikf.se Organisation: Internationella Kvinnoföreningen i Malmö 4 Skånehär och nu (Inkoma revisioner 3 st) 5 Namn: Maria Pålsson maria.palsson@ikf.se Organisation: Internationella Kvinnoföreningen i Malmö 5 Namn: Jelica Ugricic jelica.ugricic@ikf.se Organisation: Internationella Kvinnoföreningen i Malmö 8 Namn: Paul Andersson paul.andersson@arbetsformedlingen.se Organisation: Arbetsförmedlingen 12 Det öppna Skåne - målbild för Skåne 2030 (Inkoma revisioner 2 st) 15 Namn: Annika Sandberg sandberg.annika@gmail.com 15 Namn: Maria Pålsson maria.palsson@ikf.se 1

2 Organisation: Internationella Kvinnoföreningen i Malmö 17 Skåne ska erbjuda framtidsro och livskvalitet (Inkoma revisioner 4 st) 19 Namn: Annika Sandberg sandberg.annika@gmail.com 19 Namn: Annika Sandberg sandberg.annika@gmail.com 21 Namn: Lina Hellström/cykelutvecklingsnätverket Skåne lina.hellstrom@skane.se Organisation: Region Skåne 23 Namn: Maria Pålsson maria.palsson@ikf.se Organisation: Internationella Kvinnoföreningen i Malmö 25 Skåne ska bli en stark hållbar tillväxtmotor (Inkoma revisioner 1 st) 28 Namn: Maria Pålsson maria.palsson@ikf.se Organisation: Internationella Kvinnoföreningen i Malmö 28 Skåne ska dra nytta av sin flerkärninga ortstruktur (Inkoma revisioner 1 st) 31 Namn: Jan Göransson/Peter Knös pkm@ebox.tninet.se 2

3 Organisation: Tyringe Byalag 31 Skåne ska utveckla morgondagens välfärdstjänster (Inkoma revisioner 1 st) 34 Namn: Maria Pålsson maria.palsson@ikf.se Organisation: Internationella Kvinnoföreningen i Malmö 34 Skåne ska vara en globalt attraktiv region (Inkoma revisioner 1 st) 37 Namn: Jelica Ugricic jelica.ugricic@ikf.se Organisation: Internationella Kvinnoföreningen i Malmö 37 Mål för 2030 (Inkoma revisioner 1 st) 39 Namn: Maria Pålsson maria.palsson@ikf.se Organisation: Internationella Kvinnoföreningen i Malmö 39 Arbetet med Skånes regionala utvecklingsstrategi (Inkoma revisioner 1 st) 40 Namn: Maria Pålsson maria.palsson@ikf.se Organisation: Internationella Kvinnoföreningen i Malmö 40 3

4 Skånes regionala utvecklingsstrategi 2030 (Inkoma revisioner 2 st) Namn: alice lundh papiernik alicepapiernik@hotmail.com Skånes regionala utvecklingsstrategi 2030 Region Skåne har ett permanent uppdrag från staten att samordna de regionala utvecklingsfrågorna, och leda arbetet med att ta fram den regionala utvecklingen. En avgörande framgångsfaktor är att arbetet genomförs öppet, inkluderande och i kontinuerlig dialog. Skånes invånare, kommuner, myndigheter, högskolor och universitet, näringsliv och idéburen sektor behöver vara delaktiga för att det ska uppstå fler initiativ, samarbeten och nätverk, och för att Skåne ska få mer hållbar tillväxt och attraktionskraft. Jag skulle vilja att 395 miljarder går til vägar så att alla som sitter i rullstolar ska kuna kom fram lätt.ta bort små stenar och ta fram asfalt över allt i hella skåne.och om man sitter i rullstol och når inte upp til saker eller ner så ska man kuna tryka på en knap som gör att man kan nå sakerna.det finns redan att kunna få i sin lägenhet och därför är det mycket lätt att fixa det ut i allmenheten ochså. En lag sak ochså var att inte bra att kuna kom in i lokaler utan ochså kan röra sig runt lätt. vi som kan gå täner inte så ofta på att inte alla kan.men det måste vi börja göra nu det är 2014 och det sak vi bevisa nu. Namn: Jelica Ugricic jelica.ugricic@ikf.se Organisation: Internationella Kvinnoföreningen i Malmö Skånes regionala utvecklingsstrategi 2030 Region Skåne har ett permanent uppdrag från staten att samordna de regionala utvecklingsfrågorna, och leda arbetet med att ta fram den regionala utvecklingen. En avgörande framgångsfaktor är att arbetet genomförs öppet, inkluderande och i kontinuerlig dialog. Skånes invånare, kommuner, myndigheter, högskolor och universitet, näringsliv och idéburen sektor behöver vara delaktiga för att det ska uppstå fler initiativ, samarbeten och nätverk, och för att Skåne ska få mer hållbar tillväxt och attraktionskraft. 4

5 Skånes regionala utvecklingsstrategi ingår även i både en nationell och europeisk kontext, till exempel genom den nationella strategin för regional tillväxt och attraktionskraft, Östersjöstrategin, Europa 2020 och EU:s sammanhållningspolitik. Skånes utvecklingsstrategi samspelar även med många andra processer och strategier på regional och lokal nivå. Den internationella innovationsstrategin för Skåne, strategier för Det flerkärniga Skåne, trafikförsörjningsprogrammet, regional mobilisering kring ESS och MAX IV, ÖRUS, Kompetenssamverkan Skåne, Skånes Jämställdhetsstrategi, Handlingsplanen för jämställd regional tillväxt, miljöstrategiska programmet, miljömålsarbetet, landsbygdsprogrammet, transportinfrastrukturplanering, kulturplanen, kommunala översiktsplaner med mera är byggstenar i Skånes regionala utvecklingsstrategi. Olika områden och sektorer har olika dialog och arbetsformer beroende på specifika förutsättningar som organisation, rollfördelning, resurser och nuläge. Den regionala utvecklingsstrategin ska formulera och skapa en bred samsyn om en gemensam målbild för Skåne En målbild som underlättar ett gott samarbete mellan olika aktörer, och bidrar till att skapa ett sammanhang, en berättelse, för de som bor i Skåne. Målbilden bör också användas i marknadsföringen av Skåne ute i världen. Målbilden har arbetats fram genom ett otal analyser, möten och samtal under ett par års tid. I processen har vi värderat, prioriterat och valt ut. Vi vet var Skåne står här och nu. Vi har identifierat och accepterat de utmaningar som finns men också tagit fasta på Skånes goda förutsättningar. Vi har samlats kring en gemensam målbild om Det öppna Skåne. Vi har även pekat ut fem prioriterade ställningstaganden, för att förverkliga målbilden. För varje ställningstagande finns ett antal delstrategier samt några mätbara mål. Skåne ska erbjuda framtidstro och livskvalitet Skåne ska bli en stark hållbar tillväxtmotor Skåne ska dra nytta av sin flerkärniga ortstruktur Skåne ska utveckla morgondagens välfärdstjänster Skåne ska vara en globalt attraktiv region Skånehär och nu (Inkoma revisioner 3 st) Namn: Maria Pålsson maria.palsson@ikf.se Organisation: Internationella Kvinnoföreningen i Malmö Skåne här och nu Skåne är både mångfacetterat och motsägelsefullt. Vi har lägst sysselsättningsgrad i landet samtidigt som vi har en kraftig sysselsättningstillväxt. Aldrig har så många skåningar varit i arbete som nu. Skåne har en stor andel högutbildade samtidigt som vi har en ökande andel elever som går ut grundskolan med icke godkända betyg. Denna paradoxala situation genomsyrar vårt nuläge. 5

6 Här redovisas ett urval fakta som grundar sig i OECD:s genomlysning av Skåne tillsammans med ett omfattande material och befintliga rapporter och statistik, som även sammanfattats i Fokus: Skåne Skåne har signifikanta styrkor, men också utmaningar att ta på allvar. Skåne har en ung, varierad befolkning som växer Skåne har en relativt ung befolkning, framför allt tack vare en inflyttning av utrikes födda. Nära en femtedel av Skånes befolkning är födda utomlands och de har rötter i sammanlagt 193 länder. Skåne växer med motsvarigheten av ett nytt Lund vart tionde år. Skånes folkmängd ökar i alla delar av regionen, men ökar snabbast i sydvästra Skåne. Många i befolkningen lever längre Andelen äldre ökar samtidigt som fler barn föds och befolkningen lever längre. Försörjningsbördan i Skåne är trots allt låg, eftersom vi har en gynnsam demografisk struktur. Men sysselsättningsgraden är inte lika hög som i övriga län. Skåningarna blir friskare men många mår sämre Det allmänna hälsotillståndet bland annat mätt som ökad medellivslängd och sjunkande dödlighet förbättras stadigt. I Skåne finns stora skillnader i hälsa, som är kopplade till utbildningsnivå, sysselsättning, boendemiljö, levnadsvillkor och levnadsvanor, men även till kön och huruvida en person är inrikes eller utrikes född. Den psykiska ohälsan ökar, särskilt bland unga och kvinnor. Sverige är tolerant men intoleransen är större i Skåne än i övriga riket Värderingsundersökningar visar att intoleransen är hög, framför allt bland män med lägre utbildning. Skåne förknippas i högre grad med ord som främlingsfientlighet, traditionellt och gemytligt, och i lägre grad med ord som tryggt och tolerant. Skåne förknippas ofta som en region med integrationsproblem och hög brottslighet. Utbildningsnivån i Skåne är hög, samtidigt som alltför få kommer in på gymnasiet Skåne har många invånare med enbart grundskoleutbildning. Skåne ligger på plats 18 av 21 län i Sverige när det gäller andelen behöriga till gymnasieskolan. Av dem som kommer in på gymnasiet går däremot många vidare i utbildningssystemet. Skåne har den tredje högsta övergångsfrekvensen från gymnasiet till högre utbildning i Sverige, där Skånes universitet och högskolor står för 15 procent av landets utexaminerade studenter. Könsskillnaderna ökar inom utbildningsområdet, nästan två tredjedelar av alla studenter inom högskolan är kvinnor. Alltför få har ett arbete, även om efterfrågan på arbetskraft är stor Sysselsättningen i Skåne har generellt ökat, men förtas av en ännu större befolkningsökning. Skåne har historiskt visat låga sysselsättningssiffror och har de senaste åren haft lägst sysselsättningsgrad bland Sveriges samtliga län. Om alla invånare i Skåne som är födda i ett land utanför Norden skulle ha samma sysselsättningsgrad som de svenskfödda skulle sysselsättningen i Skåne nå ett högre resultat än genomsnittet för riket. Mellan 2009 och 2020 beräknas den totala efterfrågan på arbetskraft i Skåne öka med 8 procent, men efterfrågan på personer med enbart folk- och grundskoleutbildning beräknas minska med 23 procent. 6

7 Sysselsättningstillväxten sker huvudsakligen inom befintliga företag. Skåne har en tudelad arbetsmarknad Skåne har idag i princip två arbetsmarknadsregioner, Malmö/Lund/Helsingborg och Hässleholm/ Kristianstad, med en bristfällig rörlighet inom och mellan dessa. Sydvästra Skåne dominerar utvecklingen med en positiv sysselsättningstillväxt, medan sysselsättningen i nordöstra Skåne minskar. Den skånska arbetsmarknaden är könsuppdelad där kvinnor är koncentrerade till ett mindre antal yrken inom offentlig sektor, medan mäns arbetsmarknad är spridd till ett större antal yrken och står för en stor del av den privata sektorn. Arbetslösheten för utrikes födda och ungdomar sticker ut, där den redan höga arbetslösheten ökar. Nyföretagandet domineras av män: i Skåne, liksom i riket, startas endast en tredjedel av alla nya företag av kvinnor. Skåne har en stark innovationskraft men behöver fler livskraftiga och växande företag Skåne utmärker sig som en innovativ region vad gäller investeringar i forskning, utveckling och patent och har rört sig mot en mer kunskapsintensiv näringslivsstruktur. Under perioden ökade nyföretagandet i Skåne med 100 procent, jämfört med 75 procent i riket. Innovationsförmågan behöver främjas, såväl inom de specialiserade kunskapsintensiva företagen som inom det befintliga breda näringslivet. Skåne har låg produktivitet och skattekraft Skåne har i jämförelse med resten av Sverige en låg produktivitet; den skånska andelen av rikets produktivitet är oförändrad trots ökad befolkning och fler sysselsättningstillfällen. Flera viktiga näringar i Skåne, som bygg och anläggning, handel, hotell och restaurang samt transport, har fortfarande en relativt låg produktivitet. Samtidigt sysselsätter dessa branscher många människor med lägre utbildning. Skånes traditionella styrkeområden livsmedel, läkemedel och IT/Telekom har haft en bekymmersam utveckling under de senaste åren. Skåne har låg tillväxt Skåne har en svag tillväxt av bruttoregionprodukten (BRP) per invånare och har generellt en låg nivå i förhållande till de andra storstadsregionerna och riket. Skåne har låg tillväxt per sysselsatt. Skåne har relativt låg export jämfört med andra regioner. Skånes BRP skulle kunna öka med 55 miljarder, eller + 13 procent, om Skåne skulle nå upp till riksgenomsnittet för sysselsättningsgrad och produktivitet. Skåne har en för Sverige unik flerkärnig ortstruktur Med sina städer och nära 250 mindre tätorter har Skåne en mycket större tätortstäthet än någon annan del av Sverige, med korta avstånd och hög tillgänglighet. Den flerkärniga och täta ortstrukturen ger ett annat resemönster än andra storstadsregioner och Skåne har inte traditionella förorter. Skånes åtta regionala kärnor Malmö, Lund, Helsingborg, Landskrona, Kristianstad, Hässleholm, Ystad och Trelleborg spelar alla en viktig roll för Skånes utveckling. 7

8 Bostadsbyggandet har inte hängt med befolkningsökningen och det råder idag brist på bostäder i stora delar av Skåne. Skåne är länken till kontinenten men integrationen i Öresund har tappat fart Som en del av Öresundsregionen har Skåne en hög internationell tillgänglighet. Integrationsprocessen i Öresundsregionen har de senaste åren tappat fart; pendlingen minskar och många danskar väljer att flytta tillbaka till Danmark. Juridiska, skattemässiga och regelmässiga gränshinder innebär en sämre möjlighet för arbetsgivare på bägge sidor om sundet att hitta rätt kompetens samtidigt som arbetstagare tvekar att söka jobb över gränsen. Skåne är en transitregion och mer investeringar i kommunikationer behövs Under 2000-talet har transporterna i Skåne ökat på väg, järnväg och med sjöfart. Skåne har en omfattande genomfartstrafik, och trafiken väntas öka kraftigt, inte minst när Fehmarn Bältförbindelsen mellan Danmark och Tyskland öppnar Trafikverkets kapacitetsutredning visar på allvarliga brister och trängsel i Skåne. Jämfört med andra län/regioner bidrar Skåningen mest i hela landet till infrastruktur, dvs andelen medfinansieringen från region och kommun till infrastrukturen är högst här. Skåne har en vacker natur med Europas bästa åkermark Skåne är den del av Sverige som har flest landskapstyper och mest bördiga jordbruksmarker. Skåne har lägst andel allemansrättslig mark i Sverige och nästan hälften av Skånes mark består av jordbruksmark. Skåne svarar för ungefär hälften av Sveriges livsmedelsproduktion och drygt en femtedel av rikets sysselsättning inom livsmedelsindustrin samtidigt som Skåne har lägst andel ekologisk livsmedelsproduktion jämfört med riket. Skåne brukar en betydligt större andel av jordbruksmarken än övriga Sverige. Skåne har stora miljöutmaningar Skåne förväntas inte leva upp till något av de nationella miljömålen till Utsläppen av växthusgaser är fortfarande en stor utmaning att hantera för Skåne, trots en redan relativ stor minskning i förhållande till resten av Sverige de senaste åren. Skåne har en låg elproduktion jämfört med resten av Sverige och konsumerar mer el än vad som produceras lokalt. Energianvändningen är däremot lägre i Skåne än i riket. Kust och hav är drabbade av fortsatta övergödningsproblem, erosion, en växande hotbild mot kustfisket och konkurrerande intressen om havsområden. I Skåne orsakar luftföroreningar ungefär tusen fall av för tidig död per år; fordonstrafiken är den främsta orsaken. Utsläppen skadar även natur, material och kulturmiljöer. Namn: Jelica Ugricic jelica.ugricic@ikf.se Organisation: Internationella Kvinnoföreningen i Malmö Skåne här och nu 8

9 Skåne är både mångfacetterat och motsägelsefullt. Vi har lägst sysselsättningsgrad i landet samtidigt som vi har en kraftig sysselsättningstillväxt. Aldrig har så många skåningar varit i arbete som nu. Skåne har en stor andel högutbildade samtidigt som vi har en ökande andel elever som går ut grundskolan med icke godkända betyg. Denna paradoxala situation genomsyrar vårt nuläge. Här redovisas ett urval fakta som grundar sig i OECD:s genomlysning av Skåne tillsammans med ett omfattande material och befintliga rapporter och statistik, som även sammanfattats i Fokus: Skåne Skåne har signifikanta styrkor, men också utmaningar att ta på allvar. Skåne har en ung, varierad befolkning som växer Skåne har en relativt ung befolkning, framför allt tack vare en inflyttning av utrikes födda. Nära en femtedel av Skånes befolkning är födda utomlands och de har rötter i sammanlagt 193 länder. Skåne växer med motsvarigheten av ett nytt Lund vart tionde år. Skånes folkmängd ökar i alla delar av regionen, men ökar snabbast i sydvästra Skåne. Många i befolkningen lever längre Andelen äldre ökar samtidigt som fler barn föds och befolkningen lever längre. Försörjningsbördan i Skåne är trots allt låg, eftersom vi har en gynnsam demografisk struktur. Men sysselsättningsgraden är inte lika hög som i övriga län. Skåningarna blir friskare men många mår sämre Det allmänna hälsotillståndet bland annat mätt som ökad medellivslängd och sjunkande dödlighet förbättras stadigt. I Skåne finns stora skillnader i hälsa, som är kopplade till utbildningsnivå, sysselsättning, boendemiljö, levnadsvillkor och levnadsvanor. Den psykiska ohälsan ökar, särskilt bland unga. Sverige är tolerant men intoleransen är större i Skåne än i övriga riket Värderingsundersökningar visar att intoleransen är hög, framför allt bland män med lägre utbildning. Skåne förknippas i högre grad med ord som främlingsfientlighet, traditionellt och gemytligt, och i lägre grad med ord som tryggt och tolerant. Skåne förknippas ofta som en region med integrationsproblem och hög brottslighet. Utbildningsnivån i Skåne är hög, samtidigt som alltför få kommer in på gymnasiet Skåne har många invånare med enbart grundskoleutbildning. Skåne ligger på plats 18 av 21 län i Sverige när det gäller andelen behöriga till gymnasieskolan. Av dem som kommer in på gymnasiet går däremot många vidare i utbildningssystemet. Skåne har den tredje högsta övergångsfrekvensen från gymnasiet till högre utbildning i Sverige, där Skånes universitet och högskolor står för 15 procent av landets utexaminerade studenter. Könsskillnaderna ökar inom utbildningsområdet, nästan två tredjedelar av alla studenter inom högskolan är kvinnor. Alltför få har ett arbete, även om efterfrågan på arbetskraft är stor Sysselsättningen i Skåne har generellt ökat, men förtas av en ännu större befolkningsökning. 9

10 Skåne har historiskt visat låga sysselsättningssiffror och har de senaste åren haft lägst sysselsättningsgrad bland Sveriges samtliga län. Om alla kvinnor och män i Skåne som är födda i ett land utanför Norden skulle ha samma sysselsättningsgrad som de svenskfödda skulle sysselsättningen i Skåne nå ett högre resultat än genomsnittet för riket. Mellan 2009 och 2020 beräknas den totala efterfrågan på arbetskraft i Skåne öka med 8 procent, men efterfrågan på personer med enbart folk- och grundskoleutbildning beräknas minska med 23 procent. Sysselsättningstillväxten sker huvudsakligen inom befintliga företag. Skåne har en tudelad arbetsmarknad Skåne har idag i princip två arbetsmarknadsregioner, Malmö/Lund/Helsingborg och Hässleholm/ Kristianstad, med en bristfällig rörlighet inom och mellan dessa. Sydvästra Skåne dominerar utvecklingen med en positiv sysselsättningstillväxt, medan sysselsättningen i nordöstra Skåne minskar. Den skånska arbetsmarknaden är könsuppdelad där kvinnor är koncentrerade till ett mindre antal yrken inom offentlig sektor, medan mäns arbetsmarknad är spridd till ett större antal yrken och står för en stor del av den privata sektorn. Arbetslösheten för utrikes födda särskilt kvinnor och ungdomar sticker ut, där den redan höga arbetslösheten ökar. Nyföretagandet domineras av män: i Skåne, liksom i riket, startas endast en tredjedel av alla nya företag av kvinnor. Skåne har en stark innovationskraft men behöver fler livskraftiga och växande företag Skåne utmärker sig som en innovativ region vad gäller investeringar i forskning, utveckling och patent och har rört sig mot en mer kunskapsintensiv näringslivsstruktur. Under perioden ökade nyföretagandet i Skåne med 100 procent, jämfört med 75 procent i riket. Innovationsförmågan behöver främjas, såväl inom de specialiserade kunskapsintensiva företagen som inom det befintliga breda näringslivet. Skåne har låg produktivitet och skattekraft Skåne har i jämförelse med resten av Sverige en låg produktivitet; den skånska andelen av rikets produktivitet är oförändrad trots ökad befolkning och fler sysselsättningstillfällen. Flera viktiga näringar i Skåne, som bygg och anläggning, handel, hotell och restaurang samt transport, har fortfarande en relativt låg produktivitet. Samtidigt sysselsätter dessa branscher många människor med lägre utbildning. Skånes traditionella styrkeområden livsmedel, läkemedel och IT/Telekom har haft en bekymmersam utveckling under de senaste åren. Skåne har låg tillväxt Skåne har en svag tillväxt av bruttoregionprodukten (BRP) per invånare och har generellt en låg nivå i förhållande till de andra storstadsregionerna och riket. Skåne har låg tillväxt per sysselsatt. Skåne har relativt låg export jämfört med andra regioner och tar inte tillvara den kompetens som mångfalden i befolkningen ger möjlighet till. 10

11 Skånes BRP skulle kunna öka med 55 miljarder, eller + 13 procent, om Skåne skulle nå upp till riksgenomsnittet för sysselsättningsgrad och produktivitet. Skåne har en för Sverige unik flerkärnig ortstruktur Med sina städer och nära 250 mindre tätorter har Skåne en mycket större tätortstäthet än någon annan del av Sverige, med korta avstånd och hög tillgänglighet. Den flerkärniga och täta ortstrukturen ger ett annat resemönster än andra storstadsregioner och Skåne har inte traditionella förorter. Skånes åtta regionala kärnor Malmö, Lund, Helsingborg, Landskrona, Kristianstad, Hässleholm, Ystad och Trelleborg spelar alla en viktig roll för Skånes utveckling. Bostadsbyggandet har inte hängt med befolkningsökningen och det råder idag brist på bostäder i stora delar av Skåne. Skåne är länken till kontinenten men integrationen i Öresund har tappat fart Som en del av Öresundsregionen har Skåne en hög internationell tillgänglighet. Integrationsprocessen i Öresundsregionen har de senaste åren tappat fart; pendlingen minskar och många danskar väljer att flytta tillbaka till Danmark. Juridiska, skattemässiga och regelmässiga gränshinder innebär en sämre möjlighet för arbetsgivare på bägge sidor om sundet att hitta rätt kompetens samtidigt som arbetstagare tvekar att söka jobb över gränsen. Skåne är en transitregion och mer investeringar i kommunikationer behövs Under 2000-talet har transporterna i Skåne ökat på väg, järnväg och med sjöfart. Skåne har en omfattande genomfartstrafik, och trafiken väntas öka kraftigt, inte minst när Fehmarn Bältförbindelsen mellan Danmark och Tyskland öppnar Trafikverkets kapacitetsutredning visar på allvarliga brister och trängsel i Skåne. Jämfört med andra län/regioner bidrar Skåningen mest i hela landet till infrastruktur, dvs andelen medfinansieringen från region och kommun till infrastrukturen är högst här. Skåne har en vacker natur med Europas bästa åkermark Skåne är den del av Sverige som har flest landskapstyper och mest bördiga jordbruksmarker. Skåne har lägst andel allemansrättslig mark i Sverige och nästan hälften av Skånes mark består av jordbruksmark. Skåne svarar för ungefär hälften av Sveriges livsmedelsproduktion och drygt en femtedel av rikets sysselsättning inom livsmedelsindustrin samtidigt som Skåne har lägst andel ekologisk livsmedelsproduktion jämfört med riket. Skåne brukar en betydligt större andel av jordbruksmarken än övriga Sverige. Skåne har stora miljöutmaningar Skåne förväntas inte leva upp till något av de nationella miljömålen till Utsläppen av växthusgaser är fortfarande en stor utmaning att hantera för Skåne, trots en redan relativ stor minskning i förhållande till resten av Sverige de senaste åren. Skåne har en låg elproduktion jämfört med resten av Sverige och konsumerar mer el än vad som produceras lokalt. Energianvändningen är däremot lägre i Skåne än i riket. Kust och hav är drabbade av fortsatta övergödningsproblem, erosion, en växande hotbild mot kustfisket och konkurrerande intressen om havsområden. 11

12 I Skåne orsakar luftföroreningar ungefär tusen fall av för tidig död per år; fordonstrafiken är den främsta orsaken. Utsläppen skadar även natur, material och kulturmiljöer. Namn: Paul Andersson Organisation: Arbetsförmedlingen Skåne här och nu Skåne är både mångfacetterat och motsägelsefullt. Vi har lägst sysselsättningsgrad i landet samtidigt som vi har en kraftig sysselsättningstillväxt. Aldrig har så många skåningar varit i arbete som nu. Skåne har en stor andel högutbildade samtidigt som vi har en ökande andel elever som går ut grundskolan med icke godkända betyg. Denna paradoxala situation genomsyrar vårt nuläge. Här redovisas ett urval fakta som grundar sig i OECD:s genomlysning av Skåne tillsammans med ett omfattande material och befintliga rapporter och statistik, som även sammanfattats i Fokus: Skåne Skåne har signifikanta styrkor, men också utmaningar att ta på allvar. Skåne har en ung, varierad befolkning som växer Skåne har en relativt ung befolkning, framför allt tack vare en inflyttning av utrikes födda. Nära en femtedel av Skånes befolkning är födda utomlands och de har rötter i sammanlagt 193 länder. Skåne växer med motsvarigheten av ett nytt Lund vart tionde år. Skånes folkmängd ökar i alla delar av regionen, men ökar snabbast i sydvästra Skåne. Många i befolkningen lever längre Andelen äldre ökar samtidigt som fler barn föds och befolkningen lever längre. Försörjningsbördan i Skåne är trots allt låg, eftersom vi har en gynnsam demografisk struktur. Men sysselsättningsgraden är inte lika hög som i övriga län. Skåningarna blir friskare men många mår sämre Det allmänna hälsotillståndet bland annat mätt som ökad medellivslängd och sjunkande dödlighet förbättras stadigt. I Skåne finns stora skillnader i hälsa, som är kopplade till utbildningsnivå, sysselsättning, boendemiljö, levnadsvillkor och levnadsvanor. Den psykiska ohälsan ökar, särskilt bland unga. Sverige är tolerant men intoleransen är större i Skåne än i övriga riket Värderingsundersökningar visar att intoleransen är hög, framför allt bland män med lägre utbildning. Skåne förknippas i högre grad med ord som främlingsfientlighet, traditionellt och gemytligt, och i lägre grad med ord som tryggt och tolerant. Skåne förknippas ofta som en region med integrationsproblem och hög brottslighet. Utbildningsnivån i Skåne är hög, samtidigt som alltför få kommer in på gymnasiet 12

13 Skåne har många invånare med enbart grundskoleutbildning. Skåne ligger på plats 18 av 21 län i Sverige när det gäller andelen behöriga till gymnasieskolan. Av dem som kommer in på gymnasiet går däremot många vidare i utbildningssystemet. Skåne har den tredje högsta övergångsfrekvensen från gymnasiet till högre utbildning i Sverige, där Skånes universitet och högskolor står för 15 procent av landets utexaminerade studenter. Könsskillnaderna ökar inom utbildningsområdet, nästan två tredjedelar av alla studenter inom högskolan är kvinnor. Alltför få har ett arbete, även om efterfrågan på arbetskraft är stor Sysselsättningen i Skåne har generellt ökat, men förtas av en ännu större befolkningsökning. Skåne har historiskt visat låga sysselsättningssiffror och har de senaste åren haft lägst sysselsättningsgrad bland Sveriges samtliga län. Om alla invånare i Skåne som är födda i ett land utanför Norden skulle ha samma sysselsättningsgrad som de svenskfödda skulle sysselsättningen i Skåne nå ett högre resultat än genomsnittet för riket. Mellan 2009 och 2020 beräknas den totala efterfrågan på arbetskraft i Skåne öka med 8 procent, men efterfrågan på personer med enbart folk- och grundskoleutbildning beräknas minska med 23 procent. Sysselsättningstillväxten sker huvudsakligen inom befintliga företag. Skåne har en tudelad arbetsmarknad Skåne har idag i princip två arbetsmarknadsregioner, Malmö/Lund/Helsingborg/Öresund DK med Köpenhamn inkluderat och Hässleholm/ Kristianstad, med en bristfällig rörlighet inom och mellan dessa. Sydvästra Skåne dominerar utvecklingen med en positiv sysselsättningstillväxt, medan sysselsättningen i nordöstra Skåne minskar. Den skånska arbetsmarknaden är könsuppdelad där kvinnor är koncentrerade till ett mindre antal yrken inom offentlig sektor, medan mäns arbetsmarknad är spridd till ett större antal yrken och står för en stor del av den privata sektorn. Arbetslösheten för utrikes födda och ungdomar sticker ut, där den redan höga arbetslösheten ökar. Nyföretagandet domineras av män: i Skåne, liksom i riket, startas endast en tredjedel av alla nya företag av kvinnor. Skåne har en stark innovationskraft men behöver fler livskraftiga och växande företag Skåne utmärker sig som en innovativ region vad gäller investeringar i forskning, utveckling och patent och har rört sig mot en mer kunskapsintensiv näringslivsstruktur. Under perioden ökade nyföretagandet i Skåne med 100 procent, jämfört med 75 procent i riket. Innovationsförmågan behöver främjas, såväl inom de specialiserade kunskapsintensiva företagen som inom det befintliga breda näringslivet. Skåne har låg produktivitet och skattekraft Skåne har i jämförelse med resten av Sverige en låg produktivitet; den skånska andelen av rikets produktivitet är oförändrad trots ökad befolkning och fler sysselsättningstillfällen. Flera viktiga näringar i Skåne, som bygg och anläggning, handel, hotell och restaurang samt transport, har fortfarande en relativt låg produktivitet. Samtidigt sysselsätter dessa branscher många människor med lägre utbildning. Skånes traditionella styrkeområden livsmedel, läkemedel och IT/Telekom har haft en bekymmersam utveckling under de senaste åren. 13

14 Skåne har låg tillväxt Skåne har en svag tillväxt av bruttoregionprodukten (BRP) per invånare och har generellt en låg nivå i förhållande till de andra storstadsregionerna och riket. Skåne har låg tillväxt per sysselsatt. Skåne har relativt låg export jämfört med andra regioner. Skånes BRP skulle kunna öka med 55 miljarder, eller + 13 procent, om Skåne skulle nå upp till riksgenomsnittet för sysselsättningsgrad och produktivitet. Skåne har en för Sverige unik flerkärnig ortstruktur Med sina städer och nära 250 mindre tätorter har Skåne en mycket större tätortstäthet än någon annan del av Sverige, med korta avstånd och hög tillgänglighet. Den flerkärniga och täta ortstrukturen ger ett annat resemönster än andra storstadsregioner och Skåne har inte traditionella förorter. Skånes åtta regionala kärnor Malmö, Lund, Helsingborg, Landskrona, Kristianstad, Hässleholm, Ystad och Trelleborg spelar alla en viktig roll för Skånes utveckling. Bostadsbyggandet har inte hängt med befolkningsökningen och det råder idag brist på bostäder i stora delar av Skåne. Skåne är länken till kontinenten men integrationen i Öresund har tappat fart Som en del av Öresundsregionen har Skåne en hög internationell tillgänglighet. Integrationsprocessen i Öresundsregionen har de senaste åren tappat fart; pendlingen minskar och många danskar väljer att flytta tillbaka till Danmark. Juridiska, skattemässiga och regelmässiga gränshinder innebär en sämre möjlighet för arbetsgivare på bägge sidor om sundet att hitta rätt kompetens samtidigt som arbetstagare tvekar att söka jobb över gränsen. Skåne är en transitregion och mer investeringar i kommunikationer behövs Under 2000-talet har transporterna i Skåne ökat på väg, järnväg och med sjöfart. Skåne har en omfattande genomfartstrafik, och trafiken väntas öka kraftigt, inte minst när Fehmarn Bältförbindelsen mellan Danmark och Tyskland öppnar Trafikverkets kapacitetsutredning visar på allvarliga brister och trängsel i Skåne. Jämfört med andra län/regioner bidrar Skåningen mest i hela landet till infrastruktur, dvs andelen medfinansieringen från region och kommun till infrastrukturen är högst här. Skåne har en vacker natur med Europas bästa åkermark Skåne är den del av Sverige som har flest landskapstyper och mest bördiga jordbruksmarker. Skåne har lägst andel allemansrättslig mark i Sverige och nästan hälften av Skånes mark består av jordbruksmark. Skåne svarar för ungefär hälften av Sveriges livsmedelsproduktion och drygt en femtedel av rikets sysselsättning inom livsmedelsindustrin samtidigt som Skåne har lägst andel ekologisk livsmedelsproduktion jämfört med riket. Skåne brukar en betydligt större andel av jordbruksmarken än övriga Sverige. Skåne har stora miljöutmaningar Skåne förväntas inte leva upp till något av de nationella miljömålen till

15 Utsläppen av växthusgaser är fortfarande en stor utmaning att hantera för Skåne, trots en redan relativ stor minskning i förhållande till resten av Sverige de senaste åren. Skåne har en låg elproduktion jämfört med resten av Sverige och konsumerar mer el än vad som produceras lokalt. Energianvändningen är däremot lägre i Skåne än i riket. Kust och hav är drabbade av fortsatta övergödningsproblem, erosion, en växande hotbild mot kustfisket och konkurrerande intressen om havsområden. I Skåne orsakar luftföroreningar ungefär tusen fall av för tidig död per år; fordonstrafiken är den främsta orsaken. Utsläppen skadar även natur, material och kulturmiljöer. Det öppna Skåne - målbild för Skåne 2030 (Inkoma revisioner 2 st) Namn: Annika Sandberg sandberg.annika@gmail.com Det öppna Skåne - målbild för Skåne 2030 Skåne år 2030 är öppet. Öppet i sinnet, öppet för alla och med ett öppet landskap. Vi välkomnar nya människor och nya influenser med öppna armar. Människor rör sig fritt över olika gränser. Mellan stadsdelar. Mellan städer. Mellan städer och byar. Mellan bebyggelse och natur. Mellan kommuner. Mellan regioner. Mellan länder. Men också mellan olika grupper, mellan olika kulturer, mellan olika branscher, mellan jobb och utbildningar. Det öppna Skåne vet värdet av samarbete och erbjuder möten och möjligheter. Här finns det mesta för de flesta: människor, upplevelser, arbete, kultur, sammanhang, kapital, nya idéer, utbildning, natur, ren luft, dofter och smaker finns i en uppsjö av varianter. Mångfalden är vårt starkaste signum. Här finns livskvalitet och puls. Vi har öppnat gränser för individens delaktighet i samhället. Människors lika värde och möjlighet att påverka är grundläggande i utvecklingen. I det öppna Skåne, bejakas att människor har olika bakgrund eller kultur. Mångfalden är en av de starkaste drivkrafterna i vår tillväxtmotor. Skåne är en plats som ger utrymme för olikheter, och en plats där allas unika potential tas tillvara. Skåne är en kreativ mötesplats för människor med olika bakgrunder och kompetenser, för branscher och organisationer där nya innovationer lätt växer fram. Vi är en levande, hållbar och attraktiv region med global konkurrenskraft och hög livskvalitet. Skåne är välkomnande. Vi ser gärna både fler besökare och nya invånare i samtliga delar av regionen. I det öppna Skåne finns hela världen representerad. Vi har en gemensam arbetsmarknad, ett brett näringsliv med många arbetstillfällen, för människor med alla utbildningsnivåer och det är lätt för individer och arbetsgivare att mötas. Det är attraktivt att starta och driva företag. Den skånska innovationskulturen och 15

16 de starka forskarmiljöerna i världsklass, leder både till spetskompetens och att den skånska ekonomin ständigt växer. Skåne är Europas mest innovativa region. Särskilt inom områden som smarta material, hållbara städer och personlig hälsa. Det finns ett nära samarbete mellan universiteten och näringslivet. I Skåne finns jobben, tillgång till regionalt riskkapital nära nystartade och växande företag. I det öppna Skåne är storstaden granne med den lilla byn på landet. Vår flerkärniga karaktär och våra goda kommunikationer skapar dynamik och erbjuder många sätt att leva på. Det varierade landskapets åkrar och betesmarker flätar samman både städer och skogar. I det öppna Skåne går det att bo på landet och jobba i staden eller tvärtom. Det går att röra sig klimatneutralt mellan tätorterna på motsvarande sätt som det går att röra sig mellan stadsdelar inom storstäder. Vi är alla en del av en helhet och vi håller ihop för att få med alla delar. Skåne har en balanserad och hållbar markanvändning och är väl sammanbundet. I det öppna Skåne har alla likvärdiga möjligheter att förverkliga sina mål i livet, att ha god hälsa och välbefinnande. Vi erbjuder en bra hälso och sjukvård på jämlika och jämställda villkor. De skånska välfärdstjänsterna håller en hög kvalitet och är tillgängliga. Allt fler företag i Skåne utvecklar tjänster och produkter som sätter individens hälsa i fokus. I Skåne har alla tillgång till bra barnomsorg ( redigera här, förskolan tillhör skolväsendet, ej barnomsorg ), kultur, goda rekreationsmöjligheter, kommunikationer, fritidssysselsättning, skola, hälso och sjukvård, äldreomsorg och universitetsutbildning. Det finns en bred utbildningspalett, och utrymme för spetskompetens att vässas ytterligare. I Skåne är det tryggt att leva. I det öppna Skåne mår såväl skåningen som platsen bra. Och det beror på att Skåne är hållbart. Grunden vilar på ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. Dessa tre hållbarhetsperspektiv är fullständigt integrerade i vårt agerande, när vi fattar beslut om hur vi planerar, hur vi bygger, hur vi förflyttar oss, hur vi utvecklar hälso och sjukvården, hur vi konsumerar, hur vi odlar, hur vi transporterar gods. Omställningen till ett klimatneutralt Skåne har gett utvecklingskraft. Oavsett vilken roll vi har, eller vilken fråga vi arbetar med, samarbetar vi över gränserna för att se till att Skåne är hållbart. Ett innovativt och utvecklat företagande på landsbygden och förstärkta ekosystemtjänster till havs och på land har bidragit till en hållbar livsmedelsförsörjning, ökad biologisk mångfald, ökad tillgång till förnyelsebar energi och ett varierat landskap. Vi är ett Skåne i balans. I det öppna Skåne vet vi att en sömlös ( vad menas med detta uttryck? ) sjukvård, kollektivtrafik och arbetsmarknadsinsatser kräver täta samarbeten mellan stat, kommun och region. I det öppna Skåne samverkar, samarbetar och berikar människor, myndigheter, organisationer, kommuner, näringsliv, universitet, regioner och idéburen sektor varandra och arbetar med gemensamma krafter för ett Skåne, en hållbar helhet. Vi ser inte länsgränser som något problematiskt, utan samarbetar gärna med våra grannar. Vi har en nära och integrerad relation till länderna runt Östersjön och till Europa. Vi har ett tätt och förtroligt ( förtroendefullt låter bättre) samarbete mellan våra kommuner eftersom vi vet att ensam inte alltid är stark. Skånes unika läge har alltid skapat gränsöverskridande aktiviteter. Det globala Skåne är en del av Öresundsregionen, närmare sammankopplat med Själland, Köpenhamn och Kastrups flygplats, som ger oss en direkt länk till hela världen. År 2030 är det öppna Skåne nära sammankopplat med Köpenhamn, men vi har också nära samarbeten över gränserna med Hamburg, Berlin, Stockholm, Oslo och södra Östersjöområdet. Vi har stark koppling till omvärlden genom våra utvecklingskorridorer, våra infrastruktursatsningar och våra höghastighetståg, som tillsammans med en utvecklad 16

17 kommunikationsteknologi kopplar upp oss mot en större marknad. Högklassig infrastruktur knyter ihop miljontals människor. Vi är porten till Sverige och ut i världen. Skåne är en internationell, dynamisk plats, som samverkar och samarbetar över gränserna. Här finns en beredskap för det oväntade. Vi är beredda på förändring. Det öppna Skåne är en attraktiv plats, med hög livskvalitet. Namn: Maria Pålsson maria.palsson@ikf.se Organisation: Internationella Kvinnoföreningen i Malmö Det öppna Skåne - målbild för Skåne 2030 Skåne år 2030 är öppet. Öppet i sinnet, öppet för alla och med ett öppet landskap. Vi välkomnar nya människor och nya influenser med öppna armar. Människor rör sig fritt över olika gränser. Mellan stadsdelar. Mellan städer. Mellan städer och byar. Mellan bebyggelse och natur. Mellan kommuner. Mellan regioner. Mellan länder. Men också mellan olika grupper, mellan olika kulturer, mellan olika branscher, mellan jobb och utbildningar. Det öppna Skåne vet värdet av samarbete och erbjuder möten och möjligheter. Här finns det mesta för de flesta: människor, upplevelser, arbete, kultur, sammanhang, kapital, nya idéer, utbildning, natur, ren luft, dofter och smaker finns i en uppsjö av varianter. Mångfalden är vårt starkaste signum. Här finns livskvalitet och puls. Vi har brutit gränser för individens delaktighet i samhället. Människors lika värde och möjlighet att påverka är grundläggande i utvecklingen. I det öppna Skåne, bejakas att människor har olika bakgrund eller kultur. Möten, aktiviteter och engagemang i föreningar, grannskap eller olika nätverk bygger tillit och socialt kapital som är grunden för all positiv utveckling. Mångfalden är en av de starkaste drivkrafterna i vår tillväxtmotor. Skåne är en plats som ger utrymme för olikheter, och en plats där allas unika potential tas tillvara. Skåne är en kreativ mötesplats för människor med olika bakgrunder och kompetenser, för branscher och organisationer där nya innovationer lätt växer fram. Vi är en levande, hållbar och attraktiv region med global konkurrenskraft och hög livskvalitet. Skåne är välkomnande. Vi ser gärna både fler besökare och nya invånare i samtliga delar av regionen. I det öppna Skåne finns hela världen representerad. Vi har en gemensam och jämställd arbetsmarknad, ett brett näringsliv med många arbetstillfällen, för människor med alla utbildningsnivåer och det är lätt för individer och arbetsgivare att mötas. Det är attraktivt att starta och driva företag. Den skånska innovationskulturen och de starka forskarmiljöerna i världsklass, leder både till spetskompetens och att den skånska ekonomin ständigt växer. Skåne är Europas mest innovativa region. Särskilt inom områden som smarta material, hållbara städer och personlig hälsa. Det finns ett nära samarbete mellan universiteten och näringslivet. I Skåne finns jobben, tillgång till regionalt riskkapital nära nystartade och växande företag. I det öppna Skåne är storstaden granne med den lilla byn på landet. Vår flerkärniga karaktär och våra goda kommunikationer skapar dynamik och erbjuder många sätt att leva på. Det varierade landskapets 17

18 åkrar och betesmarker flätar samman både städer och skogar. I det öppna Skåne går det att bo på landet och jobba i staden eller tvärtom. Det går att röra sig klimatneutralt mellan tätorterna på motsvarande sätt som det går att röra sig mellan stadsdelar inom storstäder. Vi är alla en del av en helhet och vi håller ihop för att få med alla delar. Skåne har en balanserad och hållbar markanvändning och är väl sammanbundet. I det öppna Skåne har alla likvärdiga möjligheter att förverkliga sina mål i livet, att ha god hälsa och välbefinnande. Vi erbjuder en bra hälso och sjukvård på jämlika och jämställda villkor. De skånska välfärdstjänsterna håller en hög kvalitet och är tillgängliga. Allt fler företag i Skåne utvecklar tjänster och produkter som sätter individens hälsa i fokus. I Skåne har alla tillgång till bra barnomsorg, kultur, goda rekreationsmöjligheter, kommunikationer, fritidssysselsättning, skola, hälso och sjukvård, äldreomsorg och universitetsutbildning. Det finns en bred utbildningspalett, och utrymme för spetskompetens att vässas ytterligare. I Skåne är det tryggt att leva. I det öppna Skåne mår såväl skåningen som platsen bra. Och det beror på att Skåne är hållbart. Grunden vilar på ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. Dessa tre hållbarhetsperspektiv är fullständigt integrerade i vårt agerande, när vi fattar beslut om hur vi planerar, hur vi bygger, hur vi förflyttar oss, hur vi utvecklar hälso och sjukvården, hur vi konsumerar, hur vi odlar, hur vi transporterar gods. Omställningen till ett klimatneutralt Skåne har gett utvecklingskraft. Oavsett vilken roll vi har, eller vilken fråga vi arbetar med, samarbetar vi över gränserna för att se till att Skåne är hållbart. Ett innovativt och utvecklat företagande på landsbygden och förstärkta ekosystemtjänster till havs och på land har bidragit till en hållbar livsmedelsförsörjning, ökad biologisk mångfald, ökad tillgång till förnyelsebar energi och ett varierat landskap. Vi är ett Skåne i balans. I det öppna Skåne vet vi att en sömlös sjukvård, kollektivtrafik och arbetsmarknadsinsatser kräver täta samarbeten mellan stat, kommun och region. I det öppna Skåne samverkar, samarbetar och berikar människor, myndigheter, organisationer, kommuner, näringsliv, universitet, regioner och idéburen sektor varandra och arbetar med gemensamma krafter för ett Skåne, en hållbar helhet. Vi ser inte länsgränser som något problematiskt, utan samarbetar gärna med våra grannar. Vi har en nära och integrerad relation till länderna runt Östersjön och till Europa. Vi har ett tätt och förtroligt samarbete mellan våra kommuner eftersom vi vet att ensam inte alltid är stark. Skånes unika läge har alltid skapat gränsöverskridande aktiviteter. Det globala Skåne är en del av Öresundsregionen, närmare sammankopplat med Själland, Köpenhamn och Kastrups flygplats, som ger oss en direkt länk till hela världen. År 2030 är det öppna Skåne nära sammankopplat med Köpenhamn, men vi har också nära samarbeten över gränserna med Hamburg, Berlin, Stockholm, Oslo och södra Östersjöområdet. Vi har stark koppling till omvärlden genom våra utvecklingskorridorer, våra infrastruktursatsningar och våra höghastighetståg, som tillsammans med en utvecklad kommunikationsteknologi kopplar upp oss mot en större marknad. Högklassig infrastruktur knyter ihop miljontals människor. Vi är porten till Sverige och ut i världen. Skåne är en internationell, dynamisk plats, som samverkar och samarbetar över gränserna. Här finns en beredskap för det oväntade. Vi är beredda på förändring. Det öppna Skåne är en attraktiv plats, med hög livskvalitet. 18

19 Skåne ska erbjuda framtidsro och livskvalitet (Inkoma revisioner 4 st) Namn: Annika Sandberg sandberg.annika@gmail.com Skåne ska erbjuda framtidsro och livskvalitet Skånes befolkning mår bra och lever allt längre, men samtidigt begränsas i dag många människors liv av ohälsa, arbetslöshet och utanförskap. Målet är att alla människor ska ha grundläggande förutsättningar att efter egen förmåga forma sitt eget liv, och delta och bidra i samhället. Vi ska forma ett öppet Skåne där människans önskemål, initiativ och behov styr utvecklingen. Människor ska känna att de är delaktiga i samhället, att vi bryr oss om våra medmänniskor och att det är värdefullt att engagera sig i arbete som förbättrar vår gemensamma framtid. Fler ska vilja flytta till Skåne för att leva och verka här. Fler ska också vilja och våga sätta barn till världen. Det ska vara möjligt att pröva sina vingar, och socialt accepterat att gå sin egen väg och att misslyckas. Vi måste öppna Skåne genom en ökad nyfikenhet på det nya och ovana, genom att släppa in fler på arbetsmarknaden, genom bättre utbildning, genom mer förebyggande hälsoarbete och genom utmärkt omsorg. Skåne behöver även bli ännu mer öppet gentemot omvärlden, genom mer handel, utbyte, in och utflyttning samt bättre kommunikationer. För att lyckas behöver vi även utmana invanda normer och attityder och synliggöra hur ojämlikhet skapas och upprätthålls. Kulturen är en kraft som skapar social gemenskap och bidrar till individens och samhällets utveckling och välfärd. Även hur vi bor, äter, rör oss, träffas, konsumerar och producerar har betydelse för hur människor mår. Personlig utveckling, delaktighet och samhörighet är andra viktiga ingredienser. Skåne behöver satsa på social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet för att bygga ett långsiktigt stabilt och dynamiskt samhälle där grundläggande mänskliga behov uppfylls. Stärka individens egen kraft och frihet Den som bor i Skåne ska ha stora möjligheter att leva sitt liv efter egna preferenser och att försörja sig själv. Såväl det offentliga som den idéburna sektorn ( privata?)behöver möjliggöra för fler individer att utifrån egen förmåga nå självförverkligande. Det kan bland annat röra sig om att göra ett livslångt lärande till en realitet för var och en, och att förbättra matchningen på arbetsmarknaden. Andra exempel är att utnyttja kulturens fulla potential och att öka sociala investeringar och socialt företagande i samverkan med olika aktörer. Att göra det enklare att hitta en försörjningsform som passar den enskilda; förenkla att starta företag eller att få en tillsvidareanställning på heltid. Att öka tillgängligheten i hela Skåne såväl fysiskt som digitalt. Skapa förutsättningar för att alla ska ha makt att forma sitt eget liv 19

20 Vi vet att en god hälsa, kunskap, boende, gemenskap, ekonomisk trygghet och en bra start i livet är avgörande för vilka förutsättningar man får att påverka sitt eget liv. Kvinnor och män ska ha samma rätt till möjligheter att vara aktiva och engagerade medborgare. Det ska finnas ett inkluderande förhållningssätt som är oberoende av kön, ålder, etnicitet eller sociala omständigheter. För att uppnå detta bör vi i Skåne arbeta mer med att utveckla samverkan mellan akademi, näringsliv, offentlig sektor, den idéburna sektorn ( den privata, kan inte den offentliga vara idéburen?) och den enskilde medborgaren. Vidare måste skolan och vidareutbildning anpassas så att var och en får de förutsättningar som behövs för att tillgodogöra sig ny kunskap och färdigheter. Möjligheter att försörja och förverkliga sig själv ska skapas i näringslivet, idéburen sektor ( se ovan )och offentlig sektor. Insatser bör göras för att öka medborgarnas samhällsengagemang och demokratiansvar( låter märkligt, att ansvara för demokratiska processer handlar om utbildning av medborgare, stimulera läsning och läsförståelse, " bildningsgrad " ) Arbeta för en förbättrad och mer jämlik hälsa ( jämlik hälsa, vad är det? Menas tillgång till vård? Menas hälsobefrämjande åtgärder? Livsstil? Mat?) En god hälsa ger bättre förutsättningar för ett gott liv för den enskilde. En strävan om en jämlik hälsa i samhället vilar på ett humanistiskt förhållningssätt om att alla ska ha så goda livschanser som möjligt. En jämlik hälsa förstärker även en hållbar utveckling i samhället i stort. För Skånes utveckling handlar det om att minska den ojämnlika hälsan och öka den generella hälsan genom att ta hänsyn till folkhälsa och jämlikhet i beslutsfattande. Indikatorer för social hållbarhet bör formuleras och följas upp. Arbetet för att främja en mer hälsosam livsstil hos befolkningen bör intensifieras. Att fler får ett arbete är centralt för folkhälsan. Skapa hållbara och attraktiva livsmiljöer Upplevelsen av närmiljön har stor betydelse för vår hälsa och livskvalitet. Det hälsofrämjande stärks med ett varierat boende, blandade funktioner och mötes- platser anpassade efter människors olika behov och förutsättningar. Utemiljön nära bostaden är betydelsefull för rekreation, trivsel i området och vardaglig fysisk aktivitet. Vi behöver utveckla det offentliga rummet för att samla människor och skapa förutsättningar för ett mer dynamiskt kultur och fritidsutbud. Närheten och tillgängligheten till grönområden, handel, service, kultur och transporter ska utvecklas oavsett var man bor. Individen måste även uppleva miljön som trygg och tillgänglig. Skåne bör också utnyttja sin unika flerkärniga ortstruktur som gör det möjligt att arbeta i staden och leva på landet eller tvärtom. Goda kommunikationer till när och fjärran är också av avgörande betydelse i en globaliserad värld. Säkerställa att platsen Skåne mår bra ( Säkerställa att naturen i Skåne mår bra ) En hållbar livsstil som möjliggör medvetna och klimatneutrala val är en förutsättning för att platsen Skåne ( se ovan )ska må bra. En frisk plats ( en frisk bygd / region ) ger bättre levnadsvillkor ( mer korrekt än villkor ) för sina invånare. Alla människor ska ha tillgång till rekreation, trivsel i området och vardaglig fysisk aktivitet. Skåne ska vara klimatneutralt och fossilbränslefritt Därför behöver vi utveckla den biologiska mångfalden och vara varsamma med ekosystemen. 20