Verksamhetsrapport. Skolinspektionen

Transkript

1 Skolinspektionen Bilaga efter kvalitetsgranskning av särskilt stöd i enskild undervisning och särskild undervisningsgrupp i Stockholms kommun

2 skolinspektionen 1(17) Innehåll Inledning Bakgrundsuppgifter om verksamheterna Resultat Syfte och frågeställningar Metod och material Inledning Skolinspektionen genomför en kvalitetsgranskning av enskild undervisning och särskild undervisningsgrupp under våren Granskningen i Stockholms kommun ingår i detta projekt. Verksamheterna i Stockholms kommun besöktes under mars Ansvariga inspektörer har varit utredarna Carin Wolf och Kristine Brosjö samt juristen Alf Johansson. I denna rapport redovisar inspektörerna sina iakttagelser, analyser och bedömningar. Förutom en redogörelse av kvalitetsgranskningens resultat ges även en kort beskrivning av granskningens syfte, frågeställningar och genomförande. Kvalitetsgranskningen av särskilt stöd i enskild undervisning och särskild undervisningsgrupp genomförs hos ytterligare sju huvudmän. När kvalitetsgranskningen är avslutad i sin helhet redovisas de samlade resultaten i en övergripande kvalitetsgranskningsrapport. För de skolor som ingått i granskningen ger rapporten en referensram och en möjlighet till jämförelse med förhållanden på andra skolor. I projektet är begreppen inkludering och integrering centrala. Begreppet inkludering innebär att skolan och undervisningssituationen så långt som möjligt anpassas till samtliga elever. Det ställer alltså krav på att reflektera över och arbeta med förändring av både den ordinarie klassen och att ge eleven det stöd han/hon behöver. Begreppet integrering innebär att elever så långt som möjligt ska anpassas in i klassen. Det ställer alltså främst krav på att ge eleven stöd och inte att arbeta med förändringar av klassen.

3 Skolinspektionen w,... K 2(17) Bakgrundsuppgifter Skolornas arbete med särskilt stöd i enskild undervisning och i särskild undervisningsgrupp har granskats vid två skolor i kommunen. Skolornas namn är fingerade och de kallas skola A och B i rapporten. Enhet C är en enhet för F-åk 5 som ligger i anslutning till skola A. Sammanlagt finns ca 10 elever i årskurserna 7-9 som får särskilt stöd i form enskild undervisning eller i särskild undervisningsgrupp vid de två skolorna. Betydligt fler pojkar än flickor är placerade. Den särskilda undervisningsgruppen vid skola B är en s.k. resursskola (nedan även kallad den lilla gruppen) med upptagningsområde för elever boende i Stockholms innerstad. Beslut om placering sker i samråd med socialtjänsten och rektor vid skola B som också tar det formella beslutet. Vid resursskolan finns lärare och behandlande personal. Skola B har två elever i gruppen. Vid skola B finns också ett så kallat resurscenter (RC) där elever som bedöms vara i behov av särskilt stöd kan få tid. Undervisningen i RC fokuseras på engelska, svenska och matematik men undervisning i samhällsorienterande och naturorienterande ämnen är även möjligt. Vid skola A är skolans rektor ansvarig för den särskilda undervisningsgruppen som nu är under avveckling. Vid skola A finns också ett så kallat studiotek som bemannats med specialpedagoger där alla elever kan få stöd i vissa teoretiska ämnen även de från den särskilda undervisningsgruppen. Studioteket har också tillgång till en matematiklärare på deltid. Elever som har svårt att nå kunskapskraven prioriteras och eleverna kan få hjälp periodvis, dela av termin eller längre tid. Skolinspektionen nekades, vid granskningstillfället, att ta del av vissa dokument av berörda elev akter som fanns förvarade hos elevhälsan vid respektive skola. Detta har medfört att Skolinspektionen inte med säkerhet kan förvissa sig om vilka utredningar och åtgärder som tidigare har genomförts för dessa elever. Resultat 1. Använder skolan särskilt stöd i form av enskild undervisning och placering i särskild undervisningsgrupp först när de stödmöjligheter som är möjliga i elevers ordinarie undervisningsgrupp prövats? 1.1 Har skolan tidigare uttömt att eleverna fått tillgång till olika särskilda stödåtgärder inom ramen för ordinarie undervisningsgrupper innan beslut om enskild undervisning eller placering i särskild undervisningsgrupp fattas? Här undersöks om elever som är placerade i särskild undervisningsgrupp eller i en-

4 Skolinspektionen 3(17) skild undervisning har haft tillgång till särskilt stöd inom ramen för ordinarie undervisningsgrupp, dvs. inom den elevgrupp som elev tillhör. Det prövas också om så många olika former som möjligt av särskilt stöd prövats före placeringen. Har de särskilda stödinsatser som givits utvärderats för att identifiera vilka ytterligare insatser som ska vidtas undersöks också. Enligt skollagen 3 kap. 7 ska särskilt stöd i första hand ges inom ramen för ordinarie undervisning. Vid intervjuer med lärare vid skola A framkommer att överlämningen från andra skolor fungerar mindre bra. Lärarna får själva begära in individuella utvecklingsplaner (IUP) och det är "upp till mentorn att kontakta tidigare skola och föräldrar. Elevhälsan vid skola A uppger att "det finns brister i överlämningen av elever från skola C bl.a. är den skriftliga dokumentationen och åtgärdsprogrammen (AP) bristfälliga ". Det saknas i många fall tillräcklig dokumentation från avlämnande skolor för att kunna bedöma om skolorna har uttömt alla möjligheter till särskilt stöd inom den ordinarie klassen. En lärare uppger att vissa AP ändå visar på att skolan "har försökt att vrida och vända på olika stöd och de upplever att skolorna har gjort vad de kunnat ifråga om stöd före placeringen". En lärare efterfrågar mer systematik hur stöd ska ges och uppger att en "strategi saknas för hur AP ska skrivas". Rektor vid skola A menar att "det är svårt när elever börjar med kort varsel och överlämningen kan alltid förbättras". Vid samtal med personal från resursskolan vid skola B framkommer att "eleverna har en mycket lång problematik bakom sig både socialt och skolmässigt. Alla elever är utredda på olika sätt och tidigare skolor har nog uttömt alla stödmöjligheter innan". Vid intervjuer men lärare från RC vid skola B framkommer att det är fyra specialpedagoger som finns i alla tre arbetslag i högstadiet. För att få stöd hos RC krävs dokumentation. Det är mentorn som ska skriva AP men "de är många gånger av dålig kvalitet men vi jobbar med problemet. Vi är också dåliga på pedagogiska utredningar. Alla kan inte det och det funkar inte till 100 % men vi är på god väg" Mentorerna "har koll på att utvärdering sker inom en viss tid". Vid intervjuer med lärare i den ordinarie undervisningsgruppen framkommer att "RC är bra för de elever som behöver lite stöd ibland". En lärare uppger att " jag har trettioen elever i klassen så jag har inte möjlighet att hjälpa elever som behöver extra stöttning". En annan lärare menar att Skolwebben är komplicerad, "det tar fyra timmar att dokumentera kring eleven och dokumentation krävs för att en elev ska få gå till RC". Det är mentorn som ska skriva AP men "jag mår dåligt för att jag inte hinner med det jag ska göra och det finns olika mallar för ÅP, det är krångligt". Rektor vid skola B bekräftar att mentorn har ett stort ansvar men tycker inte "att 15 elever per mentor är mycket". Lärare vid den lilla gruppen vid skola B uppger att "Vi har ett samarbete med mentorn på skolan men inte med övriga lärare men det är inte alltid att mentorn kommer på mötena". De ordinarie lärarna från skola B menar att "de bestämmer möten utan att kolla upp om vi kan

5 Skolinspektionen 4(17) närvara". De uppger vidare att när utredningarna presenteras sitter mentorerna med men sedan är det mentors uppgift att föra informationen vidare. "Ingen smidig lösning att vi ska springa på alla möten med BUP osv. Det sker heller ingen information från den lilla gruppen när elever ska börja i stor klass. Dom bara står där en vacker dag och säger att nu ska jag vara här." En lärare berättar att "jag har aldrig träffat eleven innan jag blev mentor. Det känns konstigt att prata om en elev som jag aldrig sett". Personal i elevhälsoteamet (EHT) vid skola B uppger att "de har ingen aning om eleverna i den lilla gruppen. Vi är inte inblandade i dessa elever." När det gäller hur skola B jobbar med särskilt stöd uppger personalen i EHT att "det är olika kulturer mellan hög och mellanstadiet beroende på att biträdande rektorerna tänker så olika och det är så personbundet. Det är som dag och natt mellan de olika stadierna." Personal i elevhälsan vid skola A uppger att "det finns brister i överlämningen av elever från enhet C bland annat är den skriftliga dokumentationen och AP bristfälliga". Den bilden bekräftas av lärare i ordinarie klasser " överlämningar mellan enhet C och skola A fungerar inte. Vi har inga möten kring eleverna" Personalen uppger vidare att skolledningen tar ibland beslut i elevhälsofrågor innan EHT konsulterats. Rektor vid skola A uppger att skolan har satsat på utbildning i specialpedagogik samt att studioteket är ett verktyg som kan användas i klassen och/eller eleverna kan gå dit. Studioteteket kommer att förstärkas till höstterminen Rektor vid skola B uppger att huvudregeln är att de jobbar med stöd i helklass. Eleven ska i första hand få stöd i helklass men även gå till RC i olika omfattningar. Stödet ska utgå från elevens problematik t.ex. hjälp med struktur och sedan återgå till klassen. "Hur lärarna har anammat det nya systemet varierar men vi har jobbat hårt med det". Rektorn uppger vidare att "samarbetet med resursskolan är relativt bra vi har regelbundna möten på rektorsnivå. "När det gäller lärarnas behov av information om eleverna från resursskolan menar rektorn att "alla lärare behöver inte veta alla detaljer" och "personalen vid resursskolan vill inte ha inblandning av våra lärare i sin verksamhet". Vid intervjuer med elever från båda skolorna framkommer att de tycker att de inte har fått tillräckligt med stöd tidigare inom ramen för ordinarie undervisning. En elev berättar att "jag gick t.o.m. om på dagis och i skolan satt jag mest och tittade. Lärarna brydde sig inte. Bättre om jag fått medicin tidigare, började inte med det förrän i sexan". En annan elev berättar att "i lågstadiet gjorde jag inte mycket, förstod inte att jag behövde hjälp. Jag fick dyslexidiagnos i femman". Ytterligare en elev uppger att han var "hemmasittare i femman och sexan och skolan gjorde ingenting. På mina gamla skolor var lärarna taskiga, de sade att jag var dum, och jag fick aldrig svara på frågor". I samtal med vårdnadshavare vid båda skolorna framkommer att vägen till placering i enskild undervisning eller särskild undervisningsgrupp har varit en lång och problematisk process för många elever. En vårdnadshavare säger "att X har bytt lärare varje år och Xfick ibland sitta längst fram och ibland längst bak, skolan försökte med skärmar och lurar men det fungerade sådär. Skitjobbigt har X haft". En annan vårdnadshavare uppger föl-

6 skolinspektionen 5(17) jande: "vi bad om hjälp men fick inget. Jag fick kämpa mycket hemma med läxor och X hade problem med kompisar. Klassen var stökig och eftersom X var blyg försvann X bland andra. På högstadiet ökade kraven och X började må dåligt. Det finns inga utredningar på X men nu har vi fått remiss. Jag fick tjata för att skolan skulle skriva en remiss." Flera vårdnadshavare har erfarenheten att det tar tid att få stöd när barnet är yngre och det dröjer länge innan eleverna utreds. Det visar sig dock senare att de flesta av eleverna har någon form av inlärningsproblematik och i vissa fall grava sådana. En vårdnadshavare uppger att dyslexiutredning gjordes först i åk 5 trots att X haft stora problem tidigare. Denna utredning bekräftade X:s dyslexi. "Rektorn sade så konstiga saker också, vi har lång kö, byt skola om det inte passar". Skolinspektionen gör följande bedömningar: Personalen vid båda skolorna har en hög ambition att alla elever så långt det är möjligt ska få sitt stöd i ordinarie klass och att de elever som har ett större stödbehov ska få det tillgodosett i ett mindre sammanhang. De allra flesta av eleverna som nu går i de mindre grupperna har i sin tidigare skolgång fått olika typer av stöd och i flera fall har skolan uttömt sina möjligheter att ge eleverna särskilt stöd inom ramen för ordinarie undervisning innan beslut om enskild undervisning eller placering i särskild undervisningsgrupp sker. Däremot har stödet i många fall satts in alldeles för sent. Skolinspektionen konstaterar att lärare och elevhälsa på skolorna efterlyser bättre dokumentation och kunskap om eleverna som kommer från de lägre stadierna och om de elever som kommer från andra skolor. Samarbetet om berörda elever och informationen mellan lärare från resursskolan och lärare från skola B behöver förbättras. Det är också viktigt att elevhälsan på båda skolorna är delaktig i processerna kring särskilt stöd och att deras kompetens tillvaratas i elevhälsofrågor. Båda skolorna måste även arbeta aktivt så att all personal omfattas av en samsyn på hur arbetet med särskilt stöd ska se ut på respektive skola och skolorna måste också förbättra sitt arbete med AP. Skolinspektionen kan vidare konstatera att skola B:s mentorer har ett brett uppdrag för elever i behov av särskilt stöd och det är därför viktigt för eleverna att mentorerna ges tid och förutsättningar att utföra sitt uppdrag. Skolinspektionen kan utifrån intervjuer med vårdnadshavare och elever konstatera att huvudmannen behöver uppmärksamma elevers behov i de yngre åren så att det särskilda stödet sätts in så tidigt som möjligt och att huvudmannen även ser till att nödvändiga utredningar genomförs i de lägre åldrarna vid behov. 1.2 Är beslut om enskild undervisning och placering i särskild undervisningsgrupp baserade på tillräckliga underlag? Här undersöks om skolan har, och följer, rutiner och riktlinjer för att kartlägga och utreda en elevs eventuella behov av särskilt stöd. Här undersöks också om utredningar och underlag beaktas och utgör en tillräcklig grund för beslut om enskild undervisning eller undervisning i särskild undervisningsgrupp.

7 Skolinspektionen w,... 6(17) Enligt skollagen (3 kap. 8 ) ska rektorn se till att en elevs behov av särskilt stöd skyndsamt utreds om eleven befaras inte nå kunskapskraven eller uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Enligt Skolverkets allmänna råd 1 bör den som utreder dokumentera utredningen och utifrån kartläggningen göra en bedömning av om eleven är i behov av särskilt stöd, och i så fall bedöma vilket behov av stöd eleven har. Vid intervjuer med lärare, rektorer och elevhälsa vid bägge skolorna framkommer att det finns riktlinjer för hur processen ska se ut för att fånga upp elever i behov av särskilt stöd. Vid båda skolorna finns även skriftliga rutiner för hur arbetsprocessen ska se ut för elever i behov av särskilt stöd. Lärare och rektor vid skola A uppger att lärarna identifierar stödbehovet i klassrummet. Läraren tar sedan upp det i arbetslaget och diskuterar med sina kollegor om olika åtgärder. Om det finns behov av ytterligare åtgärder görs en "orosanmälan" via mail till EHT inklusive bitr. rektor. Skolan har också så s.k. kartläggningsmöten som kan bokas av lärare. Inför mötet ska kartläggning och problembeskrivning finnas framtagen för eleven. Vid mötet gås denna dokumentation igenom tillsammans med tidigare ÅP och stödåtgärder. Det leder framtill förslag, rekommendationer och förslag på om tester ska genomföras. Rektor vid skola B uppger att det är lärarna som tar upp frågan i arbetslaget, mentor för anteckningar, "man ger lite tips och råd." Ar det inte tillräckligt görs en pedagogisk kartläggning som kan vara olika beroende på problematiken. Undervisande lärare ger information till mentorn som skriver kartläggningen. Specialpedagogen från arbetslaget "tar utredningen till EHT. Där avgörs om det ska bli elevvårdsmöte eller om ett extra utvecklingssamtal ska hållas. Vi kanske behöver starta en utredning". Biträdande rektor beslutar om utredning på delegation. Rektorn menar att "arbetsgången kunde bli bättre". Elevhälsan vid skola B uppger att EHT träffas en timme varannan vecka med specialpedagogerna och biträdande rektor för åk 7-9. "Det är alldeles för sällan". En lärare i ordinarie klassen vid skola B uppger att "det finns en rutin men det är inte alltid vi följer den. Det finns lite olika vägar." Skolinspektionen gör följande bedömningar: Inget annat har framkommit än att skolorna har rutiner och riktlinjer för att kartlägga och utreda en elevs behov av särskilt stöd. Huruvida dessa alltid följs på skola B är mer oklart. Skolorna genomför kartläggningar och utredningar av elevernas skolsituation, både socialt och kunskapsmässigt. Trots att skola A har för avsikt att avveckla den lilla gruppen och inte gör några nya placeringar så bedömer Skolinspektionen att inget annat har framkommit än att skolan har haft en tillräcklig grund för beslut om placering i enskild undervisning eller i särskild undervisningsgrupp för de elever som nu är placerade där. Arbete med åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd (2013).

8 skolinspektionen 7(17) Rektor vid skola B förfogar inte ensam över placeringen i den särskilda undervisningsgruppen. Det innebär att de elever som nu går där och är inskrivna vid skolan inte tidigare har varit elever vid skola B. Det är därför inte möjligt att bedöma huruvida skola B har följt sina rutiner eller inte före en placering av dessa elever. Trots att Skolinspektionen inte tagit del av elevernas akter vid EHT, bedömer Skolinspektionen, mot bakgrund av vad som framkommit, att det har förelegat tillräcklig grund för beslut om placering. Skolinspektionen vill även under detta bedömningsområde påpeka att det är viktigt att elevhälsan vid båda skolorna ges möjlighet att vara delaktig i arbetet med elever i behov av särskilt stöd. 2. Innebär enskild undervisning och placering i särskild undervisningsgrupp att elever i behov av särskilt stöd får det och att elevernas skolsituation förbättras som helhet? 2.1 Görs anpassning i det särskilda stödet kontinuerligt utifrån elevens behov? Här undersöks om elever som får enskild undervisning eller är placerade i särskild undervisningsgrupp får ett särskilt stöd som kontinuerligt anpassas tekniskt, pedagogiskt och organisatoriskt utifrån elevens sociala och/eller kunskapsmässiga behov. Här undersöks också om anpassad studiegång sker efter individuell prövning av varje elev och om vårdnadshavare och elever är medvetna om de följder för vidare studier som anpassad studiegång kan medföra. Enligt skollagen (3 kap. 12 ) kan anpassad studiegång beslutas för eleverna om det särskilda stödet inte i rimlig grad kan anpassas efter elevens behov och förutsättningar. Detta beslut får innebära avvikelser från den timplan samt de ämnen och mål som annars gäller för utbildningen. Det förekommer att samtliga elever i en och samma grupp har anpassad studiegång, där anpassningen ser likadan utför samtliga elever. Skolans förutsättningar kan då ha varit avgörande i stället för att hänsyn tagits till respektive elevs behov. Beslut om anpassad studiegång ska föregås av noggranna överväganden 2. Forskning visar att lärare som har goda ämneskunskaper förstår ämnesinnehållet bättre och därför på ett bättre sätt kan anpassa elevernas progression av yt- och djuplärande ifråga om detta. 3 Från Skolinspektionens regelbundna tillsyn framkommer att det inte är ovanligt att elever i särskilda undervisningsgrupper undervisas av lärare i andra ämnen än vad lärarna har behörighet för. 2 3 Skolverket Allmänna råd Arbete med åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd. Nordenbo m fl och Hattie i Håkansson och Sundberg Utmärkt undervisning (s.168)

9 skolinspektionen 8(17) På skola A undervisar lärarna i den lilla gruppen i matematik, engelska, bild, hem- och konsumentkunskap och teknik. Vilka ämnen eleverna läser i stor klass varierar. I studioteket kan eleverna få stöd i flera teoretiska ämnen och där finns också tillgång till specialpedagoger. Vissa lärare har särskild resurstid avsatt för att stötta elever, t.ex. i matematik. I den så kallade resursskolan vid skola B kan eleverna få undervisning i svenska, engelska, matematik och SO- ämnena. Några elever har vissa ämnen i skola B. I RC vid skola B kan eleverna få tillgång till olika sorters material som exempelvis datorer för dyslektiker. Vid båda skolornas särskilda undervisningsgrupper undervisar obehörig personal. Vid intervjuer med lärare och rektorer på bägge skolorna framkommer att undervisningen enskilt eller i särskild undervisningsgrupp i hög utsträckning anpassas till varje elevs behov. Eleverna får i stor utsträckning individuell undervisning. När det gäller tekniska hjälpmedel så uppger en lärare vid skola A att det finns Ipad, datorprogram och att elever kan få prov upplästa eller ha muntliga prov o.s.v. Lärare i lilla gruppen vid skola B uppger att alla elever inte får tillgång till de hjälpmedel som behövs. "X har ännu inte fått egen dator fast det var ett halvår sedan X började. X har dyslexi och är beroende av dator". Läraren uppger vidare att "det är den biträdande rektorn för 7-9 som har ansvaret för material m.m. och ska tillstyrka behovet och det kan ta tid". En lärare i stor klass vid skola B uppger att "det är stor brist i material-tillgång, vi får stånga oss blodiga för att få tillgång till tekniska hjälpmedel. "Enligt uppgifter från lärare så finns en klassuppsättning med Ipods att låna. En elev vid skola B berättar att "X saknar Ipaden och går därför inte på alla lektioner". Vid samtal med eleverna framkommer att de är nöjda med den undervisning de får i små grupper eller enskilt. En elev uttrycker att "jag har lärt mig jättemycket sedan jag kom hit". Eller som en annan elev uttrycker det; "Bra lärare, bättre på att undervisa, mer hjälp" En elev säger att "jag känner inte lika mycket press här man kan fråga om saker, läraren är inte upptagen med annat och det är lugn och skönt". En elev tycker däremot att det är "stökigare och jobbigare" i den lilla gruppen jämfört med stor klass. Det är några som "förstör för alla och jag har inga kompisar där". Skolinspektionens dokumentstudier visar att de allra flesta elever som får enskild undervisning eller går i särskild undervisningsgrupp har anpassad studiegång. Det finns inga beslut om anpassad studiegång och det är inte närmare motiverat varför vissa ämnen har anpassats bort. Intervjuer med vårdnadshavare vid skola A visar att de har liten kunskap om vad anpassad studiegång är för något och de begränsningar en anpassad studiegång kan ha för deras barns fortsatta skolgång, "jag kommer inte ihåg om skolan har fattat särskilda beslut om anpassad studiegång men det kunde vara bra om de fick grunden i moderna språk" uppger en vårdnadshavare. En annan vårdnadshavare vid skola B berättar att" vi var med i diskussionen om anpassning men vissa ämnen kan man inte läsa på RC. Det är många ämnen som inte hinns med."

10 skolinspektionen 9(17) Vid intervju med rektor vid skola A framkommer att eleverna i den lilla gruppen inte läser moderna språk utan "svenskan utökas istället, i SO och NO sker begränsade anpassningar". Rektor vid skola B uppger att man undervisar i åtta ämnen i den lilla gruppen. "Skolan lärare förser den lilla gruppens lärare men uppgifter i andra ämnen sedan går våra lärare dit och gör bedömningen av elevernas kunskaper". En lärare från den stora klassen uttryckte det så här " det är klart att vissa ämnen ryker ganska systematiskt och för elever i årskurs nio brukar man satsa på svenska, engelska och matematik. Skolinspektionen gör följande bedömningar. Eleverna i enskild undervisning eller särskild undervisningsgrupp får en förstärkt undervisning pedagogiskt, tekniskt och organisatoriskt efter det att de blivit placerade i enskild undervisning eller särskild undervisningsgrupp. På skola B tycks det råda delade meningar om tillgången på tekniska hjälpmedel. En samstämmig bild är dock att det är en omständlig och lång process att få tillgång till vissa hjälpmedel och det är anmärkningsvärt att en elev med dyslexi har fått vänta ett halvår på att få tillgång till en dator. Vid båda skolorna är fallet att eleverna inte undervisas av behöriga ämneslärare i alla ämnen vilket bör vara en utgångspunkt. Elevernas studiegång bedöms inte alltid efter en individuell prövning och inte heller motiveras de för varje elev varför vissa ämnen anpassas bort. Vilka ämnen som anpassas bort tycks mer bero på tillgång på lokaler och lärare än på individuella bedömningar och på inställningen att det är bäst att i första hand satsa på engelska, svenska och matematik. Rektor ska för varje enskild elev fatta beslut om anpassning och motivera varför. Det är viktigt att eleverna erbjuds ett brett urval av ämnen. Det kan stimulera eleverna om de får undervisning i de ämnen det har intresse för. 2.2 Visar utvärderingar på förbättringar i elevens skolsituation? Här undersöks om uppföljningar och utvärderingar av det särskilda stödet i enskild undervisning eller särskild undervisningsgrupp visar att elever utvecklas socialt och/eller kunskapsmässigt. Enligt Skolverkets allmänna råd 4 bör rektorn skapa fungerande rutiner på skolenheten för att genomföra, följa upp och utvärdera ett åtgärdsprogram. Positiva och höga förväntningar på eleverna är i forskning identifierat som en framgångsfaktor för elevers studieresidtat. 5 Skolinspektionens dokumentstudier på skolorna A och B visar att eleverna som är placerade i enskild undervisning eller i särskild undervisningsgrupp, i de flesta fall har åtgärdsprogram och att dessa följs upp och utvärderas. Det finns dock en variation 4 5 Skolverket Allmänna råd Arbete med åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd. Håkansson och Sundberg Utmärkt undervisning (s )

11 Skolinspektionen t f,.,. 10(17) mellan eleverna huruvida åtgärdsprogrammet används som ett dokument för uppföljning. Vid samtal med lärare framkommer att uppföljningar sker på många olika sätt exempelvis vid skola B är det mentorn som "håller koll på att utvärdering sker inom viss tid." Lärare vid skola B:s lilla grupp uppger att bedömning och betygsättning görs i samråd med alla lärare." Var sjätte vecka har vi uppföljningsmöte med socialtjänsten och återkoppling till föräldrar varje vecka. Och vi har ett samarbete med mentorn på skolan men inte med övriga lärare". Vid skola A sker tre utvecklingssamtal per år i alla ämnen där elev, vårdnadshavare och mentor deltar. Betygsstatistik på skola A och B visar att många elever uppvisar en kunskapsmässig utveckling när de går i enskild undervisning eller särskild undervisningsgrupp. Dokumentstudier visar också att eleverna i enskild undervisning eller i särskild undervisningsgrupp läser fler och fler ämnen över tid. Socialt kan detta visa sig genom att elever som tidigare inte deltagit i undervisning eller kommit till skolan nu har en hög närvaro i undervisningen och att elever ibland ökar sitt deltagande i den ordinarie klassen. För de allra flesta elever som intervjuats på skola A och B upplevs enskild undervisning eller undervisning i den särskilda undervisningsgruppen som en bidragande orsak till deras kunskapsutveckling. I samtal med elever tycker samtliga intervjuade att deras kunskapsutveckling har varit stigande när de fått enskild undervisning eller undervisning i den lilla gruppen. Intervjuade vårdnadshavare är också mycket nöjda med det stöd och den utveckling eleverna får. En vårdnadshavare uppger att "det ärjättebra och det går framåt, X har fått lugn och ro och X går i många ämnen i helklass. Det trodde jag inte först men X längtan efter kompisar driver honom." Vårdnadshavarna bekräftar bilden av att eleverna gör framsteg i sin kunskapsutveckling och betygen visar också på en positiv progression. I samtal med lärare på skolorna framkommer att eleverna har en bra kunskapsmässig utveckling när de får enskild undervisning eller undervisning i särskild undervisningsgrupp. Eleverna i enskild undervisning/särskild undervisningsgrupp har ofta koncentrationssvårigheter och är lättstörda i grupp vilket kan medföra att den sociala utvecklingen, dvs. förmågan att arbeta tillsammans i större grupp kan vara problematisk. Enligt lärarna och rektorer görs kontinuerliga utvärderingar av hur eleverna ligger till kunskapsmässigt. Skolinspektionen gör följande bedömningar. Elevers skolsituation i enskild undervisning eller i särskild undervisningsgrupp, på skola A och B, följs upp och utvärderas på olika sätt. Men vid skola B måste samarbetet mellan lärare i den lilla gruppen samt mentorer och övriga lärare förbättras. Rutiner bör utarbetas hur och när möten ska ske mellan personalgrupperna och hur uppföljningar ska ske. Det är inte en regel att åtgärdsprogrammen alltid utgör dokumentet för uppföljning och utvärdering. Betygsstatistik visar att eleverna oftast både förbättrar sina betyg och läser fler ämnen över tid efter det att de blivit placerade enskilt eller i särskild undervisningsgrupp. Skolin-

12 skolinspektionen 11 (17) spektionen kan konstatera att det sker en god progression för eleverna som har en placering enskilt eller i en särskild undervisningsgrupp. 3. Har skolan strategier för att elever ska kunna återgå till undervisning i ordinarie undervisningsgrupper? 3.1 Får elever med enskild undervisning eller i särskilda undervisningsgrupper även undervisning i sina ordinarie undervisningsgrupper för att undvika att de särskiljs från sina ordinarie klasskamrater? Här undersöks om elever får sin undervisning enskilt eller i särskild undervisningsgrupp endast i de ämnen där behov finns av särskilt stöd och/eller svårigheter i skolsituationen uppmärksammats och dessa inte kunnat lösas inom ramen för ordinarie undervisningsgrupp. Här undersöks också om skolan i sitt arbete med särskilt stöd strävar efter att i mesta möjliga mån upprätthålla kontakterna mellan elever i enskild undervisning eller i särskild undervisningsgrupp med den ordinarie undervisningsgruppen. Här undersöks också om arbetet i ordinarie undervisningsgrupp analyseras och vid behov utvecklas och förändras för att möjliggöra att elever återgår dit. Enligt Skolverket är inkludering ett begrepp som kommit att uttrycka en demokratisk idé. Vidare betonar Skolverket att man inte bör belasta eleven som ensam problembärare utan också se till skolan och dess organisation. 6 En stor mängd forskning pekar på vikten av att skilja på integrering och inkludering. Integrering innebär att en elev som avviker ska anpassas in i en organisation, inte att organisationen ska anpassas efter eleven. Inkludering poängterar vikten av ett synsätt där det normala är att utgå från elevers naturliga olikhet och se det som något positivt. Verksamheten bör i enlighet med inkluderingsbegreppet anpassas för att tillfredsställa elevers olika behov. Många forskare visar att lärandet utvecklas bäst om fokus läggs på deltagande i lärandegemenskaper där uppmärksamheten riktas mot att lära av varandras olikheter i stället för att fokusera på avvikelser från en tänkt normalitet. 7 I samtal med lärare, elevhälsa och rektorer på skolorna A och B så framkommer att man på båda skolorna har en vision om att inkludering är det bästa för alla elever men att det finns elever som har behov av en liten grupp över en ganska lång tid. På båda skolorna tillhör eleverna i enskild undervisning och särskild undervisningsgrupp någon ordinarie klass. Rektor vid skola A uppger att " vi ska arbeta inkluderande i Stockholms stad. Elever som kommit tidigt till den lilla gruppen har inte utvecklats socialt och inte velat gå i stor klass". Vid intervju med EHT vid skola A framkommer att "skolan 6 7 Skolverket 2013, Forskning för klassrummet sid 55 och 57 Håkansson och Sundberg Utmärkt undervisning (s.154)

13 Skolinspektionen 12(17) tidigare har varit dålig på inkludering. Ett uppvaknande har skett på skolan. Men det är viktigt att inkluderingen formas individuellt och vi har mte varit med i processen om att avveckla den lilla gruppen." Vid intervjuer med lärare i den lilla gruppen vid skola A framkommer bland annat följande. "Har man en liten grupp på skolan ser man till att fylla på den. Skolan driver nu aktivt avveckling av den lilla gruppen och därför slussas eleverna snabbt ut i ordinarie klasser. Strategier finns på skolan men de används inte. Utslussningen bygger på personliga kontakter." Rektor vid skola B uppger bland annat följande. "Huvudregeln är att vi jobbar med stöd i helklass. Eleven ska få stöd i helklass men även kunna gå till RC i olika omfattningar. Stödet ska utgå från elevernas problematik. Mindre sammanhang behöver inte vara en fast grupp. RC är bra på det sättet att det är flexibelt hur mycket stöd man kan få där. Man ska vara försiktig med återgång. Ibland blir det regression så fort man nämner att de ska tillbaka." Båda skolorna förlägger undervisning i ordinarie klass. På bägge skolorna varierar det dock stort mellan elever hur mycket undervisning man får utanför den särskilda undervisningsgruppen. Det finns en elev som helt och hållet får sin undervisning enskilt. En elev vid skola A berättar att "det är ganska skönt att gå ut i stor klass. Jag har alltid varit skeptisk till det. Studie- och yrkesvägledaren {SYV) frågade mig om jag skulle gå i liten eller stor klass på gymnasiet. Då kände jag att jag måste prova gå i stor klass." En elev som har återgått helt till undervisning i ordinarie klass berättar att" jag längtar mte tillbaka till den lilla gruppen." En elev uppger att det är bra att "ha lite i stor klass, för någon gång måste man gå ut i stor klass." En elev i lilla gruppen vid skola B berättar att "jag ska försöka komma tillbaka till klassen men det känns jobbigt. Jag har inte så många kompisar i klassen. Ska börja med någon lektion." En annan elev i samma grupp uppger "målet är att jag ska gå i helklass. Jag ska först känna mig trygg med klassen och ämnena". Skolinspektionen gör följande bedömningar. Det finns en uttalad ambition från ledning och personal vid bägge skolorna att eleverna ska inkluderas i sina ordinarie undervisningsgrupper för att utvecklas socialt och för att undvika att de särskiljs. Det finns dock ingen genomtänkt strategi vid skolorna, som alla är delaktiga i, hur detta bäst ska gå till. Det avgörande för hur elever slussas tillbaka till ordinarie klass tycks vara personbundet d.v.s. det hänger mycket på lärarna. Skolinspektionen konstaterar vidare att i och med att Stockholms kommun har kommunövergripande särskild undervisningsgrupper får det effekten för eleverna som placerats där, att de inte bara lämnar sin tidigare klass och sina kamrater utan de också måste byta skola. Det innebär att de allra flesta kommer till en ny skola och den s.k. ordinarie klassen som eleven administrativt skrivs in i är en ny klass med nya elever. Sammantaget så underlättar detta upplägg inte en återgång till en ordinarie klass. Men den här elevgruppen får i och med placeringen ett mycket gott stöd för att kunna återgå till en stor klass som är avgörande för deras framtida skolgång och det överväger troligtvis nackdelarna med att byta skola.

14 skolinspektionen 13 (17) Skolinspektionen bedömer avslutningsvis att båda skolorna måste försöka konkretisera sin ambition om inkludering genom att dels arbeta mer strukturerat på vilket sätt en återgång bäst ska gå till och dels överväga om det finns ett behov av att förändra undervisningen i de ordinarie klasserna så att elever i enskild undervisning och i särskild undervisningsgrupp på ett bättre sätt kan få sin undervisning där. 3.2 Utvärderar skolan kontinuerligt beslut om enskild undervisning och placering i särskild undervisningsgrupp? Här undersöks om hur själva beslutet om placering i enskild undervisning eller i särskild undervisningsgrupp följs upp och utvärderas kontinuerligt utifrån en bakomliggande tanke att eleverna inte ska vara placerade i enskild undervisning eller särskild undervisning längre än nödvändigt. Skolverket 8 konstaterar att det inte finns stöd i forskning för att en mer permanent placering i särskild undervisningsgrupp skulle ha gynnsamma effekter för inlärning hos elever i behov av särskilt stöd. Samtidigt anser Skolverket dock att det finns situationer då särskild undervisningsgrupp är den enda fungerande lösningen både för eleven och för den ordinarie gruppen 9. Specialpedagogiska skolmyndigheten 10 redovisar också att elevernas sociala relationer till andra barn begränsas på grund av undervisningens organisering. Vid dokumentstudier och i samtal med lärare och rektorer på skola A och B framkommer att enstaka beslut har fattats om att någon elev inte längre har behov av särskilt stöd i form av enskild undervisning eller särskild undervisningsgrupp. Vid samtal med personalen framkommer att det kontinuerligt sker en utvärdering av elevernas möjlighet att slussas ut till stor klass men då rör det sig oftast om enstaka ämnen. Det framkommer inte att det sker en kontinuerlig utvärdering av själva beslutet om placeringen. Vid skola A uttrycker flera personalgrupper att "ledningen tillsammans med enskilda lärare drivit på en avveckling av den lilla gruppen". Vid intervjuer med lärare i ordinarie klasser framkommer att lärarna känner till avvecklingen det men tycker inte att ledningen har förklarat varför det ska ske. Men lärarna tror på avvecklingen bara "de får verktyg och att det dokumenteras så att alla får nytta av det. Det finns ingen plan för hur eleverna ska integreras och omhändertas." Lärarna är också övertygade att det även i framtiden finns behov av små grupper. EHT menar att "nu har vi avvecklat alla små grupper även om det finns behov av mindre sammanhang och trygghet." EHT uppger vidare att "de har inte varit med i den processen". Rektor vid skola A "har inte informerat om avvecklingen av den lilla gruppen." Skolverket 2002 Ekonomiska resursers betydelse för pedagogiska resultat: en kunskapsöversikt. Regeringens proposition 2009/10:165. Den nya skollagen för kunskap, valfrihet och trygghet. Specialpedagogiska skolmyndigheten Elever i särskilda undervisningsgrupper - elever och föräldrars perspektiv

15 Skolinspektionen v ci rvociiiiiic;u 14(17) Det finns i några fall en rädsla hos vårdnadshavare och elever vid skola A att det som fungerar i den lilla gruppen skulle raseras om eleven återgår till ordinarie klass. En elev vid skolan uppger att "jag måste kanske byta skola nästa år p.g.a. att den lilla gruppen ska försvinna och jag känner sig inte redo för att gå i stor klass." En vårdnadshavare uppger att "jag fick höra av X att gruppen ska avvecklas. X hade själv räknat ut att alla elever, utom X själv, slutar eller övergår till ordinarie klass till sommaren. Jag är besviken på att skolan inte informerat mig." I skola B:s särskilda undervisningsgrupp går elever som även har en uttalad psykosocial problematik vilket kan försvåra en återgång till ordinarie klass. Lärare i den gruppen menar "att alla elever behöver ha en social integration därför är det viktigt att de får komma till stor klass." Av dokumentstudier framgår att eleverna på skola A har haft långa placeringar i särskilda undervisningsgrupper. Sex av eleverna på skolan har haft en placering på mer än 2 läsår och övriga mellan 1-2 år. Även vid skola B:s lilla grupp har placeringarna varit långa, mellan 1-3 år. Skolinspektionen gör följande bedömningar. Inte på någon av skolorna görs i tillräcklig utsträckning en uppföljning och utvärdering av beslutet om placeringen av elever i enskild undervisning eller placering i särskild undervisningsgrupp. Beslutet har fattats initialt vid placeringen och därefter sker en successiv utslussning i ämne efter ämne av eleverna utan att själva beslutet omprövas regelbundet. Utvärderingarna som görs inriktar sig enbart på om elevernas skolsituation förbättras. För att eleverna ska få bästa möjliga betingelser för att kunna återgå till stor klass är det viktigt att all personal görs delaktiga i en sådan process och att det förs en dialog i arbetslagen och mellan ledning och personal hur det på bästa sett ska gå till. Det är mycket viktigt att vårdnadshavarna informeras om förändringar i skolans arbete med särskilt stöd. Det är också viktigt att skolan kan erbjuda en adekvat undervisning för eleverna i de ordinarie undervisningsmiljöerna vilket kan underlätta för vårdnadshavare och elever som många gånger är skeptiska till en återgång till stor klass och att delta i en process för återgång. 3.3 Har skolan uppgifter som visar att elever har kunnat återgå till sina ordinarie undervisningsgrupper? Här undersöks om elever som fått särskilt stöd i form av enskild undervisning eller i särskild undervisningsgrupp har återplacerats i ordinarie undervisningsgrupp, helt eller delvis, under de senaste två läsåren. Skolinspektionens erfarenhet från den regelbundna tillsynen visar att det inte är alltför ovanligt att elever placerade i särskild undervisningsgrupp ibland slentrianmässigt har undervisning med sin ordmarie undervisningsgrupp endast i ett eller flera av de ämnen som ofta besk-

16 skolinspektionen 15 (17) rivs som de praktiskt/estetiska ämnena (bild, slöjd, musik, hem och konsumentkunskap samt idrott och hälsa) på bekostnad av andra ämnen. Skolinspektionens dokumentstudier och intervjuer med lärare, rektorer, elever och elevhälsa visar att det finns exempel från bägge skolorna där elever delvis har återgått till undervisning i ordinarie undervisningsgrupp. Det finns även flera exempel på elever som helt lämnat den särskilda undervisningsgruppen. Som redovisats ovan så sker en avveckling av skola A:s lilla grupp och eleverna slussas snabbt ut i ordinarie klasser. En lärare uppger "att organisationens behov styr mer än enskilda elevers behov." Av de elever som skolorna anger helt eller delvis har återgått till ordinarie undervisningsgrupp under de senaste två läsåren har några elever återgått i samtliga ämnen medan flertalet av eleverna har återgått i ett eller flera ämnen. Eleverna har återgått till ordinarie undervisning i såväl mer teoretiska ämnen som praktiskt/estetiska. Vid intervjuer med ordinarie lärare vid skola B framkommer att "utslussningen i SO- och NOämnena har varit problematiskt. Eleverna i den lilla gruppen har inte läst dessa ämnen. Utslussningen i idrott och matte har fungerat bra men bygger på egna kontakter. Skolan har ingen rutin för hur det ska gå till." Rektor vid skola B uppger att "RC är bra på det sättet att det är flexibelt hur mycket stöd man kan få där. Det är en öppen verksamhet. Om en elev behöver hjälp i matematik så har vi aldrig alla matematiktimmar på RCför då blir det svårt att komma tillbaka till helklass." Skolinspektionen konstaterar att det finns exempel från bägge skolorna där elever delvis, och i enstaka fall helt, gått tillbaka till undervisning i ordinarie klass efter att ha fått sin undervisning enskilt eller i särskild undervisningsgrupp. Bevekelsegrunden för den snabba återgången av alla elever från den lilla gruppen till stor klass vid skola A tycks vara mer styrd av idén om inkludering än av varje elevs behov. Det är viktigt att en process mot återgång sker utifrån elevernas behov och att det finns en förberedelse för mottagandet i stor klass för dessa elever. Det är också nödvändigt att all personal känner till skolans rutiner för återgång till stor klass. Ingen av skolorna kommer till hösten 2014 ha någon särskild undervisningsgrupp (förutom den s.k. resursskolan vid skola B). Oavsett om detta är ett uttryck för en inkluderings våg i Stockholms kommun eller inte så måste rektorn på den enskilda skolan, i enlighet med lagstiftningen, själv avgöra när det föreligger ett behov av att placera en elev i en särskild undervisningsgrupp. Även om skolorna har en tydlig inkluderingstanke, vilket är vällovligt, så har en elev rätt till särskilt stöd i en liten grupp om det finns behov av detta. Skolorna bör därför organisera sitt arbete med särskilt stöd så att behovet utgår från eleverna och båda skolorna måste även framöver kunna erbjuda en liten grupp för de elever som har det behovet.

17 Skolinspektionen w,., - 16 (17) Syfte och frågeställningar Skollagen anger att elever som är i behov av särskilt stöd ska ges det inom sin ordinarie undervisning. Undervisningen ska vara inkluderande det vill säga anpassas till samtliga elevers behov och förutsättningar. Om det finns särskilda skäl kan rektor besluta att särskilt stöd ges enskilt eller i form av undervisning i särskild undervisningsgrupp. Skolverkets allmänna råd anger att det är viktigt att enskild undervisning eller placering i särskild undervisningsgrupp används först när skolan har prövat alternativet att låta eleven gå kvar i den ordinarie gruppen och där uttömt möjligheterna till särskilt stöd. Syftet med denna kvalitetsgranskning är att granska om skolor kan visa att placering i särskild undervisningsgrupp eller enskild undervisning används först när skolan har prövat annat stöd och individanpassning inom den ordinarie undervisningsgruppen. Vidare granskas om elever får det stöd och den individanpassning de behöver i enskild undervisning eller i särskild undervisningsgrupp. Granskningen syftar också till att granska skolors arbete med att få tillbaka elever till sina ordinarie undervisningsgrupper. I vidare bemärkelse syftar granskningen därmed till att undersöka om skolorna arbetar inkluderande i betydelsen att alla elever är socialt delaktiga i gemenskapen, delaktiga i lärandet och involverade i den demokratiska processen. Huvudfrågeställningarna i projektet är: Använder skolan särskilt stöd i form av enskild undervisning undervisningsgrupp först när de stödmöjligheter som är möjliga för eleven i den ordinarie undervisningsgrupper och placering i särskild prövats? Innebär enskild undervisning och placering i särskild undervisningsgrupp att elever i behov av särskilt stöd får det och att elevers skolsituation förbättras som helhet? Har skolan strategier för att elever ska kunna återgå till undervisning i ordinarie undervisn ingsgrupper? Metod och material Projektet har i huvudsak använt intervjuer och dokumentstudier för att få underlag för att besvara projektets frågeställningar. Rektorn vid respektive skola har svarat på en verksamhetsredogörelse som också studeras före besöket vid verksamheterna. Vid varje skolbesök har intervjuer genomförts individuellt med elever placerade i särskild undervisningsgrupp eller i enskild undervisning och om möjligt en elev som återgått helt eller delvis till ordinarie undervisning. Lärare i ordinarie undervisnings-

18 skolinspektionen 17 (17) grupper och i särskild undervisningsgrupp och enskild undervisning har intervjuats i två gruppintervjuer. En gruppintervju har också genomförts med vårdnadshavare. Elevhälsa samt rektor har intervjuats. Vid slutet av besöken har en preliminär återkoppling gjorts till rektor och lärare kring inspektörernas preliminära bedömningar. I projektet skrivs ett beslut med en rapport som bilaga per huvudman. Detta baseras på besök vid två av huvudmannens skolor. Av integritetsskäl skrivs inte beslut och rapport för varje skola.