Verksamhetsrapport. Skolinspektionen

Transkript

1 Skolinspektionen Bilaga 1 Dnr :3681 efter kvalitetsgranskning av särskilt stöd i enskild undervisning och särskild undervisningsgrupp i Sandvikens kommun

2 Skolinspektionen %# i i_ * *, K 1 (16) Innehåll Inledning Bakgrundsuppgifter om verksamheterna Resultat Syfte och frågeställningar Metod och material Inledning Skolinspektionen genomför en kvalitetsgranskning av enskild undervisning och särskild undervisningsgrupp under våren Granskningen i Sandvikens kommun ingår i detta projekt. Verksamheterna i Sandvikens kommun besöktes under mars Ansvariga inspektörer har varit utredaren Lennart Andersson och juristen Alf Johansson. I denna rapport redovisar inspektörerna sina iakttagelser, analyser och bedömningar. Förutom en redogörelse av kvalitetsgranskningens resultat ges även en kort beskrivning av granskningens syfte, frågeställningar och genomförande. Kvalitetsgranskningen av särskilt stöd i enskild undervisning och särskild undervisningsgrupp genomförs hos ytterligare sju huvudmän. När kvalitetsgranskningen är avslutad i sin helhet redovisas de samlade resultaten i en övergripande kvalitetsgranskningsrapport. För de skolor som ingått i granskningen ger rapporten en referensram och en möjlighet till jämförelse med förhållanden på andra skolor. I projektet är begreppen inkludering och integrering centrala. Begreppet inkludering innebär att skolan och undervisningssituationen så långt som möjligt anpassas till samtliga elever. Det ställer alltså krav på att reflektera över och arbeta med förändring av både den ordinarie klassen och att ge eleven det stöd han/hon behöver. Begreppet integrering innebär att elever så långt som möjligt ska anpassas in i klassen. Det ställer alltså främst krav på att ge eleven stöd och inte att arbeta med förändringar av klassen.

3 Skolinspektionen w... K 2(16) Bakgrundsuppgifter Skolornas arbete med särskilt stöd i enskild undervisning och i särskild undervisningsgrupp har granskats vid två skolor i kommunen. Skolornas namn är fingerade och de kallas skola A och skola B i rapporten. Sammanlagt finns ca 17 elever i årskurserna 7-9 som får särskilt stöd i form enskild undervisning eller i särskild undervisningsgrupp vid de två skolorna. Betydligt fler pojkar än flickor är placerade. Båda skolorna har varsin kommungemensam särskild undervisningsgrupp. Någon ytterligare särskild undervisningsgrupp finns inte på skolorna. En av de särskilda undervisningsgrupperna, som omfattar åk 4-9 är anpassad för elever med vissa diagnoser vilket också är ett krav för placering där. Vid skola A är skolans rektor ansvarig för den särskilda undervisningsgruppen men skola B:s grupp har en egen rektor som dessutom är rektor för flera kommungemensamma grupper i kommunen. Det innebär i praktiken att de elever som går i den lilla gruppen och är inskrivna vid Skola B har två rektorer som har ansvaret för eleverna. Båda grupperna har stationär personal som undervisar i ett flertal ämnen. I Sandvikens kommun finns ett särskilt antagningsutskott som bereder ansökan om placering vid de kommunövergripande särskilda undervisningsgrupperna. Utskottet består av respektive rektor för de särskilda undervisningsgrupperna, skolläkare, skolpsykolog och grund-och särskolerektorer. Ansökningar om placering inför kommande läsår måste vara utskottet tillhanda senast den 15 mars. Ansökan görs av vårdnadshavaren och respektive rektor för eleven. Kommer ansökan in för sent får en ny ansökan lämnas in vid nästa ansökningsomgång. Det sker således bara en intagning per år. Ansvarig rektor för den särskilda undervisningsgruppen fattar det formella beslutet om plats och inskrivning i verksamheten. Elever som kommer till skolorna A och B för att där få enskild undervisning eller gå i särskild undervisningsgrupp blir också formellt placerade i en ordinarie undervisningsgrupp på skola A och B. I Sandvikens kommun finns en centralt placerad barn -och elevhälsa samt en lokalt placerad elevhälsa vid varje skola. Den centrala elevhälsan omfattar nio tjänster med bland annat skolläkare, skolsköterska, psykologer, talpedagoger och specialpedagog. Den lokala elevhälsan omfattar skolsköterska (70 %), kurator (80 %), specialpedagog (50%), speciallärare (100 %) och studie och yrkesvägledare (SYV) (70 %). I rapporten beskrivs den lokala elevhälsan. Resultat 1. Använder skolan särskilt stöd i form av enskild undervisning och placering i särskild undervisningsgrupp först när de stödmöjligheter som är möjliga i elevers ordinarie undervisningsgrupp prövats?

4 Skolinspektionen w,. x, 3(16) 1.1 Har skolan tidigare uttömt att eleverna fått tillgång till olika särskilda stödåtgärder inom ramen för ordinarie undervisningsgrupper innan beslut om enskild undervisning eller placering i särskild undervisningsgrupp fattas? Här undersöks om elever som är placerade i särskild undervisningsgrupp eller i enskild undervisning har haft tillgång till särskilt stöd inom ramen för ordinarie undervisningsgrupp, dvs. inom den elevgrupp som elev tillhör. Det prövas också om så många olika former som möjligt av särskilt stöd prövats före placeringen. Har de särskilda stödinsatser som givits utvärderats för att identifiera vilka ytterligare insatser som ska vidtas undersöks också. Enligt skollagen 3 kap. 7 ska särskilt stöd i första hand ges inom ramen för ordinarie undervisning. Vid intervjuer med lärare, elevhälsa och rektorer samt vid dokumentationsstudier framkommer både på skola A och B att det finns en osäkerhet om man prövat olika sätt att ge eleverna särskilt stöd inom ramen för ordinarie undervisning innan eleverna blivit placerade i enskild undervisning eller särskild undervisningsgrupp. Då de flesta eleverna kommer från andra skolor är det också svårt för intervjuade lärare, elevhälsa och rektor att uttala sig om det tidigare särskilda stöd dessa elever har fått innan placeringen. Det saknas i många fall tillräcklig dokumentation från avlämnande skola för att kunna bedöma detta. Av berörda elevakter framgår att det finns lite dokumentation om eleverna från åk Men eftersom det sker en central antagning till dessa grupper förutsätts att elevernas hemskolor uttömt sina möjligheter till särskilt stöd inom klassens ram innan skolan söker en placering. Vid samtal med lärare vid skola A framkommer att "vi efterlyser dokumentation om eleverna, det är vi i behov av". Även rektor för skola A tycker att det finns brister i tidigare dokumentation kring vissa av eleverna innan de kommer till åk 7. Rektor säger vidare att "när det gäller det särskilda stödet så har skolan förhoppningsvis vidtagit ett antal åtgärder inom klassens ram". Rektorn är mån om att stödja en attityd med "öppna dörrar i skolan." "Lärarna är professionella och kan möta olika anpassningar i klassrummet." Rektorn menar vidare att "det finns en del möjligheter inom klassens ram men att dessa inte alltid används." Rektorn vill stödja ett "kollegialt samtal" kring elever som behöver särskilt stöd och skolan har ett stort behov av speciallärare. Rektor för den lilla gruppen vid skola B "tror att eleven har fått tillräckligt stöd eftersom avlämnande skola har bedömt det så." Rektor vid skola B uppger att elevhälsoteamet (EHT) går igenom alla stödbehovsfördelningar och förslagen kommer alltid ursprungligen från lärarna. Stöd i olika former som exempelvis elevassistenter riktas oftast till hela klassen. Speciallärare arbetar också i tillfälligt mindre grupper, 3-4 elever, dit eleverna

5 Skoiinspektionen 4(16) kan komma periodvis. Enligt rektor prioriteras ett integrerande förhållningssätt. Det finns ingen annan liten grupp vid skolan än den kommungemensamma gruppen och rektorn tycker att det är "knepigt med ett begränsat antal platser" och att det även är "knepigt med intagning enbart en gång om året". En elev på Skola A berättar att "jag ville gå i den lilla klassen det var därför jag sökte till skolan men de sa att det varför sent, borde ha sökt tidigare". En lärare på skola A uttrycker "att det ska mycket till innan de kommer till den lilla gruppen." Rektor för lilla gruppen vid skola B menar att om det inte finns plats i den lilla gruppen så måste hemskolorna erbjuda mer stöd för dessa elever. Elevhälsan på skola A uppger att EHT inte deltar vid överlämningssamtal i antagningsutskottet och det är tunt med dokumentation från åk 1-6 men eftersom flera av medarbetarna tjänstgör på andra näraliggande skolor så finns en viss förkunskap om elever som kommer till skolan i åk 7. EHT önskar en mer flexibel intagning till den lilla gruppen och det är "omöjligt att prata in en elev under läsårets gång." Rektorn på skola A menar dock att det finns viss möjlighet att ta in elever under läsåret. Lärare på skola B anser att det är en brist att antagningen till den lilla gruppen endast sker en gång per år. "Det finns alltid fler sökande än antal platser." I samtal med elevhälsan på skola B framkommer att de har liten eller ingen kontakt alls med eleverna i den lilla gruppen "och det är ett problem!' "Men den lilla gruppen ligger en bit bort och vi har ingen daglig kontakt med eleverna i åk 7-9 för vi finns i den lilla skolan". På skola A har hela EHT kontinuerliga möten varannan vecka med lärarna från den lilla gruppen. Vid intervjuer med elever från båda skolorna framkommer att de tycker att de inte har fått tillräckligt med stöd tidigare inom ramen för ordinarie undervisning. En elev på skola A berättar att "jag har aldrig fått bra hjälp, i mitten av sexan orkade jag inte längre, fick ingen hjälp, ville inte vara i helklass, så jag stannade hemma. Jag förstod inte, då sa läraren har du inte lyssnat." En annan elev berättar att han gärna skulle vilja ha fått mer hjälp i sin tidigare skola. Ytterligare en elev konstaterar att "när vi var på X-skolan i den lilla gruppen där så stal dom alltid våra fröknar så vi fick mindre tid." Lärarna fick allt som ofta gå till andra klasser och hjälpa till. I samtal med vårdnadshavare framkommer att vägen till placering i enskild undervisning eller särskild undervisningsgrupp har varit en lång och problematisk process för många elever. En vårdnadshavare säger "det var katastrof i åk 1-3". En annan vårdnadshavare uttrycker att "många i klassen hade stödbehov men läraren orkade inte med uppgiften" och säger vidare "skolan har under hela resan haft en grundambition att hjälpa X men under vissa perioder inte haft förmågan. Flera vårdnadshavare har den erfarenheten att det tar tid att få stöd när barnet är yngre och det dröjer länge innan eleverna utreds. Det visar sig längre upp i åldrarna att de flesta av eleverna har någon form av inlärningsproblematik och i vissa fall grava sådana. En vårdnadshavare (skola A) uppger att "rektorn i den tidigare skolan lade hela skulden för X svårigheter på hemmet".

6 Skolinspektionen w,,., 5(16) Skolinspektionen bedömer att även om man prövat olika möjligheter att ge elevema särskilt stöd inom ramen för ordinarie undervisning innan beslut om enskild undervisning eller placering i särskild undervisningsgrupp sker råder det en osäkerhet om alla möjligheter till särskilt stöd i ordinarie klass alltid uttömts. Skolinspektionen konstaterar vidare att personalen på skolorna efterlyser bättre dokumentation och kunskap om eleverna som kommer från de lägre stadierna och om de elever som kommer från andra skolor. Sandvikens kommuns upplägg med enbart kommunövergripande särskilda undervisningsgrupper med intag en gång per år och ett begränsat antal platser, innebär att det särskilda stödet inte utgår från elevernas behov. Även om skolorna har en tydlig integrationstanke, vilket är vällovligt, så har en elev rätt till särskilt stöd i en liten grupp om det finns behov av detta. Det är inte heller förenligt med lagstiftningen att rektor och lärare måste ansöka om särskilt stöd i en liten grupp. Rektorn på den enskilda skolan måste i enlighet med lagstiftningen, själv avgöra när det föreligger ett behov av att placera en elev i en särskild undervisningsgrupp. Skolorna bör därför organisera sitt arbete med särskilt stöd så att behovet utgår från eleverna. Huvudmannen behöver också uppmärksamma elevers behov i de yngre åren så att det särskilda stödet sätts in så tidigt som möjligt och att huvudmannen även ser till att nödvändiga utredningar genomförs i de lägre åldrarna vid behov. 2.2 Är beslut om enskild undervisning och placering i särskild undervisningsgrupp baserade på tillräckliga underlag? Här undersöks om skolan har, och följer, rutiner och riktlinjer för att kartlägga och utreda en elevs eventuella behov av särskilt stöd. Här undersöks också om utredningar och underlag beaktas och utgör en tillräcklig grund för beslut om enskild undervisning eller undervisning i särskild undervisningsgrupp. Enligt skollagen (3 kap. 8 ) ska rektorn se till att en elevs behov av särskilt stöd skyndsamt utreds om eleven befaras inte nå kunskapskraven eller uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Enligt Skolverkets allmänna råd 1 bör den som utreder dokumentera utredningen och utifrån kartläggningen göra en bedömning av om eleven är i behov av särskilt stöd, och i så fall bedöma vilket behov av stöd eleven har. Skolinspektionens dokumentstudier på bägge skolorna visar att innan beslut om särskilt stöd i form av enskild undervisning eller placering i särskild undervisningsgrupp fattats har utredningar av elevers behov av särskilt stöd genomförts, och i vissa fall har Arbete med åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd (2013).

7 Skolinspektionen 6(16) åtgärdsprogram utarbetats, följts upp och utvärderats. Det bekräftas också i samtal med rektorer och lärare och elevhälsoteam på skolorna. Befintliga åtgärdsprogram håller dock skiftande kvalitet. Det framgår av dokumentstudier att det finns exempel på elever (skola B) som innan placering i enskild undervisning eller särskild undervisningsgrupp haft samma oförändrade stödåtgärder i flera på varandra kommande åtgärdsprogram trots att det inte skett någon utveckling i positiv riktning. Vid samtal med rektor på skola A framkommer att åtgärdsprogram inte tas upp på EHT-mötena. Elevhälsan vid skola A uppger också "att samråd ska ske med elevhäisan enligt lagen men att detta inte sker regelbundet." Rektor uppger dock att skolan har tydliga rutiner för anmälan till EHT som ska användas för samråd och förslag till åtgärder. Placering av elev i särskild undervisningsgrupp sker genom ansökan till ett centralt antagningsutskott, se ovan. Det har framkommit att de elever som söker till dessa kommungemensamma grupper i regel är väl utredda. Eftersom platsantalet är begränsat så utgår skolan ifrån att det är elever med de allra största behoven som får sin ansökan godkänd. Det finns på båda skolorna elever som har enskild undervisning där respektive rektor har fattat besluten. Huruvida dessa elevers placering baseras på ett tillräckligt underlag har inte gått att utreda. Skolinspektionen bedömer att inget annat har framkommit än att skolorna följer, rutiner och riktlinjer för att kartlägga och utreda en elevs behov av särskilt stöd inför en placering i särskild undervisningsgrupp. Skolorna genomför kartläggningar och utredningar av elevernas skolsituation, både socialt och kunskapsmässigt innan placering i särskild undervisningsgrupp sker. Dessa utredningar beaktas vid rektorernas ansökan till de kommungemensamma grupperna. Skolinspektionen konstaterar att det finns brister i rutiner i arbetet med åtgärdsprogram dels i kvaliteten och dels i samarbetet med elevhälsan. Även om det har skett en tydlig förbättring av kvaliteten på åtgärdsprogrammen det sista året vid skola A så behöver rektorerna tillsammans med personalen arbeta aktivt så att åtgärdsprogrammen får en jämn och god kvalitet. Åtgärdsprogrammen är ett viktigt dokument i arbetet med särskilt stöd. Det är också viktigt att elevhälsan ges möjlighet att vara delaktig vid utarbetande av åtgärdsprogram. 2. Innebär enskild undervisning och placering i särskild undervisningsgrupp att elever i behov av särskilt stöd får det och att elevernas skolsituation förbättras som helhet? 2.1 Görs anpassning i det särskilda stödet kontinuerligt utifrån elevens behov? Här undersöks om elever som får enskild undervisning eller är placerade i särskild

8 Skolinspektionen w..., 7(16) undervisningsgrupp får ett särskilt stöd som kontinuerligt anpassas tekniskt, pedagogiskt och organisatoriskt utifrån elevens sociala och/eller kunskapsmässiga behov. Här undersöks också om anpassad studiegång sker efter individuell prövning av varje elev och om vårdnadshavare och elever är medvetna om de följder för vidare studier som anpassad studiegång kan medföra. Enligt skollagen (3 kap. 12 ) kan anpassad studiegång beslutas för eleverna om det särskilda stödet inte i rimlig grad kan anpassas efter elevens behov och förutsättningar. Detta beslut får innebära avvikelser från den timplan samt de ämnen och mål som annars gäller för utbildningen. Det förekommer att samtliga elever i en och samma grupp har anpassad studiegång, där anpassningen ser likadan utför samtliga elever. Skolans förutsättningar kan då ha varit avgörande i stället för att hänsyn tagits till respektive elevs behov. Beslut om anpassad studiegång ska föregås av noggranna överväganden 2. Forskning visar att lärare som har goda ämneskunskaper förstår ämnesinnehållet bättre och därför på ett bättre sätt kan anpassa elevernas progression av yt- och djuplärande ifråga om detta. 3 Från Skolinspektionens regelbundna tillsyn framkommer att det inte är ovanligt att elever i särskilda undervisningsgrupper undervisas av lärare i andra ämnen än vad lärarna har behörighet för. På skola A undervisar lärarna i den lilla gruppen några elever (3) i alla ämnen förutom musik, bild, slöjd och hemkunskap. Fem av eleverna har undervisning i vissa ämnen i den s.k." Slussen" för att senare kunna gå vidare till stor klass. I "Slussen" kan eleverna ges undervisning längre eller kortare tid av personal från den lilla gruppen i matematik, svenska, engelska, samhällsorienterande ämnen och biologi. I ämnena idrottoch hälsa, musik, bild, slöjd och hem- och konsumentkunskap undervisas eleverna av ordinarie lärare tillsammans i den lilla gruppen. I skola B:s lilla grupp undervisar tre personer varav en är lärarutbildad. Eleverna kan få undervisning i matematik, svenska, engelska, idrott och hälsa. Bild och slöjd genomförs tillsammans med en annan kommunövergripande särskild undervisningsgrupp i en näraliggande byggnad. En lärare i den lilla gruppen uppger att undervisning i naturorienterade ämnen är svårt att genomföra eftersom det saknas behörig lärare och det finns inte heller utrustning i lokalen. Ingen lärare är behörig i hem- och konsumentkunskap eller bild. En lärare uppger vidare "Det är svårt med lokaler och material därför anpassas en del ämnen bort." Vid intervjuer med lärare och rektorer på bägge skolorna framkommer att undervisningen enskilt eller i särskild undervisningsgrupp i hög utsträckning anpassas till varje 2 3 Skolverket Allmänna råd Arbete med åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd. Nordenbo m fl och Hattie i Håkansson och Sundberg Utmärkt undervisning (s.168)

9 Skolinspektionen 8(16) elevs behov. Eleverna får i stor utsträckning enskild undervisning av lärare. När det gäller tekniska hjälpmedel så uppger en lärare vid skola A att det finns alldeles för få datorer " det finns fler projektorer än datorer men nu ska vi få till alla". Lärare i lilla gruppen vid skola B uppger att alla elever i gruppen har egen dator med ett antal olika programvaror. Det finns en datorprojektor. De använder mycket visualisering i undervisningen med bilder, filmer och s.k. tankekartor. Vid dokumentstudier och intervju men rektorer på skola B framkommer att ämnesbehörigheten bland lärarna i den lilla gruppen är begränsad men betygsättningen sker i samråd men ämnesbehöriga lärare. I samtal med lärare på bägge skolorna framkommer också att eleverna i enskild undervisning eller i de särskilda undervisningsgrupperna i likhet med övriga elever på skolorna gör de nationella proven. Vid samtal med eleverna framkommer att de är nöjda med den undervisning de får i små grupper eller enskilt. En elev uttrycker att jag "fick mer hjälp, det var färre elever, det är tystare och i matematiken så förenklade lärarna alla uppgifter" eller som en annan elev uttrycker det; "Det går skitbraför mig i skolan nu, jag klarar flera ämnen." Skolinspektionens dokumentstudier visar att de allra flesta elever som får enskild undervisning eller går i särskild undervisningsgrupp har anpassad studiegång. Av åtgärdsprogrammen framgår, i de fall det har fattats beslut om anpassad studiegång, att det inte är närmare motiverat varför vissa ämnen har anpassats bort. Intervjuer visar att vårdnadshavare i regel är väl medvetna om de begränsningar en anpassad studiegång kan ha för deras barns fortsatta skolgång. Vid intervju med rektor för den lilla gruppen vid skola B framkommer att det är en prioriteringsfråga vilka ämnen man läser, "vi prioriterar kärnämnena och SO. "Eleverna orkar bara en viss mängd". Rektor vid A skolan uppger att många av eleverna har lättare att integreras i slöjd jämfört med ett teoretiskt ämne. "Ämnen som kräver läbbsalar kan inte erbjudas i den lilla gruppen men i stor klass." En elev i den lilla gruppen vid skola B berättar att han inte läser NO-ämnena eller hem och konsumentkunskap. "Jag vill gärna ha NO- ämnena men kanske inte dissekera en groda. Jag tycker om att laga mat också men här får vi bara duka fram". Lärare vid skola A uppger att det är vid elevvårdskonferenserna (EVK) som det bestäms vilka ämnen som ska prioriteras tillsammans med vårdnadshavaren och eleven. Vid intervjuer med vårdnadshavarna framkommer att alla inte kämier till vilka ämnen som anpassas bort. En vårdnadshavare tycker att det är synd att sonen inte läser fysik, kemi och biologi "för han vägrar att gå till stor klass och ha dessa ämnen". Skolinspektionen bedömer att eleverna i enskild undervisning eller särskild undervisningsgrupp i huvudsakligen får en förstärkt undervisning pedagogiskt, tekniskt och organisatoriskt efter det att de blivit placerade i enskild undervisning eller särskild undervisningsgrupp. Inte på någon av skolorna undervisas eleverna av behöriga äm-

10 Skolinspektionen,,... 9(16) neslärare i alla ämnen vilket ska vara en utgångspunkt. Skolinspektionen bedömer vidare att den anpassade studiegången inte alltid görs efter en individuell prövning och inte heller motiveras i beslut. Vilka ämnen som anpassas bort tycks mer bero på tillgång på lokaler och lärare än på individuella bedömningar. Det är viktigt att eleverna erbjuds ett bredare urval av ämnen. Det kan stimulera eleverna att de får undervisning i de ämnen det har ett intresse för. 2.2 Visar utvärderingar på förbättringar i elevens skolsituation? Här undersöks om uppföljningar och utvärderingar av det särskilda stödet i enskild undervisning eller särskild undervisningsgrupp visar att elever utvecklas socialt och/eller kunskapsmässigt. Enligt Skolverkets allmänna råd 4 bör rektorn skapa fungerande rutiner på skolenheten för att genomföra, följa upp och utvärdera ett åtgärdsprogram. Positiva och höga förväntningar på eleverna är i forskning identifierat som en framgångsfaktor för elevers studieresultat. 5 Skolinspektionens dokumentstudier på skolorna A och B visar att eleverna som är placerade i enskild undervisning eller i särskild undervisningsgrupp, i de flesta fall har åtgärdsprogram och att dessa följs upp och utvärderas. Det finns dock en stor variation mellan eleverna huruvida åtgärdsprogrammen används som ett dokument för uppföljning. Vid samtal med lärare framkommer att uppföljningar sker på många olika sätt exempelvis vid elevvårdssamtal (EVS), i kontinuerliga samtal varje vecka med föräldrar och elever och ibland i oplanerade avstämningar mellan lärare vid "kaffeapparaten eller i korridoren". Vid samtal med vårdnadshavarna framkommer också att de är överlag mycket nöjda med den information de får av lärarna om hur deras barn "ligger till". Betygsstatistik på skola A och B visar att många elever uppvisar en kunskapsmässig utveckling när de går i enskild undervisning eller särskild undervisningsgrupp. Dokumentstudier visar också, som nämnts ovan, att eleverna i enskild undervisning eller i särskild undervisningsgrupp läser fler och fler ämnen över tid. Socialt kan detta visa sig genom att elever som tidigare inte deltagit i undervisning eller kommit till skolan, nu har en hög närvaro i undervisningen och att elever ibland ökar sitt deltagande i den ordinarie klassen. För de allra flesta elever som intervjuats på skola A och B upplevs enskild undervisning eller undervisning i den särskilda undervisningsgruppen som en bidragande orsak till deras kunskapsutveckling. I samtal med elever tycker samtliga intervjuade att deras 4 5 Skolverket Allmänna råd Arbete med åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd. Håkansson och Sundberg Utmärkt undervisning (s )

11 Skoiinspektionen 10 (16) kunskapsutveckling har varit stigande när de fått enskild undervisning eller undervisa, ning i den lilla gruppen. Lärare i lilla gruppen vid B skolan uppger att "en elev kunde knappt läsa eller skriva när han kom hit men han kan nu läsa flytande". Intervjuade vårdnadshavare är också mycket nöjda med det stöd och den utveckling eleverna gör. I samtal med lärare på skolorna framkommer att det kan vara så att eleverna har en stark kunskapsmässig utveckling när de får enskild undervisning eller undervisning i särskild undervisningsgrupp. Eleverna i enskild undervisning/särskild undervisningsgrupp har ofta koncentrationssvårigheter och är lättstörda i grupp vilket kan medföra att den sociala utvecklingen, dvs. förmågan att arbeta tillsammans i större grupp kan vara problematisk. Enligt lärarna och rektorer görs kontinuerliga utvärderingar av hur eleverna ligger till kunskapsmässigt. Skolinspektionen bedömer att elevers skolsituation i enskild undervisning eller i särskild undervisningsgrupp, på skola A och B, i hög utsträckning följs upp och utvärderas. Men det är inte en regel att åtgärdsprogrammen utgör ett dokument för uppföljning och utvärdering. Betygsstatistik visar också att eleverna oftast både förbättrar sina betyg och läser fler ämnen över tid efter det att de blivit placerade i särskild undervisningsgrupp. Skolinspektionen kan konstatera att det sker en god progression för eleverna som har en placering enskilt eller i en särskild undervisningsgrupp. 3. Har skolan strategier för att elever ska kunna återgå till undervisning i ordinarie undervisningsgrupper? 3.1 Får elever med enskild undervisning eller i särskilda undervisningsgrupper även undervisning i sina ordinarie undervisningsgrupper för att undvika att de särskiljs från sina ordinarie klasskamrater? Här undersöks om elever får sin undervisning enskilt eller i särskild undervisningsgrupp endast i de ämnen där behov finns av särskilt stöd och/eller svårigheter i skolsituationen uppmärksammats och dessa inte kunnat lösas inom ramen för ordinarie undervisningsgrupp. Här undersöks också om skolan i sitt arbete med särskilt stöd strävar efter att i mesta möjliga mån upprätthålla kontakterna mellan elever i enskild undervisning eller i särskild undervisningsgrupp med den ordinarie undervisningsgruppen. Här undersöks också om arbetet i ordinarie undervisningsgrupp analyseras

12 Skolinspektionen w,, x 11 (16) och vid behov utvecklas och förändras för att möjliggöra att elever återgår dit. Enligt Skolverket är inkludering ett begrepp som kommit att uttrycka en demokratisk idé. Vidare betonar Skolverket att man inte bör belasta eleven som ensam problembärare utan också se till skolan och dess organisation. 6 En stor mängd forskning pekar på vikten av att skilja på integrering och inkludering. Integrering innebär att en elev som avviker ska anpassas in i en organisation, inte att organisationen ska anpassas efter eleven. Inkludering poängterar vikten av ett synsätt där det normala är att utgå från elevers naturliga olikhet och se det som något positivt. Verksamheten bör i enlighet med inkluderingsbegreppet anpassas för att tillfredsställa elevers olika behov. Många forskare visar att lärandet utvecklas bäst om fokus läggs på deltagande i lärandegemenskaper där uppmärksamheten riktas mot att lära av varandras olikheter i stället för att fokusera på avvikelser från en tänkt normalitet. 7 I samtal med lärare, elevhälsa och rektorer på skolorna A och B så framkommer att man på båda skolorna har en tanke om att integration är det bästa för alla elever men att det finns elever som har behov av en liten grupp över en ganska lång tid. På båda skolorna tillhör eleverna i enskild undervisning och särskild undervisningsgrupp någon ordinarie klass. Vid intervju med EHT vid skola A framkommer att alla elever i den lilla gruppen tillhör en ordinarie klass men "det är nog mest en administrativ åtgärd". Rektor vid samma skola är bekymrad att inte alla har kännedom att eleverna har en klasstillhörighet. Rektor vid skola B uppger att alla elever har en grundplacering i stor klass och att det egentligen är en administrativ fråga men menar att det underlät en integrering så småningom. Lärare i ordinarie klass vid skola B uppger att de kan undervisa en elev som har en annan rektor än läraren själv. "Detta skapar irritation och om det händer någon konflikt så kan det bli otydligt vilken rektor som ska ta hand om frågan". Eftersom båda skolorna förlägger vissa ämnen i ordinarie klass för alla elever eller, som på skola B, i en större särskild undervisningsgrupp innebär det att de allra flesta av eleverna får ungefär samma tid i stor klass på varje skola. På bägge skolorna varierar det dock stort mellan olika elever hur mycket undervisning man får utanför den särskilda undervisningsgruppen. Det finns också exempel på elever som helt och hållet får sin undervisning enskilt eller i den särskilda undervisningsgruppen. En lärare som undervisar enskilt eller i särskild undervisningsgrupp i skola A uttrycker i intervju att "målsättningen är att alla ska ut, största hindret är de själva, de vill inte ut i de stora grupperna." Lärare i ordinarie klass vid samma skola uttrycker att "vi vill att eleverna ska gå i den stora gruppen, men det finns inget regelsystem uppifrån, ingen systematik och vi 6 7 Skolverket 2013, Forskning för klassrummet sid 55 och 57 Håkansson och Sundberg Utmärkt undervisning (s.154)

13 Skolinspektionen 12 (16) har ingen insyn i den lilla gruppen." EHT vid skolan uppger att "det år väldigt individuellt hur en återgång ska kunna ske "och EHT är inte delaktig i utslussning av elever "detta sköts av lärargruppen". Rektorn vid skola A uppger att återgång sker mycket individuellt och menar att "en del kanske aldrig kommer att integreras i ordinarie klass." Vårdnadshavarens synpunkter i detta sammanhang är viktiga anser rektorn. Lärare för eleverna i särskild undervisningsgrupp vid skola B uppger att inför ny termin väcks ofta frågan om eleven ska gå in helt eller delvis i ordinarie klass. "Eleven får vara med och fundera om de vill delta i stor grupp i något ämne, någon elev vill gå alltför fort och andra är alltför försiktiga". I samtal med lärare på skolan framkommer att "här finns inga rutinerför eventuell möjlighet till gradvis integrering och det kanske inte heller finns något behov" Frågan om återgång väcks av personalen i den särskilda undervisningsgruppen. "En informell kontakt tas vid behov". Rektor vid skola B:s lilla grupp menar att "det är ett utvecklingsområde att utveckla samarbetet mellan de två personalgrupperna med syfte att underlätta mottagandet av elever från den lilla gruppen." Vidare anses det också, på bägge skolorna, som viktigt att elever i enskild undervisning och i de särskilda undervisningsgrupperna är med på en del gemensamma aktiviteter med ordinarie klass som friluftsdagar m.m. men det är avgörande vad eleverna själva vill. Många gånger väljer eleverna själva bort gemensamma aktiviteter för de är osäkra på om de ska klara av det. Skolinspektionen bedömer att det finns en ambition från ledning och personal vid bägge skolorna att eleverna ska inkluderas i sina ordinarie undervisningsgrupper. Det finns dock ingen genomtänkt strategi på skolorna, som alla är delaktiga i, om hur detta bäst ska gå till. Det avgörande för hur elever slussas tillbaka till ordinarie klass tycks vara personbundet d.v.s. det hänger mycket på lärarna som "känner eleverna". Skolinspektionen konstaterar vidare att i och med att Sandvikens kommun har upplägget med s.k. kommungemensamma särskilda undervisningsgrupper får det effekten för eleverna som placerats där, att de inte bara lämnar sin tidigare klass och sina kamrater utan att de också måste byta skola. Det innebär att den s.k. ordinarie klassen som eleven administrativt skrivs in i är en ny klass med nya kamrater. Det underlättar inte en återgång till en ordinarie klass. Den omständigheten att undervisningsgruppen vid båda skolorna är belägna i egna lokaler, frånskilda från övriga skolbyggnader, är inte heller det optimala för en inkludering. Sammantaget är bedömningen att de båda kommungemensamma särskilda undervisningsgrupperna, trots ambitioner från ledningen och personal, är exkluderande för eleverna. Skolinspektionen bedömer avslutningsvis att båda skolorna måste försöka konkretisera sin ambition om inkludering genom att dels arbeta mer strukturerat på vilket sätt en återgång bäst ska gå till och dels överväga om det finns ett behov av att förändra undervisningen i de ordinarie klasserna så att elever i enskild undervisning och i särskild undervisningsgrupp på ett bättre sätt kan få sin undervisning där. Det är också

14 Skolinspektionen w.. < 13(16) viktigt att alla lärare blir delaktiga i arbetet med att förflytta perspektivet från integrering till inkludering i ordinarie undervisningsgrupper. Det är inte heller i enlighet med lagstiftningen att en elev har två rektorer som är fallet för eleverna i den lilla gruppen vid skola B. 3.2 Utvärderar skolan kontinuerligt beslut om enskild undervisning och placering i särskild undervisningsgrupp? Här undersöks om hur själva beslutet om placering i enskild undervisning eller i särskild undervisningsgrupp följs upp och utvärderas kontinuerligt utifrån en bakomliggande tanke att eleverna inte ska vara placerade i enskild undervisning eller särskild undervisning längre än nödvändigt. Skolverket 8 konstaterar att det inte finns stöd i forskning för att en mer permanent placering i särskild undervisningsgrupp skulle ha gynnsamma effekter för inlärning hos elever i behov av särskilt stöd. Samtidigt anser Skolverket dock att det finns situationer då särskild undervisningsgrupp är den enda fungerande lösningen både för eleven och för den ordinarie gruppen 9. Specialpedagogiska skolmyndigheten 10 redovisar också att elevernas sociala relationer till andra barn begränsas på grund av undervisningens organisering. Vid dokumentstudier och i samtal med lärare och rektorer på skola A och B framkommer att det är inga eller få beslut som har fattats om att någon elev inte längre har behov av särskilt stöd i form av enskild undervisning eller särskild undervisningsgrupp. I samtal med ledning och personalen vid skolorna framkommer att det kontinuerligt sker en utvärdering av elevernas möjlighet att slussas ut till stor klass men då rör det sig oftast om vissa ämnen. Det framkommer inte av dokumentationen att det sker en kontinuerlig utvärdering av själva beslutet om placeringen i särskild undervisningsgrupp. Både vårdnadshavare och elever uttrycker en lättnad över att ha kommit till en liten grupp. Det finns också i flera fall en rädsla hos vårdnadshavare och elever att det som fungerar i den lilla gruppen skulle raseras om eleven återgår till ordinarie klass. I skola B:s särskilda undervisningsgrupp går elever som har en uttalad psykosocial problematik vilket kan försvåra en återgång till ordinarie klass. Lärare i den gruppen menar att många elever kommer alldeles för sent till gruppen och det skulle många gånger vara mycket bättre med en tidigare start. Då skulle "många elever slippa en del av Skolverket 2002 Ekonomiska resursers betydelse för pedagogiska resultat: en kunskapsöversikt. Regeringens proposition 2009/10:165. Den nya skollagen -för kunskap, valfrihet och trygghet. Specialpedagogiska skolmyndigheten Elever i särskilda undervisningsgrupper - elever och föräldrars perspektiv

15 Skolinspektionen w, * - 14(16) sina misslyckanden i stor klass. Dessutom ökar kunskapsluckorna om stödet kommer senare och det gör det mycket svårare att slussa ut eleverna. Vi behöver också träna dessa elever att befinna sig i sociala miljöer, t.ex. att åka buss, spela bowling osv." Av dokumentstudier framgår att eleverna på båda skolorna har långa placeringar i särskilda undervisningsgrupper. Tre av eleverna på skola B har redan i åk 7 haft en placering på mer än två läsår och övriga mellan ett och två år. En elev som går i åk 7 uttrycker det lite uppgivet "jag kommer att gå här tills jag börjar i gymnasiet". Vid samtal med rektorerna vid båda skolorna uttrycks att det nog inte är möjligt för alla elever från de små grupperna att kunna gå tillbaka till en stor klass i grundskolan. Skolinspektionen bedömer att man på bägge skolorna inte i tillräcklig utsträckning följer upp och utvärderar själva beslutet om placeringen av elever i enskild undervisning eller placering i särskild undervisningsgrupp. Utvärderingarna som görs inriktar sig enbart på om elevernas skolsituation förbättrats. Placering i enskild undervisning eller i särskild undervisningsgrupp betyder därför i många fall mer eller mindre blir en permanent placering för dessa elever tills grundskolan är avslutad. Upplägget med två permanenta särskilda undervisningsgrupper med en fast organisation med lärare och lokaler kan innebära att dessa regelbundet måste "fyllas på" med nya elever. Risken för inlåsningseffekter d.v.s. att eleverna vistas längre tid än nödvändigt i dessa grupper blir mindre om det finns en flexibel organisation där beslut om placering och omprövning av beslut tas av varje enskild rektor. Vid skola B där det finns en rektor för lärarna vid skola B och en rektor för lärare och elever i den lilla gruppen är risken för inlåsningseffekterna kanske större då skolans rektor bara formellt förfogar över beslutet om placeringen. Placeringens längd avgörs i huvudsak av lärare och rektor i den lilla gruppen. Det är också viktigt att skolan kan erbjuda en adekvat undervisning för eleverna i de ordinarie undervisningsmiljöerna. Det kan underlätta för vårdnadshavare och elever som många gånger är skeptiska till en återgång till stor klass att delta i en process för återgång. 3.3 Har skolan uppgifter som visar att elever har kunnat återgå till sina ordinarie undervisningsgmpper? Här undersöks om elever som fått särskilt stöd i form av enskild undervisning eller i särskild undervisningsgrupp har återplacerats i ordinarie undervisningsgrupp, helt eller delvis, under de senaste två läsåren. Skolinspektionens erfarenhet frän den regelbundna tillsynen visar att det inte är alltför ovanligt att elever placerade i särskild undervisningsgrupp ibland slentrianmässigt har undervisning med sin ordinarie undervisningsgrupp endast i ett éller flera av de ämnen som ofta beskrivs som de praktiskt/estetiska ämnena (bild, slöjd, musik, hem och konsumentkunskap samt

16 Skolinspektionen w,... K 15(16) idrott och hälsa) på bekostnad av andra ämnen. Skolinspektionens dokumentstudier och intervjuer med lärare, rektorer, elever och elevhälsa visar att det finns exempel från bägge skolorna där elever delvis har återgått till undervisning i ordinarie undervisningsgrupp men det finns få exempel på elever som helt lämnat den särskilda undervisningsgruppen. I ett redovisat fall av återgång till stor klass var bakgrunden att den lilla grupp eleven då undervisades i lades ner. Elevens mentor följde med till stor klass vilket var till stor hjälp. Eleven berättar att det var "lite nervöst i början". Det var ingen inskolning eller överlämning utan eleven fick börja direkt med alla ämnen. Eleven går sedan dess i stor klass och det har gått bra. Av de elever som har återgått till ordinarie undervisningsgrupp under de senaste tre läsåren har några elever återgått i samtliga ämnen medan de flesta av eleverna har återgått i ett eller flera ämnen. Eleverna har återgått till ordinarie undervisning i såväl mer teoretiska ämnen som praktiskt-estetiska ämnen. Lärarna från ordinarie klasser vid skola B uppger att två elever från den lilla gruppen som de undervisar nu är helt integrerade i stor klass. Skolinspektionen konstaterar att det finns exempel från bägge skolorna där elever delvis, och i enstaka fall helt, gått tillbaka till undervisning i ordinarie klass efter att ha fått sin undervisning enskilt eller i särskild undervisningsgrupp. Syfte och frågeställningar Skollagen anger att elever som är i behov av särskilt stöd ska ges det inom sin ordinarie undervisning. Undervisningen ska vara inkluderande det vill säga anpassas till samtliga elevers behov och förutsättningar. Om det finns särskilda skäl kan rektor besluta att särskilt stöd ges enskilt eller i form av undervisning i särskild undervisningsgrupp. Skolverkets allmänna råd anger att det är viktigt att enskild undervisning eller placering i särskild undervisningsgrupp används först när skolan har prövat alternativet att låta eleven gå kvar i den ordinarie gruppen och där uttömt möjligheterna till särskilt stöd. Syftet med denna kvalitetsgranskning är att granska om skolor kan visa att placering i särskild undervisningsgrupp eller enskild undervisning används först när skolan har prövat annat stöd och individanpassning inom den ordinarie undervisningsgruppen. Vidare granskas om elever får det stöd och den individanpassning de behöver i enskild undervisning eller i särskild undervisningsgrupp. Granskningen syftar också till att granska skolors arbete med att få tillbaka elever till sina ordinarie undervisningsgrupper.

17 Skolinspektionen 16(16) I vidare bemärkelse syftar granskningen därmed till att undersöka om skolorna arbetar inkluderande i betydelsen att alla elever är socialt delaktiga i gemenskapen, delaktiga i lärandet och involverade i den demokratiska processen. Huvudfrågeställningarna i projektet är: Använder skolan särskilt stöd iform av enskild undervisning och placering i särskild undervisningsgrupp först när de stödmöjligheter som är möjliga för eleven i den ordinarie undervisningsgrupper prövats? Innebär enskild undervisning och placering i särskild undervisningsgrupp att elever i behov av särskilt stöd får det och att elevers skolsituation förbättras som helhet? Har skolan strategier för att elever ska kunna återgå till undervisning i ordinarie undervisningsgrupper? Metod och material Projektet har i huvudsak använt intervjuer och dokumentstudier för att få underlag för att besvara projektets frågeställningar. Rektorn vid respektive skola har svarat på en verksamhetsredogörelse som också studeras före besöket vid verksamheterna. Vid varje skolbesök har intervjuer genomförts individuellt med elever placerade i särskild undervisningsgrupp eller i enskild undervisning och om möjligt en elev som återgått helt eller delvis till ordinarie undervisning. Lärare i ordinarie undervisningsgrupper och i särskild undervisningsgrupp och enskild undervisning har intervjuats i två gruppintervjuer. En gruppintervju har också genomförts med vårdnadshavare. Elevhälsa samt rektor har intervjuats. Vid slutet av besöken har en preliminär återkoppling gjorts till rektor och lärare kring inspektörernas preliniinära bedömningar. I projektet skrivs ett beslut med en rapport som bilaga per huvudman. Detta baseras på besök vid två av huvudmannens skolor. Av integritetsskäl skrivs inte beslut och rapport för varje skola.

18