\:-.ksamhets^pc. Verksamhetsrapport

Transkript

1 Skolinspektionen \:-.ksamhets^pc Bilaga 1 Verksamhetsrapport efter kvalitetsgranskning av särskilt stöd i enskild undervisning och särskild undervisningsgrupp i Mölndals kommun

2 Skolinspektionen 1(15) Innehåll Inledning Bakgrundsuppgifter om verksamheterna Resultat Syfte och frågeställningar Metod och material Inledning Skolinspektionen genomför en kvalitetsgranskning av enskild undervisning och särskild undervisningsgrupp under våren Granskningen i Mölndals kommun ingår i detta projekt. Verksamheterna i Mölndals kommun besöktes under mars Ansvariga inspektörer har utredaren Johan Dahl, enhetschefen Lena Dahlquist samt undervisningsrådet Bosse Jersenius varit. I denna rapport redovisar inspektörerna sina iakttagelser, analyser och bedömningar. Förutom en redogörelse av kvalitetsgranskningens resultat ges även en kort beskrivning av granskningens syfte, frågeställningar och genomförande. Kvalitetsgranskningen av särskilt stöd i enskild undervisning och särskild undervisningsgrupp genomförs hos ytterligare sju huvudmän. När kvalitetsgranskningen är avslutad i sin helhet redovisas de samlade resultaten i en övergripande kvalitetsgranskningsrapport. För de skolor som ingått i granskningen ger rapporten en referensram och en möjlighet till jämförelse med förhållanden på andra skolor. I projektet är begreppen inkludering och integrering centrala och används i följande betydelse. Begreppet inkludering innebär att skolan och undervisningssituationen så långt som möjligt anpassas till samtliga elever. Det ställer alltså krav på att reflektera över och arbeta med förändring av både den ordinarie klassen och att ge eleven det stöd han/hon behöver. Begreppet integrering innebär att elever så långt som möjligt ska anpassas in i klassen. Det ställer alltså främst krav på att ge eleven stöd och inte att arbeta med förändringar av klassen.

3 Skolinspektionen Verksamhetsrapport 2(15) Bakgrundsuppgifter Arbetet med särskilt stöd i enskild undervisning och i särskild undervisningsgrupp har granskats vid två skolor i kommunen. Skolornas namn är fingerade och de kallas skola A och skola B i rapporten. Sammanlagt finns ca 10 elever i årskurserna 7-9 vid de bägge skolorna som'får särskilt stöd i form av enskild undervisning eller i särskild undervisningsgrupp. Fler pojkar än flickor får särskilt stöd genom dessa undervisningsformer. På Mölndals kommuns hemsida ( beskrivs arbetet i kommunen med elever i behov av specialpedagogiska insatser där särskilda skäl föreligger för särskilt stöd. Om särskilda skäl föreligger "...får eleven stöd eiiskilt eller i annan särskild undervisningsgrupp än den eleven normalt hör till och om detta fattar rektor beslut". I Mölndals kommun kallar man detta för "specialverksamhet". På skola A har man ett fåtal elever i enskild undervisning/särskild undervisningsgrupp på skolan. På skola B tar man emot elever till en särskild undervisningsgrupp från alla skolor i kommunen. "Beslut om att ansöka [till den särskilda undervisningsgruppen på skola B] fattas av rektor i samråd med vårdnadshavare "står det att läsa på kommunens hemsida. Skola B har inga elever placerade i enskild undervisning. Eleverna som är placerade i enskild undervisning eller i särskild undervisningsgrupp tillhör alla - formellt - en ordinarie undervisningsgrupp på respektive skola där undervisningen ges. På skola B tar man emot elever som "... befinner sig i en socialt problematisk situation". Detta avser elever som i sin skolgång, på olika sätt, visat "... att de behöver särskild omsorg och specialpedagogik". På kommunens hemsida beskrivs bland annat hur den särskilda undervisningsgruppen på skola B "arbetar utifrån ett helhetsperspektiv på elevernas livssituation ", det vill säga fokuserar på elevens sociala, känslomässiga såväl som intellektuella utveckling. På skolan betecknar man sitt arbete i den särskilda undervisningsgruppen som systemteoretiskt eller systemterapeutiskt. Resultat 1. Använder skolan särskilt stöd i form av enskild undervisning och placering i särskild undervisningsgrupp först när de stödmöjligheter som är möjliga i elevers ordinarie undervisningsgrupp prövats?

4 Skolinspektionen. - p Verksamhetsrapport: 3(15) 1.1 Har skolan tidigare uttömt att eleverna fått tillgång till olika särskilda stödåtgärder inom ramen för ordinarie undervisningsgrupper innan beslut om enskild undervisning eller placering i särskild undervisningsgrupp fattas? Här undersöks om elever som är placerade i särskild undervisningsgrupp eller i enskild undervisning har haft tillgång till särskilt stöd inom ramen för ordinarie undervisningsgrupp, dvs. inom den elevgrupp som elev tillhör. Det prövas också om så många olika former som möjligt av särskilt stöd prövats före placeringen. Har de särskilda stödinsatser som givits utvärderats för att identifiera vilka ytterligare insatser som ska vidtas undersöks också. Enligt skollagen 3 kap. 7 ska särskilt stöd i första hand ges inom ramen för ordinarie undervisning. I intervjuer med lärare, elever och rektorer på bägge skolorna framkommer att eleverna som nu har enskild undervisning eller går i särskild undervisningsgrupp tidigare fått stöd i varierande omfattning i sina tidigare ordinarie undervisningsgrupper. Det framkommer att eleverna har högst individuella "resor" fram till att beslut om placering fattats. Många elever kommer från andra skolor än där de nu är placerade. Det är inte ovanligt att elever har bytt skola flera gånger under sin grundskoletid. Ibland framgår av dokumentationen vilka stödåtgärder elever fått innan placering skett. Det är dock inte alltid som dokumentation från elevernas tidigare årskurser är så utförliga. I intervju med lärare/personal på skola B framkommer att eleverna ofta har en lång historik av svårigheter kopplade till sin skolgång och ibland så upplever lärare/personal att det varit "tunt" med stödinsatser, uppföljningar och utvärderingar för eleverna, medan i andra fall har eleverna fått tillgång till många olika former av stöd där skolan "gjort allt de kunnat" och följt upp insatserna. I samtal med vårdnadshavare från skola A och B framkommer att det för många elever varit en tuff resa. Vårdnadshavare berättar om olika stödinsatser under tidigare årskurser som ofta inte fungerat och där barnen av olika skäl inte trivts med sin skolsituation. Bland annat framkommer att man upplevt att "det särskilda stödet under tidigare år... inte fungerat." Ibland har åtgärdsprogram inte utarbetats för elever och ibland har de utarbetats men inte följts - uttrycker en vårdnadshavare. En annan vårdnadshavare menar att åtgärdsprogrammens åtgärder är "fina på pappret" men fungerar dåligt i verkligheten. Någon annan vårdnadshavare är osäker om det funnits åtgärdsprogram för hens barn i tidigare år. I intervju med vårdnadshavare framkommer också att det dragit ut på tiden innan deras barn fick komma till den särskilda undervisningsgruppen. En vårdnadshavare uttrycker "att det är synd att de [eleverna] inte kan komma in tidigare" eftersom de då istället ofta blir "hemmasittare" eller "korridorsittare".

5 skolinspektionen Verksa^stsrap:: 4(15) Skolinspektionen bedömer att skolorna tidigare har prövat olika särskilda stödåtgärder för elever inom ramen för ordinarie undervisningsgrupper innan beslut om enskild undervisning eller placering i särskild undervisningsgrupp fattas. I vissa fall har många olika former av särskilt stöd prövats före placeringen men ibland rör det sig om begränsade stödinsatser. Det särskilda stödet i yngre åldrar är ibland bristfälligt dokumenterat och arkiverat i elevens "portfolio" vilket gör det svårt att följa och utvärdera det särskilda stödet eleven fått. Skolinspektionen konstaterar avslutningsvis att flera vårdnadshavare anser att det särskilda stöd deras barn fick i yngre åldrar både var bristfälligt och otillräckligt. 1.2 Är beslut om enskild undervisning och placering i särskild undervisningsgrupp baserade på tillräckliga underlag? Här undersöks om skolan har, och följer, rutiner och riktlinjer för att kartlägga och utreda en elevs eventuella behov av särskilt stöd. Här undersöks också om utredningar och underlag beaktas och utgör en tillräcklig grund för beslut om enskild undervisning eller undervisning i särskild undervisningsgrupp. Enligt skollagen (3 kap. 8 ) ska rektorn se till att en elevs behov av särskilt stöd skyndsamt utreds om eleven befaras inte nå kunskapskraven eller uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Enligt Skolverkets allmänna råd 1 bör den som utreder dokumentera utredningen och utifrån kartläggningen göra en bedömning av om eleven är i behov av särskilt stöd, och i så fall bedöma vilket behov av stöd eleven har. I samtal med rektorerna på bägge skolorna framgår att man för beslut om placering i enskild undervisning eller särskild undervisningsgrupp följer rutiner och riktlinjer för att kartlägga och utreda elevers behov av särskilt stöd på den egna skolan. Det är dock inte alltid som dokumentation från elevernas tidigare årskurser är så utförliga. Vid beslut om placering av elev från annan skola i enskild undervisning eller särskild undervisningsgrupp är det rektor på den mottagande skolan som fattar beslut. Rektorerna redogör att beslut om placering bygger på utredningar, exempelvis från Barn och Ungdomspsykiatrin (BUP) och specialpedagog. Andra underlag för beslut om placering kan vara dialog med mentor och elevhälsoteam, möten med vårdnadshavare, åtgärder inom ordinarie grupp har prövats och visar att skolan verkligen gjort sitt yttersta för att eleven ska lyckas inom ordinarie grupp, frånvarorapportering, etc. Granskningen visar inget annat än att underlag beaktas och utgör en tillräcklig grund för beslut om placering på de båda skolorna. Skolinspektionen kan dock vid dokumentanalys av beslut om placering av elever på skola B konstatera att både datum för placering samt rektors underskrift saknas i samtliga beslut. Detta trots att eleverna fått sin 1 Arbete med åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd (2013).

6 Skolinspektionen \# i.- J -J :i';-;bs 151 il S1CS Cfii p p O HL 5(15) undervisning i den särskilda undervisningsgruppen längre än under en termin läsåret 2013/14. Av insända dokument och i intervjuer med lärare framgår också att elever som regel alltid påbörjar sin placering i särskild undervisningsgrupp vid starten av ett nytt läsår. Detta förfaringssätt indikerar att placeringar riskerar att inte alltid genomföras då behov utav placering konstaterats för en elev utan snarare då plats i en särskild undervisningsgrupp finns tillgänglig vid en viss tidpunkt. Det finns då en överhängande risk att en elev får "köa" för att få det särskilda stöd som en utredning konstaterat eleven behöver. Skolinspektionen bedömer att de bägge skolorna har fungerande rutiner för att kartlägga och utreda en elevs eventuella behov av särskilt stöd. Skolinspektionen bedömer vidare att inget annat har framkommit än att underlag beaktas och utgör en tillräcklig grund för beslut om placering. Skolinspektionen ser dock allvarligt på att beslut om placeringar är odaterade och rektors underskrift saknas. Inte minst då vårdnadshavare och elevers rättssäkerhet äventyras. Skolinspektionen vill här också uppmärksamma huvudmannen på att elevers placering i enskild undervisning och i särskild undervisningsgrupp ska ske utan fördröjning när behovet uppstår. Den rådande ordning där praxis tycks vara att elever i en särskild undervisningsgrupp placeras - huvudsakligen - vid ett och samma tillfälle, istället för då behovet konstaterats, är inte förenligt med varje elevs rätt att efter individuell prövning få det stöd som bedöms nödvändigt. 2. Innebär enskild undervisning och placering i särskild undervisningsgrupp att elever i behov av särskilt stöd får det och att elevernas skolsituation förbättras som helhet? 2.1 Görs anpassning i det särskilda stödet kontmuerligt utifrån elevens behov? Här undersöks om elever som får enskild undervisning eller är placerade i särskild undervisningsgrupp får ett särskilt stöd som kontinuerligt anpassas tekniskt, pedagogiskt och organisatoriskt utifrån elevens sociala och/eller kunskapsmässiga behov. Här undersöks också om anpassad studiegång sker efter individuell prövning av varje elev och om vårdnadshavare och elever är medvetna om de följder för vidare studier som anpassad studiegång kan medföra. Enligt skollagen (3 kap. 12 ) kan anpassad studiegång beslutas för eleverna om det särskilda stödet inte i rimlig grad kan anpassas efter elevens behov och förutsättningar. Detta beslut får innebära avvikelser från den timplan samt de ämnen och mål som annars gäller för utbildningen. Det förekommer att samtliga elever i en och samma grupp har anpassad studiegång, där anpassningen ser likadan ut för samtliga elever. Skolans förutsättningar kan då ha varit avgöranåe i stället för att hänsyn tagits till respektive elevs behov. Beslut orn anpassad studiegång

7 Skolinspektionen w,.. Verksamhetsrapport 6(15) ska föregås av noggranna överväganden 2. Forskning visar att lärare som har goda ämneskunskaper förstår ämnesinnehållet bättre och därför på ett bättre sätt kan anpassa elevernas progression av yt- och djuplärande ifråga om detta. 3 Från Skolinspektionens regelbundna tillsyn framkommer att det inte är ovanligt att elever i särskilda undervisningsgrupper undervisas av lärare i andra ämnen än vad lärarna har behörighet för. Vid Skolinspektionens intervjuer med elever, lärare och rektorer vid skola A och B framkommer att placeringen i enskild undervisning och särskild undervisningsgrupp har lett till, med något undantag, att elevernas närvaro och deltagande ökat i hög utsträckning för elever som tidigare haft en betydande frånvaro. På skola A får eleverna en undervisning som planeras, bedöms och betygsätts av ämnesbehöriga lärare. En stor del av undervisningen, för någon elev, bedrivs dock huvudsakligen av en elevassistent. Av verksamhetsredogörelsen till Skolinspektionen framgår att rektor (skola A) bland annat säkerställer att eleverna får den individanpassning som är relevant för varje elev genom uppföljande samtal med undervisande lärare och stödjande elevassistent. På skola B genomförs undervisningen av lärare som inte har ämnesbehörighet i mer än några få ämnen och i flera fall inte heller är lärarbehöriga. I intervjuer med elever framkommer att de är nöjda med undervisningen och tycker att det fungerar bra. En elev på skola B utrycker att om skolan skulle lägga ned skulle hen inte ha något liv. Flera elever uttrycker oro inför om den särskilda undervisningsgruppen skulle förvinna. För eleverna är den särskilda undervisningsgruppen en viktig och fast punkt i tillvaron. På skola A kvalitetssäkras bedömning och betyg genom att ämnesbehöriga lärare styr både undervisning och betygsättning och sambedömningar sker med andra lärare. På skolan finns det en speciallärare men inte någon specialpedagog. I samtal med lärare på skola A framkommer att eleverna i enskild undervisning/särskild undervisningsgrupp - i princip - får samma undervisning som eleverna i de ordinarie undervisningsgrupperna. Detta gäller även prov och elevarbeten. Detta är dock inte fallet på skola B där inget samarbete sker mellan lärare i ordinarie undervisningsgrupper och den särskilda undervisningsgruppen. I skola B:s särskilda undervisningsgrupp finns inte heller någon personal med specialpedagogisk behörighet även om man har kompetens inom systemteori/systemterapi och har en utbildad kurator i personalen. I intervju med rektor på skola B framkommer att rektor är väl medveten om de brister som råder i den 2 3 Skolverket Allmänna råd Arbete med åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd. Nordenbo m fl och Hattie i Håkansson och Sundberg Utmärkt undervisning (s.168)

8 Skolinspektionen -, yercsamnetsrapport 7(15) särskilda undervisningsgruppen vad avser behörighet, bedömning och betygsättning i förhållande till de krav författningarna ställer. Några elever har anpassad studiegång på de bägge skolorna. På skola B läser de flesta elever alla ämnen förutom språkval. För elever med anpassad studiegång saknas dock beslut av rektor. I den särskilda undervisningsgruppen på skola B är skoldagarna så korta att det kan äventyra elevernas rätt till sin garanterade undervisningstid enligt skolans timplan. Ingen av eleverna har dock beslut om en anpassad studiegång där undervisningstiden är anpassad. I kommunikation med rektor på skola B framgår att elevernas undervisningstid i den särskilda undervisningsgruppen är kortare än vad som är angivit i skolans timplan. I kommunikation med huvudmannen framgår att rektor på skola A "... beslutat om anpassad studiegång när det gäller avvikelse från skolans timplan, men inte när det gäller ämne eller mål för utbildningen." I intervju med vårdnadshavare framkommer att de reflekterat över att barnen i enskild undervisning eller särskild undervisningsgrupp har korta skoldagar och ibland undrat om det är tillräckligt för att lära sig det man ska. Skolinspektionen bedömer att på bägge skolorna har det särskilda stöd eleverna erbjuds anpassats såväl tekniskt som organisatoriskt för att stimulera den kunskapsmässiga såväl som den sociala utvecklingen. Skolinspektionen bedömer dock att det pedagogiska stödet i form av undervisande ämnesbehöriga lärare i flera avseenden är eftersatt. Skolinspektionen konstaterar att elever i hög utsträckning bedöms och betygsätts av lärare utan högskoleutbildning i ämnet de undervisar i och i vissa fall av lärare utan pedagogisk högskoleutbildning. Skolinspektionen ser också allvarligt på att rektor inte alltid fattar beslut om anpassad studiegång trots att elever inte läser alla skolämnen eller under en längre tid har färre undervisningstimmar än vad skolans timplan anger. Beslutet om anpassad studiegång ska givetvis föregås av noggranna överväganden, eftersom det kan innebära att eleven lämnar grundskolan utan fullständig utbildning. Skolinspektionen vill här också påpeka att det är viktigt att en anpassning av en elevs undervisningstid eller ämnen är individuellt behovsprövad och även väl förankrad hos vårdnadshavarna. 2.2 Visar utvärderingar på förbättringar i elevens skolsituation? Här undersöks om uppföljningar och utvärderingar av det särskilda stödet i enskild undervisning eller särskild undervisningsgrupp visar att elever utvecklas socialt

9 Skolinspektionen Verksamftetsra;:;;. : 8(15) och/eller kunskapsmässigt. Enligt Skolverkets allmänna råd 4 bör rektorn skapa fungerande rutiner på skolenheten för att genomföra, följa upp och utvärdera ett åtgärdsprogram. Positiva och höga förväntningar på eleverna är i forskning identifierat som en framgångsfaktor för elevers studieresultat. 5 I intervju med lärare och elever på de bägge skolorna framkommer att eleverna i enskild undervisning/särskild undervisningsgrupp visar på både såväl en kunskapsmässig som social utveckling. På skola A följs elevernas utveckling upp med åtgärdsprogram och möten med vårdnadshavare. På skolan finns en speciallärare som ansvarar för att rutiner för särskilt stöd följs och att åtgärdsprogram utarbetas, följs upp och utvärderas. Enligt rektors verksamhetsredogörelse på skola A framgår det att det i vissa fall rör sig om en social utveckling med kunskapsmässiga utmaningar medan det hos andra elever rör sig mer om en kunskapsmässig utveckling med utmaningar på den sociala sidan, exempelvis interaktion och relationer med andra elever. Dokumentanalys av terminsbetyg för elever i enskild undervisning/särskild undervisningsgrupp, på skola A, visar inte på någon entydig kunskapsmässig utveckling under de två till tre senaste läsåren. På skola B har lärarna täta månatliga uppföljningar med elever och vårdnadshavare avseende elevernas livssituation inklusive kunskapsmässiga och sociala utveckling. På dessa möten dokumenteras dock inte rutinmässigt vad som följs upp ocli utvärderas vilket gör att kunskapen om elevernas utveckling inte vilar i dokumentation utan endast i lärarnas minnen. I intervju med lärare/personal vid skola B framkommer att man tidigare dokumenterade uppföljningar och utvärderingar av åtgärdsprogram men att det blivit mindre av detta de senaste åren på grund av ökad arbetsbelastning. I rektors (skola B) verksamhetsredogörelse till Skolinspektionen framgår att rektors bild av verksamheten är att eleverna utvecklas socialt genom att deras relation till vuxna "repareras" och en tillit till samhället skapas samt att elever utvecklar en tilltro till sig själva. Kunskapsmässigt skriver rektor att det faktum att de flesta eleverna i den särskilda undervisningsgruppen går vidare till nationella program på gymnasieskolan visar att det sker en kunskapsmässig utveckling hos de allra flesta eleverna. Skolinspektionens dokumentanalys visar att elever som placerades i skola Brs särskilda undervisningsgrupp höstterminen 2013 inte fick några åtgärdsprogram utarbetade förrän i januari inga uppföljningar av dessa åtgärdsprogram fanns dokumenterade vid tillfället för verksamhetsbesöket i början av mars samtal med lärare 4 5 Skolverket Allmänna råd Arbete med åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd. Håkansson och Sundberg Utmärkt undervisning (s )

10 Skolinspektionen 9(15) framkommer vidare att man inte utarbetat åtgärdsprogram då man först ville se hur eleverna jobbade och var deras utmaningar låg. Rektor på skola B konstaterar vid intervju att den bristande dokumentationen och avsaknad av åtgärdsprogram under en termin inte är acceptabelt och att detta ska åtgärdas. Vid intervjuer med vårdnadshavare på de bägge skolorna framkommer att vårdnadshavarna är nöjda med vad deras barn erbjuds idag i form av enskild undervisning och särskild undervisningsgrupp. Vårdnadshavarna ger uttryck för att deras barn nu är i en trygg miljö, det är få elever, eleverna blir sedda, social träning sker, bamen får hopp om framtiden och blir tränade inför vuxenlivet, etc. I intervjuer med vårdnadshavarna framkommer inte någon uppfattning om kvaliteten på undervisningen men det framkommer exempelvis att de är säkra på att eleverna lär sig mycket genom att de nu deltar i undervisningen mer än vad som varit fallet tidigare. Skolinspektionen bedömer att eleverna i enskild undervisning/särskild undervisningsgrupp på de bägge skolorna i huvudsak utvecklas såväl socialt som kunskapsmässigt under sin placering. Skolinspektionen bedömer dock att detta inte kan styrkas på skola B i dokumentation i form av uppföljningar och utvärderingar av åtgärdsprogram. Skolinspektionen vill uppmärksamma huvudmannen på att detta inte är acceptabelt och inte heller rättssäkert ur ett elevperspektiv. 3. Har skolan strategier för att elever ska kunna återgå till undervisning i ordinarie undervisningsgrupper? 3.1 Får elever med enskild undervisning eller i särskilda undervisningsgrupper även undervisning i sina ordinarie undervisningsgrupper för att undvika att de särskiljs från sina ordinarie klasskamrater? Här undersöks om elever får sin undervisning enskilt eller i särskild undervisningsgrupp endast i de ämnen där behov finns av särskilt stöd och/eller svårigheter i skolsituationen uppmärksammats och dessa inte kunnat lösas inom ramen för ordinarie undervisningsgrupp. Här undersöks också om skolan i sitt arbete med särskilt stöd strävar efter att i mesta möjliga mån upprätthålla kontakterna mellan elever i enskild undervisning eller i särskild undervisningsgrupp med den ordinarie undervisningsgruppen. Här undersöks också om arbetet i ordinarie undervisningsgrupp analyseras

11 Skolinspektionen 10(15) och vid behov utvecklas och förändras för att möjliggöra att elever återgår dit. Enligt Skolverket är inkludering ett begrepp som kommit att uttrycka en demokratisk idé. Vidare betonar Skolverket att man inte bör belasta eleven som ensam problembärare utan också se till skolan och dess organisation. 6 En stor mängd forskning pekar på vikten av att skilja på integrering och inkludering. Integrering innebär att en elev som avviker ska anpassas in i en organisation, inte att organisationen ska anpassas efter eleven. Inkludering poängterar vikten av ett synsätt där det normala är att utgå från elevers naturliga olikhet och se det som något positivt. Verksamheten bör i enlighet med inkluderingsbegreppet anpassas för att tillfredsställa elevers olika behov. Många forskare visar att lärandet utvecklas bäst om fokus läggs på deltagande i lärandegemenskaper där uppmärksamheten riktas mot att lära av varandras olikheter i stället för att fokusera på avvikelser från en tänkt normalitet. 7 I intervju med lärare, rektorer på skola A framkommer inget annat än att elever, efter individuell prövning, får enskild undervisning eller går i särskild undervisningsgrupp endast i de ämnen där behov finns eller svårigheter i skolsituationen uppmärksammats. På skola B framkommer i intervjuer med lärare och rektor att alla elever får all sin undervisning utanför ordinarie undervisningsgrupp utan att det prövats huruvida det skulle kunna vara möjligt för någon elev att få undervisning i något ämne tillsammans med den ordinarie undervisningsgruppen. Alla elever som är placerade på de bägge skolorna tillhör en ordinarie undervisningsgrupp. På skola A finns det exempel på när elev får delar av sin undervisning i sin ordinarie klass men det finns också exempel där eleven inte har någon som helst kontakt med sin ordinarie undervisningsgrupp i något ämne. I intervju med elevhälsan på skola A framkommer att man känner till att det finns en elev som inte har någon kontakt med sin ordinarie undervisningsgrupp. I intervju med elevhälsan framkommer vidare att man inte haft några diskussioner om hur man på bästa sätt ska planera för en framtida inkludering i ordinarie klass. I samtal med rektor framkommer dock att samtal med elevassistenten pågår om hur en inslussning i olika ämnen ska kunna påbörjas. Initiativet till förändring av elevens situation ligger till viss del hos elevassistenten som rapporterar till rektor. Vid intervju framkommer att rektor har en plan för hur detta ska kunna gå till framöver. I rektors verksamhetsredogörelse till Skolinspektionen framgår att man på skola B övergripande arbetar för att alla elever ska inkluderas på skolan utan att behöva placeras i enskild undervisning eller särskild undervisningsgrupp. På skolan deltar bland annat nio lärare i universitetskursen "Pedagogiska möjligheter för barnl elever inom autismspektrum ". Dessa nio lärare fungerar som lärledare för de andra lärarna på skolan. På 6 7 Skolverket 2013, Forskning för klassrummet sid 55 och 57 Håkansson och Sundberg Utmärkt undervisning (s.154)

12 Skolinspektionen Verksamhets rapport 11 (15) skola B är dock tillhörigheten till en ordinarie undervisningsgrupp för elever i den särskilda undervisningsgruppen skenbar då det inte finns någon som helst koppling mellan de ordinarie klasserna och den särskilda undervisningsgruppen. Den särskilda undervisningsgruppen ligger några kilometer från skolenhetens övriga byggnader. I intervju med elever framkommer att de inte alltid känner till att de tillhör en ordinarie klass på skolan och i intervju med lärare/personal framkommer att de ser en möjlig kontakt med ordinarie undervisningsgrupper på skolan som snarare negativ än positiv för elevernas självbild och utveckling. I skola B:s särskilda undervisningsgrupp finns det dock ett inkluderingstänk bland personalen som bygger på "normalitet" inom gruppen. I intervju med lärare/personal framkommer då att eleverna i den särskilda undervisningsgruppen behöver få en undervisningssituation som är så normal som möjlig. Det betyder att eleverna som regel undervisas i grupp av flera lärare samtidigt och inte i första hand bygger på enskild undervisning eller att eleverna sitter avskärmade i bås. I intervjuer med personal och lärare framkommer att man inom den särskilda undervisningsgruppen på skola B anser sig arbeta inkluderande även om det sker utan ett inkluderande förhållningsätt till övrig skolverksamhet och de ordinarie undervisningsgrupperna. På skola A uttrycker rektor att lärarna i ordinarie undervisningsgrupper är duktiga på att anpassa undervisningen till elever i behov av särskilt stöd och att man på skolan inte har för avsikt att ha några elever placerade i enskild undervisning eller i särskild undervisningsgrupp. I rektors verksamhetsredogörelse till Skolinspektionen framgår att det på skola A pågår ett utvecklingsarbete för att anpassa och förändra arbetet i de ordinarie undervisningsgrupperna. Rektor skriver: "Vi tror alla elever gynnas av ett tänk och arbetssätt kring inkludering. Det är inget nytt vä skolan." Specialläraren och psykologen i elevhälsoteamet leder detta utvecklingsarbete. På skola B framkommer i intervju med rektor att särskilt stöd sker i regel i de ordinarie undervisningsgrupperna men att den särskilda undervisningsgruppen - som nyligen slogs ihop med skolan - inte ännu har integrerats i den övriga skolverksamheten. Detta är dock något som rektor avser göra på olika sätt inom en snar framtid. Att processer för detta arbete redan är igångsatta framkommer i intervjuer med både lärare/personal och rektor. I intervju med lärare på skola B framkommer också att man ser det som en nödvändig förändring för att dels höja kvaliteten på undervisningen men också för att kvalitetssäkra den undervisning, bedömning och betygsättning som sker. I samtal med personal och rektor på skola B framkommer också att skolans elevhälsa inte är inkopplad i arbetet med eleverna i den särskilda undervisningsgruppen. Skolan har för närvarande en egen kurator i personalen för den särskilda undervisningsgruppen. Skolinspektionen bedömer att man på de bägge skolorna har ett liknande förhållningssätt avseende hur man arbetar med särskilt stöd i ordinarie undervisningsgrupper utifrån en tanke på inkludering. Skolinspektionen konstaterar dock att det skiljer sig i hur man på de bägge skolorna arbetar med elever som redan är placerade.

13 Skolinspektionen w, * Verksamhetsrapport 12(15) Skolinspektionen bedömer att alla elever på skola B endast får särskilt stöd utanför ordinarie undervisningsgrupp i de ämnen där behov finns och/eller där andra svårigheter i skolsituationen uppmärksammats då inte alla elever prövas individuellt. Skolinspektionen bedömer vidare att man på skola B inte arbetar aktivt för att skapa kontakter mellan eleverna i den särskilda undervisningsgruppen och deras egna ordinarie undervisningsgrupper. Skolinspektionen bedömer vidare att ett aktivt arbete pågår för tillfället på skola B för att analysera och vid behov utveckla och förändra undervisningen i de ordinarie klasserna för att alla elever ska kunna få sin undervisning där. Detta arbete har dock fram till nu inte omfattat den särskilda undervisningsgruppens elever. På skola A bedömer Skolinspektionen att det finns ett aktivt arbete för inkludering i ordinarie undervisning av elever som får sitt särskilda stöd utanför ordinarie undervisningsgrupper. Skolinspektionen vill avslutningsvis uppmärksamma huvudmannen på att elevhälsan har ansvaret för samtliga elever inom sin skolenhet. Det är därför inte acceptabelt att elever i en särskild undervisningsgrupp inte omfattas av elevhälsans övergripande uppdrag inom en och samma skolenhet. 3.2 Utvärderar skolan kontinuerligt beslut om enskild undervisning och placering i särskild undervisningsgrupp? Här undersöks om hur själva beslutet om placering i enskild undervisning eller i särskild undervisningsgrupp följs upp och utvärderas kontinuerligt utifrån en bakomliggande tanke att eleverna inte ska vara placerade i enskild undervisning eller särskild undervisning längre än nödvändigt. Skolverket 8 konstaterar att det inte finns stöd i forskning för att en mer permanent placering i särskild undervisningsgrupp skulle ha gynnsamma effekter för inlärning hos elever i behov av särskilt stöd. Samtidigt anser Skolverket dock att det finns situationer då särskild undervisningsgrupp är den enda fungerande lösningen både för eleven och för den ordinarie gruppen 9. Specialpedagogiska skolmyndigheten'' 0 redovisar också att elevernas sociala relationer till andra bam begränsas på grund av organisering. undervisningens Rektor på skola A uttrycker i intervju att man framöver inte har för avsikt att ha några elever placerade i enskild undervisning eller särskild undervisningsgrupp - "jag vill ha s 9 10 Skolverket 2002 Ekonomiska resursers betydelse för pedagogiska resultat: en kunskapsöversikt. Regeringens proposition 2009/10:165. Den nya skollagen - för kunskap, valfrihet och trygghet. Specialpedagogiska skolmyndigheten Elever i särskilda undervisningsgrupper elever och föräldrars perspektiv

14 Skolinspektionen w,, 13(15) en inkluderande skola. Nu finns det inga lärare som driver att elever ska exkluderas [på skolan]. [X] och [X] är väldigt särskilda fall för oss". På skola B har inriktningen för den särskilda undervisningsgruppen som regel varit att arbeta med elever i särskilt utsatta situationer där de fått möjlighet att gå det avslutande året i grundskolan i den särskilda undervisningsgruppen för att både utvecklas kunskapsmässigt och socialt samt ges förutsättningar för att kunna gå vidare till gymnasiala studier. Placeringen har således inte historiskt utvärderats kontinuerligt i syfte att möjliggöra en återgång till ordinarie undervisning. Idag går dock inte alla placerade elever i årskurs 9 utan även i årskurs 8. Detta aktualiserar diskussion kring ett arbete som syftar till inkludering i ordinarie undervisning innan grundskolan är slut. I intervju med rektor framkommer att i takt med att den särskilda undervisningsgruppen kommer att omfatta elever i årskurserna 7-9 och mer samarbeta med övrig verksamhet på skolan så kommer placeringar att kontinuerligt utvärderas. Skolinspektionen bedömer att det skiljer sig på de bägge skolorna hur man arbetar med att utvärdera beslutet om själva placeringen av elever i enskild eller särskild undervisningsgrupp. På den ena skolan har man ett uttalat intresse att inkludera elever i enskild undervisning eller särskild undervisningsgrupp i ordinarie undervisningsgrupper medan man på den andra skolan - hitintills - haft som tanke att inkludera inom den särskilda undervisningsgruppen men inte med ordinarie undervisningsgrupper vilket styrdokumenten indikerar som utgångspunkten för särskilt stöd. Skolinspektionen vill uppmärksamma huvudmannen på att det är viktigt att alla elever som är placerade i enskild undervisning eller särskild undervisningsgrupp får sin placering kontinuerligt prövad. 3.3 Har skolan uppgifter som visar att elever har kunnat återgå till sina ordinarie undervisningsgrupper? Här undersöks om elever som fått särskilt stöd i form av enskild undervisning eller i särskild undervisningsgrupp har återplacerats i ordinarie undervisningsgrupp, helt eller delvis, under de senaste två läsåren. Skolinspektionens erfarenhet från den regelbundna tillsynen visar att det inte är alltför ovanligt att elever placerade i särskild undervisningsgrupp ibland slentrianmässigt har undervisning med sin ordinarie undervisningsgrupp endast i ett eller flera av de ämnen som ofta beskrivs som de praktiskt!estetiska ämnena (bild, slöjd, musik, hem och konsumentkunskap samt idrott och hälsa) på bekostnad av andra ämnen. I analys av den dokumentation som Skolinspektionen fått in från skolorna och i intervju med rektorer framgår att det på skola A finns exempel på när elever de senaste två läsåren återgått delvis till undervisning i ordinarie undervisningsgrupp. Det finns

15 Skolinspektionen,, 14(15) också exempel på att elever som tidigare inkluderats i ordinarie undervisningsgrupper återigen - delvis - blivit placerade i enskild undervisning/särskild undervisningsgrupp. På skola B finns inga exempel på att elever gått tillbaka till undervisning i ordinarie grupper varken delvis eller helt. Detta har inte heller varit en del av den särskilda undervisningsgruppens sätt att arbeta. I dagsläget är det dock endast vidare studier på gymnasiet som är aktuellt för dessa elever. Inte att återgå till ordinarie undervisningsgrupper - delvis eller helt. I intervju med lärare/personal på skola B framkommer att undervisningen i den särskilda undervisningsgruppen är inriktad på att bygga upp eleverna såväl kunskapsmässigt som socialt genom att låta dem växa i en miljö skild från andra undervisningsmiljöer, det vill säga skild från ordinarie undervisningsgrupper där det inte fungerat tidigare (se ovan). Skolinspektionen konstaterar att det finns exempel på där elever under de två senaste läsåren återgått delvis eller helt till undervisning med ordinarie grupp. Detta gäller dock bara på skola A. Skolinspektioner konstaterar därför att inga exempel finns från skola B där elever återgått delvis eller helt till undervisning i ordinarie undervisningsgrupp. Skolinspektionen vill uppmärksamma huvudmannen på att varje elev har rätt att få sitt särskilda stöd individuellt prövat. I detta ligger att ge elever möjlighet till att få sin undervisning i ordinarie grupp när förutsättningar för detta finns hos både elev och undervisningsmiljö. Syfte och frågeställningar Skollagen anger att elever som är i behov av särskilt stöd ska ges det inom sin ordinarie undervisning. Undervisningen ska vara inkluderande det vill säga anpassas till samtliga elevers behov och förutsättningar. Om det finns särskilda skäl kan rektor besluta att särskilt stöd ges enskilt eller i form av undervisning i särskild undervisningsgrupp. Skolverkets allmänna råd anger att det är viktigt att enskild undervisning eller placering i särskild undervisningsgrupp används först när skolan har prövat alternativet att låta eleven gå kvar i den ordinarie gruppen och där uttömt möjligheterna till särskilt stöd. Syftet med denna kvalitetsgranskning är att granska om skolor kan visa att placering i särskild undervisningsgrupp eller enskild undervisning används först när skolan har prövat annat stöd och individanpassning inom den ordinarie undervisningsgruppen. Vidare granskas om elever får det stöd och den individanpassning de behöver i enskild undervisning eller i särskild undervisningsgrupp. Granskningen syftar också till att granska skolors arbete med att få tillbaka elever till sina ordinarie undervisningsgrupper.

16 Skolinspektionen w,. ±. 15(15) I vidare bemärkelse syftar granskningen därmed till att undersöka om skolorna arbetar inkluderande i betydelsen att alla elever är socialt delaktiga i gemenskapen, delaktiga i lärandet och involverade i den demokratiska processen. Huvudfrågeställningarna i projektet är: Använder skolan särskilt stöd i form av enskild undervisning och placering i särskild undervisningsgrupp först när de stödmöjligheter som är möjliga för eleven i den ordinarie undervisningsgrupper prövats? Innebär enskild undervisning och placering i särskild undervisningsgrupp att elever i behov av särskilt stöd får det och att elevers skolsituation förbättras som helhet? Har skolan strategier för att elever ska kunna återgå till undervisning undervisningsgrupper? i ordinarie Metod och material Projektet har i huvudsak använt intervjuer och dokumentstudier för att få underlag för att besvara projektets frågeställningar. Rektorn vid respektive skola har svarat på en verksamhetsredogörelse som också studeras före besöket vid verksamheterna. Vid varje skolbesök har intervjuer genomförts individuellt med elever placerade i särskild undervisningsgrupp eller i enskild undervisning och om möjligt en elev som återgått helt eller delvis till ordinarie undervisning. Lärare i ordinarie undervisningsgrupper och i särskild undervisningsgrupp och enskild undervisning har intervjuats i två gruppintervjuer. En gruppintervju har också genomförts med vårdnadshavare. Elevhälsa samt rektor har intervjuats. Vid slutet av besöken har en preliminär återkoppling gjorts till rektor och lärare kring inspektörernas preliminära bedömningar. I projektet skrivs ett beslut med en rapport som bilaga per huvudman. Detta baseras på besök vid två av huvudmannens skolor. Av integritetsskäl skrivs inte beslut och rapport för varje skola.