Arbetet med särbegåvade elever i skolan.

Transkript

1 LÄRARPROGRAMMET Arbetet med särbegåvade elever i skolan. Med fokus mot specialpedagogik. Ludvig Svarén & Tommy Liljeberg Självständigt arbete 15 hp Höstterminen 2010 Handledare: Mattias Lundin Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap

2 Linnéuniversitetet Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap Arbetets art: Examensarbete, 15 hp Lärarprogrammet: AU2 Värdepedagogiska frågeställningar. Titel: Arbetet med särbegåvade elever i skolan. Författare: Ludvig Svarén & Tommy Liljeberg Handledare: Mattias Lundin ABSTRAKT Vi vill med denna studie belysa särbegåvade ungdomar och reda ut hur skolan förhåller sig till dem. Vi vill undersöka vad det finns för möjligheter för särbegåvade elever att utvecklas i dagens skola samt hur lärarna i skolan kan arbeta för att hjälpa dessa elever på bästa sätt. Det här är en systematisk litteraturstudie. Vi har använt oss av sökmotorerna ERIC, swepub och Google. Totalt har vi använt oss av 11 olika källor i vår studie. Vi har med vår studie kommit fram till att det finns en brist i dagens skola gällande arbetet med särbegåvade elever. Det finns inget klart svar gällande inkludering eller exkludering av särbegåvade elever i dagens skola. Motivationen är nyckel för att utveckla de särbegåvade elever det är även i motivationen som fokuset måste ligga kring arbetet med särbegåvade elever.

3 INNEHÅLL 1 INTRODUKTION BAKGRUND Begrepp Särbegåvningens variationer Specialpedagogikens synsätt SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR METOD Systematisk litteraturstudie Inklusions- och exklusionskriterier Sökningsförfarande och urval Dataanalys Etiska överväganden RESULTAT Specialpedagogik för särbegåvade elever Inkludering eller exkludering Motivation DISKUSSION Metoddiskussion Resultatdiskussion Specialpedagogiken Inkludering och exkludering Motivation Slutsats Avslutande ord REFERENSLISTA... 19

4 1 INTRODUKTION Vi har valt att skriva om särbegåvade ungdomar och deras skolgång. Det vi vill se är vilken specialpedagogik som finns och hur specialpedagogiken används för de särbegåvade eleverna. Vi vill undersöka vilka förhållningssätt det finns och vilka förhållningssätt som bör användas i arbetet med särbegåvade barn. Det här är någonting vi känner att vi saknar från vår utbildning och därför har valt att själva söka upp i den här litteraturstudien. Eftersom det redan finns specialundervisning för de elever som inte klarar av skolgången har vi valt att rikta in oss på de elever som har väldigt lätt för olika ämnen. Vilka möjligheter ges till särbegåvade elever och hur uppmärksammar skolan de här eleverna? Enligt Skolverket (2010) ska alla elever ha rätt att utvecklas efter elevernas förutsättningar. Därför är det viktigt att skolan har verktyg för att veta hur lärarna och lärarstudenter ska agera mot särbegåvade elever för att de ska kunna utvecklas och nå den potential som de här barnen har. Om särbegåvade elever inte får en utmaning i sin undervisning kan det finnas en risk att eleverna tappar motivation till skolan och då även sin nyfikenhet till att lära. Det här ser vi som ett problem, varje elev måste få möjligheter att utvecklas och känna att den medför utmaningar som utvecklar individen. Blomberg (2010) skriver i sitt paper om att det i Nederländerna finns så kallade Starclasses sedan några år tillbaka. I de här klasserna blandas alla åldrar och klassen träffas vid några tillfällen i veckan för att få mer avancerad undervisning, som problemlösning, experiment eller dylikt. Ett citat som vi tycker är intressant är; En särbegåvad före detta elev berättade för mig, att medan de inlärningssvaga i hennes klass alltid uppmuntrades, fick hon som alltid hade alla rätt på alla prov aldrig någonsin en enda berömmande kommentar av någon enda lärare (Persson, R. 2010, s. 3). Vi anser att det finns en risk att detta är en känsla som inte är unik för just den här personen utan att det finns fler som känner på liknande sätt. Vi har valt att göra vår undersökning utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv. Med det här menar vi att de särbegåvade eleverna behöver en annorlunda typ av undervisning för att utvecklas och motiveras. Vi anser att det nämns för lite om den här typen av special undervisning. Fischbein och Österberg (2003) menar att specialpedagogik kan definieras på många olika vis. Men de flesta definitionerna betonar elever med specifika svårigheter av någon typ. Medan vi anser att det här är ett för smalt synsätt som exkluderar elever med särskilda behov. Det finns även andra definitioner på specialpedagogik. Groth (2007) håller med om att specialpedagogiken är till för elever med svårigheter. Persson, B (1997) har en bredare syn på vad som är specialpedagogik, han anser att specialpedagogik är till för alla elever som har ett behov som den vanliga pedagogiken inte klarar av. Det finns två utpräglade synsätt på specialpedagogik en där de svaga eleverna lyfts fram som de med störst behov av hjälp och där fokuset är, se till att de får de baskunskaper som krävs för att klara sin skolgång. Det andra sättet är att specialpedagogiken är till för de elever där den vanliga pedagogiken inte räcker till, man ser alltså inte ett problem med att vanliga elever och särbegåvade elever skulle kunna få specialpedagogik för att utvecklas ytterligare. Vi ser dock problem med båda typerna: Synsättet med specialpedagogik för de svaga är att de andra eleverna som skulle tjäna på 1

5 specialpedagogik blir exkluderade. Det andra synsättet där alla ska kunna få specialpedagogik om det kan tjäna på det kräver att det måste finnas mycket stora resurser för att klara sitt synsätt. Vi håller med Persson, B (1997) om att alla som kan tjäna på special pedagogik bör ha rätt att få det. Morgan (2007) menar att särbegåvade barn kan uppmärksammas som bråkiga, stökiga eller problematiska. Morgan menar att en anledning till att särbegåvade barn kan uppmärksammas på det här viset är att deras brist på motivation. 2

6 2 BAKGRUND Här nedan kommer vi att ta upp och förklara några nyckelbegrep samt tidigare forskning, både svensk och utländsk, för att se hur olika synsätt jobbar med särbegåvade elever. Enligt Persson, R (1997) så är det inte fullt acceptabelt att diskutera vilka behov de särbegåvade barnen har och det saknas forskningsresurser kring denna typ av specialpedagogik. Ett annat problem för oss är att den största delen av forskningen som finns kring särbegåvade barn handlar om de barn som är akademiskt särbegåvade och inte de andra typerna av särbegåvningar som finns. 2.1 Begrepp Begåvad: Nationalencyklopedin (2010) definierar ordet begåvad på följande sätt någon som har gott förstånd eller stor talang i allmänhet el. på antytt delområde. Enligt Skolverket (2010) ska elever som anses vara begåvade få möjligheter att utveckla sina förmågor. Särbegåvad: Den är särbegåvad som kontinuerligt förvånar både kunskapsmässigt och tillämpningsmässigt genom sin osedvanliga förmåga i ett eller flera beteenden. Ett beteende i detta sammanhang förstås som en mänsklig prestation, aktivitet eller funktion (Persson, R, 1997, s. 50). Persson, R (1997) bygger sitt resonemang kring att det finns olika särbegåvningar på Howard Gardners teori om multiplaintelligenserna. Persson, R (1997) har delat in olika särbegåvningar i olika yrkesdomäner. Han menar att människor kan vara särbegåvade på olika sätt dock är det bara akademisk särbegåvning som kan mätas med IQ. Alltså är särbegåvning någonting mer än bara akademiska färdigheter som kan mätas med IQ-tester. Persson, R (1997) menar att bara för att en elev får högt värde på ett IQ-test betyder inte det att den eleven är särbegåvad. I engelska texter användes begreppet Gifted både för begåvad och särbegåvad. Vi har valt att inte använda begreppet talang eller talented då Persson, R (1997) menar att särbegåvning inte bara är medfött utan är något som behöver rätt miljö och förutsättningar för att utveckla. Persson, R (1997) tar ett exempel om talang i språk. Han menar att en elev kan skriva en bra text men saknar den bakomliggande kunskapen för att förstå vad som är bra med uppbyggnaden utan bara har vet att det ska vara så. En sådan här elev har en talang men behöver vägledning och utbildning för att kunna bli särbegåvad. Med andra ord den har en sådan elev en av byggstenarna till att bli särbegåvad. En av de viktigaste byggstenarna enligt Persson, R (1997) är en väl utvecklad självreflektion. Han använder Gardner s (1996) namn på intelligensen som är intrapersonellintelligens. Specialpedagogik: Special pedagogik ska sättas in när den vanliga pedagogiken inte räcker till enligt Persson, B (1997). Enligt Skolverket (2010) är specialpedagogik ett tvärvetenskapligt kunskapsområde som har utvecklats ur pedagogiken med nära kopplingar till filosofi, psykologi, sociologi och medicin. Specialpedagogik handlar om människors olika villkor för lärande och utveckling i samspel med det omgivande samhället. Nationalencyklopedin (2010) beskriver specialpedagogik som delområde inom pedagogiken om utbildning av barn, ungdomar och vuxna som är i behov av särskilt stöd och som av olika anledningar har svårigheter att följa vanlig klassundervisning. Om allmänheten uppfattar specialpedagogiken som enbart 3

7 någonting för de svagare eleverna kan de särbegåvade elevernas rätt till specialpedagogik prioriteras bort. I Sverige tolkas specialpedagogik som någonting som är tillför de elever som inte följer med i den vanliga undervisningen, alltså de svagare eleverna (Nationalencyklopedin 2010). Medan Persson, R (1997) menar att specialpedagogik måste finnas för alla elever och även de väldigt begåvade eleverna. Även i Skolverket (2010) går det att läsa hur alla elever ska få möjlighet till utveckling och stimulans i skolan. Persson, R (1997) säger att särbegåvade barn har lämnats åt sitt öde i grundskolan. De få som har fått någon form av erkännande har fått som motivations morot att flyttas upp en klass. Det finns ett tydligt budskap enligt Persson, R (1997) att högpresterande barn inte tillhör kategorin barn med särskilda behov. Alltså kommer de här eleverna enligt Persson, R (1997) inte få tillgång till specialpedagogik och då inte tillräcklig motivation. Han ser vidare ett problem i att det är nästan uteslutande är de akademiskt särbegåvade barnen som får någon typ av erkännande i skolan. Detta påstående stärks av Fischbein och Österberg (2003) som definierar specialpedagogik som någonting för barn och ungdomar med specifika svårigheter, inte de eleverna med specifika möjligheter. 2.2 Särbegåvningens variationer De olika typerna av särbegåvningar diskuterar Persson, R (1997). Han har kommit fram till att det finns, idrottslig, musikalisk, konstnärlig, akademisk, språklig och teknisk särbegåvning. Egenskaper som är viktiga i alla domäner och som skiljer ut särbegåvade elever från begåvade elever är ett brinnande intresse, kreativitet, god själkännedom och en väl utvecklad självreflektion. Intressant är att Persson, R (1997) har tagit bort den spatiala intelligensen. Istället har han delat upp den spatiala intelligensen i sina domäner, framför allt i den tekniska och konstnärliga. Centralt i den spatiala intelligensen är förmågan att korrekt uppfatta visuella världen, utföra omvandlingar och modifiera objekt som man varseblir och återskapa vissa element i visuella upplevelser, även när man inte får adekvata fysiska stimuli (Gardner, 1996, s.159). Spatial intelligens används av t.ex. konstnärer som ser en bild i sitt huvud och sedan flyttar den bilden till en tavla eller hugger fram den ur en sten. Även en navigatör eller pilot som får anvisningar om andra flyg kan förstå vart det andra planet är utan att egentligen se det. Piloten använder sig då av sin spatiala intelligens (Gardner, 1996). Persson, R (1997) talar om olika typer av domäner och hävdar att den som idag har mest fokus och prestige är också den som är vanligast i skolan; den akademiska särbegåvnings domän. Den här domänen är den som är mest lik Gardner s (1996) logisk-matematiska domän och den som har mest fokus i dagens skola enligt Persson, R (1997). Persson, R (1997) utrycker detta som ett problem då de som inte passar in i den akademiska domänen bedrivs det ingen forskning kring. Det finns även ett problem som vi tidigare tagit upp med att särbegåvade barn inte har de förutsättningar dem behöver. Stamm (2005) varnar för att akademiskt särbegåvade barn som blir omotiverade i skolan hoppar av vilket leder till att personen inte kan utvecklas och nå dess fulla potential. Barger (2001) säger att 4

8 akademiskt särbegåvade barn behöver rätt förutsättningar för att utvecklas medan Persson, R (1997) menar att det gäller alla typer av särbegåvning. 2.3 Specialpedagogikens synsätt Vi kan konstatera att det finns två klara synsätt på specialpedagogiken. Ena synsättet är att Persson, R (1997) och Persson, B (1997) menar att specialpedagogiken ska vara till för alla elever och inte enbart för de elever som har det svårt i skolan och inte hänger med i den vanliga undervisningen. Barger (2001) anser att särbegåvade elever måste få vistas i en stimulerande miljö för att utvecklas och utmanas. En sådan miljö skulle mycket väl kunna vara specialpedagogiken. Där skulle de särbegåvade eleverna få arbeta med svårare problem än vad den vanliga undervisningen har att erbjuda. Det andra synsättet är vad Groth (2007) och Fischbein och Österberg (2003) anser. De menar att specialpedagogiken enbart ska vara till för de elever som inte hänger med i den vanliga klassrumsundervisning och därför behöver extra stöd för att komma ikapp resten av klassen. Groth (2007) och Fischbein och Österberg (2003) menar att de särbegåvade eleverna ändå kommer klara sig i skolan. Därför ska inte några resurser utöver den vanliga pedagogiken läggas på de här eleverna.. 5

9 3 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR Vi vill med denna studie belysa särbegåvade ungdomar och reda ut hur skolan förhåller sig till dem. Vi vill undersöka vad det finns för möjligheter för särbegåvade elever att utvecklas i dagens skola samt hur lärarna i skolan kan arbeta för att hjälpa dessa elever på bästa sätt. Våra angränsningar är Grundskola och Gymnasieskolan. Hur arbetar lärare och skolor med särbegåvade elever? Kan skolan inkludera eller exkludera de särbegåvade eleverna i deras ordinarie klasser? Hur kan skolan motivera eleverna samt hur viktig är den motivationen för utveckling av de särbegåvade eleverna? 6

10 4 METOD Nedan kommer vi redogöra för hur vi har tagit fram våra resultat samt varför vi har valt att lägga upp vår studie som vi gjort. Vi kommer att göra en systematisk litteraturstudie baserad på vetenskapliga artiklar. Vi har använt oss av 11 olika artiklar varav tre inte är granskade. De icke granskade artiklarna är R, Persson (1997) Annorlunda land, Fischbein och Österberg (2003) Mötet med alla barn: ett specialpedagogiskt perspektiv samt Gardner (1996) De sju intelligenserna. Anledningen att vi valde att ta med de här artiklarna är för att R, Persson (1997) och Fischbein och Österberg (2003) är den enda svenska forskningen vi kunde hitta. Gardner (1996) har vi med därför att R, Persson (1997) bygger sina teorier på Gardner. Vi har valt att följa den formaliamall som föreslås av Stukát (2005). 4.1 Systematisk litteraturstudie Med en systematisk litteraturstudie menas att undersökarna, i det här fallet vi, har valt ut litteratur för analys. Med litteratur menar vi granskade och publicerade artiklar som har en vetenskaplig grund. Vi kommer göra en noggrann metaanalys av det insamlade materialet baserat på Forsbergs och Wengströms (2008) metod. Med metaanalys menas att man kritiskt granskar likheter, skillnader och/eller teman bland de olika avhandlingarna och artiklarna. Genom att granska de avhandlingar och artiklar som ligger till grund för denna rapport ska undersökarna komma fram till samma slutsatser om undersökningen upprepas (Forsberg & Wengstörm, 2008). Patel & Davidson (2003) menar att första steget för att göra en studie är att formulera ett problem, därefter kan vi gå vidare med studien. 4.2 Inklusions- och exklusionskriterier Vi har valt att inkludera artiklar från hela världen dock endast artiklar skrivna på svenska eller engelska. Andra inklusionskriterier var att artiklar skulle vara skriva mellan år samt skulle handla om elever i grundskolan samt gymnasiet. Vi ville även att artiklarna skulle finans tillgängliga i fulltext genom en direkt länk på datorn. Vi valde att exkludera artiklar som var tvungna att beställas. Anledningen till det här var tidsbristen. Ett sista inklusionskriterie var att artiklarna skulle vara peerreviewed. 4.3 Sökningsförfarande och urval Efter en tids diskussion valde vi att använda oss av sökorden: Särbegåvade barn, begåvade barn, gifted children, special education och special pedagogik. Eftersom det har varit svårt att hitta artiklar inom vårt specifika område, både svenska och utländska. Har vi använt oss av vetenskapliga artiklar i vår analys av artiklarnas resultat. Vi har i huvudsak använt oss av kvalitativa källor men i viss mån har vi blandat kvantitativa med kvalitativa. Efter att vi har läst in oss på artiklarna har vi hittat två rapporter som är utgivna i bokform. De här rapporterna har tagits upp i flertalet av artiklarna vi granskat. De här rapporterna är Annorlunda land av Roland Persson (1997) och Specialpedagogiskt arbete i grundskolan av Bengt Persson (1997). När det gäller de internationella källorna så har vi använt databasen ERIC som behandlar forskning som handlar om pedagogik. I ERIC använde vi ett hjälpmedel 7

11 som låter oss kombinera sökord och fraser. Sökorden vi använde var gifted children och special education som vi kombinerade då fick vi 25 träffar som var peer-reviewed journals. I dessa gjorde vi ännu två urval. Det första var att det skulle handla om barn i skolåldern och de skulle finnas i fulltext på Internet. Då fick vi sju träffar kvar. Anledningen till dessa urval var att vi vill fokusera på skolan och inte förskolan. Det skulle även vara möjligt att upprepa vår studie. Vi har även använt hemsidan swepub för att få svenska källor. I swepub har vi använt sökorden specialpedagogik. Som resultat av våra sökningar fick vi 27 träffar varav två avhandlingar handlar om hur man arbetar med specialpedagogik. En avhandling skriven av Dennis Groth (2007) som handlar om inkludering och exkludering inom specialpedagogiken, och en av Bengt Persson (1997) som skrivit en rapport om hur specialpedagogik bör användas i den svenska skolan. Utöver detta så läste vi in oss på ämnet i några examensarbeten på c-nivå där hade flera stycken använt en artikel av Stamm (2005) och Barger (2001) som inte kommer upp på ERIC men vi sökte reda på den med hjälp av Google.com och kollade upp att den var peerreviewed vilket den var. Även R, Persson (1997) hittade vi när vi granskade tidigare studier. Dock är inte R, Persson (1997) granskad men är den ledande forskaren inom vårt område i Sverige idag. För att få en ett svenskt perspektiv till vårt arbete har vi valt att ta med R, Persson (1997) för att jämföra hans erfarenheter och reflektioner med utländska empiriska studier och se hur de liknar och skiljer sig mellan varandra. De studier vi har valt är Barger, R., (2001). Begåvade elever behöver också hjälp. Nämnaren, 3, Barger har samlat in sitt resultat genom att observera skolor, elever och lärare i Sverige. Cigman, R., (2006). The gifted child: a conceptual enquiry. Oxford Review of Education. 32, (2), Cigmans har i sitt resultat observerat och följt elever för att se en identifierings metod för att hitta de elever som är särbegåvade. Studien är gjord i England. Fischbein, S. & Österberg, O., (2003). Mötet med alla barn: ett specialpedagogiskt perspektiv. Stockholm: Gothia. Deras resultat bygger på intervjuer av specialpedagoger och elever. Studien är gjord i Sverige. Groth, D., (2007). Uppfattningar om specialpedagogiska insatser: aspekter ur elevers och speciallärares perspektiv. Diss. Luleå: Luleå tekniska universitet, 2007 [Elektronisk] Tillgänglig: Resultatet bygger på intervjuer av specialpedagoger och elever med behov av specialpedagogik och deras upplevelser av inkludering och exkludering. Studien är gjord i Sverige. Laine, S.,(2010) The Finnish public discussion of giftedness and gifted children. High Ability Studies. 21 (1),

12 Laine har gjort en artikel analys av en dagstidning samt en stor facktidning för lärare för att se hur allmänheten ser på särbegåvade elever jämför med hur lärarkåren ser de här eleverna. Studien är gjord i Finland. Moore III, J.; Ford, D. & Millner, R., (2005). Recruitment Is Not Enough: Retaining African American Students in Gifted. Gifted Child Quarterly. 49, (1), Resultatet bygger på statistik som hämtats från olika specialprogram för särbegåvade elever. Statistiken har jämförts med olika modeller för att se sammanhang bland minoritets gruppers avhopp från de här programmen. Studien är gjord i USA. Nilholm, C (2007). Vad och vems är kunskapsobjektet? Reflektioner över hur den specialpedagogiska praktiken kan och bör studeras. I Nilholm, C & Björck-Åkesson, E., (red.) (2007). Reflektioner kring specialpedagogik: sex professorer om forskningsområdet och forskningsfronterna. Stockholm: Vetenskapsrådet [Elektronisk] Tillgänglig: Observationer och intervjuer ligger till grund för deras resultat. Studien är gjord i Sverige. Perry, E., (1997). Is equity always best? Journal of Educational Administration, 35, (5), Grunden till resultatet är statistik från observationer exempel på statistik är betyg. Studien är gjord i USA. Persson, B., (1997). Specialpedagogiskt arbete i grundskolan: en studie av förutsättningar, genomförande och verksamhetsinriktning: delrapport från projektet Specialundervisningen och dess konsekvenser (SPEKO). Mölndal: Göteborgs univ., Institutionen för specialpedagogik. Hans datainsamlingsmetoder för resultatet är observationer av elever, lärare och lektioner samt statistik kring betyg, närvaro och dylikt. Studien är gjord i Sverige. Persson, R., (1997). Annorlunda land: särbegåvningens psykologi. Stockholm: Almqvist & Wiksell. Intervjuer och observationer ligger till grund för forskarens reflektioner och resultat. Studien är gjord i Sverige. Stamm, M (2005) "Highly talented and only an apprentice?: Selected results of a longitudinal study and its consequences for vocational research of the highly-gifted". Education + Training. 47 (1), Stamm har intervjuat akademiskt särbegåvade elever som har valt att hoppa av sina akademiska utbildningar för ett praktiskt yrke. Studien är gjord i Schweiz. 9

13 4.4 Dataanalys Av varje artikels olika resultat gjordes en genomläsning upprepade gånger. Därefter gjordes en jämförelse mellan likheter och skillnader bland de olika artiklarnas resultat. De olika resultaten delades upp i gemensamma teman. Ett nytt resultat bildas genom att sammanfoga de olika temanas likheter och skillnader. 4.5 Etiska överväganden Etiska övervägande bör göras vid urval av artiklar till en litteraturstudie enligt Forsberg och Wengström (2008). De menar att en artikel ska vara etisk försvarbar. Vi kunde ej utläsa i våra valda artiklar ifall just våra artiklar var etisk granskade. Dock var alla undersökningar som förekom i artiklarna utförda i form av konfidentiella frågeformulär. Det här kan enligt Forsberg och Wengström (2008) räknas som etisk försvarbart. Vidare menar Forsberg och Wengström (2008) att resultatet i en litteraturstudie ska hållas så neutralt som möjligt. Det här kan göras genom att forskarna själva ska granska sina föreställningar inom ämnet som studie innefattar. Det här är något som vi har gjort. 10

14 5 RESULTAT Här nedan följer vårt resultat. Vi har analyserat vår litteratur och hittat samband mellan de olika avhandlingarna och artiklarnas resultat. De olika teman vi presenterar är: Specialpedagogik för särbegåvade elever Inkludering och exkludering Motivation 5.1 Specialpedagogik för särbegåvade elever Nilholm (2007) visar i sin studie att det är svårt att definiera specialpedagogik då specialpedagogiken kan innefatta flera olika fokus. Dock behöver inte det här vara problematiskt enligt författarna då man kan tolka specialpedagogiken på olika vis. Vidare visar Nilholm (2007) att bristen på en tydlig kärna inom specialpedagogiken medför att det blir en otydlig identitet kring pedagogiken. Det blir svårt att avgöra säkert vilka som ska få specialpedagogik och vilka som inte ska få det. När man problematiserar om specialpedagogik ska man ta med de biologiska aspekterna lika mycket som de sociala och akademiska aspekterna. Finns det ett handikapp, problem hemma eller dylikt ska det vägas in i frågan kring specialpedagogik. Persson, B (1997) visar att specialpedagogiken ska bedrivas för de elever som mest behöver den. Detta oavsett om det är för särbegåvade elever som behöver mer stimulans för utveckling, eller om det är för elever som behöver extra hjälp i något specifikt ämne. Även Fischbein och Österberg (2003) skriver i sitt resultat om de biologiska faktorerna kring specialpedagogiken. Studien visar att det skapas problematik kring att eleven, som har biologiska problem eller går på specialpedagogik, anses som avvikande från normen. Det finns inga klara direktiv kring hur specialpedagogik ska bedrivas samt vilka elever som är berättigade till pedagogiken. Detta gör att de svenska skolorna tolkar hur specialpedagogiken ska användas på olika sätt. Detta visar Persson, B (1997) leder till problematik. Fischbein och Österbergs (2003) resultat visar att specialpedagogiken måste få en djupare innebörd för eleverna samt att varje elev får den hjälp de behöver oavsett på vilket sätt eleven behöver hjälp eller stimulans. Fischbein och Österberg (2003) visar i sin studie att det finns en risk att specialpedagogiken tappar sin individanpassning. Persson, B (1997) visar att elever med socioemotionella problem ofta hamnar på specialundervisningen. Detta för att lärare anser att detta är en av de viktigaste aspekterna kring om en elev ska få specialundervisning eller inte. En av de intervjuade lärarna utryckte att lärare behöver hjälp och verktyg för att arbeta med de elever som är stökiga. Laine (2010) styrker det här och visar i sin studie att vissa särbegåvade barn blir deprimerade eller bli stökiga på grund av understimulans. De här särbegåvade eleverna får då börja gå på specialundervisning på fel grunder vilket inte kommer att hjälpa deras utveckling utan snarare hämma den. Persson, R (1997) visar i sin studie att det inte finns någon specifik metod för att undervisa de särbegåvade eleverna, utan man ska istället uppmuntra och påtala att elevernas talanger är viktiga och värdefulla. De särbegåvade eleverna måste även få tillfällen att utnyttja sin talang. Vidare påvisar Persson, R (1997) att 11

15 undervisningstakten måste ökas för många särbegåvade barn. Idag i Sverige löser man detta genom att låta de särbegåvade eleverna hoppa över en årskurs. En annan lösning är att jobba med högre hastighet i de specifika ämnena (Persson, R 1997). De särbegåvade eleverna får enligt Perssons, R s (1997) studie svårare uppgifter att lösa. I USA används begreppet läroplanskomprimering. Det här innebär att man tar bort vissa delar av läroplanen så som introduktioner och repetitiva moment. Detta för att eleverna snabbare ska kunna klara av en kurs (Persson, R 1997). Cigman (2006) visar belägg i sin studie att särbegåvade elever ibland behöver lyftas ut ur sin klass för att utvecklas både i sitt ämne och som person men bara om det inte skadar mer än det hjälper. Ett annat tillvägagångssätt är att ge elever särskild undervisning för att öka kreativitet, problemlösning och socialkompetens (Persson, B 1997). Det här kopplas direkt till specialpedagogik och undervisning. Persson, B (1997) visar i sitt resultat att elever ska vistas i en miljö där de känner att de får utvecklas och lära sig det de behöver. Alltså ska elever med speciella behov kunna få berättigad specialpedagogik. Barger (2001) lyfter fram i sin studie att läraren måste ha höga krav på de särbegåvade eleverna för att eleverna ska lära sig något värdefullt och utvecklande varje dag. Hon visar också att det oftare är ett undantag än en regel att ha högre krav på särbegåvade elever. Vidare visar Barger (2001) att de begåvade eleverna inte får samma kvantitet och kvalitet på undervisningen som alla de andra eleverna. De särbegåvade barnen måste få nya utmaningar och alternativ undervisning som leder eleverna till ny och bredare kunskap (Barger 2001). Det här påståendet styrks genom att Persson, R:s (1997) studie visar på att särbegåvade elever borde bilda särskilda grupper, oberoende av ålder, som ett komplement till klassrumsarbetet. I de här grupperna ska eleverna jobba med mer avancerade uppgifter för att öka inlärningen eller, som Barger (2001) visar i sin studie, för att lära sig någonting nyttigt och viktigt varje dag. Barger (2001) visar i sitt resultat att om eleverna inte får möjligheter till utveckling, som främjar deras kunskaper till att förstå samband, blir många av morgondagens problem fördröjda eller inte lösta. Persson, R (1997) visar i en intervju att särbegåvade elevers deltagande i grupparbeten skapar frustration hos de särbegåvade eleverna då de känner att de inte ligger på samma kunskapsnivå som de andra i gruppen. De känner inte att de får tillräcklig stimulans för vidare utveckling. 5.2 Inkludering eller exkludering Specialpedagogik har enligt Groths (2007) studie fått en negativ stämpel och anses av skolvärlden som en negativ avvikelse jämfört den andra undervisningen. Detta har i sin tur påverkat eleverna och åstadkommet att specialpedagogiken har fått en negativ innebörd hos eleverna vilket skapat problematik. Groth (2007) visar att det finns situationer där det uppstår en problematik med att låta elever med särskilda behov, både särbegåvade och elever med särskilda svårigheter, lämna klassrummet för att gå till mindre grupper i specialpedagogik. Han lyfter även upp att eleverna känner att de tappar kontakten med sin klass på grund av detta, vilket leder till en känsla av exkludering för eleven. Eleven känner sig avvikande från normen. Det finns dock även elever som tjänar på att lyftas ut ur den vanliga undervisningen till specialundervisningen enligt Groths studie (2007). Därför är viktigt att läraren känner av sina elever och ser hur eleverna reagerar när specialundervisning 12

16 diskuteras. Det är viktigt att eleven känner sig inkluderad i beslutet (Groth 2007). Groth (2007) visar också i sin studie att planeringen för hur eleven tar sig till specialundervisningen och hur informationen ges till resterande del av klassen är mycket viktigt. Arbetet med att bygga upp elevernas självförtroende anses av många lärare som ett av de primära målen med specialundervisningen. Vilken inriktning som eleverna har och vad deras svårigheter är anses som mindre viktigt. Främst är det speciallärare som anser att arbetet med elevernas självkänsla är det viktigaste (Persson, B, 1997). I Perrys (2006) resultat framkommer det att det finns föräldrar som har ett motstånd till att både elever med särskilda behov och särbegåvade elever inkluderas i klasserna tillsammans. Föräldrarna ser hellre att de hölls exkluderade, det vill säga att de går i två skilda klasser. Särbegåvade elever från minoritetsgrupper försvinner av olika anledningar ur klasser och grupper där särbegåvade samlas enlig Moore III, Ford och Milners (2005) studie. De visar upp att detta sker av olika anledningar som till exempel negativt grupptryck från sin minoritetsgrupp, avsaknad av motivation eller att de inte känner sig välkomna i gruppen. 5.3 Motivation Enligt Bargers studie (2001) måste även de begåvade eleverna uppmuntras och ledas genom deras utveckling. Trots att de är begåvade har de inte egen liten kraftstation som pumpar in kunskap. Särbegåvade barn behöver någon som hjälper och pushar dem lika mycket som svagare eleverna. Barger (2001) påvisar att de särbegåvade barnen behöver någon som kan diskutera, problematisera och hjälpa eleverna fram till ett mål. Hon visar på att det här är lärarens uppdrag och något som läraren måste ta på sitt ansvar att göra. Även de särbegåvade eleverna behöver stöd och guidning för att utvecklas. Detta är motivation en viktig byggsten i. Utan stöd som ger motivation finns det elever som blir bromsade i sin utveckling (Persson, B 1997). Barger (2001) visar att särbegåvade barn ofta används som extra lärare i klassrummet och får då aldrig chansen att utvecklas på ett avancerat plan utan snarare hämmas i sin utveckling. Hon visar i sin studie att detta minskar elevens motivation till utveckling. Genom att ge elever möjligheter i klassrummet kommer alla elever att utvecklas och stimuleras. Olika metoder, både lätta och svåra, väcker motivationen hos eleverna till att avancera i sin utveckling (Barger, 2001). Persson, B (1997) visar på att ett annat tillvägagångssätt för att öka motivationen hos eleverna är att ge eleverna särskild undervisning för att öka kreativitet, problemlösning och socialkompetens. Det här kan kopplas direkt till specialpedagogik och undervisning. Persson. B (1997) visar att elever ska vistas i en miljö där de känner att de får utvecklas och lära sig det de behöver. Alltså ska elever med speciella behov kunna få berättigad specialpedagogik. Läraren måste ha höga krav på de särbegåvade eleverna för att eleverna ska lära sig något värdefullt och utvecklande varje dag visar Barger (2001) i sin studie. Hon visar även att de särbegåvade eleverna måste få samma kvantitet och kvalitet på undervisningen som alla de andra eleverna men anpassat efter deras nivå. De särbegåvade eleverna måste få nya utmaningar och alternativ undervisning som leder 13

17 till ökad motivation vilket ger eleven chans till ny och bredare kunskap (Barger 2001). Det är viktigt att lärare inte är rädda för att berätta för de särbegåvade eleverna att de är annorlunda fast på ett positivt sätt eftersom de är mer begåvade inom vissa områden än andra elever. Elever anser att om läraren gör detta kommer det stärka deras motivation för att fortsätta lägga ned den kraft som behövs för att fortsätta utvecklas (Cigman, 2006). Vidare framkommer det i Cigmans (2006) studie att det även är viktigt att skilja på särbegåvade elever och trofé-barn. Med trofé-barn menar hon barn som är hårt pressade för att få bra betyg av sina föräldrar. Detta gör att det är betygen som är det viktiga inte utvecklingen hos eleven. Trofé-barnen kan vara särbegåvade men är det oftast inte. Typiskt för ett trofé-barn är att de presterar bra på prov och inlämningar men saknar ett eget behov av att lära sig mer och utvecklas (Cigman 2006). Kontakten mellan de särbegåvade eleverna och läraren är väldigt viktig för att eleverna ska bli motiverade men undervisningen måste var varierad och kreativ för att hålla eleverna intresserade så att de känner att de utvecklas (Moore III, Ford & Milner, 2005). Det finns akademiskt särbegåvade elever som hoppar av sina akademiska utbildningar/karriärer på grund av brist på motivation och stimulans enligt Stamms (2005) intervjuer. Eleverna väljer att sluta sina akademiska utbildningar/karriärer för ett mer praktiskt yrke där de känner att de blir utmanade och stimulerade på ett mer positivt sätt än vad eleverna blev i skolan (Stamm, 2005). Problemet är att eleverna blir alldagliga praktiska arbetare istället för särbegåvade akademiker. Skolan måste bli mer varierad och utmanande för de särbegåvade eleverna enligt Stamms studie (2005) annars mister samhället potentiella forskare och andra höga akademiker. 14

18 6 DISKUSSION Nedan kommer vår metod samt vårt resultat att diskuteras. 6.1 Metoddiskussion Med tanke på det nuvarande forskningsläget finns det inte många avhandlingar eller vetenskapliga artiklar som riktar in sig på vårt specifika område. Med det menar vi hur den svenska skolan fångar upp särbegåvade elever. Därför valde vi att utvidga vårt sökområde till hela världen. Databasen ERIC valdes som sökmotor på grund av sin lätta sökfunktion samt att man kunde välja att söka artiklar som var peer-reviewed. Detta medförde att endast vetenskapligt granskade artiklar påträffades. Då ingen artikel gjord i Sverige kunde hittas i ERIC valde vi att genomföra en ny sökning i Swepub. Detta då vi visste att den här sökmotorn endast publicerar svenska artiklar. En avslutande sökning gjordes därefter på Detta för att få fram två artiklar i fulltext som hittades i de andra databaserna men inte gick att få fram i fulltext där. Från början var tanken att vi bara skulle fokusera på svenska artiklar. Vi fick dock ändra våra inklusionskriterier då det inte fanns tillräckligt med material för att genomföra vår studie på endast svenska artiklar. Vi tror att vårt resultat är överförbart i alla länder. 6.2 Resultatdiskussion Specialpedagogiken Efter att vi har läst litteraturen och jämfört de olika synsätten på specialpedagogik för alla elever med varandra har vi kommit fram till att Persson, B (1997) och Persson, R (1997) synsätt är den som är mest givande ur en särbegåvnings synsätt. Persson, R (1997) och Persson, B (1997) menar att alla elever ska kunna få möjligheter till specialpedagogik och att specialpedagogiken inte enbart är till för de elever som har svårt att hänga med i vanliga undervisningen. De särbegåvade eleverna behöver en miljö där de känner hur de utvecklas och utmanas varje dag och de måste känna att de lär sig någonting värdefullt varje dag (Persson, R, 1997). Även Barger (2001) tar upp miljö som någonting viktigt för att de särbegåvade eleverna. Barger (2001) promotar att särbegåvade elever måste känna att det som skolan lär dem är av vikt för eleven själv. Hon menar även att särbegåvade elever måste stimuleras till lärande genom att eleverna förstår att det de lär sig kommer de att använda i framtiden. Även vi som gjort den här studien anser att särbegåvade elever måste få möjlighet att utvecklas i en miljö som är givande för dem, en miljö som främjar deras lärande skulle kunna vara specialpedagogik. Särbegåvade elever måste även få möjlighet till specialpedagogik och vi tycker att det är synd att många skolor anser att särbegåvade elever inte behöver den utmaning och den miljö som specialpedagogiken eller dylikt skulle kunna ge. En attityd kring de särbegåvade eleverna är att de ändå klarar sig vilket vi anser är felaktig. Om man däremot går in med ett synsätt tvärt emot Groth (2007) och Fischbein (2003) och menar att alla elever måste få utvecklas i deras eget tempo anser vi att många fler elever i dagens skola hade gått ut med bättre betyg. Och många hade även fortsatt att plugga efter gymnasietiden då de känt att under deras skoltid har de fått den stimulans och utmaning som de behövde. En bra miljö för att verklighetsgöra det här skulle mycket väl kunna vara i någon form av 15

19 specialpedagogik där elever i alla åldrar som är särbegåvade samlas för att utbyta åsikter och lösa svårare problem tillsammans med varandra. Det här kan medföra att de särbegåvade eleverna känner att de också blir uppmuntrade och stimulerade i skolan. Om lärare även samarbetade med specialpedagoger i utmaningen för särbegåvade elever tror vi att det skulle kunna skapa ett bra samspel. Specialpedagogiken skulle tappa sin negativa stämpel. Särbegåvade elever vet att de kan gå till en speciell pedagog för att där få arbeta med svårare uppgifter. Särbegåvade elever kan då känna att de tillhör skolmiljön på ett helt annat sätt mot vad en del känner idag. Persson, B (1997) skriver om att särbegåvade elever känner sig utanför i skolan och att de inte får det utrymmet som de anser att de behöver. Det här är självklart ett problem för många skolor idag. Eftersom Persson, R (1997) menar att särbegåvade elever måste utmanas på en högre nivå än andra elever måste skolan se till de särbegåvade elevernas behov lika mycket som till de svagare eleverna. Om särbegåvade elever känner att de får uppmärksamhet och möjligheter menar Persson, R (1997) att de här eleverna kommer få en positiv bild av skolan. Därför tror vi att arbeta aktivt med särbegåvade elever är någonting som skolan måste bli bättre på. Specialpedagogik är en form av pedagogik som kanske skulle kunna motivera elever men vi tror mer på läroplanskomprimering och utmaningar Inkludering och exkludering Groth (2007) och Fischbein (2003) har en annan inställning till specialpedagogiken som kan få svåra konsekvenser för de särbegåvade eleverna. De menar att miljön inte är viktig och att den här formen av pedagogik inte är någonting som särbegåvade elever behöver. De anser att det är onödigt att spilla resurser på elever som kommer klara skolan utan problem. De menar att enbart de elever som inte hänger med i den vanliga undervisningen är beviljade specialpedagogik. Om de elever som har det väldigt lätt i skolan och känner att de ligger långt före sina klasskamrater inte får någon möjlighet att utrycka sina åsikter med elever som ligger på samma nivå anser vi att de kommer tappa sin lust att lära. De eleverna kommer känna sig exkluderade. Men om arbetet med läroplanskoprimering och elevers bästa fortsätter att utvecklas och jobbas med tror vi att ett bra system och bra möjligheter skulle kunna ges till särbegåvade elever. Detta utan att eleverna måste byta skola, lämna kompisar eller liknande bara för att de är begåvade i skolan. Idag finns det möjligheter för elever som är särbegåvade i praktiska saker som sport, konst, musik eller liknande. Men de valen de har är att välja en skola som är inriktat på ett specifikt område. Det här kan vara ett hinder för många särbegåvade elever. För att utmanas och utöva det de är exceptionellt duktiga på måste de byta skola, miljöer och kompisar. Om skolan däremot skulle kunna erbjuda samma sak utan att eleven känner att den måste välja. Genom att arbeta med särbegåvade elever aktivt på det här sättet kommer eleverna känna tillhörighet i skolan och utbildning överlag. Om skolan däremot inte uppmärksammar särbegåvade elever eller låter dem byta årskurs kommer de särbegåvade eleverna kanske känna att de inte passar in i skolan. Någonting som Barger (2003) poängterar och som även vi har poängterat är miljö och arbetsklimat för särbegåvade elever. Känner de att de kommer till sin rätt i undervisningen kommer de vara mer tillfreds med sig själva. Ett sätt att arbeta med det här är att låta 16

20 särbegåvade elever arbeta i sin klass men med andra och mer avancerade uppgifter mot vad de andra i klassen arbetar med. Det är även viktigt att de särbegåvade eleverna känner sig inkluderade i besluten om deras studiegång. Vi anser att man ska vara mycket försiktig när man funderar på att lyfta ut en särbegåvad elev hur sin ordinarie klass, och detta säger även Cigman (2006), då det finns risk för att den särbegåvade eleven inte kommer känna sig exkluderad från sin ordinarie klass. Framför allt anser vi att det är viktigt att beslutet tas av skoledningen och eleven, föräldrarna får gärna vara rådgivande. Dock anser vi att man inte bör lyfta eleven ur sin klass på heltid utan istället ha specialpedagogik med andra särbegåvade vid några tillfällen. De ska även få en mer utmanande undervisning i klassrummet som med egna uppgifter anpassade efter deras studienivå Motivation Särbegåvade elever kommer klara av skolan, det är det ingen som säger någonting emot. Men kommer de att gå ut skolan med de betygen som de skulle kunnat ha ifall de kände sig stimulerade? Och kommer de att plugga vidare efter gymnasiet? Vi tror, och får stöd av Stamm (2005), att elever som är särbegåvade inte kommer fortsätta sina studier efter gymnasiet på grund av att de har en negativ känsla till skolan. Om vi i skolan inte tar vara på våra begåvade elever kommer många blivande forskare att hoppa av sina studier eller inte fortsätta sin akademiska bana då de känner att de får ett större utbyte på arbetsplatser. Stamm (2005) påpekar väldigt starkt vikten av att särbegåvade elever får svårare problem att lösa för att få den stimulans som de behöver. Någonting vi också anser att skolan är för dålig på att erbjuda elever. Det vanligaste sättet att arbeta med särbegåvade elever i skolan är att låta dem hoppa över en klass. Vi anser att det här inte är rätt metod. Utan det rätta forumet för särbegåvade elever är specialpedagogik där eleverna får diskutera och samarbeta med elever som ligger på samma nivå som dem själva. De särbegåvade eleverna kan då känna en annan tillhörighet under de här lektionerna och tappar då kanske inte fokuset och lusten till att lära. Detta leder till en ökad motivation till fortsatt utvecklig Slutsats Efter att vi granskat vårt resultat har vi kommit fram till att arbetet med särbegåvade elever är ganska nytt i skolvärlden. Främst i Sverige. När vi jämförde med hur arbetet fungerade utanför Sveriges gränser insåg vi att det är en bra bit kvar innan vi i Sverige är i närheten av de olika möjligheterna särbegåvade elever har i t.ex. USA. USA:s användning av läroplanskompremering skulle kunna tillämpas i skolan. Samtidigt skulle en möjlighet vara att jobba samhörande med läroplankompermimering och specialundervisning. Vilket skulle kunna leda till att särbegåvade elever får de utmaningar och den motivation de behöver. Det här skulle även kunna leda till att färre särbegåvade elever får en negativ bild av skolan och studier i helhet. Barger (2003), Persson, R (1997) och Persson, B (1997) menar att särbegåvade elever måste uppmärksammas och få utmaningar lika mycket som de svagare eleverna. Ett bra verktyg för att uppnå dessa utmaningar, och motivationsbidragande sätt skulle mycket väl kunna vara att lämna ramen och arbeta med komprimering av läroplaner. Låta de särbegåvade elever rusa igenom årskurserna och få utmanas varje dag till att lära och ta in nya saker. Det här skulle kunna skapa en bättre miljö i skolan i sin helhet. Det här hade även ställt krav på 17

21 lärare att undervisa i olika steg i samma årskurs. Vilket skulle kunna leda till att lärare känner sig mer behövande för eleverna. Lärarna utmanas även de varje dag till att klara av undervisningen vilket skapar en bättre miljö i skolan då både elever och lärare samverkar på att utvecklas Avslutande ord Vi tror att vår studie kommer att vara ett mycket bra bidrag till forskningen inom vårt valda ämne. Vårt hopp är att vår studie kan vara en bra början till att fler, framförallt i Sverige, börjar forska i ämnet. Vi anser att detta behövs då all forskning skulle vara till stor hjälp för särbegåvade elever så att de kan bli uppmärksammade och hjälpta på rätt sätt. 18

22 7 REFERENSLISTA Barger, R., (2001). Begåvade elever behöver också hjälp. Nämnaren, 3, Blomberg, R., (2010). Pre- and compulsory school: A paper on gifted children. Cigman, R., (2006). The gifted child: a conceptual enquiry. Oxford Review of Education. 32, (2), Forsberg, C. & Wengström, Y., (2008). Att göra systematiska litteraturstudier: värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. Stockholm: Natur & Kultur. Fischbein, S. & Österberg, O., (2003). Mötet med alla barn: ett specialpedagogiskt perspektiv. Stockholm: Gothia. Gardner, H. (1996). De sju intelligenserna. Jönköping: Brain Books. Groth, D., (2007). Uppfattningar om specialpedagogiska insatser: aspekter ur elevers och speciallärares perspektiv. Diss. Luleå: Luleå tekniska universitet, 2007 [Elektronisk] Tillgänglig: Laine, S.,(2010) The Finnish public discussion of giftedness and gifted children. High Ability Studies. 21 (1), Moore III, J.; Ford, D. & Millner, R., (2005). Recruitment Is Not Enough: Retaining African American Students in Gifted. Gifted Child Quarterly. 49, (1), Morgan, A., (2007). Experiences of a gifted and talented enrichment cluster for pupils aged five to seven. British Journal of Special Education, 3, Nationalencyklopedin, (2010). [Elektronisk] Tillgänglig: Nilholm, C (2007). Vad och vems är kunskapsobjektet? Reflektioner över hur den specialpedagogiska praktiken kan och bör studeras. I Nilholm, C & Björck- Åkesson, E., (red.) (2007). Reflektioner kring specialpedagogik: sex professorer om forskningsområdet och forskningsfronterna. Stockholm: Vetenskapsrådet [Elektronisk] Tillgänglig: 19

23 Patel, R. & Davidson, B., (2003). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur. Perry, E., (1997). Is equity always best? Journal of Educational Administration, 35, (5), Persson, B., (1997). Specialpedagogiskt arbete i grundskolan: en studie av förutsättningar, genomförande och verksamhetsinriktning: delrapport från projektet Specialundervisningen och dess konsekvenser (SPEKO). Mölndal: Göteborgs univ., Institutionen för specialpedagogik. Persson, R., (1997). Annorlunda land: särbegåvningens psykologi. Stockholm: Almqvist & Wiksell. Skolverket, (2010). Den nya skolagen. [Elektronisk] Tillgänglig: Stamm, M (2005) "Highly talented and only an apprentice?: Selected results of a longitudinal study and its consequences for vocational research of the highly-gifted". Education + Training. 47 (1), Stukát, S., (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur. 20