MILJÖKONSEKVENSBEDÖMNINGSBESKRIVNING BALTICCONNECTOR. Naturgasrör mellan Finland och Estland Miljökonsekvensbedömningsbeskrivning Finland

Transkript

1 MILJÖKONSEKVENSBEDÖMNINGSBESKRIVNING BALTICCONNECTOR Naturgasrör mellan Finland och Estland 2015 Miljökonsekvensbedömningsbeskrivning Finland

2 KONTAKTUPPGIFTER Projektansvariga: Gasum Oy Eero Isoranta tel AS EG Võrguteenus Priit Heinla tel MKB-förfarandets kontaktmyndighet i Finland: Nylands närings-, trafik- och miljöcentral Kontaktperson Leena Eerola tel MKB-förfarandets kontaktmyndighet i Estland: Ekonomi- och kommunikationsministeriet Kontaktperson Taivo Linnamägi tel info@mkm.ee MKB-konsult: Pöyry Finland Oy MKB-projektchef Terhi Rauhamäki tel Utgivare: Gasum Oy Layout: Kreab Kartor: Lantmäteristyrelsen, Lovnr 48/MML/14 Omglasgbild: Ramboll MKB-beskrivningen med tillhörande material finns tillgänglig i elektronisk form på Internetadressen Estlands MKB-beskrivning finns tillgänglig i engelskspråkig version på Internetadressen 2

3 FÖRORD Gasum Oy (nedan Gasum) och estniska AS EG Võrguteenus (nedan Võrguteenus) planerar i samarbete Balticconnector-naturgasröret, som förbinder Finlands och Estlands naturgasnät. Projektets Miljökonsekvensbedömningsförfarande (MKB-förfarande) har genomförts i bägge länder i överensstämmelse med den nationella lagstiftningen. Under förfarandet har separata miljökonsekvensbedömningsbeskrivningar (MKB-beskrivningar) uppgjorts i Finland och Estland. Projektets MKB-beskrivning har gjorts av Pöyry Finland Oy och MKB-programmet av Ramboll. Uppgifter, som ingår i MKB-programmet har i tillämpliga delar använts i MKB-beskrivningen. Denna rapport utgör Finlands MKB-beskrivning. I rapporten redovisas och jämförs konsekvenserna för miljön i Finska viken och i Finland med betoning på de alternativ, som redovisats i bedömningsprogrammet. Ett sammandrag av projektets viktigaste konsekvenser i Estland ingår rapportens bilagor (bilaga 4). Estlands MKB-beskrivning finns i sin helhet tillgänglig på estniska och engelska på Gasums Internetsidor ( På grund av projektets internationella dimension har Esbo-avtalet gällande riksgränsöverskridande MKB-förfarande samt Finlands och Estlands bilaterala avtal gällande bedömning av gränsöverskridande miljökonsekvenser tillämpats. Miljökonsekvensbedömningens målsättning har varit att utreda hur projektet och den påföljande verksamheten påverkar miljön längs hela det planerade gasrörets rutt. I MKB-förfarandet har naturgasrörets sträckning från Ingå i Finland till Paldiski i Estland undersökts. Den undersökta sträckningen omfattar alternativa linjedragningar i Finland och Estland. Balticconnector-naturgasrörprojektets målsättning är att märkbart förbättra den lokala tillgången till naturgas och leveranssäkerheten samt att öka tillförlitligheten i distributionen av naturgas i Finland och de baltiska länderna under varierande förhållanden. I riktlinjerna för de europeiska energinätverksprojekten (TEN-E) har Balticconnector-naturgasrörledningsprojektet kategoriserats som ett prioriterat projekt och det har beviljats finansieringsstöd av EU. Balticconnector finns på den, under hösten 2013 publicerade EU-listan över Projects for Common Interest (PCI), vars stödansökan har skickats år Balticconnector-naturgasröret ansluts till det befintliga naturgasnätet i Finland och Estland samt till den planerade LNG-terminalen i Ingå. LNG-terminalens utvecklingsprojekt har också inletts. Balticconnector möjliggör ett gasflöde i bägge riktningarna mellan Finland och Estland. Balticconnector-naturgasrörprojektet har fungerat som ett mini-pilotprojekt i det EU-finansierade IMPE- RIA-projektet ( Den praxis och de verktyg som utvecklats i IMPERIA-projektet har utnyttjats i tillämpliga delar i utvärderingen av miljökonsekvenserna och deras signifikans i Finland och Estland. Gasum Oy, Esbo april

4 INNEHÅLL KONTAKTUPPGIFTER... 2 FÖRORD BILAGOR OCH SEPARATA RAPPORTER... 9 MKB-ARBETSGRUPP SAMMANDRAG TERMINOLOGI PROJEKTBESKRIVNING Projektansvariga Projektets bakgrund och syften Projektets syfte Projektets bakgrund Ruttalternativ Tidigare undersökta ruttalternativ Ruttval Alternativ som utretts i MKB-förfarandet Ruttalternativ i Finland Ruttalternativ i Estland Ändringar gjorda efter MKB-programmet Nollalternativ Projektets tidplan Projektets beröringspunkter med de projektansvarigas andra projekt LNG-importterminal i Ingå Naturgasrör Ingå Sjundeå Naturgasrör Paldiski Kiili MKB-FÖRFARANDE, KOMMUNIKATION OCH MEDVERKAN Det internationella MKB-förfarandet Esbokonventionen Bilateralt avtal mellan Estland och Finland MKB-förfarandet i Finland Behov av MKB-förfarandet och dess målsättning MKB-förfarandets skeden och tidplan Parterna i MKB-förfarandet Kommunikation och medverkan Kontaktmyndighetens utlåtande beträffande MKB-programmet MKB-förfarandet i Estland Påbörjandet av MKB MKB-programskedet MKB-beskrivningsskedet Tillståndsprocessen TEKNISK BESKRIVNING AV PROJEKTET Projektplaneringens skeden Naturgasens egenskaper Naturgasrörets tekniska egenskaper Rörets ytbeläggning Korrosionsskydd Byggnadsarbeten Bearbetning av havsbottnen Korsning med övrig infrastruktur Avlägsnande av ammunition

5 3.4.4 Läggning av gasröret till havs Sammankoppling av rörsektionerna Landföringar Byggande av landrör med tillhörande verksamhet Projektets logistik Förberedelser för idrifttagning och idrifttagning Fyllning med vatten och hydrostatiskt tryckprov Mätning och rengöring Tömning och torkning Kvävebehandling och fyllning med gas Verksamhet och övervakning under driften TILLSTÅND, PLANER OCH BESLUT SOM KRÄVS FÖR PROJEKTET I FINLAND Erfordrade tillstånd, planer och beslut Allmänt Vattenhushållningstillstånd Statsrådets tillstånd Naturgasrörets byggnads- och drifttillstånd, säkerhetstillstånd och övriga krav Projekttillstånd Markanskaffning och inlösningstillstånd för transportröret Byggnadslov och planering Energi-infrastrukturprojekt av gemensamt europeiskt intresse (PCI-projekt) PROJEKTETS RELATION TILL PLANER OCH PROGRAM SOM BERÖR UTNYTTJANDE AV NATURRESURSER OCH MILJÖSKYDD UTGÅNGSPUNKTER FÖR BEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSERNA Bedömningens avgränsning Konsekvenser som bedöms Undersökningar och utredningar som gjorts i projektet samt övriga utredningar som använts i bedömningsarbetet Känsliga objekt Bedömning av konsekvensernas signifikans Delfaktorer i konsekvensernas signifikans Bedömning av konsekvensens signifikans MILJÖNS NULÄGE Havsbottnen, jordmånen och berggrunden samt grundvattnet Finska viken Ingå Hydrologi, vattenkvalitet och vattenmiljö Finska viken Ingå Fiskbestånd och fiskerinäring Finska viken Ingå Buller och vibrationer Finska viken Ingå Trafik Finska viken Ingå Luftkvalitet Finska viken Ingå Växtlighet, djurliv och skyddade objekt Finska viken Ingå Markanvändning och den bebyggda miljön

6 7.8.1 Finska viken Ingå Landskap och kulturarv Finska viken Ingå Människor och samhälle Finska viken Ingå BEDÖMNINGS METODER OCH BEDÖMDA MILJÖKONSEKVENSER Havsbottnen Bedömningsmetoder och osäkerhetsfaktorer i bedömningen Konsekvenser under byggnadstiden Konsekvenser under driften Sammanfattning av konsekvensernas betydelse och av jämförelsen mellan alternativen Åtgärder för att förebygga och lindra de skadliga konsekvenserna Jordmån, berggrund och grundvatten Bedömningsmetoder och osäkerhetsfaktorer i bedömningen Konsekvenser under byggnadstiden Konsekvenser under driften Sammanfattning av konsekvensernas betydelse och av jämförelsen mellan alternativen Åtgärder för att förebygga och lindra de skadliga konsekvenserna Hydrologi och vattenkvalitet Bedömningsmetoder och osäkerhetsfaktorer i bedömningen Konsekvenser under byggnadstiden Konsekvenser under driften Sammanfattning av konsekvensernas betydelse och av jämförelsen mellan alternativen Åtgärder för att förebygga och lindra de skadliga konsekvenserna Vattennaturen Bedömningsmetoder och osäkerhetsfaktorer i bedömningen Konsekvenser under byggnadstiden Konsekvenser under driften Sammanfattning av konsekvensernas betydelse och av jämförelsen mellan alternativen Åtgärder för att förebygga och lindra de skadliga konsekvenserna Fiskbestånd och fiskerihushållning Bedömningsmetoder och osäkerhetsfaktorer i bedömningen Konsekvenser under byggnadstiden Konsekvenser under driften Sammanfattning av konsekvensernas betydelse och av jämförelsen mellan alternativen Åtgärder för att förebygga och lindra de skadliga konsekvenserna Buller Bedömningsmetoder och osäkerhetsfaktorer i bedömningen Konsekvenser under byggnadstiden Konsekvenser under driften Sammanfattning av konsekvensernas betydelse och jämförelsen mellan alternativen Åtgärder för att förebygga och lindra de skadliga konsekvenserna Vibrationer Bedömningsmetoder och osäkerhetsfaktorer i bedömningen Konsekvenser under byggnadstiden Konsekvenser under driften Sammanfattning av konsekvensernas betydelse Åtgärder för att förebygga och lindra de skadliga konsekvenserna Trafik och trafiksäkerhet Bedömningsmetoder och osäkerhetsfaktorer i bedömningen Konsekvenser under byggnadstiden Konsekvenser under driften Sammanfattning av konsekvensernas betydelse och av jämförelsen mellan alternativen

7 8.8.5 Åtgärder för att förebygga och lindra de skadliga konsekvenserna Utsläpp i luften Bedömningsmetoder och osäkerhetsfaktorer i bedömningen Konsekvenser under byggnadstiden Konsekvenser under driften Sammanfattning av konsekvensernas betydelse och av jämförelsen mellan alternativen Åtgärder för att förebygga och lindra de skadliga konsekvenserna Växtlighet, fauna och skyddsobjekt Bedömningsmetoder och osäkerhetsfaktorer i bedömningen Konsekvenser under byggnadstiden Natura-behovsprövning Konsekvenser under driften Sammanfattning av konsekvensernas betydelse och av jämförelsen mellan alternativen Åtgärder för att förebygga och lindra de skadliga konsekvenserna Markanvändning och den bebyggda miljön Bedömningsmetoder och osäkerhetsfaktorer i bedömningen Konsekvenser under byggnadstiden Konsekvenser under driften Sammanfattning av konsekvensernas betydelse Åtgärder för att förebygga och lindra de skadliga konsekvenserna Landskapet och kulturmiljön Bedömningsmetoder och osäkerhetsfaktorer i bedömningen Konsekvenser under byggnadstiden Konsekvenser under driften Sammanfattning av konsekvensernas betydelse Åtgärder för att förebygga och lindra de skadliga konsekvenserna Människor och samhälle Bedömningsmetoder och osäkerhetsfaktorer i bedömningen Konsekvenser under byggnadstiden Konsekvenser under driften Sammanfattning av konsekvensernas betydelse Åtgärder för att förebygga och lindra de skadliga konsekvenserna Utnyttjande av naturresurser Bedömningsmetoder och osäkerhetsfaktorer i bedömningen Konsekvenser under byggnadstiden Konsekvenser under driften Sammanfattning av konsekvensernas betydelse och av jämförelsen mellan alternativen Åtgärder för att förebygga och lindra de skadliga konsekvenserna Avfall och avfallshantering Bedömningsmetoder och osäkerhetsfaktorer i bedömningen De vanligaste avfallskategorierna som uppstår under projekttiden Konsekvenser under byggnadstiden Konsekvenser under driften Åtgärder för att förebygga och lindra de skadliga konsekvenserna Undantags- och olyckssituationer Bedömningsmetoder och osäkerhetsfaktorer i bedömningen Konsekvenser under byggnadstiden Konsekvenser under driften Åtgärder för att förebygga och lindra de skadliga konsekvenserna Avveckling Bedömningsmetoder och osäkerhetsfaktorer i bedömningen Bedömda miljökonsekvenser Åtgärder för att förebygga och lindra de skadliga konsekvenserna Konsekvenser för vatten- och havsvårdens målsättningar Vattenförvaltningsplan för Kymmene älvs Finska vikens vattenförvaltningsområde Havsförvaltningsplan Konsekvenser som sträcker sig utanför Finlands gränser

8 8.20 Nollalternativ Bedömningsmetoder och osäkerhetsfaktorer i bedömningen Bedömda konsekvenser Samverkan med andra projekt Finska vikens havsområde Projekt i Ingåområdet JÄMFÖRELSE AV ALTERNATIVEN Principer för jämförelsen mellan alternativen Jämförelse mellan alternativen Sammanfattning av de mest betydande konsekvenserna Alternativens genomförbarhet och sammanfattning av jämförelsen UPPFÖLJNING AV MILJÖKONSEKVENSERNA Vattenkvalitet och vattennatur Fiskbestånd, fåglar och marina däggdjur Buller Fartygstrafik, människor och samhälle KÄLLOR BILAGOR

9 BILAGOR OCH SEPARATA RAPPORTER Bilaga 1: Utlåtande om programmet för miljökonsekvensbedömning Bilaga 2: Utvärdering av behovet av en naturabedömning Bilaga 3: Imperia: Klassificering av delfaktorerna i konsekvensernas signifikans Bilaga 4: Sammandrag av den estniska MKB-beskrivningen De separata utredningar som gjorts under MKB-förfarandet finns tillgängliga på Gasums Internet-sidor ( 9

10 MKB-ARBETSGRUPP Pöyry Finland Oy har, som konsultuppdrag ansvarat för färdigställandet av Miljökonsekvensbedömningsbeskrivningen. I konsekvensbedömningsarbetet har deltagit en stor grupp experter från Finland och Estland. MKB-gruppens experter framgår ur bifogade tabell separat för Finlands och Estlands del. Projektdirektör MKB-arbetsgrupp i Finland AFM Terhi Rauhamäki (Pöyry) MKB-arbetsgrupp i Estland Projektchef AFM Terhi Rauhamäki (Pöyry) M.Sc. Andres Piirsalu (OÜ Entec Eesti) M.Sc. Rein Kitsing (Merin Ltd) ledande expert (licens no KMH0020) Projektkoordinator AFM Anna-Katri Räihä (Pöyry) BA Kerttu Kõll (OÜ Entec Eesti) Hydrologi AFM Lotta Lehtinen (Pöyry) FK Kari Kainua (Pöyry) DI Hannu Lauri (YVA Oy) Ph.D Urmas Lips (Institute of Marine Systems at TUT) Ph.D Germo Väli (Institute of Marine Systems at TUT) Natur FM Soile Turkulainen (Pöyry) FM William Velmala (Pöyry) Ph.D Taavi Liblik (Institute of Marine Systems at TUT) B.Sc Natalja Kolesova (Institute of Marine Systems at TUT) Ph.D Inga Lips (Institute of Marine Systems) Fiskar, fiske AFM Sauli Vatanen (Kala- ja vesitutkimus Oy) M.Sc Lauri Klein (OÜ Tirts & Tigu) M.Sc Mariliis Kõuts (Institute of Marine Systems at TUT) Havsbiologi Iktyonom Ari Haikonen (Kala- ja vesitutkimus Oy) FD Ari Ruuskanen (Monivesi Oy) AFM Lotta Lehtinen (Pöyry) B.Sc Natalja Kolesova (Institute of Marine Systems at TUT) Ph.D Inga Lips (Institute of Marine Systems) Havsgeologi FD Henry Vallius (GTK) Dr.Sc.Geol. Kaarel Orviku (Tallinn University, Institute of Ecology) PhD Andres Kask (Geological Survey of Estonia) PhD Sten Suuroja (Geological Survey of Estonia) 10

11 MKB-arbetsgrupp i Finland MKB-arbetsgrupp i Estland Jordmån, berggrund och grundvatten FM Maarit Korhonen (Pöyry) Ph.D Kalle-Mart Suuroja (Geological Survey of Estonia) Buller DI Carlo Di Napoli (Pöyry) (buller på land) Ph.D Janek Laanearu ja Ph.D Aleksander Klauson (Department of Mechanics, Tallinn University of Technology) (undervattensbuller) Luftkvalitet Undantagstillstånd och olyckor Trafik, trafiksäkerhet Vibrationer Ph.D Thomas Folegot (Quiet Oceans) (undervattensbuller) FM Mirja Kosonen (Pöyry) FM Mirja Kosonen (Pöyry) AFM Anna-Katri Räihä (Pöyry) DI Jaakko Kettunen (Pöyry) AFM Anna-Katri Räihä (Pöyry) Ph.D Taavi Liblik (Institute of Marine Systems at TUT) Ph.D Germo Väli (Marine Systems Institute at TUT) TkL, DI Sakari Lotvonen (Pöyry) Markanvändning, landskap och kulturarv DI Saija Miettinen-Tuoma (Ramboll) BA Kerttu Kõll (OÜ Entec Eesti) Människor och samhälle Landskapsarkitekt Mariikka Manninen (Ramboll) emba Jari Laitakari (Pöyry) MA Kaur Lass (OÜ Head) MS Kaur Lass (OÜ Head) Utnyttjande av naturresurser, avfall och avfallsbehandling Avlägsnande ur drift Nollalternativ FM Ville Koskimäki (Pöyry) AFM Terhi Rauhamäki (Pöyry) AFM Terhi Rauhamäki (Pöyry) AFM Terhi Rauhamäki (Pöyry) Geodata, kartor DI Jari Ruohonen (Pöyry) BA Kerttu Kõll (OÜ Entec Eesti) 11

12 SAMMANDRAG Finländska Gasum Oy och estniska AS EG Võrguteenus inledde i början av år 2014 ett miljökonsekvensförfarande (MKB-förfarande), i vilket byggande av ett naturgasrör mellan Finland och Estland utreds. Syftet med Balticonnector-naturgasrörprojektet är att i betydande utsträckning förbättra den lokala tillgången till naturgas och leveranssäkerheten samt att öka tillförlitligheten i gasdistributionen under olika förhållanden i Finland och de baltiska länderna. Syftet med MKB-förfarandet är att bedöma projektets miljökonsekvenser och att öka projektets transparens och växelverkan mellan olika intressegrupper. I MKB-beskrivningen har det planerade Balticconnector-gasrörets preliminära sträckning från Ingå i Finland till Paldiski i Estland och därmed sammankopplade rutter i Finland studerats. Ruttalternativen i Paldiski har granskats i Estlands MKB-beskrivning, som finns tillgänglig på engelska på Gasums Internetsidor ( Ruttalternativens viktigaste konsekvenser på estniskt område har därutöver beskrivits i bilaga 4 till denna beskrivning. I bifogade tabell redovisas MKB-beskrivningens innehåll kapitelvis. Bedömningsbeskrivningens kapitel Kapitlets innehåll i korthet 1. Projektet Kapitlets syfte är att presentera projektet. Där beskrivs kort de projektansvariga, deras företagsverksamhet ur projektets synpunkt, samt projektets bakgrund och målsättning. I kapitlet redovisas projektets tidplan och anslutningspunkter till övriga projekt. 2. Miljökonsekvensbedömningens förfarande I kapitlet redovisas de tidigare undersökta ruttalternativen, valet av den aktuella rutten samt de alternativ som bedöms i MKB-förfarandet. I kapitlet redogörs för MKB-förfarandet i Finland och Estland, med beaktande av de kravs som ställs på grund av internationellt hörande och ländernas bilaterala avtal. 3. Teknisk beskrivning av projektet 4. Tillstånd, planer och beslut som krävs för projektet 5. Projektets relation till program som berör utnyttjande av naturresurser och miljöskydd 6. Utgångspunkter för bedömning av miljökonsekvenserna I kapitlet beskrivs MKB-förfarandets innehåll, tidplan, parter samt deltagande och kommunikation under förfarandet. I kapitlet behandlas även de utlåtanden och åsikter som erhållits beträffande bedömningsprogrammet. I kapitlet beskrivs de skeden, förfaranden och tekniska data som sammanhänger med planeringen, byggandet och driften av projektet. I kapitlet redovisas de tillstånd, planer och beslut som projektet kräver. I kapitlet beskrivs planer och program för utnyttjande av naturresurser och miljöskydd och som har en central betydelse för projektet. Hit hör både nationella målsättningsprogram och internationella förbindelser. I kapitlet beskrivs bedömningens utgångspunkter och gränsdragning. Signifikans och omfattning redogörs generellt. Den praxis och de verktyg som utvecklats i EU:s LIFE+ IMPERIA-projektet och som beskrivs i kapitel 6 har utnyttjats i tillämpliga delar. 7. Miljöns nuläge I kapitlet beskrivs miljöns nuläge i projektområdet både för Finska vikens och Ingås del. 8. Bedömningsmetoder och bedömda miljökonsekvenser I kapitlet redovisas bedömningsmetoderna samt osäkerhetsfaktorer i anslutning till de gjorda bedömningarna. I kapitlet redovisas bedömningsresultatet konsekvensvis inklusive sameffekterna med andra kända projekt, nollalternativets konsekvenser, konsekvenserna av driftnedläggningen samt de konsekvenser som sträcker sig utanför Finlands gränser. I samband med bedömningsresultaten ges också ett sammandrag av konsekvensernas signifikans och jämförelsen mellan alternativen. I kapitlet beskrivs också de medel och metoder, med vilka de projektansvariga i ett senare skede kan förhindra eller lindra de miljökonsekvenser som projektet medför och som bedömts i denna beskrivning. 9. Jämförelse av alternativen I kapitlet beskrivs principerna för jämförelsen mellan alternativen, deras olika skeden samt resultatet. Kapitlets målsättning är att ge läsaren en klar bild också av möjligheterna att förverkliga alternativen, samt av hur jämförelsen gjorts och vad resultaten grundar sig på. 10. Uppföljning av miljökonsekvenserna I kapitlet beskrivs hur de projektansvariga planerat uppföljningen av miljökonsekvenserna under projektet och efter dess avslutande. 12

13 MKB-förfarandets tillämpning och skeden Undervattensrörledningen gör det möjligt att transportera naturgas mellan Finland och Estland. Eftersom Balticconnector-projektet har en internationell dimension, finns det två huvudsakliga förfaranden som bör följas: Esbokonventionen för miljökonsekvensbedömning i ett internationellt sammanhang samt det bilaterala avtalet mellan Finland och Estland beträffande bedömning av gränsöverskridande miljökonsekvenser. Behovet av bedömning av projektets miljökonsekvenser baserar sig i Finland på lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning. Balticconnector-projektet ingår inte i projektförteckningen i MKB-förordningens 6, men enligt miljöministeriets beslut skall miljökonsekvensbedömningsförfarandet tillämpas på Balticconnectorprojektet. I Finland har miljökonsekvensbedömningen två skeden. I det första skedet uppgörs ett bedömningsprogram, som utgör en plan över hur miljökonsekvensbedömningen skall organiseras och vilka utredningar skall ingå. De projektansvariga gav MKB-programmet åt kontaktmyndigheten, Nylands närings-, trafik- och miljöcentral den Kontaktmyndigheten kungjorde MKB-programmet till påseende bland annat i lokala tidningar samt på sina Internet-sidor. MKB-programmet var till påseende för avgivande av utlåtande och åsikter Kontaktmyndigheten sammanställde utlåtandena och åsikterna och gav sitt eget utlåtande över programmet den (bilaga 1). Den egentliga rapporten beträffande projektets miljökonsekvenser d.v.s. MKB-beskrivningen görs i MKB-förfarandets andra skede. MKB-beskrivningen görs på basen av MKB-programmet och de tillhörande utlåtanden och åsikter som inlämnats. Denna MKB-beskrivnings utredningsarbete inleddes i början av år 2014 och den inlämnades till kontaktmyndigheten i april Arbetet har styrts av programskedets utlåtanden och åsikter samt av kommentarerna från informationstillfällena för allmänheten. Därtill har den uppföljningsgrupp, som tillsatts för MKB-förfarandet bidragit till MKB-beskrivningen genom att kommentera beskrivningsutkastet. Medborgare och olika intressegrupper har möjlighet att framföra åsikter beträffande MKB-beskrivningen under en tidsperiod, som bestäms av myndigheterna. MKB-förfarandet avslutas när kontaktmyndigheten avger sitt utlåtande beträffande bedömningsbeskrivningen. MKB-beskrivningen och växelverkan med intressegrupperna samt det samlade materialet utgör en viktig grundsten i det fortsatta planeringsarbetet. Projektbeskrivning och de utvärderade alternativen I miljökonsekvensbedömningen har vid sidan av hela rörrutten följande alternativ utvärderats (Bild 0 1): Finland Alternativ FIN 1 (ALT FIN 1): Balticconnector-gasröret byggs genom Finska viken från Ingå i Finland till Paldiski i Estland, norr om Stora Fagerö Alternativ FIN 2 (ALT FIN 2): Balticconnector-gasröret byggs genom Finska viken från Ingå i Finland till Paldiski i Estland, söder om Stora Fagerö Estland Alternativ EST 1 (ALT EST 1): Balticconnector-gasröret byggs genom Finska viken från Ingå i Finland till Paldiski i Estland, landföring i Kersalu i Estland. Alternativ EST 2 (ALT EST 2): Balticconnector-gasröret byggs genom Finska viken från Ingå i Finland till Paldiski i Estland, landföring i Pakrineeme i Estland. I miljökonsekvensbedömningen har bedömts två alternativa landföringar i Finland och därmed förbundna rörsträckningar i Ingå: Landföring 1 (RK 1): Balticconnector-gasrörets landföring norr om Fjusö udde, på Bastubackavikens område Landföring 2 (RK 2): Balticconnector-gasrörets landföring på Fjusö udde. Som nollalternativ utreds det alternativ att Balticconnector inte byggs. 13

14 Bild 0 1. Balticconnector-naturgasrörets alternativa rutter. De viktigaste miljökonsekvenserna Projektets mest betydande miljökonsekvenser uppstår under byggandet av naturgasröret. De skadliga verkningarna under driften är mindre. De viktigaste identifierade konsekvenserna under byggnadsskedet är inverkan på havsbottnen, vattenkvaliteten, vattenmiljön, växtligheten och faunan. Enligt de preliminära beräkningarna och planerna behövs en ansenlig mängd formningsåtgärder av havsbottnen för att skydda röret och minska det fria spannet (muddring, plogning, plogning med vattenstråle, undervattensschaktning och täckning med stenmaterial). Det verkliga behovet av formningsåtgärder preciseras när den tekniska planeringen framskrider, och behovet av formningsåtgärder på de olika röravsnitten kommer troligtvis att vara mindre än vad som angivits i bedömningsbeskrivningen. Bedömningen av miljökonsekvenser har gjorts på basen av konservativa beräkningar av åtgärderna i projektet och man har strävat till att uppskatta dem efter det sämsta alternativet. Konsekvenser under driften Det öppna havsområdet För utvärderingen av miljökonsekvenserna har sedimentbelastningen som byggandet av naturgasröret föranleder modellerats med en matematisk beskrivning av vattnens rörelser och spridningen av partiklar. Det 14

15 Bild 0 2. Balticconnector-naturgasrörets sträckningsalternativ i Finland. behövs relativt få åtgärder för att bearbeta bottnen under byggnadstiden i västra Finska vikens öppna havsområden och konsekvenserna för vattenkvaliteten blir där mycket obetydliga, tack vare de stora vattenmängderna, det effektiva vattenutbytet och den mindre förekomsten av naturvärden. Influensområdet sträcker sig högst till ett avstånd av cirka en kilometer från rörlinjen. Vattnets grumlighet och ackumulationsområdena samt konsekvenserna för vattennaturen är klart mindre än i områdena nära kusten. De skadliga ämnena sprider sig sannolikt med det grumliga vattnet i strömningarnas riktningar men binds till slut med det suspenderade materialet i sedimentet. I miljögranskningarna som gjordes under anläggningsarbetena för naturgasröret i Nord Stream-projektet konstaterades också att konsekvenserna för havet var tillfälliga, lokala och små. På öppna havet är också buller- och övriga störningseffekter kortvarigare än i skärgårdsområdet, eftersom anläggningsarbetena framskrider snabbare ute till havs. I Finska vikens öppna havsområde rör sig, om isläget tillåter, ett visst antal fåglar, sälar och sporadiskt också tumlare året runt. I projektområdet känner man inte till några speciellt viktiga födo-områden som skulle samla ett stort antal individer. Av fåglarna intar främst andfåglarna helst sin föda på grunda vatten som just inte finns 15

16 i det öppna havsområdet. Grumlighetens konsekvenser för fågelbeståndet i det öppna havsområdet är troligtvis också obetydliga, eftersom konsekvenserna för fiskar, musslor och andra små vattendjur som fåglarna använder som föda uppskattas vara mycket lokala och kortvariga. Bottendjuren som lever på de djupa bottnarna förintas vid nästan hela rörlinjens sträckning, men som helhet väntas naturgasröret inte förorsaka någon större risk för samhällena på öppna havets mjuka bottnar som på grund av sin dåliga syresituation är mycket ensidiga och har en god återhämtningspotential. I synnerhet sprängningarna under vatten påverkar fiskarna och leder till ändrat beteende inom ett stort område och risk för skador på hundratals meters avstånd från sprängplatsen. Bottnens förändring inverkar dessutom på bottenfiskarna, något som kan ha antingen negativa eller positiva konsekvenser beroende på fiskart. I projektområdets öppna havsområde finns inga viktiga lekområden för fiskar. Det faktum att konsekvenserna berör fullvuxna fiskar minskar omfattningen av följderna för fiskerinäringen. Olägenheterna för fisket i Finska vikens öppna havsområden beror huvudsakligen på förbudet att idka trålfiske i projektområdet under anläggningstiden. Den ökande fartygstrafiken, bearbetningsarbetena på bottnen, rörläggningen samt skyddandet av rörlinjen stör fiskefartygen som arbetar i området. I Finska viken där sträckningen korsas på öppna havet är konsekvenserna dock obetydliga för övrig fartygstrafik, eftersom det runt rörläggningsfartygets skyddszon finns rikligt med utrymme för omvägar och kringgåendet förorsakar endast en kort omväg. Riskerna som anknyter till byggandet av naturgasröret är små. De mest betydande riskerna är faran att fartygen som deltar i byggandet kolliderar med ett annat fartyg samt den eventuella ammunitionen och tunnorna med farligt innehåll som finns på havsbottnen vid rörlinjens anläggningsplats. Planeringens främsta mål är att förebygga risksituationer. I planeringen följs lagstiftningen samt säkerhets- och arbetsskyddsbestämmelserna. Genom att styra trafiken strävar man efter att förebygga fartygskollisioner och grundstötningar. Om röjning av ammunition och tunnor förhandlas med behöriga nationella myndigheter. Kustområdet Enligt resultaten av den hydrodynamiska modelleringen som gjorts utanför Ingå kommer grumligheten som uppstår vid byggandet av rörlinjen att bli relativt liten. De största konsekvenserna uppstår nära kusten där strömningarna är mindre och vattenutbytet långsammare än på öppna havet. Av arbetsskedena förorsakar plogningen den kraftigaste grumlingen. De varierande vindriktningarna skapar vid anläggningsobjektet ett potentiellt influensområde vars omfattning och riktning för spridning av sediment varierar enligt vindoch strömsituationen. Periodiseringen av arbetet leder till att man på området påträffar upprepade och lokalt varierande grumlighetsuppblossningar under hela anläggningstiden. Igenslamningen av bottnen tilltar under arbetet, men till följd av dess kortvarighet blir slammängden obetydlig. Enligt de preliminära planerna som gäller anläggningssättet utförs schaktningsarbetena på många ställen genom att spränga. Sprängning skapar en snabb tryckökning, en tryckstöt, som följs av ett snabbt tryckfall. Det bildade sedimentmolnet rör sig med strömningarna. Materialet är till största delen mineralsubstans som sedimenteras relativt snabbt. På grund av den mycket korta varaktigheten bedöms sedimentmolnets konsekvenser för vattenkvaliteten bli obetydliga jämfört med till exempel konsekvenserna av muddring och plogning. De kraftigaste konsekvenserna av tryckstöten berör vattenorganismerna. Då sedimenten omblandas kan de skadliga ämnen som de innehåller frigöras i havsvattnet och komma in i djurens organism och i näringskedjorna. Utgående från resultaten av sedimentprov är halterna av metaller och organiska föreningar dock låga och underskrider riktvärdena som fastställts på ekologiska grunder. De skadliga ämnena sprider sig med grumligheten men sedimenteras dock sannolikt slutligen tillbaka i sedimentet tillsammans med det suspenderade materialet. Störningen i näringskedjan som grumligheten skapar för fåglarna som häckar på skären nära rörlinjens sträckningsalternativ kan tillfälligt vara betydande ifall grumligheten är kraftig och inträffar under fåglarnas häckningstid. I det stora hela torde inverkan dock vara obetydlig, eftersom grumlingen väntas vara kortvarig och endast förekomma på ett litet område i taget. För fiskbeståndet ansågs betydande konsekvenser uppstå under anläggningstiden i situationer där de skadliga verkningarna riktar sig mot fiskarnas lekområden, lekprocess eller yngel. Därför berör de viktigaste konsekvenserna Ingå inre skärgård (vårlekande fiskarter, möjligen fiskarter som är på väg till områdets åar för att leka) samt den mellersta och yttre skärgården (strömming och sandsik). Skadan av bortdrivandet av fisk blir tillfällig och kan kompenseras med ersättningar till yrkesfiskare. Om konsekvenserna däremot riktas mot fiskarnas yngelproduktions-områden blir skadan permanent. Fartygstrafiken under Balticconnector-naturgasrörets anläggningstid ökar för sin del konsekvenserna av fartygstrafiken nära rörlinjen och vid öarna som ligger nära farleden till Ingå. I synnerhet fågelbeståndet i skärgården kring Stora Fagerö är utsatt för buller- och andra störningar, eftersom de planerade sträckningsalternativen löper nära skären där fåglarna häckar. Konsekvenserna av bullret ovan vattenytan blir dock som helhet 16

17 obetydliga för fågelbeståndet. Undervattensbullrets skadliga konsekvenser drabbar sannolikt ett begränsat antal individer (såsom fåglar, tumlare, sälar) och därför antar man att också undervattensbullrets konsekvenser blir obetydliga för djuren på området. I värsta fall kan dock undervattensbullret skada enskilda marina däggdjur. Vid sprängningarna bör man vidta åtgärder för att dämpa konsekvenserna av tryckvågen så att den inte skadar de marina däggdjuren. Fartygstransporterna omfattas också av de normala riskerna för fartygstransporter, såsom risk för oljeutsläpp och spridning av främmande arter. Risken för att främmande arter ska spridas i samband med projektet är obetydlig eftersom transporterna är lokala. Fartygstrafiken orsakar också utsläpp av kväveoxider, svaveldioxid, partiklar och koldioxid, men deras verkan i projektet är obetydlig jämförd med den övriga sjötrafiken. Konsekvenserna av den ökade fartygstrafiken bedöms i sin helhet vara obetydliga med beaktande av fartygens transportmängder. Konsekvenserna för människor och samhälle inträffar nästan helt och hållet under tiden för byggandet av naturgasröret. De mest betydande konsekvenserna anknyter till temporära bullerolägenheter till havs och på land samt den tilltagande sjötrafiken under anläggningstiden. Den kortvariga grumlingen av vattnet nära röret kan ge upphov till en obetydlig störning av områdets rekreationsanvändning under tiden då naturgasröret anläggs. Konsekvenser under driften Balticconnectors naturgasrör kommer att under sig täcka en remsa av Finska vikens havsbotten. Röret och stenvallarna som skyddar röret bildar på många ställen en upphöjning på bottnen. Under naturgasrörets drift uppkommer i normala situationer inga konsekvenser för vattenkvaliteten. Under driften begränsas rörets konsekvenser för den omgivande vattenmiljön främst till själva röret samt till de små ändringarna i strömningarna runt röret som byggandet (täcknings- och skyddsåtgärderna) förorsakar i bottnens morfometri, såsom ökad turbulens i närheten av röret vid högre bottenströmningshastigheter. Ändringar i flödeshastigheter och riktningar kan modifiera spridningen och ackumulationen av substans alldeles invid röret. Mätningar som gjorts i Nord Stream-projektet ger vid handen att verkningarna sträcker sig endast några tiotals meter från rörlinjen. Verkningarna av naturgasröret under driften är i sin helhet obetydliga i skärgårds- och havsområdet. De periodiska inspektionerna och service- och underhållsåtgärderna kan medföra smärre störningar för fågelbeståndet eller de marina däggdjuren, men de skiljer sig inte mycket från störningarna som uppkommer av att man rör sig i området. Underhållet sker till exempel genom att lägga till jord vid behövliga platser runt röret. En sådan åtgärd kan för sin del leda till förändringar också i strömningarna nära bottnen och sålunda åstadkomma erosion eller ändringar i sedimentackumulationen i närområdet. Efter byggandet av röret får växtligheten vid naturgasrörets landbaserade del naturligt återhämta sig. Ett cirka fem meter brett område vid röret hålls träd- och slyfritt. Konsekvenserna av driften för flora och fauna begränsas till linjen som hålls öppen och dess närmiljö, där arterna ändras jämfört med dagens läge. I det öppna området kommer troligen bland annat höarterna att öka och risväxtligheten att minska, liksom också lundväxterna. Randeffekten sträcker sig inte långt i omgivningen och området som hålls öppet begränsar inte djurens rörelser eller för med sig nämnvärda habitatförändringar för häckfåglar. Kompressorstationen kan antingen drivas med elektricitet eller naturgas. Om den blir eldriven, uppstår inga lokala rökgasutsläpp. En naturgasdriven kompressorstation har små utsläpp av koldioxid (CO 2 ), kväveoxider (NO x ) och vattenånga. Vid förbränning av naturgas uppstår inga svaveldioxid- eller partikelutsläpp. Enligt beräkningsresultaten skulle kompressorstationens bullerutsläpp under drifttiden vara små och mycket lokala. Om naturgasröret skadas och funktionsstörningar uppstår i röret kan det leda till följder för människors säkerhet. I riskbedömningen som gjorts för Balticconnector-projektet (Ramboll 2014b) har man identifierat de ställen där röret måste skyddas från skador. Genom att hålla naturgasröret i gott skick säkrar man att röret hålls funktionsdugligt och inte hotas av någon utomstående riskfaktor (den största risken är mekanisk skada på röret förorsakad av någon utomstående). Konsekvenser som överskrider Finlands gränser Balticconnector-projektet förväntas inte orsaka några betydande konsekvenser som överskrider Finlands gränser. Rörlinjen sträcker sig tvärs över västra Finska viken till Estland, så byggandet av rörlinjen inom det finska territorialvattnet kan ha obetydliga konsekvenser, förutom för det finska territorialvattnet också för Estlands territorialvatten. För de andra östersjöländerna förväntas inga konsekvenser. Försämringen av vattenkvaliteten till följd av bearbetningsarbetena på havsbottnen då rörlinjen anläggs är både lokal och tidsmässigt begränsad. På öppna havet i västra Finska viken är konsekvenserna obetydliga beroende på de stora vattenmängderna och de mindre omfattande vattenbyggnadsarbetena. Tack vare de stora djupen och skiktningen i vattenpelaren når konsekvenserna i praktiken inte ytlagret. Från kilometerstolpe 34 söderut i Finlands ekonomiska zon är anläggningsarbetena enligt de preliminära planerna 17

18 obetydliga. Vattenbyggnadsarbetena inom Finlands territorialvatten och grumligheten de åstadkommer ger inte upphov till några större skadliga konsekvenser för Estlands ekonomiska zon eller territorialvatten. I sedimentproverna som tagits vid Balticconnector-rörlinjen har också koncentrationerna av skadliga ämnen varit låga och deras spridning tillsammans med det suspenderade materialet under anläggningsarbetena kommer sannolikt inte att utgöra någon risk för vattenmiljön i Estlands ekonomiska zon eller territorialvatten. Balticconnector-projektet har inga betydande konsekvenser för vattenkvaliteten som skulle överskrida statens gränser, varken gällande anläggningsarbetena i det finska eller i det estniska vattenområdet. De ringa följderna är kortvariga och lokala. Verksamheterna till följd av naturgasrörprojektet under anläggnings- och drifttiden inom Finlands gränser väntas inte få sådana betydande konsekvenser för växtlighet, fåglar eller marina däggdjur som skulle sträcka sig till Estlands territorialvatten. Sprängningarna under vatten förorsakar kortvariga och kraftiga ljudtrycksnivåer, som når ett avstånd på flera tiotal kilometer. Undervattenssprängningar görs både i Finlands och i Estlands territorialvatten. På den finska sidan är sprängobjekten dock flera. Det närmaste sprängobjektet befinner sig på cirka tre kilometers avstånd från gränsen till Estlands ekonomiska zon. Då avståndet från sprängningsplatsen ökar, minskar effekterna när ljudet dämpas. Bullret från muddringen och möjliga sprängningar på havsbottnen kan från Finlands territorialvattengräns nå inom gränserna för Estlands territorialvatten, så sälar eller tumlare som rör sig där kan möjligtvis uppfatta ljuden från sprängningarna. På grund av avståndet har bullret dock inga betydande konsekvenser för de marina däggdjurens beteende. Bullerkonsekvenserna ovan vatten blir obetydliga och kortvariga och projektet väntas under anläggnings- eller drifttiden inte ha verkningar som överskrider Finlands gränser. Det närmaste området som i Finlands grannländer hör till nätverket Natura 2000 är Naissaare i Estland (EE , SCI) som finns på ett avstånd av cirka 30 kilometer från Finlands territorialvattengräns. Verksamheten på Finlands sida i Balticconnector-projektet föranleder inga konsekvenser för detta Naturaområdes grund för skydd. Aktiviteterna vid bearbetningen av havsbottnen förorsakar för den övriga fartygstrafiken främst tillfälliga, på varje område högst några dygn varande lokala konsekvenser. På öppna havet mellan Finland och Estland, där livligt trafikerade farleder korsas, skapar skyddszonen konsekvenser för den övriga fartygstrafiken då man måste passera anläggningsfartygets skyddszon medan bearbetningsarbetena pågår. Detta väntas inte medföra några betydande konsekvenser för fartygstrafikens säkerhet med beaktande av de befintliga navigerings- och trafikstyrningsfunktionerna. Utsläppen från fartygen som deltar i rörets anläggningsarbeten har konsekvenser för luftkvaliteten på Estlands område då fartygen befinner sig nära det estniska området. Konsekvenserna gäller endast zonen nära farleden och de är mycket små. Projektet har obetydliga konsekvenser för människor och samhällen i andra länder. Under anläggningstiden ökar den tekniska och ekonomiska aktiviteten tillfälligt såväl i Estland som i Finland. Av de gränsöverskridande verkningarna under tiden rörlinjen är i bruk framhävs rörlinjens betydelse som transportrutt av energi för de två länderna, vilket minskar beroendet av gasleveranserna från Ryssland. Balticconnector-röret medför inga begränsningar för bottentrålfisket, så det förekommer inga konsekvenser för yrkesfiskare. Den värsta möjliga olyckssituationen som kan inträffa inom Finlands territorialvatten (brott på rörlinjen) skapar ett antändbart gasmoln med en omkrets på något över 700 meter och följden skulle nå också Estlands territorialvatten. När alla byggnadsarbeten avslutats, görs ett tryckprov på gasröret (vattentryckprov). Eftyer tryckprovet filtreras vattnet och behandlas med syreborttagningsmedel och/eller biocider. Sköljning kan också utföras med rent vatten utan tillsatsämnen. Vid användning av syreborttagningsmedel eller biocider leds vattnet till en bassäng, där de fasta partiklarna och tillsatsämnena sedimenteras. Efter sedimentationen pumpas vattnet ut i havet, där blandningen sker snabbt. Om sköljning görs med rent vatten krävs ingen sedimentation, vattnet leds kontrollerat ut i havet. Om sköljvattnet leds ut i havet på den estniska sidan är miljökonsekvenserna på den estniska sidan gränsöverskridande konsekvenser, men deras inverkan bedöms på basen av de små vattenmängderna och den korta varaktigheten samt på basen av erfaarenheter från Nord Stream projektet vara små. Alternativens genomförbarhet och sammandrag av jämförelsen De granskade alternativen är till sina miljökonsekvenser genomförbara om man vid planeringen av projektet fäster speciell uppmärksamhet vid förebyggandet och mildrandet av byggnadsverksamhetens skadliga konsekvenser. Vid utvärderingen av miljökonsekvenserna ansåg man att projektets olika alternativ inte orsakar några sådana betydande negativa miljökonsekvenser som inte kunde godkännas eller mildras till en acceptabel nivå. Byggnadsarbetets skadliga konsekvenser för vattenkvaliteten, vattennaturen, fiskbeståndet, fisket och fågelbeståndet till följd av den större halten suspenderat material är större i alternativ ALT FIN 1 än i ALT FIN 2. Sträckningsalternativet ALT FIN 1 befinner sig också i ett naturligare tillstånd och är mera känsligt för ändringar och i dess närhet utövas mera yrkesfiske än i ALT FIN 2. Sträckningsalternativ ALT FIN 1 befinner sig dessutom närmare värdefulla fågelområden och 18

19 utgör boplats för en art som kräver särskilt skydd än ALT FIN 2. Landföringen RK1 är belägen i enlighet med detaljplanen i motsats till landföringen RK2. Å andra sidan föreligger i varje händelse ett behov av att ändra detaljplanen. De byggtida negativa konsekvenserna för vattenkvaliteten är större i alternativ RK1 än i alternativ RK2 på grund av de högre partikelhalterna. De negativa konsekvenserna för fisken och fisket är större i landföringsalternativet RK1 än i alternativ RK2 på grund av att ett betydande vassområde förstörs. Också för yrkesfisket är omfattningen av olägenheterna större och utbredningsområdet mera omfattande än i alternativ RK2. Beträffande landföringen och schaktarbetena på land skulle RK1 ha något större bullerkonsekvenser är alternativ RK2. Landföringsalternativ RK1 kan kortvarigt förorsaka överskridningar av dagsriktvärdet för buller 45 db(a) vid de närmast belägna fritidsbostäderna. I händelse av ett möjligt (dock mycket osannolikt) läckage från naturgasröret finns dessutom ett större antal fritidsbostäder nära Ingå i farozonen för landföringsalternativ RK1 än i alternativ RK2. De bedömda alternativens totala konsekvenser redovisas i nedanstående tabell (Tabell 0 1). Förutom skadliga konsekvenser har genomförandet av projektet även positiva följder för miljön. Målet i utvecklandet av Finlands energimarknad är att på lång sikt öka alternativen för anskaffandet av naturgas för att säkerställa försörjningsberedskapen och naturgasmarknadens funktionalitet. I detta nu kommer naturgas till Finland endast från Ryssland. Byggandet av LNG-terminalen och Balticconnectors naturgasrör skulle hjälpa till att utveckla och förbättra naturgasmarknadens försörjningsberedskap. De positiva verkningarna för sysselsättningen och näringarna förblir orealiserade om projektet inte genomförs. Ifall projektet inte genomförs förverkligas varken dess negativa eller positiva konsekvenser 19

20 Tabell 0 1. Arviointiasteikko vaikutusten merkittävyyden arvioinnissa ja arvioitujen Balticconnector-hankkeen toteutusvaihtoehtojen (VE FIN 1, VE FIN 2, RK1 ja RK2) aiheuttamien ympäristövaikutusten merkittävyys verrattuna nykytilanteeseen ja hankkeen toteuttamatta jättämiseen (nollavaihtoehto). Konsekvensernas betydelse Mycket stor ++++ Stor +++ Måttlig ++ Liten + Inga konsekvenser Liten Måttlig Stor Mycket stor BYGGANDET DRIFTEN PROJEKTETS VE 0 MILJÖKONSEKVENSER ALT ALT ALT ALT RK1 RK2 RK1 RK2 FIN 1 FIN 2 FIN 1 FIN 2 Havsbotten 0 Vattenkvalitet 0 Bottendjur och vattenväxtlighet 0 Fiskbestånd 0 Fiske Naturskyddsobjekt Växtlighet 0 Fågelbestånd Övriga djurarter Jordmån, berggrund och grundvatten Buller 0 Vibrationer Sjötrafik 0 Landtrafik 0 Utsläpp i luften Markanvändning och den bebyggda miljön 0 Landskap och kulturmiljö 0 Människor och samhälle Naturtillgångar Avfall 0 20

21 TERMINOLOGI AE Asfaltemalj AIS Automatiskt indentifikationssystem (i bruk på Östersjön för registrering av fartygstrafiken) Anodfält Anodfälten ingår i det katodiska skyddet för naturgasens transport-system AntändningsområdeEtt procentuellt förhållande mellan bränsle och luft, som möjliggör en antändning av blandningen. AlvarLandskapstyp som består av ett tunt lager växtlighet på kalkstensberggrund Argillit Finkornig sedimentmineral, som till största delen består av förhårdnad lera As Arsenik AvrinningsområdeOmråde, där regn- och smältvatten samlas. Barg Enhet för tryck, som beskriver trycket som överstiger lufttrycket Benchmark-fartyg Typbenämning som beskriver fartygets storlek Boil-off gas Gas som förångas från LNG i en lasttank eller lagercistern. BSPA Areas) Skyddsområde i Östersjön (Baltic Sea Protected BunkringsfartygFartyg, som transporterar bränsle från en LNG-lagercistern till ett annat fartygs bränsletankar Carlin-märke Individuellt fiskmärke som fästs med plast- eller ståltråd vid ryggfenans fot CWC Betongbeläggning DNNaturgasrörets nominella storlek i millimeter DP Dynamisk positionering Drivnät Fiskeredskap, som används vid laxfiske på öppet hav. Längd ca 20 km (1 000 krokar) Ekonomisk zon Havszon, inom vars gränser en stat har speciella rättigheter att utforska och utnyttja marina naturresurser Esbo-avtalet Avtal gällande bedömning av miljökonsekvenser över statsgränserna FINIBA Viktigt fågelområde i Finland FNU Enhet för vattnets grumlighet Fotiskt skikt Skikt med tillräckligt med solljus för fotosyntes, kallas även eufotiskt skikt FSRU Floating Storage Regasification Unit, ett flytande lagringsfartyg, försett med en förgasningsenhet. FTU Enhet för vattnets grumlighet Fångstkvot Överenskommen maximifångst av ifrågavarande art, som är baserad på fiskstammens tillstånd. Kvoteringens målsättning är att reglera dödligheten genom fiske GOFRED Rapporteringssystem för fartyg i Finska viken Haloklin Gräns mellan vattenmassor med olika salthalt HELCOM MPA Områden som ingår i HELCOMs (Konventionen om skydd av Östersjöområdets marina miljö) skyddsområdesnätverk (Marine Protected Areas). IBA Viktigt fågelområde ur internationellt perspektiv (Important Bird Area) IBSFC International Baltic Sea Fishery Commission. Internationella fiskerikommissionen för Östersjön. ICES International Council for the Exploration of the Sea. Internationella Havsforskningsrådet ICES statistikruta ICES har delat haven i områden ( ICES divisions och ICES subdivisions ). Östersjön befinner sig i områdena (ICES subdivisions) Finska viken är i område 32. Områdena delas ytterligare i mindre statistikrutor (ca 55 km x 55 km), som har två parallella numreringssystem. Ett som används av ICES och ett som används av finska staten. IMO International Maritim Organisation. Internationella sjöfartsorganisationen IUCN International Union for Conservation of Nature and Natural Resources. Internationella naturvårdsunionen 21