UTVIDGNING AV FARLEDEN TILL HARGSHAMN SAMT TIPPNING AV MUDDER

Transkript

1 UTVIDGNING AV FARLEDEN TILL HARGSHAMN SAMT TIPPNING AV MUDDER SAMRÅDSREDOGÖRELSE

2 Innehållsförteckning 1. Samråd Sökande Inledande samråd med myndigheter Samrådsmöte Bakgrund och syfte... 6 Muddringen och muddertippning... 6 Studerade muddertippning alternativ... 6 Riksintressen mm... 8 Fisket... 8 Innehåll i MKB... 9 Ansökan och tillståndsprocessen Övriga synpunkter Inkomna skriftliga yttranden Bilageförteckning. (bifogas ej i webversion) Bilaga 1 PM inför samråd med Lst 14 dec_a.pdf Bilaga 2 Hargshamn SGU 2007.pdf Bilaga 3 Annons samråd Hargs Hamn AB.pdf Bilaga 4 Sändlista.pdf Bilaga 5 Samrådsutskick Hargshamn.pdf Bilaga 6 Närvarolista pdf Bilaga 7 Bildspel pdf Bilaga 8 Samråd SGU kortversion.pdf Bilaga 9 SGU Rapport muddring muddertippning.pdf Bilaga 10 Länsstyrelsens yttrande inför samråd.pdf Bilaga 11 Fiskeriverket samrådsyttrande pdf Bilaga 12 Yttrande FMK samt spridningstillstånd A-D.pdf Bilaga 13 yttrande från Östhammars kommun.pdf Bilaga 14 Långöskäret yttrande.pdf Samrådsredogörelsen är upprättad av Peter Fors, WSP Sverige AB, Kristallen, Uppsala peter.fors@wspgroup.se Tel: (13)

3 1. Samråd Detta dokument utgör s.k. samrådsredogörelse från genomförda samråd under 2007 och 2008, som Hargs Hamn AB genomfört enligt kap 6:4-5 miljöbalken. Samrådet ingår som del i tillståndsprövningen av planerad verksamhet som avser utvidgning av farleden till Hargshamn genom fördjupning av denna till 11,0 meters leddjupgående med muddring intill 12,5 meters djup samt tippning av mudder i vattenområde. Samrådet avser verksamhetens lokalisering, utformning och miljöpåverkan samt innehåll och utformning av miljökonsekvensbeskrivning. Då verksamheten omfattar muddring i farled, vilket enligt förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar alltid antas medföra betydande miljöpåverkan, skall samrådet omfatta övriga statliga myndigheter, kommuner, allmänhet och organisationer som antas bli berörda. Denna samrådredogörelse utgör underlag för ansökan med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning. 2. Sökande Hargs Hamn AB Hamnen Hargshamn Kontaktperson: Håkan Nilsson Telefon: Fax: Organisationsnummer: Kommun och län: Östhammars kommun, Uppsala län 3(13)

4 3. Inledande samråd med myndigheter Hargs Hamn AB genomförde i ett inledande samråd med länsstyrelsen i Uppsala och Stockholms län 14 december Den 23 januari 2008 genomfördes vid hamnkontoret Hargshamn samråd med berörda kommuner. Ett gemensamt samrådsunderlag för båda samråden upprättades dessförinnan och distribuerades via mail, se bilaga 1. Närvarande vid respektive möte med myndigheter Namn Organisation 14/ / Jonas Nilsson (JN) Länsstyrelsen i Uppsala X Leif Andersson (LA) Länsstyrelsen i Uppsala (X delvis ) PO Danielsson (POD) Länsstyrelsen i Stockholm X Marie Berggren (MB) Östhammars kommun X Marie Låås (ML) Östhammars kommun X Norrtälje kommun -- Håkan Nilsson (HN) VD Hargs Hamn AB X X Peter Fors (PF) WSP Sverige AB (konsult) X X Ingemar Cato (IC) SGU (Konsult) X Hans Klingenberg (HK) KFS AnläggningsKonstruktörer AB (konsult) X X Vi mötena presenterades samrådsunderlaget. De planerade åtgärderna syftar till att öka nuvarande leddjupgående i farleden från idag tillåtna 8,5 meter till 11,0 meter och samtidigt utöka tillåten storlek på fartygen från 185 meters längd och en bredd på 28 meter till 230 meters längd och en bredd på 33 meter. I Miljödomstolens dom (M 39-02) 2003 beviljades för farledsfördjupning tillstånd till muddring av cirka m 3 massor mellan Granön och Kälsholmen intill 11,5 meters ramfritt djup. Bolaget avser nu söka tillstånd för muddring med ytterligare en meter intill 12,5 meters ramfritt djup inom i stort sett samma område mellan Granön och Kälsholmen. Därutöver söks även tillstånd till muddring bl.a. vid Levantgrundet och Grisarna för att förbättra de nautiska förutsättningarna i farleden i enlighet med de synpunkter på farledsutformningen som lämnats av Sjöfartsverket under sommaren Bolaget avser att, om lämplig tipplats kan hittas och som bolaget har rådighet över, att tippa tillbaka muddermassorna i vatten. För muddertippning krävs utöver rådighet (rättighet att använda vattenområdet), dispens från Naturvårdsverket enligt miljöbalken 15:31. KFS (HK) redovisade hur muddring och muddertippning mm genomförs. Vid grävning jordmaterial (lera och morän) används grävmaskin på ponton med stödben. För borttransport av mudder används pråmar med bottentömmande funktion. För bergschakt används borrigg monterad på pråm med stödben. Sprängning utförs tidsmässigt direkt efter utförd borrningen för att undvika skador på fisk..fisken flyttar sig som regel så långt från borrplatsen under borrningen så att den inte skadas av tryckvågor vid sprängning. Även effekterna från bl.a. spränggaser redovisades. Spillet från laddning av sprängmedel är obetydligt. Effekterna i form av grumling vid muddring och muddertippning är kortvariga och leder normalt inte till skador på fiskfaunan. Bästa skadeförebyggande åtgärder vid muddring är att genomföra arbetet snabbt med så stor kapacitet som möjligt samt välja tidpunkt som inte stör fiskereproduktion. 4(13)

5 IC från SGU redovisade framtaget underlag längs befintlig farled in till Hargshamn på områden med döda bottnar, sedimentationshastigheter och uppmätta föroreningsnivåer i sediment som påvisats vid tidigare undersökningar i Galtfjärden och Singöfjärden, se bilaga 2. IC redogjorde för vilka typer av undersökningar som planeras för lokalisera lämpliga tippningsplatser (ackumulationsbottnar) inom bl.a. Galtfjärden och Singöfjärden. Undersökningarna kommer att omfatta side scan sonarmätning, seismik och sedimentekolodsmätning, fotografering, sedimentprovtagningar med analys av oorganiska och oorganiska föroreningar samt Cesium 137 för bestämning av bla. sedimentationshastigheter på bottnarna. Tippning utomskärs diskuterades som alternativ och konstaterades innebära stor risk för produktionsstörningar under arbetena främst på grund av att hög sjögång kan försvåra och tidsmässigt förlänga arbetena samtidigt som både kostnaderna kraftigt ökar och miljöbelastningen ökar genom främst ökad drivmedelsförbrukning för pråmtransporterna. Tippning av lösa och blöta muddermassor på land redovisades av HK och detta konstaterades innebära betydande miljöbelastning, tekniska arrangemang och kostnadsfördyringar. Att lasta upp massor på land och transportera dessa till tipp med lastbil innebär en markant ökad bränsleförbrukning med betydande utsläpp till luft av bland annat kväveoxider och koldioxid jämfört med att med pråmtransport tippa massorna i havet. Det är också svårt eller ibland omöjligt att hitta platser, där det går att lägga upp stora mängder blöta muddermassor. En tippning av muddermassor på land innebär också väsentligt längre muddringstid eftersom det i en arbetscykel inte ryms tillräckligt många lastbilar, som kan hålla takten med mudderverkets muddringskapacitet. Bergmassor från muddring kan i vissa fall utgöra en resurs och kan användas vid pågående projekt t.ex. vid utbyggnad av hamnar, strandskoningar och erosionsskydd i vatten. Förutsättningen är att projekten kan samordnas i tiden. Fiskefauna och dess reproduktionsplatser redovisades av HK utifrån information som erhållits från Fiskeriverkets kustfiskelaboratorium i Öregrund (Balance projektet). Balanceprojektet redovisar korrelation mellan teoretiska och faktiska reproduktionsplater inomskärs för gädda, abborre, gös, strömming. Utredningar visar att fiskägg och yngel kan vara känsliga vid Susp halter som ligger över 100 mg/ts. Susphalterna är ofta betydligt lägre även i direkt anslutning till mudder- och tippningsplasterna enligt resultat från kontrollprogram i liknande projekt som HK varit delaktig i. Användning av s.k. siltskärmar vid arbeten i farleder och hamnar har i många fall konstaterats vara både verkningslösa samt innebär höga kostnader för utrustningen, fördröjda arbeten med ökad säkerhetsrisk för sjöfarten Efter att siltskämen avlägsnats uppkommer erosion av finsedimenten från botten genom naturliga och fartygsinducerade vattenströmmar. Tyvärr kan det i praktiken vara svårt att återanvända siltskärmar även där de skulle kunna göra nytta. Skärmar kasseras ofta direkt efter användning i ett arbete. HK konstaterade att grumling utgör ett starkt överdrivet problem vid rätt utförd muddring och muddertippning av rena massor, vars kvalitet inte avviker från massornas egenskaper i omgivningen. Problem med grumling är ofta relaterade till okontrollerade muddringar i lösa massor i grunda vikar och tippning av muddermassor på felaktigt valda tipplatser. Då kan långvariga grumlingseffekter uppkomma. Problem med muddring och muddertippning är också om massorna innehåller betydande mängder giftiga föroreningar. Genom att projektet med muddring och muddertippning sker i båda länen samt i två kommuner överenskoms att Länsstyrelsen i Uppsala tills vidare samordnar för båda länsstyrelserna då största delen av muddringen är förlagd i Uppsala län. Sker muddertippningen inom Stockholms län utgör av naturliga skäl båda länsstyrelserna samrådspart. Länsstyrelsen i Uppsala län överlämnade underlag vad gäller förekommande riksintressen i området mm. Efterfrågades miljökrav på maskiner och framförallt att biologisk nedbrytbar olja används i entreprenadmaskinerna. 5(13)

6 4. Samrådsmöte Samrådsmöte hölls i Hargs Hamns Folkets hus den 12 juni 2008 och genomfördes i två omgångar med berörda myndigheter samt berörda enskilda och allmänhet. Inbjudan till mötet kungjordes i ett flertal tidningar den 28 maj (Norrtälje tidning, Uppsala Nya tidning och Annonsbladet), se bilaga 3. Direktutskick med inbjudan och samrådsunderlag genomfördes enligt sändlista, se bilaga 4. I annonsen hänvisades till hamnens hemsida där samrådsunderlag kunde laddas ned, se bilaga 5. Sammanfattning av yttrande och kommentarer till dessa lämnas under avsnitt 5 i denna redogörelse. Närvarande vid respektive möte redovisas i bilaga 6. Vid mötena redovisades presentationer i form av två presentationer, se bilaga 7 och bilaga 8 samt en av Sjöfartsverket framtagen tredimensionell sk. Virtual Reality modell av farledssträckningen under vatten på sträckan mellan Kälsholmen Vässarögrund. Nedan redovisas i kortfattad form information som inte redovisas i bifogade presentationer med de kommentarer som lämnades vid samrådsmötet. Bakgrund och syfte Håkan Nilsson (HN) Hargs Hamn berättade om hamnens nuvarande och planerad utökad verksamhet i framtiden. Återupptagen malmbrytning i Dannemora utgör en viktig grund för behovet av att utvidga farleden från 8,5 till 11 meters djupgående. Mot bakgrund av ökade transportkostnader har en ökande efterfrågan av hamnens tjänster kopplat till tågtransporter uppkommit. Muddringen och muddertippning Hans Klingenberg KFS Anläggningskonstruktörer AB (HK) berättande om var muddringen avses ske samt hur muddrings- och muddertippningsarbeten genomförs. Sjöfartsverket har utöver de tidigare redovisade muddringarna vid Granön- Kälsholmen, Grisarna, Levantgrundet och Ellan/Björken även påpekat behovet av att avlägsna/muddra den s.k. Galtgrynnan belägen mellan Kälsholmen och Galten. Genom åtgärden kan farledsrestriktionerna bli relativt begränsade. För muddringen mellan Granön och Kälsholmen tillkommer ytterligare en meters muddring från 11,5 meter till 12,5 meter och inom i huvudsak samma område som erhöll tillstånd Muddermassorna bedöms sammanlagt uppgå till m 3 varav 25-30% av volymen i dagsläget bedöms utgöra bergmassor. Innan ansökan inges kommer förhållandet mellan jord- och bergmassor att kunna bestämmas bättre. HK påpekade att i jämförelse med samrådsutskicket finns önskemål om att påbörja delar av muddringsarbetena, främst sprängning av mindre grynnor i farleden redan i september istället för i oktoberdecember som anges i samrådsunderlaget. Detta för att kunna möjliggöra ett effektivt genomförande under kortast möjliga tid under en säsong istället för under två säsonger vilket ökar störningarna i farleden och är dessutom förenat med ökade kostnader för arbetena. HK påpekade att skadeförebyggande åtgärder vid muddring och muddertippning är framförallt att använda rätt dimensionerad maskinutrustning, transportsystem för att möjliggöra kortast möjliga genomförandetid. Grumling uppkommer främst vid muddring i riktigt lösa leror och gyttjor, främst vid muddring i grundområden med mycket lösa sediment vilket inte är aktuellt i detta projekt. Studerade muddertippningsalternativ Ingemar Cato SGU (IC) redovisade genomförda undersökningar i syfte att lokalisera lämpliga muddertippningsplatser i Galtfjärden, Singöfjärden samt utomskärs. Sammanlagt har sex områden (A-F) bedömts vara lämpliga att undersöka. 6(13)

7 Områdena har undersökts med avseende på bottennivåer, jordarter och jordlagerföljder, bottenstruktur, förekomst av bottenfauna, och bestämning av bl.a. sedimentationshastigheter. Genom undersökning hur djupt ner i sedimenten, som Cesium 137 från Tjernobylolyckan påträffas, möjliggörs en beräkning av sedimentationshastighet. Undersökningarna syftar sammantaget till att undersöka om platserna utgör en ackumulations-, transport- eller erosionsbotten. För aktuella muddermassor i området är det endast ackumulationsbotten, som är möjlig att tippa på. Provtagningar av sediment och analyser av ett 60 tal oorganiska och 40 tal organiska ämnen har genomförts. Innehållet av metallerna nickel, bly och zink motsvarar ställvis en s.k. stor avvikelse (klass 4) i förhållande till bakgrundhalterna enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder. Övriga metallhalter i ytsedimenten bedöms motsvara ingen till tydlig avvikelse från uppmätta bakgrundsnivåer (klass 1-3). Miljöbelastningen av de organiska miljögifterna är, enligt bedömningsgrunderna (Naturvårdsverket 2005). Halten för polycykliska aromatiska kolväten (PAH) är med några få undantag medelhög (klass 3) i de undersökta ytsedimenten medan halten av polyklorerade bifenyler (PCB), bekämpningsmedlen hexaklorhexan (HCH), DDT, klordaner och transnonaklor varierar mellan medelhög (klass 3) och hög halt (klass 4). Hexaklorbensen har noterats med mycket hög halt (klass 5) i sedimenten NV Galten SV Medholmen och i Singöfjärden. Sannolikt är denna förekomst kopplad till tidigare klorblekning vid Hallstaviks pappersbruk. Av de fyra områden som ligger inomskärs har område A, i södra delen av Galtfjärden och i omedelbar anslutning till farleden, befunnits vara mycket lämplig för tippning av muddermassor i den omfattning det här är fråga om. Även område C, SV Medholmen, har befunnits, ur sedimentologisk synpunkt, som lämpligt för muddertippning. Övriga undersökta områden inomskärs, B NV Galten och D i Singöfjärden, har befunnits mer eller mindre olämpliga. Utomskärs har område E, S Skogsskär befunnits olämpligt medan område F i Ålands hav SSO Understen kan betecknas som lämpligt för tippning av muddermassor i den omfattning som det här är fråga om. En nackdel är dock det stora transportavståndet samt det stora djupet på platsen vilket kan innebära viss spridning av finkornigt material innan muddermassorna når botten i samband med tippningen. De miljökemiska undersökningarna visar att de potentiella muddertippningsplatserna är förorenade och att tippning av mudder inte skulle försämra deras status utan snarare förbättra den något. Risken för spridning av befintliga förorenade sediment från de mest aktuella tipplatserna (Galten, SV Medholmen och Ålandshav) i samband med tippning bedöms som obetydlig mot bakgrund av vattendjupet, avsaknad av stark ström och haloklinens (saltvattenssprångskiktets) läge. Samtliga undersökta metaller och miljögifter har mycket stor affinitet till sedimentpartiklar. Muddringen mellan Granön och Kälsholmen utgör största muddringen som enligt sonarbilder tycks området vara en typisk erosionsbotten. Det förekommer en del berg i området. Fördelningen mellan berg, morän och lera är idag okänd men kommer att undersökas senare under hösten. Tidigare provtagning som utfördes inom ramen för den förra tillståndsprövningen har visat på metallhalter i sedimenten som motsvarar bakgrundsvärden med typisk mänsklig påverkan från diffusa utsläpp. IC påpekade att det generellt finns fördel med att täcka förorenade sediment med rena muddermassor. SGU:s rapport redovisas som helhet i bilaga 9. Fråga ställdes om uppgrumling kan orsakas efter genomförd muddring då ytan ligger naken och om uppgraderingen av farleden med högre hastigheter ökar risk för sk. medströmseffekter från fartygen där propellerströmmar och vattenmassan grumlar upp sedimenten och orsakar störningar på fisket. 7(13)

8 Jonas Vedsmand Sjöfartverket (JV) framhöll att man i forskning observerat (Söderarmsleden) att främst hastigheten och inte propellerströmmar kan påverka vattenmassan framförallt vid högre hastigheter än 15 knop. Vad gäller framtida trafik till och från Hargshamn (Panmax) torde den ligga i intervallet knop. Sjöfartsverket har endast ansvar för farledsutformningen och tillhörande restriktioner, dock inte hastighetsbegräsningar vilket länsstyrelsen ansvar för. IC konstaterade att föreslagna muddertippningsplatser inte bär spår av erosion från fartyg och att eventuell borttransport av finsediment efter muddring är av övergående art. Vid behov finns möjlighet att utföra ett erosionsskydd lokalt på botten där så krävs. Påpekades att det kanske förekommit okontrollerad muddertippning i farledskrysset i området kring Granön och Kälsholmen som eventuellt kan påverka muddring och muddertippning. I Hallstaviksområdet tippades mudder i slutet av 50-talet och i början av 60-talet inne i Edeboviken, på östra sidan av vattenområdet mellan fyrarna Vändvik och Strömsvik nedre samt utanför Gullholmen. Det kan även vara så att muddermassor lades utanför Kälsösundet. Det har inte framkommit att muddermassor transporterats ända ut till Galten. Riksintressen mm Peter Fors WSP (PF) redovisade intressena i området. Konstaterades att en av de lämpliga platserna (område C) för muddertippning ligger inom naturreservatet Slätön - Medholma som är avsatt för det rörliga friluftslivet. Naturreservatet kom till stånd under tidigt 1970 tal för att förhindra bebyggelse på öarna. Bestämmelserna innebär inga restriktioner vad gäller muddertippning. Muddring planeras 500 meter från Natura 2000 området Själsgrynnorna som är avsatt i syfte att skydda fågellivet och tillträdesförbud närmare än 100 meter från öarna råder under tiden 1 april till 31 juli. Sköteselföreskrifter för naturreservat samt yttrande överlämnades av länsstyrelsen vid mötet daterat , se bilaga 10. Samtidigt påpekades att reservatsbestämmelserna kan komma att skärpas. Enligt yttrandet bör i MKB särskild vikt läggas på beskrivning av effekterna av en eventuell tippning inom reservatsområdet. Tippning i vattenområdet omfattas inte av reservatets föreskrifter. Länsstyrelsen påpekade att MKB:n bör beskriva om, och i så fall vilken omfattning, Natura 2000 området kan påverkas av verksamheten. Fisket Kenneth Ottosson Hushållningssällskapet (KO) redovisade fiskeintressen i området för gädda, abborre, gös, strömming, mört och sik. Underlaget utgjordes av modellstudier av möjliga reproduktionsmiljöer i Galt- och Singöfjärden och vilka utfall som erhållits vid kontroller. Bedömningen är att grumlingen (suspenderad substans) ett par hundra meter från muddringsplats och muddertippningsplats kommer att understiga 50 g/m3. Ingen ökad dödlighet har konstaterats på undersökta fiskarter vid suspenderad substans för: Vuxen fisk vid grumling under 500 g/m3. Fiskägg vid grumling under 300 g/m3. Fisklarver vid grumling under 100 g/m3. Påpekades olämpligheten att muddertippa i område B på grund av fiskereproduktion (gös). SGU har också funnit området vara olämpligt för muddertippning. 8(13)

9 Påpekades att fisk även förekommer i djuphålorna som är tänkta för muddertippning. Även påverkan på eventuell bottenfauna efterlystes vid muddertippning. IC menade att bottnarna är syrefria på de platser bedöms vara mest lämpliga A och C med starkt reducerad miljö med främst svavelbakterier. I de fall oxiderad bottenyta förekommer på döda bottnar utgör de ett kortvarigt skede efter nedfall av organiskt material efter tex. algblomning. Påpekades att Levantgrundet utgör en viktig lekplats för strömning. En mindre del av grundet kommer att påverkas av muddringen. Hur sikbeståndet kommer att påverkas av verksamheten efterfrågades. Även vandringen av bl.a. strömming bör studeras och inte bara lekplatser. Skapas barriärer?. Även ålfisket och ev påverkan bör belysas. Jan Modin Fiskeriverket undrade om berört vattenområde utgör riksintresse för fisket. Påpekades att det finns en hel del underlag om fiskefauna och fiske i aktuellt område bl.a. enkät om fisket i Östhammarsfjärden. Efterfrågades mer utvecklade tankar bl.a. om: 1. Påverkan på yrkesfisket från muddring-, muddertippning och ökad båttrafik 2. Bullereffekter på fisket 3. Utformning av prövotid och fiskeavgift i ansökan 4. Svall - sug från båttrafik och påverkan på stränder (rekryteringsmiljöer?) 5. Tidpunkt för arbeten i vatten efter vad som framkommit om tidigareläggning av arbetena Fiskeriverket anser att utsjötippning generellt är bäst och allra helst bör massorna om möjligt tas upp på land. Ett särskilt yttrande har tagits fram av Fiskeriverket och redovisas separat. HK konstaterade att det råder stora problem med att finna ytor tillräckligt stora för att lägga upp muddermassor på land. En uppläggning av muddermassorna från det aktuella projektet skulle innebära behov av ytor motsvarande fotbollsplaner och cirka 21,000 lastbilstransporter och arbeten som sträcker sig över flera säsonger. Utsläppen från lastbilstransporterna överstiga vida det utsläpp som pråmtransporterna orsakar. Erfarenheten från bl.a. saneringen av Örserumsviken utanför Västervik har visat på stora svårigheter att hantera muddermassor på land. Innehåll i MKB Peter Fors redogjorde för innehåll och omfattning av MKB enligt presentationen. PO Danielsson Länsstyrelsen (POD) menade att bergmassor från muddring skall ses som en resurs och bör så långt möjligt utnyttjas i anläggningsprojekt. Däremot är det knappast aktuellt att ta upp lösa massor på land. Diskussion uppstod om möjligheten att lägga upp bergmassor på lämplig plats för att skapa nytt habitat för biologisk produktion. Christina Berglind länsstyrelsen (CB) påpekade att krav kommer att ställas på MKB om redovisning av effekter och uppfyllelse av kommande miljökvalitetsnormer för vatten enligt miljöbalken med tillhörande vattenförvaltningsförordning. 9(13)

10 Ansökan och tillståndsprocessen PF redogjorde för tillståndsprocessen och tidplanerna för projektet enligt presentationen. PF betonade att man avser att söka nytt tillstånd för muddringar utöver redan givet tillstånd för muddring mellan Granön och Kälsholmen som medger muddring intill 11,5 meter djup med upp till m3 massor. POD påpekade att i ansökan skall redovisas om åtgärderna för farledsutvidningen och dess fördelar överväger kostnaderna samt skadorna och olägenheterna som uppkommer. (Båtnadskravet). Övriga synpunkter POD undrade om landhöjningseffekterna medräknats i föreslagen farledsutformning. Effekterna av landhöjning är medräknade. Fråga ställdes om störningar från arbetena. HK framhöll att borrningarna ger visst buller och kan behöva begränsas till tvåskift. Arbetena pågår annars både dag och natt under cirka 3-4 månader. Efterfrågades en beskrivning av vilka typer av fartyg som kommer att trafikera farleden. I dagsläget är det svårt att exakt beskriva vilka typer av fartyg som kommer att trafikera Hargshamn. Farleden och hamnen skall medge angöring av fartyg upp till 230 meters längd, 33 meters längd och 11 meters djupgående. Fartygstypen kallas Panmax. Boende på Rörskäret påpekade att en farled söder om Rörskäret är ingen bra lösning eftersom en sådan skär av ön som idag bebos av 2 familjer. Därför är nu föreslagen farledssträckning förbi Grisarna positiv. Alternativa farledsdragningar samt alternativ hantering av muddermassor kommer att redovisas i ansökan och MKB. PF avslutade samrådet med att framhålla att det nuvarande samrådet sträcker sig till den 7 juli. Möjlighet att lämna synpunkter ges vid senare tillfällen när ansökan och MKB kungörs. Ytterligare samråd för närvarande är inte planerade. Hamnens hemsida kan användas för spridning av information om projektet. 5. Inkomna skriftliga yttranden Utöver ovanstående muntliga kommentarer som framfördes har nedanstående skriftliga yttranden inkommit under den aktuella samrådstiden. 6. Yrkesfiskare Sigvard Sundell, ordförande i Öregrund Gräsö fiskareförening och bosatt på Fälön, (daterat )efterfrågar bergmassor från muddringen av Levantgrundet för anläggning av bättre vågbrytare (muntligt meter) för de fyra fiskebåtarna. Har i yttrande från 2001 vid tidigare prövning framfört att påverkan på fisket från muddringsarbetena sannolikt är av mindre omfattning som går över ganska snabbt. 10(13)

11 Bolaget är villigt att på något sätt medverka till uppförande av en ny vågbrytare på Fälön - om tillstånd för farledsutvidgningen erhålls - genom att erbjuda bergmassorna från Levantgrundet under förutsättning att muddring av farled och uppförande av vågbrytare kan genomföras samtidigt samt att erforderliga undersökningar o utredningar samt tillstånd för uppförande av vågbrytare finns. 7. Fiskeriverket i Göteborg, yttrande daterat , se bilaga 11. Yttrandet är omfattande vad gäller krav på utredningsarbete av fiskeförekomster och olika typer av störningar som kan påverka olika fiskeintressen i området. Av yttrandet anges 9 punkter som avser kompletteringar som i huvudsak även redovisades vid samrådsmötet. Sammanfattat utgörs dessa önskemål om kompletteringar av följande: (1) arbetstider och arbetsmoment, (2) effekt på riksintresse fiske, (3) effekt på lekvandrande fiskearter (strömming, sik och öring), (4) effekt på fritids- och yrkesfiske och fiskebestånden, (5) effekter på lek och uppväxtområden av sug och svall, (6) effekt av undervattenbuller, (7) effekt av tungmetaller som TBT, (8) överväga (9) muddertippning på land samt överväga prövotidstillstånd. Samtliga punkter ovan ska i MKB beskrivas utifrån befintlig, tillkommande fartygstrafik och dess påverkan på vatten och bottenmiljöer samt flora och fauna. Bolaget bedömer det fullt rimligt att - där det är möjligt utifrån relevant kunskapsunderlag - redovisa effekter och konsekvenser av punkterna 1, 2, 3, 4, 7 samt 8 utifrån den sökta vattenverksamheten dvs. muddring och muddertippning. Vad gäller effekter av större fartyg och sug och svall (5) påpekades av Sjöfartsverket vid samrådet att hastigheten är av betydelse för att minska medströmsfaktorena. Hastigheter på sjön kan regleras av länsstyrelsen. Dessutom rår inte Bolaget över farledstrafikeringen. Effekter av undervattensbuller (8) torde utgöra ett forskningsprojekt men landdeponering kommer att belysas i ansökan och MKB. Under karakterisering av områdena anges betydelsen av att karakterisera muddringsoch tippningsområdena geotekniskt, fysikaliskt, kemiskt och vad avser bottenfauna bottenvegetation i form av areell kartering samt fisk. Sedimentprovtagningar (efterfrågas av muddrings- och tippningsområden men även i biologiskt material (fisk). Volymuppskattningar samt verifierande strömmätningar som styrker lämpligheten av tippningsområdena efterfrågas, även efter utförda tippningar. Sedimentprovtagningar av både organiska och oorganiska föroreningar har genomförts och presenteras i detta samrådsunderlag, se bilaga 9. Vad avser bottenfauna och flora finns även redovisat i samma rapport vad som påvisats i samband med bottenytebesiktning av fotodokumentation. Det bedöms inte vara meningsfullt att i detta projekt kartlägga eventuella ackumulationer av organiska och oorganiska föroreningar i fisk. Kontinuerliga undersökningar genomförs av abundans och biomassa hos östersjömusslor och reliktmärlor samt tungmetaller hos östersjömusslor och skalskador hos dessa vid sex lokaler i Edeboviken, Galtfjärden och Singöfjärden inom ramen för kontrollprogrammet för Hallsta Pappersbruks verksamhet. Resultat från dessa undersökningar redovisas i MKB. Bolaget menar att SGU:s genomfört en utredning för lokalisering av lämpliga tippområden för muddermassor där man använt erforderliga undersökningsmetoder (Cesium 137 ). Bolaget kommer vidare i MKB att redovisa lek och uppväxtområden för fisk och konsekvenser på dessa av sökt vattenverksamhet. Förutom för gädda, abborre, gös och mört kommer även konsekvenser på kallvattenarter som strömning och sik tas upp i MKB. 11(13)

12 Bolaget avser generellt att beskriva konsekvenserna för fisket och fiskefaunan utifrån en lämplig och relevant nivå med beaktande av projektets omfattning. Innehållet i MKB ska spegla konsekvenserna där åtgärderna beaktar vad som är tekniskt möjligt, miljömässigt motiverat och ekonomiskt rimligt. 8. Försvarsmakten har lämnat yttrande att områdena E och F avfärdas som tippområden se bilaga 12. Försvarsmakten menar att det är olämpligt av militärstrategiska skäl att förlägga tippningsplatser i Södra Kvarken. Bolaget bedömer att de enligt SGU utredningen redovisade lämpliga alternativa tippningsområdena A (Galtfjärden) och C (SV Medholmen) utgör tillräckliga alternativ för ansökan om muddertippning. 9. Östhammars kommun Miljö- och hälsoskyddsnämnd, yttrande daterat se bilaga 13. Miljö och hälsoskyddsnämnden (MHN) ifrågasätter påbyggnadstillstånd för farledsfördjupningen då volymen för muddringen vid Kälsholmen ökar med m3 från i dom tillåtna m3 till cirka vid muddringen Granön Kälsholmen. MHN efterfrågar i MKB en beskrivning av följdeffekter av farledsfördjupningen från bl.a. större fartygstonnage vad gäller erosion, risker etc. Bolaget söker tillstånd för utökad muddring samt muddertippning. Hargshamns hamn utgör en allmän hamn och farleden intill hamnen är allmän farled. Vid samrådet framkom att Sjöfartverket har konstaterat att främst hastigheten och inte propellerströmmar kan påverka vattenmassan framförallt vid högre hastigheter än 15 knop. Vad gäller framtida trafik till och från Hargshamn (Panmax) torde den ligga i intervallet knop. De flesta bestämmelser med syfte att skydda miljön som gäller sjöfarten är i grunden internationella. Den mest omfattande internationella konventionen för miljöskydd är MARPOL (The International Convention for the Prevention of Pollution from Ships) som beslutas av IMO. Detaljerade bestämmelser för att förhindra förorening från fartyg finns också i andra resolutioner och koder från IMO, rekommendationer från HELCOM liksom i EG-direktiv och förordningar. Bestämmelserna har införlivats i svenska lagar, förordningar eller föreskrifter så att de blir gällande i Sverige. Sjöfartsverket har endast ansvar för farledsutformningen och tillhörande restriktioner, dock inte hastighetsbegräsningar vilket länsstyrelsen ansvar för. Bolaget och hamnverksamheten har ingen möjlighet att påverka vare sig trafikens omfattning, hastigheter, fartygstonnage eller godset utöver att hamnens godshanering måste vara förenlig med gällande verksamhetstillstånd. MHN undrar om strömningsförhållandena kan påverkas tex. Levantgrundet genom att farleden utformas med en brantare sektion än idag då den är mer ojämn. Förändringarna i farleden vad gäller Levantgrundet måste betecknas som högst marginella och föranleder med största säkerhet ingen förändring vad gäller vattenströmning. Åtgärden är motiverad för att erhålla en rakare och säkrare farled. Den största muddringen sker mellan Granön Kälsholmen där en bredare sektion kan medföra långsammare men samtidigt ett bättre och mer omfattande vattenutbyte mellan Galtfjärden och Hargsviken vilket kan vara positivt med tanke på att den ekologiska statusen är otillfredsställande i Hargsviken. MHN efterfrågar även verifiering om uppgiften som framkom vid mötet om att muddermassor från Edeboviken kan ha tippats i Galtfjärden. 12(13)

13 I Hallstaviksområdet tippades mudder i slutet av 50-talet och i början av 60-talet inne i Edeboviken, på östra sidan av vattenområdet mellan fyrarna Vändvik och Strömsvik nedre samt utanför Gullholmen. Det kan även vara så att muddermassor lades utanför Kälsösundet. Det har inte framkommit att muddermassor transporterats ända ut till Galten. MHN undrar om de enligt utförda underökningar och i sedimenten påvisade klorerade ämnena (särskilt hexaklorbensen - HCB) kan frigöras vid en muddertippning som medför att föroreningarna frisätts och om dessa kan bli biotillgängliga igen. HCB förekommer i underliggande sedimenten Galt- och Singöfjärden med sk. mycket stor avvikelse vad avser bakgrundsvärden och har sannolikt sitt ursprung från tidigare utsläpp från pappersbruket i Hallstavik. Vid en muddertippning kommer viss omröring av sedimenten i bottennivå ske men det kommer inte att innebära att de i detta fall partikelbundna föroreningarna sprids iväg utan kommer att sedimentera efter kort tid på i stort sätt samma plats. Det bedöms vara en fördel att kunna täcka förorenande sediment med rena massor. MHN efterfrågar att man väljer den plats för muddertippning som ger minst miljöpåverkan och alternativen landdeponering och utomskärs skall ingå i ställningstagandet för bästa lokalisering. Frågan skall utredas och redovisas i MKB. MHN efterfrågar kvalitetsbestämning av berget/sprängmassorna som underlag för beslut om massorna skall tippas i vatten eller tas upp på land för enligt MHN en bättre resurshushållning. Om inte detta kan ske nu bör detta ingå i en prövotidsutredning. Bolaget bedömer att bergmassor i princip kan ställas till förfogande i något närliggande område för tillståndsgivet och samtidigt pågående vattenbyggnadsprojekt tex. uppförande av vågbrytare eller anläggande av en reproduktionsplats för fisk.. MHN menar att om sprängsten kommer att ligga kvar på botten efter sprängning bör lokalisering av dessa ske så att dessa gynnar fisk i den mån motsvarande reproduktionsplats för fisk försvinner exv. vid borttagning av Levantgrundet. Vidare undrar MHN om landhöjningseffekter medtagits vid farledsutformningen. Bolaget bedömer att en eventuell påverkan avseende fiskereproduktion vid en mindre bergschaktning av Levantgrundet sannolikt är marginell och dessutom av övergående natur. Större delen av Levantgrundet kommer att kvarstå vilket redovisades vid samrådet i VR modell. Landhöjningseffekter har inkluderats. 10. Långskärets Arrendeförening, yttrande daterat se bilaga 14. Arrendeförening tar upp oron för arbetet med farledsutvidgningen, främst grumlingseffekter på kort och på lång sikt och påverkan på fisket. Även en oro uttrycks för ökad fartygstrafik med eventuellt uppkomna erosionsskador på stränder men även skador på bryggor och båtar från vågsvallet. Utöver att informationen om framtida fartygstrafik inte anses vara särskilt tydlig är man orolig för att miljöfarliga transporter tex. flygbränsle kommer att bli aktuell i framtiden. Vidare bifogas ett tidigare yttrande från 2004 som avser samrådet om detaljplaneläggningen av hamnen med i huvudsak samma oro för erosionsskador men framförallt buller från hamnverksamheten. Bolaget ansvarar inte för trafikeringen på farleden och eventuella störningar som uppkommer från fartygen. Vad gäller bullerstörningar gäller villkor för hamnverksamheten som prövas i annan ordning. Transporter av flygbränsle är inte aktuellt. 13(13)