Aktörer. Sociala medier. Teknik. Villkor/förutsättningar

Transkript

1 Delprojekt inom ramen för intelligent och säker stad Fas 2: Sociala medier och kriskommunikation i europeiskt perspektiv vad är möjligt om 5 år? Rev D, Sammanfattning Projektets syfte är att utforska potentialen i sociala media som bas för kriskommunikation genom att härleda olika behov och undersöka koncept i en europeisk kontext. Målet är att påverka utveckling av framtida internationella de facto och de jure standarder inom området och kommande utformning av regler och direktiv, samt att påskynda införandet av operativa tjänster inom EU27. Arbetet baseras på resultat från projektets Fas I (2012) och i följande modell över sociala medier som teknisk plattform och socialt forum för kriskommunikation: Aktörer Allmänhet Myndigheter Sociala medier formar Teknik Villkor/förutsättningar Projektet utgår från följande övergripande frågeställning: Hur kan sociala medier användas för kommunikation före, under och efter en kris i enlighet med en standardiserad EU-norm? 1

2 De centrala delfrågorna utgår från ett komparativt europeiskt perspektiv: 1. Hur skiljer sig myndigheternas förhållande till och användande av sociala medier i olika länder? 2. Hur värderar och använder allmänheten i olika länder sociala medier? 3. Hur använder och värderar olika invånarkollektiv, t.ex. samhälleliga frivilliggrupper, sociala medier för kriskommunikation i olika länder? 4. Hur samverkar sociala medier och traditionell nyhetsförmedling som kanaler för kriskommunikation i olika länder? Vilka plattformar används för informationsinhämtning och informationsspridning när kriser inträffar? 5. På vilket sätt möjliggör och/eller förhindrar lagstiftningen i europeiska länder olika aktörers användning av sociala medier för insamling och spridning av information i samband med samhälleliga kriser? 6. Kan, och i så fall hur, befintliga tekniska system och applikationer tillgodose det europeiska samhällets och medborgarnas användning av sociala medier för kriskommunikation? Bakgrund Introduktionen av sociala medier, som till exempel Facebook, Youtube och Twitter, har ökat människors möjligheter att utbyta erfarenheter och kommunicera tankar och åsikter både på individ- och massnivå, och över nationsgränser. Utbyte av texter, bilder, ljud- och videoklipp sker i realtid och ofta över/mellan mobila plattformar som smarta telefoner, surfplattor och bärbara datorer. Det är uppenbart att sociala medier utgör en möjlighet till att förbättra krishanteringssystemets förståelse för och förmåga att hantera nödsituationer, och att de därmed kan bidra till ökad säkerhet för allmänheten både vid nationella och transnationella kriser. Samtidigt står det klart att befintlig teknik (för staters och myndigheters Lawful Interception, och tjänsteleverantörers Deep Package Inspection) möjliggör för etablerade institutionella aktörer att legalt spåra och kartlägga integritetskänslig information som finns i de sociala medierna. Det är dessutom möjligt för andra aktörer (t ex olika former av hackers som må vara enskilda individer, organisationer, eller stater) att tillskansa sig tillgång till sådana tekniker. Likaså och därmed kan sociala medier utgöra en plattform för spridning av felaktig och vilseledande information. Sociala medier används mycket olika i EU:s medlemsländer. Dels skiljer sig omfattningen av användning mellan allmänhet, myndigheter, invånarkollektiv och traditionella massmedier, dels använder dessa aktörer sociala medier för skilda ändamål och på olika sätt. Skillnaderna EU-länderna emellan är alltså både kvantitativ och kvalitativ. Generellt finns mycket lite samlad kunskap om användningsfrekvens och -mönster sett ur ett europeiskt perspektiv. Användningen av sociala medier är också än så länge i huvudsak oreglerad. Tidigare faser av projektet har utmynnat i: Forskargrupp med representanter från o GU, Inst. för journalistik, media och kommunikation o GU, Inst. för sociologi och arbetsvetenskap o GU, Juridiska institutionen o Ericsson AB Nationell workshop med en expertgrupp från det svenska krishanteringssystemet 2

3 med medverkan av bl a regeringskansliet, flera myndigheter, kommuner, akademi och näringsliv (se vidare nedan). En modell och prioriterad lista med behov, frågeställningar och idéer vilka tjänar som underlag till fortsatt kunskapsutveckling och forskning, samt utveckling av och standardisering kring sociala mediers betydelse för kriskommunikation Medverkande Expertgrupp bestående av följande parter i det svenska krishanteringssystemet: o Regeringskansliet o MSB o Rikspolisen o Polismyndigheten i Stockholms län o Sveriges Radio o Trafikverket o Fortifikationsverket o Länsstyrelsen i Kronobergs län o Ale kommun o Växjö kommun Forsknings- och innovationsarbetet drivs i samverkan med ovanstående expertgrupp av: o Göteborgs universitet o Ericsson AB Tidplan 2012 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Arbetspaket 1 X X Arbetspaket 2 X X X X X X X X Arbetspaket 3 X X Arbetet påbörjas och avslutas Projektplan Arbetspaket 1 / Planeringsfas o Timmar Ericsson: 100 o Timmar GU: 275 o Start: 7 februari o Slut: 31 mars o Leverabel: Detaljerad plan för det fortsatta arbetet. Arbetspaket 2 / Genomförande o Timmar Ericsson: 400 3

4 o Timmar GU: 1300 o Start: 1 april o Slut: 30 november o Leverabler: Forskningsöversikter, modellering av aktörsrelationer, bildande av svenskt konsortium samt europeiskt nätverksbyggande AP 2.1 Konsortiebildning Projektet drivs av ett svenskt konsortium med relevanta intressenter utifrån en vetenskapligt baserad kunskapsöversikt med bas i modellen ovan. Det kommer att följa samma koncept som tillämpades i det svenska ecall-arbete som påverkat EU-direktivet om att typgodkända fordon fr.o.m skall innehålla ecall-funktionalitet. EU-finansierade utlysningsområden kommer att identifieras. AP Svensk konsortiebildning och EU-strategi. AP Identifiera relevanta EU-partners. AP Etablering av europeiskt konsortium och EU-ansökan. AP 2.2 Fördjupad förstudie Fältet sociala medier och kriskommunikation reser en mängd frågor som behöver studeras ur inte i första hand teknologiskt utan snarare samhällsvetenskapligt perspektiv med stöd i forskning om media och kommunikation, invånarkollektiv och nätvärkande, lagstiftning gällande olika slags juridiska subjekt samt nya governance-former. AP Perspektiv: Medier och kommunikation Ansvar: Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG), Göteborg universitet, Marina Ghersetti. JMG bidrar till projektet med kunskaper och resultat från tidigare och pågående forskning (projektet Kriskommunikation 2.0) kring sociala medier och kriskommunikation i Sverige. I föreliggande projekt kommer tidigare forskningsresultat och beprövade vetenskapliga metoder att relateras till en europeisk kontext, samt ligga till grund för problematisering av nya forskningsfrågor och definitioner av centrala begrepp, inte minst med inriktning mot sociala medier och mobila plattformar (smarta telefoner och surfplattor). AP Perspektiv: Reglering och juridik Ansvar: Juridiska institutionen, Göteborgs universitet, Mikael Baaz. Kriskommunikation i relation till den ökande användningen av sociala media av såväl etablerade (t ex myndigheter) som nya aktörer (t ex privata företag ideella organisationer, tillfälliga invånarkollektiv med ögonblicklig mobiliserings- och avvecklingstid) reser en mängd frågor om möjlig och ur rättssäkerhets- och integritetssynvinkel önskvärd reglering av relationerna mellan alla dessa juridiska subjekt, ytterligare aktualiserat genom ansökans europeiska perspektiv. Med fokus på internationell rätt har Mikael Baaz särskild kompetens i dessa frågor. 4

5 AP Perspektiv: Invånarkollektiv och nätverkande Ansvar: Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap, Göteborgs universitet, Ove Jobring. Bidrar till projektet med kunskapsöversikt genom tidigare studier och kunskapsområden, mer specifikt med kategori- och begreppsdefinitioner, operationalisering inför empiriska, kvalitativa studier och behovsanalyser, delrapporter, förslag till plan och ev. genomförande av utvecklings- och träningsinsatser. AP Perspektiv: Myndigheter och governance Ansvar: Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap, Göteborgs universitet, Martin Letell. Tillväxten av nya sociala teknologier sammanfaller till stor del med framväxten av nya nätverksliknande och självreglerande former av styrning och kontroll (governance), vilket bidrar till uppkomsten av ya aktörer och påverkar myndigheters omvärldsrelationer. Frågorna om hur nya sociala teknologier styrs, och vilka intressen och aktörer som försöker forma utvecklingen och användningen av dessa teknologier, är viktiga sociologiska frågeställningar. Institutionen bidrar med kompetens och kontakter inom detta område. AP Perspektiv: Tekniktrender Ansvar: Ericsson AB, Torbjörn Andreasson Ericson tillför projektet förmåga att studera och analysera behov och trender inom kommunikationsområdet samt driva och påverka utformning av internationell standard. Arbetspaket 3 / Utformande av projektansökan o Timmar Ericsson: 125 o Timmar GU: 300 o Start: 1 november o Slut 31 december o Leverabel: Projektansökan utformad. Budget Projektet är tidberäknat till 2500 timmar med en schablonkostnad på 1000/750 kr per timma enligt den mall som tillämpas inom ramen för Security Arena. Totala lönekostnader är kr, med en fördelning 69% GU, 31% Ericsson AB. Utöver lönekostnader tillkommer kr för resor och kr för en workshop kring den svenska konsortiebildningen. Totalt kostar projektet kr. Inkind från Ericsson uppgår till SEK. Den exakta fördelningen av lönemedel inom GU kommer att beslutas som en del av Arbetspaket 1: Planeringsfas, men gruppen förutser en i huvudsak lika fördelning mellan de fem integrerade arbetspaket som ingår i Arbetspaket 2: Genomförande fördjupad förstudie, 1-5. Expertgruppen med aktörer i det svenska krishanteringssystemet deltar genom egenfinansierad medverkan i workshops, intervjuer, och interaktiv webbaserad projektutveckling. 5